Issuu on Google+

GOD TID

7/2011 – 1

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 7 30.9.2011 Årgång 39

LEDARE

Förbundsordförande Ole Norrback anser att servicebehovet borde diktera hur kommungränserna går. Nu är det ofta tvärtom. Ibland gör kommungränserna det svårare att ge den bästa servicen. – Vill vi ha en god svensk kommunal service i framtiden måste vi våga tänka nytt och göra det nu, skriver han i ledaren. SIDAN 2

Börja blogga

Känner du att du har någon hobby eller ett budskap du vill dela med andra, dags att vässa tangentbordet och börja blogga. SPF har i dagarna lanserat bloggportalen Seniorbloggen.fi. SIDAN 4

Foto KURT NORDMAN

Förlängd tid

Kurt Nordman avslutar här artikelserien Förlängd tid med en personteckning av industrimannen Sven Bertlin (bilden). – Jag känner stor glädje över småsakerna i livet och jag är barnsligt nyfiken på allt nytt, berättar Bertlin som gjort karriär inom ståloch motorindustrin. SIDAN 9

Byt till vinterdäck i tid En 75 kilos vattenlöpare förbrukar 315 kilokalorier på en halv timme jämfört med 161 kcal för 30 minuters stavgång. En 75 kilos cyklist förbrukar 158 kilokalorier om han trampar på i lugn takt en halv timme.

Foto RODEO.FI/JUHA TUOMI

Vattenlöpning passar alla Att löpträna i vatten är motion som passar alla. Speciellt de som inte kan springa eller promenera på land på grund av dåliga knän eller höftleder – eller reumatism – kan motionera effektivt i simbassängen. Vattenlöpning är både en skonsam och effektiv träningsform. SIDORNA 12–13

Byt till vinterdäck i tid, se till att mönsterdjupet är tillräckligt – gärna med marginal – och passa samtidigt på att tvätta bilens vindruta och fönster ordentligt såväl på utsidan som inne! Det är några av de uppmaningar som både rådgivare och däckförsäljare gärna enas om i dessa tiden när hösten gjort sitt intåg och vintern står för dörren. I Karleby har några pensionärer förbe­ rett sig för vintern genom att ta en halkkörningskurs. SIDORNA 16–17, 19


2 – GOD TID

7/2011 LEDARE

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 020 72 888 18 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland, Åland, Västnyland och övriga Finland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi IKT-koordinator Eric Jansson tfn 020 72 888 17 eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Barman tfn 020 72 888 14 asa.barman@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2011 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande, Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Hur viktiga är kommungränserna? Frågan i rubriken tycks vara mycket aktuell. För de flesta av oss spelar kommungränserna en ganska liten roll i vardagen. I praktiken är de gränser för den kommunala förvaltningen, men av allt mindre betydelse, därför att kommunerna samarbetar allt mera. Många små kommuner har ju flyttat ut nästan all beslutanderätt till samkommuner, organisationer eller bolag. Också stora kommuner samarbetar allt mera. Den lokala identiteten är naturligtvis förankrad i kommunen, men den beror också på många andra faktorer. Grannarna, närmiljön, föreningarna, naturen, för att nämna några, är var för sig viktiga i den lokala identiteten. Jag växte upp i en kommun, Övermark, som inte längre finns, men jag är inte mindre övermarkbo för det. Debatten om kommunerna har länge haft fel fokus. I stället för att tala mest om kommunala gränser borde vi tala om servicen och dess nåbarhet, innehåll och kvalitet. Kommunerna finns ju till för att i första hand förse oss med god vård och god utbildning. ”Vilka kommuner behöver vi för att få den bästa servicen?” är därför den fråga vi skall ställa. Kommunen finns till för mänskorna, inte tvärtom. Våra behov av service förändras också hela tiden. I en del kommuner, som tidigare var barnrika, finns numera mest åldringar. Låga födelsetal betyder färre elever och färre skolor. Flera åldringar kräver i stället bl.a. mera vård. Få kommuner är snabba till nödvändiga förändringar. På många håll finns nu en överstor kapacitet inom utbildningen och samtidigt brist på kapacitet inom åldringsvården. I stora kommuner kan vi se samma företeelse mellan kommundelarna. Stadskärnorna befolkas av äldre och ensamstående, medan barnfamiljer bor i nybyggda områden.

sämre på nära håll”, är en relevant fråga när det gäller delar av specialvården. Samtidigt kan också utlokalisering av specialvård ske. En större kommun eller kommuner i samarbete kan få specialistvård inom t.ex. geriatri, vilket mindre kommuner var för sig inte kunde få. Servicebehovet borde diktera hur kommungränserna går. Nu är det ofta tvärtom. Ibland gör kommungränserna det svårare att ge den bästa servicen. Det sägs att besluten fattas närmare invånarna i små kommuner. Det är en sanning med mycket stor modifikation. Om all utbildning utom lågstadiet administreras av en samkommun, primärvården av en annan och teknisk sakkunskap köps av utomstående, så har de folkvalda just ingenting att besluta om. ”Är den lokala demokratin starkare om vi har många fullmäktigemedlemmar med nästan ingen makt eller få med mycket större makt”, är en retorisk fråga, som vi borde ha mod att besvara. När behoven, sättet att producera tjänster och strukturerna förändras kan servicen på svenska äventyras. Förändringarna i produktionen av servicen och i förvaltningsstrukturerna stoppar knappast upp, också om alla finlandssvenskar är emot. Nu behöver vi en närmast total kartläggning av hur den svenska kommunala servicen bäst kan skötas i framtiden. Tom. i huvudstadsregionen behöver vi särlösningar över kommungränserna för att trygga servicen på svenska. Kort sagt: Vill vi ha en god svensk kommunal service i framtiden måste vi våga tänka nytt och göra det nu.

OLE NORRBACK förbundsordförande

Också sättet att producera tjänster ändras

hela tiden. I synnerhet inom hälsovården förändras vårdmetoderna snabbt. Ny teknik och mera specialisering ger en koncentrering till färre orter. ”Bättre vård länge borta eller

Ålderism Termen ålderism har inte slagit

igenom i finlandssvenskan. I Sverige används ordet rätt allmänt inom pensionärsorganisationerna. Ordet, som kommer från engelskans ”ageism” har en negativ betydelse, som t.ex. rasism. Med ordet vill man förklara att äldre mänskor som grupp diskrimineras pga. åldern. Rent allmänt är det svårt att få belägg för att äldre diskrimineras systematiskt. Däremot finns det situationer, när ålder ses som ett hinder. Ofta får äldre arbetstagare gå när tiderna blir kärva. Nyanställning är svårare att få ju äldre man blir. Erfarenhet tycks inte alltid värderas tillräckligt av arbetsgivarna. Inom arbetslivet finns det nog belägg för att ålderismen existerar.

Bristerna i åldringsvården ses också som ett utslag för ålderism. Det är mera tveksamt om det rent allmänt är så. Bristerna, som ställvis är skriande, är snarare en följd av både oförmåga i kommunerna att prioritera och av otillräckliga resurser, vilket delvis beror på dålig prioritering. Det är också skäl att komma ihåg att i en internationell jämförelse är åldringsvården god i vårt land. Ingen är betjänt av att vi skapar en alltför negativ bild livet som äldre. De allra flesta av oss pensionärer har det materiellt bättre ställt än någon hel generation före oss. Att använde ett ord, som betyder en systematisk nedvärdering av oss äldre svarar åtminstone inte mot verkligheten. Ålderismen har en liten täckning i verkligheten hos oss. OLE NORRBACK

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 6 oktober

SAMS-seminariet ”Att se med nya ögon”. Se sidan 22

9 oktober

Östnyländsk kyrkogång i Strömfors kyrka

13–14 oktober

Seminariet Vem vårdar vem på Kommunernas hus i Helsingfors. Se sidan 3

24 oktober

Östnyländskt höstmöte i Pernå, Höganäs kl. 13

26 oktober

Danskväll med Nothmans i AV-salen i Helsingfors. Se sista sidan

9 november

SPF:s höstmöte i Tammerfors. Se sidan 3

2 november

Svensk Festdag i G18 kl.12-16. Se sidan 26

21–23 november

Seniorskeppet. Se sidan 23

23 november

Danskväll med e-Band i AV-salen i Helsingfors. Se sista sidan

25– 26 november

Skön men skör-kurs i Folkhälsan, Norrvalla i Vörå. Se sidan 21

30 november

Menu-Messut i Gamla Studenthuset i Helsingfors kl. 14–18

14 december

Danskväll med e-Band i AV-salen i Helsingfors. Se sista sidan

8 februari

Ordförandekonferens i Tammerfors. Se sidan 8


GOD TID

7/2011 – 3

I BLICKFÅNGET I blickfånget

Vårdfel och människorätt Institutet för hälsa och välfärd (THL) startar ett

fyraårigt program för patientsäkerhet i samarbete med sjukhusen, hälsocentralerna och nationella aktörer. Målet med programmet är att halvera antalet skador som uppkommer i vården. Utgående från kartläggningar av patientsäkerheten i flera länder har man bedömt att var tionde sjukhuspatient lider skada till följd av vården, var hundrade patient får en allvarlig skada och i ett fall av tusen kan skadan eller misstaget leda till döden. De vanligaste skadehändelserna är infektioner som anknyter till vården, fel eller fördröjd diagnos, felmedicinering, kirurgiska misstag, fel i anordningar och mänskliga misstag. Summa summarum: Patientsäkerheten måste förbättras. Programmet för patientsäkerhet har som avsikt att skapa en ny säkerhetskultur. Enligt de programansvariga kan vårdfelen minskas med hälften genom att systematiskt arbeta för att förutse risker, genom konsekvent ledning, uppföljning och utbildning, bättre märkning av läkemedel och genom att man lär sig av sådana risksituationer som redan inträffat. Det är förkastligt att det förekommer fel i vården. Att medge misstag är ändå det första steget för att förbättra vårdens kvalitet. Patienten eller en närstående ska påpeka felaktigheter i vården. Patienten ska ha en aktiv roll, men personalen ansvarar för patientsäkerheten. Utöver sjukhusens egna patientombudsmän har patientorganisationerna fått en mer framskjuten roll i processen. Interaktionen mellan patienten, vårdinstansen och patientorganisationerna ska vara livlig för en utveckling av vårdkvaliteten.

utlåtanden om lagförslaget. Förbundet tog emot tolv utlåtanden som SPF tillsammans med sitt eget utlåtande sände vidare. Vi tackar för förtroendet. Totalt fick social- och hälsovårdsministeriet in 127 utlåtanden under denna höranderunda, vilket de anser vara ett gott resultat.

Människorättsfrågor Människorättsfrågorna har tagit ett stort steg framåt: Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda ett förslag till Finlands första nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter. Handlingsplanen, som gäller åren 2012-2013, ska ta upp regeringens tyngdpunkter när det gäller främjande av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, kartlägga rollen av olika aktörer inom människorättsområdet och innehålla konkreta åtgärder för att främja förverkligandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna inom olika förvaltningsområden. I regeringsprogrammet konstateras att Finlands första nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter kommer att utarbetas under år 2011. Därtill konstateras att i enlighet med vad riksdagen har förutsatt utarbetar regeringen en mer omfattande redogörelse om de politiska frågor som gäller de mänskliga rättigheterna. I den kommer man att följa upp hur de uppställda målen nås, och göra en utvärdering av hur handlingsplanen har genomförts. Det här kommer att vara en viktig bas för oss alla som arbetar med människorättsfrågor.

Program höstmötet 9.11.2011 Plats:Technopolis, Yliopistorinteen kokouskeskus (Universitetsbrantens mötescentrum), 2. vån, Tammerfors universitet, Kalevantie 2, 33100 TAMMERFORS. 9.00 Registrering 10.00 Höstmötet öppnas Förbundsordförande Ole Norrback 10.20 Representant för Tammerfors stad 10.40 Representant för Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors r.f. 11.00 Karl Erik Olsson, ordförande för Sveriges Pensionärsförbund SPF 12.00 Höstmötesförhandlingar 13.00 Lunch 14.00 Höstmötesförhandlingar 15.30 Slutord

Ha en givande och stimulerande höst!

Lagförslaget om äldreomsorg Det rör på sig i social- och hälsovårdssektorn. Lagförslaget om tillgång till social- och hälsovårdstjänster för äldre personer översattes exemplariskt till svenska. Vi har diskuterat innehållet i denna lag så många gånger redan så det går jag inte in för här. Svenska pensionärsförbundet rf sände det svenska materialpaket med motiveringar och lagförslag till de svensk- och tvåspråkiga kommunernas äldreråd eller social- och hälsovårdsnämnder (i de kommuner som saknar äldreråd) för att samla in

Torolf Fröjdö 80 år den 30 september 2011 VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Är EU rättvist mot pensionärerna?

Torolf Fröjdö har gjort en stor insats som styrelsemedlem och medlem i arbetsutskottet i Svenska pensionärsförbundet under åren 1998–2010, varav nio år som vice ordförande. I region SPF Österbotten verkade Torolf Fröjdö som ordförande 1998–2006 samt 2008–2010 och var kommunstyrelseordförande i Kronoby bland annat när beslutet om att bilda det första äldrerådet i Finland togs. Fröjdö är aktiv inom politiken och är sedan 2011 ordförande för äldrerådet i Kronoby. Torolf Fröjdö har varit tio år ordförande för Pensionärshemsföreningen i Kronoby och medverkat till utvecklandet av service- och demensboendet i kommunen.

riksdagens infocentrum 16.11.2011 kl. 10–12 Livet är internationellt för allt flera men våra tänkesätt och handlingar är nationella, vilket leder till att pensionärer kommer i kläm. Vad tänker Finland och vad tänker EU göra? Inledare riksdagsledamot Astrid Thors, moderator ordförande för Svenska pensionärsförbundet, minister Ole Norrback. I panelen deltar bland andra ordförande Sture Fjäder, Akava vice ordförande Matti Hellstén, Pensionsförbundens intresseorganisation PIO, vd Anna Bertills, Folkhälsan utbildning och studerande Alina Böling. Tillställningen är tvåspråkig, ingen tolkning. Kaffeservering Förhandsanmälan (gärna) och förfrågningar: tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi Arrangör: Svenska pensionärsförbundet rf

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs har öppnat en jubileumsfond i Torolf Fröjdös namn och hoppas att eventuella hyllningar med anledning av bemärkelsedagen riktas till fonden. Avkastningen på stiftelsens fonder kommer förbundets medlemmar till godo. Stiftelsens kontonummer Aktia FI40 4055 0010 8895 39 Nordea FI38 1555 3000 1131 50 Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15 Vänligen skriv ”Fröjdö 80” i meddelandefältet. Närmare information om stiftelsen ges av dess ombudsman Veronica Fellman, tfn 020 7288812, veronica.fellman@spfpension.fi.


4 – GOD TID

7/2011

Blogg, den nya sortens dagbok Alla har vi ju hört om Anne Franks dagbok, skulle Anne ha skrivit sin dagbok idag skulle den säkert ha varit en blogg. Ordet blogg – som sedan 2006 finns i Svenska Akademins ordbok – härstammar från det engelska ordet weblog, eller webbjournal som den svenska översättningen skulle bli. En blogg är i sin enklaste form en webbsida som innehåller periodiskt publicerade inlägg, där de nyaste inläggen finns högst upp. Man talar ofta om att bloggen är en dagbok på nätet. Hela idén med bloggar är nästan lika gammalt som internet självt (1994 anses den första bloggen ha startat), men det är under de senaste två, tre åren som begreppet har slagit igenom i norden och Svenskfinland. Internationellt har bloggkulturen ökat lavinartat, år 2009 uppskattades det att 190 000 bloggar startades dagligen. Idag (februari 2011) finns det ca 156 miljoner bloggar på internet. Från början var de flesta bloggarna väldigt lik dagböcker, författarna berättade om sitt privatliv. Idag finns det fortfarande en hel del bloggar som liknar dagböcker, men också bloggar med olika teman är populära. En del väljer att berätta om sitt byggprojekt, sin graviditet eller sin hobby. Inom politiken har bloggarna fått en stor betydelse, USA:s president Barack Obama bedrev till exempel en lyckad kampanj med sin blogg där han förde fram sina åsikter och syner på samhället. Också av våra egna politiker har många en egen blogg där de kommunicerar med omvärlden på ett mera informellt sätt. Det är också ofta möjligt att kommentera

blogginlägg, vilket gör det möjligt att föra en tvåvägskommunikation, det är inte bara skribenten som kan säga vad han/hon tycker. Det finns också väldigt specialiserade bloggar som endast behandlar ett visst tema, till exempel kan nämnas en av vinnarna i det finlandssvenska bloggpriset 2010, en blogg om olika sorter av mögel. Mode och matlagning är andra teman som kanske tilltalar lite fler än en blogg om mögel. Det behöver inte heller vara en enskild skribent som skriver en blogg, flera personer kan tillsammans skriva en gemensam blogg och då turvisas om att publicera inlägg.

Känner du att du har någon hobby eller ett budskap du vill dela med andra, dags att vässa tangentbordet och börja blogga, skriver förbundets IKT-projektkoordinator i artikeln invid. I dagarna har bloggportalen Seniorbloggen.fi publicerats. Svenska pensionärsförbundet har beställt tjänsten av Kulturhuset som sköter den tekniska sidan. Som namnet antyder är Senior-

bloggen närmast avsedd för pensionärer men i princip kan vem som helst öppna en blogg. Bland annat är det tänkt att förbundets personal bloggar flitigt. I valtider kommer säkert en och annan kandidat att

ULF WAHLSTRÖM bloggredaktör ulf.wahlstrom@spfpension.fi

Delade intressen Många av bloggarna startar en blogg eftersom de märker att det finns flera med samma intresse och bloggen är ett enkelt sätt att dela med sig av åsikter och insikter. De mera personliga bloggarna bygger ofta på tanken att det är lättare att skriva om husbygget på en sida på internet än att berätta om och om igen för sina bekanta om hur projektet framskrider. Alla vänner, bekanta och andra husbyggare kan istället följa med via internet. Som skribent måste man förstås lite tänka efter vad man skriver, en blogg är öppen för vem som helst och allt som skrivs sparas ju i bloggen, läsbart för den som söker. En grundregel är att inte skriva i sin blogg sådant som du inte skulle kunna säga öppet eller direkt till den det berör.

Följ med höstmötet från hemmets lugna vrå När föreningarnas representanter samlas till höstmöte i Tammerfors den 9 november kan alla med dator följa med händelserna via Internet. De som var på förbundets vårmöte i år märkte kanske att redan det mötet filmades och kan hittas på

Bli en seniorbloggare

utnyttja Seniorblogget för att nå ut till de äldre väljarna. Hur öppnar man en blogg? På webbadressen startablogg.seniorbloggen.fi registrerar man bloggen, dvs. ger den ett namn, en adress, väljer ett utseende och bekantar sig med och godkänner användarvillkoren. Sen är det bara att börja blogga.

nätet. Det var då frågan om en testsändning, det stundande höstmötet blir premiär och förhoppningen

Seniorbloggen.fi längst till höger är det senaste tillskottet till utbudet av finlandssvenska bloggportaler.

Nu är det inte bara ungdomar som skriver bloggar, det är en sysselsättning för människor i alla åldrar. Till exempel i Sverige finns det en egen portal för seniorer som bloggar. En liknande har nu också öppnast i Svenskfinland. Så känner du att du har någon hobby eller ett budskap du vill dela med andra, dags att vässa tangentbordet och börja blogga!

Blogglänkar: www.seniorbloggen.fi – finlandssvensk bloggportal för seniorer www.seniorbloggen.se – rikssvensk bloggportal för seniorer www.bloggtoppen.fi – förteckning på de populäraste finlandssvenska bloggarna www.ratata.fi & www.papper.fi – ett par av de finlandssvenska bloggportalerna www.knuff.se och www.technorati.com – svensk respektive internationell sökmotor för bloggar www.wordpress.com och www.blogspot.com – internationella bloggportaler

ERIC JANSSON IKT-projektkoordinator

är att många hittar till datorn och följer med mötesförhandlingarna hemifrån.

Vad det är frågan om? Förbundets IKT-projektkoordinator kommer att finnas på plats under höstmötet och har med sig bärbar dator och en webbkamera. För att göra sändningen tillgänglig för så många som möjligt är vi tvungna att tumma på kvaliteten. Så man skall inte förvänta sig något i stil med TV sändningar. Kameran kommer att vara riktad mot presidiet och talarstolen under hela mötet, så ingen av mötespubliken behöver känna sig orolig för att komma på bild. Vill man absolut inte synas eller höras skall man kontakta projektkoordinatorn före mötet. Avsikten är i alla fall att alla anföranden skall höras

Vårmötet 2011 filmades och finns på Internet på adressen www.it.spfpension.fi.

