God Tid 8/2012 by Svenska pensionärsförbundet, God Tid

GOD TID

8/2012 – 1

Svenska pensionärsförbundets tidning Nr 8 9.11.2012 Årgång 40

40 ÅR 2012 LEDAREN I ledaren reflekterar förbundsordförande Ole Norrback över SPF:s 40 åriga tillvaro. – Trivsel, samhörighet, kontakter med gamla och nya vänner, aktiviteter av alla tänkbara slag är sådant, som våra föreningar och vårt förbund står för. Ett ständigt växande antal medlemmar är väl ett av de bästa erkännanden en organisation kan få. Vårt arbete med och för pensionärerna vill vi ständigt utveckla och förbättra, oberoende av hur många år vår organisation fyller. SIDAN 2

Apoteket Svanen 100 år Den 17 november fyller Apoteket Svanen 100 år. Det gamla apoteket i hörnet av Eriksgatan och Lappviksgatan i Helsingfors är Finlands enda apotek som fortfarande fungerar på sin ursprungliga plats. Det är också ett levande museum, tack vare en eldsjäl med brinnande intresse för farmacins historia. SIDAN 10

MAJ-BRITT PARO

Hon införde seniordansen När SPF fyller 40 år finns dubbel anledning till ett samtal med Margareta Grigorkoff (bilden). Dels grundade hennes pappa ”Kika” den första pensionärsföreningen, dels införde hon själv seniordansen i Finland, en tysk import som spred sig som en löpeld. SIDAN 15 Iris Lithén känner sig aldrig ensam på tack vare att hon har hunden Milou. Hunden är alltid glad och välkomnar mig hem med viftande svans, säger hon. Foto CHRISTOFFER THOMASFOLK

Människans bästa vän Det sägs att hunden är människans bästa vän. Hos Iris Lithén hjälper bichonen Milou att hålla ensamheten borta. En annan positiv sida av att vara hundägare är att den tvingar till motion. Men innan man köper en hund, eller ett annat sällskapsdjur, ska man skaffa nödvändig information. SIDAN 13

Glad stämning ombord Är det någon som ska prisas för en lysande arbetsseger på Seniorskeppet så är det Thomas Lundin, Calle Pettersson och orkestern Schlagerskeppet. Under kryssningen till Stockholm bjöd de på över fem timmar fullt ös med stjärnshow, allsång och dansmusik. De 600 resenärerna var hörbart förtjusta över den glada stämning Thomas, Calle & Co spred omkring sig. SIDORNA 18–19

2 – GOD TID

8/2012 LEDARE

Fyrtio år av förändring 40 ÅR 2012

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström tfn 020 72 888 80 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi

Svenska pensionärsförbundet har nu verkat

i 40 år. Det är lite mera än häften av en mans beräknade livslängd och lite mindre än en kvinnas. Varför det s.k. svagare könet i verkligheten är det starkare och lever längre, är någonting vi män har all anledning att fundera över. Vårt förbund är en följd av den allmänna utvecklingen i samhället. När vi, som nu är pensionärer föddes, var pensionärerna få. De flesta pensionärerna då var tidigare tjänstemän och till en del fabriksarbetare. Vårt nuvarande, heltäckande pensionssystem har byggts upp under senare delen av 1900-talet. Hälften av befolkningen levde av jordbruk ännu när vi var barn. Den äldre generationen inom jordbruket fick då sytning, som bestod av husrum, vanligen en mindre stuga, ved, hö till en ko, ett litet potatisland och ibland ull och lin till kläder. För de obesuttna, dvs. de som inte ägde någonting, fanns fattigvården och fattiggården, där mänskliga rättigheter, som idag är självklara, var en bristvara. Många nådde aldrig dagens pensionsålder.

Vår generation har vuxit upp i och med

föreningar. I dem har vi lärt oss allt från mötesteknik till att samarbeta, också med sådana som tänker annorlunda. Föreningarna var en del av livets skola när möjligheterna till vidare utbildning var mera begränsade. I föreningarna, och ofta på ungdomsföreningens danser, hittade många, säkert de flesta av oss sin livspartner. Föreningarna har hjälpt oss att skapa de täta sociala nätverk, som sägs höja livskvaliteten och t.o.m. förlänga livet. Föreningarna var också ett viktigt element när vårt demokratiska medborgarsamhälle byggdes upp. Av gammal föreningsvana är vi nu med i pensionärsföreningarna. Alla organisationer är grundade av medlemmar, av mänskor. Ingen organisation är ett självändamål. Det betyder också att organisationerna måste förändras när omvärlden förändras och när medlemmarna får nya förväntningar.

Beslutsfattarna inom både den offentliga och den privata sektorn lyssnar allt mera till vad pensionärerna har att säga. Det betyder ändå inte att de alltid gör som vi vill. Med klara prioriteringar och med en saklig argumentering vill vi vara trovärdiga när vi för fram våra frågor. Enligt flera undersökningar anser ca 80 procent av pensionärerna att de klarar sig mer eller mindre väl på sin pension. I ett nordiskt välfärdssamhälle är det rimligt att prioritera dem som har det svårast. Garantipensionen var ett steg åt rätt håll, men fortfarande har de med små pensioner svårt att klara sig. Lagen om äldreomsorg lovar mera i texten än vad pengarna just nu räcker till. Den är ändå viktig och kan alltid förbättras när tiderna blir bättre. Som pensionärer vill vi inte bli sedda som en växande kostnad ens av kamerala personer. I sanningens namn sker det ändå sällan. Många av oss gör en betydande samhällsinsats som frivilliga i organisationer, som stöd för unga i skolor och idrott, som närståendevårdare, för att nämna några exempel. Vi äldre är en resurs som kunde användas mera. Trivsel, samhörighet, kontakter med gamla

och nya vänner, aktiviteter av alla tänkbara slag är sådant, som våra föreningar och vårt förbund står för. Ett ständigt växande antal medlemmar är väl ett av de bästa erkännanden en organisation kan få. Vårt arbete med och för pensionärerna vill vi ständigt utveckla och förbättra, oberoende av hur många år vår organisation fyller.

OLE NORRBACK förbundsordförande

I samarbete med andra pensionärsorganisa-

tioner bevakar vi våra medlemmars intressen.

Kommande program

Ett hårdare samhälle? Det sägs att egoismen är på till-

växt, och belägg finns för påståendet. Det finns emellertid också belägg för motsatsen. I vårt samhälle finns mycket av omtanke och välvilja, som vi inte tillräckligt ofta noterar. Närståendevårdarna kan stå som ett gott exempel på att medmänskligheten inte alls är satt på undantag. Utan att ha tillgång till aktuell statistik kan man ändå anta att antalet närståendevårdare ökar. Orsakerna är flera. Kommunerna tvingas till besparingar, vilket påverkar köerna till vårdhemmen. Samtidigt ökar antalet pensionärer. Den viktigaste orsaken är väl ändå att äldre mänskor, som levt tillsammans, vill ta hand om och hjälpa varandra så långt krafterna räcker.

Vårdarens krafter räcker längre

om samhället kunde komma till mötes betydligt mera än nu. Både den som vårdas och den som vårdar kan ibland behöva en paus från varandra, hur starka banden dem emellan än är. Därför borde möjligheterna till avlastning – ett halvfult byråkratiord – utökas. Ersättningarna bör rimligen också ses över. Dessutom borde stödet till närståendevården vara lika stort överallt, och inte variera mellan kommunerna som idag. Ett gott samhälle behöver goda förebilder. Den som tar hand om en närstående medmänska, som behöver hjälp, är ett gott föredöme för oss alla, och i synnerhet för yngre. Därför borde vården av närstående få större synlighet. Här har vi i pensionärsförbundet en viktig uppgift de närmaste åren. OLE NORRBACK

Under SPF:s 40-årsjubileumsår arrangeras festligheter och seminarier i de olika regionerna.

Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2012 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande, Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

10 november

Östnyländska distriktets höstmöte i Sibbo kl. 13

14 november

Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 27

17–19 november

Jazzkryssning till Stockholm med m/s Mariella. Se sidan 17

30 november

40-årsjubileumsseminarium i Korsholm

21 november

SPF:s höstmöte med 40-årsjubileumsfest i Tammerfors. Se sidan 3

12 december

Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 27

14 december

Jubileumsmottagning på SPF:s kansli i Helsingfors

23–27 december

Fira julen på Lehmiranta. Se sidan 17

9–10 januari

Operettresa till Tallinn. Se sidan 17

6 februari

Ledarkonferens i Tammerfors

1-8 april

SPF Österbottens resa till Madeira. Se sidan 17 40 ÅR 2012

GOD TID I BLICKFÅNGET I blickfånget

Höstmöte och 40-årsjubileumsfest 21.11.2012 på Scandic Rosendahl i Tammerfors

Framtidens pensionär När det är jubileum vill man komma med något extra. Men vad är det där extra? Många vill se i backspegeln, men jag har valt att se framåt, för de flesta som jag känner, oavsett ålder, vill se framåt i livet. Aktuellt just nu är både index, skatter och framtidsplaner.

Arbetspensionsindex 2013 Arbetspensionsindex, som är bundet vid konsumentprisindex, blev i oktober 2012 fastställt för 2013 enligt följande: arbetspensionsindexet blev 2,8 procent, indextalet för övergångsperioden 2,8 procent och lönekoefficienten litet under 2,8 procent. Indexjusteringarna ökar 2013 kostnaderna för förmåner inom den sociala tryggheten med ca 658,9 miljoner euro. Kommunernas andel av tilläggskostnaderna är 134 miljoner euro och statens 145,4 miljoner euro. Största delen av til�läggskostnaderna (379,5 miljoner euro) finansieras av pensionssystemet inom de privata sektorerna.

FPA-förmåner 2013 Folkpensionsindexet, som är bundet vid levnadskostnadsindex, blev likaså 2,8 procent, och tack vare Folkpensionsanstaltens (FPA) beslut blir det en extra ökning på 0,7 procent för att kompensera höjningen i mervärdesskattesatsen, vilket innebär att folkpensionerna och garantipensionerna höjs med 3,5 procent 2013. Garantipensionens fulla belopp stiger med 25,09 euro till 738,83 euro i månaden. Detta är skattefri inkomst tack vare pensionsavdraget. Indexhöjningen inklusive den tidigarelagda indexhöjningen, ökar FPA:s förmånsutgifter med cirka 165 miljoner euro år 2013. Trots att FPA-indexet är högre utgör höjningen bara 25 procent av kostnaderna på arbetspensionsindex till följd av volymerna i arbetspensionerna.

4. 5.

Skatter Jag har blivit kontaktad av åtskilliga parter om regeringens förslag att höja inkomstskatteskalan för 2013. Förslaget går ut på att pensionsinkomster som överstiger 45 000 euro årliga inkomster åläggs en skatt på 6 procent och samtliga inkomstskattebelagda inkomster över 100 000 euro åläggs en skatt på ytterligare 2 procent, som gäller både löntagare och pensionärer. Skatten är avsedd att vara interimistisk för den tvåprocentiga andelen. Skatten från löntagarna ska inbringa staten cirka 20-30 miljoner euro och från pensionärerna cirka 50 miljoner euro. Det var ett känt faktum att när förbundet tillsammans med Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO förhandlade om inkomstskatten på pensioner mellan 13 000 och 33 000 euro årliga inkomster 2007–2009 märktes att skatt på pensioner inom sektorn 13 000–33 000 euro årliga inkomster var högre än för löntagarna men skatteskalan för över 45 000 euro årliga inkomster var lägre än skatteskalan för löntagarna. Det var att vänta att staten i ekonomiskt svåra tider tyvärr ville förhandla även om dessa pensionsinkomstintervaller.

10.

äldre. Det betyder att vi inte behöver hitta ett nytt ord (eufemism) för pensionär, men eventuellt för riktigt gamla. Det går bättre och bättre dag för dag: efter 47 års ålder svänger nöjdheten med livet uppåt och fortsätter med åldern. Det är inte så illa att bli äldre som man har trott. Nu lämnas ansvaret och tonårstiden tar vid! Blir det ”fri som en fågel ” eller längtan efter en mening? Pensionärer kan äntligen förverkliga sig själva! Många äldre fokuserar på att hålla knoppen och kroppen i trim! God hälsa är a och o för en framtidstänkande pensionär! Majoriteten (60 procent) av pensionärerna medicinerar regelbundet. De äldre mår allt bättre, men inställningen till att hålla sin kropp i trim är olika, en del övertränar och en del tränar inte alls, det är svårt att hålla sig till lagom. Kraven på samhället växer: det är mer tal om rättigheter för äldre än om skyldigheter. Så gott som alla rättigheter för äldre har blivit bättre under 2000-talet. Relationerna digitaliseras snabbt: hur skulle vi kommunicera om vi inte hade sociala medier, i synnerhet över generationsgränserna? Drygt 50 procent av Rekordgenerationen kommunicerar med sina barn via sociala medier. En geriatriker föreslog en ökning av användningen av sociala medier i synnerhet bland dem som har svårt att röra sig. De flesta tror på en ljus framtid: trots att man kanske inte blir omhändertagen har man ändå en positiv syn på livet och på att allt ordnar sig. Oberoendet ett ideal och en oro! Relationerna blir i allt högre grad beroende av fria val än lojalitet och traditioner och då blir förmågan att klara sig själv ännu viktigare. Men det finns också en trend bland de yngre i samhället som återgår till traditioner och kontroll, samhällsstrukturmässigt och ekonomiskt. Framtidsoptimism finns för närvarande, och många västländer ser en utveckling mot tre generationers hushåll, med en dubbel ökning under de senaste trettio åren. Trots allt tror och litar både yngre och äldre mycket på sina nära och kära. Och de äldre mår bättre längre.

Det är dags att omvärdera attityderna mot pensio-

nerade och se samtliga personer i samhället som en rikedom, som man ska värna om. Då återspeglar samhället en genuin omtanke om det viktigaste vi har – varandra!

Ha en bra fortsättning på hösten och tänd gärna ett ljus i höstmörkret för förbundet på 40-årsdagen den 24 november 2012.

Pensionärernas framtid Har pensionärer det bra? I Sverige har en grupp som kallar sig Kairos Future gjort analyser om framtidens äldre med stöd av undersökningsgrupper i tre ålderskategorier: Rekordgenerationen (58–67-åringar), anhöriggenerationen (30–55 år) och dagens pensionärer (67–75 år). Sammanfattningen är följande tio teser: 1. Ordet pensionär har bytt innebörd till yngre

8/2012 – 3

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Program 9–10 Registrering 10.00

Inledning, Ole Norrback

10.15 Höstmötesförhandlingar 12.00 Lunch 13.30

Välkomstord, Ole Norrback

13.40

Anna Forsman, forskare på Institutet för hälsa och välfärd: Livsglädje hos äldre – det är inte hur man har det utan hur man tar det

14.10

Tammerfors svenska samskolas kör framför låtar ur musikalen Svansen i vädret

14.20

Utdelning av medlemsvärvningspriser och utnämningen av Årets pensionär

14.35

Tammerfors svenska samskolas kör

14.45 Avslutningsord 15.00

Kaffe och tid att umgås och trivas

16.30 Hemfärd Conferencier: Marianne Lindberg

40 ÅR 2012

Svenska kulturfondens understöd allokeras via Svenska pensionärsförbundet Svenska pensionärsförbundet har ett avtal med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om Svenska kulturfondens medel från förbundet. Föreningarna kan ansökan om medlen 1.11.2012-31.1.2013 på förbundets webbplats http://www.spfpension.fi/blanketter/ eller genom att sända en e-post till kansliet@spfpension.fi med meddelandet ”Ansökan” eller per post på Svenska pensionärsförbundet rf, PB 129, 00101 Helsingfors, märk kuvertet ”Ansökan”. Ansökningsblanketterna finns på nätet eller kan erhållas på förbundets kansli, tel. 0207288810. Kriterierna är följande: För utdelningen 2013 prioriteras följande kriterier: 1. Nya verksamhetsformer inom föreningen, regionen, verksamhetsområdet och/eller förbundet. 2. Verksamhetsformer som ger nya medlemmar. 3. För projekt som arbetar för samarbete mellan generationerna. 4. För arbete mot ensamhet. 5. För kurser och utbildning. 6. Tillfälligt för allmän verksamhet. Svenska pensionärsförbundets styrelse, som fattar beslut om understödsmottagarna, förutsätter att sökande sänder en kort och tydlig ansökan om understöd före den 31 januari 2012. Utbetalning av medel för 2013 förutsätter att tidigare års erhållna understöd är redovisade. För år 2012 erhöll Svenska pensionärsförbundet 25 000 euro av Svenska kulturfonden för utdelning till föreningarna. Totalt 34 föreningar sökte sammantaget 70 590 euro. Kulturfonden har infört flera olika stipendier och understöd som man kan ansöka om under hela året. Notera att man ska ansöka om alla stipendier och understöd på förhand. Dessa är en del understöd som man ska ansöka om under hela året. De har emellertid alla separata villkor, så för mer information se Svenska kulturfondens webbplats http://www.kulturfonden.fi/sv/ ansokningar/fortlopande/ • Kultur i vården • För kultursatsningar inom vården riktad till patienterna/ klienterna. • Kultur på bibban • För kultur på svenska utöver bibliotekets normala, lagstadgade verksamhet. • Renoveringsstöd för föreningshus • För renovering av svenskspråkiga föreningars föreningshus. • Filmstöd • För filmproduktion. För närmare information om understöden, vänligen kontakta verksamhetsledare Veronica Fellman, e-post veronica.fellman@ spfpension.fi eller tel. 020-7288812. VERONICA FELLMAN

4 – GOD TID

8/2012

Veronica vill locka äldre att se sig själva som resurs SPF:s verksamhetsledare Veronica Fellman vill slå hål på myten att funktionsförmågan automatiskt går ner när man blir äldre. Själv går hon in för livslångt lärande och håller sig i trim med en timme aerobic eller joggning – varje dag året runt. – Den vanliga synen på livet är att funktionsförmågan går upp och sedan ner. I själva verket är ju hela livscykeln en räcka upp- och nedgångar, berg- och dalbanor, säger Veronica. – Vem säger att man måste sluta jobba, bygga upp samhället och dela med sig av sina erfarenheter bara för att man når en viss ålder? – Jag tror på människors vilja till gemenskap, att vara del av nätverk på olika plan. En av förbundets viktigaste uppgifter är att stöda medlemskåren när det gäller fräscha idéer och metoder för ändamålsenlig verksamhet. Kort sagt ändra attityderna till äldre, också hos de äldre själva. Seniorer är en resurs i samhället, inte en börda.

Rum för människan Veronica Fellman kom till förbundet den 1 april 2004, med en gedigen utbildning bakom sig. Efter studentexamen i Mattlidens gymnasium blev hon FM 1987 och kompletterade med en MBAexamen 2001 och senare en examen i vuxenpedagogik. Efter fjorton år inom bankvärlden tog hon ett avgörande kliv från business till medborgarorganisationer, inte utan orsak. – Dels ville jag fortsätta studera och skriva en doktorsavhandling,

God Tid presenterar under jubileumsåret SPF:s personal. I tur står nu förbundets verksamhetsledare Veronica Fellman. Tidigare intervjuer: Patrick Ragnäs i nr 2, Veronica Biaudet i nr 3, Åsa Danielsson och Åsa Laukonlinna i nr 4, Jan Holmberg i nr 5, Mona Lehtonen och Eric Jansson i nr 6, Sanna Kallio i nr 7.

dels hade jag upplevt hur människor blev bemötta i banker efter konkurserna på 90-talet. Det gav mig insikten att det måste finnas rum för den lilla människan att bli hörd, mera sympati för sådana som har det svårt, säger Veronica. Doktorsavhandlingen fick vänta, det var svårt att få stipendier för forskning på heltid. Veronica blev t.f. verksamhetsledare på ADHDförbundet och ett år senare sökte SPF ny verksamhetsledare, ett jobb som Veronica gärna tog sig an. – Jag har alltid kommit bra överens med äldre och var beredd att arbeta för dem. P-H. Nyman var då förbundsordförande och kansliet fanns i ett trivsamt litet hus på Indiagatan i Arabia.

Pengarna en huvudvärk Stugan var trång för det expanderande förbundet. En stor uppgift blev att hitta nya ändamålsenliga lokaliteter mer centralt. 2006 kunde SPF flytta in i kansliet på Annegatan 25, där man bott sedan dess, med en kort parentes på Simonsgatan under renovering på Annegatan. – Vi har till stor del Penningautomatföreningen RAY att tacka för kontoret på Annegatan, säger Veronica. – Också i övrigt är förbundet beroende av tillmötesgående från RAY, ett stöd som under allt kärvare tider inte är evigt garanterat. – Mitt största bekymmer är faktiskt medelanskaffningen, att få pengarna att räcka till för verksamheten. Också fonderna upplever snålblåsten i dagens värld.

– Det roligaste i mitt jobb är att få träffa medlemmar och att planera och utveckla nya former för verksamheten, tycker Veronica. – Det handlar också om att följa med trender i samhället och försöka inverka på utvecklingen av socialvården, hälsovården och pensionerna.

Älskar att studera Veronica Fellman är Grankullabo, är gift med Tomas och har två barn. Sonen Martin, 23, studerar teknisk fysik och matematik vid Aaltouniversitetet, 18-åringen Helena går tredje året i Lärkan. Hon spelade handboll i Grani IFK och blev med laget finsk mästare fyra år i följd. Men en knäskada satte P för fortsatt toppidrott. Nu är det studentexamen som gäller härnäst. Veronica ägnar som nämnt en timme per dag åt aerobic eller joggning. Utöver kroppen tränar hon också hjärnan med ett bestämt mål i sikte – doktorsavhandlingen. – Jag forskar på fritiden, går på olika kurser och hoppas en dag

40 ÅR 2012

Finlandssvenska organisationer, kommuner och andra samfund är välkomna med att gratulera förbundet i God Tid för exempelvis 100-–500 euro och får då sitt namn, ort och egen logo publicerad. Företag erbjuds deltagande på samma villkor, minst 40 euro med enbart namn och ort och 100–1500 euro med namn, ort och logo. Mariehamn

Kimoito Pensionärsförening rf

Munksnejdens Pensionärer Övermark Pensionärsförening

Peter Söderqvist

Österby Pensionärer

0500-162 120

Malax Pensionärer rf

Vasa

touring.partner@kolumbus.fi

Yttermark

Barbro Cedercreutz

Pensionärsföreningen Ettan

Sjundeå Pensionärer rf Vörå Pensionärsklubb rf

Uppgifterna syns löpande under året beroende på spaltutrymme och tillgången på namn. Du är välkommen att ringa runt och fråga om också andra personer önskar gratulera på samma sätt. Förbundets annonsackvisitör kommer att ringa runt till olika företag och organisationer. Du får gärna ge tips om företag eller organisationer som kan kontaktas. Kontakta förbundets verksamhetsledare om mer information.

Kronoby Pensionärer rf

Pensionärsföreningen Olympia

Du får ditt namn och din hemort publicerad i God Tid under en vinjett. Nämn 40 år och ditt namn och din hemort i meddelanderutan. Medlemsföreningar är välkomna med att gratulera förbundet i God Tid för minst 40 euro och då publicerar God Tid namnet och orten.

Mariehamns pensionärsförening rf

Eija Francke

Text och foto MAJ-BRITT PARO

– Aktia, IBAN FI93 4055 1140 0011 77, BIC HELSFIHH – Nordea, IBAN FI72 1572 3000 3952 36, BIC NDEAFIHH – Andelsbanken, IBAN FI77 5780 3820 0359 61, BIC OKOYFIHH

Ingå Pensionärer rf

Den pigga 40-åringen grattas av

let. Eller helt enkelt lobbningens mekanismer. En konst man som SPF:s verksamhetsledare kan ha nog så mycket glädje av.

