Issuu on Google+

GOD TID

4/2010 – 1

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 4 14.5.2010 Årgång 38

LEDARE I ledaren tar förbundsordförande Ole Norrback upp frågan om rätten att dö. – Frågan måste besvaras på basen av etiska och humana principer. Under inga omständigheter får ekonomiska aspekter avgöra. Rätten till ett värdigt liv är en princip vi inte kan eller får ifrågasätta. Rätten till en värdig död är minst lika viktig. Gränserna för båda skall dras i ett brett samförstånd. I debatten måste vi alla våga delta. SIDAN 2

FÅ FÖRENINGAR DELTOG I VÅRMÖTET Av förbundets 81 föreningar var bara 22 representerade vid vårmötet i Mariehamn. Vanligtvis deltar mer än dubbelt så många föreningar. SIDORNA 4–5

FARFAR I SKOLAN POPULÄR I GRANKULLA Farfar i skolan förhör läxor, hjälper med uppgifter i klassen, stöder elever som kanske varit sjuka eller på resa. Han är ute på skolgården med eleverna på rasterna, äter med dem i matsalen. I Granhultsskolan i Grankulla uppskattas han av elever, lärare och föräldrar. SIDORNA 6–7

ROGER LIND

HÄR FÅR MAN SITTA … Amplar är populära, speciellt bland balkongodlare, och sortimentet är stort. Foto JUHA TUOMI/RODEO.FI

Ljuvlig blomsterprakt Ett överdåd av blommor men också andra prylar som hör till trädgården hittade man på trädgårdsmässan i Åbo. Hortonom Sven Engblom från Aura trädgårdsvänner var där och ger läsarna några odlingstips. SIDAN 11

Vi besöker Roger Linds praktiskt funktionella utedass. SIDAN 13

POPULÄR ANTIKRESA SPF:s första Antikresa med Bernt ”Morre” Morelius som kunnig reseledare gav mersmak. Fyra anrika slott i Mälardalen fick besök av en busslast på 48 resenärer under en solig aprilvecka. SIDORNA 20–21


2 – GOD TID

4/2010 LEDARE

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 020 72 888 18, gsm 050-557 5389 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Åboland, Åland, Västnyland och övriga Finland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16, gsm 040-353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Tills döden skiljer oss

Det goda livet

Förr var döden närvarande i livet på

I ett gott samhälle respekterar vi

ett helt annat sätt än idag. Då bodde generationerna nära varandra. Då var medellivslängden mycket kortare och barndödligheten vanlig. Idag har döden, eller åtminstone döendet, isolerats från vår vardag till ett ansvar för vården. Också om allt flera vill dö hemma, kan alla ändå inte göra det, oftast av helt praktiska orsaker. Få har familjemedlemmar med möjlighet – eller kunskaper – att ställa upp i den situationen.

Tack vare vår goda hälsovård lever vi i

medeltal allt längre. Bara under de senaste tjugo åren har medellivslängden ökat med ca fyra år. Förr var det en världsnyhet, som medierna rapporterade om, när någon fyllde hundra år, nu är det närmast en lokal nyhet, och om något årtionde väcker hundraåringar knappast någon uppmärksamhet. Hos oss förekommer barndödlighet nästan inte alls. Bland yngre mänskor är olyckor eller missbruk de vanligaste dödsorsakerna, sjukdom är det allt mera sällan. Idag är det nästan bara gamla mänskor, som dör. Ett sådant samhälle har vi ju eftersträvat, och med den ökande livslängden är det allt äldre mänskor som dör.

villkoren kan ändå vara mycket olika. Just nu för man i många länder en debatt om rätten att dö. Rätten att leva har vi ju lyckats höja till en ledande princip i vart samhälle, vilket den inte alltid varit Den svåra frågan gäller om en person, som hålls vid liv i t.ex. respirator, men själv förlorat all sin livslust, skall få be om att de livsuppehållande processerna stoppas. I några länder har man godkänt en sådan begäran. Den här svåra debatten bör också föras hos oss. Frågan måste besvaras på basen av etiska och humana principer. Under inga omständigheter får ekonomiska aspekter avgöra. Rätten till ett värdigt liv är en princip vi inte kan eller får ifrågasätta. Rätten till en värdig död är minst lika viktig. Gränserna för båda skall dras i ett brett samförstånd. I debatten måste vi alla våga delta. OLE NORRBACK förbundsordförande

varandra, trots olikheter. Samhällen som är öppna för nya intryck, för nya idéer och för nya mänskor har genom historien varit stabila och trygga samhällen. Där fanatism och inskränkthet råder, är ett gott liv för alla inte en möjlighet eller ens ett mål.

Debatten om invandrare ar oroväckande. Den hätskhet som produceras på nätet är fruktansvärd. Saklighet bemöts med hot och seriösa sakkunniga drar sig för att synas offentligt. Nu behövs politiker som vågar bilda opinion för ett öppet samhälle, inte politiker, som visar förståelse för fördomar. Åtminstone vi äldre bör veta att utan invandrare klarar vi inte vården i framtiden. De som vill hjälpa oss att bygga ett gott samhälle för ett gott liv måste kunna känna sig välkomna.