även om talaren står i publiken. Sitter man hemma och följer med mötet räknas man förstås inte som mötesdeltagare och kan inte göra inlägg eller förslag till mötet. Men man kan diskutera (chatta) med andra åhörare via webbgränssnittet. Målet är att så många som möjligt, även de som av orsak eller annan inte kan delta fysiskt i mötet, skall kunna följa med vad som besluts på mötet. Har man inte möjlighet att följa med i realtid kommer sändningen också att finnas kvar på nätet i efterhand, så man kan också se mötet då det passar en bäst.

Var ser man sändningen? Det enda man behöver är en vanlig dator med internetanslutning och flash installerat. Under höstmötets gång räcker det med att man söker sig till förbundets webbplats (www. spfpension.fi) för att se mötesförhandlingarna. Vill man se mötet i efterhand skall man söka sig till förbundets IKT-projekt (www. it.spfpension.fi) där sändningarna

sparas. Också vårmötet och några andra evenemang hittas där.

Tekniken Den teknik som sändningarna förlitar sig på är utvecklade av företaget Bambuser. Bambuser är startat av några datateknikstuderande vid Åbo Akademi som via sina studier utvecklade tekniken att via mobiltelefoner och webbkameror kunna sända video i realtid på internet. Tillsammans med marknadsförare från Sverige har företaget nu vuxit med användare från hela världen. Många stora händelser i världen har sänts i realtid på internet med hjälp av internetkopplade mobiltelefoner och Bambusers program. För privatpersoner är programmet gratis och mycket enkelt att ta i bruk. Att kunna följa med viktiga händelser hemifrån är ett perfekt exempel på hur pensionärer kan utnyttja datortekniken. Datorer och Internet kan erbjuda många tjänster och underlätta många saker i vardagen! ERIC JANSSON IKT-projektkoordinator


GOD TID

Glada amatörer lär ut IT i Pargas

14 – GOD TID 9/2008

Pargas svenska pensionärer har haft organiserad datorhandledning sedan våren 2009, då Centralen för Livslångt Lärande vid Åbo Akademi arrangerade en kurs för tutorer (= handledare). Gusse Laurén var tilltalad av tanken att bistå föreningens medlemmar när det gällde att lära sig till aktiva datoranvändare. Han kontaktade ett antal personer, varav cirka tio Pargasiter ställde upp och deltog i tutorskolningen. Ingen av handledarna är professionella IT- användare utan glada amatörer som lärt sig att använda datorn antingen som en del av jobbet, eller via diverse kurser där man lärt sig att använda olika program. Någon hade skaffat sig ”datorkörkort”. Efter tutorkursen har alla fungerat som tutor på någon datorkurs, grund- eller fortsättningskurs, som skräddarsytts för seniorer. För tillfället är vi nio personer som är mer eller mindre aktivt med i verksamheten. När verksamheten bygger på principen att den skall vara kostnadsfri för de hjälpbehövande, så är det klart att den fungerar på frivilligbasis och då kan man fråga sig vad som håller igång handledarna. Där finns knappast något entydigt

svar för var och en har väl sina egna motiv, men i grunden är det säkert det att man kan hjälpa någon i sin näromgivning, samtidigt som man får nya bekantskaper. Förra vintern arrangerade föreningen två kurser för intresserade, en internetkurs och en bildbehandlingskurs. Internetkursen kunde genomföras på planerat sätt, men bildbehandlingskursen måste revideras så, att handledarna gjorde hembesök och gav privathandledning åt alla intresserade. Orsaken till omorganiserandet var att deltagarnas intresse och kunnande varierade i stor skala och bildbehandlingsprogrammen, som enskilda deltagare hade till sitt förfogande, var också talrika. Kurserna kommer vi inte att arrangera kommande vinter.

Mottagning i Seniorstugan Våren 2011 startade vi upp en kontakt med Seniorstugan, där vi hade ”mottagning” för alla intresserade. Man kunde komma dit utan tidsbeställning och få handledning

64610 ÖVERMARK Tel. 06-225 3472 0500-665 322, 0500-233 471 - Spannmåls-, kalk- och grustransporter - Försäljning av grus och bergskrossprodukter direkt från kross - Arbeten utföres med grävmaskin och hjullastare - In- och utrikestransporter

Närpes Stad www.narpes.fi

VILLBACKEN´S TRÄ VED. Torr bland- och björkved Hemtransport Tel. Svante 050-517 2944, Kim 050-363 4696

En del av handledarens uppgifter kan vara att få tekniken att fungera på föreningens månadsmöten. Det lyckas oftast, men inte alltid. Ralf Wahtera, teknikansvarig och Arvo Björkroth, datorhandledare, kämpar med tekniken. 

i de specifika frågor som sysselsatte personen i fråga, och i många fall fick vi frågetecknen uträtade. Den populäraste formen av handledning är ändå den privata/ personliga som sker på överenskommen plats och tid, hemma hos, på biblioteket, Seniorstugan etc. Den kommer vi att ha som tyngdpunkt i vår verksamhet denna säsong.

it-biten

    intresse  Handledarna har inlett ett sam- kring ett gemensamt      arbete med Folkhälsanhuset, där inom datoranvändningen,     ex.

  vi vid behov besöker de personer bildbehandling, internet,  sociala   begränsom bor där och behöver hjälp att media eller något annat komma igång med eller förbättra sat område för datoranvändning. sitt datorkunnande. Folkhälsan har Gruppens medlemmar kunde reserverat en dator och utrymme hjälpa varandra att lösa de frågor för verksamheten. som dyker uppoch vid användning Sax & Kam friserings salong Inkommande säsong gör vi av datorn inom gruppens Careva, presentbutik under samma tak! intresett försök att starta upp ”stu- sesfär. Eva Rönnlund-Vägar diegrupper” som organiserar sig ARVO BJÖRKROTH

Den julg hitta -

ja m sk un

Nixba Nä

- ke

Vasavägen 1522A, Övermark tel. 050 4302423 Datorrådgivning www.careva.fi för seniorer i Luckan i Åbo

Datorvana seniorer finns på plats Ingen fråga är för dum eller eni Luckan i Åbo varannan torsdag kel för att ställas och i bakrummet under hösten och svarar på frågor finns en dator som det går att öva och hjälper andra seniorer med och visa på. Den som har bärbar släckerdator törsten rekommenderas dock att ta dator¬problem enligt Vi principen med den egna ”äldre lär äldre”. Gott Rådgivningen hushållsvatten fråndatorn. håller på från början av oktober till Ingen tidsbokning behövs – början av december enligt följande det är bara att dyka upp, men var schema: torsdag 6.10, 20.10 och förberedd på att det kan bli kö. 3.11 kl. 14–16. De två sista gång- Välkommen! Adress: Luckan i Åbo, Auraerna blir rådgivningen en tim­me Dejourering 0500 562 122/0400 562 122 senare, alltså torsdag 17.11 o c h gatan 1 B. Telefon: 02 233 1986. E-post: abo@luckan.fi 1.12 kl. 15-17.

Höststädning Nu när hösten börjar vara här är det många som håller storstädning hemma. Sommaren städas bort och det regniga vädret ute motiverar en att ta fram dammsugaren. När de regniga dagarna blir många kan jag också rekommendera en städdag vid datorn. Också datorer är i behov av städning, de som har många års vana av datoranvändning tänker nu säkert på defragmentering av hårdskivor och tömning av temporära filer. Visst, det här är också bra, men om det där inte sade dig nåt gör det inget. Den sorts städning jag tänkte på är helt enkelt att gå igenom alla filer, bilder och program som du har på datorn. Datorns skrivbord är ju som en digital motsvarighet till ditt vanliga skrivbord medan hårdskivan är ditt skåp för mappar. Det lönar sig, främst för dig själv, att ha ordning på alla filer och bilder på datorn. Plocka bort alla filer som hamnat på datorns skrivbord. Är det något onödigt kan du slänga bort filen eller så plockar du in filerna i lämpliga mappar under ”mina dokument”. På det här sättet får du bättre ordning och hittar materialet lättare. Alla bilder lönar det sig också att ordna upp. Antingen sorterar du dem i mappar per år och månad eller per händelse, ”Gittan 80 år” och ”släktträff på Gullkrona” som exempel. Bilder som man tagit med digitalkameran brukar ju bara ha en löpande numrering som namn på bilderna. När du väl har städat upp alla filer och slängt bort sådant som inte behövs mera (dåliga bilder, program du inte använder mera, etc) kan det löna sig att göra en säkerhetskopia på alla viktiga filer. Läs gärna Erics hörna på it.spfpension.fi för mera

7/2011 – 5

information om säkerhetskopiering. Det är inte bara filerna som det lönar sig att hålla ordning på. Samma gäller också e-posten! Beroende på via vem man har sin e-post så kan man ha en stor eller liten e-postlåda. I värsta fall har hela postlådan blivit fullproppad med skräppost under sommaren då datorn varit avstängd! Blir e-posten full kommer du inte att få någon ny post alls. Så ta dig tiden att gå igenom den post du har, meddelanden som inte alls är intressanta mera kan man bra slänga bort, lika så all skräppost och olika erbjudanden som skickats. Stora bilagor lönar det    sig att slänga eller spara på egen dator och sedan radera från e-posten. Man kan också sortera sådan post man vill spara i olika mappar, det underlättar om man har mycket post som är viktig, då kan man snabbare hitta brev som kommit tidigare. Nästa regniga dag skall jag leva som jag lär och ��� Trä städa upp både min maskin och4,e-post, det du Alholmsgatan 68600gör JAKOBSTAD tel: 06 781 8400 www.trefoil.fi epost: sales@ också så är det roligare att använda datorn igen!

Övermark Vattenandelslag

E

Öppet : må-fre

w

09.00 - 17.00

DATA

DATORPROBLEM ??? RIC JANSSON IKT-projektkoordinator

PS. IT-kontaktpersoner och IT-handledare, har ni bytt e-post adress? Kom ihåg att meddela mig om detta!

Vi hjälper dig Över 20 års erfarenhet

för u n s os ning a t k a nt is felsök o K J  grat  L S

Tek

service partner

Alholmsgatan 4, 68600 JAKOBSTAD tel: 06 781 8400 F D  Kolla in vår webshop: www.trefoil.fi e-post: service@trefoil.fi Leif Sjöströms satiriska serierutor roar och oroar. Norrback, Wallin, Wideroos, bönder och pensionärer, alla är med! Cirkapris 22 €

T

f


6 – GOD TID

7/2011

IT-caféet har kört igång i Åbo Åbo svenska pensionärsklubb har kunniga datamänskor, vilka alla också är en stor tillgång för föreningen, för dess medlemmar men också för icke-medlemmar.Svenska pensionärsförbundet har i samråd med Studiecentralen hållit kurser i Åbo och utbildat tutorer,vilka sen i sin tur ska leda både ,nybörjarkurser och också mera avancerade kurser för dem som använt datorer en längre tid. Bland tutorerna har speciellt två herrar engagerat sig och har startat ett s.k. IT-café som hålls varannan onsdag i Svenska Gårdens lokaliteter kl.12. Meningen är att man ska hinna dricka en kopp kaffe i rummet bredvid själva datorrummet. – Kaffekopp och dator ska helst hållas i olika rum, säger Jan-Henrik Strandell och Göran Långstedt, som leder caféet.

Åbo stad med på ett hörn Det hela började med att JanHenrik och Göran skreven lång lista på allt som behövdes för en datorgrupp. Utöver själva datorn behövs en mängd tillbehör; kostnaderna steg till 1 100 euro. Ansökan sändes till Åbo stads bi-

dragskommitté, som beviljade 500 euro. Pensionärsföreningen satsade resten. Möteslokalen hyrdes och så var det bara att sätta igång. IT-caféet är inte någon kurs påpekar Jan-Henrik utan en diskussion om hur, och om vad allt man kan göra med en dator. Har någon problem med sin dator får han hjälp och goda råd. Alla i gruppen deltar och hjälper alla och är ”lärare” på det som de kan bäst. Utbyte av erfarenheter är viktigt. Det finns nog en stomme, en helhetsplan för caféstunderna såsom datorservice, användning av epost, fotohantering, användande av internet och vad man kan göra rent praktiskt. Dit hör bankärenden, kontakter till skatteverket eller att

IT-caféverksamheten i Åbo. Från vänster Göran Långstedt, Rita Nordström och Jan-Henrik Strandell

ta reda på tidtabeller. Datavärlden förändras hela tiden – nytt tillkommer, gammalt kasseras.

Vad får tutorerna ut av sin verksamhet? Göran och Jan-Henrik betonar det positiva i att träffa nya mänskor. När man ser att deltagarna lyckas hantera sina datorer på ett sätt som passar dem själva, känner man som ledare stor tillfredsställelse, säger Göran. Att vara tutor är också att själv pröva på nya saker. Att ha roligt tillsammans är värdefullt och tilltron på den egna förmågan stiger. Blir det riktigt krångligt kan vi kontakta pensionärsförbundets IKT-projektkoordinator Eric Jansson eller webbredaktör Ulf Wahlström för att få hjälp. Göran och Jan-Henrik hoppas att flera tutor er ställer upp – det är många som gått tutorutbildningen

i Åbo. Här kan det påpekas att också Arbis i Åbo håller datakurser i oktober, så utbudet och servicen finns för alla som vill vara med.

ADB- och DEF-kurser Pensionärsföreningen i Åbo har ytterligare en eldsjäl i Greta Stenberg, som i flera år hållit både nybörjarkurser och fortsättningsditon. Det är främst föreningens äldsta som deltar i de här kurserna; de som inte tidigare vågat sig på en dator. Greta tar hand om dem på Svenska Gården de onsdagar då det inte är IT-caféverksamhet. Själv har Greta sen 1995 lärt sig hantera sin dator helt på egen hand i början, men hon deltog också i tutorkursen för något år sen.

Grundläggande lärdom – Jag vill ta bort rädslan för datorerna i nybörjarkursen, säger Greta.

Att ge grundläggande datorkunskap, att få de äldre att skriva, söka på internet, att använda e-post och webbadresser är viktigt. Intresset för Gretas kurser har varit stort och här har pensionärsföreningen i Åbo varit med på ett hörn rent ekonomiskt. Greta som jobbat som matematiklärare i drygt 20 år använder sin lärarpedagogik i kurserna. – Jag bygger inte min undervisning på minneskunskaper utan på logik och undviker alltför många termer. DEF-kursen är direkt en fortsättning med mera avancerad användning och också de kurserna blir fort fyllda. Det stora intresset ger också Greta något; att få vara tillsammans med intresserade mänskor ger god mening i tillvaron,säger hon. CARIN ÅMINNE

SPARKCYKLAR I OLIKA FÄRGER 3 års garanti, inhemsk

Datorer och Teknisk data: utrustning Hjulstorlek: 31cm Bredd: 61cm höjd: 85-102cm från oss. vikt: 17 kg Bärbarhet: 130kg

TEKNISET NELSONS CYKEL & TV NÄRPES: Närpesvägen 32, tel. 06-2241 450 www.tekniset-nelsons.fi

Förbundets IKT-projekt inbjuder

FÖRENINGARNAS IT-AKTIVA till ett seminariedygn i Tammerfors 14–15.11 Vi träffas, arbetar tillsammans med frågor om hur IT kan användas av pensionärer och i föreningarna och får höra intressanta presentationer med nyttig kunskap. Deltagandet är gratis, resekostnader tillkommer (eventuellt kan lokalföreningen finansiera din resa). Förfrågningar och anmälningar till Eric Jansson, eric.jansson@spfpension.fi, tel. 0207288817. Sista anmälningsdag 27.10!


GOD TID UPPSNAPPAT

7/2011 – 7

MedlemsREKRYTERING

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna 2011, 1 januari–20 september

Om andra små ting I förra numret av God Tid lyfte jag fram paketpin-

nen ur glömskans skymningszon. Det kom mig att tänka på en annan ännu mindre pryl, som minsann lever i högönsklig välmåga, nämligen gemet, välbekant för envar. Den högst läsvärde professorn och historikern Peter Englund, Svenska akademiens ständige sekreterare, har skrivit en essä om gemet i sin bok ”Tystnadens historia och andra essäer”.

Peter Englund gör bl.a. den reflektionen som jag

tror vi alla kan hålla med om, nämligen att få ting används så litet för just det ändamål de är avsedda för som gemet. Och han hänvisar till en undersökning gjord av försäkringsbolaget Lloyd´s i London enligt vilken det knappt är en tiondedel av alla gem som någonsin kommer i beröring med papper. Vad händer då med dem? Jo, de används t.ex. för att rensa öron eller naglar, laga bh-band eller CD-romläsare eller som projektiler när man vill beskjuta kolleger på kontoret, visar undersökningen. Den listan tror jag var och en av oss kan göra avsevärt mycket längre. Personligen uppskattar jag att gemen är av så pass varierande storlek och järntråden därmed också av olika kaliber, att användningsmöjligheterna i stort sett är obegränsade. Tråden är dessutom av segt virke, och det är

inte någon enkel operation att räta ut hela slingan, om nu det skulle behövas. Utan en bra plattång lär det bli besvärligt. Numera finns det ju gem i olika glada färger, vilket visar att produktutvecklarna inte har legat på latsidan. Gemet lär ska vara drygt hundra år gammalt och

produktionen inleddes av ett engelskt företag som hette Gem Limited. Som gemets skapare utpekas en norrman från Akerhus, även om hans version inte riktigt var den vi i dag är vana med. Och namnet då? Varför heter det gem? Här är igen ett exempel på att ett företags namn blir ett produktnamn när produkten slår igenom på allvar. Vilket väl nog får sägas om gemet. Gem är f.ö. det engelska ordet för ädelsten, juvel, pärla. Väl funnet.

ANDERS G. LINDQVIST

Skaffa en blogg på seniorbloggen.fi

Bidrag från Svenska kulturfonden för år 2012 Snart är det dags att ansöka om medel för 2012. Svenska pensionärsförbundet får ett förbundspaket av Svenska kulturfonden: föreningarna ansöker om Kulturfondens understöd från Svenska pensionärsförbundet i stället för från Svenska kulturfonden. Ansökningstiden för understöd från Svenska kulturfonden är mellan den 1 november och 31 december 2011. Följande kriterier gäller för beviljande av understöd: a. Medlen beviljas främst för aktiviteter med tyngdpunkt på generationsöverskri dande verksamhet och nya former av verksamhet, som lockar potentiella med lemmar. b. Både regioner, verksamhetsområden, föreningar och icke registrerade samman slutningar som hör till förbundet kan ansöka om medlen, dock inte fysiska personer. Förbundet distribuerar ansökningsblanketter, på vilka föreningarna skriver motiveringar till sin ansökan om understöd. Anvisningar och ansökningsblanketter finns på förbundets webbplats www.spfpension.fi och erhålls per e-post eller på papper av Åsa Laukonlinna från kansliet, tel. 020 7288810 eller per e-postadressen kansliet@spfpension.fi från den 1 november 2011. Förbundet meddelar understödens storlek till föreningarna i mitten av april 2012. För att föreningen ska få understöd krävs att en fullvärdig redovisning för tidigare understöd har lämnats in före den 31 december 2011. Observera att hålla reda på när Svenska kulturfondens fester hålls i regionerna på webbplatsen www.kulturfonden.fi eller genom att ta kontakt med Kulturfonden, tel. 09- 6930 7300. Ni kan anmäla er till dem om ni har sökt medel trots att ni inte har fått besked om ni har beviljats understöd. Ansökningstiden för dessa medel inleds den 1 november och upphör den 31 december 2011 för förbundets föreningar. Kontakta Veronica Fellman, tel. 020-7288812 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi för närmare information.

Föreningar med 10 poäng eller mer Borgå svenska pensionärsförening

Nya medl.

