God Tid 9/2012 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID

9/2012 – 1

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 9 14.12.2012 Årgång 40

40 ÅR 2012 LEDARE Fred och julfrid är ämnet för förbundsordförande Ole Norrbacks ledare. Freden är, skriver han, grunden för den stora höjningen av välståndet i Europa dagens pensionärer fått uppleva. – EU är det stora europeiska fredsprojektet, och Nobels fredspris kom inte en dag för tidigt. Priset borde förhoppningsvis stämma till eftertanke hos dem som ifrågasätter samarbetet i EU. Alternativet, mindre samarbete, är illa för alla, i värsta fall mycket illa. SIDAN 2

ULF WAHLSTRÖM

Fokusera på hälsan, inte på krämporna Trots att krämpor och skavanker är en del av åldrandeprocessen det är viktigt att man fokuserar på hälsan i stället för sjukdomen. Doktorn i folkhälsovetenskaper Anna Forsman (bilden) talade om hälsa på äldre dar på Svenska pensionärsförbundets jubileumsfest i Tammerfors. SIDORNA 4–5

Tolv frågor till tandläkaren God tandvård är viktig och skall starta redan i unga år. Men också pensionärerna har all orsak att sköta tänderna väl. Tandläkare Stefan Federley svarar på några frågor om tandvård och tandhygien. SIDAN 13 Hantverkaren Gunnel Forsström i Sibbo växte upp i en familj där man i stället för att köpa saker gjorde det mesta själv. Redan som liten flicka fick hon lära sig väva och intresset för att själv planera och tillverka olika hantverksprodukter håller i sig ännu i dag. Inför julen återstår att tova löpare av röd ull. På undersidan finns mönstret som består av vita änglar. SIDORNA 20–21. Foto MARIT BJÖRKBACKA

God Jul

HelsingforsMission vill skingra ensamheteten Båklandets vackra Maja och Modersmålets sång ljuder innerligt hos HelsingforsMission en regngrå dag i november. Tjugotvå helsingforsare har kommit för att sjunga, dricka kaffe och för en stund skingra känslor av ensamhet. Allsången på Albertsgatan är för många en varm upplevelse i vardagen varje torsdag. SIDORNA 16–17

2 – GOD TID

9/2012 LEDARE

40 ÅR 2012

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström tfn 020 72 888 80 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2012 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande, Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Fred och julfrid

Julen, ensamhetens högtid?

De flesta mänskor vill leva i fred med

Julen har många ansikten. För de flesta är den en familjehögtid. För de flesta är den också en konsumtionens höjdpunkt under året. För alltför många föregås den av den stressigaste perioden under året. Alltför många är alltför trötta när julen kommer för att kunna njuta av samvaron och stämningen. När alltför högt ställda förväntningar inte infrias, uteblir julfriden, och i alltför många fall inträder julofrid istället. Julens religiösa budskap om frälsning hörs som förr, men noteras allt mindre. För alltför många är julen ensamhetens högtid. Så borde det ju inte vara under gemenskapens högtid. Allt flera mänskor lever ensamma, frivilligt eller ofrivilligt. Under en lång julhelg fördjupas ensamheten, och då kan julen i värsta fall bara vara en plågsam väntan på vardagen. Bland gamla mänskor är ensamheten oftast ofrivillig, vilket gör den ännu svårare. Då barnen och barnbarnen lever på annat håll, den man levt ett långt liv med gått bort och andra vänner och släktingar vill man inte störa, är en lång julhelg i ensamhet ingenting att se fram emot.

sin näromgivning och i ett land med fredliga relationer till sina grannländer. Det är inte alla förunnat. Freden är inte en självklarhet, och den kan inte upprätthållas utan ansträngningar, varken mellan grannar eller grannländer. Freden har ett pris, som oftast är värt att betala.

Politisk fanatism och galen maktpolitik

i Europa skapade två förödande världskrig under 1900-talet. Två totalitära samhällssystem, fascismen och kommunismen, stod bakom miljontals mänskors död, före, under och efter krigen. Idag står religiös fanatism och inkrökt nationalism, ofta i samverkan, bakom ett växande våld i vår värld. Arbetet för fred och förståelse är ett evighetsprojekt. Mera samarbete mellan länder och folk stärker freden. Efter andra världskriget skapade sex länder Europeiska kol- och stålgemenskapen, ett överstatligt organ med uppgift att skapa gemensamma regler för kol och stål, två viktiga råvaror också vid vapentillverkning. Dagens EU är fortsättningen på det samarbete, som igångsattes i krigets spår i syfte att garantera freden och höja välståndet. EU är både en organisation och en process, som utvecklas genom kriser. Mycket kan sägas om EU, men i ett avseende har framgången varit total: Freden mellan länderna, som tidigare stått i upprepade krig med varandra, har kunnat upprätthållas. Freden är också grunden för den stora höjningen av välståndet i Europa dagens pensionärer fått uppleva. EU är det stora europeiska fredsprojektet, och Nobels fredspris kom inte en dag för tidigt. Priset borde förhoppningsvis stämma till eftertanke hos dem som ifrågasätter samarbetet i EU. Alternativet, mindre samarbete, är illa för alla, i värsta fall mycket illa. Stödet till de sviktande ekonomierna vid Medelhavet borde också ses som en investering i fred, då är det lättare att både motivera och förstå.

oroande tecken i tiden. Den inkrökta, fanatiska nationalismen syns tydligare i alla länder. På nytt har det blivit viktigt att definiera vem som på riktigt är ryss, finne, svensk eller tysk. Kort sagt, den som är annorlunda hör inte till oss. Den här inställningen är inte allmän, men den är högljudd och tycks öka. När mänskor klassificeras i ”sämre och bättre element” eller enligt språk, religion eller hudfärg är det dags att reagera. Fascismen kunde växa sig stark då de som tyckte annorlunda inte reagerade tydligt och i tid. Följderna förskräcker och borde avskräcka! Vi som levt längre och sett mera av krigens och förstörelsens elände, som följt i fanatismens spår, borde vara tydliga. Vi har alla ett ansvar att säga vad som går an och vad som inte går an. Enligt julevangeliet sammanfattade herdarna budskapet i följande ord: ”Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland mänskor till vilka han har behag.” Eftersom hela världen enligt de flesta religioner är en gudomlig skapelse, så är rimligen alla mänskor sådana, som gudomen, Gud ser i behag till. Jesus skiljde inte på ”jude eller grek” och han levde delvis bland utstötta. Jesus kallade sig frälsare, inte domare. Julen ger oss ett inkluderande kärleksbudskap om hopp, frid, försoning och frälsning, och det borde vägleda oss hela året. Frid är mera än fred. Fred råder när man

har frid med sig själv och med andra mänskor. Ofrid, som alltid utgår från mänskan, leder till konflikter och i värsta fall till krig. Låt oss tillsammans försöka fylla julens budskap om frid på jorden med innehåll. Respekt, omtanke och förståelse för andra, oberoende om de är ”jude eller grek” är en sammanfattning av julens budskap. Kan vi alla leva så är grunden för fred på jorden bastant.

Europa , liksom de flesta länder, är fullt av olikheter; kulturella, religiösa, språkliga, etniska, politiska. Samarbete kan aldrig fungerar väl, utan respekt för olikheterna, men inte heller utan respekt för de grundläggande värderingarna om mänskornas lika värde. Det finns

OLE NORRBACK förbundsordförande

Den s.k. marknaden är alltid känslig för trender. Allt flera restauranger har öppet, också på julafton. Många, som frivilligt valt ett singelliv träffas och umgås också annars på restaurang. Den ofrivilliga ensamheten är mycket svårare att komma ur. För en ensam pensionär är restaurangen sällan ett alternativ på julafton. Kyrkorna har sina gudstjänster. I sångerna kan man uppleva gemenskap, men kommunikationen i övrigt är envägs, från prästen till åhörarna, och rum eller tid för den viktiga sociala samvaron finns inte. Organisationerna, som pensionärsförbundet, ordnar julfester och -samlingar, men inte på julafton och mycket sällan under juldagarna, när ensamheten är som störst. Eldsjälar, som samlar ensamma och/ eller utstötta under julhelgen, också på julafton, skall ses som goda förebilder för oss andra. Vi andra har anledning att fundera över vad vi kan göra, som medmänskor och i organisationer för att minska ensamheten under julen. OLE NORRBACK

Kommande program 23 januari

Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 33

6 februari

Ledarkonferens i Tammerfors

27 februari

Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 33

20 mars

Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 33

1-8 april

SPF Österbottens resa till Madeira. Se sidan 17

11 april

SPF:s vårmöte i Pargas. Se sidan 3

19 april

Danskväll i Liljendal. Se sidan 33

40 ÅR 2012

GOD TID I BLICKFÅNGET I blickfånget

Nytt år med nya utmaningar Inför julen och det nya året finns alltid många

förväntningar. På intressebevakningsfronten kom beskedet att ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling 15.11.2012 under ledning av förvaltningsoch kommunminister Henna Virkkunen godkände utkastet till kommunstrukturlag som 22.11.2012 sändes på remiss till kommunerna. Behandlingen är snabb: remisstiden löper ut 7.3.2013. Begäran om utlåtande gäller även riktlinjerna om servicestrukturerna inom social- och hälsovården. Kommunerna ska genomföra de i lagen förutsatta utredningarna och eventuella därtill hörande sammanslagningsframställningar före 1.4.2014. Kommunernas personal har ett uppsägningsskydd på fem år enligt lagutkastet. Språklagen föreslås bli ändrad så att kommunsammanslagningarna inte skulle försämra invånarnas språkliga rättigheter beträffande kommunens språkliga indelning, protokollspråket, skyltar och ortnamn samt brevväxlingen med myndigheterna. Kommunerna ska meddela finansministeriet före 30.11.2013 med vilken eller vilka kommuner de önskar utreda en sammanslagning och får understöd för utredningen. Regeringen kommer att utvärdera framskridningen med kommunreformen i slutet av 2013. Det är viktigt att förbundets föreningar aktivt följer med kommunstrukturutvecklingen och med den erfarenhet och kunskap, som våra föreningar och medlemmar besitter, påvisar betydelsen av god social- och hälsovårdsservice och andra kommunala tjänster även på svenska. Här är det åter igen viktigt att påminna om äldrerådens betydelse och föreningarnas representation i äldreråden, vilken även Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO nyligen har påpekat vid behandlingen av ålderslagen i riksdagens social- och hälsovårdsutskott.

31.12.2012. En länk till rapporten finns på www.spfpension.fi/ resurser/ och återkom så fort som möjligt med kommentarer till mig. Reformen av socialvårdslagen är en del av en mer omfattande helhetsreform av social- och hälsovårdslagstiftning och är en paraplylag till bland annat den så kallade ålderslagen. Hur social- och hälsovården arrangers bereds skilt i den så kallade organisationslagen. Förutom socialvårdslagen granskas socialvårdens speciallagstiftning och gränssnittslagarna, som bland annat stiftar om klientavgifterna och klienternas ställning och rättigheter. Ansvarsfördelningen ska klargöras och samarbetet samt kompetensen utvecklas i samarbete med de övriga förvaltningsområdena. Den svenska servicen är viktig att övervaka. Avsikten är att socialvårdslagen träder i kraft stegvis tidigast år 2015.

Rundradioskatten Med det nya året kommer även Rundradioskatten att uppbäras. Rundradioskatten ska vara 0,68 procent av summan av nettokapitalinkomsten och nettoförvärvsinkomsten. Minimibeloppet skatt som debiteras är 50 euro och betalas först när inkomstgränsen överskrider 7 353 euro (612,75 euro per månad). Skattens maximibelopp är 140 euro och betalas av dem som har en årsinkomst på minst 20 588 euro. Ungefär 60 procent av dem som betalar rundradioskatt betalar 140 euro och 40 procent betalar mindre än 140 euro. Av de inkomsttagare som uppnått myndighetsåldern betalar 17 procent inte skatt. Hittills har folkpensionen och från 1.3.2011 garantipensionen utgjort gränsen för skattefria pensionsinkomster, vilket således inte längre är fallet. God Jul och Gott Nytt År 2013!

Socialvårdslagen Mandatperioden för arbetsgruppen för reformen av socialvårdslagstiftningen inleddes 1.5.2009 och avslutades 30.6.2012. Arbetsgruppens rapport har sänts på remissrunda på svenska med tidsfrist för kommentarer till

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Svenska pensionärsförbundet tillönskar alla en riktigt

God Jul och ett

Gott Nytt År 2012! Styrelsen och de anställda I stället för att sända julhälsningar betalar förbundet in 100 € till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland. Svenska pensionärsförbundets kanslier är stängda mellan den 27 och 31 december.

9/2012 – 3

KUNGÖRELSE OM VÅRMÖTET 2013 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte torsdagen den 11 april 2013 kl. 11.00 i Pargas. Närmare adress meddelas senare. Fullmaktsgranskningen och frukostservering börjar kl. 10.00, lunchen serveras kl. 12. Efter det stadgeenliga vårmötet ordnas förbundets frågesportsfinal med Anders G. Lindqvist som frågesportsledare. Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari. Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med – högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, – 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, – 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, – 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, – 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och – medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Antalet medlemmar fastställs den 31 december 2012 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 27 mars 2013. De befullmäktigade representanterna kommer att få egna nummerlappar på vårmötet. Även övriga vårmötesdeltagares namn meddelas på förhand till Åsa Laukonlinna, se kontaktuppgifter nedan. Vid vårmötet behandlas i stadgarna under 10 § för vårmötet nämnda ärenden, bland annat att behandla styrelsens berättelse för år 2012 och fastställa bokslutet för 2012 samt bevilja styrelsen och övriga redovisningsskyldiga ansvarsfrihet. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift för 2013 till förbundet före den 27 mars 2013. Föreningarna meddelar hur många befullmäktigade representanter och/eller deltagare föreningen sänder till vårmötet och namnen på representanterna samt övriga deltagare senast onsdagen den 27 mars 2013 till förbundets kansli i Helsingfors, tel. 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi. Förbundet återkommer med närmare information om priset för vårmötet och transportmöjligheter inklusive transportpriser. STYRELSEN

Svenska kulturfondens understöd allokeras via Svenska pensionärsförbundet Svenska pensionärsförbundet har ett avtal med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om Svenska kulturfondens medel från förbundet. Föreningarna kan ansökan om medlen 1.11.2012-31.1.2013 på förbundets webbplats http://www.spfpension.fi/blanketter/ eller genom att sända en e-post till kansliet@spfpension.fi med meddelandet ”Ansökan” eller per post på Svenska pensionärsförbundet rf, PB 129, 00101 Helsingfors, märk kuvertet ”Ansökan”. Ansökningsblanketterna finns på nätet eller kan erhållas på förbundets kansli, tel. 020-7288810. Kriterierna är följande: För utdelningen 2013 prioriteras följande kriterier: 1. Nya verksamhetsformer inom föreningen, regionen, verksamhetsområdet och/eller förbundet. 2. Verksamhetsformer som ger nya medlemmar. 3. För projekt som arbetar för samarbete mellan generationerna. 4. För arbete mot ensamhet. 5. För kurser och utbildning. 6. Tillfälligt för allmän verksamhet. Svenska pensionärsförbundets styrelse, som fattar beslut om understödsmottagarna, förutsätter att sökande sänder en kort och tydlig ansökan om understöd före den 31 januari 2012. Utbetalning av medel för 2013 förutsätter att tidigare års erhållna understöd är redovisade. För år 2012 erhöll Svenska pensionärsförbundet 25 000 euro av Svenska kulturfonden för utdelning till föreningarna. Totalt 34 föreningar sökte sammantaget 70 590 euro. Kulturfonden har infört flera olika stipendier och understöd som man kan ansöka om under hela året. Notera att man ska ansöka om alla stipendier och understöd på förhand. Dessa är en del understöd som man ska ansöka om under hela året. De har emellertid alla separata villkor, så för mer information se Svenska kulturfondens webbplats http://www.kulturfonden.fi/sv/ansokningar/ fortlopande/ • Kultur i vården • För kultursatsningar inom vården riktad till patienterna/klienterna. • Kultur på bibban • För kultur på svenska utöver bibliotekets normala, lagstadgade verksamhet. • Renoveringsstöd för föreningshus • För renovering av svenskspråkiga föreningars föreningshus. • Filmstöd • För filmproduktion. För närmare information om understöden, vänligen kontakta verksamhetsledare Veronica Fellman, e-post veronica.fellman@spfpension.fi eller tel. 020-7288812. VERONICA FELLMAN

4 – GOD TID

9/2012

En glad Årets pensionär ”Stena” Lindholm får sitt diplom av Ole Norrback.

– Det inte är hur man har det utan hur man tar det, sa doktor Anna Forsman.

Växande förbund firade 40-årjubileum med Årets pensionär och vinnartårta Med höstmöte, jubileumsfest och kaffe med tårta – bakad enligt receptet som vann tårttävlingen – firade Svenska pensionärsförbundet sitt 40-årsjubileum i Tammerfors den 21 november. I samband med festligheterna korades Sven Lindholm till Årets pensionär. – När vi samlas till jubileum är det värt att fundera över vilket samhälle det är vi lever i och vilket samhälle vi egentligen vill ha, sa förbundsordförande Ole Norrback i sitt välkomsttal. Han oroade sig över utvecklingen mot en ökad självcentrering där egoismen växer sig starkare, vilket leder till rädsla för det som är annorlunda, rädsla för utlänningar, rädsla för allting som är främmande. – Det är en paradox att samtidigt som rädslan för det annorlunda, omvärlden ökar så behöver vi omvärlden allt mera. Den dagen vi börjar bygga nya handelshinder, den dagen kommer vi inte att ha pengar till pensioner, barnbidrag och andra sociala förmåner. Vi behöver omvärlden. För mig är Europeiska Unionen det stora europeiska fredsprojektet. Alternativet att alla tänker bara på sig själva ledde till två världskrig på 1900-talet. Ole Norrback talade om förbundets verksamhet och konstaterade att man får mellan 1 200 och 1 500 nya medlemmar varje år. Ett bättre erkännande kan man inte få för den verksamhet som framför allt föreningarna, men också förbundet och regionerna står för. Med Håkan Malm som mötes ordförande återvalde höstmötet enhälligt Ole Norrback till förbundsordförande för 2013. Till ordinarie styrelsemedlemmar respektive ersättare för de två

följande kalenderåren valde mötet i stället för dem som var i tur att avgå: Nyland Marianne Lindberg, Helsingfors (ny), ersättare Majlis Kvist, Helsingfors, Åboland JanErik Bergquist, Pargas (ny), ersättare Pentti Friberg, Dragsfjärd, Österbotten Per-Erik Ede, Purmo, ersättare Ole Nordström, Jeppo, Gun Forsman, Närpes, ersättare

Bengt Rosengård, Kristinestad, Övriga Finland Birgitta Ström, Kotka (ny), ersättare Isa Forsbäck, Ekenäs. Medlemsavgiften blev oförändrad 11 euro och 40 euro för understödande medlem. Verksamhetsplanen godkändes så gott som helt enligt styrelsens förslag, men med tillägget ”Styrelsen utreder möjligheten att inleda en ’hyra en senior-verksamhet’”. Det var Torolf Fröjdö som föreslog tillägget. Han nämnde att sådan verksamhet pågår inom pensionärsförbunden i Sverige. Föreningarna kunde erbjuda sysselsättning med t.ex. hushållsnära

tjänster till presumtiva medlemmar som blivit arbetslösa eller bara har deltidsjobb. Förbundets skattmästare Georg Lång presenterade budgeten och nämnde att landets ekonomi är i dåligt skick vilket gör att det är svårare att få bidrag av fonder, stiftelser och Penningautomatföreningen. Han underströk att förbundet är till för föreningarna. – Jag har räknat ut att ungefär 75–80 procent av budgeten har att göra enbart med vad vi försöker göra för föreningarna och hoppas vi kan fylla de krav som ni har på förbundet. Trots osäkra intäktsutsikter torde budgeten kunna genomföras

Avgående styrelsemedlemmarna Carin Åminne, Majlis Kvist och Marlene Höglund blev avtackade med varsin blombukett.

via en hård kostnadskontroll och budgetuppföljning. Björn Sundqvist tackade styrelsen och berömde budgeten. – Nu rättar vi munnen efter matsäcken, sa han. I höstmötet på Hotell Rosendahl var 52 föreningar av 78 representerade. Antalet befullmäktigade representanter var 136.

Svansen i vädret Efter lunch samlade man till jubileumsfest där doktorn i folkhälsovetenskaper Anna Forsman höll föredrag (se skilt referat). Elever ur årskurs 7 vid Tammerfors svenska samskola framförde sånger ur Anna Gullichsens musikal Svansen i vädret. Musikalen som berättar om strykhundar framfördes under Svenska veckan med fyra föreställningar med 140 människor närvarande varje gång. Musiklärare Lisbeth Nyström ledde eleverna. I år utsågs Årets pensionär för första gången inom SPF. Valet föll på Sten Lindholm från Träskända med motiveringarna att han har ett brinnande intresse för pensionärer och unga, sysslar med mångsidiga aktiviteter, är socialt öppen, är kreativ, är skolfarfar och delar med sig sina erfarenheter. ”Sten Lindholm är ett gott exempel på hur mångsidig aktivitet och sociala kontakter håller en vital”, hette det vidare. Årets pensionär valdes bland många kandidater på förslag av förbundets medlemmar. Festdagen avslutades med kaffe där gästerna fick smaka på tårtan som hotellet hade bakat enlig Ulrika Malms vinnande recept. Receptet och bilder av tårtan finns på sista sidan. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID

9/2012 – 5

Fokusera på hälsan, inte på krämporna Trots att krämpor och skavanker är en del av åldrandeprocessen är det viktigt att man fokuserar på hälsan i stället för sjukdomen. Doktorn i folkhälsovetenskaper Anna Forsman kan det här med hälsa på äldre dar. Hennes färska doktorsavhandling handlade om äldres psykiska hälsa och hon delade med sig av sina insikter på jubileumsfesten i Tammerfors. Anna Forsman hänvisade till WHO:s definition att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom. Det är inte bara fråga om fysisk hälsa utan om psykisk hälsa, hur vi mår socialt och spirituellt. Hon citerade professor Aron Antonovsky som först framlade teorin om salutogenes, en teori om vad som orsakar hälsa i motsats till vad som orsakar sjukdom. Hur kan vi må ännu bättre och jobba med vad vi har? Salutogenes betyder att vi trots sjukdom kan uppleva hälsa. Det är nästan oundvikligt att man under åldrandeprocessen inte skulle få några skavanker och någon krämpa, men det betyder inte att man inte skulle ha god hälsa. Det handlar om att kunna använde de resurser man har, de resurser man samlat på under livet. – Det här salutogena perspektivet, att man fokuserar på hälsa i stället för sjukdom, det är ju ett oerhört viktigt perspektiv i all verksamhet i dag. Vi måste komma ifrån det här gamla medicinska sättet att tänka på hälsa. Vi behöver inse att hälsa är så mycket mer än ett klart protokoll i besiktningen. Det betyder att man har annat än den fysiska hälsan att leva med. Anna Forsman underströk att det handlar om att lära sig om vad det är som händer när man åldras och hur man kan acceptera förändringarna. Hur påverkar våra sociala relationer vårt välbefinnande? Alla sociala relationer, både gamla och nya, främjar den psykiska hälsan. Det här gäller alla, men i den äldre gruppen finns det specifika svårigheter och utmaningar genom att man oftare förlorar vänner och bekanta. Det här utgör en riskfaktor för att man ska börja må dåligt psykiskt. Att bibehålla sina sociala kontakter och nätverk är enligt Anna Forsman enormt viktigt för den psykiska hälsan och välbefinnandet. Det är viktigt att man har en uppgift, att man känner sig nyttig och passar in i ett sammanhang. – Det inte är hur man har det utan hur man tar det.

Kultur är medicin för själen – Kultur är som medicin för själen. Vi behöver komma ut, vi behöver ha evenemang, aktiviteter. Vi behöver ha någonting meningsfullt som får oss att tänka på roliga saker och att umgås.