Den allt bättre vården ger tidigare ”hopplösa fall” möjlighet att överleva. Levnads-

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Barman tfn 020 72 888 14 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 19 maj

Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 37

25 maj–1 juni

Resa till ”Det ljuva Provence”

3 juli

SAMS besöker Raseborgs sommarteater. Se sidan 14

4 augusti

Österbottnisk sommardag, Forsby, Pedersöre

9–13 augusti

Sommarvecka vid havet i Pargas. Se sidan 9

17 augusti

Västnyländsk sommarfest på Ramsholmen i Ekenäs. Se sidan 32

21–27 augusti

Resa till Baltikum från Österbotten. Se sidan 16

2–3 september

Kursen Skriv om ditt liv börjar på Axxell City i Helsingfors. Se sidan 33

15 september

Festdag för fullvuxet folk i Kulturhuset G18 i Helsingfors. Se sidan 32

30 september

Motionsdag på Solvalla. Se sidan 9

24–30 september

Resa till Ungern och Österrike från Österbotten

ISSN 0359-8969

4 oktober

Motionsdag, Botniahallen, Korsholm

Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2009

7 oktober

SAMS höstseminarium i Folkhälsans auditorium i Helsingfors

12 oktober

Endagsresa till Härmän Kuntokeskus

19–21 oktober

Seniorskeppet med Kaffekvarnen Live. Se sidan 3

Prenumerationspris 25 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm. Moms 0%

Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

OLE NORRBACK


GOD TID I BLICKFÅNGET I blickfånget

hänt i europa

Förslag till EU-budget 2011

IKT för seniorer Informations- och kommunikationsteknologi för

seniorer är namnet på Svenska pensionärsförbundets nya projekt. Finansiär är Penningautomatföreningen RAY. Ansökan lämnades in i slutet av maj 2009 och i februari 2010 fick förbundet slutgiltigt besked om att projektansökan beviljats. Det är svårt i dessa dagar att få projektmedel från RAY, så förbundet försöker sitt yttersta för att få ett bra resultat av projektet. Ett motsvarande projekt har inte genomförts i Svenskfinland med RAY-medel tidigare, så nu är tiden inne för att genomföra ett lyckat projekt. Förbundet har fått medel för att anställa en IKT-projektkoordinator för att genomföra projektet i Svenskfinland. I skrivande stund är ansökningsprocessen av en koordinator på gång och styrelsen ska på sitt möte i juni besluta om vem som anställs. Avsikten är att koordinatorn ska åka runt till olika regioner och planera utbildning för IT-stödpersoner som kan stödja seniorer i datorhantering. Stödpersonerna hjälper seniorerna i att använda datorer och i att komma till rätta med olika datorverktyg såsom informationssökning på nätet, användning av banktjänster och elektronisk post. Föreningarna blir också hjälpta med sina webbplatser, för avsikten är att förankra projektet dels i föreningarna dels i utbildning av seniorer i form av en handbok. Den nya IKT-projektkoordinatorn ska tillträda sin tjänst i början av augusti i år. Den personen har två år på sig att samla kontaktpersoner i föreningarna och IT-stödpersoner samt skapa ett nätverk av organisationer som syftar till att understöda seniorers datoranvändning.

I Åboland har förbundet samarbetat med Åbo Akademi under 2008 och 2009. Planerarna Mona Riska och Kerstin Fagerström på Centret för livslångt lärare vid Åbo Akademi har sammanställt en rapport över den utbildning som de genomfört i Åbo samt en rapport från en enkät på Kimito. Förbundets ombudsman för Åboland, Åland, Västra Nyland och Övriga Finland Mona Lehtonen var kontaktperson från förbundets sida. I december 2008 deltog 35 personer från främst Åbo och Pargas i utbildningen IT för Seniorer i Åboland. Slutkommentar från seminariet var att målgruppen var seriöst intresserad av skilda

4/2010 – 3

IT-kurser för seniorer och de flesta tyckte att det behövs en skild utbildning för tutorer. Riska och Fagerström utförde enkät om IT-utbildning för seniorer gjordes på Kimito Pensionärsförenings månadsmöte i februari 2009, och då svarade 57 personer. Svaren om innehållet i utbildningen var mycket lika i båda grupperna. På frågan ”Vilket innehåll skulle du önska dig i en IT-utbildning för seniorer?”, har de flesta uppgett (se bilden nedan): • söka information på nätet • behandla bilder och foton • kommunicera via nätet • lära sig om hobbyer och nöjen • uträtta bankärenden och skriva texter • läsa och höra på nyheter samt läsa bloggar • kalkylprogram • handla varor på nätet Det här visar att seniorer är intresserade av att följa

med sin tid och lära sig något nytt. Förbundet har tidigare haft ett projekt med Nokia, och där kunde man se den populära 10-80-10 procents principen: 10 procent av alla seniorer är mycket kunniga i informations- och kommunikationsteknologi, 10 procent är överhuvudtaget inte intresserade och kommer aldrig att bli, medan 80 procent har varierande kunskaper i datorkännedom och har intresse av att lära sig något nytt. Tag gärna kontakt med förbundet om du är intresserad av projektet, antingen i egenskap av representant för en förening, om du vill bli ITstödperson eller är intresserad av utbildning i IKTfrågor. Förbundet har en styrgrupp för projektet, vilket RAY kräver, och ordförande för den är Pentti Friberg från Dragsfjärd. Projektet finns till för dig och för att underlätta din tillvaro!

Kommissionen har antagit ett förslag till EU:s budget för 2011. I fokus står den ekonomiska återhämtningen, ungdomarna i EU och morgondagens infrastrukturer. Totalt uppgår budgetförslaget till 142,5 miljarder euro. Kommissionen vill anslå över 1 miljard euro till det praktiska genomförandet av energiprojekten avskiljning och lagring av koldioxid, vindkraft till havs samt energiinfrastruktur. Dessutom öronmärks 500 miljoner euro till finansieringen av bredbandsprojekt i landsbygdsområden. Kommissionen satsar även på utredning av allmänhetens möjligheter till alternativa transportfrågor till följd av vulkanutbrott och andra naturkatastrofer.

Gemensam forskning kring Alzheimer och cancer I mitten av april gick startskottet för en serie gemensamma europeiska forskningsprojekt kring sjukdomarna Alzheimer och Parkinson samt bröst- och njurcancer. Eftersom Europa har en snabbt åldrande befolkning kommer allt fler att drabbas av dessa sjukdomar i framtiden. Dagens 8 miljoner sjuka beräknas bli dubbelt så många

redan om tio år. Enligt tillgänglig statistik var cancer den näst vanligaste dödsorsaken i EU år 2006.