Ökning %

Poäng totalt

136

20,5

177

Kotkanejdens pensionärer

15

48,4

112

Svenska Pensionärsgillet i Hangö

19

33,9

87

Pensionärsklubben Milstolpen

47

15,3

78

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening

41

11,9

65

Sibbo Svenska Pensionärsförening

47

8,0

63

Närpes Pensionärsförening

50

5,2

60

Munksnejdens Pensionärer

34

10.2

54

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen

17

16,5

50

Pensionärer i Östra Helsingfors

23

13,7

50

Vanda svenska pensionärer

23

12,9

49

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

32

7,4

47

Vörå Pensionärsklubb

16

14,4

45

Mariehamns Pensionärsförening

24

9,0

42

Korsholms Pensionärsförening

33

4,3

42

Västanfjärds Pensionärsförening

15

11,9

41

Grankulla svenska pensionärer

27

6,2

39

5

15,6

36

Larsmo-Eugmo Pensionärsförening

20

6,5

33

Purmo Pensionärer

19

7,1

33

Ekenäs Pensionärer

25

3,8

33

Esbo svenska pensionärer

27

2,8

33

Ingå Pensionärer

14

8,9

32

Korsnäsnejdens Pensionärer

18

6,5

31

Dragsfjärds Pensionärer

16

6,5

29

Pensionärsföreningen Olympia

7

10,9

29

Pensionärsträffen i Lappträsk

5

10,9

27

Hufvudstadsbladets Seniorer

8

8,8

26

Träskända Seniorer

6

10,2

26

Arkadia Pensionärer

9

7,8

25

13

5,3

24

Esse Pensionärsförening

12

5,9

24

Åbo Svenska Pensionärsklubb

14

4,1

22

Malax Pensionärer

13

3,9

21

Kronohagens-Skatuddens pensionärer

Lovisanejdens Svenska Pensionärer

Pedersöre Pensionärsklubb

12

4,3

21

Kyrkslätt Pensionärer

13

3,4

20

Föreningen Oravais Pensionärshem

11

4,5

20

Lappfjärds Pensionärsklubb

13

3,1

19

Jeppo Pensionärsklubb

7

6,1

19

Lojo svenska seniorer

7

5,9

19

Isnäs Pensionärer

5

6,6

18

Pensionärsföreningen ETTAN

7

5,7

18

Tenala-Bromarf Pensionärer

8

4,5

17

Björneborgs Sv. Pensionärsförening

6

5,7

17

Kimito Pensionärsförening

9

4,0

17

Pensionärsför. Nygammal i Petalax

9

3,8

17

Haga Pensionärer

4

6,2

16

Terjärv Pensionärer

10

3,1

16

Pargas Svenska Pensionärer

5

2,4

15

Karis Pensionärer

8

2,9

14

Liljendal församlings pensionärer

6

4,0

14

Nedervetil pensionärsklubb

5

4,4

14

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

8

2,4

13

Lovisa svenska församlings pensionärer

5

3,3

12

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer

2

4,9

12

Eira Pensionärer

4

3,4

11

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

4

3,4

11

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu

5

3,1

11

Kronoby Pensionärer

7

1,7

10

Sjundeå Pensionärer

4

2,9

10

1049

5,8

Hela förbundet


8 – GOD TID

7/2011

medlemsförmåner Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsavgiften höjs med en euro? Det blir antagligen debatt och

www.aktia.fi

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet. Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

omröstning vid höstmötet i Tammerfors den 9 november. Förbundsstyrelsen föreslår nämligen att medlemsavgiften till förbundet höjs med en euro till elva euro. Senast höjdes medlemsavgiften 2009, den gången med tre euro. Efter en livlig debatt röstade höstmötet för en förhöjning. Rösterna föll 74 för och 32 emot.

Styrelsen motiverar förhöjningsbehovet med att ”kostnadsnivån har stigit överlag, understöden för 2012 är osäkra, omfattningen av verksamheten blir större för varje år och även kostnaderna för tidningen stiger”. Medlemsavgiften för understödande medlem och prenumerationspriset för God Tid föreslås förbli oförändrade 40 euro. UW

Ordförandekonferens 8.2.2012 på UKK-institutet Svenska pensionärsförbundet rf kallar en representant från varje förening till Ordförandekonferens onsdagen den 8 februari 2012 kl. 10–16 i Tammerfors, UKK-institutet, Kaupinpuistonkatu 1, 33500 Tammerfors. Priset för Ordförandekonferensen är 30 euro per person, i vilket ingår kaffe, lunch, eftermiddagskaffe, material och transport från Tammerfors järnvägsstation till UKK-Institutet och tillbaka.

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Advokatbyrå Boucht & Nikula

erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris. Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad. Tfn 06-3171 846, e-post peter.boucht@boucht-nikula.com www.boucht-nikula.com

www.vikingline.fi/formaner/spf

Vänligen meddela kansliet om ni kan delta i konferensen senast den 30 januari 2012 och vänligen betala in deltagaravgiften på förbundets kontonummer 405511-41177 senast den 30 januari 2012. Kansliets e-post är kansliet@spfpension.fi och telefonnummer är 020-7288810. Temat för Ordförandekonferensen är ”Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna”, samma tema som Europeiska unionen har för år 2012. Avsikten är att diskutera nya idéer och tankar i verksamheten och utbyta åsikter. Vi kommer att höra olika personer som har erfarenhet av att stimulera aktivister i föreningar. Kursen arrangeras i samarbete med Svenska studiecentralen. HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN!

www.tallinksilja.com

www.aktia.fi

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst bank • försäkringar • fastighetsförmedling Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

*från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.


GOD TID

Sven Bertlin – stålman och motorbyggare Man behöver inte samtala länge med Sven Bertlin förrän hans österbottniska påbrå ger sig till känna. Inte som en kvardröjande klang i språket, men som en optimistisk livssyn och en okonstlad inställning till andra människor som präglar berättelsen om hans långa karriär i Wärtsilä-bolagens tjänst.

Sven Bertlin bor i ett radhus omgivet av grönska i Gäddvik i Esbo.

Sven Bertlins föräldrar var födda i Vörå och Storkyro (Sven använder fortfarande farföräldrarnas stuga i Rejpelt som sommarställe), men flyttade senare till Nykarleby där de fyra barnen i familjen växte upp. Redan i unga år fick Sven hjälpa till i pappans butik, och han tror själv att hans intresse för kommersiella ting grundlades redan då. Han räknar i det sammanhanget upp ett antal yrkesmeriter från ungdomsåren: han arbetade bland annat som glasmästare, rammakare, stationskarl och likbilsförare (!). Efter studentexamen 1965 utbildade Bertlin sig till merkonom men fortsatte sedan direkt till handelshögskolan i Åbo, där hans huvudämne var redovisning. Han fick i första hand utnyttja sina kunskaper på Wärtsiläs enhet i Dalsbruk, som vid sidan av mycket annat tillverkade valsad ståltråd. En huvuduppgift för honom blev att skapa system för att följa upp produktionens lönsamhet. Den saken måste han ha klarat bra, eftersom han 1977, vid 32 års ålder, utnämndes till merkantil chef på Dalsbruk. Tiderna var hårda just då, eftersom den första globala oljekrisen drabbat världen.

Också Dalsbruk måste sanera sin verksamhet, och detta var första projektet i den vägen som Bertlin deltog i. 1979 flyttade han över till Ovako i Åminnefors, troligen den första finländska ekonomen någonsin som satts att leda ett stålvalsverk. Jag frågar honom om han någon gång var rädd för att misslyckas, i synnerhet då en sanering måste genomföras också på Pojofabriken. – Jag tänkte aldrig den tankenw, säger han, och jag tror honom gärna. De dåvarande högsta cheferna på Wärtsilä, Tankmar Horn och Tor Stolpe, handplockade redan efter ett par år Bertlin till hela koncernens ekonomidirektör. Karriären gick nu spikrakt uppåt, och 1985 blev han vice-VD med ansvar för koncernutvecklingen.

Genomgripande omstrukturering Fem år senare råkade Wärtsilä i stora svårigheter i samband med Sovjetunionens sönderfall. Marindivisionens omfattande östexport som hade varit mycket lukrativ upphörde helt, vilket ledde till en genomgripande omstrukturering

av koncernen. Wärtsilä och Lohja fusionerades till det nya storbolaget Metra, och även där ansvarade Bertlin för koncernutvecklingen. Tillsammans med några medarbetare gjorde Bertlin 1991 upp en plan för sanering av stålverket i Imatra, som råkat in i en djup lönsamhetskris. Den gick bland annat ut på att några viktiga interna kunder, såsom fjäderfabriken i Billnäs och spikfabriken i Jockis, skulle sammanföras med huvudföretaget Imatra Steel. Metras ledning godkände åtgärderna, på villkor att han själv tog över som VD för företaget. Bertlin karakteriserar de följande tre åren som kanske den bästa perioden i hans arbetsliv, genom att han fick uppleva en samarbetsanda och framtidstro som genomsyrade hela personalen. Specialstålfabriken i Imatra kunde räddas och är i dag den lönsammaste fabriken i stålföretaget Ovako, där den numera ingår. Under 1990-talets kriser avyttrade Metra ett stort antal produktlinjer och bolag, och koncernen framstod allt mera som tillverkare av stora dieselmotorer för fartyg och kraftverk. Detta inverkade också på Sven Bertlins uppgifter genom att han 1994 utnämndes till VD för Wärtsilä Diesel i Vasa. Då företaget New Sulzer Diesel förvärvats bildades en underkoncern med namnet Wärtsilä NSD, och Bertlin flyttade då över till huvudkontoret i Schweiz som chef för motorproduktionen. År 2000 var det dags för en omställning igen, i samband med att koncernen återtog sitt gamla namn och flyttade ledningsfunktionerna tillbaka till Finland. På slutrakan av sitt arbetsliv var Bertlin viceVD och koncernchefens ersättare på Wärtsilä och samtidigt chef för motordivisionen. Ännu ett tungt saneringsskede återstod före pensioneringen 2004. Hela fem fabriker måste läggas ner, bland dem enheten i Åbo.

Ljus livssyn I vårt samtal har vi kommit fram till en punkt där det med all önskvärd klarhet framkommit att Sven Bertlins personliga livsberättelse är sammanflätad med ett avsevärt stycke finländsk industrihistoria. Man kunde kanske vänta sig att hanteringen av de många kriserna skulle ha gjort honom desillusio-

Bertlin framför en Matisse-teckning i sitt hem.

7/2011 – 9

förlängd tid Kurt Nordman avslutar här artikelserien Förlängd tid med en personteckning av industrimannen Sven Bertlin. Författaren har lovat återkomma med en och annan fristående artikel även i fortsättningen, i den mån lämpliga intervjuobjekt står till förfogande. Skriver gör dock Nordman även i andra sammanhang. Hans nya bok ”Tiga är silver men tala är guld” utkommer på Söderströms förlag i oktober. Den är en berättelse – en ”insider story” säger han själv – om hans fyrtio år på ledande poster inom telebranschen.

nerad eller cynisk, men man ser inga tecken på en sådan inställning. Tvärtom är det så att allt han säger bärs upp av en ljus livssyn, som knappast förändrats alls sedan barndomsåren i Nykarleby. Vi diskuterar ännu en stund hans karriär inom stål- och motorindustrin, och jag frågar honom om han själv medvetet styrde in sin bana mot nya mål. – Nog var jag målmedveten alltid, säger han, men mina strävanden gällde i varje situation den uppgift som jag var satt att sköta. När jag tilldelades mera ansvar var det mina förmän som valde mig för de nya uppdragen – jag hade definitivt inte för vana att hela tiden siktade in mig på nya karriärsteg! Det kan inte hjälpas, man blir åter påmind om det faktum att Sven insupit den österbottniska arbetsmoralen redan med modersmjölken. Det finns ju inget bättre lovord där uppe på slätterna än att säga att ”han är en bra arbetskarl”. Det hör till att denna karakteristik kopplas samman med en personlig anspråkslöshet som vederbörande uppvisar – viljan att göra rätt för sig uppfattas som så självklar att den inte behöver betonas med yttre åthävor.

Alltid tid för familjen På tal om förhållandet mellan arbete och familjeliv kommer Sven

Bertlin med ett konstaterande som är mycket ovanligt. Nyblivna pensionärer brukar ju ofta med darr på stämman säga att arbetet tagit så mycket av deras tid att hustru och barn kommit i skymundan. Inte så Sven. – Min tid har alltid räckt till också för familjen, framhåller han. Under hektiska skeden har det ibland varit svårt, men jag tror att jag lyckats kompensera bristen på tid med högre kvalitet på de gemensamma stunderna. När vi talar om tillvaron som pensionär betonar Sven Bertlin den stora livslust som han fortfarande känner. Den har kanske accentuerats av det faktum att han nyligen drabbades av en svår sjukdom med åtföljande operation. Efter den har han varit frisk, men han går fortfarande på regelbundna kontroller. – Jag känner stor glädje över småsakerna i livet, säger han, och jag är barnsligt nyfiken på allt nytt. Till slut konstaterar vi gemensamt att det kännetecknande för ett bra pensionärsliv är att man bevarar sin förmåga att bli entusiastisk, och likaså förmågan att bli upprörd. Som svar på en direkt fråga säger Sven att hans upprördhet oftast gäller orättvisor människor emellan. – Översittare och intrigmakare har jag aldrig kunnat tåla, varken i arbetslivet eller nu som pensionär. Text och foto KURT NORDMAN


10 – GOD TID

7/2011

Hyresbostäder i Nykarleby Topeliusesplanaden 7, 66900 NYKARLEBY Tfn (06)785 6100. Fax (06) 785 6199 E-post: nykarleby.bostader@nykarleby.fi www.nykarlebybostader.nu

Vi erbjuder städservice... ...och fastighetsskötsel NYKARLEBY FASTIGHETSSERVICE Kb Forsbybyväg 22, 66900 Nykarleby

Tel (06) 722 1363 Fax 0400-563 294, 050 552 4166

Seniorservice och hushållsnära tjänster – på svenska! Vi erbjuder hushållsnära tjänster i huvudstadsområdet

• Städhjälp • Matlagning • Trädgårdsskötsel • Assistans vid inköp, läkarbesök m.m. Erbjudande för läsare av God Tid: De tio första som ringer oss får pröva 2 h gratis på våra tjänster! Pris 29,50 €/h, efter hushållsavdrag 11,80 €/h. Hushållsavdrag kan ansökas om i efterhand i beskattningen. År 2011 är avdraget 60 % på arbetskostnaden. Tilläggsuppgifter fås från skattebyrån eller vero.fi-tjänsten. Tfn 044 0670303, info@parenta.fi, www.parenta.fi

BOENDE

Hur undviker vi brand hemma? Brand (eldsvåda) i bostäder har överraskande orsa-

ker. Vi har mycket att lära av statistiken över brand och brandorsaker. Den tekniska brandorsaken i bostäder är vanligen överhettning t.ex. vid spisar och eldstäder eller vid kortslutning i elinstallationer och -apparater. Självantändning kan ske vid en värmealstrande process, t.ex. i linoljedränkta trasor.

Brandskyddsarbetet sker på många nivåer, men ef-

tersom hus och bostäder är olika skall brandskyddet utformas på husens villkor. Vi borde lära oss mer om brandsäkerhet. Ändå skall vi vara medvetna om, att dödsfall och personskador vid brand är en liten bråkdel av alla dödsfall och personskador vid olycksfall. Dödsfallen vid brand i hus är färre än dödsfallen vid fall i trappa, och i byggnader kostar fukt- och vattenskadorna mer än brandskadorna. I vanliga flervånings bostadshus av sten finns inga sakskäl för installation av vattensprinkler. Husbolagens styrelse utarbetar en räddningsplan och informerar t.ex. via anslagstavlor om planens innehåll. Räddningsplanen kartlägger brand- och olycksrisker och förebyggandet av dem, den informerar om brandsäkerhet, om brandvarnare, släckning och räddning.

Lagstadgad brandsyn görs regelbundet enligt kommunens regler för olika hustyper. Sotning av eldstäder och rökkanaler och rengöring av ventilationskanaler är brandförebyggande arbete. I källaren skall inte förvaras gasol eller annat bränsle. All förvaring på husets vind skall övervägas noga. Vid brandsyn inspekteras brandvarnare och -detektorer, brandsläckare och annan utrustning för förebyggande och släckning av brand. Brand-

God vård på svenska

varnarna är batteridrivna och ger ljudsignaler då det finns rök i luften. I bostäder med eldstad kan brandvarnare som reagerar också för os vara befogade. Nätanslutna branddetektorer kan ge larm till

räddningsstationen. Det finns spisvarnare som ger ljudsignaler vid överhettning vid spisen samt spisbrytare som dessutom larmar och bryter strömmen. Det är klokt att husbolaget sköter montering av brandvarnare i alla bostäder samt regelbundet byte av batterier. Husbolaget kan skaffa och dela ut släckningsfiltar (minst 120 x 180 cm) till alla bostäder. Brandsläckare (pulversläckare) kan skaffas och placeras där det anses behövligt. Framför öppna spisar bör golvet vara oantändligt (klinker, plåt eller glas).

Den viktigaste delen av brandsäkerheten är ett

förståndigt beteende. Textiler skall aldrig torkas ovanför en bastuugn. Man skall inte lämna en bostad där en disk- eller tvättmaskin är igång, eller ett rum där det brinner levande ljus. Man skall ha spisar och grillar under fortgående uppsikt då man lagar mat. Tobaksrökning inomhus är alltid en brandrisk, men är man sömnig eller onykter mångfaldigas risken. I flervåningshus med betongstomme sprider sig brand inte från bostad till bostad. Rök kan sprida sig till trapphuset, och därför skall man vid brand hålla dörrarna stängda och vid behov söka sig ut på balkongen. BENGT VILHELM LÉVON

Vi är ett växande företag som står till tjänst med all service inom städning, trädgårdsarbete & professionell golvvård/boning m.m. i Vasa, Närpes, Kaskö & Kristinestadsområdet. För mer information besök vår hemsida:

Bertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst. Behöver du avlastning från vardagen någon vecka. Vi på Bertahemmet kan sköta din närstående under tiden med skräddarsydd vård.

www.hus-tradgardsservice.fi

Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum.

Hushållsavdrag -60 % Ring! Vi gör jobbet! 040-5422283

Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com

Hedvig Sofiahemmet

Konkordiahemmet - ett riktigt hem i stadens centrum, Främre Tölö

Hemmet har två avdelningar, serviceboende och gruppboende. Vi erbjuder kärleksfull vård, god mat från eget kök och boende i trevliga rum som möbleras med egna möbler. Också kortvarigt boende till rimligt pris. Ta gärna kontakt med föreståndare, Maria Stenbacka. Telefon: 09-444 115 Apollogatan 5 B 37, 00100 Helsingfors

E-post: info@konkordiahemmet.net Web: http://www.konkordiahemmet.net

håller på att få en ramp som ersätter yttertrappan från 1960-talet. Räckena vid huvudingången förnyas, pelarna målas och trappsteget innanför dörren försvinner. Vi hoppas på ditt stöd till höstens gårdsförbättringar längs Djurgårdsvägen (konto FI434055 0010 119887). Anders Ekman (0400-686 840) berättar gärna om stiftelsen, Björn Sundqvist (010 617 8202) om huset, Johanna Börman-Långström (0500-924 948) om boendeplatser. Tack för ditt bidrag! Hedvig Sofiahemmet i Helsingfors, ett servicehus för äldre. Se också vår hemsida: www.hedvigsofiahemmet.fi


GOD TID

I så fall är du i gott sällskap. Över en miljon människor i hela världen har fått egna tänder igen med implantat- R systemet Brånemark System. Tänder där vi ersatt den naturliga tandroten med tandimplantat och som både ser ut och känns som dina egna tänder. Vi har lång erfarenhet och arbetar för kvalitet. Därför har vi valt Brånemark System R. Vi utför även sedvanlig tandbehandling, tandreglering, kronor, broar, proteser och estetisk tandvård.

implantatmetoden

HAMMASTEKNIIKKA OY TANDTEKNIK AB TIMO NIEMINEN Högsta kvalitet och pålitlighet med dagens metoder. SPECIALTANDTEKNIKER - Helproteser, påfyllningar, reparationer - Alla förekommande arbeten inom branschen

Ring oss tel. 06-312 7114 0400 669 434 Vasaespl. 15A, Vasa Leg.tandläkare Christel Jåfs Leg.tandläkare, implantolog

Alireza Hajitaheri

GUNILLA DAMÉN 019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi Rådhustorget, EKENÄS

Tinas Fothälsa FOTVÅRD

T. Sundkvist - Medicinsk fotterapeut -

Specialtandtekniker Johan Svahn - Nya helproteser - Påfyllningar - Protesreparationer Tandtekniskt laboratorium

Lab. Rådhusgatan 21B Tel. (06) 322 6300 www.tendent.com

Södermalmsgatan 2 (Gatuplan) Jakobstad. Tfn 06-724 5582

Tandklinik

NyDent

krillolja

Ett smart och naturligt Omega 3 val

Smartare lösningar är en naturlig del av utvecklingen. Resan från fiskleveroljan till krillolja kan lätt liknas vid tevens utveckling från den svart-vita burken till dagens plattteve. Det finns studier som tycker på att krillolja även har lättare för att tas upp av kroppen än fiskolja, att krilloljan dessutom är naturligt ren och stabil gör den till ett ypperligt tillskott. Antarktisk krill lever i ett av världens renaste vatten och möjligheten för upptag och lagring av miljögifter är därför nästan obefintlig. Alla oljor behöver skydd av antioxidanter för att inte härskna och speciellt utsatta är fettsyrorna EPA och DHA. Eftersom krillen innehåller den starka antioxidanten astaxanthin skyddas fettsyrorna under hela produktionen vilket ger en stabil olja utan behov av tillsatser. Astaxanthin ger krilloljan den karaktäristiska röda färgen. Omega-3 feffsyrorna i OmegaRed krillolja är till stor del bundna till fosfolipider. Fosfolipider har bl a den födelaktiga egenskapen att de kan blandas med vatten. Det kan påverka kroppens upptag och nyttjande av omega-3 positivt.