Svenska pensionärsförbundet fyller 40 år i år. Du kan som privatperson gratulera förbundet genom att betala in minst 40 euro till något av Svenska pensionärsförbundets följande konton:

Sibbo Svenska Pensionärsförening rf

Lyne Olaf Baard

få en möjlighet att doktorera. Jag tycker om att studera. Det betyder facklitteratur som kvällslektyr, av ren läslust. Temat för hennes studier är ledarskap och mönstren för påverkan i samhäl-

SPF fyller 40 år

VI GRATULERAR SPF 40 ÅR Karin och Kaj-Gustav Sandholm

Veronica Fellman har nu en pinfärsk utmaning framför sig. Hon ställde upp i valet och kom in som ny medlem i Grankullafullmäktige.

Esbo

Om du har en jämn födelsedag får du gärna passa på att samla in pengar till förbundet eller till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs. Kontona för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är – Aktia FI404055 0010 8895 39, BIC HELSFIHH – Nordea FI381555 3000 1131 50, BIC NDEAFIHH – Vasa Andelsbank FI155670 0820 2286 15, BIC OKOYFIHH Tag gärna kontakt med verksamhetsledare Veronica Fellman, tel. 020-7288812 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi. Information om förbundet finns på vår webbplats www.spfpension.fi. VERONICA FELLMAN verlsamhetsledare

GOD TID

Bilder ur arkivens gömmor

I God Tid nummer 4 bad vi läsarna hjälpa oss med text till den svartvita bilden till vänster. Vi uppmuntrade också läsarna att skicka in bilder från förbundets 40-åriga verksamhet. Detaljer om den svartvita bilden ur förbundets arkiv fick vi från Tammerfors. Mark Wallenius upplyser oss att bilden togs vid Svenska Pensionärsföreningens i Tammerfors konstituerande möte den 28 november 1973. Barbro Cedercreutz berättar att Inga Koivulahti och Maruscha Lindberg har kunnat identifiera sällskapet i Tammerfors. – Från vänster sitter Björn Gorschelnik (skicklig dessinatör och försäljare på Tammerfors Klädesfabrik), Clara Donner (mycket aktiv i församlingen) Greta von Pfaler, fru Gorschelnik, Anna Ny-

Tammerforsföreningens konstituerande möte. Fr.v. Björn Gorschelnik, Clara Donner, Greta von Pfaler, fru Gorschelnik, Anna Nyström, Iris Hårdh, Ester Ahlroos, Torsten Hell och Herbert Fock i förgrunden.

8/2012 – 5

ström, Iris Hårdh, Ester Ahlroos, Torsten Hell samt doktor Herbert Fock (läkare på Finlaysons fabrik) i förgrunden.

Niohundra på kryssning Två personer skickade in bilder ur sina egna arkiv. Irmgard Blomqvist, Vanda, var med på jubileumskryssningen i september 1987 tillsammans med 900 andra pensionärer ombord på Sally Albatross. Dorrit Slöör deltog i en resa till Höga kusten i Sverige med en grupp föreningsledare i oktober 1994. Resan gick från södra Finland via Vasa till Umeå. UW

Jubileumsupplaga av

PENTAGO-spelet: SPF 40 år Det mest framgångsrika svenska sällskapsspelet någonsin Sålts i över 1 miljon exemplar i fler än 50 länder världen över. PENTAGO är lika genialt enkelt att lära sig och att spela som det är svårt att bemästra. Lägg en kula, vrid en bricka och vinn med fem i rad. PENTAGO-spelet har varken åldersgräns eller språkbarriärer. Rekommenderas för ålder 8 år uppåt. PENTAGO-spelet är en fantastisk hjärngymnastik uppmärksammat av läkare, men viktigast av allt, det är riktigt, riktigt skojigt.

Gå in på hemsidan www.pentago-online.com och spela mot datorn. Det ger en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att vinna. När förbundet fyllde 15 år deltog 900 personer i jubileumskryssningen med Sally Albatross.

Priset på spelet är 30 euro. Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 88810 eller på nätet, www. spfpension.fi/blanketter

Vi gratulerar 40-åriga SPF!

Resa till Höga kusten. Gösta ”Hjalmar” Lindberg guidar och underhåller. Bakom honom skymtar Jerker Nyberg som var verksamhetsledare 1986–96.

6 – GOD TID

8/2012

Blue1.fi är nu SAS.fi

MedlemsREKRYTERING

Borgå svenska pensionärsförening

10,4

101,8

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

15,7

99,4

Ingå Pensionärer

22,6

82,1

Nya medlemmar

Poäng

Från 1.11.2012 övergår SAS-grup-

Ökning i ptocent

Tävlingen 2012 Föreningar med minst 10 poäng 3.11

Pensionärsklubben Milstolpen

14,2

75,3

Nedervetil pensionärsklubb

24,3

74,6

Larsmo-Eugmo pensionärsförening

14,0

73,0

Korsholms Pensionärsförening

7,1

69,1

Närpes Pensionärsförening

5,9

67,9

Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax

14,8

63,7

Österby Pensionärer

17,4

61,8

Grankulla svenska pensionärer

8,3

55,7

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening

9,3

52,6

Sibbo Svenska Pensionärsförening

6,1

50,1

Pargas Svenska Pensionärer

7,3

45,6

Sjundeå Pensionärer

13,3

44,7

Åbo Svenska Pensionärsklubb

8,3

44,5

Ekenäs Pensionärer

5,1

44,3

Munksnejdens Pensionärer

7,7

43,3

Korsnäsnejdens Pensionärer

9,1

43,2

Tenala-Bromarf Pensionärer

10,7

39,4

Vanda svenska pensionärer

9,3

36,7

Lappfjärds Pensionärsklubb

5,7

34,3

Nykarleby Pensionärer

6,7

32,3

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

6,1

32,2

Pedersöre Pensionärsklubb

6,3

30,5

Esbo svenska pensionärer

2,6

30,2

Pensionärer i Östra Helsingfors

7,9

29,8

11,4

26,9

8,3

26,7

9,1

25,2

Karis Pensionärer

5,5

25,0

Kyrkslätt Pensionärer

4,1

24,1

Malax Pensionärer

4,4

23,8

Lovisanejdens Svenska Pensionärer

5,3

23,5

7,0

23,0

5,0

20,0

5,4

19,8

4,5

19,0

Vasanejdens Pensionärer Eira Pensionärer Svenska Pensionärsgillet i Hangö

Vörå Pensionärsklubb Övermark Pensionärsförening Pensionärsklubben Festingarna i Nagu Kimito Pensionärsförening Pensionärsföreningen ETTAN

5,9

18,9

2,9

17,8

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck PIKT

4,8

17,5

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb

3,0

17,1

Munsala Pensionärsklubb

4,5

17,0

Jeppo Pensionärsklubb

5,2

16,3

Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors

4,7

16,3

Terjärv Pensionärer

3,0

15,0

Dragsfjärds Pensionärer

3,1

14,3

Kronohagens-Skatuddens pensionärer

6,1

14,1

Kronoby Pensionärer

Liljendal församlings pensionärer

4,0

14,1

Björneborgs Svenska Pensionärsförening

4,5

14,0

Purmo Pensionärer

2,9

13,8

Arkadia Pensionärer

4,3

13,5

Lojo svenska seniorer

4,2

13,5

Pyttis svenska pensionärsförening

5,4

12,8

Drumsö Pensionärer

3,3

12,7

Korpo Pensionärsförening

4,1

12,2

Esse Pensionärsförening

2,8

11,6

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

3,3

10,7

Hela förbundet

1180

pens kommersiella ansvar från Blue1 till SAS. Blue1 blir ett produktionsbolag, vars viktigaste uppgift är att producera flygtjänster till SAS nätverk av rutter. Ändringen kräver inga åtgärder av privatkunder, men flygkoderna ändras enligt SAS koder (SK ej KF). Webbplatsen www.blue1.fi har stängts och i stället kommer man via www.sas. fi till webbplatsen, vars språk är svenska, finska och engelska. Eurobonus-kundförmånsprogrammet fortsätter som förut. Blue1 är inte längre medlem i StarAlliance utan SAS är ensam medlem.

Förbundets samarbete med SAS fortsäter tillsvidare tillsammans med kontaktpersonen Yvonne Lönnberg. Som en medlemsförmån har hon lovat att förbundet får lotta ut två gånger 20 000 poäng (motsvarar en resa till Skandinavien) på förbundets jubileumshöstmöte. Deltagaren i lotteriet behöver vara kund i förmånsprogrammet. Medlemskap kan sökas via förbundets kansli eller under höstmötet.

mest punktliga flygbolaget i Europa, Blue1 var nästbäst på samma prestation 2012. I SAS-gruppen ingår SAS Scandinavian, Blue1, Wideroe, SAS Tech (tekniktjänster) och land- och frakttjänster. Blue1 har hört till SAS-gruppen sedan 1998. I praktiken betyder omändringen att flygresorna från Helsingfors till övriga delar i Europa än Skandinavien oftare sker via transfer. Veronica Fellman

SAS inledde sin verksamhet år

1946. Bolaget har under tre år i följd 2011 valts till det tredje

medlemsförmåner Svenska pensionärsförbundet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Aktia Skadeförsäkring Ab har tillsammans med Svenska pensionärsförbundet byggt upp försäkringslösningar som anpassats till pensionärers behov. Dessa lösningar erbjuds idag endast till förbundets medlemmar och deras make/maka. Vi erbjuder er rese- och olycksfallsförsäkringar som till skillnad från branschens motsvarande försäkringar är ikraft ända tills den försäkrade fyller 80 år. Fråga mer på Aktias försäkringsservice, tel. 010 80 81 80. Via servicenumret kan man uppdatera sitt försäkringsskydd och därmed se till att man har sina försäkringar i skick (tjänsten är öppen vardagar 8.30–16.30, samtalspriser: från fast linje 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/minut och från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/minut). Se också www.spfpension.fi/medlemmar/formaner.

Se notis ovan!

HOTELL HAIKO HERRGÅRD, med sitt läge mitt i en vacker herrgårdspark, lockar med solig service, herrgårdsstämning, läckra menyer, sagolikt vackra strandvyer, avkopplande badavdelning och sköna spabehandlingar i vuxen smak. Läget är förträffligt, bara en halvtimmes bilfärd från Helsingfors och en knapp halvmil från den idylliska Gamla Stan i Borgå. Tfn 019-576 01, www.haikko.fi Meddela att du är medlem i SPF vid anmälningen.

www.spfpension.fi/medlemmar/wformaner och länk till www.rehnco.fi

Advokatbyrå Boucht & Nikula

erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris. Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad. Tfn 06-3171 846, e-post peter.boucht@boucht-nikula.com. www.boucht-nikula.com

Advokatbyrån behandlar arvs-och testamentsrättsliga frågor, fukt-och mögelproblem, familjerätt, arbetsrätt, straffrätt mm. Advokaterna bistår också i rättshjälpsärenden. Telefonnumret är 06-3171 846. Meddela att du är SPF-medlem när du tar kontakt så får du förmånligare tjänster av advokatbyrån.

Svenska Pensionärsförbundet r.f., dess medlemsföreningar och klubbar kan boka båtresor med Viking Line till specialpris. Information om aktuella förmåner, erbjudanden, värdekuponger, konferensresor till stamkundspris samt medlemsförmåner hittas på Svenska Pensionärförbundet r.f:s eget extranät: http://www.vikingline.fi/spf Du kan boka på Viking Lines hemsida, via vår resetjänst per telefon 0600-415 77 (1,64 / svarat samtal + lna/msa) eller e-post booking@vikingline.com eller hos resebyrån.

När ni bokar resor via Tallink Silja kan ni meddela att ni är medlemmar hos SPF. Därmed kan ni få köpa billigare biljetter.

GOD TID

8/2012 – 7

debatt

Nordiska skatteavtal ignoreras I God Tid nr 6 uppgavs att det inte

skulle ske felaktiga förfaringssätt i beskattningen av återflyttarnas pensionsinkomster i Finland. Faktum är dock att det sker fel i flera avseenden till de beskattades förlust och att Finland inte iakttar uppgjorda nordiska skatteavtal, vilket övriga nordiska länder gör. För tillfället finns ärenden i Högsta förvaltningsdomstolen och besvär är även på väg till EG-domstolen. Grundprincipen inom EU är att inkomster i olika EU-länder bör beskattas enbart i det land där de införtjänats och inte bli föremål för ytterligare beskattning i något annat EU-land. Om så sker talar vi om dubbelbeskattning. Inom EU får dock medlemsländer komma överens om bilaterala skatteavtal och dessa är olika mellan olika avtalsparter.

sioner, vilket innebär att beskattningen inte får drabba de berörda pensionärerna på ett negativt och förlustbringande sätt. Finland motiverar sitt förfarande med att återflyttare skall straffbeskattas för sin pension från ursprungslandet så att skatten blir lika hög som om de skulle få pensionen från Finland. Därtill blir den ännu högre genom

E : R ING Ö S T K N ar. C U sl N P A ap R k Ö 0 F

påförandet av sjukvårdsavgiften. Enligt skattediskrimineringsförbudet kan straffskatt i avsikt att höj a skattegraden inte tillåtas. Därtill finns det olika tolkningar i olika skattedistrikt och flera vägrar ge skriftliga motiveringar till sina förfaringssätt. Sådant får aldrig ske i ett rättsland. Alla tjänstebeslut skall bygga på gällande lag och

skall motiveras. Annars är det fråga om maktmissbruk och förtryck av medborgarnas grundlagsenliga rättigheter. Och om något är tolkningsbart är det alltid de lagartiklar och paragrafer som gäller som är förmånligast för de beskattade. Hittills har inget riksdagsparti önskat ta

itu med denna beskattningshärva trots många påminnelser och uppvaktningar från de återflyttades intresseorgan. Då det gäller en stor grupp pensionärer borde ärendet även lyftas upp på pensionärsförbundens bord. BO HOLMBERG Karis

Torra slemhinnor?

De nordiska länderna har gjort upp

egna skatteavtal med varandra. I Finland gäller beskattningsproblemen främst för den stora gruppen återflyttade pensionärer från Sverige. Sverige handlar helt riktigt för återflyttare dit. Enligt det gällande skatteavtalet skall beskattning av pensionsinkomst ske endast i ursprungslandet. År 2008 gjordes sedan ett tilläggsprotokoll som tolkats så att beskattning även kan ske i hemortslandet med avdrag av den skatt som betalats i ursprungslandet för beskattning från 2009. Då uppkommer en konflikt mellan den tidigare lagen och mellan tillägget. Enligt rättspraxis skall alltid den förmånligare lagtexten tillämpas i konfliktsituationer och därmed står den tidigare lagen fast för de drabbade. Finland accepterar inte det. I skatteavtalet uppges även att avtalet gäller endast obligatoriska pensioner, alltså inte för frivilliga tilläggspensioner – det finns många som tecknat pensionsförsäkringar som är frivilliga. I Finland beskattas även de på nytt i hemlandet fast skatt får uppbäras endast i ursprungslandet. Övriga nordiska länder handlar rätt medan Finland handlar fel.

EU har även tagit entydig ställ-

ning till att sjukvårdsavgift inte får uppbäras i hemortslandet om sådan betalas i ursprungslandet. Finland pålägger sådan avgift trots att sjukvårdsskatt betalas i Sverige på pensionsinkomst där. Avgiften ingår i kommunalskatten där och anvisas till landstingen. Flera som besvärat sig har fått korrigering och inbetalade summor återbetalda, men fortfarande påläggs många sjukvårdsavgiften och betalar den på felaktig grund. I Finland noteras inte alls skatteavtalets 27 artikel om att det råder diskrimineringsförbud i beskattningen av nordiska pen-

Grusiga, rinnande ögon? Torr i munnen? Känslig i underlivet eller i urinvägarna?

Återfukta slemhinnorna! Att återfukta slemhinnorna ger ökad livskvalité och välmående hos både kvinnor och män som upplever torrhetskänsla i slemhinnorna i ex ögon, mun, luftvägar, underliv eller urinvägarna.

Äntligen! Nu större förpackning 60 kapslar. Innehåller naturlig ekologisk kallpressad havtornsolja med omega-7 som främjar slemhinnornas normala funktion och struktur i mun , ögon och underliv. 2 månaders förbrukning. Underhållsdos: endast 1 kapsel/dag.

Fakta om Buckthorn: Främjar slemhinnornas normala funktion och struktur i mun, ögon och underliv. Innehåller naturlig kallpressad ekologisk havtornsolja med omega–7. Innehåller dessutom antioxidanterna quercetin och rutin (som är utvunnet naturligt från bovete). Finns i hälsobutiker samt vissa apotek, kan dessutom beställas fraktfritt på telefon: 06 34 36 506 eller på www. elexironline.fi direkt hem i din brevlåda inom 2-3 vardagar. Pris: 39€ för 60 kapslar. Inga avgifter tillkommer.

På www.elexirpharma .fi kan du läsa mer om de vetenskapliga studier kring våra produkter. Har du frågor om Buckthorn, kontakta: Elexir pharma AB. Telefon 06 34 36 506. www.elexirpharma.fi. Elexir pharma är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas uteslutande i Norden och finns att köpa i Sverige, Finland och Norge.

moderna kosttillskott för moderna människor www.elexirpharma.fi

8 – GOD TID

8/2012 UPPSNAPPAT

TIPSET

Om god tid, att komma i, alltså Säkerligen har ni allesammans lagt märke till det:

Vi äldre personer kommer vanligtvis i god, t.o.m. mycket god tid, när vi skall infinna oss någonstans. Somliga kommer redan minst en halv timme innan det börjar. Själv planerar jag resan från Gäddvik till Hagalunds simhall som om jag skulle vara på väg till Sibbo. Då spelar visserligen osäkerheten med tillgången på parkeringsplatser en viss roll. Men ändå.

Punktlighet sägs vara en kunglig dygd. Det tror jag

gärna. Den som bara av slarv eller likgiltighet låter andra vänta, t.ex. vid ett möte, får knappast några stilpoäng. Men en överdrift åt det andra hållet känns också litet onödig. Men varför kommer då äldre människor ofta i så väldigt god tid? En förklaring är naturligtvis den allmänna kommunikationens tidtabeller, om man är beroende av dem. De är sällan anpassade just för våra bestyr. En annan förklaring kan väl enklast inrymmas i uttrycket ”för säkerhets skull”. Ju längre bort man skall bege sig, desto mera kan hända på vägen – bussen är försenad, klockan går kanske efter, man hittar inte den rätta adressen, bilen får punktering, det är kö vid biljettkassan o.s.v. Och så vill man kanske försäkra sig om sin sedvanliga plats vid pensionärssammankomsten. Att hamna vid fel bord kan i värsta fall vara snudd på katastrof.

listan, pengar för medlemsavgiften, brevet man skulle lägga i postlådan, galoscherna – exemplen kan vara många. Åldringar blir inte visare, de blir försiktigare, har Ernest Hemingway sagt. Söker man några mera bakomliggande motiv kan man peka på en allmän ovilja att ta risker och inte minst en högst mänsklig försiktighet – som sagt. Att sitta fast någonstans och märka hur klockan obönhörligt närmar sig den tidpunkt då man borde vara framme, det är stressande, milt uttryckt. Och stress, onödig stress, det är någonting vi äldre borde försöka bespara oss. Vilket kanske ibland ändå är lättare sagt än gjort. Säkrast är väl nog ändå att starta i rimligt god tid.

Och sällan är väl dagens tidtabell så tajt för oss att det inte skulle finnas marginal för tillräckligt tidig start. Så att man sedan kan göra entré lugnt och värdigt, som om det skulle finnas hur mycket som helst av god tid. Vilket denna tidnings namn må vara en ständig påminnelse om.

ANDERS G. LINDQVIST

Och bra är det ju dessutom med litet tidsspelrum

om man i sista startminuten märker att man glömt ta med någonting – sångboken, föredragnings-

Landsbygdsriksdagen i Korpo Vartannat år samlas aktiva inom landsbygdspolitiken till en sk. landsbygdsriksdag. I oktober stod Korpo i turen och där samlades 150 deltagare. Arrangören Egentliga Finlands Byar hade engagerat två huvudtalare, professor Alf Rehn från Åbo Akademi på lördagen och Maria Wetterstrand från Miljöpartiet i Sverige på söndagen. Nätsändingarna kan beskådas på http://www.bya.net. Landsbygdsriksdagen fungerar egentligen som ett nätverk och där är också dess styrka. Den samlar byar, organisationer, kommuner och nätverk av olika slag. Man uppnår alltså en stor diversitet och

möjlighet till kreativa lösningar. Man samlas i mindre grupper för att diskutera viktiga frågor och samlas följande dag i plenum för att skriva ett ställningstagande. I ställningstagandet, som kan läsas på ovannämnda internetsida tar man fram viktiga frågor, inte bara för landsbygden utan för hela landets utveckling. När det gäller närdemokrati vill man se att beslutsfattandet ändras från uppifrån ner till nerifrån upp. Regeln ska vara att de beslutande organen i kommunen bereder möjligheter för de sociala gemenskaperna, såsom byar och stadsdelar att uttala sig innan beslut fattas. Detta

Grankulla svenska pensionärers ordförande Alf Skogster (t.v.) i samtal med Bengt Backman, ordförande för Pensionärshemsföreningen i Houtskär.

är också en aspekt som tas fram i bl.a. Pensionärsorganisationernas intresseorganisations kommunalvalsbroschyr. Där skrivs att de äldre har rätt att bli hörda i ärenden som gäller dem själva. Frågor som berördes var Närdemokrati – och förhållandet mellan by och kommun och de småskaliga energilösningarnas möjligheter

Hyr en spårvagn Bo Forsström bjuder på följande tips: Ett trevligt sätt att se vår kära huvudstad är att hyra en spårvagn! Pensionärsföreningen Ettan gjorde det och fick uppleva mycket nytt och intressant under färden som varade i 1½ timme. Företaget Oy Stadin Ratikat Ab har nämligen restaurerat en gammal vagn som startade sin spårbundna färd år 1955 och gick i daglig trafik fram till år 1987. Nu kan man hyra den och uppleva Helsingfors sedd från en överenskommen rutt. Information om abonnerade turer fås på Internet under adressen www. stadinratikat.fi eller per telefon (09) 5064 1031. Vid behov av guidning kan jag tipsa om till vem man kan vända sig. Min telefon 040-7414904.

Betygsättning

alla verkligen skall säga sitt hjärtas mening. Sedan samlas svaren in, och styrelsen kommer att veta litet mera om medlemmarnas önskemål och förväntningar. Samtidigt kan man efterlysa nya programförslag.

Rätt nummer Birgitta Lönnqvist erbjöd sig på den här platsen i senaste nummer att hålla föredrag om Helsingfors Skeppsvarv och förhållandena i Helsingfors skärgård förr. Tyvärr hade Tryckfelsnisse råddat till hennes telefonnummer. Det ska vara 040-750 3473. Har du en programidé? Skriv till God Tids redaktion, PB 129, 00101 Helsingfors, eller godtid@ spfpension.fi, så kommer förslagen och idéerna småningom att presenteras i spalterna.