– Varför är de sociala aktiviteterna bra för vårt välbefinnande? De som upplever sig ensamma eller känner att de inte har meningsfulla aktiviteter att gå till är i högriskzonen att drabbas av depression. Närmare 10 till 15 procent av dem som är 65 eller äldre är drabbade av depression i dag. Anna Forsman gav några exempel på enkla aktiviteter som har en positiv inverkan på välbefinnandet: • Föreningsaktivitet eller kreativa aktiviteter • Intresseföreningar och -grupper • Körsång, handarbetsgrupper m.fl. • Grupptillhörighet, gemensamma intressen att samtala kring • Mentorverksamhet • De äldre får fungera som mentor/resursperson för yngre personer • Kontakt till de yngre generationerna, får känna sig behövd • Folkhälsans Farfar i skolanprogram • Att få äta tillsammans med andra (t.ex. på äldreboenden, istället för att maten hämtas till klienterna). – Som det mesta här i livet är det så att det inte lönar sig att sätta energi på sådant som inte fungerar. Det är dags ur samhällssynpunkt att försöka tänka lite mera på vad för resurser vi har att jobba med och sedan göra det bästa av situationen. Det är nyckeln till att uppleva välbefinnande och hälsa på äldre dar, sammanfattade Anna Forsman. ULF WAHLSTRÖM

Jubileumslunchen i Hotell Rosendahls matsal avnjuts med utsikt över Pyhäjärvi.

Barbro Pietiäinen och Carita Kontkanen representerade huvudstadsföreningarna Olympia respektive Drumsö Pensionärer.

Elever ur årskurs 7 vid Tammerfors svenska samskola framförde sånger ur Anna Gullichsens musikal Svansen i vädret.

6 – GOD TID

9/2012

Journalistik och segling är Uffes livsluft Journalistiken har, med tillfälliga avbrott, följt Ulf Wahlström genom livet, allt sedan han som liten pojke beundrade sin kompis Mårten Kvists fina skapelse Skatuddsposten. En första egen tidning fick Uffe i Uleåborg som redaktör för skolans konventsblad. På den vägen är han. Uleåborg var en treårig parentes för Uffe under pappa Jarls kommendering som chef för Frälsningsarméns norra division. Men Helsingfors är hans stad, rötterna sitter djupt i asfalten. Ulf Wahlström föddes rätt in i Frälsningsarmén fredens år 1945. Jarl Wahlström var salvationist i tredje led, man kunde tala om familjeföretaget från Borgå. Också mamma Maire var officer i armén, hon firade för övrigt nyss sin 90-årsdag hemma i Folkhälsans seniorhus. Uffe blev student i Norsen 1965 och började studera statsvetenskap. Men sommaren -67 var det klippt: – Jag blev sommarblomma på Husis lockad av min kusin Erik Wahlström. På hösten började studierna smaka trä och jag blev kvar på Hbl. Journalistiken vann.

22 år för Kanada Samma höst grundade Församlingsförbundet en ny pressekreterartjänst, det var under Paul von

Martens tid som radiopräst. – Under två år besökte jag alla finlandssvenska tidningar, en lärorik tid, berättar Uffe. – Nästa steg blev Västra Nyland där jag blev allmän reporter, och efter flytten till Ekenäs var det definitivt slut med studerandet. Att vara allmän reporter med Frank Jernström som chef var en skola för livet. Efter drygt tre år var Ulf och hans hustru trötta på småstadstillvaron och satsade på Kanada, barnlösa, utan jobb och fria som fågeln. Året var 1973. Uffe fick jobb i resebranschen och hann bl.a. jobba som seglingsinstruktör vid Stilla havet. Den ”tillfälliga” Kanadaperioden blev 22 år lång. 1995 var äktenskapet slut och Uffe valde att återvända till hemlandet.

Gör det själv-tidningar Här hemma vann journalistiken än en gång. – Det var dåliga tider efter ”laman”, jobb växte inte på träd, säger Wahlström. – Lyckligtvis

SPF fyller 40 år Svenska pensionärsförbundet fyller 40 år i år. Du kan som privatperson gratulera förbundet genom att betala in minst 40 euro till något av Svenska pensionärsförbundets följande konton:

Skriv att jag tycker om mat. Särskilt orientalisk, säger Uffe när vi intar intervjulunch mitt emot SPF-kansliet på Annegatan. Här står det, svart på vitt.

fanns ”familjeföretagets” tidning Krigsropet där jag blev redaktionsskreterare. Också Veteranposten fick jag hand om. Där blev jag bekant med P-H. Nyman som satt i redaktionsrådet. När P-H. sedan blev SPF-ordförande tvekade jag inte att söka tjänsten när God Tid behövde ny redaktör. Ulf Wahlström fyller 68 i september och har skött God Tid – och förbundets webbsidor – som ”30-procents pensionär”, ett jobb han tycker om: – Jag började arbeta med datorer redan på 70-talet i Kanada. Det har hjälpt mig mycket i jobbet med tidningar där man gör allt själv.

– Aktia, IBAN FI93 4055 1140 0011 77, BIC HELSFIHH – Nordea, IBAN FI72 1572 3000 3952 36, BIC NDEAFIHH – Andelsbanken, IBAN FI77 5780 3820 0359 61, BIC OKOYFIHH Du får ditt namn och din hemort publicerad i God Tid under en vinjett. Nämn 40 år och ditt namn och din hemort i meddelanderutan. Medlemsföreningar är välkomna med att gratulera förbundet i God Tid för minst 40 euro och då publicerar God Tid namnet och orten. Finlandssvenska organisationer, kommuner och andra samfund är välkomna med att gratulera förbundet i God Tid för exempelvis 100-–500 euro och får då sitt namn, ort och egen logo publicerad. Företag erbjuds deltagande på samma villkor, minst 40 euro med enbart namn och ort och 100–1500 euro med namn, ort och logo. Uppgifterna syns löpande under året beroende på spaltutrymme och tillgången på namn. Du är välkommen att ringa runt och fråga om också andra personer önskar gratulera på samma sätt. Förbundets annonsackvisitör kommer att ringa runt till olika företag och organisationer. Du får gärna ge tips om företag eller organisationer som kan kontaktas. Kontakta förbundets verksamhetsledare om mer information.

Sist ut i jubileumsårets serie intervjuer med SPF:s kanslipersonal är God Tids chefredaktör Ulf Wahlström. Tidigare intervjuer: Patrick Ragnäs i nr 2, Veronica Biaudet i nr 3, Åsa Danielsson och Åsa Laukonlinna i nr 4, Jan Holmberg i nr 5, Mona Lehtonen och Eric Jansson i nr 6, Sanna Kallio i nr 7, Veronica Fellman i nr 8.

Uffes käpphästar God Tids omfång har ökat enormt under de senaste åren, inte minst tack vare duktiga annonsackvisitören Jonny Åstrand. Tidningar lever som känt inte på luft och kärlek. Uffe Wahlström trivs med det stora antalet skrivande föreningsmedlemmar. Han har dock en del käpphästar, några goda råd till God Tids amatörjournalister: – Jag tar in så gott som allt, men förkortar en massa. T.ex. i texter om resor och evenemang hoppas jag på upplevelser som kan vara

tips för andra, medan mat och kaffebullar, transportsträckor och tack till guide och chaufför gott kan lämnas bort. Bilder med två, tre namngivna personer är betydligt mer givande än trettifem anonyma ansikten.

Att segla är nödvändigt Till Uffes stora intressen hör ITprylar från smarttelefon till surfplatta. Vidare gillar han klassisk musik och deckare, helst brittiska och svenska. Seglandet har varit en livsstil för Uffe. I dag finns inte längre Ebba som han hade i bolag med sin bror och kusinen Erik, båten blev för tung att sköta. Men Gråtrut är han, en ärevördig HSS-äldre, till dödedagar.

Bo-Göran Holmström

Kyrkslätt

Gamla Kvarnen Pargas Svenska Pensionärsförening Haga pensionärer rf Marianne och Kaj Kiljander

Staden Jakobstad Aktia Bank Apb

– Aktia FI404055 0010 8895 39, BIC HELSFIHH – Nordea FI381555 3000 1131 50, BIC NDEAFIHH – Vasa Andelsbank FI155670 0820 2286 15, BIC OKOYFIHH

Text och foto MAJ-BRITT PARO

VI GRATULERAR SPF 40 ÅR

Sydkustens Landskapsförbund rf

Om du har en jämn födelsedag får du gärna passa på att samla in pengar till förbundet eller till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs. Kontona för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är

Tag gärna kontakt med verksamhetsledare Veronica Fellman, tel. 020-7288812 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi. Information om förbundet finns på vår webbplats www.spfpension.fi. VERONICA FELLMAN verlsamhetsledare

Jag tycker om det visuella – mycket bilder och korta texter – och jag är glad över den förbättrade bildkvaliteten efter sommarens byte av tryckeri.

Malax pensionärer rf Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb rf Sus Productions Oy Ab

40 ÅR 2012 Lokalförsäkringsgruppens Svenska Förbund

Helsingfors

GOD TID

9/2012 – 7

Jubileumsseminarium dryftade pensionsfrågor Som en del av evenemangen under Svenska pensionärsförbundets pågående jubileumsår ordnades den 30 november ett miniseminarium i Smedsby, Korsholm. Totalt deltog ett sjuttiotal personer som representanter för bland annat österbottniska pensionärsföreningar, samarbetsparter samt uppvaktande organisationer och kommuner. Evenemanget var tudelat med ett inledande seminarium omfattande två föredrag med åtföljande diskussion och en andra del där den jubilerande organisationen Svenska pensionärsförbundet var föremål för en rad uppvaktningar och lyckönskningar.

”Knappast kunde de tro ...” Tillställningen öppnades med hälsningsord av SPF Österbottens regionordförande Henrik Svarfvar. Han konstaterade bl.a. att de som för 40 år sedan hade framsyntheten att bilda pensionärsförbundet troligtvis inte kunde förutse vilken stor betydelse organisationen senare skulle få för dagens svenska pensionärer. – Säkert hade de förhoppningen att det nybildade förbundet i framtiden skulle kunna bevaka pensionärernas intressen och i ännu större utsträckning ordna aktiviteter och sprida glädje bland de äldre i Svenskfinland. Däremot kunde de svårligen tro att förbundet 40 år senare skulle ha 19 000 medlemmar i närmare 80 föreningar samt en så omfattande intressebevakning och social verksamhet som fallet är

i dag, sade Henrik Svarfvar.

”Mer inflytande behövs” Första inledare och informatör om politiska frågor var fullmäktigeordföranden i Korsholm, riksdagsledamot Lasse Gästgivars. En av utgångspunkterna i hans resonemang var att pensionärerna genom åren blivit styvmoderligt behandlade. Det har, framhöll han, till mycket stor del berott på att pensionärerna själva juridiskt sett inte haft några företrädare i de politiska och fackliga organ som på olika sätt och i olika skeden behandlat pensionärsfrågor – och då framför allt själva pensionerna. – I fortsättningen är det viktigt att pensionärerna med stöd av att de är så många försöker skapa förutsättningar för större inflytande i de beslutande organen, däribland pensionsbolagen, konstaterade Gästgivars, som också belyste just nu aktuella pensionsfrågor.

”Ensamheten stort problem” Konstsamfundets pensionerade VD Lasse Koivu uppehöll sig i

Vid bordsändan här satt längs t.v. Lasse Gärsgivars och vid andra sidan Lasse Koivu, SvenErik Kjellman och Patrick Ragnäs.

Seminariet hade ett sjuttiotal deltagare som satt samlade i Seniorpunkten i centrala Korsholm. De representerade bl.a. regionens pensionärsföreningar, samarbetsparter samt uppvaktande organisationer och kommuner.

sitt tal bl.a. vid tankar om hur tredje sektorn kan ge stöd för de äldres välbefinnande. I fråga om organisationernas arbete framhöll han den frivilliga talkoandans stora betydelse samt betonade vikten av att tredje sektorns aktörer söker samarbete där det är möjligt. Han konstaterade att den ensamhet som drabbar många äldre är ett stort problem och en ”hemsk sjukdom” som på allt sätt bör upp-

märksammas. Den bästa hjälpen är en annan människa som träder till. I det avseendet kan vi var och en göra en stor insats i vår närmiljö. I sitt anförande uppehöll sig Lasse Koivu också vid de finlandssvenska fonderna och ansökningarna om medel från dem. Om SPF:s ekonomi sade han att den inte är dålig men sårbar. Bl.a. därför har Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet bildats i

Finland bildats. Under en efterföljande, allmän diskussion anfördes bl.a. att bidrag från fonder proportionellt och generellt sett i större utsträckning går till ungdomlig verksamhet än till aktiviteter och organisationer som riktar sig till pensionärer. Ingen ifrågasatte de ungas behov men fördelningen ansågs vara något skev. Text och foto ROGER LIND

Riksdagsledamot Lasse Gästgivars berörde aktuella politiska frågor med tyngdpunkt på pensionerna.

Lasse Koivu anförde tankar om hur tredje sektorn i framtiden kan ge stöd för de äldres välbefinnande.

Ett sjuttiotal personer representerande bl.a. pensionärsföreningar, samarbetsparter samt uppvaktande organisationer och kommuner deltog i det österbottniska seminariet med anledning av Svenska pensionärsförbundets 40-årsjubileum.

8 – GOD TID

9/2012 medlemsförmåner Ökning i ptocent

Poäng

Nya medlemmar

MedlemsREKRYTERING

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

18,0

114,0

Borgå svenska pensionärsförening

11,3

110,6

Ingå Pensionärer

22,6

82,1

Korsholms Pensionärsförening

8,3

81,7

Pensionärsklubben Milstolpen

14,2

75,3

Nedervetil pensionärsklubb

24,3

74,6

Larsmo-Eugmo pensionärsförening

14,0

73,0

Närpes Pensionärsförening

6,4

72,7

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening

11,5

65,0

Grankulla svenska pensionärer

9,6

64,2

Österby Pensionärer

18,1

64,1

Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax

14,8

63,7

Ekenäs Pensionärer

7,3

62,5

Sibbo Svenska Pensionärsförening

7,3

60,7

Pargas Svenska Pensionärer

7,8

48,5

Åbo Svenska Pensionärsklubb

8,8

47,7

Sjundeå Pensionärer

14,1

47,1

Munksnejdens Pensionärer

7,9

44,8

Tävlingen 2012 Föreningar med minst 10 poäng 8.12

Korsnäsnejdens Pensionärer

9,1

43,2

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

7,9

41,8

Tenala-Bromarf Pensionärer

10,7

39,4

Pedersöre Pensionärsklubb

8,0

39,0

Vanda svenska pensionärer

9,3

36,7

Pensionärer i Östra Helsingfors

9,6

36,2

Lappfjärds Pensionärsklubb

5,7

34,3

Nykarleby Pensionärer

7,0

34,0

Övermark Pensionärsförening

8,5

33,9

Esbo svenska pensionärer

2,8

32,6

Eira Pensionärer

10,0

32,0

Karis Pensionärer

6,3

28,5

Vasanejdens Pensionärer

11,4

26,9

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu

7,2

26,4

Kyrkslätt Pensionärer

4,3

25,7

Vörå Pensionärsklubb

7,8

25,5

9,1

25,2

4,4

23,8

Lovisanejdens Svenska Pensionärer

5,3

23,5

Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors

6,7

23,3

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb

3,9

21,7

Svenska Pensionärsgillet i Hangö Malax Pensionärer

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck PIKT

5,4

19,7

Dragsfjärds Pensionärer

4,3

19,6

Kimito Pensionärsförening

4,5

19,0

Pensionärsföreningen ETTAN

5,9

18,9

2,9

17,8

Munsala Pensionärsklubb

4,5

17,0

Björneborgs Svenska Pensionärsförening

5,4

16,8

Jeppo Pensionärsklubb

5,2

16,3

Purmo Pensionärer

3,3

15,5

Pensionärsträffen i Lappträsk

6,0

15,0

Terjärv Pensionärer

3,0

15,0

Drumsö Pensionärer

3,9

14,8

Kronoby Pensionärer

Kronohagens-Skatuddens pensionärer

6,1

14,1

Liljendal församlings pensionärer

4,0

14,1

Arkadia Pensionärer

4,3

13,5

Lojo svenska seniorer

4,2

13,5

Pyttis svenska pensionärsförening

5,4

12,8

Haga Pensionärer

4,8

12,5

Korpo Pensionärsförening

4,1

12,2

Esse Pensionärsförening

2,8

11,6

Föreningen Oravais Pensionärshem

2,4

10,8

3,3

10,7

Pensionärshemsföreningen i Kronoby Hela förbundet

1308

Svenska pensionärsförbundet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Aktia Skadeförsäkring Ab har tillsammans med Svenska pensionärsförbundet byggt upp försäkringslösningar som anpassats till pensionärers behov. Dessa lösningar erbjuds idag endast till förbundets medlemmar och deras make/maka. Vi erbjuder er rese- och olycksfallsförsäkringar som till skillnad från branschens motsvarande försäkringar är ikraft ända tills den försäkrade fyller 80 år. Fråga mer på Aktias försäkringsservice, tel. 010 80 81 80. Via servicenumret kan man uppdatera sitt försäkringsskydd och därmed se till att man har sina försäkringar i skick (tjänsten är öppen vardagar 8.30–16.30, samtalspriser: från fast linje 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/minut och från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/minut). Se också www.spfpension.fi/medlemmar/formaner.

Svenska pensionärsförbundet har ett samarbetsavtal med SAS Group som gäller till 1.3.2013. SAS står inför omstruktureringar, men Eurobonusprogrammet fortsätter som förut. Vänligen meddela Åsa Laukonlinna, tel. 020-7288819 eller e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi om du önskar bli medlem. Om du önskar boka resa med SAS, vänligen se på internetsidan www.sas.fi, välj svenska.

HOTELL HAIKO HERRGÅRD, med sitt läge mitt i en vacker herrgårdspark, lockar med solig service, herrgårdsstämning, läckra menyer, sagolikt vackra strandvyer, avkopplande badavdelning och sköna spabehandlingar i vuxen smak. Läget är förträffligt, bara en halvtimmes bilfärd från Helsingfors och en knapp halvmil från den idylliska Gamla Stan i Borgå. Tfn 019-576 01, www.haikko.fi Meddela att du är medlem i SPF vid anmälningen.

www.spfpension.fi/medlemmar/wformaner och länk till www.rehnco.fi

Advokatbyrå Boucht & Nikula

erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris. Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad. Tfn 06-3171 846, e-post peter.boucht@boucht-nikula.com. www.boucht-nikula.com

Advokatbyrån behandlar arvs-och testamentsrättsliga frågor, fukt-och mögelproblem, familjerätt, arbetsrätt, straffrätt mm. Advokaterna bistår också i rättshjälpsärenden. Telefonnumret är 06-3171 846. Meddela att du är SPF-medlem när du tar kontakt så får du förmånligare tjänster av advokatbyrån.

Svenska Pensionärsförbundet r.f., dess medlemsföreningar och klubbar kan boka båtresor med Viking Line till specialpris. Information om aktuella förmåner, erbjudanden, värdekuponger, konferensresor till stamkundspris samt medlemsförmåner hittas på Svenska Pensionärförbundet r.f:s eget extranät: http://www.vikingline.fi/spf Du kan boka på Viking Lines hemsida, via vår resetjänst per telefon 0600-415 77 (1,64 / svarat samtal + lna/msa) eller e-post booking@vikingline.com eller hos resebyrån.

När ni bokar resor via Tallink Silja kan ni meddela att ni är medlemmar hos SPF. Därmed kan ni få köpa billigare biljetter.

GOD TID

9/2012 – 9

”Huspianisten” Hillel Tokazier underhöll i G18:s festsal.

Fredrika i fokus på festdag Fredrika Runebergs liv var den röda tråden i festföredraget när årets svenska festdag firades på G18 i Helsingfors. Så var det också Hilkka Olkinuora, mottagaren av årets Fredika Runeberg-stipendium som höll fördraget. Prästen och författaren Hilkka Olkinuora undrade vad det är som är så väsenskilt olika mellan män och kvinnor. Redan Fredrika Runeberg ifrågasatte sådana ”självklarheter”. Mest berömd är Fredrika för något som hon skrev av egen erfarenhet, att ”mannen skriver då han vill, kvinnan då hon får och hinner”. – Fredrika beskriver livet i termer av görande för män och lidande för kvinnor. Och hon beskriver också sitt liv då hon säger att hon är ”rädd för att färgerna faller av fjärilens vingar innan tiden tillåter mig att fånga den i skrift”. Fredrika valde att leva enligt gängse mönster, men det hon gjorde var att ifrågasätta. Vi gamla måste kunna och vilja ifrågasätta mycket. Vi äldre buntas ihop. Vi ses som väldigt lika. Hilkka Olkinuora nämnde att äldre förväntas vara snälla. När en damtidning frågade varför hälften av kvinnorna har ett dåligt förhållande till sin mamma, var det för att de inte sitter barnvakt utan har sitt eget liv. – Vi kan diskutera om det är de

unga eller de äldre som är själviska i det här scenariot. Du är dragen åt två håll, då du lever ditt liv mellan dina barnbarn och dina egna riktigt gamla föräldrar, då kan det kännas angeläget att fråga: När är det min tur egentligen då livet rinner förbi? Det är inte dags att vara snäll och medgörlig om man har känslan att man hela tiden blir bortrövad sitt liv. Hilkka Olkinuora rekommenderade skrattet, bland annat för att skrattet ger underbara rynkor. Skrattet, humorn, glädjen är den bästa och ofta enda medicinen mot skam. Och det är med skam som vi äldre förtrycks mest effektivt. Vi tycks vara fula då vi är skruttiga, vi är elaka då vi står på oss, vi blir dyra i drift, förstår inte att dö knall och fall kostnadseffektivt och vi har definitivt förstört planeten och arbetslivet för vår avkomma. Synd och skam! – Men inte behöver vi skämmas för att vi är födda. Om någon ska ta ansvar för det är det våra föräldrar. Här är vi och vi har levt våra liv

Eeva Lusenius ackompanjerades av Juuso Torpakko.

som bäst vi kunnat. Låt oss vägra att skämmas för någonting. Olkinuora talade om vänskap och ensamhet. Ensamhet kan förorsakas av bitterhet. En bitter människa blir ofta ensam och ensamheten gör en ännu bittrare. Hon underströk vikten av att vi ger vidare av det goda, det som vi har uppfattat som meningsfullt. – Kära vänner, låt inte färgen på dina fjärilsvingar falla av, avslutade Hilkka Olkinuora.

Ta med en ensam människa till festen I sitt välkomsttal berörde förbundsordförande Ole Norrback förändringarna i beskattningen av pensioner. Han ansåg att det är viktigt att vi är pålästa innan vi säger att nu är det pensionärerna som bestraffas. Skalorna kan man egentligen inte kritisera. Där tillrättalägger man att lön och pension ska vara beskattade i stort sett på samma sätt. Ole Norrback tog upp en annan aktuell från, nämligen lagen om

– Kära vänner, låt inte färgen på dina fjärilsvingar falla av, sa Hilkka Olkinuora.

äldreomsorg. Det är en välskriven lag, den är nästan ”runebergst” formulerad. Det finns bara ett problem, att pengarna inte räcker till att fylla alla de intentioner som finns där. Men så har det alltid varit med stora förändringar i samhället. Man börjar någonstans och bygger sedan vidare på det. Men vi ska inte förvänta oss att det här löser alla problem. Talaren berörde ensamheten: – När vi går på pensionärsfester, ta med en ensam människa. Då har man i bästa fall två glada människor då man går hem. Det är allt viktigare, sa Norrback, att vi skapar kontakter mellan generationerna. Bli farfar eller farmor i skolan. Det är bra för barnen och för oss. Och vi är fortfarande en resurs i samhället. Som pensionärer vill vi inte bli betraktade som ett kostnadsställe i budgeten. Vi är människor, vi har kunskaper och erfarenheter och vi erbjuder våra tjänster – vi tränger oss inte på, men står till förfogande.

Mikael Strömberg och C.G. Wenzel i 1808-årsmundering.

För den musikaliska underhållningen stod än en gång pensionärernas ”husmusikant” Hillel Tokazier som vid pianot i lobbyn spelade in festdeltagarna. Sedan flyttade han sig till flygeln i festsalen. Eeva Lusenius uppträdde med sång, ackompanjerad av Juuso Torpakko. Som en ”fartfylld språkresa med avgång 1808–09” beskriver Teater Taimine sin föreställning Piece of Cake som fick avsluta dagens program. Tove Appelgren har skrivit och regisserat pjäsen som C.G. Wenzel och Mikael Strömberg framförde. I pausen stod 160-årsjubilerande Café Ekberg för trakteringen. Med Samrådet i SPF Helsingfors som arrangör var festen den 7 november ett led i Svenska pensionärsförbundets 40-årsfirande. Samrådets ordförande Marianne Lindberg fungerade som konferencier. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

10 – GOD TID

9/2012

UPPSNAPPAT

DEBATT

Om nya ord och pensionerade Pensionärerna har rätt Världens utveckling och tidens gång yttrar sig på

olika sätt. Ett är tillkomsten av nya ord. Ofta är de kanske än så länge bara på väg in i det allmänna medvetandet men behövs ändå för att nya företeelser måste ha en etikett om man skall kunna tala om dem.