ANTTI RÄTY 019-241 2730

Tandläkare

Stora Kyrkogatan 23, Ekenäs

tel. 06-357 7749 Glimmergränden 1 Tidsbeställning må-fre www.nydent.fi

ULF BÄCKMAN

Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentral Virkbyv. 18A10.

Tandproteser direkt från

SPECIALTANDTEKNIKER • framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer medan ni väntar • översyn av protes samt rådgivning gratis

bra för hjärnan bra för hud bra för hjärtat bra för lederna minskar inflammationer Marknadsföring: www.omegared.fi

Ring och beställ tid! VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

Välkommen till Närpes simhall Öppethållningstider: månd-fred. 16-21 lörd-sönd 12-16

Storgatan 13, II-vån. Jakobstad Tfn 044-2810407

Även hembesök!

OmegaRed

Tandhygienist Susanna Leino

Mårten Nygård Vill du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder?

VI SKÖTER DINA TÄNDER



Vill du också ha nya fina tänder?

7/2011 – 11

KOPPLA AV I EKENÄS SIMHALL / GYM Modern simhall, nytt gym ÖPPET vard. till kl. 21, lö. kl.10-18

PRIS FÖR PENSIONÄRER: Simhallen: 4,40€ engångsbiljett 40,00€ 10 besök 71,10€ 20 besök 155,40€ 50 besök

Gym: 1,50€ 14,40€ 27,80€ 61,80€

Pensionärer vard. 11-14 3,60€ Flemingsgatan 19, 10600 EKENÄS tfn 019-289 2170, www.raseborg.fi Kassan stänger en timme före simhallen stänger!

Tel. 06-224 9394, 040-720 5893

NÄRPES

SYNCENTER

- Boka tid till oss så får Du Se!-

Specialist i ögonsjukdomar Jaakko Leinonen Optometrist Marica Westerback Optiker Kerstin Westerback Närpesvägen 14, 64200 Närpes (06)224 1138 www.nygardsoptik.fi Vi betjänar må-to 9.30-17.30, fr 9.30-18.00 lö stängt

Kungsgatan 10, Ekenäs Kuninkaankatu 10, Tammisaari

Prisbelönad!

Bioteekki Lyko D-plus

Stark, 25 µg D3vitamin och 5 mg lykopen.

Bioteekki Teho D-plus Stark, 25 µg D3-vitamin.

Bioteekki Teho D-droppar Dryg, 10 µg /droppe D3-vitamin.

D-vitamin då det är som bäst, vegetabilisk olja främjar absorptionen.

tel./puh. 044 034 3464 www.melleshalsoshop.fi

Säkra din tillförsel av

Dvitamin!

Försäljning: Hälso- och naturkostaffärer, -avdelningar och på apotek.


12 – GOD TID

7/2011

Vattenlöpning

håkans föreningsnytt hörna

Våra muskler ändras – och vi med dem

Att löpträna i vatten är en effektiv motionsform där man varken belastar kroppen eller behöver svettas.

Med tilltagande ålder sker det förändringar i våra kroppsvävnader, också i de muskler som stöder armar, ben och ryggrad. Musklerna minskar och försvagas vilket har betydelse för vår rörelseförmåga och balans. Det är normalt att muskelmassan avtar och att enskilda muskler försvagas hos oss äldre, men vi kan också påverka den processen så att den sker mera långsamt. De två viktigaste faktorerna är näringsintaget och motionen. Man får inte slarva med maten men undersökningar visar att många, särskilt ensamma, åldringar inte äter tillräckligt och inte heller tillräckligt mångsidigt. I värsta fall kan det leda till att fettvävnaderna minskar radikalt och kroppen börjar ta sin energi ur muskelvävnaderna, som då krymper. Det tillståndet kallas kakexi (avmagring, utmärgling, kraftlöshet) och förekommer vid långvariga allvarliga sjukdomstillstånd som svåra hjärt- och njursjukdomar och vissa cancerformer.

medvetandenivå och tillståndet kännetecknas av långsamhet, muskelsvaghet, inaktivitet, brist på energi och sjunkande kroppsvikt. Undersökningar visar att ca tio procent av ensamstående åldringar som bor hemma lider av sådana besvär. Muskelsvaghet kan också bero på vissa särskilda, medfödda muskelsjukdomar, hormonella störningar och ibland förorsakas av en del medicicner, men de vanligaste orsakerna är som sagt bristfälligt näringsintag, för litet mat eller fel mat, och brist på motion. Att garantera lämplig och regelbunden fysisk aktivitet för varje livsperiod är av stor vikt för oss som enskilda äldre och åldrande människor – då har vi också bättre aptit och kan äta rätt och tillräckligt.

Ett bristfälligt näringsintag och otillräcklig motion

HÅKAN HELLBERG

bidrar till det som kallas bräcklighets-skröplighetssyndrom (på finska: hauraus-raihnaus-oireyhtymä (HRO), engelska: frailty-syndrome). Andra bidragande orsaker är åderförkalkning och sänkt

Serrapeptas Serrapeptas är ett enzym som kan användas vid åderbråck, led- och muskelbesvär, lungsjukdomar och inflammationer, cystor och blodkärlsförträngningar.

Det började med ett rutinbesök hos företagshälsovården. Blodsockernivån var i högsta laget och det såkallade kroppsmasseindexet (BMI) visade att jag var överviktig utan att direkt lida av fetma. Hälsosammare matvanor kombinerat med motion var receptet. Min läkare är en god människokännare. Hon gissade väl att jag inte tänkte börja jogga eller besöka ett gym. Jag tycker om att promenera och cyklar gärna när vädret tillåter. Då och då dammar jag av motionscykeln och trampar motvilligt en kvart eller så. Anna Back – så heter läkaren – förslog vattenlöpning, minst en och gärna två gånger i veckan. Hon rekommenderade den simhall som hon regelbundet besöker själv och de goda hälsosamma salladerna i simhallens kafé. Anna Back poängterar att fysisk aktivitet är en naturlig och nödvändig stimulans för att hålla stöd- och rörelseapparaten frisk och i funktion. Vattenlöpning förbättrar i första hand uthålligheten (konditionen) men förstärker också muskler och förbättrar kroppens vighet. Motion som förbättrar uthållighet har de mest positiva inverkningarna på hälsan: de förbättrar hjärtats och lungornas funktion (konditionen blir bättre), ökar intagning och utnyttjning av

syre som gör att också musklernas ämnesomsättning blir effektivare. Hon säger att vattenlöpning är en mycket effektiv motionsform. Den förbättrar uthållighetskonditionen snabbt om man vattenlöper regelbundet och 30–60 minuter per gång t.ex. tre gånger i veckan. Vattenlöpning befrämjar också viktminskning om man samtidigt äter hälsosamt och inte för stora portioner. Den som t.ex. väger 75 kilo och vattenlöper 30 minuter förbrukar 315 kilokalprier under den tiden. En 95 kilos vattenlöpare förbrukar på samma tid t.o.m. 400 kcal, eller 800 kcal på en timme. Det här är ca en tredjedel av den energi som man behöver under en hel dag, eller t.o.m. halva energin om man är en kvinna och har ett lätt kontorsjobb (förbrukning ca 1600 kcal/dag). Om man alltså inte stoppar mera mat in i munnen kan man effektivt gå ner i vikt. Anna Back jämför vattenlöpningen med andra motionsformer. Om man stavgår i 30 minuter förbrukar en 75 kilos person 161 kcal och 204 kcal om man väger 95 kg, dvs. hälften av vad man förbrukar under vattenlöpning. Att cykla i lugn takt förbrukar 200 kcal under 30 minuter om man väger 95 kg och 158 kcal på 30minuter om man väger 75 kg.

Efteråt kände jag mig faktiskt piggare och mer energisk.

NATURA MEDIA www.naturamedia.fi

Höstsemester i Härmä!

13−14 oktober 2011

Vem vårdar vem? En konferens om att vårda andra och varandra Kommunernas hus, Andra linjen 14, Helsingfors

140

pers. /2 dygn

Inkvartering i dubbelrum med halvpension, användning av bastuoch badavdelning och gymmet. Fri inträde till dansrestaurant!

Och 1 x kaffe/te och nygräddad bulle!

Gäller t.om. 18.11.2011

HÄ R MÄN KYL PYL Ä

Vaasantie 22, Ylihärmä Tel. (06) 483 1600 www.harmankylpyla.fi

Social- och hälsovården står inför stora utmaningar. Lagstiftningen och strukturerna förnyas. Behovet av välfärdstjänster ökar men hur skall tjänsterna produceras och finansieras? Nytänkande inom vården är ett måste.Under dagarna diskuteras bl.a. den nya socialvårdslagen, närståendevård, patientsäkerhet och de äldres rättigheter. Medverkande bland andra biskop Björn Vikström, riksdagsledamot Christina Gestrin, minoritetsombudsman Eva Biaudet och direktör Berndt Arell. Deltagaravgift 190 € som inkluderar föreläsningar, seminarier, material och måltider enligt program. Anmälningar och information: Kommunförbundet, tel. 09-771 2619 eller www.kommunerna.net/kurser. Konferensen är avsedd både för SPF medlemmar och förtroendevalda inom kommunernas social- och hälsovård och äldreråd. Arrangörer: Kommunförbundet, Samfundet Folkhälsan, Svenska pensionärsförbundet och Svenska Seniorer i Finland


GOD TID

7/2011 – 13

– en effektiv, svettfri motionsform

– Vattenlöpning passar egentligen vem som helst men om man lider av torr och atopisk hud kan det hända att simhallsvattnet torkar ut huden för mycket. Det är många som ändå vill vattenlöpa och sköter bara efteråt om det att de smörjer sin hud med fuktsalvorm säger Anna Back. – Vattenlöpning kan man dessutom göra också i naturvattnen på sommaren så att den är en bra idrottsgren att syssla med också när man är på landet,

Lämplig motion för reumatiker Doktorn nämner att de som är överviktiga ofta inte tycker om att springa eller promenera därför att de inte tycker om att svettas så mycket och därför att de kan få ont i sina knä- och höftleder. Vattenlöpning passar i synnerhet för dem; man märker ju inte svettning på samma sätt och lederna blir inte belastade eftersom man motionerar i vattnet. De som lider av artros i knän eller höftleder kan oftast inte alls promenera långa sträckor i naturen men kan däremot motionera effektivt i vattnet. Det är också många reumatiker som njuter av vattenlöpning, som inte gör att de får ont i lederna. – Vattenlöpning passar också utmärkt för dem som inte tycker om att simma på grund av att de

inte behärskar den rätta tekniken. Bröstsimning med nacken bakåtböjd belastar ju nacke och axlar och många med slitageförändringar i halsryggraden kan t.o.m. uppleva svindel om de simmat längre med en fel teknik. I vattenlöpning löper man ju på samma sätt som i naturen och behöver och får inte heller böja sitt huvud bakåt eller framåt. I vattenlöpning löper man i en rak ställning som inte belastar stöd- och rörelseapparaten. De som är osäkra simmare upplever mera trygghet tack vare vattenlöpningsbältet som hjälper en att flyta bättre. Anna Back säger att man kan vattenlöpa i egen takt och precis så länge som man orkar. Vattenlöpning är dessutom en gren som t.o.m. skadade idrottare kan börja med innan de blir så friska att de kan fortsätta med sin egen gren. Det svala vattnet kan också kännas skönt och smärtlindrande om man har skador och värk i sin stöd- och rörelseapparat. Med öppna sår eller akuta utslag får man naturligtvis inte vattenlöpa. – Motioneringen i allmänhet befrämjar också psykiskt välmående och det är många som upplever att motioneringen i vatten har en extra bra effekt: man känner sig piggare och mer energisk efter att ha motionerat i vatten. Sagt och gjort, iväg till sim-

hallen, betalade bara 3,10 för nöjet (hade nyss fyllt 65), av med kläderna, dusch, bastu, dusch, på med nyinköpta badbyxor och på med löpbältet som simhallen tillhandahåller. I den simhall som jag besöker har en 25 meters bana med en bredd på ca 15 meter reserverats för vattenlöpning. Bassängen är så djup att löparen aldrig stöter i botten. Antalet löpare tyck variera mellan fem och tio. De flesta är pensionärer och kvinnorna dominerar. Mina observationer är gjorda vardagar mitt på dagen.

Vattenlöpning är en mycket effektiv motionsform som i kombination med hälsosam kost befrämjar viktminskning. Foto RODEO.FI/JUHA TUOMI

Hisnande fart genom vattnet Väl i vattnet joggar man framåt i den hisnande farten av ca en kilometer i timmen. Kroppen hålls i vertikalt läge och man rör på ben och armar som vid löpning på land. Efteråt kände jag mig faktiskt piggare och mer energisk (som utlovat) och salladen slank ner med god aptit. Ett halvt år senare och några kilon lättare upplever jag att konditionen förbättrats och att jag definitivt vill fortsätta med vattenlöpandet. Hittills har jag hunnit med bara ett simhallsbesök i veckan, men hoppas att besöken blir fler. ULF WAHLSTRÖM

Som ansvarig företagsläkare vid Eira läkarstation tar Anna Back hand om SPF:s anställda i huvudstadsregionen. Hon anser att vattenlöpning är en mycket effektiv motionsform. Foto ULF WAHLSTRÖM


14 – GOD TID

7/2011

Chokladsmakande

ZONTERAPI och

AURA-SOMA färgterapi Välkommen att boka tid vard. kl 14-16 Dipl.reflexolog

En modern medicin mot trög mage

Effektiv men mild

Viveca Nylund Gustav Adolfsgatan 18 A, Nykarleby

NYHET!

Tfn 050-541 2456

Massörsmottagning

★ ✰

bibehåller kroppens elektrolyt- och vätskebalans

SUNE EKSTRAND

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

Kan köpas på apotek utan resept För gravida och ammande samt för barn under 12 år endast med läkarens ordination.

Handikappade barnbarn i vardagen Seminariet för mor- och farföräldrar med handikappade barnbarn som skulle ha hållits i mars blev inhiberat p.g.a. för få anmälningar, men nu kommer seminariet att hållas lördagen den 8 okt 2011 på Gillesgården i Åbo, Aurag.1 mellan kl.10 och 16. Arrangörer är CP-förbundets distriktsorganisation i Åboland och Åbo svenska pensionärsklubb. Som mor- och farföräldrar kan det vara svårt att veta hur man bäst umgås med sina handikappade barnbarn. Hur komma över chocken och rädslan? Kan vanlig lek med mera kunskap och tips göra umgänget nyttigare för barnet? Hur mycket kan man blanda sig i utan att verka påträngande? På förmiddagen kommer ett flertal experter att bl.a. tala om barnens rättigheter (Ulrika Krok, juridiskt ombud), om barnbarn med syn- eller hörselskada, om funktionshinder. Leg.psykologen Thomas Londén, ergoterapeuten Karin Stengård, Birgitta Kronberg, ordförande för Svenska hörselförbundet och Chatrin Kotka från Svenska Synskadade rf är de experter som håller i trådarna. En planeringsgrupp med Aira Eklöf från CP-förbundet som drivkraft har planerat seminariet. Anmälningar kan göras – så fort som möjligt – till Aira Eklöf, tfn 02-241 0170/040 5457144/aira. eklof@cp-liitto.fi eller till Yrsa Lindroos, tfn 050 351 7512 /yrsa. lindroos@gmail.com. Kaffe och lunch serveras till självkostnadspris. Kursen är gratis. CARIN ÅMINNE

Längtar du efter avslappning och välmående?

För långsynhet eller läsglasögon med reflexfria

160€

Bågar fr. 50€

Jakobstads Syncenter Storgatan 15, Jakobstad tel. 06-781 1023 fax 06-781 1024

Nykarleby Syncenter Topeliusespl. 12, Nykarleby tel 06-722 0770 fax 06-722 1572 Malax Syncenter Magasinvägen 2B, Malax tel/fax 06-365 1171

- Voice Massage - Klassisk massage - Indisk huvudmassage

utbildad massör

Sanna Alho Skolgatan 25 (Strengbergs), Jakobstad

040-732 7433 www.massage.fi Varmt välkommen!

linser från Reservglasögon åt den som köper

FYSIOTERAPI med yrkeskunnig personal i trivsam miljö! * Terapeutisk träning, massage, el- och värmebehandlingar Möjlighet även till ergoterapi, fotvård, vattenterapi, örtbad och hydro-jet massage

1.5 Linser med hård yta, lagerstyrkor, bågar från speciellt urval Asematie 5, 66440 Tervajoki Tel. 040-708 2259, (06) 478 5440 Vi betj. vard. 9-17, lörd. 10-12

Semestervecka En semestervecka med individuella behandlingar, gruppaktiviteter samt mat och logi. Du kan få ekonomiskt stöd för en semestervecka på Norrvalla och då blir din egen andel av semestern 15–25 euro/dygn. Semesterstödet beviljas av Svenska Pensionärsförbundet r.f., Svenska Semesterförbundet r.f. och Maaseudun Terveys- ja Lomahuolto r.y.

Rehabilitering för närståendevårdare Rehabiliteringskurser för närståendevårdare riktar sig till dig som dagligen vårdar en nära anhörig. Kursen är två delad och under kurstiden bor ni på Norrvalla i Vörå. Kurserna finansieras av FPA som också beviljar rehabiliteringsplatsen. Under 2012 finns 3 inplanerade rehabiliteringskurser med kursstarter: 26.3.2012, 27.8.2012 och 19.11.2012. Mera information om semesterveckan och kurserna samt ansökningsförfaranden tfn 06 383 1051 och 06 383 1343.

se också folkhalsan.fi

(vardagar kl. 8.00 - 16.00)

◊ shiatsu ◊ zonterapi ◊ aromaterapimassage ◊ reiki

Fråga även efter andra terapier.

Luontaishoitola Meritähti 040-845 4186

Maija-Liisa Niemi, Europa 3, J:stad

Malax Fysio 25 Aktiva År i Hälsobranschen

Fysioterapi Akupunktur

Tel. 06-788 9054

60€

Massage Balancetape

Arne - Gun - Jens - Laila

www.malaxfysio.fi

Medicinsk Fotvård Fotsalvor

Idrottshallen

3651767


GOD TID

7/2011 – 15

Kristinestads simhall månd. och onsd. 6.30-9.00 månd-fred. 15.30 - 21.00 lörd 12.00 - 16.00 sönd (16.10-1.4) 12.00-16.00

Kond. sköt. K. Byggnings

050-512 3185

www.kristinestad.fi

Närpesvägen 19 Närpes

tel. 06-221 6280 / 040-524 4418

ZINAXIN REPAIRE 60 kaps INGEFÄRA-GLUKOSAMIN

* För att smörja ledarna

28€

En gåva för livet. Gör ett testamente.

(32,80€)

Tel. 06-221 2228 Salutorget 5 Kristinestad 14.9.2010 10:39 Page 1 Vitamar1000_38x200mm C

M

Y

CM

MY

CY CMY

K

Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex. smärta, inflamation, hudproblem osv. * Med många års erfarenhet * Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar. Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex. * borttagning av nippor, vårtor, fibrom, pigmentfläckar osv. * borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAG Mottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek), Helsingfors (Eira läkarstation)

För kvinnligt välmående KarpaLact Strong Tranbärsextrakt - mjölksyrebakterier för urinvägarna och intimområdet.

Ge som present

www.laser.se/chrisse chrisse.backstrom@mobiili.net Sjukskötare YH, inre med., kir., psyk. Chrisse Bäckström Tel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99

Hälsoboden Gågatan, Tel. 06-7236824 Jakobstad

Gå in in på på adressen Gå adressen www.rodakorset.fi/testament www.rodakorset.fi/testament eller ring eller ring 020 020 701 701 2000. 2000.