Signaturen Ulrik skriver: Varje förening bjuder sina medlemmar på flere olika aktiviteter under verksamhetsåret: föredrag, utfärder, teaterbesök, lotterier o.s.v. Vad har medlemmarna tyckt mest om, månntro. Fråga dem! T.ex. så att det vid säsongens sista sammankomst till alla deltagare delas ut en lista på årets program. I den får de sätta vitsord, sådär som i skolan. Det sker anonymt för att i framtiden. Man skrev också ställningstagande om fiberpolitik och byanät samt behovet av ett nationellt serviceprogram? Andra frågor som är av betydelse är närmat som en kulturell och politisk handling samt kulturens betydelse för sysselsättningen i glesbygden. Många av Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar verkar på landsbygden, och därför var det naturligt att vi var med på ett hörn. Temaseminariet om

ett nationellt serviceprogram och seniorer som en resurs på landsbygden arrangerade SPF tillsammans med Kommunförbundet. Många intressanta inlägg kom fram i arbetsgruppen, bl.a. diskuterades kommunikationer och hälsovård. Man kom fram till att ett nationellt serviceprogram bör utarbetas vid Finansministeriet i enlighet med det ”Landsbygdspolitiska åtgärdsprogrammet för 2012–2015”. MONA LEHTONEN

Temagruppen samtalar om olika hinder och nya lösningar för landsbygden. På första raden Christell Åström (t.v.) och Antonia Husberg från Kommunförbundet som ledde diskussionen.

GOD TID

8/2012 – 9

Nya sätt att betala räkningar Direktdebiteringen försvinner Den finländska direktdebiteringen upphör i januari 2014 som en del av Europeiska kommissionens arbete för att skapa ett enhetligt eurobetalningsområde. Fakturerarna erbjuder i god tid innan direktdebiteringen upphör nya sätt att betala räkningarna. Om faktureraren tar i bruk efaktura och direktbetalning, så krävs inga vidare åtgärder av den enskilda betalaren. – Eftersom direktdebiteringen upphör, så betyder det förändringar i betalandet. Faktureraren kan i stället ta i bruk e-faktura, direktbetalning eller skicka pappersfakturor, konstaterar ledande betalningsspecialist Inkeri Tolvanen från Finansbranchens Centralförbund. Direktbetalningen är lika lätt att använda som direktdebiteringen. I praktiken ändras ingenting för konsumenten. I direktbetalningen skickar företaget ett meddelande om fakturan på förhand till kunden, precis som i direktdebiteringen. Fakturan betalas automatiskt från kontot på förfallodagen. Övergången från direktdebitering till direktbetalning kräver inte några åtgärder från betalarens sida, utan faktureraren och banken sköter om ändringen. Detta förutsätter givetvis att faktureraren har tagit i bruk e-faktura och direktbetalning.

Direktdebiteringen blir e-faktura om betalaren använder en nätbank För nätbankskunden är den automatiska e-fakturan det lättaste sättet att betala. Automatisk betalning av e-faktura är lika enkel att använda som direktdebitering. Faktureraren skicka fakturan direkt till nätbanken och betalningen går automatiskt från kontot på förfallodagen. Betalaren kan också välja att betalningen inte går automatiskt, i stället godkänner betalaren fakturan skilt för varje gång. – Det lönar sig att övergå till e-faktura redan nu, om man redan använder nätbanken och vill att betalningarna ska gå enkelt, rekommenderar Inkeri Tolvanen. Faktureraren meddelar i god tid om ändringarna i faktureringen Företagen börjar övergå till de nya faktureringssätten redan i god tid före år 2014 och de kommer stegvis att avsluta direktdebiteringen. Företagen informerar själva om tidtabellen för övergången till andra faktureringssätt.

En lätt och trygg dosdispensering av mediciner, hjälper i vardagen

KRISTIINA SIIKALA

– Bekväm service. ARCADA FORTBILDNING ERBJUDER KURSEN ATT LEDA SIG SJÄLV OCH ANDRA, 14.3–30.10.2013 Under kursen får du många konkretahjälpmedel och verktyg för att utveckla dig själv att bli en bättre ledare. Dina och de andra deltagarnas erfarenheter ger också många nya synvinklar och lösningar på de utmaningar ledare dagligen möter. • • • • • •

Jag som ledare Effektiv kommunikation Konsten att uppträda och övertyga Att leda sig själv Att leda andra Deltagarnas egna slutarbeten

Pris: 250€ + 50€ materialavgift. Totalt tolv närstudiedagar. Ansökan om plats senast 28.2.2013.

ARCADA

+ TRYGGHET R GA INBESPARIN

n kund, som omfattas av dosdispenseringsservicen, får sina läkemedel förpackade i dospåsar för två veckors bruk per gång. Servicen omfattar också en kontroll av helhetsmedicineringen gjord av apoteket. Där utreder man ifall kunden eventuellt har onödiga mediciner eller dubbelmedicinering samt kontrollerar att de läkemedel som är i användning kan användas samtidigt.

I den maskinella dosdispenseringen betalar kunden endast för de läkemedel som expedierats till honom / henne – inte som vanligt för hela läkemedelsförpackningar. På detta sätt uppstår en inbesparing men också en minskning av läkemedelsavfall: det samlas inte hemma längre onödiga läkemedel. Fråga på ditt närapotek om dosdispensering eller logga in på www.pharmaservice.fi

FORTBILDNING

Tilläggsinformation: www.arcada.fi/specialiseringsstudier Tel: 0207 699 501 eller 0207 699 505 stig.blomqvist@arcada.fi

Arcada | Jan-Magnus Janssons plats 1 | Helsingfors | www.arcada.fi

www.pharmaservice.fi

10 – GOD TID

8/2012

Bengt Mattila hoppas att det anrika Apoteket Svanen ska kunna bevaras i ursprungligt skick för eftervärlden.

Apoteket Svanens jugendinteriör är ritad av tyskbördige arkitekten Fritz Lüsch för arkitektbyrån Selim A. Lindqvist. Materialet är amerikansk valnöt med intarsior av ebenholts och lönn.

Det levande museet Apoteket Svanen 100 år Den 17 november fyller Apoteket Svanen 100 år. Det gamla apoteket i hörnet av Eriksgatan och Lappviksgatan i Helsingfors är Finlands enda apotek som fortfarande fungerar på sin ursprungliga plats. Det är också ett levande museum, tack vare en eldsjäl med brinnande intresse för farmacins historia. Bengt Mattila är mannen bakom Apoteket Svanen, den femte apotekaren under hundra år. Hans apotek andas traditioner, utrymmena och den fasta interiören i det vackra jugendhuset ritat av Selim A. Lindqvist förklarades 1998 skyddade. I källarvåningen har Mattila ett imponerande apoteksmuseum med Svanens första, 250 kg tunga kassaapparat som vackert blickfång. Alla andra gamla apotek är borta. Vad är det som driver dig, Bengt Mattila? – Jag har alltid varit intresserad av rötter, av folkdans och andra traditioner. När Apoteket Svanen nu står ensamt kvar anser jag att det är väl värt att bevara för att ge en helhetsbild av vår apotekshistoria. Den här miljön i hållbart ädelträ förmedlar den anda av sakkunskap och kvalitet som har präglat apoteksväsendet i alla tider.

Sakkunskapen a och o Bengt Mattila sticker inte under

stol med att ekonomin är ett problem för de små ”stenfotsapoteken”. Ett apotek bär sig inte längre på enbart läkemedel. Förändringen kom med lagen om utbyte till billigare parallellmediciner 2003 och ett referensprissystem för FPA-ersättning som infördes 2009. En strukturomvandling drabbade också apoteken. – De nya stora enheterna liknar allt mer vanliga snabbköp där kunden plockar åt sig i hyllorna. Jag tror att det är en felaktig utveckling, apoteken tappar stämpeln av sakkunskap, säger Mattila. – När icke-receptbelagda ”handköpsmediciner” blir för lättillgängliga ger det fel signal att de kantänka är ofarliga. Det är viktigt att kunden ställer frågor, det är därför vi har utbildning och hög standard på apotekspersonalen. Sextio procent av landets apotekspersonal har farmaceutisk utbildning, det är högst i världen. Att låta daglighandeln ta in handköpsmediciner vore en dödsstöt för de små och

– Välkommen till mitt ”stenfotsapotek”. Bengt Mattila hoppas på fler kunder som uppskattar god betjäning och sakkunskap i anrik miljö. Observera skylten i hörnet, den är gjord i ursprunglig form efter gamla fotografier.

medelstora apoteken. Vi behöver mera kunder för att klara oss.

Prima utflyktsmål I januari fyller Bengt Mattila 62 år och ser att hans kamp för att bevara Apoteket Svanen måste få en snar lösning innan han blir pensionär. – Jag har tänkt mig att under två år till lyfta verksamheten och försöka få myndigheterna att se värdet i att det sista gamla apoteket får fortsätta som ett levande apoteksmuseum. Mattila hoppas och tror att han skall hitta en efterträdare för själva apoteksrörelsen. Själv tar han sig gärna an den ”historiska biten” också i fortsättningen. Bengt Mattila tar emot grupper i sitt museum och håller öppet hus ibland. Ett gott tips för våra pensionärsföreningar: boka in ett besök hos Bengt Mattila och upplev en givande, lärorik utflykt i Apoteket Svanens historiska atmosfär.

Svanen nu på webben Apoteket Svanen firar sina hundra år med en imponerande webbsajt som öppnades den 17 oktober. Helheten ”Det sista gamla apoteket” har sammanställts av gruppen ProSvanen, dvs. Bengt Mattila själv och multimediaproducenterna

Inför jubileet har apotekets många skyltfönster specialdesignats. Här visas en trevlig plansch från museet, ritad i kännspak stil av Bosse Österberg.

Den ursprungliga kassaapparaten, en bjässe på 250 kg, fann för ett tiotal år sedan vägen hem efter över trettio år i exil. ”Du lär ska ha min kassaapparat” sade Bengt Mattila till Oriolas VD Seppo Morri efter en apoteksjubileumsmiddag. Mattila fick köpa hem den och fyra starka karlar behövdes för att få den till museet i apotekskällaren. Sedlar från 1918 ligger i en av lådorna.

Liisa och Heikki Kunttu. Adressen är www.apoteketsvanen.fi. Vidare bjuds kunderna på kaffe hela veckan efter jubileumsdagen den 17 november. Andra trevligheter ingår också i form av tilläggssortiment inför julen bl.a. i form av pysselpaket som Gör din egen julsenap (enligt Bengt Mattilas eget recept), Bränn din egen glögg eller Laga Apotekets marmelad. På själva jubileumsdagen arrangeras ett seminarium för inbjudna gäster. En stor del av Bengt Mattilas liv kretsar kring Apoteket Svanen,

men hemma i Kårböle ”talar vi inte farmaci”. Hustrun Camilla är lärare vid Arcada och 20-åriga sonen Kenneth har gjort en dubbelexamen – servitör från Practikum våren 2011 och student från Lärkan nu i december. Kenneth är teaterintresserad och är också han en ivrig folkdansare. Folkkultur i allmänhet är Bengt Mattilas fritidsintresse och i Medicinhistoriska sällskapet förenar han kulturhistoria och farmaci. Text och foto MAJ-BRITT PARO

GOD TID

8/2012 – 11

Vi är här – delta i luciavalet och insamlingen!

Stella Björkman Helsingfors

Lilja Palmgren Esbo

Julia Hanhikoski Karleby

Elin Håkans Korsholm

Lizette Krooks Vasa

Susanna Österman Lojo

Elin Häggblom Karleby

Aino Ukkonen Esbo

Finlands Lucia – Röstsedel

Tema för Luciainsamlingen 2012 är ofrivillig ensamhet bland äldre.

JAG RÖSTAR PÅ KANDIDAT NR ________ Mitt namn _____________________

Du kan rösta på Lucia via www.lucia.fi

Min adress ____________________

Du kan rösta på Lucia också via sms. Du kan välja mellan bidrag på 5 euro, 10 euro eller 20 euro. Vill du bidra med t.ex. 10 euro skriver du: 10E LUCIA X (x står för kandidatens nummer) och ditt namn t.ex. KALLE KARLSSON. Sänd meddelandet till nummer 17240 utan riktnummer.

Jag bidrar med _______ € Jag sänder mitt bidrag via  Aktia 405511-245079  Nordea156230-109332  Sampo 800018-70892073

Christa Lempinen Esbo

www.folkhalsan.fi/lucia

Johanna Kokkila Björneborg

Sänd röstsedeln per post till: Folkhälsan, Paasikivigatan 4, 00250 Helsingfors Du kan lämna ditt bidrag och din röstsedel i Folkhälsans hus, på Hufvudstadsbladets kontor i Helsingfors och i Luckorna.

Tema för Luciainsamlingen 2012 är ofrivillig ensamhet bland äldre. Din röst och ditt bidrag ska vara hos Folkhälsan 28.11.2012 före kl. 24.00. Tack!

De uppgifter som lämnats i samband med inbetalning och omröstning behandlas konfidentiellt och förstörs när insamlingen avslutats 31.1. 2013. Från sms-bidraget avdras skatter och operatörsavgifter. Insamlingstillståndet 2020/2010/3754 har beviljats av Polisstyrelsen.

12 – GOD TID

8/2012 håkans hörna

Den ”ledbrutna” skall också motionera!

Börja blogga på Seniorbloggen.fi

De vanligaste ledbesvären gäller knäna och höf-

terna. Det är just knäleder och höftleder som blir mest belastade (eller för mycket skonade) och leder till att vi blir ledbrutna på gammalt språk. Det som på finska heter ”nivelrikko”. Nyare forskning visar ändå att de här ledbesvären inte så mycket beror bara på nötning och slitage, men i hög grad orsakas av BRIST PÅ RÖRELSE OCH MOTION! De ämnen som håller ledernas broskskivor mjuka och smidiga kräver lagom rörlighet och ansträngning för att inte försvagas. När man rör på och anstränger lederna och motionerar stimuleras ledbrosken till utveckling. Ledbesvär skall alltså inte skötas med stillhet och vila, men med lagom gymnastik och motion. Ledbesvären kan alltså förebyggas just genom motion och gymnastik, men de goda nyheterna, för oss äldre som redan har ledbesvär, är att ledernas tillstånd kan förbättras också efter perioder av alltför mycket stillasittande och brist på rörlighet. Det lönar sig att börja promenera och jogga också på gamla dar.

Till användare av bröstprotes Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov. Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum.

resultaten beror på att motioneringen är regelbunden, tillräckligt långvarig och kontinuerlig. Samma sak som med andra goda vanor och lika svårt att förverkliga i kampen med vårt ”lata” och bekväma jag! Det rekommenderas att vi motionerar på olika sätt minst 2,5 timmar per vecka och då skall ansträngningen leda till att man får varmt, pulsen och andningen ökar. Därtill är det bra med rörelse- och muskelgymnastik ett par gånger i veckan, gärna med fysioterapeutisk hjälp eller ledd gymnastik. För att göra det lättare hjälper det att diskutera med någon sakkunnig eller röra på sig i grupper där den sociala gemenskapen också motiverar och stöder.

HÅKAN HELLBERG

Men lagom är ju naturligtvis bäst. Idrott på hög

nivå inom lagsport och kraftsport kan fara illa fram med lederna, men också då kan rätta former av gymnastik och rörelsebehandling vara till nytta. För oss som motionerar måttligare är de goda nyheterna just att vi kan och skall röra på oss, gymnastisera och belasta lederna. Men effekten av motion kan inte lagras och

Nästa gång, se till att välja den bästa

09-649839 ● www.amoena.fi

PS. I den begynnande höst- och vinterhalkan skall vi komma ihåg halkskydd och att gå med korta steg och ”fotona” inåt!

Digital service för synskadade - Är du eller någon av dina anhöriga synskadade?

HEMSJUKVÅRD

- Låt Pratsam läsa upp din dagstidning för dig!

HEMTJÄNST

- Finlandssvenska dagstidningar enkelt över internet

Berättigar till hushållsavdrag

- Ta kontakt med din lokala synskadadeförening redan idag

PERSONLIGA ASSISTENTER

eller skicka förfrågan på www.pratsam.com (kontakt)! - I samarbete med Norra Österbottens Svenska Synskadade r.f.

FÖRMEDLING AV PERSONAL Förmedling av personal inom hälso- och sjukvårdsbranschen

Annika 045 896 9230 Marika 045 896 9231 www.halsoteamet.fi info@halsoteamet.fi

Raseborgs Hälsooch sjukvårdsteam

Individuell apoteksservice för Dig Vårberga apotek betjänar Dig i Vårberga köpcentrum vardagar 8 – 20 lördagar 9 - 16 Sampovägen 1 , 06150 Borgå Tel 019-6615600 Gratis parkering

Prisbelönad! www.bioteekki.fi

DAMPERUKER

Eleganta, naturtrogna och lättskötta peruker med hög kvalité. Gratis broschyrer. Utökat sortiment. Många olika modeller och färgsättningar. Nu även peruker med äkta hår. Garantiprodukter JA HB

Grevensbäcksgatan 1O 852 38 Sundsvall SVERIGE Tel +46 60-63 111 65

www.perukcentralen.com

PERUK CENTRALEN.COM

GOD TID

Iris Lithén känner sig aldrig ensam på grund av att hon har hunden Milou. Hunden är alltid glad och välkomnar mig hem med viftande svans, säger hon.

Hund ger motion och sällskap Ett husdjur kan förgylla vardagen. Fråga bara Iris Lithén i Smedsby. För henne fyller hunden Milou ett tomrum i synnerhet sedan hennes man flyttade till ett vårdhem. Han viftar alltid på svansen när jag kommer hem, säger hon. Det finns många pensionärer som lever i ensamhet. Dagarna kan bli långa om det inte finns någon att prata eller umgås med. Men det finns sätt att kringgå ensamheten och det behöver inte alltid vara en annan människa som fyller tomrummet. Ett sätt att motverka känslan av ensamhet är att skaffa ett husdjur, vilket många pensionärer väljer att göra. En av dem är Iris Lithén, 68, i Smedsby i Korsholm. – Det är jätteskönt att ha någon som väntar på mig när jag kommer hem. Dessutom är min hund alltid glad och viftar på svansen när

jag öppnar dörren. Sedan hoppar han upp och vill slicka mig under hakan. – Det är så han hälsar mig välkommen, berättar Iris. Hunden – som heter Milou – är en snart nioårig Bichon frisé. En ras som har blivit populär både bland unga och gamla. – Den här rasen löser inte hår eller har mjäll som orsakar allergier. En av mina döttrar är allergisk mot hund, men hon får inga symptom med Milou. Det är den största orsaken till att vi föll för den här hundrasen. – Utöver det är det en liten hund

som är relativt lätt att sköta och är till lynnet glad och tycker om alla, säger Iris.

Får motion En annan positiv sida av att vara hundägare är att den tvingar till motion. – Alla hundar måste få röra på sig och ska rastas åtminstone två gånger per dag, morgon och kväll. Därför är det också bra för hälsan att ha en hund på äldre dagar. Man måste ut dagligen ut på promenader och det förbättrar konditionen. Som husdjursägare är det också

viktigt att komma ihåg att inte lämna djuret ensamt för länge. Iris poängterar att man måste ge tid åt sitt husdjur. – En hund klarar sig på egen hand i flera timmar men den får inte lämnas ensam för länge. Man måste vara beredd på att ge tid åt sin hund och det här bör man tänka på innan man skaffar ett husdjur. – Reser man mycket och inte har någon som kan hoppa in och sköta är det kanske inte motiverat att skaffa sig en hund eller ett annat husdjur, menar hon. Iris har andra som brukar sköta när hon far på resa. – I våras var jag på en resa och då tog mina döttrar hand om Milou. Så jag vet att han är i goda händer om jag far bort. Döttrarna skötte också när Iris för en tid sedan togs in på sjukhus där hon spenderade tre veckor. Att lämna bort hunden för en så lång tid är inget hon vill göra igen. – En hund blir orolig om ens ägare är borta flera veckor trots att den tas om hand av bekanta. Efter min sjukhusvistelse märkte jag att han ständigt är mera på sin vakt om jag ska ut på ärende. Går jag ut ska han med och det beror på att han är orolig för att jag ska lämna honom.

Medför en hel del arbete Att vara hundägare innebär också ansvar och skyldigheter. Emellanåt kan det också vara tungt att ha en hund som förutom motion och uppmärksamhet dagligen ska ha mat. – Det kräver en insats att ha hund som också ska tvättas och borstas. Sedan tillkommer också regelbundna veterinärbesök och det gäller framför allt för Milou som har ett hjärtfel. Så det kostar att ha en hund, säger Iris. Hur mycket kostar Milou för dig? – Cirka tvåhundra euro per månad. Men det är ett grovt medeltal och inkluderar all mat, veterinärbesöken och hjärtmedicinen. Men det där med medicinen har

8/2012 – 13

blivit en rutin för oss båda. Jag tar också hjärtmedicin och på kvällen ger jag honom några blå piller med jag tar mina som är röda, säger hon och skrattar. Med trots att en hund kostar och innebär en arbetsinsats är det värt det i slutändan, menar Iris. – För mig skulle det vara oerhört tomt utan Milou. När jag ser på tv hoppar han upp i soffan och lägger huvudet i min famn och när vi går och lägger oss brukar han komma över på min sida. Så min hund fyller onekligen ett tomrum och han ger mig också närhet. En hund – oavsett storlek – ökar också säkerheten. Enligt Iris skäller Milou direkt någon knackar på eller går förbi hennes radhuslägenhet. – Milou skäller alltid när någon går förbi sovrumsväggen. Han hör också direkt om någon är på väg mot dörren och för mig ger det en säkerhetskänsla att han har vaktinstinkter. Han meddelar alltid när någon närmar sig.

Skaffa information Hon ger alla som funderar på att skaffa en hund eller ett annat husdjur rådet att läsa på innan beslutet fattas. – Det är jätteviktigt att till exempel veta vilken hund som är lämplig. Hundarna är individer och är precis som vi människor olika. Så det är viktigt att ta reda på information innan man köper en hund. Milou blev en del av familjen 2004 när hennes man Gösta fick den i julklapp av deras döttrar. Han fick hunden på grund av att han hade drabbats av en stroke. Men sedan ett år tillbaka är det Iris som sköter Milou på grund av att maken vårdas på ett äldreboende. – I Göstas frånvaro är det jag som sköter honom. Jag fått arbeta litet med disciplinen eftersom han lyder enbart män. Han ser mig mera som en lektant, men det går bra. Text och foto CHRISTOFFER THOMASFOLK

Kennel Corantés Dvärgschnauzer, Schäfer

-svart - silver - trimning tfn. 040833 5252, Lappfjärd www.corantes.webs.com

F:ma B.I.G DOG

Hundpensionat och försäljning av hundtillbehör Södra Vallgrund tel. 06-352 7807, 050 572 6462 www.netikka.net/bigdog

Stilig fröautomat och holk i ett! Stor behållare, olika färger.

Pris 49€

Vasa Djurcentrum Ab En positiv sida av att vara hundägare är att den tvingar till motion.

Stora långgatan 28-30, Ekgården Öppet: Vard. kl 10 - 18 Lörd. kl 10 - 14 Tel 06-3616700 www.vaasanelainkeskus.fi

14 – GOD TID

8/2012

Vi finns där kunderna finns Ju bättre vi känner våra kunder desto bättre kan vi hjälpa dem. LokalTapiola erbjuder lokal och personlig försäkringsbetjäning precis som namnet säger.

Tre riksdagspartier var representerade. Från vänster Kimmo Sasi (Saml), Christina Gestrin (SFP), Astrid Thors (SFP) och Peter Östman (KD). Sammanlagt tio riksdagsledamöter ställde upp.

Hos allsvenska riksdagsgruppen

Det är alltid lättare att besöka en bekant försäkringssakkunnig på orten.

Lagarna om äldreomsorg och socialvård samt kommun- och servicestrukturreformen diskuterades när representanter för Svenska pensionärsförbundet besökte den så kallade allvenska riksdagsgruppen den 16 oktober.

Välkommen!