Den moderna (data)tekniken, som ofta rusar förbi oss litet mera till åren komna, erbjuder goda exempel: klipp, blogg, cache, chatt, chip, cookie och spamfilter. Men också mera vardagsnära ämnesområden som mat och dryck bidrar till nyskapandet: basmatiris, brioche, chorizo, enolog, gnocchi, haloumi, jambalaya, pesto och shiitake. Den utländska härstamningen lyser klart igenom: engelskan i tekniken, italienskan i matsammanhang. Och så finns det mera allmänna ord, som inte så lätt kan grupperas. Dit hör sabb, tårtning, hint, nedköp, oflyt, pucko, retro, svenne och tummis. Eller adjektiv: brötig, flashig, kontrafaktisk, multiresistent, queer, sunkig, transgen. För att nu inte tala om verben, exempelvis dissa, flippa ur, mingla, pusha, skejta, sms:a, uppgradera och överbelåna. Delvis rent svenskklingande och rätt begripliga även utan tillgång till ordbok.

Men om nytt tillkommer så försvinner också gammalt, ofta rätt hemtrevliga och begripliga ord men ändå så ovanliga att Svenska akademien i sin ordlista lyft ut dem. Det betyder ändå inte alls att de skulle vara portförbjudna i svenska texter. Och synd vore det, eller vad sägs om brackaktig, fagarlockig, fejdlysten, grannsynt, hugnelig, knoddaktig, lastfull och njugghänt. Alltså en rad gammaldags trevliga och uttrycksfulla adjektiv, som fortfarande kan ha en uppgift att fylla när bättre alternativ saknas. Pensionerade – på sätt och vis. Egentligen skulle detta ha handlat om det omdiskuterade könsneutrala hen. Men det ordet finns inte ännu i Svenska akademiens ordlista. Det gör däremot alla de nyord jag nämnt ovan.

ANDERS G. LINDQVIST f.d. fagerlockig

FPA satsar på bättre kundservice Folkpensionsanstalten FPA fyller i år 75 år och satsar i synnerhet på att förbättra sin betjäning till kunderna. Direktör Helena Pesola tackade 3.12, då PIOs styrelse och delegation träffade FPA, för det goda samarbetet i kundrådet med PIOs representanter. Hon poängterade att en av de viktigaste resultaten är garantipensionen, som trädde i kraft 1.3.2011. FPA betalar 2012 ut totalt 16,6 miljarder euro i olika lagstadgade förmåner till sina kunder, vilket är något mer än summan blir för 2013 till följd av bland annat höjningarna i sjuktransportersättningar.

Ersättningar för sjuktransport behandlades på mötet, och en noggrannare analys kommer i ett senare skede som en artikel i God Tid. På grund av tre klagomål om upphandling behandlas ärendet i marknadsdomsolen, vilket kommer att skjuta upp den tidigare beräknade tidtabellen för införandet av ersättningsprincipen för sjuktransport. I de områden där förfarandet är i bruk rekommenderar Pesola att förfarandet fortfarande används, eftersom patienten då

inte behöver lägga ut egna pengar vid taxitransport utan kan direkt utnyttja FPA-ersättningen vid sjuktransporten. I de övriga områdena kommer tilläggsinformation genast när behandlingen i domstol avgörs. Bland annat kommer FPAkunderna att få en egen servicerådgivare och möjlighet att boka tid för en träff. FPA arbetar också på att få förbättra blanketter och brev till kunderna. VERONICA FELLMAN

Vaktombyte i PIO

att framföra sin åsikt Det är med stor förvåning jag läser referatet av Ole Norrbacks tal vid Esbo svenska pensionärers 40-årsfest. Referatet ingår i God Tid nummer 7. Om vår förbundsordförande Ole Norrback står det att han ”manade pensionärerna till återhållsamhet och till att inte ställa krav”. ”Vi ska vara sakliga och inte besserwisser. Vi ska inte tränga oss på utan stå till förfogande om vi blir tillfrågade (förf:s understreckning). Fy skäms! Är detta verkligen förbundets tankar? Är pensionärerna mindrevetande människor som inte har rätt till en egen åsikt? Och tydligen inte heller rätt att uttala sig? Nej, vi ska inte tränga oss på utan sitta tysta och snälla i en vrå och vänta på att någon eventuellt tillfrågar oss om våra åsikter. Som gamlingar i sidokammaren förr i världen. Säg, är det verkligen så att vi ska vara återhållsamma och inte ställa några krav? Nej, om inte vi säger vad vi vill, så säger nog ingen annan det heller? ”Snälla barn väntar och blir utan.” Vi pensionärer har utfört vårt arbete, vi och våra arbetsgivare har betalat vår pensionsförsäkring och vi har rätt att betrakta oss som likvärdiga med andra människor. Och för att trygga denna likvärdighet har vi slutit oss samman

till föreningar och förbund, vilkas uppgift inte endast är att bereda oss trivsel utan även att vid behov försvara våra intressen. Och de försvaras inte om vår ledning utgår ifrån att vi inte får ställa några krav. Vi är fortfarande viktiga i samhället. Vi är konsumenter (och den inhemska konsumtionen är i dag viktigare än någonsin) och dessutom utför många bland oss en viktig gärning då vi hjälper och stödjer egna och andras barn och barnbarn så att de kan arbeta för allas vårt bästa. Vi behövs alltjämt. Att våra åsikter nu blivit aktuella beror väl på den extra skatten som blivit dem pålagda som förtjänar mera än 45 000 euro i året. Det är förståeligt att de som har stora inkomster är solidarisk med de mindre bemedlade i dessa svåra tider. Pålagans storlek känns dock orättvis i förhållande till den motsvarande beskattningen av löner och framför allt dess motivering, den att summan skulle motsvara pensionsavgiften, är ologisk. I det ena fallet är det fråga om en skatt, i det andra fallet en avdragsgill avgift. Vi fortsätter att ha egna åsikter och vi t.o.m. talar (och skriver) om det.

Svar

tänkbar aktivitet där våra kunskaper och erfarenheter kan vara till nytta, allt från olika mentorskap till ”farfar i skolan”. I det här avseendet tycker jag att vi skall ställa oss till förfogande, men minnas att vi överlämnade ansvaret till följande generation när vi gick i pension. Mänskors lika värde är grunden i våra nordiska välfärdssamhällen. I pensionärsförbundet har vi markerat detta genom att tala för att de pensionärer som har det sämst bör ihågkommas först. Bl.a. garantipensionen var ett steg i rätt riktning, som förbundet länge talat för. Allas rätt att framföra sina åsikter är en självklarhet, både i samhället och i förbundet. Jag fortsätter gärna samtalet om det fortfarande finns behov.

Liva Söderhjelms insändare bygger

delvis på missförstånd, som jag gärna tillrättalägger. Jag har nog sagt att vi skall vara sakliga och inte vara besserwisser. Däremot gör vi i förbundet naturligtvis förslag och ställer krav när vi finner det befogat. Det gör förbundet ofta i de upprepade kontakterna med politiker, myndigheter, pensionsbolag och med andra som är viktiga för oss. Pensionärsorganisationerna hörs allt oftare bl.a. när ny lagstiftning bereds, en följd av att vi formulerar våra åsikter sakligt och tydligt. Upprepade gånger har förbundet sagt att pensionärerna är en resurs, vilkas kunskaper och erfarenheter kunde utnyttjas mycket mera än nu. Förbundet stöder all

LIVA SÖDERHJELM Medlem i en aktiv pensionärsförening

OLE NORRBACK

Vicehäradshövding Alf Skogster 70 år 13.12.2012

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO höll höstmöte den 28 november. Eläkeliittos ordförande Hannes Manninen är blivande ordförande från 2013 och Matti Hellsten avgående för 2012. Från vänster: Jukka Salminen, Eläkeliittos verksamhetsledare och PIOs sekreterare för 2013, Hannes Manninen, Matti Hellsten och Timo Kokko, verksamhetsledare och PIOs sekreterare för 2012. Foto ULLA WALLINSALO

Understöd gärna med en inbetalning till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland. Bank Aktia FI40 4055 0010 8895 39 eller Nordea FI38 1555 3000 1131 50. Märk ”Affe 70 år”.

GOD TID

Birger’s Ragtime Band bjöd på god swing. Foto MATTI I. KORHONEN/JAZZRYTMIT WEB MAGAZINE

9/2012 – 11

MinisterJazzen med Claes Andersson (t.v.). Foto MATTI I. KORHONEN/JAZZRYTMIT WEB MAGAZINE

Svängig Jazzkryssning gav mersmak Kan man tänka sig en bättre utfärd i novembermörkret än att bege sig i goda vänners lag ut på böljan den blå? Det skedde på Jazzkryssningen till Stockholm den 17–19 november, den första i sitt slag och av allt att döma fröet till en tradition. Redan innan Mariella hade lämnat hamnen hann vi avnjuta Birger’s Ragtime Band med god swing. Då tyckte vi att vi redan hade varit länge på väg. Sedan tog suveränt spelande MinisterJazzen med Claes Andersson vid och bättre musik kan man helt enkelt inte få höra. Litet tveksamma var vi till placeringen av trion, men musikerna verkade vara nöjda och jammade så det nästan dammade, om nu uttrycket tillåts. Vi såg alla fram emot Emma Salokoski som tyvärr kom rätt sent

på kvällen och inte var så svängig i sin repertoar som vi hade väntat oss. Korrigering till nästa gång!

Julmarknad i Stockholm I Stockholm hann många med ett besök på en julmarknad som ägde rum på Taxinge slott. Vi var rätt inställda på julshopping, men det kändes ändå litet tidigt. Slottets kafé är berömt för sina goda kakor och bakelser och vi lät oss väl smaka av den fräscha fruktkakan till kaffet. Eftermiddagens program gav

oss litet mer insikter i jazzens fascinerande värld då Åke Grandell gjorde sitt bästa att utbilda oss. En stor del av kvällen ägnade vi oss åt den fantastiska MinisterJazzen. Mera sådant! MARIANNE LINDBERG

Maj-Britt Högström och Tove-May Kyrklund från Munksnejdens Pensionärer deltog i jazzkryssningen. Foto MARIANNE LINDBERG

SPF:s 40-årsjubileum firades i Åbo Måndagen den 3 december firade

Svenska pensionärsförbundet 40 -årsjubileum på Svenska Klubben i Åbo. Mottagningen öppnades med ett tal av förbundsordförande Ole Norrback, därefter gick

ordet över till riksdagsledamoten Stefan Wallin. Efter Wallins tal blev det dags för Ole Norrback och Carin Åminne, ordförande i Åbo svenska pensionärsklubb, att ta emot uppvaktningar av olika

föreningar och organisationer. Som avslutning blev det tårta och kaffe, samt mingel i familjär stämning. Mottagningen hade ett trettiotal gäster. YADINA WIBERG

Inbetalningar till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs Passa på att till julen betala in en summa till förmån för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs. Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs främjar svenska pensionärers allsidiga välbefinnande och bidrar till guldkanten i verksamheten. Stiftelsen grundades av Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 10 november 2010 och den 29 mars 2011 registrerades Stiftelsen med numret 2398487-4. Stiftelsens kapital uppgår till drygt 400 000 euro. Stiftelsen behöver mer kapital för att bevilja understöd på basis av ansökningar bland annat från pensionärsföreningar som vill pröva nya verksamhetsformer. För att bygga upp en kapitalbas som möjliggör detta arbete tar Stiftelsen emot gåvor och testamenten. Stiftelsens kontonummer är: Aktia FI40 4055 0010 8895 39 Nordea FI38 1555 3000 1131 50 Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15 Donationer och testamenten till Stiftelsen är skattefria såväl för donatorn som för mottagaren. Ordförande för Stiftelsen är Ole Norrback och vice ordförande är Henry Wiklund. Veronica Fellman är ombudsman. Kontakta gärna Stiftelsens ombudsman Veronica Fellman, tel. 020-7288812, e-post veronica.fellman@spfpension.fi för mer information.

Carin Åminne och Ole Norrback tar emot uppvaktningar.

12 – GOD TID

9/2012

Höga krav ställs på föreningarna Pensionärsorganisationernas lokala föreningar får krävande uppdrag i att vaka över seniorernas rättigheter och förmåner, säger Pensionärsförbundens intresseorgamisation PIO i resolution.

I resolutionen heter det vidare: ”I och med att ålderslagen (vars egentliga namn är Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, RP 160/2012), som är under beredning troligen träder i kraft per 1.7.2013, blir också kommunernas äldreråd lagstadgade. Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf:s styrelse framhåller att de lokala pensionärsföreningarna ställs inför nya, mer krävande uppdrag än tidigare beträffande bevakningen av de ålderstigna människornas rättigheter och förmåner i hemkommunerna. För att handha dessa uppgifter och för att öka pensionärsförbundens uppskattning och inflytande, krävs att deras lokala föreningar samarbe-

tar målinriktat. Även förändringar i kommunstrukturen, såsom kommunfusioner, framhäver betydelsen av pensionärsföreningarnas ömsesidiga samarbete gällande intressebevakningen. Kommunernas äldreråd utgör en naturlig samarbetsarena för pensionärsföreningarna. PIOs medlemsorganisationer framhåller att de centrala pensionärsföreningarna på orten ska säkras en betydelsefull representation i äldrerådet. Det är pensionärsföreningarna som representerar sin medlemskår och som via sina nätverk på hemorten har den bästa kännedomen om de äldres vardag. Kommunen ska garantera äldrerådet goda verksamhetsresurser och faktiska påverkningsmöjligheter beträffande den kommunala beslutsfattningen i ärenden som berör de äldre.

Utöver pensionärsorganisationernas lokala samarbete behövs deras regionala samarbete för intressebevakningen. Den här uppgiften tillkommer de riksomfattande pensionärsorganisationernas distrikts- och regionorganisationer.

Samarbetet på lokal och regional

nivå kan ordnas på olika sätt: enligt de lokala aktörernas resurser, enligt behov, samt i enlighet med uppkomna traditioner. Samarbetet ska vara grundat på frivillighet, på jämställdhet, på gemensamt överenskomna verksamhetsprinciper och på att deltagarnas självständighet högaktas.

PIO – pensionärsorganisationernas sammanslutning inom intressebevakningen Enligt sina stadgar är PIO en sam-

manslutning av sex självständiga, riksomfattande pensionärsförbund. Dess uppgift är att sköta pensionärernas riksomfattande intressebevakning. PIO har som målsättning att förbättra pensionärernas och de äldres ekonomiska och sociala förmåner och rättigheter. PIO har ingen egen regional eller lokal organisation, och deltar inte i att ordna intressebevakningen på regional eller lokal nivå. PIO sänder utlåtanden och ställningstaganden till myndigheter, medier och annat offentligt håll. I regel tar PIO inte ställning till framställningar eller förfrågningar i enskilda fall. PIOs medlemsorganisationer styr sin egen lokala och regionala intressebevakning via sina organisationskanaler. Som medel utnyttjas

därvid bland annat PIOs nätsidor, ställningstaganden och meddelanden, samt artiklar vilka publiceras i medlemstidningar av olika slag. I sin egenskap av aktör på riksnivå påverkar PIO rf lagstiftningen och utför riksomfattande intressebevakning av annat slag. Genom en ändamålsenlig arbetsfördelning och genom att koncentrera resurserna kan flera och bättre resultat uppnås. Därför rekommenderar PIO att föreningarna, med stöd av ömsesidigt samarbete, påverkar kommunens och andra lokala beslutsfattares beslutsfattning. Under begreppet PIO ska endast PIOs riksomfattande verksamhet förverkligas. PIOs namn ska inte knytas till ett lokalt eller regionalt samarbetsorgans namn.”

håkans hörna

Förebygg demens med god tandvård Det har länge betonats att man skall sköta om sina tänder så att det går att tugga maten ordentligt. På äldre dar märker man om tänderna har blivit omskötta tidigare i livet, men det är aldrig för sent att också under senare år vårda tänderna på bästa sätt. Orsaken är, som jag nämnde i början att man, för matsmältningen skull, skall kunna tugga maten ordentligt, MEN nu har forskningen visat att ordentligt tuggande också kan minska benägenheten att drabbas av demens. Själva tuggandet påverkar blodomloppet i huvudet och hjärnan på ett gynnsamt sätt. Det här har forskare kommit fram till genom att jämföra utvecklingen hos äldre människor som inte kan tugga på grund av att de saknar tuggverktyg i munnen – med personer som har sina tuggverktyg i sådant skick att de kan tugga sin föda effektivt.

Tel. 02900 92520 www.pinto.fi e-mail: info@pinto.fi

Det är igen fråga om att använda våra muskler, ben och leder så att de hålls igång, d.v.s. att motionera för hälsans skull. (Att låta käften gå, om ni tillåter uttrycket!) För tuggandets del är det fråga om tuggmusklerna, käkbenen och käklederna. För annan motion är det armar, ben och rygg. Den viktigaste tuggmuskeln, kindmuskeln (M.masseter), är annars en av kroppens kraftigaste muskler, med en kraft som kan motsvara 200 kg per kvadratcentimeter!

Prisbelönad! www.bioteekki.fi

En helt annan sak kan vara värd en påminnelse

nu när det är höst, och snart vinter, och man kan plocka eller skaffa sig tranbär. Många av oss har ju av och till olika urineringsbesvär, som i besvärliga fall naturligtvis behöver undersökas och vid behov behandlas, men många lindrigare besvär mår bra av att man äter tranbär i olika former. Det är en gammal ”folkmedicin” som vid vetenskapliga undersökningar har visat sig ha just de egenskaper som folk har kommit fram till genom en erfarenhet som utvecklades långt före vi fick våra moderna mediciner. Vi har tyvärr tappat bort en del av sådan gammal ”folk-klokhet” som gärna kunde komplettera allt det som den moderna läkekonsten ger oss. Lycka till med tuggandet och tranbärssaften!

HÅKAN HELLBERG

GOD TID

9/2012 – 13

Tolv frågor till tandläkaren God tandvård är viktig och skall starta redan i unga år. Men också pensionärerna har all orsak att sköta tänderna väl. Tandläkare Stefan Federley vid tandläkarstation Diana i Helsingfors svarar här på några frågor om tandvård och tandhygien. 1. Några goda råd till äldre för att de inta skall missköta sina tänder. • Putsa tänderna morgon och kväll. • Använd gärna tandstickor eller mellanrumsborstar för att ytterligare förbättra putsandet. • Undvik att småäta, i synnerhet bulle och bröd lämnar lätt matrester mellan tänderna och ger sedan upphov till karies (hål i tänderna).

•

2. Hur ofta kan det var skäl att besöka tandläkaren? • Minst en gång per år, men det kan många gånger vara befogat att komma oftare ifall man t.ex. har en tendens att få lätt hål eller mycket tandsten. Två–tre gånger per år är vanligt för många 3. Lönar det sig att ha en stående tid hos sin tandläkare? • För en del personer underlättar det rutinerna att alltid komma en viss tid på året och då också möjligen samma veckodag och klockslag också. 4. Rekommenderar du elektrisk tandborste? • Vanlig tandborste går också bra, men många gånger förbättrar det putsningen avsevärt att byta till en elektrisk så svaret är nog JA oftast. 5. Några större olikheter mellan de många sorterna av tandkräm? • Egentligen inte, i synnerhet då vi talar om de vanligaste märkena som man hittar i alla butiker. Så gott som alla tandkrämer idag innehåller natriumfluorid enligt rekommendationerna och i många finns det också xylitol. • Sedan finns det en hel rad specialtandkrämer som kan avvika en aning. T.ex. om man har mycket ilande tänder lönar det sig att skaffa en sådan tandkräm som hjälper mot detta. Dessa har mindre slipande medel i sig och hjälper mot ilningar (kallt och varmt). • Det finns också speciella märken avsedda för personer som har en väldigt torr mun. Detta är ganska vanligt hos äldre personer. Detta kan bero på medicinering eller sen på att salivkörtlarna blivit lite sämre på att producera saliv. 6. Skall man i det längsta försöka klara sig utan löständer? • Egentligen skulle jag villa säga nej, men det är ju mera en personlig fråga, som man inte kan ge ett rakt svar på. Dock kan jag nämna att det är mycket vanligare att ha löständer än vad mången tror. • Det är förstås också en bekvämlighetsfråga. Det kan kännas väldigt främmande att få en protes i munnen som tar plats men å andra sidan vänjer man sig ganska snabbt vid att ha den.

Tandläkare Stefan Federley svarar på tolv frågor om tandvård och tandhygien.

•

Funktionellt sett så kan det vara bra att inte dröja allt för länge med att göra en tandprotes eftersom förhållandena i munnen ändrar då man blir av med tänder. Tänderna flyttar på sig och kan ge upphov till problemställningar och sedan försämras förstås tuggförmågan. Ifall det finns möjligheter att göra en fast lösning (broar eller implantat) så är det trevligare men rätt så dyrt. För en mycket billigare peng, dock inte billigt alla gånger, kan man få mer nytta av en löstagbar tandprotes än med fasta lösningar. Och sedan är det förstås också en estetisk fråga för en del. Och man ska komma ihåg att man inte behöver skämmas för att man har löständer. Det är trots allt ytterst få personer som kan se om någon annan har en protes eller ej. Det är nästan bara tandläkaren som ser det och då stör det ju inte.

7. Vad ersätter FPA av tandläkarbesök? • Idag ersätter FPA enligt ett förfarande med procentuell ersättning som baserar sig på en taxa som FPA slagit fast (inte den taxa som tandläkaren tar). Detta har länge varit ett problem för patienterna att förstå och FPA har nu beslutat att förenkla det hela. Från och med den 1.1.2013 kommer ersättningen istället att vara baserad på ett eurobelopp för de åtgärder som FPA ersätter. Följande åtgärder ersätts inom tandvården: • Granskning av tänder och preventiv vård. Granskningen ersätts endast en gång per kalenderår. • Lappning av tänder. • Tandstensputs (av tandläkare eller munhygienist) • Frontveteraner får dessutom ersättning för tandläkarens tjänster på protetisk behandling och även

ersättning av taxan för tandtekniskt arbete. I praktiken kan man säga att patienten får ca 30 procent i ersättning av det som tandläkaren fakturerar när det gäller granskningar och vanlig tandvård. Det är endast frontveteranerna som får ersättning för protetisk vård. Går man kommunalt får man ingen ersättning från FPA men kommunen har ju subventionerat den vården så det blir lite billigare än hos privattandläkare om man har mycket att göra. I små behandlingar har det inte så väldigt stor betydelse.

8. Vad är mest skadligt för tänderna? • Socker och surt är mest skadligt för tänderna. • Rökningen skadar tandköttet eftersom det leder till en försämrad blodcirkulation i kapillärerna och tandköttet kan således sämre återhämta sig från skador. Tandsten och rökning är en mycket dålig kombination. Rökningen gör också att tänderna färgas. 9. God tandekonomi, vad kunde det betyda? • Att man sköter sina tänder väl och regelbundet går på kontroll så att inga kariesangrepp hinner bli för omfattande och man tvingas till större åtgärder än vad som skulle vara nödvändigt om man går tillräckligt ofta. 10. Är amalgamplombernas tid förbi? • NEJ! Amalgam är fortfarande ett mycket bra lappningsmaterial om man frånser färgen. I synnerhet på baktänderna där stora plastfyllningar inte håller lika bra. 11. Har det kommit några nya metoder för skötseln av tänderna? Går utvecklingen framåt? • Ja. Det kommer hela tiden nya metoder och i synnerhet nya material. • Mest kommer ju de nya sakerna fram hos tandläkaren och hemma är det närmast frågan om att tandborstarna byter utseende och tandkrämerna får mera innehåll. 12. Vad betyder god munhygien? Vad kan man göra själv? • Borsta noga och med rätt teknik. • Använd en mjuk tandborste oberoende om den är manuell eller maskin. • Använd också tandstickor eller tandtråd eller mellanrumsborstar (små ”flaskborstar” som passar in mellan tänderna). • Besök tandläkaren eller munhygienisten tillräckligt ofta. Minst en gång per år! • Ät hälsosamt och inte för mycket socker eller sura produkter och småät inte. ANDERS G. LINDQVIST ställde frågorna

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs (nedan Stiftelsen) är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §). Stiftelsen förverkligar sitt allmännyttiga ändamål genom att, på basis av erhållna skriftliga ansökningar riktade till Stiftelsens styrelse, bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder Stiftelsens ändamål (Stiftelsens stadgar, 3 §). Stiftelsen grundades den 10 november 2010 av Svenska pensionärsförbundets höstmöte och våren 2013 delar den ut första gången understöd av avkastningen av de insamlade medlen. Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för stiftelsens ändamål. Ansökningstiden för understöd utgår 31.12.2012 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte. Redovisning för beviljade understöd lämnas in ett år efter det att understödet har beviljats. Ansökningsblanketten beställs av Veronica Biaudet, tel. 020-7288882 eller per e-post info@spfstiftelsen.fi. Blanketten sänds ifylld per e-post till info@spfstiftelsen.fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs Annegatan 25 A PB 129 00101 HELSINGFORS För närmare information om Stiftelsen vänligen kontakta ombudsman Veronica Fellman, tel. 020-7288812 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi. Stiftelsen tar även emot gåvor, testamenten och donationer, vänligen kontakta verksamhetsledaren. Enligt uppdrag VERONICA FELLMAN ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs

www.spfstiftelsen.fi

14 – GOD TID

9/2012 RES MED SPF

Vilnius och Riga 2–7.6.2013

Paris, Mosel- och Rhendalen 3–10.9.2013 Kom med på en resa som börjar i Paris och slutar i Rüdesheim i Rhendalen. Vi ser de viktigaste sevärdheterna i Paris tillsammans med vår guide. Besök i Versaille och båttur på Seine. Från Paris åker vi med vår buss till Reims för att provsmaka äkta Mumm Champagne. Därifrån vidare till Luxemburg för ett kort stopp och sedan vidare till Moseldalen där vi övernattar två nätter. Vi besöker den över 2000 år gamla staden Trier och på hemvägen besöker vi en vingård med vinprovning. Vi åker sedan till Rüdesheim i vindistriktet Rheingau där vi stannar två nätter. En tur på Rhenfloden står bland annat på programmet. Hemfärd från Frankfurt till Helsingfors.