EU samlar kommentarer för jordbrukspolitiken EU-kommissionen har dragit i gång en offentlig debatt om målen för EU:s framtida jordbrukspolitik. Översynen är ett led i EU:s nya långsiktiga ekonomiska strategi, den s.k. Europa 2020-strategin. Den kommer med stor sannolikhet att inverka på jordbruket, eftersom den bland annat går ut på att minska koldioxidutsläppen. EU:s jordbrukspolitik ska ge bönderna en rimlig levnadsstandard, se till att det finns tillräckligt med mat till rimliga priser och bevara odlingslandskapet. Det årliga budgetanslaget är 55 miljarder euro, dvs. 40 procent av EU:s budget. Merparten går till jordbrukarna i form av direktstöd. Cirka 5 procent av arbetskraften är sysselsatt inom jordbruket. VF Källa: Veckobulletin från Europeiska kommissionens representation i Finland 30.4.2010

RES MED SPF

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Seniorskeppet 19–21.10.2010 Vilket innehåll skulle du önska? På frågan ”Vilket innehåll skulle du önska dig i en IT-utbildning för seniorer?”, svarade seminarie­ deltagarna så här:

20

Seniorskeppet till Stockholm med M/S Mariella. Försäkra dig om plats för dig själv/din förening och boka i tid. Bindande föreningsbokningar senast 10.8.2010. Program ombord från kl. 14

18

Kaffekvarnen Live

16

med Mårten Holm ombord

14 12 10 8 6

A2-hytt: 180 euro/person i dubbelhytt B2-hytt: 160 euro/person i dubbelhytt

4

Priset innehåller kryssning och måltider samt program

2 0

Ko m

Sk Ut Bil Ho Lä Rä Ha Lä sa sa riv kn rät de nd bb oc blo a a r inf l t i / e a / ab t f k hh r e o v nic orm gg alk oc xte aro ton an ö ar era h y r kä r ati r ap ler nö r on e a j ån e n n de yh n ete r

mu

ka

Bokningar och närmare information: Friman Resor, tfn 019-24 81004 eller e-post: forsaljning@hangonliikenne.com Svenska pensionärsförbundet i samarbete med Friman Resor, Viking Line och Svenska YLE, med stöd från Svenska kulturfonden


4 – GOD TID

4/2010

Bara 45 delegater, men rätt många åhörare både från Åland och fastlandet deltog i vårmötet som hölls i Mariehamns nya kultur- och kongresshus.

Välkommen till Mariehamn!

Många föreningar uteblev från vårmötet i Mariehamn Bara 45 delegater av 193 möjliga deltog i Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Mariehamn den 28 april. Mötet röstade ner ett förslag till en stadgeändring som skulle tillåta röstning med fullmakt vid förbundsmötena.

Viveka Eriksson

Gunnar Jansson

Peter Lindbäck

Rolf Söderback

Av förbundets 81 föreningar var 22 representerade i Mariehamn. Vanligtvis deltar mer än dubbelt så många föreningar i förbundsmötena. Deltagaravgiften var ovanligt hög – från 270 euro – på grund av transport- och logikostnaderna. I sitt välkomsttal sa förbundsordförande Ole Norrback att det är viktigt att vi som är aktiva i Svenska pensionärsförbundet har möjlighet att lära känna olika regioner men olika människor lite närmare. Norrback beskrev 2009 som ett ovanligt år i många avseenden också för pensionärerna. Det var ett år med ekonomiska bekymmer rent globalt, det var ett år när pensionerna steg mera än löneutvecklingen vilket inte har varit fallet under de senaste 15–20 åren. Det här skedde som en följd av det system som pensionärerna har lärt sig tycka ganska illa om, nämligen det så kallade brutna indexet. – Det andra som ägnats mycket uppmärksamhet är kvaliteten i vården, i synnerhet äldrevården. Jag vill understryka att vårdpersonalen i vårt land är kompetent och i de

flesta fall välmotiverad. Men vi har haft alltför många upprörande fall av vad man kan kalla vanvård i en del kommuner. Ole Norrback nämnde att när Svenska pensionärsförbundet detta år har ordförandeskapet i de finländska pensionärsorganisationernas samarbetsorgan, och i praktiken talar för 270 000 organiserade pensionärer i relation till regeringen, har man vänt sig till social- och hälsovårdsministeriet och bett dem effektivera kvalitetskontrollen av åldringsvården. – Det är i princip inget fel på de kriterier som ministeriet har utarbetat, felet uppstår när tillämpningen i kommunerna varierar mycket. Större delen av kommunerna sköter sig väl, men det finns kommuner som inte gör det. Därför kommer vi också att vända oss till alla äldreråd i kommunerna och uppmana dem att bli effektivare i kvalitetskontrollen. Norrback berättade att den ansvariga ministern anser att vi behöver en lag om äldrevården. – Det kan i och för sig vara en god tanke, men vi i Svenska pensio-

närsförbundet har pekat på att det också finns risker med en sådan lag. Om man preciserar standardnivåer så bli de inte bara miniminivåer utan kan också bli maximinivåer. Om man stiftar en lag om äldrevård är det oerhört viktigt att man får sådana kriterier för kvaliteten som inte sänker nivån utan som stimulerar till att höja kvaliteten. Den tredje frågan som Norrback ville understryka var att de äldre är en resurs i samhället som används ganska lite. När en människa går i pension vet han eller hon mest, man har en lång erfarenhet bakom sig. Vi vill att erfarenheten ska tas bättre till vara än vad som nu är fallet.

Enorm utveckling Lantrådet Viveka Eriksson hälsade vårmötesdeltagarna välkomna till kultur- och kongresshuset som tillkommit efter många, långa politiska diskussioner och som slutligen står klart. Viveka Eriksson talade om den enorma utveckling som skett sedan hennes mamma föddes för 79 år sedan. Från att ha vuxit upp på en skärgårdsö utan


GOD TID omfattande kommunikationer kommunicerar mamman i dag via mobiltelefon, mejl, Facebook mm. Det är tidigare generationernas ansträngningar som lagt grunden för den här utvecklingen. Peter Lindbäck, som numera är Finlands enda landshövning, talade också om vad pensionärsgenerationen uträttat. – Som en följd av alla era uppoffringar och ständiga osjälviskhet glömde ni bort att under er aktiva arbetstid pussla till den kanske viktigaste delen i ett välfärdssamhälle: pensionärens rätt till en i alla avseenden god och ekonomisk tillvaro på ålderns höst. Men det är aldrig för sent och jag hoppas att ni, Svenska pensionärsförbundet tillsammans med oss har förmågan att visa vägen mot en rättvisare fördelning, sa landshövdingen och framförde republikens presidents hälsning till mötet. Gunnar Jansson är före detta riksdagsman och första vice talman i Ålands lagting. Nu hälsade han välkommen till Mariehamn i egenskap av stadsfullmäktiges ordförande. – Frågan om det brutna indexet följde mig under alla år i riksdagen. Det uppstod en hedersskuld som aldrig kan återställas men som bör regleras.