Förbundsordförande Ole Norrback började med att berätta om Svenska pensionärsförbundet och dess viktigaste områden: trivsel, intressebevakning och äldre som resurs i samhället. I diskussionen framfördes projektet Farfar i skolan som viktigt. Där kan de äldres kunskap utnyttjas i kommunerna. Även mentorskap

Tjänsteleverantörer: Lokalförsäkring Ömsesidigt Bolag, lokalförsäkringsföreningar och Ömsesidiga Försäkringsbolaget Tapiola

ADVOKATBYRÅER Advokatbyrå Fält Rauno 019-531 309 Lovisa ADVOKATBYRÅ CHRISTIAN HOLMSTEN Vasaespl. 22 3 vån Tel. (06) 312 6511 www.ch-holmsten.com

Närpes: Närpesv. 9, tidsb. 224 3512 K:stad: Salutorget 1, tidsb. 221 1465

ADVOKATBYRÅ Ch. Eriksson

Adv. Christer Eriksson Adv. Thomas Lillqvist Konf.rum i Vasa, Järnvägsstationen, Stationsg.1 JAKOBSTAD: Storgatan 17 Tel. och tidsbest 06/723 5944 e-mail: förnamn.efternamn@cheriksson.fi www.cheriksson.fi

Advokatbyrå Fredman & Månsson Porkalagatan 13C, Helsingfors

tfn 09-877 0300

Åbo Schultz & Köhler Ab Köpmansgatan 12A Tel. 02-231 1713, fax 02-231 1910 www.schultz-kohler.fi

ASIANAJOTOIMISTO ADVOKATBYRÅ ROGER WICKHOLM KY KB

Kiinteistöasiat Avioehdot

Testamentit Perinnönjaot

Perukirjat Yhtiöjuridiikka ym

Fastighetsärenden Äktenskapsförord

Testamenten Arvskiften

Bouppteckningar Bolagsjuridik mm

KESKUSTATIE 4 / CENTRUMVÄGEN 4, 01150 SÖDERKULLA PUH/TEL 09-272 2245, FAX 09-272 2234 roger.wickholm@advokat.inet.fi OY ASIANAJOTOIMISTO -ADVOKATBYRÅ AB

Niinikangas, Berglund & Fjellström Vasaesplanaden 14 A 19, 65100 VASA

Adv Vesa Niinikangas 06-3269012 Adv Hans Berglund 06-3269014 Adv Peter Fjellström 06-3269011

Johan Boström Bulevarden 2A 7 vån Helsingfors Tel. 09-612 6460

ADVOKATBYRÅ ULF JUTH AB Handelsespl. 12B 65100 Vasa Tel. 06-3200 363

Advokatbyrå Lindgren & Mitts Ab H:fors 09 669 895 Norra esplanaden 33 A

och överföring av kunskap mellan generationerna ansågs viktigt. Ingen kommun har ett klart system för hur äldres kunskap ska kunna tas till vara, trots att tredje sektorn även deltar i många sektorer. Frivilligverksamhet är viktigt, och där har seniorerna en stor roll. Utbildning av frivilliga är också viktigt.

JURIDISKABYRÅER

Juristbyrå M.BAARMANHENRIKSSON AB Ola Westmans allé 5B, Ingå

Tel. 09-849 3600

www.baarman-henriksson.com

JURIDISK BYRÅ B-E WICKHOLM KB Nycandergatan 18A6IIvån. 10900 HANGÖ Tel.(019) 248 5511, 040-505 6507 e-post: b-e.wickholm@pp1.inet.fi

Andra frågor som diskuterades var boende för äldre, något som inte finns med i äldreomsorgslagen. För närvarande är det brist på boende och äldreboendet beaktas inte alltid i kommunalpolitiken. Vid upphandlingen av tjänster till de äldre ska kvalitet vara viktigare än pris. Alla var ense om att seniorboendet är viktigt. Likaså måste hemvården och hemsjukvården beaktas. Man diskuterade kommun- och servicestrukturreformen och om det ska bli två eller tre nivåer och storleken på kommunerna. Det behövs en svensk strategi för att tackla kommun- och servicestrukturerna. Viktiga frågor är hur man kan trygga servicen och om Finland är för litet för att ha tre nivåer. Det finns för närvarande ett demokratiunderskott i kommunerna. Förvaltningsgränserna ska inte vara ett hinder för tanke och granskning av kvalitet. Finns det en möjlighet att få en speciallösning för huvudstadsregionerna? Exempel på att svensk betjäning kan vara svårt att få på alla nivåer i kommunerna. Man diskuterade också svenskt samarbete mellan kommunerna i huvudstadsregionen och Vasaregionens framtid. Lagen om äldreomsorg lovar mycket men det finns för litet pengar. Det ska klart finnas ett stadgande om att det behövs service på svenska i äldreomsorgslagen, ansåg man. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Juridisk Byrå Bexar VH Christina Bexar VH Helena Bexar VH Patrik Bexar

Handelsespl. 12B 10, Vasa tel. 06-357 6420

GOD TID

8/2012 – 15

Far och dotter Grigorkoff pensionärsrörelsens eldsjälar När SPF fyller 40 år finns dubbel anledning till ett samtal med Margareta Grigorkoff. Dels grundade hennes pappa ”Kika” den första pensionärsföreningen, dels införde hon själv seniordansen i Finland, en tysk import som spred sig som en löpeld. Kirill Grigorkoff, född 1893 i Villmanstrand, hade tänkt sig en framtid som vetenskapsman men frihetskriget kom emellan. Efter kriget blev det kadettskolan och Kirill avancerade till major, liksom sin far och farfar. Det var inte för intet som folket på släktgården Laurola i Ladogakarelen kallade Grigorkoffs för ”majurilaiset”. Han blev sedan VD på Ford och pensionerades 65 år gammal 1958. – Min far använde titeln pensionär med stor förtjusning, berättar Margareta. – Hans önskan var att se pensionärer ta hand om pensionärer, det blev en livsuppgift för honom. I november 1959 började major Grigorkoff förverkliga sin kungstanke. Den 8 december godkände justitieministeriet stadgarna för Folkpensionärer i Helsingfors rf, Finlands första registrerade pensionärsförening. Kirill Grigorkoff var föreningens ordförande i tjugo år. Folkpensionärer i Helsingfors växte så det knakade. Vid 400 medlemmar måste man sätta stopp. Nya ”kvartersföreningar” grundades och ett namnbyte blev aktuellt. Nils Göran Engström, känd skolradioman, kläckte idén att den första föreningen skulle heta Ettan rf. År 1973 hade pensionärsrörelsen spritt sig och vuxit sig så stor att det var dags att grunda Svenska pensionärsförbundet, fjorton år efter Kirill Grigorkoffs pionjärgärning.

Rektor för tre skolor Det självständiga Finland var mycket ungt då Margareta Grigorkoff såg dagens ljus 1919. Med magistersexamen och utlandsstudier i bagaget inledde hon sin karriär i skolvärlden som kulminerade i titeln undervisningsråd 1977. Hon var rektor i tretton år, till slut rektor för tre skolor samtidigt, under 70-talets fusion av Broban, Zillen och Laguska skolan. Hon minns den tiden med ett djupt känt ”ojoj!” – Jag snodde omkring med bil

Margareta Grigorkoff förde seniordansen till Finland och har varit dess eldsjäl i snart 40 år. Seniordans är bra för både knoppen och kroppen, säger hon.

mellan skolorna och kom dagligen suckande hem med repliken ”allt är ett kaos ...” – Det var lättare att integrera skolorna än att integrera lärarrummen, minns Margareta. – Vi hade ett stort rum för konstundervisning i Laguska skolan på Apollogatan. Där arrangerade jag en brakfest för alla lärare och sedan lättade trycket! Det är alltså inte första gången man upplever turbulens i skolvärlden i Helsingfors. Kanske vore en brakfest på sin plats även nu.

Seniordans från Tyskland Margareta Grigorkoff hann under samma jobbiga period hämta med sig en strålande idé från Tyskland.

Pappa Kirill var en dansant herre och fann idén god för sin pensionärsförening. Margareta fick 1973 kontakt med en dam vid namn Ilse Tutt, som före kriget hade varit aktiv inom Jugendbewegung, en organisation som upphörde under Hitlertiden. Efter kriget återuppstod den i olika delar av Tyskland som Die Singenden Pensionäre och där började Ilse Tutt utveckla en dansform för äldre, ett slags lugnare folkdans. – Ilse Tutt hälsade på i Finland och i januari 1979 skolade hon ett 40-tal dansledare vid en kurs ordnad av Svenska pensionärsförbundet och Solvalla, berättar Margareta.

Seniordansförbundet grundades 1985 och Margareta var dess ordförande i femton år. I dag dansar över 10 000 runt om i landet. 1996 föddes ett motsvarande finskt förbund, med ledare utbildade av Seniordansförbundet. Vart tredje år har man stora internationella träffar och däremellan vart tredje år en nordisk träff. Man delar med sig av nya danser, repertoaren är nu uppe i hela 400 koreografier. Också sittdans är en viktig del av verksamheten.

Vänner jorden runt Utöver seniordansen har resor varit ett stort intresse i livet för Margareta Grigorkoff. Hon har goda vänner runt om i världen, bl.a. ett

gudbarn med familj i Tyskland, och har rest jorden runt ett par gånger, firat jul med engelska vänner i Nya Zeeland, korsat Australien per tåg, med hisnande upplevelser av öken, emu, känguru och örn etc. Margareta är en av de första invånarna i Folkhälsans seniorhus på Mannerheimvägen, där hon i sin vackra hörnlägenhet ser ut över Brunakärrsparken. Vid 93 är hon inte längre rörlig som förr och fick lov att lämna sin kära bil, trots att hon vid 90 fick förnyat körkort. Varje måndag leder hon seniordans och har Seniordansförbundets kansli i samma hus. – Jag sörjer min bil, men jag har det utmärkt bra här på Folkhälsan! Text och foto MAJ-BRITT PARO

16 – GOD TID

8/2012 klara sig igenom dem. Uppe var det en fantastisk utsikt över landet och man inser att landet är mycket bergigt, ned 40 procent av ytan 1 000–1 500 meter över havet och det finns 70 berg som är över 2000 meter höga. Dag tre gjorde vi en utflykt till Skadarsjön (Skadorsko jezero) som ligger i söder på gränsen till Albanien och är Balkans största sjö. Den är ett av de största fågelreservaten i Europa med ca 270 fågelarter, bl.a. några av de sista pelikanerna i Europa. Den är även mycket fiskrik. Sjön har 40 undervattenskällor som sprutar upp på dess botten. Ca 1/3 av sjön hör till Montenegro, 2/3 till Albanien.

Världens smalaste gata

Stefanön vid Budvarivieran.

Vilket land, vilken valuta? Minnena från resan kommer länge sitta kvar i minnet. Jag har inte tidigare upplevt tidigare något så vackert och mäktigt i naturväg, skriver Ralf Westerback som deltog i SPF Österbottens Balkanresa i september–oktober. På Dubrovniks flygfält möttes vi av chaufför Greger Lindell med Oravais Trafiks nya buss som då företaget fyllt 60 år i år var försedd med registernummer OT-60. Lokala reseledaren Eva Ferlic hälsade oss välkommen på en utmärkt svenska. Hon hade studerat svenska och bl.a. vistats en tid i Sverige. Hon visade sig vara en utmärkt guide som behärskade historien och sevärdheterna på orter vi besökte. Snart fortsatte resan i den luftkonditionerade bussen 100 kilometer till Budva i Montenegro. Vädret var strålande men något hett för ossnordbor som åkt från +5 grader C till +30 grader och vindstilla. Den av murar omgivna gamla staden som visade sig vara en helt förtjusande stadsdel som var ytterst

väl restaurerad efter en svår jordbävning på 1970-talet. I hamnen låg en massa lyxkryssare som alla hade Gibraltars flagga, detta för att undgå beskattning. Budva omnämns redan på 4 århundradet f.Kr. Hörde till Illyrien från 200 f.Kr., 442– 1797 var Budva en del av Venedig och har senare regerats av Österrike, ryssar, fransmän (Napoleon), Österrike-Ungern 1814–1918, Jugoslavien mm. Här har man 2 300 soltimmar per år och havsbad i 182 dagar från 10 maj till slutet av november.

Svarta berget Montenegr o (Svarta berget, Crna Gora på serbokroatiska) visade sig vara helt underbart med bergsmas-

Muren runt Ston uppfördes för att skydda salttillverkningen.

siv ända ner till stranden som består av en smal remsa sandstrand och helt fantastiskt vatten, varmt och saltigt och väldigt klart. Man kan se ända till 35 meter genom det. Jaques Costeau, vattenforskaren, påstod att här finns det renaste vattnet i hela världen. Montenegro, tidigare del av forna Jugoslavien, blev självständigt först 2006. Huvudstaden heter Podgorica ,tidigare Titograd. Landet har 620 000 invånare med 43 procent montenegriner, 32 procent serber, 9 procent bosnier, 7 albaner, 1 procent kroater och 1 procent romer. 5 procent är muslimer. Språken är montenegrinska (dialekt av serbiska), albanska, serbiska, bosniska. Religioner är ortodoxa, katoliker och muslimer. Valutan är Euro men hör ej till EMU. Landet hade tidigare egen valuta som år 1994 gjorde världsrekord i inflation med 3 miljoner procent varefter den bands till Dmk och till Euro då Tyskland gick med i EMU. Dag två besökte vi staden Cetinje, den forna kungliga huvudstaden från 1400-talet, den nutida huvudstaden och berget Lovshen. På dess topp har byggts ett mausoleum på ca 2000 meters höjd för att ära kung Peter ll Petrović-Njegoš 1830–56. Han är även känd som en av de främsta poeterna på serbiska. Resan upp till toppen med buss var en utmaning. Vägen var så smal att endast en buss rymdes. Inga vägräcken fanns och vi mötte två andra bussar. Efter att ha hittat en mötesplats fick vi andas ut och fortsätta resan. En del kurvor var så snäva att bussen fick åka fram och tillbaks flera gånger för att

Följande dag besöker vi Kotor, en liten medeltida stad med världsarvstatus. Den ligger vid Europas sydligaste fjord Boka Kotorska nedanför Lovsenbergen. Gamla stan ”Stara grad” är omgiven av en 5 kilometer lång mur som är 20 meter hög och 2–15 meter bred. Här finns ett apotek från år 1326, ett sjukhus från 1350 och världens smalaste gata, kallad ”Låt mig passera”. Kotor är en verklig turiststad med många lyxkryssare på besök. Här växer palmer, agave, kaktus, mimosa, oliver, mandariner, citroner och granatäpplen. Det äldsta olivträdet ca 2 000 år, ger frukt först vid 30 års ålder, bäst vid 100 år. På hotellgården fanns ett olivträd som var ca 700 år och bar mycket frukt. Efter lunch i Kotor fortsatte vi till Dubrovnic i Kroatien, med ny valuta, dvs. Kuna. Huvudstad är Zagreb, landet har 4,5 miljoner invånare och heter Hrvatska på kroatiska. Dubrovnik har en mycket fin gammal stadsdel som är omgiven av en stadig mur.

Mur skyddade saltet Vi åker vi till halvön Peljesac och staden Ston där vi vandrar på stadsmuren och beskådar saltproduktionen som är den äldsta i Europa. Muren runtom byggdes

Författaren vid mausoleet på Lovcén-berget.

för att skydda saltet som i forna tider var dyrbart som guld. Dag sju besökte vi Mostar i Bosnien-Hercegovina. Ny valuta igen, nämligen konvertibel mark, förkortat KM. Denna dag åkte vi 250 km och sex gånger genom landstullar. I detta land finns många spår av kriget man nyligen upplevt. På landsbygden brända och sönder skjutna hus som inte byggts upp på nytt. I Mostar var husväggarna fulla av skottskador. Den berömda bron (Stari most ) är helt återställd med hjälp från bl.a. USA, Kroatien och Italien och återinvigdes 2004. En utmärkt lokal guide beledsagade oss i Mostar. Hon talade flytande norska, en följd av att hon varit flykting i elva år i Norge och gått i skola där. Hon var muslim. Minnena från resan kommer länge sitta kvar i minnet. Jag har inte tidigare upplevt tidigare något så vackert och mäktigt i naturväg. Dessa länder är helt säkert framtidens turistländer. Där satsas nu mycket i nya turistanläggningar. Ännu är städerna och naturen inte förstörda av för mycket turism. RALF WESTERBACK

Måltid i gamla stan, Dubrovnik. T.v. Sven-Erik Kjellman med fru Gun-Maj. T.h. Gun-Britt Pörn och reseledarna Carita och Henrik Svarfvar.

GOD TID

8/2012 – 17

RES MED SPF

Operettresa till Tallinn 9–10.1.2013 med Mannen från La Mancha Kom med på SPF:s populära operettkryssningar med besök. Operetten Mannen från La Mancha baserar sig på Miguel Cervantes roman och handlar om den fattiga adelsmannen Don Quixote som drar ut i världen på sin hingst Rosinante, sin väpnare bonden Sancho Panza för att vinna kärleken av sin älskade Dulcinea. Musikalen är en blandning av romantik, äventyr, humor och tragik. Onsdag 9.1 10.30 Avgång från Västra hamnen med Tallink Silja, frukostbuffé ombord 16.30 Lätt måltid på hotellet Tallink City Hotel, logi i dubbelrum 19.00 Operetten Mannen från La Mancha på Nationaloperan i Tallinn (gångavstånd från hotellet) Torsdag 10.1 Förmiddagsprogram i Tallinn. 17.30 Avfärd, buffémiddag ombord 19.30 Ankomst till Helsingfors Pris: 225,-/person i dubbelrum, tillägg för enkelrum 30,Reseledare från SPF Sista anmälningsdag 21.11

Resor 2013 Operettresa till Tallinn 9–10.11 Solkusten i Spanien 29.1, FULLSATT (SPF Österbotten) Madeira 1–8.4 (SPF Österbotten) Antikresa till Sverige 22–26.4 Norra Italien i maj Vilnius och Riga 2–7.6 Gotland i juni Paris, Moseldalen och Rhendalen i september Mellaneuropa på hösten (SPF Österbotten) De resor som inte finns med i detta nummer kommer att annonseras i God Tid nr. 9/2012 och 1/2013. Förhandsanmälningar till antikresan tas emot av Friman resor.

Detaljerade reseprogram finns på www.spfpension.fi/resor

Bokning och information: Friman Resor, tfn 019-248 1004 40 ÅR 2012

Jazzkryssning 17–19 november 2012 Välkommen med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 17–19.11 med Viking Lines M/S Mariella. För den trevliga underhållningen står Emma Salokoski Ensemble, Dean Martin & Frank Sinatra Show, MinisterJazz med Claes Andersson, Birger´s Ragtime Band och redaktör Åke Grandell. Dagsprogram i Stockholm : Julmarknad på Taxinge Slott – Mälarjul Busstransport till centrum. Besök på något av Stockholms trevliga museer. 195 € i A-hytt med fönster 185 € i B-hytt utan fönster I priset ingår resa och 2-personers hytt, 2 x middag (specialkomponerad jazzmeny) inkl. måltidsdrycker, 2 x frukost, 2 x eftermiddagskaffe med tilltugg, kryssningsprogram och ”jazzgott”. Bokningar och förfrågningar : Friman Resor telefon 019-248 1004 eller e-post info@frimanresor.fi Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

40 ÅR 2012

Kom med till MADEIRA 1–8.4.2013 SPF reser till ön med blomsterprakten och kryddofterna, den speciella maten och det speciella Madeiravinet. Madeira har blivit ett favorit resmål för oss nordbor. Ön ligger utanför Portugal och hör också till Portugal. Vår resa ordnas mellan den 1 och 8 april 2013 till Funchal där vi bor på 4-stjärniga hotellet Four Seasons Baia. Resans pris från Vasa 1320.- euro och från Helsingfors 1100,- euro per person i dubbelrum. Tillägg för enkelrum 195.- euro. Anmälan om deltagande i resan senast 27.12.2012 till SPF:s kansli i Vasa tel. 020-7288818 eller patrick. ragnas@spfpension.fi. Uppgifter om resan fås av Henrik Svarfvar tel. 050-69341, Bert Bäck tel. 050-69006 och Kristina Saari tel. 050-5814856. Plats reserveras i den ordning anmälningarna görs till kansliet. SPF Österbotten Oravais Trafik Resegruppen Teknisk researrangör

40 ÅR 2012

Fira julen på Lehmiranta 23−27.12 Förbundet erbjuder sina medlemmarna möjligheten att fira jul på Lehmiranta semestercentrum söder om Salo vid sjön Lehmijärvi. I julpaketet ingår logi i dubbelrum, halvpension, program och möjlighet att använda badinrättningen. Plock ur programmet Söndag 23.12 Incheckning Vattengymnastik Måltid Gästartist Dans Måndag 24.12 Gymnastik, vattengymnastik Julbastu Program Julmiddag Julsånger Julprogram Tisdag 25.12 Julandakt Julkaffe Julsånger Måltid Semesterledarens program Kvällsprogram och dans Onsdag 26.12 Andakt Gymnastik, vattengymnastik Semesterledarens program Måltid Program Dans Torsdag 27.12 Frukost och hemfärd Pris: 430 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 88 €. Programmet är på finska, julsångerna sjungs också på svenska. För mera information ring Svenska pensionärsförbundet, Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882 eller veronica.biaudet@spfpension.fi. Sista anmälningsdag 14.11.2012

18 – GOD TID

8/2012

Deltagarna i vinprovningen fick ge betyg för det röda, det vita och det skummande. Jukka Laakso officierade. Foto VERONICA BIAUDET

Thomas och Calle gav järnet på förnyade Seniorskeppet

Sittdans och seniordans kunde man roa sig med ombord i Stockholm under ledning av Gun Svenlin. Foto MAJ-BRITT PARO

Är det någon som ska prisas för en lysande arbetsseger på Seniorskeppet så är det Thomas Lundin, Calle Pettersson och orkestern Schlagerskeppet. Under kryssningen till Stockholm bjöd de på över fem timmar fullt ös med stjärnshow, allsång och dansmusik. De 600 resenärerna var hörbart förtjusta över den glada stämning Thomas, Calle & Co spred omkring sig. Seniorskeppet var det sjunde i ordningen och samtidigt ett led i Svenska pensionärsförbundets 40-årsjubileum. Nytt för i år var att tidigare års röda båt hade bytts ut mot en vit. Omväxling förnöjer tyckte deltagarna, många brukar ju vara med varje gång. Kryssningen började som vanligt med en välkomstshow medan båten ännu låg i land. Förbundsordförande Ole Norrback hälsade välkommen men fick själv avstå från att kryssa. Minister Ole hade anföranden både för nordiska ministrar och Nordiska rådet som inte gick att smita från. Evigt unga Pirkko Mannola var stjärnan vid måndagens schlagershow. Hon bjöd på pärlor ur sin repertoar och avslutade med sin berömda spagat. Det finns knappast många 70+ som klarar den biffen. Första kvällens buffetmiddag blev något kaotisk i den ovana omgivningen när alla 600 kretsade i ring kring borden utan att hitta köernas ända. Men alla blev mätta till slut och följande kväll var mycket mindre kaotisk. Thomas, Calle och Schlagerskeppet återkom på kvällen med både allsång och dansmusik. Seniorkören sjöng av hjärtans lust och fyllde dansgolvet, stämningen var varm och god.

Mångt att roa sig med Under dagen i Stockholm fanns varierande program för envar. Bussutflykter gjordes till Gustavsbergs porslinsfabrik, till Vasamuseet och till Hallwylska Museet. Många valde att stanna ombord i det gråmulna vädret. Man kunde ägna sig åt hudvård, bridge, pentago, pidro, seniordans och/ eller vinprovning, alltefter behag, och avnjuta kaffebuffet med smörgåstårta och sött tilltugg. Vidare hölls ett miniseminarium kring temat Vad önskar medlemmarna av förbundet SPF? – Förbundet får tusen nya medlemmar per år och trots att avgången av naturliga skäl är stor växer vi med 600 i år, konstaterade Paul Lindell i panelen. – Målet är att de nittontusen snart blir tjugotusen. Och vi ska hålla i minnet att det är föreningarna som har ett förbund, inte tvärtom!