Litauens huvudstad Vilnius är den äldsta staden i Baltikum. Staden är bland annat känd för sin unika arkitektur. Den Gamla staden i Vilnius är den bäst bevarade 1700-talsstaden i Norra Europa. Lettlands huvudstad Riga är som ett nordligt Paris med sina boulevarder, ståtliga palats och en arkitektur från medeltiden till 2000-talet. 2.6 3.6 4.6 5.6 6.6 7.6

Avfärd till Tallinn kl. 21.30 med Viking XPRS Bussresa till Vilnius via Korskullen. Logi på Radisson Blu Lietuva. Middag på hotellet Besök i Gamla staden och Ockupationsmuseet Besök i staden Trakai och dess ”sagoslott”, lunch i Vilnius. Efter lunchen fri tid Avfärd till Riga. Besök i Rundale slott. Logi på Radisson Blu Latvia. Guidad vandring i Gamla staden Avfärd till Tallinn. Tid för uppköp. Avgång med Viking XPRS kl. 18, buffémiddag. Ankomst till Helsingfors kl. 20.30

Pris

585 € i delad B-hytt och logi i dubbelrum med frukost Tillägg för enkelhytt och -rum 280 € 5 x lunch och 5 x middag Inträdesavgifter och guidningar Svenskspråkig guide med på resan Egen buss från Helsingfors

Anmälningar: Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, catharina.hindren@pp.inet.fi. Sista anmälningsdag 30.4. Obs! Ingen reseförsäkring eller avbeställningsskydd ingår i priset.

Program 3.9 4–5.9 6.9 7.9 8.9 9.9 10.9 Pris:

Avfärd från Helsingfors Vanda flygfält till Paris. Stadsrundtur. Gemensam middag Besök i Versailles och båttur på Seine mm. Avfärd längs floden Marne till Reims och vidare genom Luxemburg till Moseldalen. Inkvartering och middag Utflykt till Trier med rundtur i staden. Vinprovning på vingård. Middag på hotellet Avfärd till Rüdesheim med inkvartering och middag. Båttur på Rhenfloden. Bussresa till Rüdesheim med vackra vyer. Besök på Siegfrieds Mechanisches Musikkabinet. Dagen avslutas med middag. Frukost och hemfärd från Frankfurt. 1 500 €, tillägg för enkelrum 230 €

I priset ingår Finnairs flyg Helsingfors-Paris/Frankfurt-Helsingfors, bussresa i helturistbuss, 7 nätter på hotell inklusive frukost, 7 middagar, guidning i Paris och Trier, inträde till Versailles, rundvisning på Mumm inkl. 1 glas Champagne, vinprovning hos Alfred Port, båtfärd på Rhen och reseledare från pensionärsförbundet. Anmälningar och förfrågningar: Ingves Resor, tfn 020 7434530, ingves.narpes@ingvesresor.fi

Mat- och kulturresa till norra Italien 14–20.5.2013 Kom med på en mat- och kulturresa till norra Italien. Resan har ett rikligt utbud med program, vi besöker historiska byggnader, mat- och vinproducenter, museum och förstås äkta italienska restauranger. 14.5 Flyg till Milano. Inkvartering i staden Modena. Välkomstmiddag på hotellet. 15.5 Rundvandring i Bolognas historiska delar. Tid för uppköp. Busstur i vinområdet Calli Bolognese och vinprovning i den lilla staden Dozza. 16.5 Besökt till ostmejeri, staden Sassuolos tidigare hertigpalats från 1600-talet och Ferrari-museet i Maranello. 17.5 Guidad rundtur i Modena och besök hos tillverkare av traditionell balsamvinäger. Besök i 700-tals klostret i Nonantola och staden Carpi med dess stora historiska torg. 18.5 Guidad rundtur i den gamla staden Parma och besök hos tillverkare av Parmaskinka. Vidare till Verona för inkvartering. 19.5 Rundtur i Verona med bl.a. kyrkan San Zeno Maggiore, Scaligeribron, Julias balkong, Piazza Erbe. 20.5 Heldagsutflykt till Gardasjön. Avgång till Helsingfors från Milano på kvällen. Pris: 1 475 €. I resan ingår flygresor, bussresor, logi i dubbelrum, 1 måltid per dag. Inträden enligt program. Anmälningar och förfrågningar: Ingves Resor, tfn 020 7434530, ingves.narpes@ingvesresor.fi Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Kulturresa till Södermanland 22-26.4.2013

Häringe slott

Följ med på en kulturresa med Bernt Morelius till Södermanland. Boende och måltider i slottsmiljö, dagsprogram med utfärder och intressanta besöksmål och föreläsningar.

Gotland 27–30.6.2013

Pensionärsförbundet ordnade förra sommaren en resa till norra Gotland och nu är det södra Gotlands tur. Vi åker flyg från Helsingfors till Visby och bor på det pittoreska hotellet S:t Clemens. En dag åker vi till Sudret och besöker byn Sundre, ser rauken Hoburgsgubben, Kettelviks stenmuseum, och den medeltida gården Kattlund. Vi gör en utfärd till naturreservatet Stora Karlsön och förutom naturupplevelserna får vi avnjuta lokala gotländska delikatesser. Nära Visby gör vi ett besök till Krusmyntagården. Förutom det planerade programmet har du tid att ströva omkring i det pittoreska Visby där blomningen är i full gång. Detaljerat program finns på www.spfpension.fi under resor. Vi kan också skicka programmet per post.

Avfärd från Helsingfors till Stockholm med Viking Line.

Pris: 930 €, tillägg för enkelrum 150 €

Pris

I priset ingår flygresor, logi i dubbelrum med frukost, utfärder, 3 x lunch och avskedsmiddag.

885,- i dubbelrum och -hytt

Anmälningar och mera information om resan Friman Resor, tfn 019-2481004, e-post info@frimanresor.fi

Som guide har vi i år igen Joacim Hansson. Reseledare från SPF följer med på resan. Anmälningar och förfrågningar: Katarina Mörn, Axtours, tfn 018 512 13 info@axtours.ax. Sista anmälningsdag 29.3.2013

GOD TID

Åk buss med

Resgruppresor med oss Guidade

På våra resorTILL ser du och upplever mycket. TEATERRESA STOCKHOLM JESUS CHRIST SUPERSTAR PÅ GÖTA LEIJON 22.2-24.2, PRIS FRÅN 478,Tidernas största rockopera med Ola Salo i huvudrollen Viking Lines båtresor Hel-Sto-Åbo. Buss med från Västnyland.

85,-

HOTELLPAKET TILL TALLINN UNDER PÅSKEN 30-31.3, PRIS FRÅN 155,-

Båtresa med Eckerö Lines nya M/S Finlandia där det ingår frukost på utresan och middag på returen. Inkvartering på Hotel Euroopa**** med frukost. Busstransport från Ekenäs till Västra hamnen i Helsingfors 140,- tur-retur ingår i priset.

BLOMSTERRESOR TILL HOLLAND OCH ÖSTERRIKE AMSTERDAM 11-14.4.13, PRIS FRÅN 892,-

Svenskspråkig tulpanresa där man får se de ljuvliga blomsterfälten. Centralt beläget hotell. Stadsrundtur, heldagsutflykt till Keukenhof och halvdagsutflykt till Edam/Volendam, samt busstransport Västnyland – H:forsVanda flygplats tur-retur ingår i priset. OBS Begränsat antal platser!

54TH NARCISSUS FESTIVAL IN AUSSERLAND 30.5-3.6.

Den största blom- och folklore festivalen i Österrike. Prisuppgifter och exakt reseprogram kommer senare. OBS Begränsat antal platser! KYRKSLÄTT | Munkkullavägen 15 ✆ 09 296 5000 vard. 8.30-17, lö 10-14 rese@matkahaukka.com KARIS | Dalgatan 1 ✆ 019 278 2800 vard. 9-17, lö stängt karis@matkahaukka.com

9/2012 – 15

God Jul och Gott Nytt År

Peter Söderqvist 0500-162 120 Vasa touring.partner@kolumbus.fi

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA 24.2-2.3 489€

BUSS-BÅT-HELPENSION-LÄKARBESÖK + 6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARISKYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

SYDAFRIKA

MÅ BRA PÅ SPA

En upplevelse utöver det vanliga! Skön avkoppling i Pärnu! Boka din spa-resa i 27.2.-10.3.2013 januari-mars 2013 senast EUROPA 28.12.2012 och få fullpension Riga påskresa på köpet! 28-31.3.2013 Resor 23.2-2.3, 9-16.3, 24-31.3. Garda – Norditaliens smycke samt korta resorna 24-27.1 och 8-14.4.2013 28-31.3. Mainau och Holland med UMEÅ – Blomstertåget 16-22.4.2013 SHOPPINGRESA London De traditionella endagsresorna 23-28.4.2013 med Vasabåtarna till Umeå börjar Azorerna efter nyår! 25.4-2.5.2013 Bussrutt: Vörå-Oravais-Vasa. Frankrike - vinresa Resor 4.1., 10.1., 26.1., 2.2., 3-9.5.2013 16.2., 23.2., 28.2. Franska rivieran 11-17.5.2013

Vi tillönskar alla tidningens läsare God Jul och Gott Nytt Reseår!

www.ot-resor.fi (06- 318 4000

KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495

PARTOURS Pargas 0440 524911 partours@parnet.fi

9-15.4 15-21.4 23-29.4 3-10.5 22-29.5

Vårens resor: Vin- och matresa till Italien Holland-Mainau Gardasjön Slovenien-Kroatien Moseldalen Duvemåla-avgångar 2013: 16-17.2 (fullbokad), 15-16.3, 5-6.4 och 27-28.4

s.fi

www.ingve

Ing v ön es R ska es o ku nd r alla r er r Go ikti en Go d Ju gt tt N l oc ytt h År!

INGVES NÄRPES

INGVES VASA

Tel. 020-7434530

Tel. 020-7434520

ingves.narpes@ingvesresor.fi

ingves.vasa@ingvesresor.fi

RES MED SPF

Kom med till MADEIRA 1–8.4.2013

Resor

SPF reser till ön med blomsterprakten och kryddofterna, den speciella maten och det speciella Madeiravinet. Madeira har blivit ett favorit resmål för oss nordbor. Ön ligger utanför Portugal och hör också till Portugal. Vår resa ordnas mellan den 1 och 8 april 2013 till Funchal där vi bor på 4-stjärniga hotellet Four Seasons Baia. Resans pris från Vasa 1320.- euro och från Helsingfors 1100,- euro per person i dubbelrum. Tillägg för enkelrum 195.- euro. Anmälan om deltagande i resan senast 27.12.2012 till SPF:s kansli i Vasa tel. 020-7288818 eller patrick. ragnas@spfpension.fi. Uppgifter om resan fås av Henrik Svarfvar tel. 050-69341, Bert Bäck tel. 050-69006 och Kristina Saari tel. 050-5814856.

Pris / person om inget annat nämns

24.2-2.3 8-23.3 8-15.4 18-22.4 3-7.5 9-12.5 13-16.5 2-4.8 13-15.8 28.9-6.10 18-20.10

520,1275,860,-

330,-

Vi önskar Er alla en God Jul och ett Gott Nytt Reseår!

Plats reserveras i den ordning anmälningarna görs till kansliet. SPF Österbotten Oravais Trafik Resegruppen Teknisk researrangör

Spa Viiking i Pärnu San Augustin på Gran Canaria Madeira Istanbul Schweiz & Mainau Paris Riga Berlin Kökar Turkiet, Side Galenskaparna & After Shave i Stockholm

Fax

019-248 1004 019-248 7058

info@frimanresor.fi www.frimanresor.fi Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

16 – GOD TID

9/2012

Allsång och kaffe bjuds det på varje torsdag på Albertsgatan. I mitten fr.h. synskadade Dailis Lindqvist och Gun-Maj Silvander med sin ledsagare, SPF-aktiva Barbro Pietiäinen.

Allt fler frivilliga är med i HelsingforsMission Båklandets vackra Maja och Modersmålets sång ljuder innerligt hos HelsingforsMission en regngrå dag i november. Tjugotvå helsingforsare har kommit för att sjunga, dricka kaffe och för en stund skingra känslor av ensamhet. Allsången på Albertsgatan är för många en varm upplevelse i vardagen varje torsdag. Allsången är ett led i HelsingforsMissions svenska verksamhet. Den omfattar sedan sju år tillbaka en kristjänst för ungdomar. För ett år sedan, i augusti 2011, inleddes den svenska tjänsten för äldre med Liisa Melin som projektchef. Volontärarbetet har utvecklats i snabb takt. Missionens nya hus

på Albertsgatan står öppet och sjuder av liv. – Det har gått jättebra framåt på ett år, vi har i dag femtioen kursgångna volontärer, berättar Liisa Melin. – Men behovet av hjälp i vardagen är enormt bland ensamboende. Volontärerna kan ge en konkret handräckning och

sällskap där hemvårdens resurser inte räcker till. Förutom Allsången varje torsdag kl. 13–14 omfattar seniorverksamheten Musik till kvällskaffet en gång i månaden, nästa gång den 2 januari kl. 18. En välkänd radioröst, Ann-Kristin Schevelew, serverar musikpärlor vid grammo-

Liisa Melin visar upp vällande korgar av färgglada sockor som flitiga volontärer stickar för HelsingforsMission.

fonen och tillsammans med olika musiker. – I vår kommer vi också att starta en kurs i akvarellmålning, berättar Liisa Melin. – Kristian Teir tar sig an denhär aktiviteten under lördagseftermiddagar. Den kommer att ske i HelsingforsMissions tidigare lokalitet i Sörnäs.

Två kvällar på kurs Volontärarbetet är dock själva basen i seniorverksamheten. Den leds sedan januari i år av Tamara Bergkvist, ergoterapeut från Karolinska institutet och socialantropolog från Stockholms universitet. Här hemma jobbade hon vid rehabiliteringsenheten Kuntokartano då tjänsten hos HelsingforsMission blev aktuell:

– Jag märkte där hur oerhört ensam en människa kan bli. Efter tio år i Sverige hade jag också blivit medveten om hur attityderna gentemot svenskspråkiga har försämrats. Här hos HelsingforsMission får jag arbeta för svenskspråkiga, ensamma äldre och det känns väldigt meningsfullt för mig, säger Tamara. Under 2012 har Tamara ordnat fyra utbildningar för volontärer. Under två kvällar lär sig de frivilliga hjälparna verksamhetsprinciperna och inlemmas sedan i volontärskaran, som alltså nu är femtioen personer stark.

Fyra sätt att vara volontär Man kan vara volontär på fyra olika sätt, som stödperson, telefonjour,

Tamara Bergkvist leder den svenska volontärverksamheten hos HelsingforsMission. Hon välkomnar nya frivilliga till nästa kurs i februari.

GOD TID

9/2012 – 17

Simo Bäckman leder allsången, här med Anne Elmgren (i rött) och Cecilia Wester.

gruppledare eller engångshjälp. – Efter utbildningen bestämmer var och en själv hur mycket och hur ofta man vill hjälpa, säger Tamara. – Här förmedlar jag kontakterna och försöker få hjälpbehovet och hjälpen att mötas. Som stödperson förbinder man sig att besöka och hjälpa en person regelbundet under en viss tid, minst ett år. Av de femtioen utbildade volontärerna är tretton stödpersoner.

Engångshjälpen kan vara ett bra alternativ för den som inte kan eller vill binda sig. Man tar sig an tillfälliga uppdrag, det kan gälla att följa med till läkaren, att gå och handla, fixa datorn, gå på promenad, hänga upp gardiner, sällskapa en stund, vad som helst. – Vi har ett gott samarbete med Socialverket, som tipsar om fall där hjälp behövs, säger Tamara Bergkvist. – Behovet växer hela tiden och nya volontärer är hjärtligt

välkomna, speciellt pensionärer som han hjälpa på dagtid. Nästa utbildning ordnas den 26 och 28 februari klockan 17–20.

Nytt hem på Albertsgatan HelsingforsMission flyttade i somras från Sörnäs till ett stämningsfullt hus på Albertsgatan, det gamla Pantlånekontoret, sedermera FNB. Missionens nya hem välsignades högtidligt den 5 oktober av metropoliten Ambrosius. Under samma

tak lever nu hela den finska verksamheten samt svenska Krisjouren för unga och Seniorverksamheten Det nyrenoverade huset utstrålar vänlighet, människokärlek och tillförsikt. Denna kulna novemberdag tas allsångsgästerna emot med kramar och glada ”hej på dej, välkommen”. Många kommer varje torsdag, vänskapsband knyts. Inke Zimmerman är volontär i huset sedan tolv år, soc. stud. Cecilia Wester är ofta med om att leda

allsången. Irma Vintturi ackompanjerar på piano och dagens professionella ledare är sångaren Simo Bäckman, som brukar turas om med Klaus Pennanen, aktuell i Kristina från Duvemåla. När vi kommer till Modersmålets sång stiger deltagarna upp, en och en, stunden är laddad av känslor. På HelsingforsMission finns mycket att få och ge, ge och få. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Fotnot: Är du intresserad av att bli volontär? Ta kontakt med Tamara Bergkvist, tel. 045-8690945, e-post: tamara.bergkvist@helsinkimissio.fi

IN & VIDARE I TECKNING OCH MÅLERI Utveckla ditt bildkonstskapande i ateljén på G18, två dagar i veckan. Under ledning av aktiva bildkonstnärer utvecklar du ditt bildskapande med bl.a. praktisk handledning, övningsuppgifter, genomgångar, modellmåleri, porträtt och landskapsmåleri. Du har även möjlighet att använda bildkonstateljén ytterom undervisningen. Vi erbjuder också ateljétid samt en fortsättningskurs för aktiva entusiaster, som mera baserar sig på självständigt skapande med handledningsträffar. In & vidare startar 14.1.2013. Mera information på www.axxell.fi/city eller kontakta platschef Tom Björklund, tom.bjorklund@axxell.fi, tfn 0290 01 7716. Metropoliten Ambrosius välsignade den 5 oktober HelsingforsMissions nya hem på Albertsgatan 33 i centrala Helsingfors.

Mera info på www.axxell.fi/city

18 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID

9/2012

God Jul Och Gott Nytt Ă&#x2026;r Larsmo Kommun Tel. 06-785 7111

www.aminnefolkpark.fi

Charterbus

www.fagero.fi

R. LundstrĂśm Tel.06-788 9020

Grankulla Stad www.grankulla.fi

PedersĂśre Kommun Tel. 785 0111 www.pedersore.fi

NĂ¤rpes Spelmansgille Tel. 06-224 1548

Tfn. 09-221 4471 www.lundstrom.fi

UNI SET Christer Johansson Bertel MĂĽrtenson 0500-108 695

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

www.kyrkpressen.fi

KorsnĂ¤s Kommun www.korsnas.fi

Tel. 019-524 3331 www.msjlruneberg.fi

LĂ¤rkkulla SkĂ¤rgĂĽrd www.larkkulla.net

Â Stenhuggeri Â? Â Â?Â? Levander Â? Â? Â? tel. 09-387 6284 Â? Â? Â Â Â Â? Â&#x20AC; Â&#x201A;Â&#x192; Â&#x201E; Â&#x201E;

Â&#x160; Â&#x2039;

Majatalo Box Bed & Â&#x2039; Â&#x2C6; Â&#x152; Â&#x17D; Breakfast VĂ¤rdshus

Ă&#x2013;ppet: Ă&#x2013;PPET: MĂĽ-ti kl. 11-1511-20 mĂĽ-ti 11-15 ons-tors www.boxvardshus.fi Ons, to, frelĂśrd kl. 11-22 fred 11-22 12-22 LĂśgh@restaurantgh.fi kl. 12-22. SĂś stĂ¤ngt.

www.restaurantgh.fi

Â&#x2026;Â&#x2020; Â&#x2021; Â&#x201E; Â&#x2C6;Â Â&#x2030;

www.frankmangscenter.fi

SĂ&#x2013;DERLĂ&#x2026;NGVIKS MUSEUM www.soderlangvik.fi

MĂśrskom Kommun Tel. 019-510 850 Oravais Teater www.oravaisteater.fi

TACK! God Jul och Gott Nytt Ă&#x2026;r!

www.villaschildt.fi (019) 241 1752

Kristinestads stad www.kristinestad.fi

www.rehnco.com

CENTRALAPOTEKET VASA

tel. 06-319 1100

GOD TID

9/2012 – 19

Föreståndare Sirkku Koskinen, Anna-Kristiina Helle och Keijo Jäntti vid jul kalendern som boarna på Wilen själva har sytt.

Det gamla Gubbhemmet bytte för en tid sedan namn efter sin grundare Gustaf Wilhelm Wilen.

Jul och nyår på servicehus För många äldre känns högtider svåra, speciellt om man inte längre har kvar någon närstående eller om barn och barnbarn bor långt borta. Det här gäller både dem som bor ensamma hemma men också de äldre som bor på servicehus, på långvården eller anstalter. Den långa advents- och julmånaden är en speciell tid av förväntan, av traditioner och förhoppningar. Vi har i Åbo tre servicehus med långa traditioner från slutet av 1800- och början av 1900-talet, med en stiftelse eller en förening som drivkraft. Det äldsta är servicehuset Hemmet – i tiden grundat för ”värnlösa, ålderstigna fruntimmer”, Candolinska – i tiden kallat ”Tjänarinnehemmet” och servicehuset Wilen, mera känt som Gubbhemmet. Gemensamt för alla tre är de höga gula stenhusen med tillhörande lummiga parker mitt i Åbo. Åbo har kallats donatorernas stad och man förknippar namn som von Rettig, bröderna Dahlström, Petrelius, Candolin och Wilen med förmögna affärsmän, som ville försköna staden efter branden 1827 med byggnader i jugend och nyrenässans. Alla de här var också med om att donera pengar till de tre servicehusen, som nu passerat 100-årsstrecket av verksamhet. Donatornamnen lever fortfarande kvar i Åbo.

Hemmet, Candolin och Wilen Det gamla Gubbhemmet som för en tid sedan bytte namn efter sin grundare Gustaf Wilhelm Wilen för att markera att damerna numera är i majoritet, har ett 80-tal inneboende. Enligt föreståndaren Sirkku Koskinen stannar de flesta kvar över hela jul-och nyårstiden. Hon betonar att man strävar efter att skapa atmosfären så hemlik som möjligt – alla ska känna sig som hemma! Man pryder och firar enligt gamla traditioner och många bidrar med minnen från hur de firat i sina egna hem och vill gärna uppleva firandet också på serviceboendet.

Middagen på nyårsafton är festligare än vanligt. Alla är festligt klädda och så samlas man och skålar dels för det gamla året men också för det nya året 2013. Föreståndaren tar i sitt tal upp positiva saker som hänt under året och en och annan kompletterar hennes tillbakablick. Aarne, drygt 90 år deklamerar utantill Eino Leinos dikt ”Den leende Apollon”; det har han gjort i många år och det hör liksom till.