Han tillade att det värsta som kan hända är en stor medlemsflykt som resultat av att man höjer medlemsavgiften för mycket. – Vi bör komma ihåg att Svenska pensionärsförbundet som takorganisation har de verkligt stora resurserna att sköta intressebevakningen för samtliga föreningar som ingår i förbundet, fortsatte Söderback.

Omröstning om fullmakter Vårmötet fastställde bokslutet och årsberättelsen för 2009. Georg Lång, som är ordförande för ekonomikommittén, var nöjd med att man kunde presentera ett plusbokslut trots stora utgifter i fjol för den grafiska förnyelsen och extra hyror under rör- och totalrenoveringen i kanslifastigheten. Första vice ordförande Torolf Fröjdö, som också sitter som ordförande organisationsutskottet, presenterade förslaget till nya stadgar. Enligt de nya stadgarna kan förbundet härefter ta emot donationer och testamenten. Förbundet indelas nu i regionerna Nyland, Åboland, Österbotten, Åland och Övriga Finland och regionerna indelas i sin tur i verksamhetsområden. Representationen vid förbundsmötena ändras. De nya stadgarna tillåter t.ex. föreningar med över 800 medlemmar att sända upp

4/2010 – 5

Ole Norrback menade att röstning med fullmakt skulle leda till att ännu färre deltog i mötena. Carlströms förslag understöddes men röstades ner med överväldigande majoritet.

Ett gott liv Vårmötet antog ett äldrepolitiskt program med rubriken Ett gott liv. Programmet tar ståndpunkt till frågor som gäller de äldre och kan bl.a. användas av föreningarna i kontakterna med kommunala beslutsfattare och tjänstemän. Programmet har utarbetats av ett strategiutskott bestående av Majlis Kvist som sammankallare, Carin Åminne och Henrik Svarfvar. Svarfvar är också ordförande i medlemsaktivitetskommittén och han förrättade prisutdelningen i fjolårets medlemsvärvningstävling. Han nämnde speciellt vinnaren Terjärv Pensionärer som vann föreningstävlingen och Boris Särs som vann den personliga tävlingen. Vårmötet godkände ett uttalande om kvaliteten i vården som publiceras invid.

Örongodis Efter vårmötet bjöd Mariehamns Pensionärsförening på musikprogrammet Örongodis med toner från 1930-talet och framåt.

Vill ni se en stjärna? Sopranen Sofie Asplund förtrollade publiken.

SPF Österbottens ordförande Torolf Fröjdö t.v. tog emot första priset i medlemsvärvningstävlingen av Henrik Svarfvar på Terjärv Pensionärers vägnar. I mitten verksamhetsledare Veronica Fellman.

Uttalande från vårmötet:

Pruta inte på vårdkvaliteten!

Marfiehamns Pensionärsförenings egen kör Moderatokören sjöng.

Jansson ansåg att pensionärerna är en politisk resurs som man inte kan underskatta.

MPF vill ha alla med i SPF – Mariehamns Pensionärsförening ser anslutningen av alla våra medlemmar till förbundet som en av de viktigaste frågorna som vi har haft på länge, Därför är vi väldigt måna om att den verkligen leder till en lösning som kan omfattas av alla tre parter, förbundet, föreningen och medlemmarna, sa värdföreningen ordförande Rolf Söderback.

till sex befullmäktigade representanter. Tidigare var maximiantalet fyra och gällde alla föreningar med fler än 300 medlemmar. Östnyländska distriktet, representerat av Tord Carlström från Lovisa, ville ändra på styrelsens förslag till nya stadgar så att man kunde rösta med fullmakt vid förbundsmötena. Torolf Fröjdö påpekade att vissa möten kommer att kosta mer än andra på grund av ”vår geografi”. Han ansåg att vi i Svenskfinland har ett behov av att mötas.

MPF:s vice ordförande KajGustav Sandholm vid pianot ledde showen. Solist var lokala sopranlöftet Sofie Asplund som studerar vid Operahögskolan i Stockholm. Föreningens egen kör Moderatokören sjöng och i orkestern spelade Lita Gustavsson flöjt, Kjell Dahl kontrabas och Stephan Kemetter violin. En entusiastisk publik deltog i allsången. Dagen avslutades med middag på Arkipelag. Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Kommunernas ofta ansträngda ekonomi, strävandena att öka vårdenheternas storlek och den ökande övergången till köptjänster har lett till larmrapporter om grova brister i äldrevården på olika håll i landet. Svenska pensionärsförbundet förutsätter att såväl kommunerna som statsmakten bär sitt ansvar och ser till att vård- och boendekvaliteten inte blir lidande i den rådande situationen. De vårdbehövandes mänskliga rättigheter får inte bli föremål för kompromisser. Svenska pensionärsförbundet påminner om att övervakningsverket Valvira i sina direktiv uppställt som mål att varje åldring inom långtidsvården skall ha rätt till ett eget rum. – Högsta förvaltningsdomstolen har redan år 2002 betonat att antalet vårdplatser inte kan ökas utöver antalet tillgängliga rum genom att hänvisa till lönsamhet eller personalbrist, påpekar förbundsordförande Ole Norrback. Svenska pensionärsförbundet efterlyser bättre mekanismer för övervakningen av vårdkvaliteten inom äldreomsorgen. På den punkten har statsmakten ett särskilt ansvar. De kommunala äldreråden bör bli mycket aktivare i övervakningen av kvaliteten i vården.