Karis Fysioterapi

...................................................................... Köpmansgatan 13, Karis Tfn (019)278 2995 paivi.siren-laine@karisfysioterapi.fi

Kajs

Massagetjänst

SKÄRGÅRDENS FYSIOTERAPI

Må-Tors. 9-17, Fre. 9-18, Lö. 9-14

Rehab Center

Leg. Massör

Christer Sandnabba

Arkadia, 25700 Kimito, tfn. 02-423 685 Kolabackavägen, Andelsbankhuset 25900 Dalsbruk, tfn. 02-466 1868 www.salonseutu.fi/rehabcenter

Hjälper vid ont i nacke, axlar eller rygg!

APOTEK TILL ER TJÄNST

Topeliusespl. 11 A, Nykarleby Tel. 722 0738, 050-343 2845

Korsholms Apotek

ESLA hjulsparkar

Markandsv. 3, Korsholm Tfn: 06-322 2941

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366 Lantbrukscentralen Rautia – Vörå Tel 06-3843 413

www.naguapotek.fi

Composite

Leg.massör Kaj Sandell Bärklarsv. 3, 68810 Ytteresse tel. 0500-852 040

Hjälper dig med nack, rygg- och muskelbesvär Ring och beställ tid! Behandling/handledning vid ex. - smärta/värk i muskler och leder - spänningstillstånd, stress - träningsprogram (även remisspatienter)

Ari Lappinen

Fysioterapeut (cert.MDT) Qigonginstruktör

Fitness Club i Jakobstad • 050-557 4365

Malax Apotek Köpingsvägen 3 66100 Malax Tel. 06-365 1209

Tel. 06-834 5004 Esse Apotek Tel.06-721 0204 - Apoteket nära dig Känt för snabb och smidig betjäning

Vasa Centralapotek www.apocentral.fi Tel. 06-3191100


16 – GOD TID

7/2011

Den här bilden utvisar mönsterdjupets avgörande betydelse för friktionsytans storlek vid olika hastigheter och när det ligger 3 mm vatten på vägbanan.

Kontaktchef Heli Lintamo sprider information i trafikfrågor utgående från Trafikskyddets distriktsbyrå i Vasa. Hon kan bl.a. både dela med sig av tryckt material och hänvisa till information som finns på Trafikskyddets hemsida på nätet.

Onödigt spara däckbytet tills snövädret kommer! Byt till vinterdäck i tid, se till att mönsterdjupet är tillräckligt – gärna med marginal – och passa samtidigt på att tvätta bilens vindruta och fönster ordentligt såväl på utsidan som inne! Det är några av de uppmaningar som både rådgivare och däckförsäljare gärna enas om i dessa tiden när hösten gjort sitt intåg och vintern står för dörren.

Mycket har hänt i fråga om utvecklingen av bilar och däck sedan denna IFA F9 av årgång 1954 kom till. Den är helt körduglig och ingår i den samling veteranbilar som Stig Lytz genom åren skaffat sig.

Alla vi andra – bilägare av både äldre och yngre datum – omfattar förståndsmässigt deras uppmaningar. Ändå händer det alltför ofta att vi slarvar i det ena eller det andra avseendet. Vi sparar t.ex. däckbytet tills första snön plötsligt kommer – ”som en stor överraskning”. Då blir det panik när vi skall ut på vägen. Inför höstens däckbyte och för den här artikeln kontaktade vi två personer av olika kategorier för att ta del av deras råd och förmedla några av deras erfarenheter – nämligen Stig Lytz, innehavare av Däckservice Lytz i Vasa, och Heli Lintamo, kontaktchef vid Trafikskyddets distriktsbyrå på samma ort. Den förstnämnde är utbildad ingenjör som sysslat med däck och däckförsäljning sedan barnsben som ett arv efter sin far men också under ett antal år praktiserat och jobbat inom branschen i England, Danmark och Sverige. Den senare har fungerat i sin uppgift som kontaktchef ett tiotal år och kan både muntligt och skriftligt förmedla information med stöd av allt det material som förtjänstfullt utarbetats av Trafikskyddet.

Kolla mönsterdjupet! Snart blir det bl.a. på den här platsen fråga om däckbyten i större utsträckning än normalt – dvs. när första snön kommer och bilisterna hågsar att vintern kommer även i år. Stig Lytz (t.v.) sysselsätter bl.a. Kalle Muuri.

I fråga om vinterdäck – som det snart blir dags att sätta på – gäller att sådana måste användas från

början av december till slutet av februari. De kan vara dubbade eller odubbade. I det senare fallet handlar det numera i huvudsak om s.k. friktionsdäck. Odubbade däck får användas året om. För dubbade däck gäller att de är tillåtna från början av november till slutet av mars eller till första måndagen efter påsk, där den senare tidpunkten gäller. Som til�lägg finns angivet att dubbdäck får användas även andra tider på året om vädret och föret kräver detta. Vinterdäck skall ha ett mönsterdjup på minst 3 mm i huvudspåret. Rekommenderat minsta mönsterdjup i svåra väglag är 5 mm. Den obligatoriska användningen av vinterdäck gäller personbilar, paketbilar och specialbilar med en totalmassa på högst 3,5 ton samt släpvagnar med en totalmassa på över 750 kg men under 3,5 ton. För sommardäck gäller att mönsterdjupet skall vara minst 1,6 mm.

Däck med nabbar Hur beter sig bilisterna i fråga om däckbyte och däckköp inför vintertrafik och skiljer sig pensionärerna i det avseendet på något sätt från andra? Som svar på den frågan har Stig Lytz den erfarenheten att alla agerar i stort sätt lika. – Dock kan man nog påstå att

pensionärerna i större utsträckning än unga bilister köper dubbade däck. Det har förstås med traditionen att göra men betyder också att man tänker på säkerheten. Inte minst i kustområden med ofta förekommande isbildning på vägarna är dubbdäcken otvetydigt bättre, säger Stig Lytz. Friktionsdäcken – dvs. däck utan dubbar som man kan använda året om – har visserligen utvecklats mycket på senare år, men de kan inte helt ersätta dubbdäcken. Friktionsdäcken är bra så länge de är nya men tappar efterhand greppet mer och mer på grund av slitage och beläggning som samlas på dem från vägen. – Friktionsdäck är bäst för dem som kör mycket på landsväg. De rullar mycket tystare, konstaterar Stig Lytz.

Ständig utveckling Förresten har det under årens lopp hänt väldigt mycket i fråga om utvecklingen av däck. Tidigare under diagonaldäckens tid fanns det 4–5 dimensioner. Nu har radialdäcken tagit över och dimensionerna vuxit till 40–50. Förr såldes däcken med vissa garantitider, numera är nya däck av sådan kvalitet att sådana nästan inte behövs. Lättrullande ekodäck är mer och mer på kommande. De sparar


GOD TID

7/2011 – 17

Säkerhetstips Utgående från ovanstående och annat ger Trafikskyddet följande säkerhetstips för seniorbilister:

Före färden • • • •

Välj en trevlig körrutt och reservera tillräckligt med tid. Starta medan vädret är gynnsamt och det är ljust. Undvik att köra under rusningstid. Vila innan körning.

Förberedelser • • •

Justera körställningen. Se till att vindrutan och glasögonen är rena. Använd alltid bilbälte.

Under färden • • • • •

Koncentrera dig på körningen. Välj körhastighet enligt kondition och hur du känner dig. Håll tillräckligt långt avstånd till framförvarande. Var observant i korsningar, speciellt vid vänstersväng. Var observant vid omkörningar och byte av körfil.

Stig Lytz – ingenjör till utbildningen – är mångårig företagare i däckbranschen. Han fortsatte i pappas spår och började som springpojke.

bränsle och ger ifrån sig mindre giftiga ämnen. – Vid köp av däck borde bilisterna mer än vad som är fallet tänka på kvaliteten framom priset. Ändå är det mest priset som de i första hand frågar om. En annan viktig sak är att inte nödvändigtvis nöta gamla däck till mönstrets tillåtna minimum. Gamla däck har inte bara nötts utan också blivit hårdare och fått sämre fäste. Bra däck med bra mönsterdjup är en bra livförsäkring, betonar Stig Lytz.

Marginell inverkan på nabbslitaget Som företagare i branschen är Stig Lytz inte bara däckförsäljare utan utför också däckbyten och upprätthåller ”däckhotell”, som innebär uppbevaring av kunders däckuppsättningar den tid på året då de inte används. Därför har han under många år haft god koll på kunders beteenden höst och vår när däckbyten skall göras. Många av hans kunder är förstås pensionärer, som av rent fysiska orsaker hellre låter andra utföra däckbytena än gör arbetet själva. – Kort sagt och lite karikerat kan

man gott säga att det på hösten är stor rusning just när första snön kommer. Det gäller både däckbyten och köp av nya vinterdäck. Däckköpen och däckbytena på våren är en process som drar ut över betydligt längre tid, konstaterar Stig Lytz. Nämnda beteende hos bilisterna avslöjar att man på hösten överlag förefaller vara ganska mån om att inte slita dubbarna i onödan, medan man på våren inte i samma utsträckning bekymrar sig om den saken. Naturligtvis spelar tröghetslagen också in, men ändå ... – I praktiken har körning med dubbdäck under någon vecka längre eller kortare tid en mycket marginell betydelse, speciellt om man är en pensionär som använder bilen ganska lite. Därför är det onödigt att vänta med däckbytet till allra sista stund. Statistiken visar nämligen att normalbilisten ändå till 95 procent kör på barmark, redovisar Stig Lytz.

Information finns Däcken och deras mönsterdjup är av stor betydelse för trafiksäkerheten både vintertid med snö och halka och på sommaren då man

Äldre bilförare råkar i större utsträckning för olyckor i korsningar än vad unga förare gör. Vikten av att se åt alla håll görs åskådligt på det här sättet med den här bilden i Trafikskyddets broschyr ”Bilkörning på äldre dagar”.

bl.a. kan råka ut för vattenplaning. Det är förstås viktigt att vi var och en följer de bestämmelser som gäller och på allt sätt försöker uppföra oss förnuftigt i trafiken. Mycket om bl.a. äldre i trafiken kan läsas på Trafikskyddets webbplats http://www.liikenneturva.fi. Bland annat finns där en handbok med rubriken ”Bilkörning på äldre dar”. Handboken finns också tillgänglig i tryckt version på distriktsbyråerna. I Vasa var det kontaktchef Heli Lintamo som bistod oss och även angav lämpliga elektroniska länkar. Låt oss här nedan – som information och råd inför höst- och vintertrafiken – citera handbokens inledning och därefter teckna ner de sammanfattande tips som ges för seniorbilisterna.

Värdesätter säkerheten Under rubriken ”Äldre bilister sätter värde på säkerheten” görs i inledningen följande sammanfattning: ”Äldre bilister är vanligen bra fordonsförare. De har inte längre det för ungdomar ofta så typiska behovet att visa sig på styva linan och vill inte heller ta onödiga risker. Seniorbilisterna beter sig lugnt och sansat i trafiken. De känner ansvar och sätter värde på säkerheten. Seniorbilisterna gör sig sällan skyldiga till körning med överhastighet. Rattfylleri är också ovanligt. Däremot råkat äldre bilister oftare än unga förare ut för olyckor i korsningar. Det gäller i synnerhet sväng till vänster. För äldre bilister har det också isat sig besvärligt att köra i rustningstrafik, byta körfält och starta. Lätt är det inte heller alla gånger för dem att följa trafiken bakom och att hålls körlinjen i kurvor. Skymning, mörker, halka, snöfall och regn försvårar ytterligare det hela.” Text och foto ROGER LIND

Seniorernas friskvårdsdag 3.10.2011 i Botniahallen Stå stadigt –kampanjen kommer till Österbotten Kl 10.30-11 Lasse Liemola sjunger på stora scenen Kl 12.30-13.20 Stå stadigt –programmet i föreläsningssalen Juhani Törnroos: ta hjälp av halkskydd, att synas i trafiken Patrik Holmberg: Att hålla balansen Lasse Liemola sjunger

Utlottning av halkskydd

Reflexer

Fritt inträde

STÅ STADIGT

www.kotitapaturma.fi Kampanjen mot hemolyckor


18 – GOD TID

7/2011 7RUJSDUNHULQJHQV

BILSERVICE I PURMO

VARDAGAR  lĂśrdagar 8.30-16.00

-

%,/79b77 www.rinta-jouppi.com Mejerigatan 15, Vasa tfn 06-3193700

Bilskola Autokoulu

TREXO

(ANDTVĂ‹TT VAXNING OCHSTĂ‹DNING

Micke´s Bil och Maskinservice

5TAN TIDSBESTĂ‹LLNING

Inneh. Mikael Häger

Vi finns pĂĽ nedre plan.

Ring 044 361 8366 mü–fr 8.00–16.30

Tfn: 0400-902 111

Karis - Karjaa

019-230 717

BESIKTNINGSSERVICE KAMREMSBYTE OLJEBYTE BILTVĂ„TT M.M.

Bilplütslageri och bilmüleri Öppet: vard. 10-17, lÜ 10-14 www.wbauto.fi 64200 Närpes/NärpiÜ Tel. 06-224 1705, Fax 224 1286 Bytesbilar pü nätet:

FrĂĽga efter vĂĽr fĂśrmĂĽnliga finansiering!

HOS OSS FĂ…R DU

fĂśr Dig Bilhuset h Din familj! oc

www.nystedt.fi

BONUS KARLEBY • JAKOBSTAD • YLIVIESKA men! Permosvängen, Jakobstad (06) 723 4777 Välkom 020-780 7330 040-752 BilfÜrsäljning 7340 397 Service R. KyherÜinen 5312, J.020-780 Granvik 0400 121

Ring eller kom tfn. 06-835 9333 Intill Sale, Nedervetil

Service Reservdelar

D STA K R E BILV AD J:ST

■ Besiktningstjänst ■ Servicearbeten m.m.

Bernt Degerlund

Kontrollera webasto & Ebersprächer -värmaren till bilen!

DAGS FÖR VINTERDÄCKEN!! Byt till Nokian Hakkapeliitta vinterdäck, sü hülls Du pü vägen! rrensKonku iga kraft se pri r!

www.fixus.fi www.baggasbil.fi Bruksgatan 383, tfn 384 1677 VÜrüvägen 994, tfn 383 7580

Dü er bil behÜver service eller det är dags fÜr besiktning (vi fÜr den till besiktning utan extra kostnader!) Vi hämtar och fÜr hem din bil vid behov (gäller även Jakobstad). MÜjlighet till lünebil frün oss under reparationstiden. Oljebaserad rostskyddsbehandling

Ytteresse tfn 06-766 2301, 0500-567 201

FĂśrmĂĽnliga

BAGGAS BIL & TRAKTOR

KOM TILL OSS!

Ă„r det dags fĂśr kamremsbyte?

HÜgklassiga Bra pris/kvalitetfÜrhüllande Hämmästyttävän hiljaista pitoa.

ESSPART

Essevägen 312, 68820 Esse 050 562 2491, 040 703 9164

EKENĂ„S KrĂĽkholmen 019-246 2950 Vardagar 8.00 - 17.00

-accun

dags att tänka pü vinterdäcken

Leif RĂĽdmans,

Hovslagarevägen 5, Jakobstad, 0500 566 250

- service och reparationer av bilar, traktorer, lantbruksredskap m.m. - däckservice fÜr tunga fordon - kontroll och inställningar av hjulvinklar

HÜsten är här...

ROSTSKYDDSBEHANDLING Anders 0500 157 917 Janne 0500 163 182

Pülitlig service och reparation av lätta och tunga fordon • Tidsbestämd service • 4-hjulsinställningar • Reservdelsservice • Krockreparationer och • Feldiagnoser bilmülningar • Luftkonditionerings• Bärgningsservice 24 h service • Vindrutebyten Dü kunden är nÜjd är ocksü vi nÜjda! Asiak

Kristiinank 0064100 Kristiinankaupunki, Kristinestadsgatan 32, Kristinestad (06) 221 3010 Fax (06) 221 3014. Bärgningsservice 0400 563 855

50ĂĽr

VERKSTAD & BILMĂ…LERI!

06-3178 174

06-3222 111

BEGAGNADE BILDELAR!

06-3222 111

BĂ„RGNING AV PERSON& PAKETBILAR 24h 61 656 0400- 5

YTTERESSE Åsbackavägen 164, 68810 Ytteresse, tfn: 06 789 8550 mündag - fredag kl. 08.00 - 17.00

REPARATION AV FĂ–RSĂ„KRINGSSKADOR Vi kan garantera att det skadade fordonet alltid repareras med stor noggrannhet!

BEGAGNADE BILDELAR

FRĂ…N KROCKSKADADE BILAR Spara pengar och miljĂśn och kĂśp begagnat!

VISSTE DU, ATT DIN FĂ–RSĂ„KRING BETALAR BOGSERING O. BĂ„RGNING

UTAN SJÄLVRISK, UTAN BONUSFALL? FÜr mera info, vänd Er till oss! FÜrsäkringsbolagens & motorbranschens bärgningstjänst


GOD TID

7/2011 – 19

Reparation av automatväxellådor

V

Åsbackavägen 567, 68500 Kronoby E-mail: jmmlindh@gmail.com

modell 2300 MOTIONSCYKELLågMAG

7 växlar Motionscykel med magnetbroms! 28 tums ringar – Mätarfunktioner: Egenskaper: 12 års INramgaran� 139 – tid – Tyst remdrift 99 ÄST I S S! 2 PBårs garan� på delar – distans – Pulsmätare RISKLAS – Transporthjul i framstödet

– totaldistans Normal pris 449 – pulsmätning i handflatan

Nu 329

Sandögatan 13 E (Brandgatan vid biblioteket) 65100 VASA Tel. (06) 317 9103. Öppet: vard. 9-17, lö 9-14

Vintern är på väg. I Karleby är några pensionärer nu väl förderedda. Foto RODEO.FI/TERO SIVULA

Pirrigt i magen på halkkörningskurs En grupp Karlebypensionärer har blivit bättra på att köra när föret är halt. Mariann Lillhonga deltog i halkkörningskursen och rekommenderar den för andra pensionärer. En sval lördagsmorron, strax innan midsommar, samlades en förhoppningsfull skara pensionärer på parkeringen vid busstationen i Karleby. – Om en minut är klockan nio och alla är här sa Nisse, så nu startar vi. Jag åker först och i lämplig fart för alla. Ni följer bara efter mej, var och en i sin egen bil. Nisse är en pensionerad bilskollärare och det var han som tidigare under våren kom med ett förslag att ge en möjlighet för pensionärerna i föreningen ”Vi Norrifrån” i Karleby att delta i en halkörningsdag ute vid Kemora i Vetil. Svenska Kulturfonden hade beviljat medel för att genomföra halkkörningskursen. Alla våra ungdomar, som fått körkort under senare år, har avverkat en liknande kurs. Det hör till idag. Det första skedet avverkar man då tillsammans med körläraren, innan man blir beviljad sitt temporära körkort. Ett år senare, vid det andra skedet krävs att läraren har trafiklärarkompetens, då duger mammor o pappor enbart om de har den utbildningen och då bör föraren också vara ensam i bilen. Men den här kursen, som planerades enkom för oss, torde vara den första halkkörningskurs som ordnats speciellt för pensionärer, menade trafikläraren vid Kemora. Vi var tio stycken anmälda. Av

dem var mer än hälften kvinnor, viket var speciellt glädjande, för kvinnor känner sej oftare osäkra i sådana här sammanhang. Då vi sinsemellan utbytte tankar inför körningen var inställningen precis som man kunde ana i förväg. Alla kände sig små och osäkra kanske rentav lite rädda och känslan var: Vad har vi frivilligt gett oss in på? Den beräknade tiden för kursen var ca tre timmar och inleddes med en teoretisk del med videoinspelningar och förklaringar. Då vi kom till den praktiska delen delades vi upp i två grupper med varsin bana. Alla elever körde med sin egen bil, som man var van vid. Alla deltagarna fick en egen handtelefon, där den för gruppen ansvarige läraren förklarade för varje enskild elev vad eleven just nu förväntades göra, hur långt köra och med vilken hastighet och när och på vilket sätt bromsa, för att lära sig hantera olika situationer på ett tryggt sätt. Då varje körning var avverkad förklarade läraren hur man gjort, vad som varit bra eller kunnat vara bättre och hur man skulle korrigera det i nästa åk.