Hur få nya seniorer med? Debatten bjöd på både önskemål och tips från föreningarna. Också om verksamheten och förutsättningarna skiljer sig har alla föreningar runtom i Svenskfinland samma utmaning i att locka de nya pensionärerna till sig. Hur förnya sig utan att glömma de äldre medlemmarna?

Calle Pettersson och Thomas Lundin charmade publiken totalt med sin varma, glada showstil på kryssningen till Stockholm den 29-31 oktober. Foto MAJ-BRITT PARO

För Clara von Bonsdorff i Munksnejdens pensionärer ligger hemligheten i att ”vara så trevliga att ryktet sprids och man vill bli medlem”. Viktigt är också att verkligen välkomna de nya och att ha variation i aktiviteterna då medlemsåldern kan variera mellan sextio och hundra. En programbank efterlystes och elektroniska medlemsregister med födelseår diskuterades. Christina Lahtela från Borgå ville ha besked om ”vad vi får för 11 euro” utöver God Tid. Bättre information borde ges om hur medlemsavgiften används. Vidare borde man få veta

mer om vad förbundets medlemsförmåner innebär. Verksamhetsledaren Veronica Fellman kunde ge ett svar i stora drag: Av förbundets totala budget på 800 000 euro kommer 200 000 genom medlemsavgiften och 300 000 från Penningautomatföreningen, medan resterande 300 000 är en ständig huvudvärk, understöd som måste tiggas ihop.

Svenne Hedlund charmade På eftermiddagen blev det åter schlagershow innan Silja Serenade lade ut. Gästartist var Svenne Hedlund, legenden från 60-talets

Hep Stars. Efter middagen gav Thomas Lundin, Calle Pettersson och Schlagerskeppet åter järnet under en allsångsstund och en halvtimme ”dans på svenska” innan fartygets egen underhållning tog vid. Den som ville kunde också ägna sig åt SPF-karaoke i baren på översta däck. Särskilda tack riktades till Frimans Resor och Sus Productions som stått för de praktiska arrangemangen och underhållningen. Susanne Skatas ”Sus” bandade showerna för radio Vega. De sänds den 14 och 21 november. Text och foto MAJ-BRITT PARO

GOD TID

Kurt Berglund från Hagalund vann en spännande bridgetävling där sista ronden av tjugo brickor avgjorde. Foto MAJ-BRITT PARO

8/2012 – 19

Kerstin Westerlund från Karis lärde så ivrigt ut pidro för publiken att hon och maken Stig blev sist av fyra par i själva tävlingen. Österbottens eget kortspel har fått ett starkt fäste också i Västnyland. Foto MAJ-BRITT PARO

Good old Pirkko Mannola bjöd på glad show inför avfärden från Helsingfors.

Eftermiddagsgäst i Stockholm var Svenne Hedlund, 67 år och still going Cadillac.

Foto VERONICA BIAUDET

Foto MAJ-BRITT PARO

Panelen vid tisdagens miniseminarium bestod av fr.v. organisationskommitténs ordförande Paul Lindell, Marianne Hagström från Sjundeå, Clara von Bonsdorff från Munksnejden, Christina Lahtela från Borgå och Olle Fransholm från Korsholm. Foto MAJ-BRITT PARO

20 – GOD TID

8/2012 www.fransmanni.fi

SpaSemeSter

till förmånligt läsarpris

na andet d u j Erb r i kraf ä –fr sö .12. –21 4.11

Smakupplevelser från franska landsbygden.

Supernova 99 €/pers.

Semestern ger tid till njutning!

Bordsbeställningar: 06 212 7267 eller sales.vaasa@radissonblu.com Öppet må-lö 11.00-24.00, sö 13.00-23.00 Hovrättsesplanaden 18, Vasa

Följande behandlingar till specialpris för God Tids läsare. Massage 60 min 45 € (norm. 50 €) Fotvård 60 min 43 € (norm. 47 €) Torvbehandling 50 min 38 € (norm. 42 €) Indisk huvudmassage 30 min 35 € (norm. 38 €) Spahotell Kivitippu Nykäläntie 137, 62600 Lappajärvi, (06) 561 5000, www.kivitippu.fi, kivitippu@kivitippu.fi

• À la carte-restaurang • Lunch • Pizza, grillmat • Catering Purmo, tfn 067272255 www.uffes.ﬁ

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA 24.2-2.3 489€

BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK + 3 DAGARS BEHANDLINGSPAKET RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARISKYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

Passa på och boka nu Tfn: 7220 677

av god mat, kaffe och bakverk

Välkommen och njut!

2 dygn med halvpension eller 3 dygn med frukost. Logi i dubbelrum, spa, gym och fritt inträde till dansrestaurangen. Kivitippu erbjuder många sköna behandlingar för ansikte, fötter, händer eller varför inte hela kroppen!

KOM OCH NJUT

PARTOURS Pargas 0440 524911 partours@parnet.fi

Juthbacka hotell och restaurang FOTO: Ove Lillas

9-15.4 15-21.4 23-29.4 3-10.5 22-29.5

Res med oss Koh Lanta & Krabi i Thailand 16-31.1, pris från 2145,Kirkkonummen Sanomats läsarresa där det ingår ett digert utflyktspaket med bl.a. 5 gemensamma måltider. Tvåspråkig guide i Thailand.

s.fi e v g n i . w

-Ho ncis a nol co waii ul (2 * B -Maui u (5 n n) oka ) ( din 7 n) res an u

INGVES VASA

Tel. 020-7434530

www.matkahaukka.com

Blomsterresor till Holland och Österrike Amsterdam 11-14.4.13, pris från 892,Svenskspråkig tulpanresa där man får se de ljuvliga blomsterfälten. Centralt beläget hotell. Stadsrundtur, heldagsutflykt till Keukenhof och halvdagsutflykt till Edam/Volendam, samt busstransport Västnyland – H:fors-Vanda flygplats tur-retur ingår i priset. OBS Begränsat antal platser!

Mera resor och noggrannare program finns på våra byråer eller på vår hemsida www.matkahaukka.com. www.matkahaukka.com

Munkkullavägen 15, 02400 Kyrkslätt Tel.09-2965000 e-mail: rese@matkahaukka.com Dalgatan 1, 10300 Karis Tel.019-2782800 e-mail: karis@matkahaukka.com

27. 2-1 6.3 .-13 Drö 16 d m *Sa men aga r nF om ra H

INGVES NÄRPES

Rainman på Rival 5.4-7.4 Den fyrfaldigt Oscarbelönade filmen visas nu äntligen en scen med Robert Gustafsson och Jonas Karlsson i huvudrollerna. Viking Lines båtresor Hel-Sto-Åbo. Buss med från Västnyland. Prisuppgifter och exakt reseprogram kommer senare.

Resebyrå Resehaukka Ab

Vin- och matresa till Italien Holland-Mainau Gardasjön Slovenien-Kroatien Moseldalen

Kontakta oss för närmare information!

Teaterresor till Stockholm Jesus Christ Superstar på Göta Leijon 22.2-24.2 Tidernas största rockopera med Ola Salo i huvudrollen. Viking Lines båtresor Hel-Sto-Åbo. Buss med från Västnyland. Prisuppgifter och exakt reseprogram kommer senare.

54th Narcissus Festival in Ausserland 30.5-3.6. Den största blom- och folklore festivalen i Österrike. Prisuppgifter och exakt reseprogram kommer senare. OBS Begränsat antal platser!

Vårens resor förhandsbokas nu:

Tel. 020-7434520

ingves.narpes@ingvesresor.fi

ingves.vasa@ingvesresor.fi

Nyår i Wien

med Svenska Kulturresor 28/12 2012 – 2/1 2013

Wienerfilharmonikernas Nyårskonsert i Gyllene Salen på Musikverein! Kejsarbalen på slottet Hofburg! Festföreställning på Wiener Staatsoper med ”Läderlappen”, Operetten ”Wiener Blut” på Volksoper Heurigenkväll i Grinzing! Utfärd till Wienerwald med besök i Mayerling! Reguljärflyg från Helsingfors med FINNAIR 4-stjärniga ”Hotel Erzherzog Rainer” eller Hotel ”Kaiserhof ”, 5-stjärniga ”Grand Hotel Wien” alt. ”SAS Radisson Hotel”

Svenska Kulturresor Ab, Malmö

tfn + 46 40-10 35 70, info@kulturresor.se, www.kulturresor.se

PargasSex pensionärer från Pargas svenska pensionärsförening vandrade över fjällen från Hetta i Enontekis till Pallas i mitten av september. Sträckan är 55 kilometer och krävde fyra vandringsdagar och tre övernattningar i reserveringsstugor. Under sommaren gjorde gruppen tre kortare övningsvandringar i Pargas och S:t Karins för att kontrollera att utrustningen var i skick och för att vänja ryggen vid ryggsäcken som vägde ca 15 kg. I september bar det iväg, först med nattåget från Åbo till Rovaniemi och vidare med buss till Hetta i Enontekis. Där övernattade vi och stärkte oss med god mat i Paavontalo. Onsdagen den 12 september var det sen dags att ta sig an utmaningen att nå Pallas på fyra dagar. Husvärden Paavo förde oss över sjön Ounasjärvi i sin öppna tjärade båt och sen kunde äventyret börja.

Brant uppstigning i hård motvind Den första utmaningen var att nå krönet av Pyhäkero, stigningen är 320 meter på en sträcka om tre kilometer. Efter att vi stärkt oss med lunch i en ödestuga började uppstigningen. Det var brant, det regnade och ju närmare toppen vi kom, desto starkare blev motvinden och tidvis blåste det tjugo meter i sekunden. Efter att vi nått toppen blev vädret så småningom bättre och då öppnade sig fantastiska vyer, kalfjäll så långt ögat nådde, gula björkar lyste mitt bland barrträden långt borta nedanom fjällen. På marken glödde ripbärsbladen klarröda, blåbär och odon lyste mattröda och dvärgbjörkarna fyllde ut tomrummet med sina gula blad. Nedanför såg man stora och små sjöar som glittrade i solen som trängt fram mellan molnen. Vandringsleden gick längs en lång räcka av fjäll, först femton kilometer uppe på Ounastunturi dit Pyhäkero hör, sen Suastunturi, Lumikero, Vuontiskero och till slut Pallastunturimassivet. En gång avvek vi från leden för att ta oss upp på fjälltoppen Tappuri. Sluttningen var brant och stenig och vi fick hålla pauser med 100 meters mellanrum. Tyvärr låg toppen inne i ett moln så vi hade ingen sikt därifrån, men när vi gick upp såg vi ripor i sluttningen, ett par och en flock på sju fåglar. Nedfarten blev inte lättare, tvärtom, rutten vi valde var betydligt brantare och stenigare än uppfarten! Nära Pallas ligger vandringens högsta fjäll, Taivaskero eller ”Himmelriiki”. Uppe på fjället finns ett

GOD TID

8/2012 – 21

pensionärer på ruskavandring

Uppe på Pyhäkero öppnade sig ett fantastiskt landskap, med hög himmel och milsvida sikt. Vandringsleden syntes långa vägar och det fanns ingen risk att gå vilse. I dimma kan det bli problem när markeringarna inte syns.

Matdags i Nammalakuru stuga. Fr. v.Kaj, Arja, Arvo, Janne och Kurre. Kari fotograferade. Pannlamporna var bra att ha senare på kvällen för det fanns ingen belysning i stugorna.

Uppe på Taivaskero, ”Himmelriiki”, som är vandringsledens högsta fjäll, tändes den olympiska elden den 6 juli 1952. Vandrarna på stranden av Ounasjärvi färdiga att ta sig upp på Pyhäkero och Ounastunturi. Fr. v. Kaj Ahlbäck, Jan-Erik Bergquist, Kari Penttinen, Arvo Bergroth, Arja och Kurt Öhblom.

minnesmärke på platsen där den olympiska elden tändes den 6 juli 1952 med hjälp av solfångande speglar. En stafett med 330 deltagare förde elden till Torneå där den riktiga elden från Aten mötte. Ytterligare 1 350 löpare förde sen facklan till Olympiastadion i Helsingfors där Paavo Nurmi till slut tände den olympiska elden den 19 juli 1952.

helt vågrätt. Vita renar var oväntat vanliga. Övernattningen skedde i stugor, som var försedda med kamin och gaskök med två lågor. Vid stugan i Hannukuru hade vi lyxen att få elda bastun och ta ett dopp i sjön. Vattnet var mindre än tio grader och det värkte i vaderna när man vadade ut, men det var otroligt uppfriskande!

Björnbajs

Torrskaffning och pulverkaffe

Den häftigaste naturobservationen vi gjorde var spillning av björn, som vi hittade på tre olika ställen i fjällen. Bajskorvarna var grova och helt svarta och innehöll hela blåbär och mycket hår från ren. Synd att vi inte kände efter om bajset ännu var varmt! Av en person bosatt i fjällen hörde vi att det rör sig fem björnar i området. Renar fanns det gott om, de största flockarna rörde sig om ett hundratal djur. Ibland verkade de nyfikna på oss, stannade och glodde en stund innan de sprang iväg med huvudena högt och nosen

Maten bestod av torrskaffning på påse, som lagades genom att hälla kokande vatten i påsen och röra om och vänta några minuter. På morgonen lagade vi snabbgröt på havregryn, på dagen tog vi fram Trangian och kokade soppa, utdrygad med köttbullar och på kvällen köttgryta eller kycklingpasta som tillreddes och åts direkt från aluminiumförpackningen för att undvika disk! Smörgåsar med medvurst och ost och en massa pulverkaffe kompletterade menyn. Det otroliga öppna fjällands-

kapet och de fina ruskafärgerna överväldigade deltagarna. De flesta hade ingen tidigare erfarenhet av Lappland sommartid och hade inte kunnat föreställa sig att sådana här landskap existerade i Finland. Trots att vi vandrade hela den sista dagen i regn, förtog det inte intrycket av att vandringen var något av det häftigaste vi varit med om! I Pallas kunde vi duscha, skåla i champagne och äta renskav med lingon, gurka och en snaps!

Femton kilometer om dagen Våra dagsetapper var högst 15 km långa och tog oss ca sex timmar att vandra. Alla som klarar av att bära en ryggsäck som väger 15 kg och som inte har svårare knä- eller höftbesvär klarar av vandringen. I vandringen deltog Arja och Kurt Öhblom, Kaj Ahlbäck, Arvo Björkroth, föreningens ordförande Jan-Erik Bergquist och Kari Penttinen, som hade planerat vandringen. Text och foto KARI PENTTINEN

22 – GOD TID

8/2012 föreningsnytt

Solnedgång över Adriatiska havet

Sibbopensionärer fann Adriatiska havets pärla Den sista veckan i september tillbringade 22 pensionärer från Sibbo och två gäster på en höstresa till Dubrovnik. Tidpunkten visade sig vara utmärkt väl vald. Vädret var fint, och genast vid ankomsten slog en varm bris emot oss. På dagarna var det under hela veckan mellan 25 och 30 grader varmt och det kristallklara vattnet var runt 22 grader. Den

värsta turisttillströmningen var över, också om det på några ställen ännu var trångt om utrymme. På flygfältet i Dubrovnik möttes vi av Niko som var vår guide under nästan hela veckan. Han talade skandinaviska, som följd av många

Den nybygda bron i Mostar är bygd efter de gamla ritningarna.

års vistelse som flykting i Norge. Efter incheckning och buffetmiddag på vårt hotell begav sig min rumskamrat och jag ut för att undersöka omgivningen. På upplysta stigar och trappor och med litet hjälp av mobilens ficklampa tog vi oss ned till hotellets beach, en sträcka på ca 200 m. Vi fann att där fanns en stege från vilken man kunde ta sig ned i det djupa vattnet. Liksom de flesta stränder i Kroatien var det ganska skarpa stenar man hade att ta sig över innan man var där så jag var glad över badskorna, som nästan är ett måste där. Varje morgon startade vi med ett morgondopp före frukosten. Oftast var vi helt allena på ”vår beach”. En morgon kom vi dock ned just när fyra sportiga män hoppade i vattnet. De störde oss inte eftersom de tog sikte på den stora obebyggda ö som fanns utanför kusten. Hurtigt simmade de iväg för att antagligen också simma runt ön och vi såg dem inte vidare.

varit ett sund mellan de två öar som gamla staden var uppförd på. Sundet fylldes igen med stenar på 1800-talet och täcktes med kalkstenar, som nu polerats släta och fina av alla fötter som gått där. Vid huvudgatan låg flere imponerande kyrkor och ett kloster som också innehöll Europas äldsta apoteksmuseum. Bakom klostrets murar gömde sig en idyllisk klosterträdgård med gamla träd. Via huvudgatan kom man också till den gamla hamnen, där det fanns sightseeingbåtar och till akvariet. Gamla staden har skadats i flere jordbävningar och krig. Under det senaste kriget på Balkanhalvön fick den många granatträffar av vilka man nog ännu här och där såg spår. Men kroaterna har också restaurerat flitigt. Gamla stan finns på UNESCOs världsarvslista och har fått understöd för renovering. Följande dag blåste det ganska hårt och vår båtutflykt höll sig till de lugnare vattnen. Från utsiktsplatsen dit man kom via linbana hade man en fin utsikt över staden.

Förvirrande gränsdragningar En dag gjorde vi en heldagsutflykt till Mostar i Bosnien-Hercegovina. På den turen som först gick längs strandvägen norrut såg vi fantastiskt vackra vyer. Samtidigt fick vi erfara hur förvirrande gränserna är dragna mellan de nuvarande staterna i det forna Jugoslavien. Vi åkte alltså kustvägen norrut för att lämna Kroatien och komma in i Bosnien-Hercegovina som har en kustremsa på några tiotal km med en viktig hamn där. Efter att ha kört denna sträcka körde vi in i Kroatien igen och vände av mot nordost. Efter någon timme passerade vi igen gränsen där vi fick vänta något längre innan vi på nytt kom in i Bosnien-Hercegovina, och fortsatte till Mostar. I Mostar möttes vi av en ny guide, en ung studerande kvinna som också hon varit flykting i Norge, där hon hunnit avverka både högstadiet och gymnasiet. I Mostar finns en stor muslimsk befolkning. Där stod flere moskéer med minareter och hela staden

Republiken Ragusa Vår första utfärd var att besöka gamla staden i Dubrovnik under Nikos ledning. Han berättade att staden under flera hundra år varit den självständiga republiken Ragusa. Och att de stadiga murarna som omgav gamla staden hållit inkräktarna utanför. Gatorna var smala och krokiga och där fanns massor av trappor att klättra upp för. Genom centrum löpte en bredare gata som ursprungligen

Europas äldsta apoteksmuseum

gjorde ett för mig mer exotiskt intryck. Vi fick besöka en mindre moské där hon berättade om muslimska seder och bruk. Då vi beundrade de fina mattorna på golvet i moskén berättade hon bl.a. att det var sed där att släkten vid en begravning skänkte en matta till mosken. Då källaren för någon tid sedan städats hade man där funnit tusentals mattor.

Musselodlingar Följande dag for vi med buss åt andra hållet dvs. söderut till Montenegro. Vägen bjöd igen på många fantastiska lanskapsvyer, med det blå havet eller skogsdungar med de kännspaka toppiga cypresserna. På många ställen i havet såg vi musselodlingar, vilket bevisar att vattnet här är rent, då musslor inte lever i förorenat vatten. De gamla städerna Kotor och Budva var intressanta. Staden Kotor omgavs av en mur som på bergssluttningarna nästan gav ett intryck av kinesiska muren. Intressant var att valutan i Montenegro var euro, fastän landet inte hör till EU. Kroatien hoppas däremot snart bli antaget i EU (där var valutan kuna).

Glada. hjälpsamma människor Den sista utfärden under resan gjordes med buss och båt till ön Korsčula. På den resan såg vi förutom de kanske vackraste vyerna också oliv- och vinodlingar. På hemvägen därifrån gjorde vi ett besök på en vingård där vi fick provsmaka produkterna och kunde handla hem med oss. Under hela veckan bodde vi på samma hotell på halvön Babin Kuk, dit man kunde ta sig med buss från gamla stan. Vid stranden fanns förutom vår lilla beach en välkänd strand, Copacabana, och flera hotell hade egna stränder. Alla var dock kalkstens- eller kalkstensgrusstränder. Vi fick intrycket att kroatien var ett vackert, rent land statt i utveckling och att människorna är glada och hjälpsamma. Text BIRGITTA JANSSON-KOPONEN Foto CHRISTINA LINDFORS

GOD TID

8/2012 – 23

föreningsnytt

Oktoberfest i Grankulla Grankulla svenska pensionärer firade just sin årligen återkommande höstfest. En sprudlande glad fest, som samlar en allt större skara deltagare för varje år.

Stående Kaarina Ojasti, sittande från vänster Gun de la Chapelle, Marianne Huotari, Maj.Britt Salomaa.

Lika roligt som det är att festa tillsammans, leka trevligt har det stora talkogäng som planerar och förbereder festen, Maten planeras, införskaffas och förberedes, huvudsakligen av vår duktiga medlem Tuula Jonasson. Tre timmar före festen samlas ett dussintal frivilliga medlemmar för att släpa bord och stolar, dekorera och duka.

Cirka 90 medlemmar hade hörsammat kallelsen och infann sig på festhumör och många hade kvällen till ära också markerat festens betydelase i sin klädsel. Ordföramde Alf Skogster hälsade välkommen med en sång som han framförde tillsammans med Andreas Wärnhjelm. Och så kunde festen börja.

Efter riklig traktering i form av mat och dryck uppträdde Alf Skogster med sin alter ego Olof Gullberg i en bejublad sketch. Så blev det dags för en svängom en stund, före den alltid lika populära musikgissningen, kompenerad och spelad av vår eminente spelman Boris Westerlund med Margareta Sirviö som speaker. Att stämningen var mycket lyckad och glad framgick av de spontana sångarna Karl-Heinz Henn och Guy Kauhanen som underhöll oss under kvällen. Margareta Sirviö

Kultur en masse! I Kvinnoklubbens regi, ordnades,

tillsammans med Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors en gemensam resa söderöver, närmare bestämt till huvudstaden. Avsikten var att bese Helene Scherfbecks konstutställning på Ateneum. Hur vet man att utställningen är så populär? Långa, ringlande köer utanför på gatan, trängsel i alla rum och korridorer, man knuffar och buffar varandra. Orsak till popularitet: Bekant konstnär, bekanta tavlor. Som inkommen i färgeriverksamhet i 40 år tror jag att det är mycket hennes färgsinne som fascinerar

folk. Tavlor med samma motiv men målade i olika behagliga nyanser. Sammanfattning: Lyckad färd, utställningen fin, tavlorna vackra, trevligt sällskap och guiden utmärkt. I Vaakunas översta våning, bjöd klubben med anledning av sitt 95-årsjubileum på härlig bubblande Champagne och så var resan slut. Ännu en upplevelse rikare kunde vi nöjda återgå till näringarna hemma i Tammerfors och tackar Kvinnoklubben för väl genomförd resa. Pressattaché PELLE Pressbild PELLE

Oktoberfestande Granlullapensionärer. Foto KAJ KANKAANPÄÄ

Munksnejden besökte Sandudd

resenteras av familjen Stockmann, musiken av Leevi Madetoja, Armas Järnefelt, Robert Kajanus, konsten av Albert Edelfeldt, Fanny Churberg, Helene Scherfbeck och Hugo Simberg. Guiden kunde berätta intressanta historier också om personer såsom, Hjalmar Linder (Svartå slott), Aurora Karamzin (Diakonissanstalten, Träskända gård, Villa Hagasund) och Georg August Wallin (orientalist och forskningsresande), som alla varit betydelsefulla på sitt sätt. Rörande var det att se att någon placerat små muminfigurer uppe på Tove Janssons gravsten bredvid skulpturen av en liten pojke, skulpterad av hennes far Viktor Jansson. Bara hennes namn står på gravstenen, inga datum.