6 – GOD TID

4/2010

Andreas Wärnhjelm i klass a:s matematiklektion.

Farfar i skolan omtyckt ”Nu har också jag en farfar” Han förhör läxor, hjälper med uppgifter i klassen, stöder elever som kanske varit sjuka eller på resa. Han är ute på skolgården med eleverna på rasterna, äter med dem i matsalen. I Granhultsskolan uppskattar elever, lärare och föräldrar sina skolfarfäder.

Skolfarfar Alf Skogster och klasslärare Jonas Britschgi i klass 1b.

Jeannette Liemola med Matilda och taxen Bertel.

– År 2007 startade man i Granhultsskolan i Grankulla projektet ”Farfar i skolan” genom ett samarbete mellan Folkhälsan, skolan och Grankulla svenska pensionärsförening rf, berättar biträdande rektor Maria Lundmark. För tillfället har vi Andreas Wärnhjelm och Alf Skogster som varje torsdag ställer upp som skolfarfar främst då för klasserna ett och två. Tidigare var också de tredje årsklasserna involverade. Andreas till exempel har följt med samma klass från ettan till trean. Eleverna i de andra klasserna brukar fråga varför inte de kan få en farfar. Också vi lärare skulle gärna ta emot flera män som kan och vill ge sin tid för detta viktiga ändamål. Det behövs inga särskilda kvalifikationer eller akademiska examina, huvudsaken är att man har ett gott hjärta och tycker om barn, det är det enda som behövs.

Skolfarfar har sin givna plats. Han deltar i princip i alla ämnen, också i gymnastik och slöjd. Han förhör läxor, hjälper med uppgifter i klassen, stöder elever som kanske varit sjuka eller på resa. Han är ute på skolgården med eleverna på rasterna, äter med dem i matsalen o.s.v. Även om skolarbetet förändrats, matematikuppgifter görs på ett annat sätt än förr, vi arbetar med datorer m.m. så behöver inte skolfarfar gå på någon kurs. Han skall bara finnas som en trygghet, en vuxen som kan puffa och hjälpa när någon elev kört fast. Han kan också berätta för eleverna hur det var förr, hur livet tedde sig för barn och vuxna i skolan och i arbetslivet. Isynnerhet för de barn som har sina mor- och farföräldrar på annan ort är farfar i skolan viktig. Eleverna är nöjda. Ingen har protesterat,

tvärtom. Det finns elever som säger: ”Jag har ingen farfar nu har jag fått en.” Och glädjen kan man inte ta miste på. – Även vi lärare är mycket måna om farfar i skolan. Vi är mer än nöjda. Vi är tacksamma. Det är en trygghet också för oss att veta att det finns ett extra par vuxna ögon i klassen. Har vi fester i skolan är farfar givetvis alltid inbjuden. – Skolfarfar är en naturlig del av vår vardag i skolan och det är en trygghet också för föräldrarna att veta att det finns en person som har tid att lyssna och hjälpa, den tiden som vi lärare inte alltid har. Varför farfar, varför inte farmor eller mormor? – Om man tänker på att lärarbranschen är väldigt kvinnodominerad tror jag att det är bra för barnen med en farfar, säger Maria Lundmark, speciellt för pojkarna


GOD TID som definitivt skulle behöva mera manliga förebilder. – Min personliga åsikt och min önskan är, som biträdande rektor och klasslärare för en etta, att projektet Farfar i skolan fortsätter. Jag hoppas att de vi nu har, Andreas och Affe, skall orka ännu många år och att vi får flera äldre män som är villiga att ställa upp som skolfarfar. Det är viktigt att barnen får kontakt, med den äldre generationen. Att barnen kan möta sin skolfarfar i byn eller på stan betyder också en stor trygghet utanför skolan. Genom en farfar lär de sig att förstå äldre människor, att det finns en äldre generation, att det inte alltid bara handlar om dem själva. Det fostrar barnen. – Vi skulle gärna ta emot flera personer som kunde ställa upp som skolfarfar. Eleverna har skrivit brev och bjudit in äldre män till skolan. Vi kommer att ha en sammankomst för dem i mitten av denna månad och presentera projektet för dem. Då hoppas vi väcka intresset för det viktiga uppdrag som skolfarfar utgör. Skolfarfar får ingen lön för sitt arbete men han får äta gratis med barnen i matsalen. Vi är mycket tacksamma för att det finns folk som vill ge av sin tid för skolan och barnen.

Skolan känns som ett hem På min fråga hur stor Granhultsskolan är svarar Maria Lundmark att det finns idag ca 360 elever i klasserna 1–6. Personalen med klasslärare och skolgångbiträden utgör cirka femtio stycken. Granhultsskolan är en mycket bra skola, tillägger Maria Lundmark. Vi vill att den skall kännas som ett hem. Och det gör den. Jag vandrar vidare i korridorerna. Väggarna är fyllda av elevernas konstverk, fantastiskt vackra målningar i vattenfärger och krita. Några dörrar till klassrummen står öppna. Jag går in i klass 1 B. Eleverna sitter

och äter mellanmål och skolfarfar Alf Skogster står och pratar med dem. På min fråga om de tycker om sin skolfarfar ropar alla ett högt ja. Samma svar får jag på frågan om han borde vara där alla dagar. Han kallas inte farfar utan Affe blir jag upplyst om. En pojke kallar honom Kaffe för att inte glömma namnet. Det är god ordning i klassrummet, alla sitter på sina platser och svarar glatt på mina frågor. Man kan inte undgå att märka att skolfarfar är mycket populär bland barnen. Klassläraren Jonas Britschgi instämmer med eleverna. Han understöder projektet med farfar i skolan. – Vi arbetar bra tillsammans, säger han, och ställer sig bredvid skolfarfar Affe för att bli fotograferad framför den (svarta) gröna tavlan. I klass 1 A är Maria Lundmark lärare. Eleverna tränar sig på att skriva på dator. De har fått i uppgift att skriva om ett önskekalas och arbetar i grupp. Här kan skolfarfar också hjälpa till med uppbyggandet av satser och meningar där alla kommatecken, punkter och stora bokstäver bör beaktas. Men idag får skolfarfar Andreas Wärnhjelm i uppgift är att förhöra läsläxan. Han går tillsammans med en elev till en läshörna utanför klassrummet. Där sitter de med huvudena ihop, eleven läser, skolfarfar lyssnar, hjälper när det behövs och berömmer. När en elev läst sin läxa lyssnar skolfarfar Andreas på nästa elev. – Vi tar den här en gång till, i morgon är det diktamen skrivning av samma stycke, säger skolfarfar till en elev som glömt sin bok i skolan och inte kunnat läsa läxan hemma.