Hur klarar jag det? Onekligen kändes det nog pirrigt i magen då man sett hur läraren hade kört som modell och vi nu skulle göra efter. Det gällde att leva sej in i

Lämna inte bilen åt kråkorna... ...utan återvinn den på rätt sätt. Samtidigt får du ett skrotningsintyg som innebär att ditt ansvar för fordonet upphör.

att det kunde vara en farosituation: Hur klarar jag den på bästa sätt? Under den tid som vi fick tillbringa på den såphala banan hann alla göra 8–10 starter. Vi förutsattes kunna hålla en viss hastighet då vi kom in på halkbaneområdet och sedan följa lärarens direktiv. Vi försökte intala oss att det är här som vi kan pröva oss fram på ett sätt som vi inte kan ute i den vanliga trafiwww.suomenautokierratys.fi ken. Jag gjorde så i min sista start och hamnade då in i en rejäl dans med min handbroms inbromsning. Det var tur att vi var kvar inneSAK_slehti_syksy_82_ru.indd på 1 7.9.2011 10:28:16 träningsbanan just då, när vanliga körbanor inte skulle ha räckt till. Och det kändes bra att ha fått pröva på en egen dans, alldeles av misstag. Nu vet jag hur det känns! Som helhet tyckte vi som var med att det hade varit en bra dag, fast det ibland kändes som att hjärJohnny Rönnberg tat var i halsgropen. Trafiklärarna Skogsängsv. 1 64200 Närpes var uppmuntrande och positiva. Då man deltar i en sådan kurs Vi utför service och reparationer är det bra att komma ihåg att vi på alla bilar, traktorer, lantbruksmaskiner inte är med om en tävling, utan och entreprenadmaskiner. en skolning, som ska ge oss mera ”Allt från gräsklipparen till långtradaren.” trygghet och säkerhet i fråga om hur vi ska reagera om vi hamnar in - Bränsledrivna extravärmare - Oljebyten i besvärliga situationer. Vi kan å det - Rostskyddsbehandlingar - Årsservice varmaste rekommendera halkbane- Vindrutebyten - Tvättning, städning, vaxning kurser också för andra pensionärer - Märkesservice på Ford och NewHolland - AC-service i andra pensionärsföreningar. Sam- Ambulerande servicebil med fullständig utrustning tidigt undrar vi hur i vida världen har det inte ordnats sådana kurser Ring: 06 2260200, 040 5108119 för bokning för oss tidigare? MARIANN LILLHONGA


20 – GOD TID

7/2011

SAMS blir Samrådet Tisdagen den 20 september undertecknades stiftelseurkunden för Samrådet i SPF Helsingfors rf. Vid detta grundande möte godkände elva av Helsingfors tolv pensionärsföreningar stadgarna för den nya föreningen och valde en interimsstyrelse fram till det första årsmötet.

SAMS blir Samrådet. Representanter för elva av Helsingfors tolv pensionärsföreningar skriver under stiftelseurkunden inför registreringen av föreningen. T.h. SAMS’ ordförande Majlis Kvist.

Samrådet är i praktiken samma organ som under namnet SAMS under ett tjugotal år har varit förenande länk mellan de tolv föreningarna och organiserat gemensamma begivenheter såsom

den årliga Festdagen på G18, Oktoberseminariet, Danskvällar, Seniorträffar på Café Esplanad, resor till Lahtis musikhus, Nyslottoperan och Raseborg etc. SAMS har varit ett inofficiellt

När underlivet mår bra blir hela livet bättre. – Jag känner mig nu som en helt fungerande kvinna, säger Carina Johansson, 53 år. Med åren har hon märkt att slemhinnorna i underliv, mun och ögon kan behöva extra hjälp. Inte minst i jobbet som lärare i babysim gäller det att underlivet har normal funktion. – Med Buckthorn kan jag vara i bassängen flera timmar. Jag vet att kroppen fungerar och behöver inte oroa mig. Klar förbättring i slemhinnorna Carina är också spa-terapeut och massör. Ett jobb där man finns till för andra och ger mycket av sig själv. Då gäller det att man mår bra själv. – Efter att ha tagit Buckthorn i två månader kände jag en klar förbättring i slemhinnorna. Läpparna är mjuka och smidiga, och jag behöver inte använda cerat. Tandköttet är friskare och jag kan både borsta tänder och använda tandtråd utan besvär. Dessutom känns ögonen klara och sköna. – Men mest uppskattar jag att underlivet fungerar som det ska.

Bara en kapsel per dag Carina började med två kapslar för slemhinnorna per dag under två månader för att sedan gå ner till en per dag. – Det är så himla skönt med bara en kapsel per dag. Jag tar den på morgonen med frukosten och sedan är det klart.

Medlem i SPF

Havtornsolja är bra för alla kroppens slemhinnor Buckthorn är ett helt nytt kosttillskott för kroppens slemhinnor. Den unika formulan innehåller förutom kallpressad ekologisk havtornsolja med omega-7 också rutin och quercetin, naturligt från bovete. Dessa ämnen tillsammans bidrar till att stärka slemhinnornas naturliga funktion.

Nyttiga ekologiska havtornsbär Havtorn är känt som ett av världens nyttigaste bär genom sitt breda innehåll av näringsämnen. Bären är bland annat rika på fettsyror, som är viktiga för en normal cellfunktion i vår kropp. En av fettsyrorna som havtorn speciellt innehåller är omega-7. Den anses vara viktig för alla kroppens slemhinnor och hudens funktion, speciellt med stigande ålder.

Samrådets stadgar har förhandsgranskats av Patent- och registerstyrelsen. Vid det konstituerande mötet tillades på förslag av förbundsordförande Ole Norrback en sats i första paragrafen: ”Samrådet är understödande medlem i Svenska pensionärsförbundet.” Detta för att samhörigheten med SPF också formellt skall vara klar. Samrådet som helhet utgör därmed en medlem utan rösträtt i förbundet. De tolv Helsingforsföreningarnas status som fullvärdiga medlemmar förändras givetvis inte. Vid det konstituerande mötet valdes Marianne Lindberg till ordförande i den interimsstyrelse som sköter löpande ärenden fram till det första årsmötet då registreringen officiellt är godkänd. Till ledamöter i styrelsen valdes Majlis Kvist, Zoe Pohjanvirta, Elisabeth Hindsberg och Maj-Britt Paro samt som ersättare Clara von Bonsdorff, Barbro Pietiäinen och Kaj Kiljander. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Fakta om Buckthorn Främjar slemhinnornas funktion i mun, ögon och underliv. Innehåller kallpressad ekologisk havtornsolja. Innehåller även tre starka antioxidanter som ger slemhinnorna och kroppen ett extra skydd: - 25 mg Rutin - 25 mg Quercetin - 5 mg patenterat Rosmarinextrakt Rekommenderad underhållsdos: 1 kapsel/dag.

Finns i hälsobutiker och apotek kan beställas fraktfritt på www.elexironline.fi eller på telefon 06-3436 506

Har du frågor om Buckthorn kontakta: Elexir Pharma Ab – Finland tel:06-3436 506, fax:06-3436 502, e-post:ann-caroline@elexir.se, www.elexirpharma.fi Elexir är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas enligt läkemedelsstandard uteslutande i Norden.

kyrkpressen_buckthorn_208x250.indd 1

samarbete, inte en registrerad förening. För att kunna ansöka om medel för verksamheten via staden och andra understödare krävs att sökande är registrerad. Genom förändringar i ansökningspraxis inom förbundet blev det nödvändigt med en registrering. Namnet SAMS måste bytas ut på grund av att ett nytt samarbetsorgan mellan handikapporganisationer nyligen registrerat sig som SAMS, utan att beakta seniorernas hävdvunna organ med samma namn.

2010-08-25 09:35:55

Besök oss på www.spfpension.fi


GOD TID DEBATT

Det brutna indexet I ledaren i augustinumret av God

Tid försökte ordförande Ole Norrback skämta bort behovet av en förändring av det s.k. brutna indexet. Han hänvisar till att det två år varit så att pensionärerna vunnit på att indexet varit 20/80. Om man bemödar sig att ta ut verkliga uppgifter från Statistikcentralen får man följande siffror: Då man utgår från att år 1995 är indexet 100 har löneinkomsten fram till årsslutet 2010 stigit till 170,7 för löntagare som lyder under APL lagen. Konsumtionsindexet har under samma tid stigit till 126 och arbetspensionerna till indexet 134,1. Grovt räknat har lönerna stigit med tre fjärdedelar och arbetspensionerna med en tredjedel. Skulle det brutna indexet varit 50/50 hade arbetspensionerna ökat till över 150. Svar: Min avsikt var verkligen inte att

skämta bort någon del av debatten om våra pensioner. Avsikten var att belysa hur pensionerna är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Under 25 procent av de totala pensionerna kommer från avkastningen av fonderna, medan större delen av våra pensioner tjänas in av dem som nu har arbete. Också avkastningen av fondernas kapital är ju beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. När 80 procent av den årliga justeringen av pensionerna är bunden till kostnadsindex, är pen-

Österbotten fick ny ombudsman

Löntagarnas inkomstnivås, konsumentpris- och arbetspensionsindexutveckling1995–2011 (1995=100)

Början av perioden från 1995 var skillnaden inte så stor men sköt fart 2002 och sen dess har skillnaden varit betydande trots att två år gett fördel för pensionärerna. De senaste tio åren har därför

betydande sänkt pensionärernas köpkraft. Man tycks glömma hela tiden att det är pensionärernas pengar som finns i fonderna.

sionernas köpkraft rätt väl skyddad under dåliga tider. Problemet är att pensionärerna får en klart mindre del av den positiva ekonomiska utvecklingen under goda år. Svenska pensionärsförbundet har omfattat Pensionärförbundens intresseorganisations (PIO) åsikt om en successiv återgång till det gamla systemet med 50/50, dvs. att 50 procent av justeringarna skall beräknas på kostnadsutvecklingen och 50 procent på löneutvecklingen. Köpkraften för dem som har arbetspension har inte sjunkit under de senaste tio åren, vilket bekräftas av figuren Bert Bäck bifogar, men

den har stigit klart långsammare än löntagarnas. Folkpensionerna har ökat ännu långsammare än arbetspensionerna, men den förra regeringen beslut om höjning av de lägsta pensionerna var här ett steg åt rätt håll. En sviktande ekonomi och en snabb ökning av pensionärernas antal gör att vi får bereda oss på nya och i värsta fall obehagliga diskussioner om hur pensionerna skall finansieras i framtiden. I synnerhet då behöver vi ett starkt pensionärsförbund med genomtänkta argument.

BERT BÄCK Kvevlax

Äldrerådet – de äldres forum Sten Lindholm skriver i GT att mycken okunskap råder inom medlemskåren beträffande samverkan i de frågor som behandlas i äldreråden. Jag understöder varm hans tanke att våra ledamöter i äldreråden ska tillmötesgå verksamhetsledarens önskemål om kommentarer beträffande äldreverksamheten inom respektive regioner och att de också kontinuerligt ska informera föreningsmedlemmarna om samordningen mellan pensionärerna, kommunen och representanter för andra organisationer på orten!

Historisk återblick I medlet av 1990-talet deltog förbundsmedlemmen och kommunpolitikern Ulla Gyllenberg från Helsingfors i en nordisk konferens där de kommunala äldrerådens uppgift och verksamhet i Skandinavien och i andra europeiska länder hade diskuterats. Hon skrev om detta i Hufvudstadsbladet och vi aktivister inom pensionärsförbundet ”tände på idén”. Svenska pensionärsförbundet bearbetade ämnet och gav en rekommendation om att pensionärsföreningarna skulle ta initiativet till att ett frivilligt äldreråd tillsätts i kommunen (1996).

Finlands kommunförbund utgav publikationen Äldreråd i Finland och andra länder år 2000 och i översättning till svenska med ett tillägg om erfarenheter från Svenskfinland år 2001. Ur den kan noteras uppgifter om när de då inalles 52 kommunerna hade grundat äldreråd. Ett plock visar att äldreråd grundades 1996 i Kronoby och Luoto. År 1997 grundades äldreråd bl.a. i Esbo, Kyrkslätt, Pargas, Pedersöre, Ekenäs, Nykarleby och Västanfjärd, år 1998 i Hangö, Helsingfors, Grankulla, Pojo och Borgå och år 1999 bl.a. i Sibbo och Vanda (inom Svenskfinland).

Förslag till övervägande Mitt förslag är att pensionärsföreningarna tar upp pensionärernas intressebevakning i kommunen i verksamhetsplanen för nästa år och att man i föreningarna aktivt går in för att med förtroendevalda i äldrerådet och i kommunen debattera äldrevården och –omsorgen samt de äldres möjligheter att påverka på kommunalt plan. Erbjud era kunskaper och erfarenheter! VALBORG LOUHISTO ledamot av Helsingfors äldreråd 1998–2004

OLE NORRBACK

Mer om Langradin ”Skön men skör” – en kurs för alla 25−26.11.2011 Folkhälsan, Norrvalla i Vörå

Patrick Ragnäs flyttar in på kansliet i Vasa i början av nästa år.

Osteoporos eller benskörhet är en sjukdom i skelettet. Benmassan minskar och benstrukturen försvagas. Skelettets urkalkning leder lätt till att man får benbrott. Skön men skör är en två dagars kurs där vi får information om osteoporos och hur den kan förebyggas samt om hur funktionsförmågan stöds med mångsidig motion. Vi gör enkla och lätta övningar både inne och ute som anpassas efter envar.

Patrick Ragnäs, 45, blir ny om-

budsman för SPF Österbotten. Bland 33 sökande valde styrelsen honom enhälligt vid sitt möte den 9 september. Ragnäs efterträder Per Thomasfolk, som går i pension den 29 februari 2012. Den nya ombudsmannen tillträder sin tjänst den 15 januari 2012. Patrick Ragnäs arbetar för närvarande som direktör på Stiftelsen för Bottenhavets sjukhem i Kristinestad. Han är aktiv inom medborgarorganisationer, idrottsrörelsen och innehar flera kommunala uppdrag. Med hustru och tre barn bor Patrick Ragnäs i Lappfjärd i södra Österbotten. UW

7/2011 – 21

På programmet finns föreläsningar, stavgång, vattengymnastik och Chi Balans mm. Kursen ger deltagarna beredskap i att fungera som ”motionskompis” och passar både kvinnor och män. Pris: 25 €, inkluderar kursavgift, logi, måltider och kursboken Skön men skör – Träning ger trygghet (norm. pris 15 €) Utbildare: Hälsocoach Kitty Seppälä, fysioterapeut och mag. i hälsovetenskaper.

Den här bilden från Langradin under Vörådagarna i senaste nummer av God Tid fick Sven Mannil att fatta pennan. Det var han som ordnade med hästskjuts åt kommundirektör Christina Öling. Någon häst fanns inte att tillgå i Vörå så den fick han skaffa från Malax. Tillsammans med kommundirektören i kärran, berättar Sven Mannil, sitter pastor Margareta Puiras som höll kvällsmässa i Vörå kyrka i sambans med Vörådagarna. Foto ROGER LIND

Anmälningar och förfrågningar till SPF:s kansli tfn 020 7288 810. eller e-post: jan.holmberg@spfpension.fi Kursen ordnas i samarbete med Eläkeliitto och Osteoporosförbundet i Finland.


22 – GOD TID

7/2011

Paras tapa rakentaa - Bästa sättet att bygga

Bs Ab Korsholms Emilstornet

Kom med barnbarnen på skogsäventyr! Pensionärsförbundet kommer i vår att samarbeta med Natur och Miljö och arrangera ledda naturutfärder över generationsgränserna. Nu i oktober får alla naturvänner en liten försmak av vårens program. I samband med lanseringen av en skogshandbok för barn i lågstadieåldern, Bella Barkborres skogsbok, bjuder Natur och Miljö in alla naturintresserade pensionärer till en utfärd med sina eller lånade barnbarn.

Eemelintie 8, Emilsvägen 8

Det finns kunskap om naturen som kan gå förlorad om vi inte för vidare den till kommande generationer. Få av dagens barn har till exempel samlat in och pressat växter, vilket förr var en naturlig del av skolundervisningen.

4r+k+b

m2

förs.pr.fr.

skuldfrp.fr.

95,0

59 173

212 400

garage biltak stolpplats

13 500 7 000 2 000

Beställ broschyr!

Vi hoppas därför att alla pigga pensionärer nappar på tanken att ta med sina barnbarn ut i naturen, för att dela med sig av sina kunskaper och samtidigt ha det roligt tillsammans, säger Maria Aroluoma som är miljöfostrare på Natur och Miljö och tar emot anmälningar till utfärderna.

En bostad kvar på 2. våningen! Inredningen börjar i augusti, så hinner du ännu med! Lemminkäinen Hus Ab Västra Finland Olympiagatan 16 65100 Vasa 

02071 58300

Syftet med Bella Barkborres skogsbok är att inspirera barnen att upptäcka naturen på egen hand och se mångfalden av arter och livsmiljöer. De fina teckningarna av Cara Knuutinen, som också har illustrerat böckerna om Saga Blom, hjälper barnen att känna igen djur och växter som de stöter på. Texterna är skrivna av biolog Emilia Nordling. Skogsutfärderna, kryddade med lekar och upplevelser, leds av Johanna Nyman som studerar biologi. När och var: Torsdagen 6.10 klockan 11–12 Luckan i Helsingfors, Simonsgatan 8 95 Titta in och bekanta dig med Bella Barkborres bok och träffa oss som 75gjort den. 100

Söndagen 9.10 klockan 13–16 Bella Barkborre-utfärd i skogarna 25i Vik, Helsingfors Tag med dina barn och barnbarn 5 på ett höstäventyr i skogen. 0 Söndagen

16.10 klockan 11–14 Bella-Barkborre-utfärd i skogarna i Degärträsk, Vasa Tag med dina barn och barnbarn på ett höstäventyr i skogen.

STRAMPEN 2x50 Vbl 26. elokuuta 2010 15:45:08

HEMGÅRDENS FABRIKSBUTIK ÖPPNAR I ORAVAIS I HÖST I början öppet enligt överenskommelse chokladprovningar presentförpackningar företagsgåvor

Kulla center, Karlebyvägen 149

Lördagen den 22.10 klockan 12–15 Bella-Barkborre-utfärd i skogarna utanför Åbo. Tag med dina barn och barnbarn på ett höstäventyr i skogen. Anmäl er till utfärderna till: Maria Aroluoma, tfn: 045-2700 312 e-post: maria.aroluoma@naturochmiljo.fi Mer information om utfärderna finner ni på www.naturochmiljo.fi

www.hemgarden.fi info@hemgarden.fi ring 045-8880018 eller 050-3432642

”Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka nya landskap, utan av att se med nya ögon.” Marcel Proust.

”ATT SE MED NYA ÖGON” Seminarium torsdag 6.10.2011 kl. 11–15.30 i Folkhälsans auditorum, Topeliusgatan 20 Registrering kl. 10.30–11.00 Bindande anmälan snarast till Valborg Louhisto, gsm 045-341 50 40, e-post valborg@louhisto.fi Deltagaravgift 15 €, inkluderar lunch med kaffe (uppbärs på plats) PROGRAM 11.00 Välkommen! Stefan Mutanen, VD Samfundet Folkhälsan Kan diabetesforskningen förändra vår framtidssyn? Carol Forsblom, diabetesforskare 12.00 Lunch med kaffe 13.00 Att se livet med mina ögon, Hilkka Olkinuora, präst, författare Visor och andra pärlor, Henrik Huldén, trubadur, vispoet Så ser det åldrande ögat, Ulla Wiklund, ögonläkare Ca 15.30 ”Tack för idag”, Majlis Kvist, moderator, ordförande för Pensionärsföreningarnas samarbete i Helsingfors, SAMS

Nyår i Wien

med Svenska Kulturresor 28/12 2011 – 2/1 2012

Wienerfilharmonikernas Nyårskonsert i Gyllene Salen på Musikverein! Kejsarbalen på slottet Hofburg! Festföreställning på Wiener Staatsoper med ”Läderlappen”, Operetten ”Glada Änkan” på Volksoper Heurigenkväll i Grinzing! Utfärd till Wienerwald med besök i Mayerling! Reguljärflyg från Helsingfors med Austrian Airlines / FINNAIR 4-stjärniga ”Hotel Erzherzog Rainer” eller 5-stjärniga ”Grand Hotel Wien” alt ”SAS Radisson Hotel”

Svenska Kulturresor Ab, Malmö

tfn + 46 40-10 35 70, info@kulturresor.se, www.kulturresor.se


GOD TID RES MED SPF

Kryssning till S:t Petersburg 11−14.6.2012

7/2011 – 23

RES MED SPF

Seniorskeppet 21–23.11.2011 Det finns ännu några ströplatser kvar Bokningar och närmare information: Friman Resor, tfn 019-24 81004 eller e-post: info@frimanresor.fi

RES MED SPF

Solresa till Teneriffa 26.3–9.4.2012

Kom med på en visumfri hotellkryssning med St. Peter Line från Helsingfors till S:t Petersburg med två nätter ombord och en natt på Sokos hotell. I S:t Petersburg ordnas rundtur, besök på Eremitaget och tsarens sommarpalats Peterhof. Preliminärt pris 660 €, tillägg för enkelrum/hytt ca 260 €. Rederiet har ännu inte bekräftat bokningen, mera information om resan och fastslaget pris i kommande God Tid. Anmälningar och förfrågningar: Svenska pensionärsförbundet tfn 020 7288 882.