Vädret var inte det bästa när Munksnejdens pensionärer besökte Sandudds begravningsplats.

Människan Viveca Bandler

Munksnejdens pensionärer företog en rundvandring på Sandudds begravningsplats en septemberonsdag under ledning av guiden Anneli Ståhlberg. Det var drygt tjugo tappra medlemmar som fullföljde vandringen trots att vädret verkligen inte var det bästa och det började ösregna ungefär halvvägs. Först fick vi höra litet historik om begravningsplatser i Helsingfors. Den första begravningsplatsen anlades i det som nu kallas Gammelstaden, som också är platsen för Helsingfors grundandes 1550. Där

kan man ännu se konturerna av den första kyrkan och en gravsten har också bevarats. När staden sedan flyttades närmare havsstranden 1640 byggdes en ny kyrka, Ulrika Eleonora, och anlades en ny begravningsplats, på det som nu är Senatstorget. Man började också använda det som nu kallas Gamla kyrkoparken som begravningsplats, isynnerhet under pestens härjningar 1710, därav namnet Pestkyrkogården. 1829 upphörde man att använda detta område som begravningsplats.

Den första begravningsplatsen på Sandudd är den ortodoxa från 1815. Sedermera har det anlagts sex andra begravningsplatser på Sanduddsområdet, t.ex. den lutherska, den judiska och den islamiska. Där finns också ett kolumbarium. Under en vandring på begravningsplatsen får man en lektion i Finlands historia och utveckling både vad gäller politik, affärsverksamhet, musik, konst och kultur i allmänhet. Bland politiker och statsmän kan vi nämna J.V. Snellman, affärsmännen kan rep-

däremot står även alla titlar vid föräldrarnas namn, men vid Vivica Bandlers namn enbart Människan, något som kanske ger anledning till eftertanke. Rundvandringen avslutades vid den s.k. Konstnärsbacken där representanter döe olika konstarter är begravna, såsom t.ex. Akseli Gallen-Kallela, Timo Sarpaneva, Eila Hiltunen, Alvar Aalto, Leif Wager, Selim Palmgren, Paavo Rintala. Mycket diskussion har under åren förts om vem som är tillräckligt betydande för att få bli begravd här. Så var fallet t.ex. när Georg de Godzinsky skulle begravas och sedan igen när det gällde Pertti ”Spede” Pasanen, som alltså båda till slut fått sin grav här. Nu är alla gravplatser upptagna, så det blir inga upprivande diskussioner längre och det är säkert bra. GUNILLA KURTÉN

På den von Frenckellska gravstenen

Höstmöte i Pernå

Pernå pensionärer höll sitt stadgeenliga höstmöte på Sockenstugan den 24 oktober. Ett 40-tal medlemmar hade mött upp för att välja ordförande, samt styrelse, kassör, för år 2013. Marianne Hällsten valdes enhälligt till ordförande. Styrelsen valdes som följande: Rabbe Sandholm vice ordförande, Marianne Gunell sekreterare, Guy

Andersson vice sekreterare, CarlGustav Lindfors kassör, Ritva Grönqvist sammankallare till nöjeskommittén, samt styrelsemedlem Kaj Grönqvist. Revisorer blev Görel Selander och Stina Jöns samt reseledare Kethe Sjöholm. I övrigt fortsätter verksamheten som förut med föredrag på mötena, teaterbesök, revy, julfest m.m.

24 – GOD TID

8/2012 föreningsnytt

Lokala förmågor på Lovisapensionärernas höstfest Ett något annorlunda festtal fick

publiken uppleva när Erkki Tuormaa talade inför en fullsatt festsal på Lovisanejdens svenska pensionärers höstfest. Ensamheten

– ett problem i dagen samhälle behandlades fiffigt med hjälp av Tove Janssons Vem kan trösta Knyttet? Berättelsen innehåller mängder av visdom, enkla saker i vardagen om

Föreningens sånggrupp SeniorPopp uppträdde på festen.

att våga ta kontakt, bry sig om och få vänner. UniSet med duon Christer Johansson och Bertel Mårtensson har en repertoar som berör. Brudvalsen Av längtan till dig med sina vackra ord, Kalle Tappinen i Samba katastrof och Se havet, skapade stämning. Duon ledde också allsången och spelade upp till dans i slutet av festen. Vi har en fenomenal underhållare i Bengt Blomqvist. Han spelar dragspel, han sjunger, han berättar roliga historier på bygdemål, han författar orden till sina roliga visor, allt med glimten i ögat! Han ackompanjerade också föreningens egen sångkör SeniorPopp i några hurtiga somriga valser. Festkommittén hade gjort ett stort arbete med kaffe, kakor och femhundra läckra smörgåsar. Her-

Gäster från Isnäs. Isa Rehnberg, Margareta Forss,Lilli Sundberg, Irmeli Ek.

rarna serverade stiligt kaffet utan mankemang. Festpubliken trivdes. Man återsåg gamla vänner, man samtalade, sjöng och dansade.

Programmet avslutades med lotteri. Borgåborna Ulla Lindberg och Urda Grönroos hade turen att få huvudvinsterna.

att skaffa ett eget utrymme. Kommunen planerar att låta bygga ett allaktivitetshus. I det projektet vill vår förening gärna vara med från början. Vår förening har fått ärva sin tidigare ordförande Rainer Nordström. Till Rainers minne har föreningen hittills utdelat tre gånger ett stipendium på 1 000 euro. Vi kallar det Kommunalrådet Rainer Nordströms Hembygdsstipendium. I år var det Sjundeå Krigsveteraner rf som fick det.

sitt första uppträdande på festen, ackompanjerad av Hanna Noro. Föreningens medlem Anita Åberg läste sin egen dikt Om livets skeden. Därefter bjöd kocken Tom Ekström alla till ett festligt middagsbord. Anita Weckström och Gertrud Holm fick ta emot Svenska pensionärsförbundets förtjänsttecken i silver av förbundets representant Veronica Biaudet. Föreningens sekreterare Gunvor Enberg fick föreningens standar som hon varit med om att planera. Då ordet blev fritt fick föreningen gåvor i form av vackra ord, blommor och andra presenter, bl.a. donationer till den nyligen bildade Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland. Efter övrigt program sjöng Sjundeås egen flicka Pernilla Karlsson tre sånger ackompanjerade av Sara Pöntinen. Före dansen som sköttes av Henry´s One Man Band sjöngs Modermålets sång. Sista valsen spelades klockan 20.45.

Rosor

Dukat till fest!

Sjundeåpensionärer firade sina 40 år med en glad fest

Rainer Nordströms grav pryddes på förmiddagen med ett ljus och en bukett rosor. En annan av föreningens tidigare ordförande, Gunvor Berghäll, uppvaktades med en bukett rosor hemma hos sig. Då föreningen bildades år 1972 valdes Inger Lindroos till verksamhetsledare för föreningen. Hon var personligen närvarande på festen, liksom Tytti Walkama som gav över ordförandeklubban till Marianne för ett par år sedan. Inom föreningen har bildats en sånggrupp. Gruppen hade

KRISTINA WAHLSTRÖM

Text GUNVOR ENBERG Foto TORSTEN HAGELBERG

Lördagen den 20 oktobersamlades ett nittiotal festklädda människor i Borgvik föreningshus för att fira Sjundeå pensionärers 40-årsfest. Av 145 medlemmar var 61 närvarande. Inbjudna gäster var bl.a. representanter för Svenska pensionärsförbundet och de västnyländska pensionärsföreningarna. Festen började med välkomstord av föreningens ordförande Marianne Hagström. Efter en välkomstskål ackompanjerade föreningsmedlemmen Timo Heiskanen på dragspel allsången Välkommenvisan. Föreningens vice ordförande Frey ”Frigge” Karlsson berättade om föreningen under rubriken I går, i

dag, i morgon. I går: Frigge berörde föreningens grundande och läste ett kort citat ur den historik som föreningens medlem Gunnel Finnroos skrivit till föreningens 20-års fest. Det var månadsträffar med information, teaterresor och andra resor m.m. Han påpekade att verksamheten

TACK Hjärtligt tack till alla som kom ihåg oss i andledning av vårt 40-års jubileum 20.10. Sjundeå Pensionärer rf

i föreningen är mycket sig lik nu ännu 20 år senare. I dag: Nu får vi hålla våra månadsträffar gratis i Församlingshemmet i kyrkobyn. Nya aktiviteter har tillkommit, t.ex. petanquespelet under sommaren. Stavgången varje tisdag under höst och vår tillkom genom initiativ från Folkhälsan. Båda aktiviteterna drar ganska många deltagare. Från 2011 har föreningen gratis fått använda Loket vid Sjundeå järnvägsstation. Där har t.ex. spelats bingo och hållits styrelsemöten. I morgon: Som kommande projekt ligger främst på agendan

Anita Weckström och Gertrud Holm fick ta emot Svenska pensionärsförbundets förtjänsttecken i silver.

GOD TID

8/2012 – 25

föreningsnytt

Pargasiter besökte Nagu Solen har minsann inte lyst alla dagar den här hösten. Men torsdagen den 20 september värmde den i alla fall det glada pensionärsgäng som med buss anlände till Sjöfartshuset på Kyrkbacken i Nagu. Sjöfartshuset är någonting vi gärna visar upp för våra gäster och Ulla Sarlin är självskriven guide. Kaj Dahls fotoutställning har i sommar gett samlingarna en extra guldkant. När folket en timme senare anlände till ungdomsgården Framnäs, välkomnades de av Bengt Johanssons dragspelsmusik och stiliga långbord, dukade i höstens vackra färger. Pensionärsklubben Festingarnas ordförande Raili Svahnström önskade alla välkomna och hoppades på en trevlig samvaro. Vid det laget hade redan de flesta ”Pargasiter” hittat vänner och släktingar bland värdfolket så

placeringen gick snabbt och smärtfritt. Hundratalet personer fann sin plats i den rymliga salen. Såsom alltid förut inledde vi med Festingarnas egen sång. Bengt Johansson ackompanjerade allsången och fortsatte med Tag fram det bästa humör du har. Alla kunde sjunga med tack vare Festingarnas sånghäften som låg framlagda på borden. Det skramlade lovande i köket och en del såg förväntansfulla ut. In bars rykande skålar med fisksoppa som spred en frestande doft i salen. Eija i köksregionerna är expert på fisksoppa. Skärgårdslimpan bär

också hennes namn och är vida känd i regionen. En uppskattad gåva att ta med sig på stadsbesök (förf. anm.). Soppan hade en bokstavligen rykande åtgång. Bröd och ost försvann i samma takt. Kaffet serverades med en utsökt kaka av lingonmousse på smulbotten. En höstdelikatess. Efter det här kalaset var vi redo för själva programmet. Bengt inledde med ett par solosånger speciellt avsedda för pensionärer, tyckte man sig förstå. Därpå följde en tävling med bekanta melodier, den som först gissade rätt melodi, fick ett litet pris.

Känga åt åldringsvården Alla som känner Monika och Göran Dahlén vet att när de kommer upp på scenen så vankas det något roligt. Så också denna gång. Dagens första sketch behandlade utslitna fraser i dagstidningarna. Aldrig finns det pengar, men feta bonusar och dividender delas ändå ut. Åldringsvården fick sig också en känga. Pensionsåldern bara stiger men vården bara minskar. I den andra sketchen fick vi se vad som händer i ett äktenskap där frun i tjugoåtta år varje dag har tjatat på sin man. Sedan blev det Sjung och le och Naguvalsen som avslutning.

En snipa har blivit färdig

I umgdomsgården Framnäs satt man kring vackert dukade bord.

Lotteriet är en viktig programpunkt på Festingarnas möten. Huvudvinsten, en korg med drygt innehåll hade donerats av ”Pargasiterna”. Korgen gick till Nagubon Åke Åberg. Pargasföreningens ordförande Jan-Erik Bergqvist meddelade i sitt tacktal till Festingarna att han gärna kommer på nytt. Han framhöll att sammankomster är viktiga. Ändå har han upplevt att mången nybliven pensionär känner sig för ung för en pensionärsförening, när en åttioåring kan tycka att han eller hon befinner sig bland idel juniorer. Pensionärsresor drar inte heller som förr. Många beställer sina resor på nätet och tar sig på egen hand ut i världen. Jan- Erik Bergqvist välkomnade ändå alla på pensionärsresa till Pargas. Bengt Johansson spelade upp till dansmusik och visst blev det fart på

församlingen. En del sträckte på benen på dansgolvet, andra gjorde sig redo för hemfärd. En glad fest var till ända.

Smågruppsverksamhet Festingarna har flera aktiva smågrupper. Man spelar petanque och biljard, man bowlar, simmar och gymnastiserar. Den lilla Snackbaren träffas en gång per månad under ett givet tema. Senaste vår gick färden till Houtskärs kyrka och Skärgårdsmuseet där eldsjälen Bengt Backman visade oss omkring. Nu på hösten bekantade vi oss med historierna om KaffeKalle och hans f.d. stuga i Finby. Utfärderna görs med privatbilar. En kort tripp passar också en äldre pensionär. Det är skönt att komma hem till sin egen säng, tycker åtminstone Festingen BETTAN

Historiens vingslag och mayakultur Torsdagen den 18 oktober startade

en busslast förväntansfulla pensionärer från Lojo seniorer mot okänt mål och nya upplevelser. När den sista deltagaren stigit på bussen i Nummela började spekulationerna. Vart var man på väg? Reseledaren Litti Wahlbeck gav tre ledtrådar: historia, konst och shopping. Bussen styrde mot Helsingfors och vidare mot Östra centrum. Snart kunde man på en vägskylt läsa ”Hertonäs gård”. Man var framme vid Hertonäs herrgårdsmuseum.

Guidning på Hertonäs gård

– Greve Augustin Ehrensvärd köpte Hertonäs år1752. Han lät där bygga en fajansfabrik. Viceamiral Carl Olof Cronstedt ägde gården från slutet av 1700-talet till sin död 1820. Han lät bygga om fajansfabriken till bostadshus. År 1859 såldes gården till familjen Bergbom, berättade guiden Ralf Palmgren. Sedan 1917 ägs gården av Svenska Odlingens Vänner i Helsinge. Museets första våning är inredd som på familjen Bergboms tid. På andra våningen visas en ut-

ställning om viceamiral Cronstedt. Efter en rundvandring i den barockinspirerade parken kunde besökarna njuta av god mat i det forna inspektorsbostället i dag väletablerade Restaurang Gamla Kvarnen. Färden fortsatte till Didrichsens konstmuseum på Granö. Det moderna huset med finsk arkitektur ligger naturskönt beläget vid

havet. Museet grundades 1965 av makarna Gunnar och MarieLouise Didrichsen och innehåller ett tusental konstverk och föremål från forntida kulturer. För närvarande pågår utställningen MAYA 111, som presenterar mayafolkets världsbild och den kulturella uppfattningen om liv, död och tid. I fokus står mayakalendern och dess exakta

Hertonäs gårds park

tidmätning. Nu återstod bara shoppingen på Ikea. Det var trevligt att titta på utställningarna. Inköpen blev dock minimala. Hemliga resan har fått innehåll, något att minnas i höstrusket. Text VIVA HOLM Foto HARDY SKOG

26 – GOD TID

8/2012

Ministrarna Elisabeth Rehn och Ole Norrback samt Kyrkslätts pensionärers ordförande Fredrik Malmsten.

Festpublik på Långvik kongresshotell

Sommar och sol i Kyrkslätt

Nu när vi är inne i den mörkaste av tider kan det vara roligt att minnas soliga sommardagar. Tänk att vi nog fick njuta av några sådana förra sommaren. Flera ministrar, eurovisionschlagervinnare, sambaflickor osv. Vad mera kan man önska sig när man deltar i en västnyländsk sommarfest? Allt detta och mycket till fick vi njuta av i Kyrkslätt då SPF Västnyland firade sin sommardag på Långvik kongresshotell i augusti. Vi fick höra välkomstord från såväl ordförande Jan Broman som kommundirektör Tarmo Aarnio. Aarnio talade om vilket ansvar vi som individer har för oss själva, men att också i det kommunala beslutsfattandet skall människan vara i centrum. Hälsningstalet hölls av förbundsordförande Ole Norrback. Han tog upp bl.a. kommunalvalet och föreslog att så många seniorer som möjligt skulle ställa upp. Han tog även upp frågan om datorer och Facebook. Datorn skall vara en tjänare, och man kan få många

trevliga kontakter via den. Det kan också vara ett sätt att nå över generationsgränserna. Han efterlyste även en mera analytisk diskussion om den nya lagen om äldreomsorg.

Minister i rutan i höst Dagens festtalare var minister Elisabeth Rehn. Hennes sällskap har vi alla kunnat njuta av i vår hemsoffa, eftersom hennes program Elisabeth möter har sänts på Yle Fem denna höst. På sommarfesten berättade hon om hur det var att göra programmet. Att få samtala med människor från olika kulturer var mycket intressant. Hon talade med bl.a. Kofi Annan och Kim Jong-ils sonson, Kim Han-sol. Alla människor hon möter är i grunden lika, med likadana tankar och likadana problem. För den lättare underhållningen stod Axel Ehrnström, bättre känd som Paradise Oscar. Han sjöng

både på svenska och på engelska. För att inte glömma sambaflickorna och pojken, som bjöd på såväl ögonmat som svängig musik! Kyrkslätts pensionärers ordförande Fredrik Malmsten tackade alla deltagare, de som uppträtt samt alla aktiva medlemmar i arrangörsföreningarna som ställt upp med sin arbetsinsats! Därtill tackade SPF Västnylands ordförande Stig Nyberg speciellt arrangörsföreningarna. Arrangemangen var ytterst professionella, börjande med konferencier Georg Mäkinen. Han ledde också allsången och fick gästerna att trivas. Alla 400 deltagare gick hem på mycket gott humör. Det här var en fest att minnas! Nästa västnyländska sommarfest arrangeras som ett samarbete mellan Ingå Pensionärer och Sjundeå Pensionärer.

Paradise Oskar uppträder.

Text MONA LEHTONEN Foto HENRY LÖNNROTH

SPF Västnyland höstmöttes i Hangö SPF Västnyland höll sitt höstmöte

16 oktober i Hangö. Närvarande var elva medlems-föreningar av tolv. Sittande ordförande Stig Nyberg från Tenala-Bromarf pensionärer omvaldes enhälligt till ordförande för SPF Västnyland 2013. Enligt de nya stadgarna skall varje förening ha en representant i SPF Västnylands styrelse samt en suppleant. Styrelsen för 2013 består av (suppleanten inom parenter): Ekenäs Pensionärer Catharina Hindrén (Bror Westerholm), Ingå Pensionärer Disa Flythström (Tytti Valkama), Karis Pensionärer BoViking Karlsson (Tor Wernér), Kyrkslätt Pensionärer Fredrik Malmsten (Raili Nordblad), Lojo svenska seniorer Birgit Pihl (Litti Wahlbäck), Norra Kyrkslätts Pensionärsförening Jan Broman (Irma

Nyholm), Pensionärsföreningen Fagervik Karl-Eilif Åberg (Camilla Grönholm), Pojo Pensionärer Eva Lundell (Inga-Britt Kvarnström), Sjundeå Pensionärer Marianne Hagström (Frej Karlsson) Svenska Pensionärsgillet i Hangö Gunnar Ojala (Brita Lindqvist), TenalaBromarf Pensionärer Stig Nyberg (Georg Ranta), Österby Pensionärer Nils Jansson (Inga Björk). Mötet beslöt att inte uppbära någon medlemsavgift i SPF Västnyland för 2013. Därtill beslöts att arrangera busstransport till förbundets höstmöte i Tammerfors. SPF Västnylands sommarfest ordnas den 15 augusti av Ingå Pensionärer, Sjundeå Pensionärer och Pensionärsföreningen Fagervik. En sommarresa till Dalarna planeras till nästa augusti. Regionens tidigare ombudsman

Mona Lehtonen avtackades med blommor. Som förbundets nya IKT-projektkoordinator berättade Mona om IKT-projektet som väl har kommit igång. Avsikten är också att hitta pensionärer som är villiga att fungera som IT-handledare för andra pensionärer för att hjälpa med dataproblem. Dessa handledare får undervisning och stöd av pensionärsförbundet. Hon nämnde bl.a. att IKT seminariet i Tammerfors följande dag hade 47 anmälda. Projektet har fått en fortsättning till år 2014. Regionens nya ombudsman Veronica Biaudet hälsades välkommen av ordförande Stig Nyberg. Veronica informerade om aktuellt från förbundet och sade att hon ser framemot att få börja arbeta närmare pensionärerna. VERONICA BIAUDET

Kyrkslätt Spelmän

Sambagruppen

GOD TID

Sämre tider på Åland Undertecknad har väl någon gång

skrivit om att Åland är EU:s rikaste region. Och det stämmer men också på våra ”tusen öar” så märks recessionen. Men inte mycket. Arbetslösheten på Åland är fortfarande något under tre procent. Och det innebär att arbetslösheten i förhållande till fastlandets är mycket liten. Här finns ännu arbetsplatser och så har det varit en längre tid och det igen har betytt att vi har en ständig befolkningsutveckling som ju inte beror på nativitetssiffror utan på att invandringen är större än utvandringen. Som exempel kan jag nämna att 1980 var antalet fast bosatta 2 783, vid sekelskiftet 25 776 och 2011 28 355 enligt Ålands statistik- och utredningsbyrån. Ålands enda stad Mariahamn växer hela tiden och har i dag (2011 års siffror) 11 263 fast bosatta. 1980 var Mariehamnarna 9 553. Bristen på tomtmark och säkert också kraven på hembygdsrätt och näringsrätt bromsar upp befolkningsökningen i Mariehamn men naturligtvis också på övriga Åland. Åland står inför en kommande samhälls- och strukturreform och då blir det naturligtvis aktuellt med kommunsammanslagningar och kanske också en möjlig förändring av den s.k. hembygdsrätten. Kommunfusioner är ju högaktuella på fastlandet. Här på Åland har vi fortfarande sexton kommuner av vilka den befolkningsmässigt minsta kommunen Sottunga (skärgårdskommun) i dag bara har 103 invånare! Ja, hur går det för skärgården i fråga om antalet fast bosatta. Vi kunde svara så här – här bor många på sommaren men på vintern allt färre. 1980 hade skärgården 2 452 fast bosatta medan antalet 2011 hade sjunkit till 2 219. Nämnas bör att minskningen under de senaste åren har varit liten, som delvis har haft sin förklaring i politiska beslut att gör någonting för skärgårdens befolkning.

För 90 år sedan fick Åland sin självstyrelselag. Efter inbördeskriget ville Åland ”återförena” sig med Sverige. Vi fick en folkrörelse som leddes av ”ålandskungen” Julius Sundblom som gjorde allt för att Åland skulle förenas med Sverige. Man åberopade bl.a. fredspristagaren Woodrow Wilssons proklamation om den nationella självbestämmanderätten. Finland igen påpekade att Åland alltid tidigare hade räknats som en del av Finland. Åland hade före 1300-talet anslutits till Åbo stift, vars biskop under drygt tio år hade varit ålänningen Ragnvald! Och de tusen öarna lydde under Österlandets (Finlands) lagman. Vid länsreformen 1635 överfördes fögderiet till Åbo och Björneborgs län.