Nyårslyckor och tydor Många vill veta vad det nya året kommer att föra med sig och in träder en spåkvinna med uppgift att tyda de stöpta tennlyckorna och föremålen som ligger under uppochnedvända koppar. I tennfiguren kan man utläsa om det sias om resor, mera pengar eller lycka. Under kopparna – man lyfter tre stycken – kan det ligga en slant, en nyckel, brödbit, röd, vit eller svart tråd, en docka eller lite granris och då berättar spåkvinnan om det ska bli pengar, makt, mat för året, kärlek, bröllop, sorg eller begravning. Alla deltar och spänningen är stor. Nyårsfirandet avslutas med dans till dragspel och allsång.

Hemmets två avdelningar Föreståndare Ann-Mari Backman berättar att man på Hemmet börjar lillajulsafton med att försiktigt pryda huset och plockar sen an efter fram flera och flera vackra julsaker. – Så att man inte tar ut allt i förskott! Hemmet har en öppen avdelning med 35 boare och avdelningen Rosen med 15 med minnessvårigheter. Medelåldern ligger

i år runt 90 år! De flesta blir kvar under hela helgen.

Börjar och slutar med lutfisk Lillajulsfirandet börjar med lutfisk och sås och nyårsdagen avslutar man med lutfisk och sås enligt gammal tradition. Under hela adventstiden finns det ett paket i julkalendern för varje dag och den som under sin kaffekopp på morgonen hittar ett rött hjärta får öppna en adventslucka och ta paketet. En tradition som skapar förväntningar och stor munterhet. Lillajulsfesten firas med dragspel och ringlekar – också de som sitter i rullstol deltar och snurrar runt. Efter lunchen på julafton tittar alla tillsammans på julfreden i teve och sen väntar man att manskören ÅSMA kommer och sjunger julsånger. Lite senare är det julgubbens tur. Alla har varit med och klätt granen. Nyåret skålas in av hela den festklädda skaran och man sjunger allsånger och umgås tills den ena efter den andra drar sig tillbaka in till sitt. När Knut sopar ut julen och alla dess festligheter kommer en utklädd kvastgumma och då är det dags att återgå till vardagen. På Candolinska hemmet – ett stenkast från Wilen – ser programmet i stort lika ut. Det som betyder mest är gemenskapen, det lilla roliga och stämningen. Alla arrangemang kräver givetvis mycket av personalen, men de som jobbar får också ut mycket av samvaron. Nöjda boare ger personalen en känsla av att ha lyckats! CARIN ÅMINNE

Föreståndare Ann-Mari Backman berättar att man på Hemmet börjar lillajulsafton med att försiktigt pryda huset och plockar sen an efter fram flera och flera vackra julsaker.

Jan Henrik Strandell fotograferade fyrverkeriet i Kuppisparken i Åbo nyårsaftonen 2011.

20 – GOD TID

9/2012

Tovade hjärtan på ståltråd

Tovade äpplen i olika färger är en produkt som alltid finns hos Gunnel. De vita äpplena är nya för i år.

Gunnels veranda är fylld Gunnel Forsström säljer egentillverkade saker till stamkunder i sin veranda samtidigt som hon har jobbat för fullt med att göra hantverksprodukter till julmarknaden i Stuttgart. Artesanvävare Gunnel Forsström i byn Borgby i Sibbo bjuder varje år på en dos av julstämning i sin trevliga veranda. Den förvandlar hon till en hantverksbutik lämpligt inför säsongen. Där tävlar glada julpynt om platsen med hantverksprodukter som alla är av Gunnels egen design. – I sex års tid har jag haft julförsäljning här. Jag fick idén från ett liknande ställe på Åland och när vi byggde om hemma och jag startade eget föddes tanken på att använda verandan för julförsäljning, säger hon.

i juletid men Gunnel är mån om att också ha bruksprodukter som man kan ha nytta av året om. I första hand har hon tovade produkter som hon gjort från grunden, tygtryck, reparbeten och handstöpta ljus. Det är praktiska och vackra saker som tilltalar ögat. – Jag har märkt att kunderna gärna köper bruksvaror men det hindrar inte att de också är dekorativa. Materialen Gunnel använder kommer direkt från naturen och hon föredrar material som lin, ull och bomull.

En god stämning och tid att prata

Utveckla nya produkter

– Många kommer hit bara för att uppleva stämningen. Jag brukar göra det trevligt men facklor som lyser på gården och bjuder på både glögg och pepparkakor. Ibland bara pratar vi. Tomtar i olika form och material är förstås en självskriven produkt

En intressant del i arbetet är att utveckla nya produkter. – Jag har märkt att kunderna förväntar sig att man förnyar sig och många frågar genast vad jag har för nyheter när de kommer hit. Att skapa nytt är samtidigt ett sätt för mig själv att förnya mig på, säger hon.

Under de varma årstiderna kombinerar hon hantverkarjobbet med jobbet som trädgårdsmästare. – Jag undervisar också i hantverksskolan Flick som finns i Sibbo och Borgå. På det sättet får man lön också då det är lågsäsong. Att arbeta enbart som hantverkare blir nog för osäkert.

Se resultatet av en dags arbete Hantverket ger henne en möjlighet att själv tillverka sina produkter från början till slut. Det ger också den omedelbara tillfredsställelsen att direkt se resultatet av sitt arbete. – Jag jobbade tidigare som hemvårdsledare och där var resultatet alltid väldigt diffust. Att jobba med sina händer är så givande och man ser genast vad som fungerar eller inte. Gunnels kärlek till hantverket föddes redan i barndomen. – Mina föräldrar är båda uppväxta på landet och levde på den

GOD TID

Här står tomtarna på parad för att bege sig ut i butiker både i Borgå och i Tyskland.

Gunnel gör också keramikarbeten och stöper ljus.

d av julstämning tiden då man inte köpte saker utan gjorde dem själv. Min mamma var intresserad av handarbete och vävde, spann samt stickade saker.

Följde med sin mor på kurser Gunnel minns hur hon som liten flicka följde med sin mamma, som var en aktiv martha, på olika kurser där Gunnel också fick delta i undervisningen. – Jag har här hemma en rottingkorg som jag gjorde när jag var i femårsåldern, berättar hon. Under sitt yrkesverksamma liv har hon fortsatt traditionen att delta i olika hantverkskurser när de har ordnats. Många av dem har varit i det lokala medborgarinstitutets regi.

Materialen Gunnel använder kommer direkt från naturen och hon föredrar material som lin, ull och bomull.

– Det finns så oändligt mycket tekniker att lära sig och fastän man kanske inte börjar använda sig av dem så kan man bli inspirerad till något annat! Forsström deltar inte i så många marknader och mässor utan har valt att sälja sina produkter i hantverksboden Nelly’s i Borgå. Hon presenterar sig också på sin hemsida www.gunnels.fi. Inför julen har hon ändå fått sätta i en högre växel. – Jag är med i ett projekt som heter ”Luova Itä-Uusimaa”, i fri översättning ”Det kreativa Östnyland”, som till julen har ordnat en ”Pop up”-butik i Borgå. Medlemmarna i projektet har också fått en unik möjlighet att sälja sina produkter i en av Europas största julmarknader i den tyska staden Stuttgart. Att de östnyländska hantverkarna deltar i mässan är ett försök och resultatet kommer att utvärderas. Men vem vet, kanske de garanterat handgjorda produkterna i traditionella finländska tekniker blir populära i Tyskland och hantverkargruppen också i nästa år representerar vårt land på julmässan. Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

I Gunnels veranda bjuds både på trevlig julstämning och tid att prata med Gunnel Forsström själv.

9/2012 – 21

22 – GOD TID

9/2012

SPF-Föreningarnas julhälsningar ESP Esbo svenska pensionärer tillsammans med sina nio klubbar önskar alla pensionärer EN RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

Pedersöre Pensionärslubb önskar alla medlemmar och läsare

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS önskar alla läsare en GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

God Jul & Gott Nytt År

Än en stund vi vänta, snart Julens klockor klämta och sprider sin stilla frid till oss i frostig vintertid God Jul Björneborgs pensionärer

God Jul och Gott Nytt År

Sjundeå Pensionärer r.f.

önskar Pensionärsföreningen Olympia

God Jul och Gott Nytt År 2013!

Övermark Pensionärsförening önksar

God Jul o Gott Nytt År

önskar Lojo svenska seniorer r.f.

God Jul & Gott Nytt ÅR!

Lappfjärds Pensionärsklubb

Ekenäs Pensionärer rf önskar sina medlemmar och samarbetspartners

God Jul och Gott Nytt År önskar

God Jul & Gott Nytt År önskar

Pensionärer i Östra Helsingfors

Purmo Pensionärer

Esse Pensionärsförening önskar alla pensionärer en

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

God Jul & Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År!

God Jul och Gott Nytt År önskar Malax Pensionärer

God Jul och Gott Nyt År till alla och envar önskar Karis Pensionärer

God Jul och Gott Nytt År Vanda svenska pensionärer rf

God Jul och ett Gott Nytt År!

Liljendal församling pensionärer rf Fridfull Jul och Gott Nytt År tillönskas medlemmar och samarbetspartnerna! Styrelsen

önskar Pensionärsklubben Festingarna i Nagu

Grankulla svenska pensionärer önskar God Jul

GOD TID

9/2012 – 23

Där Olympiakajen ligger i dag fanns ett skeppsvarv med båtar uppdragna på slip vintertid.

Klang min vackra bjällra ”Om man lyckas bevara de ljusa minnena från sin barndom, så är det lättare att klara av de mörka. I varje människas liv finns det alltid något trevligt minne att återuppliva.” Berit Neumann-Lund minns ett julfirande i det förkrigstida Helsingfors. Ett förfärligt springande mellan

matsalen och svängdörren till serveringsrummet. De båda trotjänarinnorna Aino och Beda i sina svarta klänningar med vita förkläden och huvudbonad har verkligen bråttom. Fullt upp med att förbereda JULAFTONEN. En vinterdag står jag på Observatorieberget och blickar ned mot kajen vid Södra hamnen. Just där bakom treans spårvagnsskenor fanns ett skeppsvarv med båtar uppdragna på slip. Ett stort trähus. Kontoret och ingenjörens bostad inhysta i samma byggnad. Om sommaren, liten trädgård med bärbuskar. Från husets entré såg man ut mot Södra Strandvägen (så hette gatan då) som låg parallell med den lilla godsjärnvägen. Tankarna försvinner från nuet.

Som genom en korsbild i en film förs jag tillbaka i tiden. Det är JULAFTON 1936.Jag är 10 år.

Det är tyst på skeppsvarvet den här kalla eftermiddagen. Den gamla ryska pråmen SPÖKSKEPPET på torrdockan är övertäckt med snö. Min moster är gift med skeppsingeniören. Han övervakar och leder skeppsvarvet. Vi firade många julaftnar med tjocka släkten i det rymliga trähuset. Snart skall gästerna anlända efter kyrkobesöket. Mostrar, fastrar, kusiner trängs i tamburen. Pampuscher, randiga yllestrumpor, skinnmössor radas upp på hyllan. Äntligen får man visa sin nya klänning för kusinerna. Vita knästrumpor, lackskor med

rem och knapp. Tora, folkskolelärarinna, stor och rund. Bestämd och rättvis. Greta, sjuksköterska, liten och späd. Snäll och kokett. Utan Tanterna – ingen jul! Dörren till den stora matsalen är stängd. Alla kusiner vill turvis titta i nyckelhålet för att se julbordet. ”Finns det marsipangris på tallriken?” En vit duk täcker matbordet, dukat för 24 personer. Granna girlander hänger i taket. Mitt på bordet de traditionella julprydnaderna. Olika chokladfigurer, tomtar i alla storlekar. På spegelglas, blommor av spunnet socker. ”Rosorna smakar bäst!” Servetterna ser ut som svanar. Smörkulorna är upplagda i små flätade korgar. ”I år har grisen grönt klöverblad i trynet.”

Södra hamnen sedd från Klippan. Till vänster Kalliolinna i Brunnsparken. Johannenskyrkans torn i bakgrunden.

Berit, 10 år

Doft av stearin och nybakat bröd sprider sig över hela våningen. I den stora salen ligger julklapparna i korgar under graden. Se, men inte röra! Tant Tora klappar i händerna, sätter sig vid pianot, plockar fram sina brillor först får en liten rengöring. Snurrar ett tag på pianostolen. Taktfast spelar hon Klang min vackra bjällra. Hon trycker ordentligt på pedalen så musiken ekar genom hela huset. Alla, både stora och små, sjunger med i de traditionella julsångerna. Mostrar, fastar, systrar, barn – hela faderullan med trotjänarinnorna Aina och Beda – sätter fart på benen. Chi-Chi och Chilly springer skällande efter oss! Långdansen böljar i salen, fortsätter genom alla rummen. Genom köket går dansen, förbi den stora kitteln med dopp i grytan. Flämtande och flåsande stannar karavanen framfor matsalsbordet. ”Hoppas att jag inte behöver sitta bredvid tant Tora.” ”Ät upp all mat, annars blir det inga julklappar.” Jag ser på glasen som står i rad. Många glas. Middagen är övermättande lång. Alltför lång. NÄR får vi öppna julpaketen? Snart är det dags for risgrynsgröten till tant Gretas stora förtjusning. Hon hoppas alltid få mandeln i gröten. Får hon mandeln så är det hopp om en manlig vän och kanske t.o.m. giftermål under det kommande året. Greta får aldrig mandeln. Äntligen är middagen och de oändligt långa tacktalen slut.

Alla prisar alla. Nu är dörren till salen öppen. Ljusen i granen tända. Flaggor från hela världen och små flätade pappershjärtan fyllda med godis pryder granen. ”Julklappsutdelning?” Nej. Dags for kaffe och kakor! Herrarna dricker punsch och blossar på tjocka cigarrer. Damerna blir bjudna på kulörta cigarretter med guldmunstycke. Blåser ut ett tag och ser förnäma ut! Äntligen släcks lamporna och bara granen lyser med sitt varma sken. ”Finns det några snälla barn?” Rösten kommer från tamburen. Alla ser på varandra och böljar räkna gästerna. ”Vem saknas?” Julklapparna delas ut. ”NEJ, du skulle inte ...” ”Men så bra, just vad jag behöver, de här har jag alltid önskat mig.” ”Hur kunde du hitta på något så fiffigt!” ”Precis vad jag behöver:” Det är ett vojande, tackande, pussande och kramande. Leksakerna provkörs. Bilar, ambulanser tutar. Karuseller snurrar. Dockornas kläder undersöks. Alla är lyckliga och nöjda. Fast kanske någon i misstag får hårpomada i stället for Eau de Cologne. Småningom bryter gästerna upp. Försvinner i den kalla vinternatten. ”Å vad jag önskar att få fira jul igen med kusinerna.” Julaftonen var den enda gången på året då tjocka släkten träffades. Konstigt! Det var intriger och avundsjuka då som nu. Under julen är allting glömt. BERIT NEUMANN-LUND

24 – GOD TID

9/2012

Mörker ute, mörker i hemmabilsalongen Vintermörkret tränger sig på, de ljusa tim-

marna är få och vädret är inte heller sådant att det lockar en att gå ut varje dag. Då blir det också lätt att man spenderar mera tid framför TV-apparaten eller datorn. De senaste åren har det blivit mer och mer vanligt med att nya TV-apparater marknadsförs med inbyggd internetanslutning. Till vilken nytta frågar sig många. Jämfört med en dator är det väldigt klumpigt att försöka surfa på internetsidor via en TV:s fjärrkontroll istället för tangentbord och mus, och varför skulle man ens vilja göra det då man har en dator? Jo, nu börjar förklaringen hitta sig till Finland. Det finns många som nu erbjuder filmuthyrning eller andra TV tjänster via nätet. Den som skapat en del rubriker denna höst var Netflix och i vinter kommer också det amerikanska företaget HBO att lansera en motsvarande service, HBO Nordic i Finland. Redan tidigare har också det finländska företaget Maxivision marknadsfört sig för sina nättjänster, de

skiljer sig däremot från HBO och Netflix genom att Maxivision erbjuder våra vanliga TV-sändningar via internet (då behöver du ingen antenn eller kabel-TV). Också Sonera, Elisa och en del andra företag erbjuder dessa tjänster. Nu tänkte jag i alla fall främst lyfta fram

möjligheten att se på filmer, när du vill och ”hur” du vill. Antingen kan man prenumerera på en service eller så kan du hyra enstaka filmer och har då t.ex. två dygn på dig att se filmen. Rent tekniskt fungerar det så att filmen skickas som en dataström till din dator och visas på din datorskärm. Eller om du har en ny TV direkt på TV-skärmen. Endast någon minut av filmen sparas på din dator (en buffert) för att garantera att det inte blir störningar i filmen. Verkligt slit och släng alltså! När du vill se en film är det bara att bänka sig vid TV eller dator, bläddra fram och bestämma vilken film ni vill se och starta filmen. Det kan ta några sekunder

God Jul Lovisa Stad www.lovisa.fi

Korsholms Kommun www.korsholm.fi tel. 06-327 7111

före filmen startar (medan bufferten fylls) men sedan rullar filmen på utan reklamer och behöver man ta en paus går det bra att pausa filmen. Eller rent av stänga av och fortsätta nästa dag! Prismässigt varierar det ganska mycket allt från 7–20 €/månad eller ca 5–8 €/film om tjänsten erbjuder enskilda filmer till uthyrning. Men så är utbudet mycket varierande också. En del erbjuder också vanliga TV program och möjligheten att banda TVprogram (utan att behöva fundera på var programmet sparas fysiskt). Det du tekniskt behöver är en dator eller TV med internetanslutning och så måste anslutningen vara tillräckligt snabb. I princip är nästan alla dagens anslutningar snabba nog (0,5mb/s är minimum), men för att det skall bli en njutbar erfarenhet utan avbrott behövs nog åtminstone 2mb/s eller mera.

tyvärr inte, lite tekniskt trixande krävs ju nog, men är man intresserad och vill pröva på så kan det vara en ljusglimt i vintermörkret! Många tjänster erbjuder gratis ”pröva på” möjligheter, då kan man t.ex, pröva på datorn först. I juletid vill jag också passa på att tipsa om att det finns många radiokanaler som sänder via internet, det finns till och med speciella kanaler som bara spelar julmusik! Sök till exempel på Google efter ”julmusik P4” så hittar du Sveriges radios P4 som spelar julmusik dygnet runt! God Jul och Gott Nytt År önskar,

ERIC JANSSON

Lika lätt som att knäppa på TV:n är det

Och Gott Nytt År Stiftelsen för ArbetetsVänner Huvudföreningens Åldringshem i Helsingfors

Petalax UF

Karleby Stad

Kronoby Kommun

Tel. 06-828 9111

www.kronoby.fi

BRONZON www.vora.fi / 382 1111

Tel. 040-592 3539 ÖNUF, tel. (019)532 412

Esbobygdens ungdomsförbund/ Finns sommarteater www.ebuf.org

Närpes Stad tel. 06-224 9111 www.narpes.fi

Ab Oskar Haglund 0400-667388, Vasa

Lindell Travel Team

www.kilen.fi

Malax Kommun www.malax.fi

GOD TID

Hyresbostäder i Nykarleby

BOENDE

Hur använder vi fönster, gardiner, persienner? Fönster har olika ändamål. Främst utgör de ljusintag, och därför finns bestämmelser om fönstrens minimiarea i relation till rummets golvarea. Under oljekrisen på 1970-talet infördes maximivärden för fönstrens relation till rumsarean. Det stora förvaltningshuset i Böle är ett exempel på hus med begränsad fönsterstorlek. Förr, när flervåningshusens ytterväggar var av tegel, var fönstrens storlek måttlig. För att dagsljuset skulle nå rummens innersta vrår gjordes fönstren höga. De djupa fönsternischerna fick vita sidor och också fönsterbänken var vit och blank. Gardinerna var skira och spred ett diffust dagsljus. I dagens fönster är rullgardiner och persienner vanliga, och för innetemperaturens skull bör de helst vara vita. Stängda persienner håller nämligen sommarvärmen ute och vintervärmen inne och motsvarar alltså vintertid nästan en tredje glasruta. Rullgardiner bör ha vit utsida men kan för att avskärma dagsljuset vara ljustäta och ha mörkare insida. Det finns också vikta pappers- eller plastgardiner, som i likhet med persiennerna monteras mellan fönstrets ytter- och innerbåge. De äldsta fönstren var enkla, och i den fasta kar-

9/2012 – 25

skull. Särskilt i äldre hus med värmeelement under fönstren är det viktigt att möbler och gardiner ordnas så att luften som värmts av elementet fritt kan stiga uppåt. Sedan 1970-talet har man i nya hus i energi-

sparsyfte infört fönster med tre, fyra eller rentav fem glas, i vissa fall delvis som hermetiskt slutna isolerglaselement. I nya hus är treglasfönster motiverade, men i befintliga hus är det oftast klokare att iståndsätta tvåglasfönstren än att byta dem till flerglaslösningar. Danskarna har visat att isolerglas kan ha en genomsnittlig hållbarhet kring 16 år. Också isolerglasens egenskaper kan försämras: efter tio år är det inte längre säkert att ädelgasen mellan fönsterglasen eller den värmereflekterande beläggningen på glasen finns kvar. Moderna fönster brukar i den övre karmen ha en spaltventil för luftväxlingens skull. I de flesta fönstertyper ingår öppningsbara vädringsfönster. Vädring bör genomföras som korsdrag via fönster i bostadens motsatta ytterväggar. Tätning av fönster kräver yrkeskunskap och bör därför utföras av proffs.

men var fönsterbågen monterad på gångjärn och utåtgående. När man för värmens skull införde tvåglasfönster, öppnades den yttre bågen utåt och den inre inåt. För att minska olycksriskens vid fönstertvätt bestämdes senare, att fönster åtminstone i flervåningshus skall vara inåt-inåtgående, vilket kräver mer komplicerade fönsterdetaljer. Gamla fönster tillverkades av kärnvirke av furu. Sådant virke är hållbart, och sådana fönster bör bevaras vid reparationer. Förr levererades fönstren till bygget omålade eller grundmålade för kvalitetskontrollens

God vård på svenska

Bertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst. Behöver du avlastning från vardagen någon vecka. Vi på Bertahemmet kan sköta din närstående under tiden med skräddarsydd vård. Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum. Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com

Topeliusesplanaden 7, 66900 NYKARLEBY Tfn (06)785 6100. Fax (06) 785 6199 E-post: nykarleby.bostader@nykarleby.fi www.nykarlebybostader.fi Om vardagen hemma känns otrygg eller besvärlig när du inte mera trivs hemma

VÄLKOMMEN TILL BRUMMERSKA HEMMET I VÄSTRA BAGGBÖLE

Hemmet erbjuder tryggt boende för dig som funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt och program. Serviceboendet Stjärnan erbjuder 22 bostäder med plats för totalt 24 personer och i hemmets gruppboende Björken vårdas de som lider av minnesstörningar.

God Jul och Gott Nytt År

Ta kontakt med verksamhetsledare Pia Ahl mobiltelefon 040 74 94 194 eller brummerskahemmet.pia.ahl@kolumbus.fi. Bekanta er med vår hemsida www.brummerskahemmet.fi

BLOMSTERFONDEN

- Det trygga boendet i Helsingfors !

Stiftelsen Blomsterfonden i Helsingfors upprätthåller och hyr ut pensionärsbostäder i Helsingfors. Vi erbjuder allt från självständigt boende till vård i livets slutskede. Du väljer själv servicenivån på ditt boende, allt från boende på egen hand boende till helinackordering, vilket kan kompletteras med bland annat läkaroch sjukskötartjänster. BENGT-VILHELM LEVÓN

Våra lägenheter har trygghetslarm och vår svenskspråkiga personal är tillgänglig dygnet runt på våra tre trivsamma hem i Kottby. För dig och dina grannar i din egen ålder, erbjuder vi både gemensamma och individuella aktiviteter. Här har du naturen nära, liksom även goda förbindelser in till centrum.