RES MED SPF

Operettresa till Tallinn 11−12.1.2012 med Csárdásfurstinnan

Bokrans vinter nu! feste y_V7nVXZciZg Långö Mat och Kalasservice 06-8340100, 050-5315682 lango.matokalas@anvianet.fi

Åk buss med

Vi skräddarsyr hälsoresan Peter Söderqvist Vasa

Kom med på en operettkryssning med besök på Kadrioru konstmuseum. Operetten Csárdásfurstinnan handlar om kärleken mellan varietésångerskan Sylva Varescu och furstesonen Edvin LippertWeylersheim, som träffas i Budapest där operasångerskan Sylva uppträder. Handlingen tar oss sedan vidare till Edvins föräldrahem i Wien där Sylvia inte uppskattas. Czárdásfurstinnan lockar till mycket skratt och är en fröjd för både ögat och örat. Onsdag 11.1 10.30 avgång från Västra hamnen med Tallink Siljas M/S Star, frukostbuffé ombord 16.30 lätt måltid på hotellet 19.00 operetten Csárdásfurstinnan på Nationaloperan i Tallinn Övernattning på Tallink City Hotel i dubbelrum Torsdag 12.1 14.00 besök på Kadrioru museum 17.30 avfärd med M/S star, buffémiddag ombord Kodrioru konstmuseum är ett magnifikt barockpalats som tsar Peter den store byggde sin hustru Katarina I i början av 1700-talet. I palatset finns landets strösta samling av verk av de europeiska mästarna. Pris: 195 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 35 € Sista anmälningsdag 15.11 Bokning och information: Friman Resor, tfn 019-248 1004

0500-162 120

SPF Österbotten reser till Costa Adeje på Teneriffa vårvintern 2012. Resan är mellan 26 mars till 9 april 2012 med direktflyg från Uleåborg.

Resans pris 1450.- per person i dubbelrum ( tillägg för enkelrum 310.- euro ). I priset ingår bussresan till Uleåborg från Österbotten, transfer på Teneriffa och morgonfrukost. Vi bor på lägenhetshotell Parque Del Sol. Hotellet är fyra stjärnor och tvårumslägenheterna är ca 50 m2 med balkong eller terrass.

Anmälan om deltagande i resan senast 10.11.2011 till SPF:s kansli i Vasa tel. 020 7288818 / 050-5575389 eller e-post per.thomasfolk@spfpension.fi.

Upplysningar om resan ger Henrik Svarfvar tel 050-69341 eller Bert Bäck tel. 050-69006. Plats reserveras i den ordning anmälningarna görs till kansliet i Vasa.

touring.partner@kolumbus.fi

ERBJUDANDE HÄLSORESA TERVIS PÄRNU 10-12.11.2011

OBS. RUMMEN I HUS 3 499€. BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK6 DAG. BEHANDLINGSPAKET. 3 BEH. PER DAG EGEN BUSS MED HELA VECKAN. RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARIS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

PARTOURS Pargas 0440 524911 partours@parnet.fi

Resor

Pris / person om inget annat nämns

Spa Viiking, Pärnu 6-12.11 Helpension och tre behandlingar per dag. Bussresan och båtresorna ingår i priset. Anneli Hofer är reseledare. Pris: 520,Julmarknad Hamburg och Lübeck 3-6.12 Vår traditionella julmarknadsresa går detta år till Hamburg och Lübeck. Finnairs flyg, 4-stjärnigt hotell inkl. frukost, en lunch, 3 middagar varav en festmiddag, busstransporter, guidad rundtur och reseledare. Pris: 785,- i dubbelrum. Kanarieöarna i mars Madeira 26.3-2.4 Fax

019-248 1004 019-248 7058

info@frimanresor.fi www.frimanresor.fi Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv


24 – GOD TID

7/2011

Skiftande landskap i akvarell på G18

Skiftande landskap bjuder tre akvarellister på i Galleriet på G18 fram till den 7 oktober. Karin Lipkin-Forsén, Kaj Smeds och Marita Kulvik visade under sommaren sina målningar på Stundars i Solf och den 20 september öppnades utställningen på G18. Pro Artibus har sammanfört de tre konstnärerna, förenade av det gemensamma temat landskap tolkade i akvarell. (MBP)

föreningsnytt

I Esbo är det petanque som gäller

ESP Esbo svenska pensionärer spelar petanque på våren och sommaren i Gäddvik, Battisparken och i Esbo centrum. Vi fortsätter nästa säsong. Välkommen med! Foto CURT LINDROOS

ålANDSKRÖNIKA

ABC om Åland – ett svenskspråkigt självstyrande landskap Sommaren 1854, under det pågående Krimkriget, anlände den fransk-engelska krigsflottan till Östersjön och härjade längs Finlands kuster(bl.a. Österbotten!) Det ryska tsarväldets västligaste försvarsfästning Bomarsund anfölls och striderna pågick oavbrutet i i flera dagar. I juli samlades 25 krigsfartyg kring fästningen och den 8 augusti landsteg fransk-engelska trupper i land nära Bomarsund. Och den 16 augusti kapitulerade fästningens kommendant, generalmajor Bodisco. I september sprängdes fästningen av segrarna.

Demilitarisering Två år senare, vid fredskongressen i Paris 1856 överenskom parterna om öarnas demilitarisering; öarna skulle inte få befästas och inga militära trupper stationeras där. Enligt min mening var det här ”europabeslutet” början till Ålands särställning i dag. Nämnas bör dock att både under det första och andra världskriget fanns det militär och befästningar på Åland.

Kortkort om självstyrelsen Åland är sedan 1922 ett självstyrt enspråkigt svenskt demilitariserat landskap där Ålands lagting har lagstiftningsbehörighet bl.a. inom utbildning, hälsovård, kommunikationsväsende, miljö, fornämneskultur, kultur, näringsfrämjande och kommunalförvaltning. Åland har en egen flagga (efter många strider) och ett eget postverk med frimärksutgivning. Den s.k. självstyrelselagen har undergått flera förändringar sedan sin tillkomst. Och förändringarna har normalt gett mera makt åt

Åland. Förändringarna kommer att fortsätta.

Naturen Ålands trumfkort Här finns naturlandskap; underbara stränder, mäktiga berg, idylliska öar, havsvikar. En mångfald vackra träd, förtjusande lundar, blomsterängar och vassruggar – och i Jomala Svenskfinlands bästa skidspår från medlet av december till början av april (snökanoner hjälper till). Också det bebyggda kulturlandskapet har sina härliga specialdrag; röda hus, väderkvarnar, båthus, många medeltida stenkyrkor, gravrösen från bronsåldern, gårdsmuseer, Kastelholms slott, Bomarsunds ruiner och naturligtvis de färggranna midsommarstängerna. Trots att jag har sagt det förut upprepar jag: ” Våren på Åland kan inte beskrivas, den måste upplevas.”

Lagtings- och kommunalval Den 16 oktober går ålänningarna till lagtingsval och kommunalval. Då väljs 30 medlemmar till Ålands lagting. Dessutom väljs i kommunalval så många medlemmar i varje kommun som kommunen har bestämt, dock minst 9 medlemmar. Partierna är inte riktigt de samma som på fastlandet. Störst är liberalerna, näst störst är centern. Bägge är regeringspartier. På vänsterkanten har vi socialdemokraterna, som är mest lik socialdemokraterna på fastlandet. Något yttervänsterparti

Medeltida stenkyrkor är utmärkande för det åländska landskapet. Här Finströms kyrka. Foto ULF WAHLSTRÖM

har vi inte mera på Åland. Andra partier är Moderaterna på Åland, högerparti, Obunden samling och det yngsta och minsta partiet Ålands Framtid, som har självständighet på programmet. Och kommunerna på Åland är lika många som förut d.v.s.16. Minst är skärgårdskommunen Sottunga med drygt 120 invånare. Tillsvidare har man inte åtminstone på officiellt håll diskuterat så mycket kommunsammanslagningar. Men nog i insändarspalterna. Medeltalet för det kommunala skattöret är på Åland något över 17 öre medan det på fastlandet är över 19 öre. Lägst är det i Saltvik – 16 öre d.v.s. landets lägsta! Vi som bor i M:hamn har 16,5 öre och gratis busstrafik.

Tilläggas bör att Landskapet betalar en del utgifter som kommunerna betalar på fastlandet.

Mariehamn 150 år Mariehamn, ”de tusen lindarnas stad” fyller 150 i år. Födelsen har firats på olika sätt med bl.a. ”Mariahamnskalas” och firas också i fortsättningen. Höjdpunkten/finalen var nog Konserten ”Röster för Östersjön” som för första gången hölls i M:hamn i Arkipelag Arena vid stadens östra utfart. Här hade man byggt upp en jätteläktare. Konserten hedrades av president Tarja Halonen, som före konserten hade haft ett digert program på Åland. I stadshusparken talade hon till de specialinbjudna ättlingarna

till M:hamns urinvånare, som var inbjudna till ”kalaset”. Här utnämndes Tarja till ”Hedersättling”. Ålänningarna gillar Tarja! Landshövdingen (Finlands enda i dag) hälsade välkommen. Efter det blev det sång och musik av tio åländska artister. ”Röster för Östersjön” var än en gång ”härliga uppskattade Röster”, som gav pengar för Östersjön. Idén gavs av kommerserådet Anders Wiklöf. Alla intäkter går till fonden. En perfekt final för firandet av Mariehamns 150 år. Nämnas kan att Mariehamn kommer att få en staty av S:t Petersburg, som avbildar den ryska tsarens gemål Maria som gav namn åt Mariehamn. RAINER JOHANSSON


GOD TID föreningsnytt

7/2011 – 25

Borgåpensionärer besökte Utö – en pärla i havet Havet låg nästan spegelblankt och solen sken från en klarblå himmel när en busslast Borgåpensionärer styrde mot Utö. Resan med m/s Aspö från Nagu tog ca tre timmar och vi njöt alla av den vackra skärgården, med de karga öarna. På Utö möttes vi genast av vår guide Hanna Kovanen som förde oss upp till lotsstationen och den karakteristiska vit-röda fyren. Hon berättade levande och känslomässigt om fyrens historia. Finlands första ljusfyr byggdes just på Utö 1753 men sprängdes under 1808– 1809 års krig. Den nuvarande fyren uppfördes 1814. Lotsstationen som ligger bredvid fyren, byggdes 1958 och ersatte då stationen från 1840 från ryska tiden. Det har funnits lotsar på Utö allt sedan 1600-talet, de kom då från grannön Jurmo, men från 1740-talet har det funnits fast bosättning på Utö.

Skeppens gravgård Vi fick även höra om otaliga skeppsbrott som skett utanför Utö i hårda höst- och vinterstormar och hur Utöborna hjälplösa, många gånger sett förlista skepp gå under och besättningarnas kamp i havet, utan att kunna göra så mycket. Havet utanför Utö kallas också ”skeppens gravgård”. År 1934 fick Utö en egen sjöräddningsstation och efter det har man bättre kunnat hjälpa de nödställda. I fyrtornets tredje våning finns fyrens kuriositet, ett kapell, där det alltid hållits gudstjänster. Det hörde till lotsarnas åliggande att turvis hålla dessa gudstjänster. Läskunskapen var relativt hög hos Utölotsarna. Prästen besökte ön ett par gånger per år. Kapellet är vackert och stämningsfullt. Nu för tiden finns det också ett litet bönehus på ön, som byggdes genom talkoarbete 1909, på grund av att de äldre i byn fick svårt

att klättra upp för trapporna till kapellet. På ön finns också en ca tio år gammal begravningsplats. Före det begravdes Utöborna på grannön Jurmo och det var ju mycket besvärligt i synnerhet i menförestider. Skola med nio klasser finns också på ön, och elevantalet varierar från tre till tretton. Kan också nämnas att Utö var den första plats i Finland som fick bredband. Här finns även en handelsbod som är öppen alla dagar hela året. En del av ön är fortfarande militärt område och förbjuden mark för civila. Spår efter den ryska tiden finns i flera byggnader och en kullerstensbelagd väg genom byn, samt ”stora bron” som byggdes under första världskriget.

Vy över Utö

Renfana och krypenar Naturen är karg men vacker. Massor med blommande renfana växer överallt, liksom de vackra krypenarna. På våren häckar massvis med fåglar på de karga klipporna. Efter guidningen installerade vi oss i våra rum på hotellet. Middagen serverades kl 19.00, ett riktigt skärgårdsbord. På kvällen strövade vi omkring och njöt av det vackra vädret och lugnet. Inga bilar, ingen avgas, ingen stress bara frisk luft och en vacker solnedgång. Följande dag startade vi hemfärden med båten Aspö som nu gick till Åbo. I bagaget hade många av oss den goda Utölimpan samt litet stenar och andra minnessaker. Text NINA PERKLÉN Foto BENGT ANDERGÅRD

Guiden Hanna Kovanen (med ryggen mot kameran) berättade om lotsstationen.

Nöjes- och bruksbåtar vid Stora bron

Vy från stranden

Kullerstensgatan


26 – GOD TID

7/2011

Världsmästaren Stig Bäcklund Svenska pensionärsförbundets tidigare styrelseledamot Stig Bäcklund har många järn i elden. Det senaste är en dubbel världsmästartitel som längdhoppare och trestegshoppare i världsmästerskapen i Sacramento, USA i veteranklassen herrar över 70 år i juli. Det vinnande längdhoppet den 11 juli 2011 mätte 4,84 meter och trestegshoppet den 15 juli i år 10,41 meter. Bäcklund, som hoppade längdhopp två cen-

timeter längre i en annan tävling i Helsingfors i augusti, är 71 år gammal. De fina guldmedaljerna i Sacramento i juli kom inte gratis. Stig hade emellanåt besvär med lårbensmuskeln, och fick därför inte rätt avstamp. Dessutom spelade tidsskillnaden på tio timmar mellan USA och Finland Bäcklund ett spratt, vilket tog flera dagar att komma över. Bäcklund represente-

rade Finland i Isnäs Start. Stig Bäcklund har idrottat hela sitt liv. På bilden ser man Bäcklund hoppa 15,17 meter i tresteg i Otnäs, vilket räckte till finskt mästerskap den 21 mars 1965. ”Det har nu gått 46 år sedan dess, men glädjen finns kvar”, säger Stig Bäcklund stolt. Vi önskar Stig många lyckliga år i hoppets tecken. VF

Föreningsfestivalen hölls i år i Åbo och som vanligt var Svenska pensionärsförbundet med på ett hörn. Från vänster Mona Lehtonen från Åbokansliet samt Veronica Biaudet, Veronica Fellman och Åsa Laukonlinna från Helsingforskansliet. Foto ERIC JANSSON

Onsdagen den 2 november

Svensk Festdag på G 18 Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors 12.00 Öppet hus med marknad 13.00 Välkommen i festsalen, Majlis Kvist 13.15 MAN – mannen på svenska M.A.w Numminen med Pedro Hietanen 13.45 Tankar i smedjan Magma Björn Sundell 14.15 Paus med glögg och pepparkaka 15.00 FST5 + SVT= Ota riski? Arne Wessberg 15.30 Rakt på sak Sås och Kopp med Sixten Lundberg

GENVÄGEN 4, EKENÄS (019) 231 500 MIKAEL 040 530 1966, AGNETA 0400 794 615 info@leographics.fi • www.leographics.fi


GOD TID

7/2011 – 27

Som lotta vid Hangöfronten En film om Hangöfronten visades i

TV den 1.8. Den väckte lottaminnen från Hangöfronten där jag var stationerad från midsommar 1941 till augusti 1942, då jag började min sjuksköterskeutbildning. Under kommenderingen jobbade jag dels som kansli- och dels som sanitetslotta.

Hitis Dagen efter krigsutbrottet midsommaren 1941 fick jag kommendering till Hangöfronten. Min första uppgift var att tillsammans med andra ställa i ordning sjukstugan i Hitis kyrkoby (Hiittisten lohko, HILO). Men staben där behövde kanslilottor, och jag placerades på s.k. sotatoimisto med uppgift att tillsammans med lottaäldsten omhänderha den konfidentiella korrespondensen. Där lärde jag mig att skriva på skrivmaskin. I­bland hade jag förbindelseuppgifter, satt i telefoncentralen och tog emot rapporter samt förmedlade olika meddelanden, till exempel om att en flygmaskinseskader nu är på väg mot Finland över Finska viken.

Kantintur med snabbgående motorbåt Ibland besökte lottor från kyrkbyn bemannade öar med kantinen. Färderna gjordes med en snabbgående motorbåt. En gång när jag var med tappade vi bort oss på hemvägen i dimman. Fiskaren

som var vår båtförare stannade motorn och så låg vi där i tjockan och lyssnade – vi uppmanades att hålla oss moltysta. Vi hörde ropen som växlades mellan de sovjetiska kustbevakningsmännen i deras båtar. Vi hörde patrullbåtarna flera gånger närma sig oroväckande. En ryttmästare var med på turen och hans pistol var det enda vapnet vi hade. Ryttmästaren sade att vi inte skulle vara rädda och att han inte skulle tillåta att vi tillfångatogs. Han hade tillräckligt många patroner i sin pistol för att ge oss var och en ett skott i pannan om fienden upptäckte oss. Vi drog en lättnadens suck när äntligen dimman skingrades och båtföraren kunde fortsätta till Hitis. Hitis bombades en dag från järnvägsalteriet på Hangö udd. Stabens huvudbyggnad fick en fullträff, och kanslilottan som jobbade där omkom. Det var chockerande.

Som lotta på fångsjukhus Efter att sovjetarmén lämnat Hangö vid jultiden, kom en del av oss som varit stationerade på Hitis över isarna med häst och släde till Hangö. Synen som mötte oss var hemsk. Hästkadaver låg vid stranden där vi körde upp. Husens våningar hade fyllts med stora stenar och källarna hade fungerat som bostäder. Vattenledningarna och sanitetsanordningarna fungerade inte. Städpatrullen hade röjt upp

mycket, men man såg hur sovjetmedborgarna hade huserat i staden. Uppröjningen, städningen och gatuarbetena fortsatte med fart. Stränderna var förbjudet område, de var minerade. Ett fångläger hade placerats i Hangö. Fångarna utförde främst gatuarbeten. Nu placerades jag på fångsjukhuset som var inrymt i en skola. Patienterna hade infektionssjukdomar och smärre skador som de fått i gatuarbetet. Det jag främst minns är att många av männen hade många bölder. Så varje dag tog det mycket tid att putsa och lägga om de här skavankerna. Jag assisterade också på polikliniken. Där arbetade en fånge som var farmaceut till yrket. En medicinekandidat (studerade till tandläkare) var sjukhusets läkare. En sjuksköterska ansvarade för vården på sjukhuset och polikliniken. På polikliniken skulle vi en dag öppna en böld i en fånges nagelband. En blodförgiftning låg nära tillhands. En lätt narkos behövdes för att åtgärden skulle kunna genomföras, men det fanns ingen eter, endast kloroform. Min uppgift var att ge ruset. Patienten som låg fastbunden på britsen protesterade högljutt. Hans protester togs inte på allvar. Farmaceuten droppade kloroform i narkoskåpan, jag greppade patientens haka enligt alla konstens regler och höll kåpan tätt över patientens näsa och

Valborg Louhisto har varit vice ordförande i SPF:s styrelse.

hade dött för oss hade läkaren och jag blivit ställda inför krigsrätt...

Foto MONA LOUHISTO

Vackra minnen

mun. Plötsligt, innan läkaren hann göra någonting åt bölden, slutade patienten andas. Himla makter! Där flög kåpan och instrumentbordet rullade i väg av sig själv. Läkaren och jag började ge konstgjord andning (enligt den gamla metoden), farmaceuten såg förskräckt på. Den bölden blev oöppnad, åtminstone den gången – hur det sedan gick med patienten har jag inget minne av. Förmodligen hade han förklarat att han inte tål kloroform, men farmaceuten, som ändå måste ha förstått vad han sade, trodde att han bara bråkade. Om mannen

Jag har också vackra minnen från fångsjukhuset. Fortfarande kan jag dra mig till minnes hur fångarna låg i sina sängar och sjöng sina vackra ryska sånger, med försångare och djup känsla. Stenka Rasin minns jag speciellt från den tiden. Man vande sig på något sätt vid att det var krig. Man tog uttryckligen en dag i sänder, jobbade på utan att fundera. Och man var uppfylld av känslan att man gjorde sin plikt, man tänkte inte ens på att protestera mot någonting. Men i många år hade jag en återkommande mardröm: Ett jaktplan kom störtande mot mig där jag gick på en väg, och när jag vaknade ur drömmen slog hjärtat vilt.