Kampen slutade efter en granskning och besök av en rapportörgrupp som representerade Nationernas Förbund i en kompromiss: Åland tillföll Finland under förutsättning att det förblev svenskspråkigt och demilitariserat samt fick en hög grad av självstyrelse. Då var ingen av de tre parterna nöjda med beslutet. Kanske mest missnöjda var ålänningarna som ändå fick sin lag om självstyrelsen som har förnyats och så småningom igen skall förnyas. Men i dag är man inte besviken över NF:s beslut. I dag önskar man i stället utvidga självstyrelsen. Vi har t.o.m. ett litet parti på Åland som talar för åländsk självständighet. Då tänker undertecknad alltid på att ca 30 procent av ålänningarna i dag har sina rötter på fastlandet och knappast är ”självständighetsivrare”.

Fortsätt att skriva om ditt liv

RAINER JOHANSSON

• den 14 november med Bronzon • den 12 december med UniSet

Våren 2013 ordnar Axxell City

tillsammans med Svenska pensionärsförbundet rf en påbyggnadskurs för dem som tidigare har gått en Att skriva om sitt liv-kurs. Deltagarna får möjlighet att fördjupa sitt litterära skrivande och fortsätta påbörjade projekt. Kursledare är Åsa StenvallAlbjerg och kursplatsen G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors. Kursstart 7–8 januari. Övriga

kursträffar 4–5.2, 4–5.3 och 8–9.4 (må–tis). Läs mera om kursen på www.axxell.fi/city eller kontakta kursledaren, e-post: asa. stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722.

På AV, Annegatan 26, Helsingforskl. 18–22. Inträde 10 € Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stöds av: Arbetets Vänner, Aktia, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

Men Åland är inte bara starkt eko-

nomiskt utan är också en anmärkningsvärt stark fotbollsregion med ett åländskt lag IFK Mariehamn i herrligan och ett åländskt lag i damernas högsta serie nämligen Åland United. IFK Mariehamn kom fyra i årets serie och hade t.o.m. chans till medalj. En gång tidigare har IFK också varit fyra men ändå var årets insats toppen. IFK förlorade inte en enda gång på hemmaplanen Wiklöf Holding Arena. United igen vann silver och förlorade guldet på grund av en mindre bra start. Efter midsommar var United bäst i serien och öste in mål – sammanlagt 110! Min favorit i silverlaget var åländska Adeline Engman som debuterade som 14-åring och som 17-åring kom in i damlandslaget. Nu siktar Adeline på studentexamen och EM i Sverige. United som har landshövdingen Peter Lindbäck som ordförande har redan i stora annonser deklarerat ”Vi siktar på guld säsongen 2013”! Och har redan den senaste veckan fått två förstärkningar på landslagsnivå. Då jag senast var inne hos Peter Lindbäck så handlade det mest om fotboll fast mitt ärende var att få honom att skriva i vår medlemstidning Nyset. Då United spelar så brukar Peter Lindbäck springa omkring som vilken ”liten springpojke som helst”. Avslutningsvis vill jag nämna att jag i dag lade sista handen vid vår medlemstidning Nyset som med anledning av självstyrelsens 90 år hade Åland som tema och hade 32 sidor. Sedan flera år är den i färg. Och vi trycker den i nästan 1 000 exemplar för att senare kunna ge den åt besökande gäster från fastlandet. De flesta av våra medlemmar får den gratis hemburen av tjugo frivilliga utbärare. Några måste sändas med post vilket blir rätt dyrt.

Danskvällar

VI SKÖTER DINA TÄNDER Vill du också ha nya fina tänder? I så fall är du i gott sällskap. Över en miljon människor i hela världen har fått egna tänder igen med implantat- R systemet Brånemark System. Tänder där vi ersatt den naturliga tandroten med tandimplantat och som både ser ut och känns som dina egna tänder. Vi har lång erfarenhet och arbetar för kvalitet. Därför har vi valt Brånemark System R. Vi utför även sedvanlig tandbehandling, tandreglering, kronor, broar, proteser och estetisk tandvård.

implantatmetoden

HAMMASTEKNIIKKA OY TANDTEKNIK AB TIMO NIEMINEN Högsta kvalitet och pålitlighet med dagens metoder. SPECIALTANDTEKNIKER - Helproteser, påfyllningar, reparationer - Alla förekommande arbeten inom branschen

40 ÅR 2012

NÄRDENT Tel. 06-224 3404 Närpes

Specialtandtekniker Hans Boström Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

Lab. Rådhusgatan 21B Tel. (06) 322 6300 www.tendent.com

Tandklinik

NyDent Tandläkare

Mårten Nygård tel. 06-357 7749 Glimmergränden 1 Tidsbeställning må-fre www.nydent.fi

Tel. 06-723 5151

Specialtandtekniker Johan Svahn - Nya helproteser - Påfyllningar - Protesreparationer Tandtekniskt laboratorium

Södermalmsgatan 2 (Gatuplan) Jakobstad. Tfn 06-724 5582

Tandproteser direkt från

Vill du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder?

Ring oss tel. 06-312 7114 0400 669 434 Vasaespl. 15A, Vasa Leg.tandläkare Christel Jåfs

Leg.tandläkare, implantolog

Alireza Hajitaheri

GUNILLA DAMÉN 019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi Rådhustorget, EKENÄS

Antti Räty

Tandhygienist Susanna Leino

019-241 2730

Stora Kyrkogatan 23, Ekenäs

SPECIALTANDTEKNIKER • framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer medan ni väntar • översyn av protes samt rådgivning gratis

✁

Ålandskrönika

8/2012 – 27

Ring och beställ tid! VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

Hur mår din tandprotes? Behöver den påfyllning, reparation eller rentav förnyas? Specialtandtekniker Dan Backlund Salutorget 2 A (Ehrs Höghet) Jakobstad ✆ 724 5220

28 – GOD TID

8/2012

Vad får tillgänglighet kosta?

Paul Granholm i Jakobstad är synskadad och aktiv Pratsam-användare och testare.

Siffrorna är rätt hisnande. Även om det inte finns några exakta siffror på hur många personer med synskada eller synnedsättning det finns i Finland, är uppskattningen över 100 .000 personer. Enligt en rapport presenterad av Kommunikationsministeriet år 2011 kan antalet stiga till närmare 200 000 personer inom tio år. Det låter närmast otroligt – en fördubbling på tio år. En förklaring som ministeriet pekar på är undersökningar som visar att 6–8 procent av alla över 65 år har en synskada. År 2009 fanns det 900 000 finländare över 65 år och år 2020 beräknas det finnas 1,4 miljoner. Rapporten är en del av åtgärdsprogrammet ”För ett tillgängligt informationssamhälle” år 2011–2015. Programmet innehåller många förklaringar till att en relativt stor del av befolkningen hamnar utanför dagens informationssamhälle och blir marginaliserade. Fenomenet har till och med ett namn, ”Den digitala klyftan”. Det konstateras bland annat att ”Finland har länge satt sin tro till den goda viljan, som dock inte har genererat tillräckliga åtgärder med avseende på e-tillgängligheten“ och att ”tillgängliga lösningar har ofta setts som en överflödig extra kostnad och börda”. Här kan i alla fall en medvetenhet skönjas. Men programmet har också många goda förslag till förbättringar, som ska göra information från både offentliga och privata sektorn tillgänglig för personer med olika funktionshinder. En uppföljningsgrupp underställd ministeriet ska trygga att programmet genomförs, bland annat genom bättre samordning mellan instanser och ett intensivare samarbete med tillverkare av hjälpmedel.

Pratglada manicker Redan år 2003 påbörjade Norra

Österbottens svenska synskadade rf utvecklingen av ett modernt informationssystem för personer med läshandikapp, som i första hand skulle förpassa taltidningar kopierade på kassett till historien. Bredbandsförbindelserna hade gjort sitt intåg och gav möjligheten att skicka taltidningar via en betydligt snabbare kanal. Även möjligheten att göra annan information tillgänglig för synskadade hägrade. Systemet kallas Pratsam och har förbättrat taltidningen på många sätt. Den når ut till prenumeranterna snabbare, den har bättre kvalitet, distributionen kostar mindre och mottagaren är enkel att använda. Det enda man behöver göra som prenumerant är att starta apparaten och efter en stund börjar den automatiskt läsa upp den nyaste taltidningen, som den hämtar själv via en vanlig internetförbindelse. Tack vare framgången med den första versionen av Pratsamsystemet, som nu används av alla finlandssvenska dagstidningar, har flera uppföljningsprojekt genomförts där systemet har vidareutvecklats. Även det nationella biblioteket för synskadade Celia har tagit i bruk Pratsam-systemet för utlåning av talböcker över internet. Under åren av utveckling har bland annat en finlandssvensk talsyntes tagits fram, som i rask takt kan producera talpublikationer av hög kvalitet. Talsyntesen, som heter Samuel, kommer under de

närmaste åren att ersätta en stor del av det ständigt minskande antalet frivilliga mänskliga röster som under närmare 30 års tid har läst in de finlandssvenska taltidningarna. Just nu pågår ett utvecklingsprojekt där en bärbar mobil spelare anpassad för synskadade har tagits fram och testats ute bland prenumeranterna. Utvecklingen av de olika delarna i Pratsam-systemet har till stor del finansierats av Penningautomatföreningen RAY, men också av flera finlandssvenska stiftelser och fonder. Utan denna finansiering hade de synskadade i Finland inte haft tillgång till ett av de modernaste systemen för distribution av talpublikationer. Programkoden till Pratsamsystemet publiceras nu även öppet på internet via den nybildade föreningen Kolibre, som är ett samarbete mellan organisationer och företag som vill främja möjligheterna för

personer med läshandikapp att ta del av informationssamhället. Kolibres roll är med andra ord att koordinera en gemensam öppen utveckling av moderna informationssystem och söker aktivt medel för dessa ändamål.

Rädsla för ökade kostnader Men det största hindret för en större spridning och ibruktagning av Pratsam-systemet genom åren har egentligen varit rädslan för de kostnader en bredare ibruktagning för med sig, både när det gäller internetförbindelser och apparatur. Ett gemensamt system som kan användas av alla personer med behov av anpassade informationstjänster har inte varit möjligt att lansera till stor del på grund av RAY:s snäva direktiv kring vilka funktionshinder som faller inom ramen för deras understöd. Det har resulterat i att när det gäller mindre handikappförbund

har det helt enkelt inte funnits resurser till investeringar i egna system. Och när det gäller taltidningar med stor spridning som Kyrkpressens har det inte funnits medel till varken produktion, distribution eller nödvändigt antal mottagare. Förra året lades Kyrkpressens taltidning därför ner. Det är lätt att säga att alla medborgare ska vara jämbördiga i samhället, men när strukturer och villkor för finansiering som gjorts upp för gamla system inte moderniseras i takt med utvecklingen i samhället så hamnar många personer med olika funktionshinder på fel sida om den digitala klyftan. Vi får hoppas att Kommunikationsverkets åtgärdsprogram kan se större helheter och ta fram modeller anpassade till dagens verklighet. För att inte tala om verkligheten om tio år. DANIEL AINASOJA projektledare, Pratsam

Är EU-krisen vår egen dumhet? Det är ytterst irriterande, för att inte säga förolämpande att tvingas läsa om hur bl.a. Grekland, Italien och Spanien utnyttjat sitt EU-medlemskap för att skaffa sig orättmätiga fördelar. Eller med andra ord att slösa bort gemensamma pengar på att ge lättnader och stöd åt egna medborgare som vi inte ger i Norden eller i Tyskland. Finland och några andra länder har försökt vara hederliga och i god tid planerat sin ekonomi så att alla regler följs och EU:s principer hedras. Andra har i stället följt samma gamla principer som man alltid gjort på hemmaplan och tagit emot mutor, gett mutor och friserat boksluten. Man har så fort som möjligt tagit emot alla förmåner och gjort av med pengarna på ett sätt som

skulle få de flesta finländska tjänstemän att blekna. Det som är landets sed i Grekland är skamlöst i Finland. Därför är EU i kris och man kan fråga sig om det är sydeuropéerna eller finländarna som varit klokast. Grekerna demonstrerar på gatorna och verkar att tycka att nordborna skall fortsätta att skicka pengar åt dem så att de kan behålla den standard de svingat sig upp till med hjälp av lånade EU-pengar. Här hos oss är vi i stället skräckslagna inför utsikterna att betala X antal miljarder åt länder som hellre går i konkurs än betalar tillbaka sina lån. Medierna och politikerna vill inte föro-

lämpa sydeuropéerna genom att ta fram alltför många konkreta exempel på hur pengarna i praktiken runnit ner i Medelhavet medan de lokala politikerna tigit. Men nu finns det småningom en sorts enighet om att det får vara slut. Vi kan inte betala hur mycket som helst för att rädda euron. Men så långt som att erkänna att Timo Soini haft rätt i mycket av sin kritik vill vi inte sträcka oss. Det skulle ju vara att underkänna oss själva som ju fortsatt att stötta politiker som inte kan förklara hur vi skall ta oss ur lånefällan. I Finland har somliga skrutit med att vi ”är bäst i klassen” när det gäller att följa EU-regler. Andra kan i stället säga att de

andra var ”klokast i klassen” eftersom de fick ut mest pengar utan bli tagna av polisen. Ärlighet varar längst heter det men blir ibland mycket dyrt, och ingen tackar oss för det. STURE GADD

GOD TID

8/2012 – 29

Hjärtlig Samrådsdag på Folkhälsan Stämningen var påfallande hjärtlig under det seminarium som Samrådet i SPF Helsingfors traditionellt håller tillsammans med Folkhälsan under de äldres vecka, nu den 11 oktober. Men så var också årets tema Från hjärta till hjärta.

Agneta Möller-Salmela tycker att välgörande, goda samtal och berättelser är det bästa vi kan ge våra barn och barnbarn.

Per-Erik Lönnfors har fått uppleva den positiva kraften i en ny relation på äldre dar.

Agneta Möller-Salmela från biblioteket i Hangö ledde publiken in i berättelsernas förtrollade värld. – Det muntliga berättande har uråldriga traditioner och i dagens teknologiska värld är det viktigare än någonsin att med barnen skapa de inre bilderna och bevara ordens magiska kraft, säger hon. Ett arv för oss far- och morföräldrar att föra vidare till barnbarnen. Agneta, som i Hangö utvecklat berättandet till skön konst i speciella upplevelserum, gav smakprov i tre olika berättelser, som fick oss garvade gamyler att andlöst lyssna och leva med. Därefter blev det Janssons frestelse och goda sallader för de c. 130 deltagarna.

ning. Sociala aktiviteter minskar risken för depression hos äldre är den slutsats hon lade fram då hon i juni i år doktorerade i Göteborg. Livslängden i Norden är högst i världen. Hos oss är sjutton procent över 65 år, fem procent 80

år eller äldre. Genom enkäter och intervjuer bland äldre i Vasatrakten har Anna kartlagt vad man mår bra av på äldre dar. Mellan 10 och 20 procent lider av psykiska besvär, främst depression. – Depression är vanligare bland kvinnor och en vanlig bortförklaring är att ”det hör till åldern”. Men det stämmer inte, säger Anna Forsman. I sin forskning har hon funnit klara samband mellan social aktivitet och välmående. – Riskfaktorer för den psykiska hälsan är de förändringar åldrandet för med sig, konstaterar Anna. – Man lämnar arbetslivet. Synen,

hörseln och rörligheten blir sämre, man byter miljö, man förlorar livspartner, familj och vänner, man förlorar sin självständighet, man blir isolerad osv. Om man har förmågan att acceptera oundvikliga förändringar känns livet ljusare. – Föreningar och körer, Farfar i skolan och annan generationssamhörighet, sociala relationer av alla slag är rena hälsan när ensamhet och isolering hotar, säger Anna Forsman.

Hjärtat har inga rynkor När publiken efter en paus kring fyllda fruktfat åter bänkar sig i au-

Anna Forsman, nybliven doktor i folkhälsovetenskap. I dag är hon utvecklingspsykolog vid Institutet för hälsa och välfärd i Vasa.

ditoriet bjuder trubaduren Barbara Helsingius på en rad vispärlor, egna och andras. Dagen avslutas med en berättelse av författaren Per-Erik Lönnfors om mannen som förlorat sin hustru, genomlevt en tung tid av sorg och upplevt en plötslig och oväntad, omvälvande romans med en betydligt yngre kvinna. ”Hjärtat har inga rynkor” är slutsatsen i historien, där hjälten företer påfallande likheter med författaren själv. Lönnfors har dokumenterat händelserna i sin bok Vi skall alltid ha Jekaterinburg. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Barbara Helsingius fick publiken med på noterna i en böljande gymnastisk övning till musik.

Människan är inte en ö Efter lunch gav unga doktorn i folkhälsovetenskap Anna Forsman en föreläsning baserad på sin forsk-

IT i fokus på seminarium Närmare 50 IT-aktiva pensionärer

träffades i Tammerfors för att under två dagar fördjupa sig i hur informationsteknologin bäst kan gagna de äldre. En rad experter hade ställt upp. Kirsti Pesola och Hennariikka Intosalmi från det s.k. KÄKÄTEprojektet visa en dvd om hur äldre människor möter teknologin. Projektledare Jonas Lemberg och Pasi Holmberg berättade

Kommunikationsinspiratören Tove Hagström instruerar fr.v. Marianne Gunell, Leif Stjernberg och Barbro Carlström

om olika datorprogram och om hur föreningarna kan dra nytta av IT³-projektet. Handen domnar och benen styvnar var rubriken för Janina Taimitarhas ergonomitips. Lär dig hantera musen med vänsterhand, var ett av tipsen (för högerhänta). Tove Hagström ledde en verkstad i kommunikation där seminariedeltagarnas fantasi och skådespelartalanger sattes på prov. Det var pensionärsförbundets IKT-projekt som ordnande seminariet, nu för andra gången och denna gång med nya projektkoordinator Mona Lehtonen vid rodret. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

30 – GOD TID

8/2012

Mellan programpunkterna i form av informationer och förevisningar fanns det i bänkraderna tid för socialt umgänge.

Inemot 3 000 personer kom till den sjätte friskvårdsdagen i Botniahallen i Korsholm. Det var stundtals trångt vid testpunkterna och vid utställningsborden där friskvårdaktiviteter och produkter presenterades.

Temat ”Starkare tillsammans” lockade 3 000 till Botniahallen Den årliga österbottniska friskvårdsdagen för seniorer – med Botniahallen i Korsholm som samlingsplats – fortsätter att intressera och aktivera folk i stora mängder. Första dagen i oktober var det sjätte gången gillt. Ett rekordstort antal pensionärer och andra seniorer kom för att ta del av allt det som evenemanget bjöd på. Mellan 2 300 och 3 000 personer besökte hallen under de sex timmar som friskvårdsprogrammet pågick. Det är fullt möjligt att det verkliga antalet besökare var fler än så. Den exakta siffran är nämligen svår att fastställa, eftersom något biljettsystem inte tillämpas och besökarna därför inte kan räknas på det sättet, förklarar Viola Mitts inom Korsholms äldreråd, som står som arrangör tillsammans med Pensionärsrådet i Vasa, Botniahallens friskvårdscenter, Svenska pensionärsförbundet och en del pensionärsföreningar.

Några av de teman som behandlades i föreläsningar eller informationer hade rubrikerna Balans i vardagen, Hur man går vidare efter en stroke, Diet med fattigt kolhydratinnehåll och dess anpassning för seniorer, En upplevelsemässig smakstund, Hörselinfo och Mat-

lust – en matskola för äldre. Uppvisning eller instruktioner gavs i bl.a. rullstolsdans, balansgympa, sittdans, zumba, balansgympa, stolgympa och qigong. Evenemanget var som tidigare tvåspråkigt. Text och foto ROGER LIND

aroma Bageri & Konditori

Långgatan 4, Kvevlax

Stenugnsbakat bröd, smörbakta bullar, kaffe och smörgås, butik och café. Välkommen! Mån-fre 8-17, lör 9-14

TESSES CAFE Vassorfjärden Tel.3464392

*Lunch *Pizza

*Grillmat *Ala carte

Välkommen!

Kvevlax kyrka Gudstjänst i regel sö kl. 10. Välkommen!

9,90€

www.korsholm.fi • www.mustasaari.fi

Varierat program med teori och praktik På samma sätt som tidigare år kunde besökarna under dagen bl.a. delta i olika tester, åhöra föreläsningar och se olika demonstrationer och uppvisningar. I anslutning härtill visade olika föreningar och företag med verksamhet och produkter med anknytning till hälsa och friskvård upp sig. Det samlande temat för evenemanget var i år ”Starkare tillsammans”.

Kb TAGES TAXI & BUSS Tage Lahtinen - Korsholm 050-558 5984 06-346 7697

Här kunde man köpa lotter till förmån för gott ändamål med anknytning till friskvård och välmående.

* 4-16 pers. bilar * invataxi * bårtransport

Julfest på gång? Välkommen till oss…

Korsholms kyrka / Korsholms sv församling Gudstjänst varje söndag kl 10. I Smedsby församlingsgård 2 ggr. i månaden kl.12. Se vår annonsering Välkommen!

- På lunch vardagar mellan kl. 11-14 - På söndagslunch mellan kl. 13-16 - Som konferens– och hotellgäst Vi skräddarsyr fester och jubileer enligt önskemål.

+358 (0)6 328 8200

info@vallonia.fi www.vallonia.fi

GOD TID BOENDE

Hur sparar vi energi i vår bostad? Vi talar om energitillförsel och avser då den energi

(värme, ljus, el) som når vår bostad gratis eller mot betalning. Energitillförseln kan vara svår att upptäcka; både solljuset genom fönstren och värmeslingorna bakom frysskåpet värmer inneluften. All energi har en tendens att förvandlas till värme: stearinljus, lampor och matberedningsmaskiner alstrar värme. Termostatventiler på värmeelementen hjälper oss att utnyttja gratisenergin. Vi talar om energibehov och avser då ofta den köpta energi som vårt liv inomhus tycks kräva. Variationerna är stora: vi har olika krav på temperatur och belysning. En liten bostad behöver mindre mängd energi än en stor, och ett vindskyddat söderläge sänker småhusets energibehov. Kylning och upphettning kräver mer energi än mekaniskt arbete: nya energisnåla disk- och tvättmaskiner har långa program, små vattenmängder och lägre vattentemperaturer. Vi talar om energiförbrukning och avser då den energi som vi faktiskt förbrukar antingen direkt och medvetet (vattenuppvärmning, hushållsel) eller mer omärkligt i form av t.ex. värmeförluster genom väggar och tak eller i ventilationens varma frånluft och avloppsvattnets värme.

Energisparandet kan vara av flera slag: vi kan öka och effektivera användningen av sol och annan gratisenergi, vi kan välja billigare energi och utnyttja energin effektivare, vi kan begränsa värmeförlusterna och kanske återvinna en del redan förbrukad energi. El är den ädlaste och dyraste energiformen, och det är enklare att omvandla el till rörelse, kyla, värme eller ljus än att förvandla annan energi till el. Att begränsa elförbrukningen är en viktig målsättning inom energisparandet.