God Jul och Gott Nytt År

Vill du veta mera? Kontakta då: Vd Kjell Nyberg tfn (09) 7771 2212, e-post: kjell.nyberg@blomsterfonden.fi Vårdansvarig Carina Hellgren tfn (09) 7771 2214, e-post: carina.hellgren@blomsterfonden.fi Personalansvarig Monica Ståhls-Hindsberg tfn (09) 771 2213, e-post: monica.stahls-hindsberg@blomsterfonden.fi

Leschehemmet

Ett svenskspråkigt servicehem, i havsnära jugendmiljö, i södra Helsingfors

God Jul och Gott Nytt År

Hedvig Sofiahemmet

Den främre delen av gården har upprustats med nya planteringar och kantstenar. Som bilden visar har gården och huvudbyggnaden fått ny utebelysning. I vår, när den sista fasaden är renoverad skall också återstående planteringar och belysning iståndsättas. Vi hoppas på ditt stöd till vårens förbättringar (konto FI434055 0010119887). Anders Ekman (0400-686840) berättar gärna om stiftelsen, Björn Sundqvist (010 6178202) om huset, Johanna Börman-Långström(0500-924948) om boendeplatserna. Tack för ditt bidrag! Hedvig Sofiahemmet i Helsingfors. Se också vår hemsida: www.hedvigsofiahemmet.fi

Hemmet erbjuder tryggt boende medlediga utbildad Leschehemmet har för tillfället några rum och svenskspråkig personal dygnet runt. Kosthållet miljön är hemlik. Hemmet erbjuder tryggt boende förestås av ensvenskspråkig egen matgladpersonal kock. dygnet runt. med utbildad Kosthållet förestås av en egen matglad kock. Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagVi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, ning, fysioterapi, frisör och fotvård samt olika akfysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. tiviteter. För kortare erbjuds intervallvård. För kortareperioder perioder erbjuds intervallvård. Kontakta föreståndare för mera information, tfn 09 631 110, 040 582 8442 e-post: info@leschehemmet.org God Jul och adress: Villagatan 3, 00150 Helsingfors Gott Nytt År hemsida: www.leschehemmet.org

26 – GOD TID

9/2012

IKT för SENIORER Information- och KommunikationsTeknik för seniorer i Svenskfinland

Kontaktuppgifter:

I dag flyttar mer och mer av informationen och kommunikationen över till digitala medier. Kunskap och självförtroende vad beträffar datorer och teknik är därför ytterst viktigt! För seniorer som kanske inte via sitt tidigare arbete varit engagerade med datorer behöver ofta hjälp att komma igång. Experiment med stödpersoner har visat sig fungera bra och lanseras nu i hela Svenskfinland. Svenska pensionärsförbundet värvar IT-handledare i hela Svenskfinland och utbildar dem till deras uppdrag i lokalföreningarna. Är du intresserad, ta då kontakt med projektkoordinatorn!

IKT-projektkoordinator: Mona Lehtonen Auragatan 1 C 13 20100 Åbo 020 728 8816 mona.lehtonen@spfpension.fi Kansliet i Helsingfors: Pb 129 00101 Helsingfors Besöksadress Annegatan 25 A 020 728 8810 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi

Föreningarna kan ordna:

• • • •

Datorrådgivning Internetcaféer Hembesök Assistenter till arrangerade seniordatakurser

Förbundet ordnar: • Regionala seminarier • Kurser för IT-handledare • Stöd för handledare • Hjälp med föreningarnas webbsidor • Stöd för föreningarnas verksamhet

it.spfpension.fi

GOD TID

9/2012 – 27

Gilla oss på www.facebook.com/spfpension1

IKT-projektets minienkät Inom IKT-projektet har vi märkt att en del föreningar är väldigt aktiva och att andra inte verkar känna till projektet. Vi vill därför veta om våra medlemmar har fått tillräckligt med information om projektet. Svara på frågorna nedan, klipp ut talongen och skicka den till Svenska pensionärsförbundet, Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo. Vi inom projektet hoppas att just du svarar och att vi får ta del av så många åsikter som möjligt! Det är viktigt med tanke på hur projektet ska gå vidare. Svara före den 15 januari 2013. Tre kryssningar utlottas bland dem som svarat. Tack på förhand!

 Namn och adress (om du vill vara anonym behöver du inte fylla i namn och adress) _________________________________________________________________ Ålder ______ Vilken förening tillhör du? _________________________________________________________ Känner du till Svenska pensionärsförbundets IKT-projekt?

ja 

nej 

Hur har du fått information om IKT-projektet?

i God Tid 

i din förening  någon medlem 

Har du stiftat bekantskap med Datorns ABC? (som projektet gett ut)

ja 

nej 

Har du fått information om nyttan av att ha en dator?

ja 

nej 

Går du eller har du gått på datakurs?

Ja 

nej 

Använder du dator?

ja 

nej 

Om du inte nu använder en dator tänker du i framtiden göra det?

ja 

nej 

Är du nöjd med förbundets IKT-projekt? ja 

nej  (varför inte?) ____________________________

_______________________________________ _______________________________________ Har du något på hjärtat när det gäller IKT-projektet? ________________________________________________________________________________

28 – GOD TID

9/2012

I regionordförande Henrik Svarfvars frånvaro var det styrelsens vice ordförande Lisa-Greta Nilsson som öppnade höstmötet.

De nära 80 befullmäktigade delegaterna på höstmötet fick lyssna på såväl tal som sång, förutom att de gjorde personval och fattade beslut om nästa års verksamhet.

Hygglig uppslutning och återval när Österbotten höll höstmöte – Vi har för några veckor tillbaka genomfört ett kommunalval och utsett nya representanter i våra fullmäktige, som skall ta itu med många frågor som berör oss pensionärer. Det är under den kommande mandatperioden som en ny kommunstruktur ska utmejslas. Vidare ska social- och hälsovården omstruktureras – än en gång – trots att de senaste förändringarna inte en till fullo genomförts. Nu gäller det för oss i pensionärsföreningarna att berätta för våra invalda vad vi anser bör göras och hur reformerna kunde genomföras. Bland annat det här framhöll regionordförande Henrik Svarfvar i sitt hälsningstal när SPF Österbotten höll höstmöte i Purmo den 13 november. I hans egen frånvaro – på grund av magåkomma – framfördes talet av styrelsens vice ordförande Greta-Lisa Nilsson, som också öppnade mötet.

Äldrerådens roll bör stärkas I det framförda talet konstaterade Henrik Svarfvar att den efterlängtade lagen om äldreomsorgen nu äntligen avgetts till riksdagen och att det nu för både SPF och PIO att lobba för våra åsikter så att de anammas av riksdagen. – Vi kan konstatera att på en punkt har propositionen en bättre skrivning än kommittébetänkandet, dvs. då det gäller vård på eget språk. Lagförslaget kräver att vård alltid ska ordnas på den äldres eget modersmål i alla tvåspråkiga kommuner och samkommuner, anförde Svarfvar. En fråga i lagförslaget som han ansåg att riksdagen bör informeras om är att äldrerådens möjlighet att utgöra ett kontrollorgan för hur vården etiskt ordnas i kommunerna skulle ingå i lagen eller åtminstone i förordningen. Då skulle det finnas en klar arbetsuppgift för äldreråden och ge möjlighet till inflytande.

Förslag utarbetas för registrering I det framförda hälsningstalet anknöt Henrik Svarfvar också till en av frågorna på höstmötets föredragningslista, nämligen en

eventuell registrering av SPF region Österbotten och styrelsens. Frågan har aktualiserats av förbundets revisor och inom förbundets organisationskommitté. Regionstyrelsens förslag var att registreringen genomförs. Under behandlingen på höstmötet enades delegaterna efter diskussion om följande beslutsformulering: ”Beslöts enhälligt att ge regionstyrelsen i uppdrag att förbereda en registrering av SPF region Österbotten och utarbeta ett förslag till stadgar som sänds på utlåtande till föreningarna.”

ligt till regionens ordförande för 2013. I stället för de tre styrelsemedlemmar som var i tur att avgå nyvaldes Sture Häggblom, Närpes, medan Greta-Lisa Nilsson, Karleby, och Knut Brännbacka, Pedersöre, återvaldes. Deras ersättare är i ur och ordning Bror Backholm, Övermark, Marita

Deltagarna i regionmötet hälsades välkomna till Purmo av den lokala föreningens ordförande Per-Erik Ede.

Sundström, Larsmo, och Helena Andtbacka, Kronoby. En verksamhetsplan och en budget för regionen antogs. Ingredienserna under 2013 är i stor utsträckning de samma som gällt under senare år. Bl.a. ska den sedvanliga frågesporten liksom en pidroturnering genomföras, resor

och vårdagar ordnas samt olika introduktions- och aktivitetsdagar för föreningsfunktionärer arrangeras. Regionens 40-årsjuileum ska firas i samband med sommarfesten på Fagerö danspaviljong i Rangsby i början av augusti. Text och foto ROGER LIND

Pidrosegern gick till Malax

Sång och tal Vårmötet inleddes med två sånger framförda av i nejden välkända sånggruppen Purmopojkarna, varefter den lokala värdföreningens ordförande Per-Erik Ede hälsade välkommen. Han gjorde det genom att i korthet presentera den egna föreningen samt näringslivet i Purmo. På regionens vägnar hälsades de 74 befullmäktigade delegaterna från 26 föreningar välkomna av vice ordföranden Greta-Lisa Nilsson. Pedersöre kommuns hälsning framfördes av dess direktör Stefan Svenfors. Han talade om kommunen, dess utveckling och aktuella planeringar. Till mötesordförande för de egentliga förhandlingarna valdes tidigare regionordföranden Torolf Fröjdö.

Verksamhetsplan och val Henrik Svarfvar återvaldes enhäl-

Vinnarna Lars Hemming till vänster i bild samt Alfons Åstrand till höger.

Den årliga Pidroturneringen mellan

de österbottniska pensionärsföreningarna ordnades den 8 november i Oravais. I årets turnering deltog sammanlagt tolv lag från sex olika föreningar. Turneringen genomfördes i en enkel serie där alla lag

spelade fem omgångar. Årets vinnare, Malax lag 1 med Alfons Åstrand och Lars Hemming, samlade totalt 323 poäng och vann alla sina fem matcher och for iväg med vandringspokalen. Som tvåa kom Purmos lag 2

med 319 poäng och fyra vinster och bronsplatsen togs av Nedervetils lag 2 med 318 poäng och tre vinster. Malax har nu 2 inteckningar i vandringspokalen. PR

GOD TID Ålandskrönika

9/2012 – 29

föreningsnytt

Kekkonen tyckte som ålänningarna Då år 2012 avslutas har Ålandsöarna levt 20 år med den senaste

Självstyrelselagen, som trädde i kraft den första januari 1993. Den klart viktigaste förändringen var att man lämnade systemet med enahanda förmåner (Ålands budget skulle vara en mini kopia av den finländska budgeten med några lokala avvikelser). I stället fick Åland fri budgeteringsrätt ifråga om sina utgifter. Inkomsterna då? Landskapet skulle få en klumpsumma som förenklat räknas ut som 0,45procent av statens alla skatteinkomster. Dessutom får Åland en skattegottgörelse (ofta kallad flitpeng) som faller ut när Åland betalar mer än 0,5 procent av den direkta skatten. Åland kan också få extra anslag när nya välbehövliga investeringar är extraordinärt stora och inte kan täckas inom ramen för klumpsumman. Tidigare Sverigekabeln och den s,k. Finlandsskabeln är typiska sådana projekt. Jag tror att jag minns rätt då den s.k. Självstyrelsegården planerades så fick Åland nej på sin begäran om extra pengar (rätt mycket i själva verket) men ålänningarna är sällan rådlösa. Man bjöd Kekkonen till Åland! På programmet stod bl.a. fiske – ett av Kekkonens bästa fritidsnöjen. Och det nappade bra, Sen berättade man om statens nej till finansiering av en ståtlig och mycket välbehövlig självstyrelsegård där både lagting och landskapsregering skulle ”regera”. Och Kekkonen tyckte som ålänningarna och ett samtal till rätta tjänstemannen gav grönt ljus för ”stora byggpengar”. Det som man inte fick då var egen beskattning. I dag framförs tanken på nytt men också andra tongångar hörs. Vad skulle administrationen kosta för att Åland skulle klara av egen beskattning. Många är tveksamma. Det var lyckligt för Åland att få ett nytt system ifråga om utgifter och inkomster. Det gav Åland möjlighet att forma det åländska samhället enligt egna önskemål och inte följa fastlandet som det utvecklades på 90-talet. Då hade Åland faktiskt hög arbetslöshet. Därefter har Åland haft förmånen att ha mycket låg arbetslöshet eller i praktiken ingen alls. Ja, man fick t.o.m. brist på arbetskraft. Men nu verkar det ändå som vi också på Åland i vinter skulle drabbas av en mindre recession.

Under den här 20-årsperiden har befolkningen ökat med ca 3 500

personer. Och det handlar inte om hög nativitet utan om inflyttning – naturligtvis mest från Sverige och Finland men också från många andra länder. Därför lär det i dag finnas närmare 80 olika nationaliteter på Åland. Det som undertecknar reagerar negativt på är naturligtvis att åländska studenter i dag i en allt högre grad styr kosan mot Sverige för universitetsstudier medan ex Åbo Akademi får allt färre åländska studenter. Finska språket som ofta är ett illa omtyckt ämne i de åländska skolorna ”glöms”, behövs inte. Men om de här ungdomarna sen vill satsa på karriär inom förvaltningen så behövs ändå finskan till en viss grad trots att de statliga myndigheterna i Finland alltid borde umgås med åländska myndigheter på svenska. En samhällsreform är under arbete och den kommer att innebära att antalet kommuner på Åland som i dag är 16 kommer att minska. Jag har t.o.m. läst om ett förslag att Åland skulle bli en enda kommun! Kommunalskatten här är klart lägre än på fastlandet. Också fastighetsskatten är låg på Åland.

MPF-nytt Vi har höstmötet bakom oss och det blev omval nästan över hela linjen. Födelsedagsfesten med 43 födelsedagsbarn i vackra Margaretagården samlade absolut fullt hus och stämningen var på topp. Nu förbereder vi oss för traditionell julfest – julevangeliet, julpsalmer, julsånger, lucia, jullekar, julmiddag. Det här programmet låter säkert bekant för de flesta SPF-föreningar. Avslutningsvis önskar jag på alla MPF:ares vägnar SPF-styrelsen och alla SPF-föreningar en FRIDFULL HELG och ETT GOTT NYTT ÅR med god hälsa och många sociala kontakter. Och efter ålder och krafter också motion gärna med många andra. RAINER JOHANSSON

Tammerforsare på utflykt

Musik och marskalk I serien trevliga minnesrika utflykter kan vi nu tillfoga vårt besök till Musikhuset och Mannerheimmuseet i Helsingfors. Vår resekoordinator Marianne Huotari hade igen lyckats väl med sitt val. Musikhuset Vi började med musikhuset. Innan rundgången, intog vi en delikat lunch i foajén, sen tog Olli hand om oss. Olli är en musikpedagogikstuderande vid Sibelius Akademin sedan fem år tillbaka, även intresserad av arkitektur, så han känner väl till huset med dess finesser. Vi har nog här i stan undrat, varför spelevinkarna i Helsingfors skall ha en egen byggnad. Runt om kring denna nybyggnad står ju både opera huset, Finlandia huset, moderna museet och posten. Alla dessa utnyttjas ju endast en del av dygnet! Men vi fick nog efter besöket ändra våra åsikter Fasaderna är väl ingenting att hänga i julgranen, men desto mer finns innanför fasaden. Vi har där ett otal konsert- och övnings salar. Foajéer placerade vid husets glasväggar med goda utsikter, nu ser man dessvärre endast olika byggnadsaktiviteter. Mycket av inredningens finesser ser man inte, vi har akustik, föränderliga utrymmen för olika stora åhörargrupper och ensamblar. Väggar i hela huset ljudisolerande med akustikskivor. Som första gångens besökare blir man nog ganska förvirrad. I båda ändarna av byggnaden

trappor upp och ner till de olika salarna, hissar som man nog måsta fråga guiden i vilken våning man just nu befinner sej och till vilken våning skall man förflytta sig. Man guiden Olli var utmärkt och höll reda på hela gruppen så jag tror nog att vi alla kommit till rätta. Trevligt att höra guidning på ren svenska, litet blandad med österbottnisk och Sibbodialekt. Men han gjorde verkligen visningen med finess.

Mannerheimmuseet. Vårt följande resmål var marskalkens museum iBrunnsparken. De flesta av oss har säkert någon gång redan besökt museet men det är alltid med en fosterländsk känsla man stiger in i byggnaden. Denna gång hette vår guide Wilhelm Brummer, en mycket sympatisk ung herreman som inte bara lärt sin läxa utantill, nej han var nog fullärd om allt som gäller Gustav Mannerheims liv och leverne och sitt vetande levererade han oss med en tydlig och klar röst, Vi började med rummet där Mannerheims jakttroféer från olika länder visades. Fortsatte till rummet där hans medaljer var utställda. Det finns ingen annan i Finland som har så många ut-

märkelsetecken, medaljer, ordnar och hederstecken, både inhemska och utländska som han. Vi fick se videoinspelning av underrättelseofficeren Mannerheims fotografier när han red genom Ryssland till Peking. Wilhelm är väl inkommen i Marskalkens personalia med början från en olycklig barndom. Till officersutbildning i Fredrikshamn och kavalleriskolan i S:t Petersburg. 30 år i Tsarens tjänst där han gjorde en strålande karriär, stred, som han i sin dagorder senare beskrev, på många slagfält. Hans färd genom Ryssland till Kina. Efter revolutionen i Ryssland återvände han till Finland, och skulle här leva sitt liv i lugn och ro. Men så gick det inte, här blev han utnämnd till överbefälhavare i tre krig, riksföreståndare, marskalk, president. Undra på att det fodras ett helt rum för alla hans insignier. Vi trettio personer fick vara med på en fin minnesvärd huvudstadsresa. På vägen hem blev vi bjudna på goda piroger och god dricka där till. Våra härliga styrelsedamer skall igen ha ett stort tack för sitt uppoffrande arbete. Pressattaché PELLE

Optimistisk slogan I God Tid nummer 4 utlyste vi en liten tävling kring det populära spelet Pentago. Utmaningen var att bygga en slogan av ordet PENTAGO. Maj-Britt Järvinen från Esbo vann tävlingen med det här bidraget:

Pensionär? En Nutidens Tänkande Aktiv Gråhårig Optimist

Priset på Pentagospelet är 30 euro. Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 88810 eller på nätet, www.spfpension.fi/blanketter

30 â&#x20AC;&#x201C; GOD TID

9/2012 fĂśreningsnytt

Â?Â? Â? Â?

Â?Â

Dagen var som vanligt vĂ¤lbesĂśkt, 110 medlemmar hade slutit upp.

VĂ¤lbesĂśkt hĂśstmĂśte i Kvevlax

2013

Kvevlaxnejdens PensionĂ¤rsklubb hĂśll sitt ordinarie hĂśstmĂśte i FĂśrsamlingssalen i Kvevlax, samtidigt med novembers mĂĽnadsmĂśte. Dagen var som vanligt vĂ¤lbesĂśkt, 110 medlemmar hade slutit upp och mĂśtet hĂślls i god stĂ¤mning. Till ordfĂśrande fĂśr hĂśstmĂśtet valdes klubbens ordf. Peter Sahlsten och till sekreterare valdes Gertrud StĂĽhlberg. MĂśtet konstaterade att styrelsen skĂśtt sina uppdrag tillbelĂĽtenhet och samtliga styrelsemedlemmar ĂĽtervaldes, med Peter Sahlsten som ordfĂśrande fĂśr 2013. Verksamheten har varit livlig

i klubben, det kunde fastslĂĽs i verksamhetsberĂ¤ttelsen. Det har varit ett brett utbud av aktiviteter, som kunnat fĂśrnĂśja stĂśrsta delen av medlemmarna. Efter hĂśstmĂśtet vidtog mĂĽnadsmĂśtet och det bjĂśds pĂĽ ett varierandeprogram, bĂśrjande med allsĂĽng. DĂ¤rpĂĽ sjĂśng klubbens sĂĽnggrupp, med Holger NybĂ¤ck som â&#x20AC;?maestroâ&#x20AC;?. Makarna Vinberg framfĂśrde ett par lĂĽtar spelade pĂĽ dragspel och gitarr. Ett kĂĽseri och en del verklighet, fick mĂĽngĂĽrige kommunfulmĂ¤ktigmedlemmen Stig Beijar presentera. Stig Ă¤r en mycketslagfĂ¤rdig och lockar snabbt fram skrattet med

sina â&#x20AC;?myter och sanningâ&#x20AC;?. Stig berĂ¤ttade ocksĂĽ om sin kamp fĂśr att fĂĽ fĂśretaget IKEA att etablera sig i Korsolm/Vasa. Han har skapat en god kontakt med Ingvar Kamprad genom sin brevvĂ¤xling med fĂśretagsledaren sjĂ¤lv. BilskolelĂ¤raren Juhani TĂśrnroos frĂĽn TrafiksĂ¤kerhetsverket informerade om reflexer och nya fĂśrordningar. MĂśtet avslutades med en allsĂĽng och nĂĽgra tĂ¤nkvĂ¤rda ord som mĂśtesvĂ¤rdinnan MĂ¤rta Nyman lĂ¤ste upp. BERT BĂ&#x201E;CK/PETER SAHLSTEN

Tenala-Bromarf hĂśstmĂśttes Tenala-Bromarf pensionĂ¤rer hĂśll

sitt hĂśstmĂśte i Aktias klubbrum den 15 november. Ett 30-tal medlemmar hade mĂśtt upp. OrdfĂśrande Stig Nyberg hĂ¤lsade alla vĂ¤lkomna och Ăśppnade mĂśtet. Han hĂ¤lsade ocksĂĽ Nils Kevin frĂĽn IngĂĽ vĂ¤lkommen till Tenala. Till mĂśtes ordfĂśrande valdes Stig Nyberg och till mĂśtes sekreterare Christina Christiansen Till ordfĂśrande fĂśr ĂĽr 2013 ĂĽtervaldes enhĂ¤lligt Stig Nyberg. Han tackade fĂśr fĂśrtroende och lovade gĂśra sitt bĂ¤sta fĂśr fĂśreningen. Till styrelsen ĂĽtervaldes Berit RandstrĂśm, Else-Maj Lindholm, GĂśta Malmberg och Solveig Lindholm. Till ny styrelsemedlem valdes Klas Kevin och till styrelseÂ suppleanter Ruben Nyberg och Per-Olof Hindersson. Ă&#x2013;vriga styrelsemedlemmar Ă¤r Anita Sannholm, Christina

Christiansen och Georg Ranta. Till verksamhetsgranskare valdes Laila och Guy Himmelroos, till suppleanter Elof Lind och Ari Christiansen. Medlemsavgiften hĂślls ofĂśrĂ¤ndrad vid 15 â&#x201A;Ź. Att representera fĂśreningen i Ă&#x201E;ldrerĂĽdet i Raseborg valdes ordfĂśrande Stig Nyberg. Han valdes ocksĂĽ att representera fĂśreningen i SPF VĂ¤stnyland med Georg Ranta som suppleant. VĂ¤rdinnekommittĂŠn i Tenala ĂĽtervalde Anita Sannholm till vĂ¤rdinna. Ă&#x2013;vriga medlemmar Ă¤r Yvonne WikstrĂśm, Birgitta Nyberg, Judit Fast, Berit RandstrĂśm och Gunn-Maj Lindholm. Else-Maj GrĂśnroos undanbad sig ĂĽterval. Man konstaterades att kommittĂŠn har tillrĂ¤ckligt mĂĽnga medlemmar varfĂśr ingen ny valdes VĂ¤rdinnekommittĂŠn i Bromarf

ĂĽtervalde Gunnel Lind till vĂ¤rdinna. Ă&#x2013;vriga medlemmar Ă¤r Ulla Ranta, Maj-Britt Ranta, Ingmar KihlstrĂśm, GĂśsta Rosenberg och Georg Ranta. Eva Eklund hade undanbett sig ĂĽterval och i hennes stĂ¤lle valdes Inga-Lill LundstrĂśm. Program kommittĂŠn ĂĽtervalde Lilja Ă&#x2013;sterlund som sammankallare och GĂśta Malmberg, Berit RandstrĂśm och Boris GrĂśnqvist. Teater- och resekommittĂŠn ĂĽtervalde reseledare Birgitta Nyberg och medlemmen Else-Maj Lindholm. LotterikommittĂŠn ĂĽtervalde GĂśta Malmberg och Else-Maj Lindholm. Efter mĂśtesfĂśrhandlingarna berĂ¤ttade Nils Kevin om prĂ¤sten och fĂśrfattaren Kaj Munks dramatiska och spĂ¤nnande liv. SN

GOD TID föreningsnytt

Vi Norrifrån breddar verksamheten Danskvällen i våras på Jungsborg gav mersmak och den 17 november stod Såka byagård i tur. Det rådde god stämning under kvällen och tillställningen lockade besökare från hela Karlebynejden. – Man behöver inte vara pensionär för att söka sig till våra danstillställningar, säger föreningens ordförande Greta-Lisa Nilsson och påpekar att alla är välkomna, både från när och fjärran. En spelglad orkester bestående av erfarna musiker som Stig Dahlvik, trumpet, Stig-Göran Jansson, saxofon, Mona-Lisa Grankvist, dragspel, maken Jussi trummor och sång, Börje Nylund, basgitarr, bjöd på dansvänlig musik. – Den som inte vill dansa kan enbart njuta av musiken, umgås över en kopp kaffe med dopp eller styrka sig med den goda korven mellan varven, framhåller korvförsäljaren Nils Nilsson som tillsammans med damerna i köket ser till att serveringen fungerar. Genom att anordna danstillställningar vill föreningen bredda verksamheten med tanke på rekryteringen av nya medlemmar. Vi Norrifrån har i dag ca 330 medlemmar. Nästa år fyller föreningen 40 år och kommer att arrangera en jubileumsfest. En historisk återblick kommer även att sammanställas. Månadsträffarna är väl besökta, de hemliga resorna är uppskattade och julfesten är höjdpunkten under året.