Farfar löser problemet Nästa lektion är det matematik. Eleverna sitter tysta i sina pulpeter och koncentrerar sig på räkne-

uppgiften. Skolfarfar Andreas går omkring i klassen. Om någon vill ha hjälp är det bara att sträcka upp handen och tillsammans med skolfarfar löses problemen. Jeannette Liemola är mamma till tre flickor som alla går i Granhultsskolan och som alla har haft en farfar på klassen. Jag träffar henne och dottern Matilda för en pratstund. Matilda berättar att hennes klass har haft en skolfarfar en gång i veckan från årskurs ett till tre. – Det var kiva, säger hon, han hjälpte bland annat mig med räkningen. Så berättade han om gamla tiden, hur det var när han var liten och vad de gjorde på landet förr. Det tyckte jag om. Jeannette Liemola berättar att hennes yngsta dotter Hilda rusade fram och kramade skolfarfar när hon såg honom på skolgården. Och att hon var jätteledsen den dagen hon kom hem och berättade att hennes skolfarfar blivit sjuk och inte mera skulle komma till skolan. Fastän det är länge sen kan hon ännu när som helst berätta om någonting som skolfarfar sagt och gjort. – För mig som förälder känns det bra att veta att det finns en vuxen till i klassen förutom lärarna, som jag tycker är mycket duktiga. De måste ju ha händerna fulla med dagens barn. Äldre manliga förebilder behövs också för flickor. Små barn i stora skolor kan känna sig otrygga och ensamma. Det kan förekomma mobbning av olika slag och det känns gott att veta att skolfarfar också vistas ute på skolgården med barnen. Visst kunde en skolmormor också vara bra men jag tycker nog att en skolfarfar har sin givna plats på de lägre klasserna. Jag är tacksam för att någon vill ge av sin tid till skolan och barnen. Helt gratis, säger Jeannette Liemola. – Jag har varit skolfarfar ända sedan år 2007, berättar Andreas Wärnhjelm. Tillsammans med

4/2010 – 7

Andreas Wärnhjelm lyssnar, Vendela läser sin läseläxa.

Kalasord (för elevernas datoruppgift att skriva om ett kalas).

Skolfarfäderna Andreas Wärnhjelm och Alf Skogster i lärarrummet.

Maria Lundmark, biträdande rektor och klasslärare i klass 1a.

skolfarfar Alf Skogster och lärarna har vi finslipat verksamheten under drygt tre år. Man kanske tror att verksamheten är sysselsättningsterapi för pensionärer. Och visst är det ju så, men mycket mera mångfacetterat. Det understryker redan den skriftliga överenskommelse som undertecknas av ”farfar” och skolans rektor, där det bl.a. sägs att skolfarfar skall känna att han är en del av gemenskapen i skolan. Han deltar i skolarbetet på rektorns och lärarnas villkor och bör utföra sin uppgift på ett ansvarsfullt sätt. – Det är oerhört berikande att få vara med på ett hörn i skolarbetet, som stöd, hjälp och trygghet för barnen, fortsätter Andreas Wärnhjelm. Kontakten till dem fortsätter ju utanför skolan i butiken,

på gatan, i skidspåret, på bio eller någon annanstans. I ”byn” möter man ett igenkännande solvargsgrin och ett glatt hej och så blir det en liten pratstund med föräldrar och barn. – Kontakten till de barn i årskurserna 1–3 som vi fått jobba med, upphör ju inte när de går upp i klasserna. Vi känner ju varandra livet ut. Kontakten till lärarna igen, där de yngsta är i ålder med mina barnbarn, ger mig varje dag nya insikter i pedagogik och lärarpsykologi. – Slutligen vill jag tillägga, säger Andreas Wärnhjelm, att lärarna gör ett fantastiskt fin arbete, de är värda allt stöd som föräldrar och skolfarfar kan ge. Text och foto CHRISTINE GRANDELL


8 – GOD TID

4/2010

Snackbar avslutat efter tre år

Svenska pensionärsförbundets projekt Snackbar avslutades med ett seminarium i Tammerfors den 20 april. Projektets koordinator Mona Lehtonen redogjorde under seminariet för verksamheten under åren 2008-2010 samt resultaten. Planerare Christine Oesch-Börman från Äldreinstitutet har lett nästan alla utbildningar och hon verkade också på seminariet i Tammerfors. Projektets målsättning har varit att utbilda smågruppsledare och det genomfördes under tiden 1.4.2008–31.3.2010. Under denna tid har man anordnat totalt sju grundkurser för smågruppsledare under åren 2008 och 2009. Kurserna hölls i Esbo (2 st.), Vörå, Bjärnå, Vasa, Borgå och Åbo. Totalt hade dessa kurser 60 deltagare som alla kom från förbundets medlemsföreningar. Vad ville deltagarna få ut av kurserna? Deltagarna svarade att man ville veta hur man skall börja med en grupp, man ville ladda upp och få idéer. Man ville ha idéer för hur man kan aktivera olika personer och grupper, man ville få tips om hur man skulle få med yngre nyblivna pensionärer. Först och främst ville man lära sig hur man skulle ställa upp som ledare, hur man kan inspirera och sporra.