Att minska behovet av betald energi är angeläget och sätten är många. Tilläggsisolering kan vara lönsam främst då det gäller vindsgolven. Vi borde vänja oss vid rumstemperaturen 20–22 grader. Om innetemperaturen sänks 2 grader, sjunker förbrukningen av betald värmeenergi ca 10 procent. Husets trapphus, källare och förråd skall inte ha högre temperatur än 14–15 grader. Inglasade balkonger bildar en buffert emot vinterkylan. I flervåningshusen kräver varmvattenkonsumtionen 20–40 procent av hela värmekonsumtionen. Utrustning och boendevanor som sparar vatten sparar därför också värme. Solpaneler och vindkraft är framtidens energikällor, men i fastigheter kan starten vara dyr. Värmepumpar med jord, vatten eller luft som energikälla blir en allt vanligare lösning också i flervåningshus, men driften kräver en viss mängd el. Värmeåtervinning är vanlig ur ventilationens frånluft i nya hus, men lönsamheten är osäker. Möjligheten att t.ex. då man är bortrest minska energiåtgången för ventilation och uppvärmning i bostaden är otillräckligt undersökt och väntar på innovationer. Att kunna reglera ventilationen enligt husets och invånarnas faktiska behov är fortfarande en ouppfylld dröm.

BENGT-VILHELM LEVÓN

Sälja eller köpa bostad?

Sebastian Rostedt Partner 0400 373 620 sebastian.rostedt@huom.fi

Min genomsnittliga försäljningstid för bostäder och fastigheter är för tillfället 2-5 veckor. Vid det rådande marknadsläget är prissättningen det viktigaste steget för en lyckad bostadsaffär. Jag kommer gärna och diskuterar Er nuvarande bostadssituation (kostnadsfri värdering + offert på min förmedlingsprovision). Även “tyst försäljning” möjlig via mig. Kontakta Sebastian Rostedt tel. 0400-373620 eller email: sebastian.rostedt@huom.fi Huom! Suomen Asuntopalvelut Oy. Kaserngatan 36, 7 vån, 00130 Helingfors. Y-tunnus 2044237-1. Förmedlingsprovision 4,9% (inkl.moms 23%) av det skuldfria priset eller enligt överenskommelse.

8/2012 – 31

Bs Ab Vasa Solbacken Tallmarksvägen 29-31, 65280 Vasa UPPFYLL DIN DrÖM OM ETT EGET hEM

Ett hem med möjligheter! Dessa hem har bottenplaner där barnfamiljer, seniorpar eller trädgårdsintresserade som vill ha utrymme runtomkring sig, hittar sitt hem. Vid Solbacken bor du nära allt du dagligen behöver. Butik, skola och daghem finns nära och större inköp sköts lätt på Brändö eller i Vasa centrum. Bostädernas materialval påbörjas innan årsskiftet 2012-13, så nu är en lämpilg tid att ta beslutet om att köpa ett nytt hem. alk./från m² mh/fp. 4 h/r+K+S/B 80 66 657 4 h/r+K+S/B 86 70 256 4 h/r+K+S/B 94 74 722 5 h/r+K+S/B 104,5-105,5 66 271 6 h/r+K+S/B 111,5 70 303 autopaikat/bilplatser

alk./från vh/sf. 192 000 205 000 222 000 230 000 245 000 2 000 - 13 500

Bostadsförsäljning tel. 02071 58300

Hedvig Sofiahemmets

bostäder, salar och korridorer har underhållits på bästa sätt. Tack vare Maria Börmans intresse och kunskap är bostäderna stilriktigt tapetserade. Möblerna har olika ursprung men har anpassats till den gamla miljön. El, vatten och avlopp har förnyats och är i prima skick. Vi hoppas på ditt stöd till höstens förbättringar (konto FI434055 0010 119887). Anders Ekman (0400-686 840) berättar gärna om stiftelsen, Björn Sundqvist (010 6178202) om huset, Johanna Börman-Långström (0500-924948) om boendeplatserna. Tack för ditt bidrag! Hedvig Sofiahemmet i Helsingfors. Se också vår hemsida: www.hedvigsofiahemmet.fi

Fastighetsförmedling i huvudstaden med närområden samt Västra Nyland. På svenska!

RE/MAX Exellence LKV Jens Tegengren Sales Representative Tel. 050 5388 506 Jens.tegengren@remax.fi

• miljövänlig • lätt att installera • tar liten plats • lätt att tömma • ingen lukt • barnsäker • ingen vattenanslutning eller avlopp • inget strö eller kemikalier

Industrivägen 24, 06150 Borgå

RE/MAX Exellence Oy LKV www.remax-exellence.fi Promenaden 1, Grankullavägen 7 02700 Grankulla Exempel på provision: Brons 600€ + 3,5% + 150€ inkl. Moms.

Konkordiahemmet - ett riktigt hem i stadens centrum, Främre Tölö

Hemmet har två avdelningar, serviceboende och gruppboende. Vi erbjuder kärleksfull vård, god mat från eget kök och boende i trevliga rum som möbleras med egna möbler. Också kortvarigt boende till rimligt pris. Ta gärna kontakt med föreståndare, Maria Stenbacka.

☎ (019) 529 6000

Telefon: 09-444 115 Apollogatan 5 B 37, 00100 Helsingfors

E-post: info@konkordiahemmet.net Web: http://www.konkordiahemmet.net

32 – GOD TID

8/2012

Talkodagbok anno 1942 Krigssommaren 1942 hjälpte alla till och känslan av samhörighet och att man gjorde en insats för fosterlandet var stark. Jag sitter och bläddrar i en liten Talkodagbok från 1942. Boken, eller snarare häftet med bruna sidor tillhör en av Åbo svenska pensionärsklubbs medlemmar Brita Calne. Själv har hon passerat 80-årsstrecket, men hon har sparat sin talkodagbok och jag har tagit del av innehållet; dels av allt det barn och ungdomar den sommaren kunde samla in, dels har jag med förtjusning gottat mig i den tidens språk!

Alla kunde hjälpa till Talkodagboken är ett upprop till alla barn och ungdomar i Finland att under tiden 1 juni till den 20 oktober delta i de olika insamlingarna och noggrant anteckna för varje dag vad de samlat, hur mycket pengar de förtjänat och satt in på sina sparkonton. Inledningsorden i boken är pompösa och uppmanar till flit: Finlands folk är ett märkvärdigt folk. Ju större svårigheter det får pröva, desto kraftigare anstränger det sig. Mången gång har man i vårt folks historia fått besanna, att vi visa vår verkliga kraft först i en riktigt svår situation. Ett speciellt glädjeämne är det glada och frejdiga sätt, varmed hela vårt folk har gripit sig an med arbetet. Arbetet har blivit vårt bästa nöje!

Varje ungdom är med i den väldiga talkoarmén med målet att ersätta den arbetskraft, som under krigstid är upptagen av andra uppgifter där någonstans. Fosterlandet väntar mycket av sina ungdomar sommaren 1942.

Allt duger! Talkoarbetet är indelat i tre olika klasser: insamlingstalkot, lantbrukstalkot och spartalkot. Talkodagboken talar om våra skogars sagolika rikedomar – restved, bär, svamp, hjälpfoder. Insamlingsprodukterna omfattade bl.a. kaffe- och tesurrogat, fisk och på fälten kvarblivna potatisar. Scenariot för lantbrukstalko visar jobb på lantgårdar som t.ex. att sköta egna grönsaksland, leda hästar och boskap till betesmarker, att sprida gödsel på åkrarna, vakta barn m.m. För allt man samlat in och jobbat för skulle man få betalt och sätta in på banken – ett konto med minst 50 mk förväntades. Insamlingarna utökades med bl.a. järnskrot, lump- och gummisamt pälsverksavfall. Flaskor och glasskärvor liksom papper togs tacksamt emot.

Det var roligt! En slogan i boken lydde: Av lumpen får man värmande plagg åt armén

och kläder för hemmafronten. En annan påpekade: Minns att varje meter avfallsved innebär lättnad i bränslefrågan, varje liter bär ökar vårt vitaminlager och varje kilo svamp hjälper oss i kampen mot hungern! Brita Calne minns att det var roligt att hjälpa till, att anteckna i talkodagboken och att sätta in pengar på sparkontot. – Vi samlade en massa kottar, pojkarna klättrade upp i träden och vi flickor samlade in kottarna som pojkarna skakat ner. Vi tyckte alla att det var roligt att hjälpa till och att det var viktigt. I början av sommaren gav gallrandet av grönsakslanden 10 mk per gång, mot slutet av sommaren gällde insamlandet av kottar och bärplockning. I boken finns noggrant infört att 3 liter blåbär gett 20 mk, liksom 2 liter lingon. För 8 kilo tallkottar betalades 10 mk, för 9 kilo grankottar 6 mk och 50p, 5 kilo potatis gav 10 mk. Alla summor antecknades i talkodagboken och fördes in på sparkontot. Brita tyckte att allt jobb var viktigt, alla hjälpte till och känslan av samhörighet och att man gjorde en insats för fosterlandet var stark. Många av oss pensionärer har säkert minnen kvar av krigsårens insamlande och samma erfarenhet

När Du köper – När Du säljer

Peter Juslin

Försäljningschef, AFM Gsm.050-3105507 peter.juslin@remax.fi

Funderar ni på att sälja eller köpa en bostad? Behöver ni en värdering av ert hem eller kanske ni funderar på att investera i bostäder? Låt en auktoriserad fastighetsmäklare hjälpa er. Med många års erfarenhet kan jag lova er god, säker och professionell service. Ring, skicka e-post eller kom på kaffe så diskuterar vi om saken! Saklig fastighetsförmedling. På dina villkor, professionellt och med konfidens.

Skepparebrinken 1, 00120 Helsingfors www.remax-casaalto.fi Provision exempel: 3,00% + moms

www.aktiaafm.fi JakobstadTel. Tel.06-7899 7899 800 Jakobstad 800 Karleby Tel. 010 010 247 Karleby 2477887 7887 Vasa Tel. Tel. 063 06-3180 Vasa 180 000 000

Brita Calne med Talkodagboken från 1942.

som Brita Calne, som tycker att mycket av talkoandan i våra dagar försvunnit. Numera är folk mest upptagna av sig själva och sitt eget, vilket enligt Brita är synd.

Foto Jan-Henrik Strandell

CARIN ÅMINNE

Svart Zagara Elisabeth Sandelin, aktiv pensionär

och känd som Helsingforsguide och Hbl-kåsör, debuterar skönlitterärt med romanen Svart Zagara. Reseledaren Sara Sund blir skickad till sin första destination, Sicilien. Tiden är sjuttiotal, Sara en välutbildad, frihetstörstande familjeflicka som möter en ny verklighet. Bakom landskapets skönhet döljer sig vidskepelseoch dolda krafter. Möten med Greta Garbo, den gudomliga, gör djupt intryck på Sara. Hon upplever också sin första kärlek, en man med inte helt fläckfri vandel. Sara återvänder till trygga Norden rik på erfarenheter av en gam-

mal, annorlunda kultur på ön där den vita apelsinblomman, brudsängsblomman Zagara pudras av Etnas svarta sot. Romanen Svart Zagara är utgiven på eget förlag. (MBP)

GOD TID Kauhavakråkor, förtrollande varelser och dynamit

PRESENTTIPS!

I berättelsen om Boris och hans kamrater återvänder Boris Isomaa till sin barndoms Oravais och skildrar med humor och klarsyn hur världen kunde te sig för en skara småpojkar på 1940-och 1950 talen. Förlaget Scriptum ISBN 978-952-5496-87-1

eller som gåva till dig själv Joan Granskogs kokbok

LÄTTLAGAD GOD MAT för små hushåll

säljs via SPF:s kansli, pris 15 euro+ porto tfn 020 72 888 10 eller kansliet@spfpension.fi

ca pris 22,-

Roy Michelsons sjunde roman är en spännande berättelse med flera bottnar och startoch slutpunkt i den österbottniska skärgården. Född 1934 i Närpes och bosatt där.

106 fåglar i ord och bild

Ann-Kristin Johansson

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

Tryggare kan ingen vara

”Doris Liljeström ombads av sin son att skriva något om lantbrukets arbetsmetoder förr. Hon gjorde mer än så. Hon skrev en hel bok om livet på den gård i Pedersöre där hon växte upp. Boken är en tidsresa från mitten av trettiotalet till femtiotalets mitt. Landet upplevde två krig, men också tekniska och sociala omvälvningar, vilka förändrade livsvillkoren, inte minst på landsbygden. ”

30€

kväll Varje 24! kl. 20

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Ankis fågelbok för vanligt folk innehåller 106 fågelarter presenterade i ord och bild på ett lättfattligt sätt. Förutom rena fakta om fåglarna finns också skrönor, gammal folktro, miljöproblematik m.m.

Boken är inbunden och har 232 sidor och priset är 33€, frakt tillkommer. Den kan beställas från www.anki.ax eller via anki.knipgrand@aland.net tfn: +358 18 504147633

Hedra minnet av din kära.

Roy Michelson Strandvägen 2800, 66290 Harrström Tel. 050-366 6260

för vanligt folk

ta?

pra ill du

evangelisk-lutherska församlingar

Ca pris 22€

Ankis fågelbok

Kontakta oss: tel. (09) 1353 3256 lahjoitukset@cancer.fi www.cancer.fi

kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors optiker

Doris Liljeström Borgaregatan 12 A, 66900 Nykarleby Mobil: 050 5740 521 Tel: 06 7220 397 e-mail: doris.liljestrom@gmail.com

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

Jag är Zlatan som lättläst – en fin gåva till den fotbollsintresserade. Lättare text än originalet, men lika personlig och intressant. En av årets mest omtalade böcker.

09-298 1927

Beställ den på Pris: 14,60€ + porto forlaget@larum.fi eller shop.larum.fi, eller ring 06-319 56 59 så postar vi den hem till dig. Vi har också mycket mer lättläst material. Lärum-förlaget, Handelsesplanaden 20 A, 65100 VASA

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

SUDOKU

Prins i en värld som inte fanns

5 2 6

Om en adelsgosses uppväxt på storgodset tervik i 1920–40-talets Finland

”Prins i en värld som inte fanns är först och främst ett nyanserat porträtt av en ovanlig människa. Det är också en nyanserad bild av mänsklig mognad, som var och en kan lära sig något av; hur man självklart accepterar sitt ursprung och annat, som det inte går att ändra på, samtidigt som man i sitt livs avgörande ögonblick tar livet i egna händer och bär fullt ansvar för sina egna beslut. Och då bilden dessutom är mättad med färgrikt innehåll och skildringen saknar varken humor eller allvar föreligger här en stor och generös läsupplevelse.” Christer Kihlman Ur förordet

38 euro

9 1 4

+ porto

Boken om Louis Ehrnrooths barn- och ungdomsår BEstäLLningar: kirjastomedia@parnet.fi eller karin.granlund@pp.inet.fi, tel 045 – 26 899 60

8/2012 – 33

5 8

Lösningen finns på följande sida.

7 6 2 4

beställningsbussar CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

4 5 3 2 7 2 8 4 7 8 2 4 1

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a. * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

34 – GOD TID

8/2012

Livet en dröm Det händer ibland att livet ter sig som en

dröm. Från skoltiden har jag ett dunkelt minne av Calderóns versdrama från 1600-talet med titeln Livet en dröm. Ibland blir drömmen verklighet.

För några år sedan skrev jag i God Tid (4/2008) en kolumn om Kaisankoti som en oas för vederkvickelse och ro. Kaisankoti, numera ett herrgårdsbad, norr om Bodom träsk i Esbo hette tidigare Backby gård. Gården med anor från 1700-talet köptes år 1918 av Ernst von Freymann. I december år 1944 måste han och hans hustru Ebba Margareta de Pers et de Varmo fly från Backby eftersom Ernst von Freymann fanns på listan bland dem som ryssarna redan vid underhandlingarna om vapenstilleståndet krävde att skulle utlevereras. Med största sannolikhet hade det inneburit deportation till Sibirien. Familjens två barn, Thelma och Kaarlo, hade på hösten samma år skickats till tryggheten i Sverige. En skenbar trygghet eftersom Sverige i sin tur hade fått order

om att utleverera icke svenska medborgare. Om detta berättade Pia Adlivankin, VD på Kaisankoti eller den forna Backby gård, under min vistelse där för fyra år sedan. Hon berättade också att Backby gård köptes år 1957 av Kaisa Kallio-stiftelsen. Detta blev möjligt tack vare medel som hade samlats in till presidenhustrun Kaisa Kallios 60-års dag 1938. Pengarna hade placerats i en fond avsedd för ett vilohem för trötta och utarbetade kvinnor. Det första Kaisa-hemmet grundades i Grankulla 1950. Detta som förklaring till namnbytet Kaisankoti. Och det är bra att den anrika gården fortfarande finns kvar och att den är öppen inte bara för utarbetade kvinnor utan för alla som är i behov av vederkvickelse och ro. Intressant är också att Esbo stad har inlett samarbete med stiftelsen Kaisankoti med planer på att inrätta ett hantverkarcentrum i Backby. Vad hände med barnen Thelma och Kaarlo

som med sina föräldrar måste fly från

Backby gård år 1944? Det är något som har upptagit mina tankar. Thelma, numera permanent bosatt i Tyskland, återvände en dag till sitt barndomshem som ett spöke från det förgångna som hon har uttryckt sig. Hon återkommer varje sommar till Kaisankoti för att berätta om sin barndom i slutet av 1930-talet på gården som då omfattade 1000 hektar. Thelmas barndomsminnen finns på en dvd. Hon har också skrivit en bok, baserad på sina dagboksanteckningar, om den strapatsrika flykten från Backby gård till Tyskland.

oftast barfota i halmhatt och badrock ivrigt sysselsatt med radiostyrda copters svävande likt Chagalls änglar över den välansade gräsmattan och längre ut mot havet. Den gåtfulla mannen har fascinerat mig. Kom så en dag då jag frimodigt gick fram till den gåtfulla mannen och presenterade mig. – Jag är Kaarlo von Freymann, svarade han. Livet en dröm!

Men vad blev det av Kaarlo? På Kaisankoti

BENITA AHLNÄS

I somras under mina vandringar längs

Skibenten är bibliotekarie och frilansjournalist

finns ett fotografi på Kaarlo med hans österrikiska, bildsköna mor Ebba Margareta de Pers et de Varmo. Bilden har fängslat mig. Tänk om man någon gång, i livets villervalla, skulle få möta Kaarlo?

stränderna på Drumsö har jag sett en man

Kaarlo von Freymann med sin mor

Kaarlos copter svävande över Drumsö

Folkmusik på CD

Besök oss på www.spfpension.fi

för julklappssäcken Populär LP-skiva nu som CD. Aspö-Erik, Brunskärs-Maja och Korpo spelmanslag spelar kända melodier och traditionella låtar. Sammuls – två av gruppens skivor nu till julklappspris. Visor och låtar ur vår folkmusiktradition i fräscha arrangemang med ett lätt 2 CD stänk av jazz.

12 €

€

Finlands svenska folkmusikinstitut Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa 06‐319 5600 • info@folkmusik.ﬁ • www.folkmusik.fi

SUDOKULÖSNING 3

GOD TID

8/2012 – 35

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 30 november 2012. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... ..................................................................................

A S K A V A M O R E

S K Y S K R A P O R

P E R S O N D A T A

M O H E M U L A

R E T I N A N

F L O R I D A

L E I L A

A N S A T S

R A T T O A M T K A N A B K A A N R K

R E T T S E K R O A S T M A O R S S H A E L B E I N

T R I M M Y R M A R K Y L E N

A S P K A O R

N E M O

A T L E T E R N A S

V A L S A T

A R E K A N Ö T

H E L I K O P T I G E T A R A N L I L I N S E G D N S O S K E P A C A N D

Y A R Å L A L E R A N R L S T I K L Ä D L A R E O R L E V Ä S E T E T A R

T Ä M J A S A K N E

A R E N A N M A T B U N K E

Vinnare i krysset i nr 7/2012 Hans Karlsson, Pargas Harry Liljeström, Lillby Gunvor Lithén, Singsby Jan Stenman, Tamerfors Gunvor Vidjeskog, Jakobstad Vi fick in 198 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare.

E S A U

R A N D

E X P O E R

L I A R N A

36 – GOD TID

8/2012

Seniorernas Favorit Vilstolen “Assens” Funktion Glid bredd 74 cm djup 70 cm höjd 107 cm pris från 606€ Välkommen och provsitta

Öppet månd.-tors. kl. 10-17 fred-lörd. stängt. Verkstadsg. 3, Malmkulla, Karis, tel. 019-231 355

GOD TID utkommer nästa gång den 14 december. Material till nummer 9/2012 bör finnas på redaktionen senast den 30 november. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Utgivningstidtabell för resten av 2012 och början av 2013 Nr 9 Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5

Utgivningsdag 14 december 18 januari 22 februari 22 mars 3 maj 7 juni

Deadline 30 november 4 januari 8 februari 1 mars (obs. datum) 19 april 25 maj

PEHÅ I BACKSPEGELN

Världens bästa fordon! Jag tvekade själv mycket länge. Är det inte obe-

kvämt, är det inte besvärligt, är man inte i vägen för andra människor? Nej, det är – för oss på äldre sidan – världens bästa fordon – rollatorn! Nu när det ibland svindlar så smått, nu när sikten inte alltid är så klar, när illa byggda och skötta gatbeläggningar blir bara värre och värre har jag prövat alla de hjälpmedel som står till buds. En vanlig stabil käpp är förstås behändig att hantera och fyller förstås behovet att ha någonting att hålla i. Men riktig trygg är man inte, vinglar man till så kan det hända att stödet finns på fel sida, Och – har ni märkt det? – om man går på en av nutidens trottoarer, byggda med lutande yta för att regnet ska rinna ut i rännstenen, då känns käppen för lång när man gå i den ena riktningen och för kort när man går i den andra. Så har vi naturligtvis dubbelkäpparna, dvs. skidstavarna eller gångstavarna, hur vi vill. De ger ju ett stöd från både vänster och höger. De är ju dessutom hälsosammare i rent gymnastisk mening. Man slänger ju då på armarna på ett sätt som skulle te sig smått löjligt om man inte hade käppar i handen. Men att gå på uppköp med gångstavar, det går ju inte. Så det blir bara motion och några matkassar kan det inte bli fråga om på den resan.

finns en bänk att sitta på om man blir trött, gåstol är förresten också en i Sverige förekommande benämning på rollatorn. Min fysioterapeut säger dessutom att folk som har rollator kommer sig för att promenera oftare och raskare än sådana med andra stödprylar. Rollatorn kommer säkert att utvecklas ytterligare, det finns en massa idéer om det också utöver det som kan klassas som motoriserade handikappfordon, de är en annan historia. Men det som jag har fått höra är att rollatorn i en ny version ska kunna kallas serveringsvagn och då måste man bara undra hur många olika specialversioner vi framöver har att motse. Jag nämnde tidigare de sluttande trottoarerna. Kantstenarna är allra värst. I enstaka nyasfalterade versioner har man gett en lutning åt kantstenarna vid skyddsvägarna, men det har inte blivit någon regel. Och nu låter jag ropet gå till alla så kallade äldreråd landet över. Ta en fight med kommunernas gat- och vägavdelningar. Be dem inse, förstå och komma ihåg att rollatorn är framtidens fordon både för dem själva och andra!

Men så har vi då rollatorn eller ”rullatorn” som Svenska akademins ordlista tycks ställa i första rummet. Det är en fantastisk skapelse. Den är stadig, praktisk och kostnadsfritt disponibel från hälsocentralen. Men jag kan inte förstå varför en massa människor inte ”täcks” gå med en rollator på gatan, man skäms av någon orsak. Där finns ju plats i korgen för s.k. saker, uppköp och där

P-H. NYMAN

Visste du att medelinkomsttagaren förtjänar

över en och en halv miljon? Börja med att beräkna din livsinkomst på www.aktia.fi och boka sedan tid för ett Stresstest av din egen ekonomi på Aktia Bank. Du kan också boka tid på telefonnumret 0800 0 2470.

Ser en människa i varje kund.

Torra och ömma slemhinnor? Valioravintos Omega7-dubbelhavtornsolja återfuktar, förnyar och ger näring åt slemhinnorna i hela kroppen!

I naturkostaffärer och på apotek.