Finns på Facebook

Dagny Björndahl, GretaLisa Nilsson, Siv Westman och Margareta Granlund såg till att serveringen fungerade.

Kristina och Per-Håkan Roos njöt av lördagsdansen i Såka byagård.

För att informera om verksamheten har föreningen även tagit i bruk moderna hjälpmedel. Vi Norrifrån har egen hemsida och finns även på Facebook. – Det råder ett stort intresse för sociala hjälpmedel inom föreningen. Efter nyår kommer vi tillsammans med MI att anordna datakurser för seniorer, berättar Ole Granholm som fungerar som föreningens webbredaktör. Föreningen har även en aktiv pensionärskör som varje vecka övar under ledning av John Storbacka. Nya sångare är välkomna i kören som sjunger fyrstämmigt och uppträder vid månadsträffar och vid olika tillställningar. OLE GRANHOLM

Vi Norrifrån finns på Facebook.

Korv ger sprätt i kroppen, lovar korvförsäljaren Nils Nilsson som var på gott humör under kvällen.

9/2012 – 31

32 – GOD TID

9/2012 Godmorgon Mr Tell

Diktsamlingen Godmorgon Mr Tell vill belysa det svåra i att fatta beslut. ”tärningen kastad något pulserar,hjärtat vilar i sin klostercell,samlar in alla oblater skimrande brickor,livets vågspel” Författaren har tidigare publicerat tio böcker, bl.a. lyrik och barnböcker.

EGET FÖRLAG

ISBN 978-952-93-1409-6 ca 80s. hft. cirkapris 15€ Greta Blomqvist Borgarmalmsvägen 5C2, 68620 Jakobstad tfn. 050-347 3246 g.a.blomqvist@gmail.com

Med ansiktet i vinden möter jag världen

Den finske poeten Leif Färding (1951-1983) föddes i Gävle, växte upp i Vasa och bosatte sig senare i Helsingfors. Han publicerade fem diktsamlingar under sitt alltför korta liv. En sjätte gavs ut postumt 1984. Nu presenteras ett urval av hans dikter på svenska, tolkade av Göran Ekström från Vasa. Akvareller av Titti Mendelin ISBN 978-91-85972-38-8 80 s. hft. ill.cirkapris 15€-19€ FRI PRESS / DISTRIBUTÖR I FINLAND: Göran Ekström Riegatan 2, 65300 Vasa tfn.044-321 3351, goran.ekstrom@netikka.fi

Krumsprång

Texterna beskriver fragment av Lennart Asks liv: äktenskap, barn, skilsmässor, hundar, vänner, ovänner, båtar, bilar, hus, fest, och vardag. Berättelserna vittnar om människokännedom och är kryddade med humor. Lennartfiguren har uppenbara likheter med författaren.

Telefon: 040 5588769 leif.granit@gmail.com Leif Granit Kyrkoesplanaden 19, 21600 PARGAS

Eget förlag ISBN 978-952-93-1233-7 ca 200 s. hft. cirkapris 25€

Flytande guld - en bok om finsk punsch är berättelser om hur punschen fick sin början och på 1700-talet anlände till Finland. Punsch var ursprungligen en sjömännens dryck, men på land blev den en adelns och borgarnas lyxartikel för att så småningom även bli en studenternas och finlandssvenskarnas kulturskatt. Leo Gammals Spjutsundsvägen 302 01190 Box tel. 0405245049 leo.gammals@yle.fi / gammale66@gmail.com

Schabbla inte bort tiden! Vad innebär det att vara pensionär eller senior?

Själv märker jag att jag känner en viss saknad efter stress. Det är konstigt eftersom jag aldrig varit speciellt stresstålig. Att veta att jag inte måste göra något är underligt förlamande ibland. Samtidigt måste jag ju utnyttja den tid jag har kvar på ett vettigt sätt eftersom det blir allt mindre framtid för alternativ. Min passion har varit och är språk. Glatt har jag kastat mig över ett nytt språk – swahili, esperanto, kurdiska eller konknni (i Goa, Indien) för att några av mina mera exotiska val. Nu måste jag tänka mig för. Ett språkprojekt, att lära sig någorlunda väl ett nytt språk med kulturen runtom tar några år om man inte bosätter sig där språket talas. Då räcker ett halvt år bra. Men man vet inte hur många år man ska räkna med och man är vill inte flytta sina bopålar hursomhelst. Man har som senior alla möjligheter att förvekliga sig samtidigt som villkoren är givna: Välj rätt, schabbla inte bort tiden!

Man har som senior alla möjligheter att förvekliga sig samtidigt som villkoren är givna: Välj rätt, schabbla inte bort tiden! Mera känsligt är frågan om sällskap. Alla är inte harmoniskt gifta sedan femtio år. Fortsätta slentrianen, särbo med någon ny, sambo eller bara leva ut sin singeltillvaro. Men hur klara sig ensam då krämporna sätter in? Då är det tryggt att vara två eller fler. Frågan liknar den för fyrtio år sedan. Men hur ska man hinna känna varandra ordentligt på de år som man har kvar? Eller kanske det är en fördom: Ju mindre man känner varandra dess bättre!

Fram bygdefolk - fram för bonderesningen! Österbottens svenska producentförbund 1934-2009

prylar och böcker runt sig. Rimligtvis kan man inte utnyttja allt. De kläder, de böcker man inte rört på tjugo år kommer man knappast att röra på den tid man planerar för. Överflödet tittar anklagande på en: Utnyttja mig, du har köpt mig! Någon downshiftar, byter till mindre lägenhet, överlåter sommarstuga till nästa generation om man råkar ha fått/skaffat en stuga och barn. Detta råkar också passa in i den stora ideologiska våg som betvivlar den ständiga tillväxten och istället ser nedväxt som det enda rimliga svaret på jordens och ekonomins problem. Alla kan inte bli fler, alla kan inte bara konsumera mera. Och alla kan inte leva i oändlighet, i synnerhet inte högkonsumerande. Det är tillfredsställande att se sin egna nödvändiga val gälla för en hel mänsklighet. Det är skönt att inse att man inte bara måste utan också kan leva mera anspråkslöst. Det är skönt att välja bort saker. Å andra sidan är det ledsamt att välja bort drömmar. Man kan inte välja att läsa hur många nya språk som helst. LEIF HÖCKERSTEDT

Exempel på provision: Brons 600€ + 3,5% av det skuldfria försäljningspriset + 150€ dokumentavgift inkl. Moms

Är försäljning eller köp av bostad aktuell? Inga problem! Jag erbjuder er: Å Värdering av er bostad, fastighet eller tomt, kostnadsfritt. Å Skräddarsydd försäljningsplan. Jens Tegengren Å Enligt avtal den bäst täckande marknadsföringen! Fastighetsförmedling Å Våra samarbetspartners hjälper i lag-, Tel 050 5388 506 gransknings-, bygg-, renoveringsjens.tegengren@remax.fi samt låneärenden.

ÖSTERBOTTENS SVENSKA PRODUCENTFÖRBUND R.F.

ISBN 978-952-93-0550-6 316 s. inb. ill. cirkapris 22 € (+porto 6 €) tfn. 06-318 9210, www.osp.fi

”Titta, en barnsångbok” är en ny finlandsvensk sångbok som innehåller 30 nya sånger och stora färgrika bilder. I sångboken finns sånger lämpade för språkbad och förstås också alla daghem, hem och till skolan för de minsta barnen och också till svensktalande barn. En CD-skiva med 26 av bokens sånger följer med. Det finns sånger om naturen, vinter, sommar, vardag och fest. Konstnären Sari Olin har illustrerat boken.

Priset är 30,00€+postk. (postförskott).

Det känns också fåfängt att ha en massa rum,

RE/MAX Exellence LKV Promenaden 1, Grankullavägen 7 02700 Grankulla

75-årshistorik som inte bara berör bönderna i Österbotten utan strängt taget var och en som vill veta någonting om sina rötter. Historiken lyfter fram många märkesmän i böndernas fackliga strävanden.

Beställningar via barnsangbok@gmail.com eller textmeddelande till 040-5810968 med namn och adress.

Vi som hör till de stora årskullarna, alltså fyrtiotalisterna kan inte undgå att träffas och då hör det till att man euforiskt talar om sin nya tillvaro som senior. Man förverkligar sig själv, med barnbarn, resor, släktforskning och trädgårdsskötsel. Man festar om lite och romanser passerar. Bakom allt finns tanken på att stunden måste fångas – Carpe diem! Ordet är måste. Förut måste man göra en massa i jobbet, i dag måste man utnyttja varje dag! Men egentligen var andemeningen bakom måste i jobbet borde. Det skulle komma en räcka med nya möjligheter och nya jobb. Statistiken ger en vink om vilket framtidsperspektiv som gäller en senior. Dagarna och åren är färre, obönhörligt färre. Man måste verkligen tänka sig för hur man väljer.

Sälja eller köpa bostad?

Sebastian Rostedt Partner 0400 373 620 sebastian.rostedt@huom.fi

Min genomsnittliga försäljningstid för bostäder och fastigheter är för tillfället 2-5 veckor. Vid det rådande marknadsläget är prissättningen det viktigaste steget för en lyckad bostadsaffär. Jag kommer gärna och diskuterar Er nuvarande bostadssituation (kostnadsfri värdering + offert på min förmedlingsprovision). Även “tyst försäljning” möjlig via mig. Kontakta Sebastian Rostedt tel. 0400-373620 eller email: sebastian.rostedt@huom.fi Huom! Suomen Asuntopalvelut Oy. Kaserngatan 36, 7 vån, 00130 Helingfors. Y-tunnus 2044237-1. Förmedlingsprovision 4,9% (inkl.moms 23%) av det skuldfria priset eller enligt överenskommelse.

GOD TID

9/2012 – 33

Vårsäsong med nya Danskvällar De populära Danskvällarna på AV i Helsingfors fortsätter under vårsäsongen 2013. Det blir tre traditionella Danskvällar och därtill en dansutfärd till Liljendal i april.

Inger och Juhani Taruvuori har ”dansat hela livet”. De hittade varann på dansbanan och har varit gifta i femtiett år. På Danskvällen är de med alla gånger. Men man behöver ingalunda ”komma parvis”, de flesta är singlar på AV-danserna.

– Det är ett exeperiment att ”utlokalisera” dansen. Idén föddes då Liljendal- och Lovisabor slog sig ihop om en buss för att få vara med och dansa på AV när Liljendalorkestern UniSet stod för dansmusiken förra våren, berättar Majlis Kvist, som var med om att starta Danskvällarna för sju år sedan hösten 2005. – Med en busslast dansglada östnylänningar blev stämningen extra fin. Nu vill vi åka på svarsvisit och UniSet-pojkarna Bertel Mårtenson och Christer Johansson får stämma upp på hemmaplan i Liljendalgården. Det är Samrådet i SPF Helsingfors som står för dansarrangemanget på AV, Annegatan 26. Men meningen är att dansgäster från hela Nyland är välkomna att ta sig en svängom. I kaféet kan man umgås och ta sig en kaffe eller dryck med smörgås mellan varven. Man

Barbro Pietiäinen är Danskvällarnas matmamma. Under kvällen kan det gå åt ett hundratal goda smörgåsar.

dansar mellan kockan 18 och 22, inträdesavgiften är 10 euro. Dags att pricka in Danskvällarna i kalendern för hela vårsäsongen: onsdagen den 23 januari,

den 27 februari och den 20 mars. Dansutfärden till Liljendal görs i inspirerande vårljus fredagen den 19 april. Text och foto MAJ-BRITT PARO

”Världsklass” – Sveriges Radio ”Parhaita koskaan näkemiäni musikaaleja, ja varmaan koskettavin.” – Helsingin Sanomat ”Duvemåla har allt” – Vasabladet

”En magiskt mästerlig musikal” – Aftonbladet

CHARLOTTA TEATERPRODUKTION OCH ACE-PRODUCTION PRESENTERAR I SAMARbETE MED SVENSKA TEATERN

En musikal byggd på Vilhelm Mobergs utvandrarepos

I HUVUDROLLERNA MARIA YLIPÄÄ, RObERT NOACK, bIRTHE WINGREN, OSKAR NILSSON

NYHET fRåN åRSSKIfTET Pensionärsrabatt 11 euro till dagföreställningarna på vardagar (rabatten dras av från normalpriset 85 euro): 7.1 kl 12

•

9.1 kl 12

•

15.1 kl 12

•

17.1 kl 12

•

12.2 kl 12

www.kristina.fi Boka biljetter via Svenska Teatern, Luckan, Lippupiste eller på nätet www.svenskateatern.fi eller www.lippu.fi Svenska Teaterns biljettkassa är öppen måndag-fredag 10-18, lördag 12-18 samt 1 h innan föreställningen börjar tel. (09) 6162 1411 Gruppbokning och info måndag-fredag 10-16 tel. (09) 6162 1433 • Lippupiste måndag-söndag 7-22, tel. 0600 900 900 (1,97 €/min+lsa)

HOK-Elanto

MARIA YLIPÄÄ

4318 7001 2345 6789 4318

MED L EM MARIA AL G T VAR U BO D EN 0163 123456

Varuboden-Osla

34 – GOD TID

9/2012

Nya böcker av Agneta von Essen ”Marias villor” är ett samtal om gott och ont kring väckelsepredikanten Maria Åkerblom. ”Hur bär man ett namn?” är en roman där personer som existerat rör sig i en handling förlagd till 1929 i Helsingfors. Ett historiskt skuggspel. Kontakt: Agneta von Essen, Tölögatan 9 A 7, 00100 Helsingfors. Mobil 050 337 4403, e-post agneta.vonessen@kolumbus.fi

Den förskräcklige greven av Viojoki

En pojke föds som tredje sonen i en förmögen familj. Pojken är ovälkommen, obehövlig och dessutom lite annorlunda. Hur blir hans liv? Historisk roman om familjeliv under början av 1800-talet. En underhållande bok om allvarliga frågor. Eget förlag ISBN 978-952-93-0451-6 267s. hft. cirkapris 23€ Anna Kivekäs Valukuopankatu 3D34, 33340 Tammerfors tfn 03-344 6253 talilave@hotmail.com

Skratta inte länge eller ofta eller omåttligt Mona Martin Romanen utspelar sig under sent 50-tal och beskriver en kvinnas kamp ut ur beroende, ätstörningar och isolering. Hennes långsamma färd går – via vandringar i stad och skärgård, via upplevelser av färger och natur – mot en långsamt vaknande kreativitet. ISBN 978-952-93-1144-6 Kontakt: mona.martin@bastu.net, tfn 040-746 77 45

Jättens fotspår

- ett äventyr i skärgården

Saga och Veikko är på utfärd i Kvarkens skärgård och hittar djurspår på marken. Bland dem finns också ett fotspår som är för stort för att vara en människas. Men vem har lämnat spåret? Veikko tycks vara säker på att det är jättens. Men det finns ju inga jättar. Eller finns det ändå? Illustrationer: Suvi Kari. Översättning: Yvonne Hoffman 38 s. inb. ill. cirkapris 12€

Rådhusg. 28, 65100 Vasa, 06-318 5300

Karl-Gustav Cederbergs memoarer

Tio meter söderut

En vandring genom ett innehållsrikt liv, där glimtar från vardagen varvas med inslag från engagemanget inom församlingen och KU. Boken inbjuder till igenkännande skratt och andaktsfull stillhet. Som en röd tråd går en grundmurad förtröstan på den Gud som burit i glädje och sorg, i vardag och fest. Kan beställas portofritt från KU:s kansli, tel. 06-7220527, kansliet@kyrkansungdom.nu

Pris: 25 €

Kyrkans Ungdoms förlag

Mitt i verkligheten Dagcentret i Nykarleby 10 år

Boken berättar om olika livsöden och om hur dagcentret Hyddan varit till stöd i olika utsatta personers liv. Den innehåller dikter, tänkespråk, intervjuer och berättelser skrivna av klienter och personal vid Hyddan.

GARANTIFÖRENINGEN FÖR CAFÉ HYDDAN R.F.

ISBN 978-952-93-0130-0 149 s. cirkapris 15 € Garantiföreningen för Café Hyddan r.f. Sollefteågatan 12, 66900 Nykarleby telefon:050 344 1790 hyddan@multi.fi

Martens blev ett centrum för växthusnäringen i Sydösterbotten De första tomaterna började odlas

av Valdemar Mattfolk i ett litet växthus i Finby i Närpes redan 1916, men de första regelrätta växthusen byggdes i Pjelax på 1920-talet. Under kriget sändes tomater till tyska soldater i Lappland som gillade dem. Numera är växthusnäringen omfattande och en av de mest betydande med 936 grönsaksföretag i hela landet vilka odlade på 256 hektar (år 2008) och med en produktion på 76 miljoner kg. En allmän beskrivning av växthusnäringen och dess framväxt i Sydösterbotten ges i boken Edla Martens och hennes stiftelse som Övermark hembygdsförening utgett med Bjarne Smeds som redaktör (Fram, Vasa, 2012). När Martens trädgårdsstiftelse i Övermark gick i konkurs 2011 drabbades inte bara växthusnäringen, utan hela bygden av ett stort bakslag. Där hade i 70 års tid bedrivits odling, forskning, utbildning och kommersiell verksamhet, och nu realiserades tillgångarna och privatpersoner tog över. Det var redan 1942 som Edla Maria Martens (1880–1942) testamenterade sin egendom i Övermark till Närpes folkhögskola och ÖSL

som 1952 bildade stiftelsen Martens plantskola. 1966 ändrades namnet till Martens trädgårdsstiftelse. Edla Marias minne hedrades med en minnessten som avtäcktes 1981 och ett minnesrum för hennes handarbeten och möbler, först i framstugan i hemgården, senare i kurscentralen och numera i folkhögskolan i Yttermark.

Folkstorm Rivningen av den gamla bondgården på Martens föranledde en folkstorm, och inte minst hembygdsvännerna med stöd av museiverket var engagerade i motståndet. Gården revs dock 1975 och ersattes med en modern byggnad. En intervju med Arne Syrén ger en bra bild av systrarna Edla och Ida (Wallén) Martens och deras insats. Edla Maria ville att en trädgårdsskola skulle grundas på området, och en sådan kom ju också att verka en tid, 1979–83. Men största betydelsen fick stiftelsen för forskning, rådgivning och odling inom växthusnäringen. Småningom övertog dock Pikis forskningen och Korsholms skolor fick trädgårdsskolan. Under den tid Martens verkade byggdes sammanlagt elva väx-

thus, en kurscentral, packningshall, värmecentral, kontor och föreståndarbostad på området. Markkarteringstjänst hade ett par år ett lokalt laboratorium där, och Martens grönsaksforskningsstation verkade åren 1984–99. Som föreståndare för Martens har Boris Lindeblad, Bror Holmström, Lars Weegar, Kurt Lagerstedt, Peter Söderback, Jaana Jaakola-Joenpelto, Sonja Tobiasson och Anders Norrback verkat, Weegar längsta tiden 1955–83. En tid satsade man också på äppelträd och bärbuskar. Ekonomin blev dock ansträngd på slutet, inte minst genom satsningen på blommor. Sju decennier av god kamp lämnar ett tomrum efter sig, konstaterar författaren Bjarne Smeds som betecknar Martens som ett kulturcentrum. Boken pryds av ett porträtt av Edla Maria själv. Också i övrigt är den rikt illustrerad med både gamla och nya bilder. BÖRJE SIDBÄCK

Ta seden dit man kommer

I Ta seden dit man kommer presenterar Alander en samling kåserier, korta berättelser som bygger på hans erfarenheter till sjöss och på landbacken i äkta flanörstil. I hans tidigare kåserisamlingar Mellan Stockholm och Åbo och Små stycken av Stockholm har han jämförts med Stig Claesson. Kontakt: Rainer Alander, Tennbyvägen 48A, 21600 Pargas, tfn 040-7656578, rainer.alander@saunalahti.fi Recito förlag: forlag@recito.se

Egen utgivning via Recito Förlag ISBN 978-91-7517-230-9 142s. hft. ill. cirkapris 18€

I boken Fältsvins berättelser tar författaren Ulf H. Andersson dig med in i Nylands brigads officersmäss. Där träffar du en handfull pensionerade officerare och får ta del av deras tankar, minnen och planer för framtiden som åldringar. ”Och det är ännu krut i gubbarna, de gamla fältsvinen. Ett glåpord som de själva tyckte var en hederstitel. De vill inte sakta tyna bort någonstans, utan helst dö med stövlarna på. De börjar rita upp nya idéer för en gemensam ålderdom. Efter många humoristiska vändningar kommer de på en helt fantastisk lösning, som ligger precis i tiden.”

Finns i välförsedda bokhandlar och Luckor. Förlag: www.tankenskraft.fi

Riktpris 27,00

Sagalunds JULBOD fylld av julstämning för en var www.sagalund.fi 02-42 1738

cker utanför ärper tonen orteringen i

ok om Burt

Eirik Hornborg en rättskämpe högaktuell än i dag

Louis Ehrnrooth som barn och ung i en svunnen värld

Tenorens dotter

ska bankakHugo-film. a violinisten att skriva en Burt Kobbat via operan

Fabergékonstnären Alma Pihls märkliga livsöde

S TA FFA N BRUUN

GOD TID

S T A F F A N

B R U U N

Tant Almas hemlighet . Fabergé-

konstnären Alma Pihl är en berättelse om Almas korta men lysande karriär som formgivare hos Fabergé i S:t Petersburg, hennes anonyma liv efter ryska revolutionen som teckningslärarinna på Kymmene bruk i Kuusankoski och om de händelser som ledde till att Alma långt efter sin död blev känd som skaparen av bl.a. Vinterägget och Mosaikägget för tsar Nikolaj II samt ”frostblommorna” för Emanuel Nobel. Alma Pihl föddes in i juvelernas värld genom sin morfar August Holmström, guldsmedsmästare hos Fabergé. Hennes karriär fick ett abrupt slut och under sina 55 år i Finland talade hon aldrig om sig och sitt konstnärskap. Först

Eirik Hornborg. Orädd sanningssägare och rättskämpe är en skildring av ett liv i skolans, politikens, samhällets och nationen Finlands tjänst. Eirik Hornborg (1879–1965) var i många avseenden en hövdingagestalt som starkt påverkade vårt politiska och andliga liv genom sin insats som skolman, författare, publicist och retoriker. Fil.mag. Anna Lena Bengelsdorff har för Svenska folkskolans vänners biografiserie skrivit boken om Eirik Hornborgs liv och verk. Hon belyser Hornborgs betydelse i hans olika roller - läraren, historikern, politikern, opinionsbildaren, seglaren - och betonar hur aktuell Eirik Hornborg är än i dag, med sin syn på finlandssvenskheten, på

Prins i en värld som inte fanns är en

berättelse om Louis Ehrnrooths barndom och ungdomsår på storgodset Tervik i Pernå. Uppfostran var ålderdomligt ståndsmässig. Lekar med gårdens arbetarbarn kom inte på fråga och skolgången i Borgå lyceum upplevde han som ett liv på en annan planet. ”Jag vill bli en vanlig karl när jag blir stor” var adelsgossens högsta önskan. Louis Ehrnrooth blev naturexpert och miljövän, jordbrukare och politiker, en samhällelig och religiös tänkare, men det är en annan historia. I boken berättar han med inlevelse och milt bisarr humor om hur han uppfostrades till prins i en värld som inte fanns, i en brytningstid då adelskulturen

Staffan Bruun

Tenorens Tenorens dotter dotter

Tenorens dotter ä Staffans Bruuns tionde thriller om Burt Kobbat. Denna gång utreder han sambandet mellan Nord Streams läckage i Finska viken och den hemlighetsfulla engelska violinisten Liza Dawsons vistelse i Helsingfors. Staffan Bruun

• Reporter vid Hufvudstadsbladet sedan 1980. Tilldelades det finlandssvenska publicistpriset 2008. • Debuterade som författare med boken om Elisabeth Rehn 1990. Tenorens dotter är hans 27 bok.