Ett inspirationsseminarium anordnades i mars 2009 i Tammerfors med 23 deltagare. För att stöda kursdeltagarna anord-

nade man under våren och hösten samma år sju inspirationsträffar. Totalt 70 personer deltog i dessa träffar vilket stöder antagandet att

En del av Snackbar seminariets deltagare fr.v. Bo Sundberg (Sibbo), Agnes Lindström (Pargas), Urda Lindberg (Borgå), Anja Björkfelt (Åbo) och Kerstin Drugge (Kimito). Bakom dem skymtar Gunvor Enberg (Sjundeå).

Inom Snackbar projektet har man alltid utvecklat idéer och verksamhet i grupp. Här är det fr.v. . Bo Sundberg (Sibbo), Rainer Wahtera (Pargas), Urda Lindberg (Borgå) och Tarja Palin (Björneborg) som diskuterar.

smågruppsledarna behöver och vill ha kontinuerligt stöd i sitt ibland ensamma arbete som ledare för smågrupper. För att utvärdera projektet har man gjort två förfrågningar till smågruppsledarna. Den ena gjordes i januari 2009 och den andra i mars 2010. För att få ledarnas syn på betydelsen av smågruppsverksamheten, frågade man hur de tror att denna verksamhet har påverkat gruppdeltagarnas liv. Svaren var bl.a.: ”Det är nog samhörigheten och att man har program vissa dagar, så att man inte blir för ensam”, ”Ger dem omväxling i vardagen. Många av deltagarna lider av demens och man ser hur de lever upp med sången. Den väcker gamla minnen från ungdomen. De minns gamla danskvällar och diskuterar livligt.” ”Alla får nya vänner och det betyder mycket. Vi är så små grupper att alla får prata med alla. Alla får nya vänner och att det betyder mycket.” ”Deltagarna uttrycker glädje och tacksamhet. Önskar att vi träffas oftare.” Det är alltså verkligen ett viktigt arbete man genomför i föreningarna inom smågruppsverksamheten. Det arbete ledarna gör på sin egen tid är värdefull. Information om projektet har funnits på God Tid, man har haft

information på webbplatsen samt utarbetat olika broschyrer och material.

Välmotiverade ledare För att utvärdera resultatet gjorde man en förfrågan till alla som gått kurserna. Svarsprocenten för undersökningen var 73 procent. Av 60 utskickade blanketter svarade alltså 44 personer. Personer som deltar som ledare är alltså 27, vilket är 45 procent av alla som deltagit i kurs. Av dessa hade 15 personer grundat en helt ny grupp, de andra fortsatt i en gammal grupp. Orsaker till att man inte grundat en grupp var bl.a. sjukdom, svårt att få tiden att räcka till och svårt att få ihop en lämplig grupp. I vissa fall var det också svårt att hitta ett lämpligt utrymme. Som en jämförelse kan man konstatera att projektet har lyckats utbilda välmotiverade ledare, procentantalet utbildade som började med en grupp är bättre än andra motsvarande projekt, t.ex. Eläkeliittos Tarinatupa-projekt. Som helhet kan man konstatera att Snackbar projektet har uppfyllt sin målsättning men detta betyder inte att vi kan glömma och begrava stödet till föreningarna när det gäller smågruppsverksamheten. Om resurser finns, kommer förbundet att fortsätta utvecklandet av denna typ av verksamhet. MONA LEHTONEN

Polkagriskokeri och karamellfabrik i samarbete med Gränna! I vår fabriksbutik ser du karamellbagarna tillverka äkta Polkakarameller som handarbete, samt lösgodis och slickepinnar tillverkas med maskiner från årtionden tillbaka... Fabriken och butiken med ett litet café är öppna året om. Ett besök passar alla, från förskolebarn till pensionärer, från familjer till bussgrupper. Och att vår karamellbagare bjuder på smakprov hör till... Öppet året om, vardagar kl. 9-17 sommartid även lördagar kl.10-14 För grupper även andra tider på beställning n till tjänst Nu står Namitupa äve dina fester! med olika program för amitupa.fi Närmare info på www.n

candy

factory

Nami tupa

Kauppatie 25, 60800 Ilmajoki | tel. (06) 424 1912 | namitupa@namitupa.fi | www.namitupa.fi


GOD TID

4/2010 – 9

Österbottniska äldreråden vill utöka sitt inflytande Äldreråden i de österbottniska kommunerna vill öka sitt inflytande då det gäller de kommunala besluten, framför allt då förstås i frågor som på ett eller annat sätt berör den äldre medborgarkategorin. Det är inte direkt beslutsrätt man i första hand eftersträvar, utan i stället en situation där råden i större utsträckning än för närvarande blir tillfrågade om synpunkter när utlåtanden i olika angelägenheter begärs in. Många frågor berör också de äldre – åtminstone indirekt – även om de i planeringen och ytligt sett inte förefaller att göra det. Detta och en hel del annat framgick när ett fyrtiotal representanter för äldreråden i de österbottniska kommunerna den 7 april var samlade till överläggning i Korsholm. Arrangör för samlingen var Äldrecentrum Österbotten i samarbete med SPF:s Österbottens region (SPF Österbotten), dvs. tidigare SPF:s österbottniska distrikt. Ett konkret resultat av dagen var att en arbetsgrupp tillsattes. Dess uppgift är att försöka utarbeta någon forma av strategiplan som på sikt kan bidra till att öka äldrerådens inflytande i den kommunala beslutsprocessen.

Resonemang om mandat och status Det uttalade syftet med storsamlingen var att närvarande medlemmar i kommunernas äldreråd skulle få träffas för att sammanfatta hur råden arbetar och fungerar samt föra en allmän diskussion kring

deras mandat och status. Som inledare var kommundirektör Michael Djupsjöbacka, Kronoby, kallad att tala om äldrerådens situation sett ur en ledande tjänstemans synvinkel. Ombudsman Per Thomasfolk från SPF Österbotten gav för sin del en historisk tillbakablick på äldrerådens tillkomst. Ordförande för samlingen var projektledare Ann-Sofi SmedsNylund.