VALBORG LOUHISTO

BOKHYLLAN

Mamma, pappa och krigets vardag:

Lappkungens dotter En gränsbo mellan två språk kallar sig Stina Katchadourian, aktuell med den självbiografiska boken Lappkungens dotter. Hon skrev den på engelska, The Lapp King´s Daughter, för sina läsare hemma i USA. Den svenska versionen kom till i skrivarlyan på Pörtö, hennes sommarparadis sedan barndomen.

– Min pappa är Kung i Lappland, fabulerade sjuåriga flyktingen Stina för snorkiga klasskamrater i Luleå. Därav namnet på höstens bok.

Lappkungens dotter är en av de angelägna berättelser om krigsåren som pockar på att bli skrivna så länge vi som har personliga upplevelser av dem finns kvar. Det speciella med den här boken är dess fokus på Lapplandskriget, det minst kända av våra tre krig 1939–45. Utgångspunkten är en brevväxling mellan Stinas föräldrar, Nunni och Lale Lindfors, från åren 1926 till 1945. Själv var Stina bara två år då vinterkriget bröt ut, men hann få medvetna klara barndomsminnen av bombardemang och evakuering, längtan efter Papi som skrämde bort ryssen, flykten till Sverige – i roddbåt över Torne älv med mamma Nunni vid årorna. Föräldrarnas rika, kärleksfulla brev har skickligt vävts in i berättelsen, ord för ord autentiska på en svenska som i dag känns så förtjusande gammaldags. Fakta om krigens gång, föräldrarnas brev och författarens eget barnperspektiv förenar allvar och humor till en säregen, associationsrik läsupplevelse. Stina Katchadourian och hennes armeniske man Herant delar

Stina Katchadourian

i dag sin tid mellan hemmet vid Stanforduniversitetet i Kalifornien och sommarvistet på Pörtö. Dottern Nina är konstnär i New York, sonen Kaj är professionell windsurfare med Sverige som bas och världshavens stora vågor som arbetsplats. Med ett barnbarn på kommande blir det alltmer Finland som gäller för Stina och Herant Katchadourian.

DANSWERKET

MAJ-BRITT PARO

Stina Katchadourian: Lappkungens dotter Schildts ISBN 978-951-50-2149-6

Kulturbyrån


28 – GOD TID

7/2011

Allsång med Evert Taube och Eccas Drängar – Dragspeleriet kom in mitt liv lagom till pensioneringen och jag kan försäkra att vi har väldans roligt, vi gubbar, när vi spelar tillsammans. Pensionären heter Olle Spring och ”vi gubbar” är Eccas Drängar, aktuella med en Taubedag i Ekenäs den 16 oktober.

Savoy Teatern 9.10.2011 kl. 17

Eccas Drängar spelade och sjöng i somras på Café Gamla stan i Ekenäs. Från vänster Caj Ehrstedt, Lauri Metsämäki, Mårten Johansson, Akilles Liljestrand, Olle Spring och husbonden själv, Ecca Sjöblom. Foto: Gun Spring.

Konferencierer Sås & Kopp Gästartist Paradise Oskar Raseborgs sommarteater Lurens sommarteater Fallåker Teater Akademiska sångföreningen Helsingfors Balalajkaorkester Borgå svenska Lillteater teaterföreningen Trotsallt TaDaM AV teatern houseband är Henrik Wikström & co. Bilj. 25€/15€/10€ (+ exp. avg.) www.luckan.fi Lippupalvelu 0600 10 800 (1,96 €/min + lna), 0600 10 020 (6,79 €/samtal + lna) www.nylandskafton.fi

Eccas Drängar är en brokig skara på sex herrar. Sextettens ledare är dragspelsvirtuosen Ecca Sjöblom och hans fem drängar är, förutom Västra Nylands förre chefredaktör Olle Spring, operasångaren Caj Ehrstedt med en lång sångarkarriär bl.a. vid Norges nationalopera bakom sig, Raseborgs stadsdirektör Mårten Johansson samt dansmusikveteranen Akilles Liljestrand på gitarr och vid trummorna Lauri

Metsämäki, kommunalpolitiker och fd riksdagsman. – Vi har nu hållit på i drygt tre år och farit runt på alla möjliga tillställningar, ålderdomshem och servicehem av olika slag, pensionärsföreningar, cancer- och hjärtföreningar, med sommarprogram, morsdagsprogram, julprogram och så vidare, berättar Caj Ehrstedt. Också allsång är gubbarna gärna med om att spela upp till och leda.

En dag med Rönnerdahl och Fritiof Andersson kallar Eccas drängar sin allsångsfest i Snåresalen i Ekenäs den 16 oktober klockan 16. Här har vi allt från Sjösala vals och Rosa på bal till Fritjof och Carmencita, Så länge skutan kan gå och Flickan i Havanna - totalt sjutton klassiska Evert Taubemelodier, med paus för kaffe med dopp. MAJ-BRITT PARO

Svensk Festdag på G18 Den traditionella storsamlingen för seniorer i Helsingforsregionen infaller i år under svenska veckan. Svensk Festdag på G18 har därför vårt språk och kampen för ett tvåspråkigt Finland som tema, med bl.a. vår mesta språkambassadör M.A. Numminen som artistgäst. Festdagen den 2 november på Georgsgatan 18 inleds klockan 12 med öppet hus och marknad och klockan 13 önskar Majlis Kvist publiken välkommen i festsalen. MAN – mannen på svenska heter Numminens show tillsammans med Pedro Hietanen och efter det hör vi Tankar i smedjan Magma, en redogörelse av utredningsansvarige Björn Sundell om vad man uppnått och vad man planerar inom den finlandssvenska tankesmedjan. Efter en paus med glögg och pepparkaka analyserar förre Yle-chefen Arne Wessberg den nya gemensamma TV-kanalen under rubriken FST5 + SVT = Ota riski? Vad kan kanalen tillföra vårt medielandskap och hur kan den inverka på den finska majoritetens intresse och förståelse för TV på svenska? ”Rakt på sak” går våra språkglada artister Sås och Kopp, alias Peik Stenberg och Pasi Hiihtola, tillsammans med skådespelaren Sixten Lundberg. Festdagen avslutas vid 16-tiden. Arrangör är Samrådet för SPF Helsingfors. Inträdesavgift 10 euro. (MBP)

M.A.Numminen och Pedro Hietanen gästar Svensk Festdag på G18. MAN är mannen som kan göra konst t.o.m. av telefonkatalogen.


GOD TID Vi finns i Lovisa

7/2011 – 29

Hedra minnet av din kära. Genom att använda Cancerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning. Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar. Kontakta oss: tel. (09) 1353 3256 lahjoitukset@cancer.fi www.cancer.fi

RASEBORG-opisto Raseborgsinstitutet Lähdelammentie 155 Källträskvägen 155 FI-10300 KARJAA/KARIS

Inkvartering/Majoituspalvelut Konferensservice/Kokouspalvelut Bastur/Sauant Tillställningar/Juhlatilaisuudet Glöm inte företagets lillajulfest ! Muista myös yrityksesi pikkujoulut ! Försäljning / Myyntipalvelu 010 770 3741 / raseborg@jhl.fi

Högskolestiftelsen i Österbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev. Tag kontakt med VD Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa juridiska tjänster

Tryggare kan ingen vara

JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 79, 10300 Karis

optiker

kyrkligt arbete − ta kontakt. Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

09-298 1927

SUDOKU 8 3 9 9 1 4 7

4 2

Optisk specialaffär

Lösningen finns på följande sida.

8 7 3 1 8

9

5 8

3 6 5

6 5 2 5 1 2 9

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Fullständig glasögonservice Ögonläkartjänster

Kungsg. 8, Ekenäs Köpmansg. 4, Karis Tfn 019-246 2949 Tfn 019-230 161

beställningsbussar CHARTERBUS

6

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers. Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi


30 – GOD TID

7/2011

Museerna förstår oss inte Man tycker ju att gamla människor skulle passa

bra på museum, åtminstone som åskådare. Men trots att museerna blivit interaktiva, designade, datoriserade och familjevänliga går jag ändå inte på museum. Några saker har de moderna och fantasirika museiplanerarna glömt. Också gamlingar har datorer och det är bekvämt att titta länge med glasögonen i rätt vinkel just på den bild som intresserar en och som kan placeras rakt under näsan. På museet hänger bilderna och skärmarna i arrangemang på stora väggar som bäst beskådas av barn och familjer. Texter som hör till materialet tar tid att ta in. Och många pensionärer har verkligen sett en hel del bilder och en massa verklighet också under sitt liv. Museet borde också kunna svara på frågan: Hur doftade det? Hur lät det? Vad betydde orden dåförtiden? Hur uppfattades bilderna och föremålen då?

En doktor i museivetenskap kan naturligtvis svara

Julstämning på Riddarhuset Vårt folskoleväsende förde med sig att julgranen kom till finländska hem i början av 1800-talet. Först i slutet av seklet blev det vanligt med andra juldekorationer. Jenny Nyströms klassiska hustomtar och jultomtar blev modeller för tomtetraditionen i Norden, liksom också Viktor Rydbergs juldikt Tomten. Det här och mycket annat får vi lära oss på utställningen Nu tändas tusen juleljus, som öppnas i Riddarhuset i Helsingfors den 28 oktober och pågår till den 6 november. Här finns bl.a. rariteter som prydnader nedärvda från julgranar hos Fredrik Pacius och Zachris Topelius. Utställningens föremål kommer från privata gårdar och hem och största delen av det unika materialet har aldrig tidigare visats för allmänheten. Förutom julprydnader, granar,

kort och textiler presenteras ritualer och rekvisita som har med den viktiga julmaten att göra. Julbord från olika tidevarv har dukats upp, allt från friherrliga dukningar i barock och rokoko till måltidsbord hos skärgårdens allmoge. I samband med utställningen kan man köpa traditionella juldelikatesser och få sig kaffe med dopp i kaféet. Intäkterna från utställningen går oavkortade till välgörenhet. MAJ-BRITT PARO

För pensionärerna krymper världen var gång någon

dör och minnena bleknar. Dramatiska bilder ur nutiden känns skrämmande och det som räddar dagen är i stället ett doftminne, en bekant röst, ett gammaldags ord eller ett privat fotografi som aldrig kommer att visas på skärm. Lyckligtvis kan de flesta av oss leva i nuet största delen av tiden, men (de skattefinansierade) museerna borde bättre kunna ge oss tillbaka bitar av vår egen historia. Med ljud, dofter, och autentiska röster avnjutna i en stol med ryggstöd.

STURE GADD

Sture Gadd är kolumnist och medlem av stadsfullmäktige i Helsingfors.

Första gången i Finland: ” Äldre personers medborgarråd ”

Besök oss på www.spfpension.fi

Riddarhusets utställning beskriver hur julen har firats under seklernas gång.

att analys, avsikt, materialtillgång, målgrupp och tillgänglighet hör till det första en utställningskurator funderar på. Men jag vet vad han funderar på därefter. Han tänker på hur de andra museidoktorerna kommer att bedöma hans innovativa grepp och hans sakkunskap. Kan han bli museichef i framtiden? Vad han inte tänker på är att jag får ont i ryggen efter 10 minuter och alltså kräver att allt som skall tittas på finns på samma höjd, att det finns stolar överallt och snart också någon rullstol här och där. Vi pensionärer blir både fler och äldre och har tid att rulla fram på museum.

Det som museicheferna inte heller begriper är att det inte är elegant arrangerade bilder vi saknar mest utan barndomens dofter, språkbruk, dialekter, och ljud överhuvudtaget. Att känna igen, att återuppleva något man redan trodde att var förlorat för evigt, det är en fantastisk upplevelse som bara ett museum med empati för pensionärer kan ordna. Barn och unga har ju inte något behov av egna minnen utan måste påtvingas andras i hopp om att de lär sig något nyttigt.

Ett medborgarråd bestående av personer som är 65 år och äldre kommer att samlas i november 2011 för att diskutera och komma med viktig information och förslag till beslutsfattare både på lokal, regional och nationell nivå kring frågan:”Vad är ett gott liv och ett bra boende för äldre personer och hur förverkliga det?” De som kan anmäla sig är ni som bor i K5-området: Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö, Kristinestad och i samarbetsområdet Vasa-LillkyroLaihela. Det är inte fråga om ett traditionellt hörandetillfälle eller samling där man ensidigt hör en eller några personer, utan allas åsikter är av betydelse. Under rådslaget diskuterar deltagarna mångsidigt med hjälp av utbildade gruppledare och får ta del av sakkunnigas syn på frågan. Rådet kommer att sammanställa ett officiellt utlåtande som delges på ett informationstillfälle dit beslutsfattare, media och andra intresserade bjuds in. Medborgarrådets uttalanden kommer att föras fram som verkliga förslag. Till rådet väljs 26 personer. Medborgarrådets väljs ut bland de som anmält sig så att det till sin utformning är som en miniatyr av kommunerna.

Faddrar sökes!

Rådslagen kommer att ske den 17–18.11 och 21–22.11. på Vasa Universitet. Finska Missionssällskapet behöver nya faddrar till flickor i Mauretanien. Fadderstödet ger flickor från fattiga och socialt utstötta familjer möjlighet att gå i skola. Fadderstödet är 25 €/månad. Genom att bli fadder kan du ge barnen bättre möjligheter i livet. Mer info på tfn 09-1297 266 eller på www.mission.fi/fadderbarn Insamlingstillstånd 2020/2010/3168 för 1.1.2011-31.12.2012, beviljat 15.11.2010 av Polisstyrelsen. Insamlingstillstånd Nr 217 K14 för 1.1-31.12.2011 beviljat 30.11.2010 av Ålands Landsskapsregering.

Sista anmälningsdagen till medborgarrådet är den 9.10.2011. Varför skulle jag anmäla mig till medborgarrådet? För det första har man möjlighet att påverka i en mycket viktig samhällelig fråga. Man får även lära känna nya människor. Deltagarna få reseersättning för en ekonomisk ersättning för sin värdefulla insats. Anmälan görs till Susann Sjöström, susann.sjostrom@uwasa.fi, telefon 06-3248410 eller 050-3738298. Det går även att fylla i en blankett på internet: http://www.uwasa.fi/citizenvoice. I de deltagande kommunerna kommer det att finnas information på offentliga platser. Projektet är en del av Österbottens kluster för välfärdsforskning och kompetens, som främjar och stödjer österbottningarnas välfärd (BoWer) och det nationella projektet Innokylä.

SUDOKULÖSNING 2

7

8

4

1

9

3

6

5

1

4

3

5

8

6

7

9

2

5

9

6

2

7

3

1

4

8

9

6

5

1

2

8

4

3

7

8

2

1

7

3

4

6

5

9

4

3

7

9

6

5

8

2

1

7

1

4

3

9

2

5

8

6

3

8

9

6

5

1

2

7

4

6

5

2

8

4

7

9

1

3


GOD TID

7/2011 – 31

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 16 september 2011. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... .................................................................................. M I S E G K A S T Å A

A V B A S A D S E

B R O S C H Y R

K A S K

O R O A

K Ö K A T

A N K H A N E R A R K A

A R U N G E N

K A F E

A R A M E A N N A V S A K L A A R V S Y S E O R N

R E T A R S K S I A R R A S T K O O R N E T A R O

K L O S S R O T T O R D S T A M

R E S E P L A N E R I N G T Å L A

L A G R A R

A N K J O R S I R G A M S D I G I S A A S S N I D R N A Ö S T R J A D Ö V F I R I S E S I S K O O E N R N

A O R S K B A T R S T R A T A A S R T K L A R A R O Y T O R B U D G L O B D O S K E A R D E N

Vinnare i krysset i nr 6/2011 Birgitta Fransas, Liljendal Marianne Holm, Borgå Kristina Haga, Jakobstad Klas Sandvik, Terjärv Marie-Susanne Stenvall, Mariehamn Vi fick in 203 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare.

R O T A R

I N A T

E A U R R O P P I A


32 – GOD TID

7/2011

Seniorernas favorit Sittriktiga “Assensâ€? 

HĂśstrean har bĂśrjat!  1196â‚Ź    644â‚Ź 1140,615,592â‚Ź  893â‚Ź 567,852,-    Â  180â‚Ź  Â?

 169,-

   Â?Â?Â?Â?  ­€ Â?Â?Â?‚ ƒ„Â?Â?Â…

†‡ˆ  ‰ ˆ

      

GOD TID utkommer nästa güng den 4 november. Material till nummer 8/2011 bÜr finnas pü redaktionen senast den 21 oktober. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda. Utgivningstidtabell fÜr resten av 2011

Nr 8 Nr 9

Utgivningsdag 4.11 9.12

Deadline 21.10 25.11

PE-HĂ… I BACKSPEGELN

Sju günger ütta? Münga bland oss äldre brukar nufÜrtiden roa sig med att briljera med den talang ifrüga om huvudräkning som vür generation tillägnade sig redan pü den klassiska folkskolans lügklasser. Det vanligaste är väl att man snobbas vid butiksdisken och räknar ut (och kungÜr!) antalet växelpengar lüngt innan det unga biträdet har hittat den rätta knappen fÜr ändamület i kassamaskinen. Häpnaden är vanligen betydande när det visar sig att maskinen har kommit fram till samma svar som kunden. Det finns ett urval saker som man lär sig i skolan och som man sedan ocksü har nytta av senare i livet. Till det allra viktigaste i den vägen hÜr naturligtvis de s.k. enkla räknesätten, som egentligen inte alls är sü enkla. Men har man en güng lärt sig addition (detdär med plus) och subtraktion (detdär med minus) och rentav multiplikation (nünting günger nünting), fÜr att inte tala om division (sÜndra och dela) sü har man blivit ganska väl rustad fÜr de üterstüende üttio üren. Antagligen behandlar jag här och nu begrepp och termer pü ett sätt som ingen mera gÜr inom modern pedagogik, men det bjuder jag pü. Bland alla de här räknesätten jag räknade upp tyckte jag en güng att multiplikationen var büde svürast och intressantast. Den utantillsläxan har sedermera stannat kvar i medvetandet - tydligen nästan livet ut. Jag minns inte vem det var som plügade mig mest med den sk. tabulan, men jag vet mer än väl vem som plügade vüra barn när det var dags. De stÜrsta problemen var de samma som fÜr mig själv. VarfÜr är sju günger ütta en sü fÜrbaskat

svür nÜt att knäcka fÜr den mänskliga hjärnan? Och varfÜr är fÜljande früga, ütta günger sju lika svür? Det lär inte vara bara vür familj som är ensam om fenomenet. Jag har frügat mig fÜr och det är münga som har kÜrt fast pü samma multiplikationsmonster. Pü tal om huvudräkning, fÜrresten. Hur räknar

man snabbt ut hur gammal en person är om vederbÜrande fÜddes 1943? Det gür naturligtivs att ta fram papper och subtrahera 1943 frün 2011, men det är besvärligt. Jag brukar ta 57 fÜre 2000 och 11 efter 2000 och für 68, men jag har en känsla av att det är ett oelegant sätt. Det finns massor av siffertrollkonstnärer (ofta gamla matematiklärare) som leker och bollar och skojar och bluffar med summor och tal i det oändliga, de har säkert ett svar ocksü pü detta delikata spÜrsmül i matematikens underbara värld. Ja och sü har jag medan jag har skrivit ner de här raderna funderat pü det där med sju günger ütta och ütta günger sju. Och vet ni, jag har kommit fram till att det müste vara femtiof‌ eller kanske ändü femtiosex!

P-H. NYMAN

Danskväll Onsdagen den 26 oktober

med Nothmans orkester

www.doctagon.ďƒž

Beställ läkaren hem till dig. Doctagons hemläkare gÜr hembesÜk i huvudstadsregionen alla dagar

FÜljande danskväll

Onsdagen den 23.11 och 14.12

kl 8-23. Ring 010 633 8585 och

med e-BAND

beställ läkaren hem till dig. Vi talar alla svenska. Vi er även bjuder Hem vürd. Pü AV, Annegatan 26, Helsingfors. Kl 18-22 Inträde: 10 ₏ Arr. Samrüdet SPF i Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stÜds av: Arbetets Vänner, Aktia, Folkhälsan, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

Hemläkaren


God Tid 7/2011