ISBN 978-952-67762-0-0 376 s. inb. cirkapris 28€ • Redan i 24 år har Staffan Bruun varit ena halvan av duon Stefan & Staffan i Radio Vegas satirprogram Fritt Fram.

AB BURT KOBBAT OY Museigatan 21A3, 00100 Helsingfors tfn 0500-934 155 staffan.brunn@hbl.fi

några år efter hennes död avslöjades hennes hemlighet av forskaren Ulla Tillander-Godenhielm. I dag är Alma Pihl ett världsnamn i juvelerarkretsar. I boken berättar fil.mag. MajBritt Paro om Almas märkliga livsöde. ”Tant Alma” var hennes lärarinna åren 1946–51 och som journalist kom Paro 1989 av en slump konstnärens förflutna på spåren. Maj-Britt Paro: Tant Almas hemlighet. Fabergékonstnären Alma Pihl. Utgivare: Tore och Herdis Modeens stiftelse. ISBN 978-952-93-1573-4

politiken, på patriotismen som fara men också som möjlighet om man inser att människan oberoende av ras etc. alltid måste gå före enögd nationalism, samt på behovet av sunt ledarskap och vägledning. Boken är den tredje i SFV:s serie levnadsteckningar över spännande kulturpersonligheter som i dag hotar falla i glömska. Anna Lena Bengelsdorff: Eirik Hornborg. Orädd sanningssägare och rättskämpe. Utgivare: Svenska folkskolans vänner ISBN 978-951-9087-12-2

hade nått vägs ände. Louis Ehrnrooths minnen har tecknats ned av pol.mag. Karin Granlund, journalist och konstterapeut. Boken baserar sig på samtal som Karin under flera år har fört med Louis, i dag 89 år gammal, i hans hem Baggnäs i Pernå. Boken är rikt illustrerad och för den läckra layouten svarar Nanne Nylund. Karin Granlund: Prins i en värld som inte fanns. Om en adelsgosses uppväxt på storgodset Tervik i 1920-40-talets Finland. ISBN 978-952-93-1134-7

9/2012 – 35

”Det är lättare att vara lycklig om man är glad!” Eller hur? Denna aforismbok har en hög igenkänningsfaktor. De charmiga illustrationerna av ankan Anne, tillsammans med kloka citat, vill påminna oss om vår mänsklighet. Vi är den vi är och det är faktiskt tillräckligt! Eller som Anne Anka säger: ”Jag försöker att inte vara så perfekt. Alltid retar det någon.” Boken har visat sig vara en mycket omtyckt gåva, och lockar till både skratt och värdefulla insikter. När jag inte

vet vad jag vill brukar jag passa på att göra ingenting.

Författaren Pernilla Lindroos fascineras av människans förmåga till att öppna dörrar och fånga djupa insikter, bara hon vågar! Ankan Anne och myrsloken Artur är två av hennes karaktärer som vuxit fram och som speglar hennes intresse för människans växande. Ankan för alla åldrar och myrsloken Artur för de yngre barnen. ”Artur är bäst!” och ”Artur är superhjälte!” är de två musiksagorna som hittills utkommit. Pernilla arbetar som lärare och är även medförfattare till ett läromedel i Livskunskap, ett ämne som ska ge barnen tid till samtal i skolan – om livet. Hemsida: www.pernillalindroos.com

Lite bättre än riktigt dåligt. Pernilla Lindroos Kaptensgatan 10, 22100 Mariehamn tfn 018-222 82

I havets famn

Fiskarbyn Blaxnäs under århundraden Boken beskrivser Blaxnäs historia från 1700-talet till nutid, befolkning, näringsliv och personligheter. Blaxnäs, som är en del av Töjby by i Närpes, har alltid varit beroende av fiske och sjöfart. Byn är belägen på Finlands västligaste fastlandsudde. ISBN 978-952-5280-22-7 143 s. inb. ill. 20€ Blaxnäs bya- och fiskargiller.f/ Närpes Bokförlag tfn 050-369 6055 eller 050-336 8288

Juck, Vick och Nick liksom andra original

Författaren såg det som sin uppgift att försöka dokumentera något av det rikhaltiga material som dessa original - budbärare från 1900-talet -lämnat efter sig åt oss nulevande och kanske också åt våra barn och efterkommande. Vem var Joli-Vick, Hånkas Juck, Bondas Otto eller Vissas Sander? EGET FÖRLAG ISBN 978-952-93-0886-6 75 s. hft. ill. cirkapris 22€ Max Wester Loveret A1, 68600 Jakobstad tfn. 040-506 6214, max.wester@hotmail.com

I sextio färgstarka akvareller och berättelser levandegör Maj Simons vad hon kommer ihåg från sina tidigaste småbarnsår på 1940-talet. Barnets perspektiv är det viktigaste. Ett ovanligt tidsdokument som väcker egna minnen och tankar till liv hos speciellt äldre läsare. Men också yngre kan känna igen sig. Maj Simons är före detta radioredaktör och har målat i många år. Minnesbilder är utgiven på eget förlag och säljs i Luckan och i bokhandeln, samt av författaren. Cirkapris 20€. Maj Simons, Kaptensg. 12, 00140 Helsingfors. tfn 050-5231375 msimons@welho.com

36 – GOD TID

9/2012 En berättelse om det Kuhlefeltska huset - Villa Boström 1909 - 2011

Boken berättar om det mer än hundraåriga jugendhuset bredvid Lars Soncks vattentorn i Jakobstad och några av de första invånarnas dramatiska livsöden då Finland frigjorde sig från Ryssland. Många intressanta personer har bott i huset som så småningom förfaller. 1981 skyddas jugendhusen på Kvarnbacken i stadsplanen. Huset kan inte längre rivas och vi får följa med hur Vasaarkitekten Thor Lagerros’ ursprungliga byggnad återuppstår.

Else-Maj Boström Rosenlundsgatan 6, 68600 JAKOBSTAD tfn 050 593 9117 elsemaj.bostrom@multi.fi

Samrådet i SPF Helsingfors rf

OPERARESA till Nyslott 01-02.08 2013

Michailovski-teatern i St Petersburg gästspelar med

Peter Tjajkovskijs

EUGEN ONEGIN

Hjördis Förars Ett steg närmare himlen Ett år av ensamhet Författaren har dokumenterat sitt sorgearbete under F det dryga år som förflutit efter mannens död, genom att teckna ner sina tankar i diktens form. Många kommer säkert att känna igen sig i dikterna och samtidigt få möjlighet att se egna upplevelser ur ett nytt perspektiv. 144 sidor inb. cirkapris 18 €, Utgiven på författarens förlag. Finns hos välförsedda bokhandlar. Distributör: SLEF-Media Korsholmsesplanaden 2, 65100 VASA tfn 06 357 6500 • slef-media@slef.fi • www.slef.fi

Resans pris 310 € inkluderar bussresan, operabiljetten, inkvartering på sommarhotellet Vuorilinna, en båttur i omgivningen runt Nyslott och två gånger lunch. Närmare detaljer av Clara, tfn 040 5444031 eller clara.von.bonsdorff@welho.com Anmälan senast 20 januari

”Faderlös” blev pappa för flera hundra

Håkan Enqvist växte upp med sin mor efter föräldrarnas tidiga skilsmässa. Han blev missionär i Thailand där han tillsammans med sin fru Lisa startade ett barnhem, Betania. Hundratals barn fick hjälp till en bättre framtid Dessa barn kallar honom ”pappa”. EGET FÖRLAG ISBN 978-952-93-0976-4 192 s. hft. ill. cirkapris 20€ Håkan Enqvist Mariestrandsgatan 35A, 64260 Kaskö tfn. 050-445 2427, hakan_enqvist@hotmail.com

Erik Kiviniemi Skådespelare

e n h a n d e l S r e S a n d e S d ö d

”Ett genialiskt känslomässigt pussel som publiken får bygga ihop”

stora scenen

premiär 19.1.2013 en av den moderna teaterhistoriens mest älskade verk

Spelperiod: 18.1–28.2

BILJETTKASSAN Sandögatan 7 | Tfn 06 320 9330 må-lö kl 12-14.30 & 15-17 Boka eller köp också på www.wasateater.fi

GOD TID

9/2012 – 37

KAFFEPAUS I KANTTI Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt för svensktalande pensionärer på måndagarna 14.30-15.30 Börjar igen 7.1.2013

rata p u d l

Vil

kväll Varje 24! kl. 20

evangelisk-lutherska församlingar

Foto ULF WAHLSTRÖM

Samrådet i SPF Helsingfors rf Dagsutfärd till Sibeliushuset i Lahtis lördag 9.2.2013

Woodstock

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius, tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

Joni Mitchell-konsert kl 15.00 Kapellmästare Petri Juutilainen Sång Emma Salokoski och Johanna Iivanainen Avfärd med buss från Kiasma kl 11.00 Lunch i Lahtis Guidning på Sibeliushuset 13.45 Kaffe med dopp i pausen Priset 65 €

Tryggare kan ingen vara kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

Anmäl om deltagande per tfn 040 5444031 eller clara.von.bonsdorff@welho.com senast 18.1. (Konto för inbetalning av avgiften FI61 405500 100 53409)

God Jul & Gott Nytt År

Tfn 050-400 2093

Hedra minnet av din kära. Genom att använda Cancerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning. Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar. Kontakta oss: tel. (09) 1353 3256 lahjoitukset@cancer.fi www.cancer.fi

juridiska tjänster

JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM

BEGRAVNINGSBYRÅ J.A. ENEBERG

Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 86-88, 10300 Karis

Tel. 018-19 028, 040-709 8392 Mariehamn

Terjärv Uf:s nyårsrevy Premiär 12 januari 2013 Se mer information på www.terjarvuf.net

optiker

SUDOKU 8

Lösningen finns på följande sida.

1 2 5 2 7 4 6 8 5 3 9 6 1 8 6 7 4 2 6 7 4 8 2 2 5 9

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

09-298 1927

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

beställningsbussar CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers. Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

38 – GOD TID

9/2012 Med svedda vingar genom livet

I diktens värld

Hilda, som är född i Tavastland, blir genom olika öden kringkastad i södra Finland. Hon genomlider fem olika tjänsteställen, innan hon gifter sig. Efter giftermålet blir det dock värre, då släktingar från männens sida försöker fördriva henne från sitt barn. I denna bok skildrar författaren sin mors historia. Utkom 2011 Eget Förlag 374 s. hft cirkapris 35€

– Nu lever jag i dikternas värld, sade faster Edith inför sin 90-års dag i april 1997. Fyra år senare hade faster gått ur tiden. Hon ville att en del av hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Socklot bönehus. På auktionen i Socklot ropade jag in hennes vita sekretär. Faster och jag hade lyriken som gemensamt intresse. Numera känns det ibland som om jag också skulle leva i diktens värld.

E.W Tallberg Amiralsvägen 6A 13, 01150 Söderkulla tfn. 09-272 2640

Elisabet Stubb

Häromdagen hittade jag i fasters sekretär en

Rätt som argument

hopskrynklad papperslapp med texten till Bertel Gripenbergs dikt Ett ensamt skidspår. Dikten hade tydligen betytt mycket för faster. Så en dag blev jag lycklig ägare till lyrikantologin Sjung stjärnor med undertiteln Dikter om vinter och jul. Lycklig, också därför, att när jag på måfå bläddrade bland dikterna så föll mina ögon på Ett ensamt skidspår av Bertel Gripenberg. Det kändes nästan som ett varsel.

Leo Mechelin och finska frågan 1886-1912

Boken ingår i publikationsserien “Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk”. I studiens två övergripande forskningsfrågor tar författaren fasta på begreppsparet teori och praktik. Den ena frågan fokuserar på hur Mechelin använde rätt som politiskt argument. Den andra forskningsfrågan är hur Mechelin drev Finlands intressen internationellt. FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN ISBN 978-951-653-389-9 ISSN 0067-8481 322 s. hft. ill. cirkapris 30 €

Ett ensamt skidspår som söker sig bort i skogarnas djup, ett ensamt skidspår som kröker sig fram över åsar och stup, över myrar där yrsnön flyger och martall står gles och kort – det är min tanke som smyger allt längre och längre bort.

Orvas 2012

Oravais Hembygdsförenings årspublikation. Boken utges varje år och innehåller lokalhistoriska artiklar, bilder, biografier, dikter och dialektprov. Allt med anknytning till Oravais. Ett tjugotal skribenter medverkar. 72 s. 15 € Tidigare årgångar: 5-10€/st

Julerbjudande:

omtyckta program Önskedikten som sändes i radion mellan åren 1964 och 1985. Många med mig saknar det programmet som man gärna skulle lyssna på i repris. Men dikterna finns kvar, tänkte jag, medan jag återvände till lyriken i Sjung stjärnor samtidigt som jag skänkte en tacksamhetens tanke till Fontana Media som har gett ut boken och redaktörerna Hedvig Långbacka, Thomas Lundin, Barbara Huldén och Pian Wistbacka som svarar för det mångfacetterade dikturvalet. Så tänkte jag på alla som stressar sig nästan till döds inför julen. – Köpa, köpa, köpa är marknadskrafternas budskap! I jakten på julklappar inhandlar man i ren desperation onyttigt tingeltangel till den som redan har allt vad man kan tänka sig. Varför inte, tänkte jag, köpa eller låna på biblioteket Sjung stjärnor både som en guldkant åt en själv eller julgåva till den som har allt. Och ännu bättre! Besök släktingen eller den goda vännen inte med en vandrande hyacinth som så ofta förr utan med Sjung stjärnor. Slå er ner en liten stund tillsammans och läs någon av dikterna. Hur skulle det vara med Tove Janssons underfundiga Julsång för knyttena som finns på sida 108?

Det är den första versen som åtföljs av två verser.

paket om 7 st 1988-1999 20€ paket om 8 st 2004-2011 45€

BENITA AHLNÄS

Om och om igen läste jag dikten för att sedan bläddra vidare i antologin Sjung stjärnor med den vackra röda pärmen med glitter- eller ljusstänk. Där fanns alla kära dikter men också obekanta verser av Mark Levengood. Många av dikterna är sådana som har ingått i Majlis Qvickströms

Kontakt: Ann-Marie Löfdahl tfn: 050-5187531 ann-marie.lofdahl@netikka.fi

Viveca Dahl

Benita Ahlnäs är bibliotekarie och frilansjournalist. Foto Maria W Boström

Ingen människa är en ö En personligt utformad reportagebok som börjar i Göteborg 2001 och slutar i Yorkshire 2010. Däremellan ryms bland annat två veckor i kurdiska norra Irak och tio dagar på resa genom Västafrika i Tarja Halonens följe. Rikt illustrerad. Pärmbild från ramaindianernas ö i Nicaragua. Vasabladet/HSS Media Sandögatan 20, 65100 Vasa tfn. 06-784 8200, www.vasabladet.fi

Här är den rätta lösningen till krysset i God Tid 7/2012:

Utgivare: Vasabladet/HSSMedia ISBN 978-952-92- 9883-9 236 sidor, cirkapris 25€

S A L O O N D Ö R R

G E T T E R I T V I N D T T E R B U K A O V A L A B A E K O V L U K T A I E R A D O A R E N O R T I O N E R A O L O J A L T A R A N T L Y A

O K A R I N A

R A T A D E S

L A P A

I R S K

A N M O I S

Besök oss på www.spfpension.fi

SUDOKULÖSNING 3

I N T U Ö M M A S O R T L I E G

F A R T S I M U L E R I N G

K R E V A D E N N Ö D G A

R O M O J A P A J

S P I I S A A S N D E E N R A S T O N O P M E A N T A

P E D A L

S M Ö R J A

Ä K R O O M R M I C E K A R T K A M E R R P J Å Ä R U L K A R A A R F R S T I L R Ä T A N A C E L A N K O T I S E R A V K N E J A A M

K U R A R P O R T O

GOD TID

9/2012 – 39

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 4 januari 2013. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... .................................................................................. Å T R A K R A N T A N K S K A A A R S T A

S L Ö F R

J U B I L S E M U Å M

J U T B O

F R E D

M A N O R

K A V A

U F T I O R N A R U S I N A T N T A T R O T S E S T R L I R Y G A N T R O I R O E B T A S

G A R N G R R Ö A N M A P L E G N E R E B A B I E S S

D O S A Ö S A R E

U P P V A K T N I N G

R A M N E N T R T U E M

S H O P A R N A

T A E Ö G T R S A R A O P A N R E

I N D I V I D U E L L

A N I L I N P E N N A

T S A R P O S E O M L I D T A T T

T A D E L L A V A G R E N I N A B O E R M O A K A R I N N E L I G T L P E T E S T

S A D L A Å R T A N

Vinnare i krysset i nr 8/2012 Gun Hede, Borgå Margaretha Matilainen, Kokemäki (Kumo) Greta Sandin, Nyarleby Inga-Britt Sandvik, Överpurmo Ann-Cathrine Westerby, Pärnäs Vi fick in 198 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare.

40 – GOD TID

9/2012

Seniorernas Favorit Vilstolen “Assens” Funktion Glid

PEHÅ I BACKSPEGELN

Böcker och bekanta Det finns ingen anledning för mig att briljera

bredd 74 cm djup 70 cm höjd 107 cm pris från 606€ Välkommen och provsitta God Jul och Gott Nytt År

Öppet enligt övernskommelse. Ring tfn. 019-231 355 Verkstadsg. 3, Malmkulla, Karis,

GOD TID utkommer nästa gång den 18januari. Material till nummer 1/2013 bör finnas på redaktionen senast den 4 januari. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Utgivningstidtabell för 2013 Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9

Utgivningsdag 18 januari 22 februari 22 mars 3 maj 7 juni 30 augusti 4 oktober 8 november 13 december

Deadline 4 januari 8 februari 1 mars (obs. datum) 19 april 25 maj 16 augusti 20 september 25 oktober 29 november

med avancerade insikter om litteratur. Visst har det alltid varit viktigt för mig att till husbehov veta vad som sker i böckernas värld, men vanliga vardagssysslor har inte lämnat rum för en fortlöpande orientering bland hyllorna i boklådor och bibliotek. Det har varit mindre skönlitterärt det jag själv har kommit att både läsa och skriva under livets gång, på något undantag när, förstås. Nu har jag alldeles på sistone känt mig överrumplad av att så många bekanta, rent lokalt taget, har dykt upp i det överflöd på boklistorna som hör senhösten och förjulen till. Ingen annan får ändå ta illa vid sig av att jag med särskild förtjusning nämner Ulla-Lena Lundberg, som jag då och då får träffa och ha en pratstund med i något gathörn i vårt gemensamma Borgå. Senast vi sågs hade jag ännu inte läst Ulla-Lenas ”Is” - så mitt hyllningstal är ohållet den här gången, jag har hållit ett då hon mottog Borgå stads kulturpris för några år sedan. Och nu, mitt i skrivandet, når mig budet: UllaLena får Finlandiapriset. Underbart!!! Jag har aldrig sugit i mig en bok med sådan intensitet som jag drevs till av Is. Jag satt framåtlutad och lät mig föras ut i skärgårdslivet, bekant från min åboländska barndom, jag led med det duktiga folket på Örarna och jag gladdes med dem ända fram till det dramatiska slutet. Aldrig har jag varit så tagen av en läsupplevelse.

Nägon dag senare träffade jag Christer Kihlman, herre till Diktarhemmet i Borgå. – Har du läst Karin Granlunds bok om Louis? frågade han. – Nej, det har jag inte hunnit med, svarade jag, som var medveten om att Karin, vår dotters skolkamrat en gång, hade skrivit och sammanställt en uppseendeväckande bok om min gamla gedigna och alltid lika vänliga vän Louis Ehrnrooth på Tervik och sedermera Baggnäs i Pernå – Jag har skrivit förordet till boken och jag har reserverat ett exemplar till er, sa Christer till min hustru och mig. Kom på kaffe i övermorgon.

Det blev just så och det blev också ett djupgående och givande samtal kring det kihlmanska förordet. Det är nämligen en briljant essä om Finlands förvandling från ett numera obegripligt ståndssamhälle till en demokrati där alla har samma värde och samma rätt. Det är den förvandlingen som boken om Louis Ehrnrooth handlar om, boken om en ”Prins i en värld som inte fanns.” Min gamla kompis räddningsdirektören emeritus i Borgå Boris Aarnio har på senare tid hittat på att producera sig i skrift med en imponerande energi. För något år sedan berättade han om sina brandkårsår, sedan gav han ut en tomatbok och nu har han samlat och plockat fram gamla Borgåbilder som tillsammans med en ramberättelse har blivit något av en lokal bestseller. Den alltid lika aktiva förra bibliotekarien Benita Ahlnäs har också nyligen sammanställt en bok om hennes många år som litterär guru vid medborgarinstitutet och häromdagen fick jag på bordet en bok om Krister Lindberg, maskinmästaren som byggde upp Samaria i Borgå och blev socialråd på kuppen. Jag har förmodligen glömt någon nu, det får ursäktas. Det som förbryllar mig är att det inte mera är så högtidligt att ge ut böcker och få sin signatur på pärmen. Förr i världen ansågs det märkvärdigt nog om man en gång i livet fick sitt namn i tidningen. God Jul!

P-H. NYMAN

SPF-tårtan: Bästa receptet kom från Dalsbruk Förbundet utlyste under våren en tävling i God Tid i att baka SPF-tårtan som skulle serveras på förbundets 40-års jubileumsfest i samband med höstmötet. Flera goda förslag skickades in. Till vinnare utsågs Ulrika Malm från Dalsbruk som hade skickat in sitt recept

på sin hallonoch chokladmoussetårta. Den läckra tårtan serverades till festkaffet efter höstmötet. Vinnaren fick en nyutgiven tårtbok, Lomelinos tårtor. Bland bidragen utlottades tre kokböcker. Vinnae är Per-Olof Bischoff i Tammerfors, Maj-Britt Järvinen i Esbo och Brita Källman i Larsmo. Det vinnande receptet är Ulrikas eget. Ulrika bakar ofta, ibland också på beställning och hon tänker utbilda sig till konditor nästa år.

Hallonoch chokladmoussetårta Baka två kakbotten med samma grundrecept, men det ena smaksätts med fröna från en vaniljstång (om man önskar) och det andra med kakao. Till en form på 23 cm i diameter behövs 4 stora ägg. Knäck äggen i ett glas. Mät sedan upp lika mycket lika mycket socker och mjöl som ägg. Man kan ersätta ca 1/3 av vetemjölet med kakaopulver om man vill ha chokladbotten. Tillsätt 1,5 tsk bakpulver. Vispa ägg och socker länge. Blanda sen ner mjölblandningen

försiktigt. Häll i smord och bröad form och grädda i 175 grader på nedersta falsen i 25–30 minuter. Fyllning 1 – hallonmousse 400 g frysta hallon 2 dl florsocker 200 g färskost 7 gelatinblad 4 dl grädde Koka upp de frysta hallonen, låt koka 2 minuter. Passera hallonen genom en sil och låt svalna en stund. Blanda ca hälften av hallonmoset med färskosten. Blötlägg gelatinbladen. Vispa grädden. Smält gelatinbladen i andra hälften av hallonmoset, låt svalna en stund och blanda ner i hallonfärskostgrädden och blanda till sist ner den vispade grädden. Låt stelna en stund i kylskåp innan du fyller tårtan. Fyllning 2 – chokladmousse 6 dl grädde 300 gram choklad 3 äggulor 1,5 dl socker 1,5 dl mjölk Vispa grädden och ställ i kylskåp. Mät upp chokladen i en skål. Vispa ihop äggulor och socker i en skål. Koka upp mjölken i en kastrull och häll den över äggulblandningen

under omrörning. Häll sedan över äggmjölkblandningen i en annan kastrull, hetta upp medan du vispar hela tiden och dra bort från värmen så fort blandningen tjocknat ordentligt - den skall inte koka. Häll den heta äggmjölken över chokladen och blanda tills chokladen smält. Låt chokladblandningen svalna till rumstemperatur och tillsätt sedan den vispade grädden. Låt moussen stelna i kylskåp. Dela bottnarna i 2 delar. Varva – mörk botten – hallonmousse – ljus botten – chokladmousse – mörk botten – hallonmousse –ljus botten Kavla ut en mandelmassacirkel ungefär lika stor som tårtan och placera den högst upp. Laga en ”korv” av plastfolie eller sockermassa och lägg runt kanten uppe på kakan. Passera 200 gram hallon, blanda i 1 dl vatten och 4 smälta gelatinblad. Häll gelén på tårtan. Låt gelén stelna och ta sedan bort plastfolien. Vispa 4 dl grädde. Bred på kanterna av tårtan och spritsa sedan en kant uppe på tårtan. Lycka till! VERONICA BIAUDET