Inflytandet upplevs begränsat Som förberett underlag för samlingen i Korsholms låg en sammanställning av projektarbetare Ulla-Britt Ingman. I den sammanfattas dels gällande lagstiftning och anvisningar, dels synpunkter som framkommit på möten med äldreråden och dess medlemmar runtom i Österbotten. I sammanställningen konsta-

Wiener Blut i Tallinn Tallinnresan 20–21 april är gjord

och ingen av oss fyrtiotvå SPF:are ångrade säkert sitt deltagande. Viking XPRS fraktade oss fram och tillbaka och försåg oss rundligt med mat och dryck. Hotellet var bra och låg nära Estonia huset där operan nu finns. Huset har under sin historia använts för många olika ändamål. Vi fick njuta av Strauss-operetten Wiener Blut. Följande dag strövade vi på egen hand omkring i Tallinns centrum innan vi hoppade på bussen och åkte runt i staden med omnejd. Vi såg det gamla trähusområdet Kadriorg, det stora höghusområdet Lasnamäe, Pirita­h amnen, sångstadion och begravningsplatsen i skogen på vägen till konstmuseet KUMU. Museet har planerats av den finska arkitekten Pekka Vapaavuori och öppnade sina dörrar 2006. Vi hade trevliga guider som personligen upplevt Estland ”då och nu” och satte liv bakom stadsdelarna och konstverken. Då tiden började närma sig sitt slut förde bussen oss till båten genom ett Tallinn fullt av parkkrattare och poliser som förberedde staden för följande dags stora Natomöte. På båten sammanföll vårt program med SPF:s danskryssares

med sång och musik med Benny Törnroos, Ecca Sjöblom och Eije Oscarsson. Innan vi steg iland blev det trängsel runt vår reseledare Tina Fabricius, som vi alla nöjda och glada ville tacka för en välplanerad resa med mångsidigt program. CHRISTINA RANTASAARI

Med på träffen för de österbottniska äldreråden var från höger bl.a. Ralf Bredbacka, Gun Nygård, Alli Bro och Wava Stürmer – alla från Jakobstad.

teras bl.a. att äldreråden fungerar som officiell remissinstans i kommunerna. I praktiken är åsikten den att det i Österbottens sker väldigt sällan eller nästan aldrig att till äldrerådet remitteras ett ärende för utlåtande. I fall där det gällt ombyggnader av äldreboenden eller revidering av äldreomsorgsprogram har äldrerådet i några kommuner dock fått fungera som remissinstans. Upplevelsen är ändå att råden – generellt sett – inte anser sig bli hörda tillräckligt ofta och i ett tillräckligt tidigt skede i olika angelägenheter. I arbetsgruppen som tillsattes för att fundera vidare på den fortsatta strategin för rådens arbete invaldes Wilhelm Bonn, Malax, Kerstin Berg, Närpes, Clas-Erik Brännkärr, Pedersöre, Bertel Widjeskog, Jakobstad, Börje Sandberg, Nykarleby och AnnCharlotte Willför, Korsholm. Text och foto ROGER LIND

Fira en aktiv sommarvecka i Pargas den 9–13 augusti på Åbolands folkhögskola.

Kom med på sommarvecka vid havet Kom och njut i den vackra skärgården med utfärder, salta bad och samvaro. Du kan också öva dig att använda din digitalakamera, överföra bilder till datorn eller syssla med hantverk. Pris:

295 euro i dubbelrum

395 euro i singelrum

Anmälningar till SPFs kansli 020 7288810, senast den 11 juni. Kursledare: Majlis Kvist tel. 040-754 0550

Välkommen!

MOTIONSDAG PÅ SOLVALLA 30.9.2010 10.

9

Föreningsvisa anmälningar tas emot Solvalla tel. (09) 8678 430 senast 15.9.2010.


10 – GOD TID

4/2010

BETONGPRODUKTER

PUUTARHATAITURI Trädgårdsplanering Grönanläggning Trädgårdsskötsel

Besök vår hemsida:

www.blomscement.fi

O

eller ring 0500-367 319

Trädgårdsmästare Tua Nummelin, Sjundeå Tfn 040 865 2728 www.puutarhataituri.net

*

äppel-, plommon- och prydnadsäppelträd agusti-oktober

BLOMS

Plantago Trädgård - trädgårdsplanering - beskärning av träd och buskar - återförsäljare av Garden Girls trädgårdskläder för kvinnor

Anna Svarvar

050 343 5146, Nykarleby

ementgjuteri

Kovjoki, Nykarleby

Över 25 år i branchen

äpplen augusti-december Svarta och röda vinbär

Våren och högtidsdagarna är på kommande. Köp dina blommor och plantor hos

K. Tallskogs Trädgård

Brödtorp trädgård

10420 Skuru 019-245 4040, fax 245 3040 Vägbeskrivning: väg 111, avtag ca 1 km västerom Pojo kby 2,5 km längs Brödtorpsvägen. KLIPP UT - SPARA

Backlunds Trädgård Högbackvägen 23, Nykarleby

Öppet 11-17 vard. 11-14 lörd. och sönd. Tel. 06-722 0210

- utplanteringsväxter och amplar - binderier för glädje och sorg

Pörtom tel. 06-366 1186, 050-545 7350

Genast Grönt Med Färdigt Gräs

- BLOMMOR - PRESENTER - BINDERIER AV OLIKA SLAG

Färdig och slitstark gräsmatta snabbt och lätt Ring och fråga mer: 0400 461 742

Topeliusespl. 10 Tel. 722 0159

Etelän Nurmi Oy Salmosvägen 46 07700 Forsby såg

Försäljning av Borohus egnahemshus och sommarstugor

www.etelannurmi.fi

Stationsv. 3, Ekenäs Tel/fax 019-246 1700

Öppet: månd-fre 9-19 lörd 9-18 sönd 11-17

Jordbyggnads Rodas är ett stabilt företag med över fyrtio års erfarenhet av krävande jordbyggnadsarbete. Målsättningen i det dagliga arbetet är pålitlighet och kvalitet. Det finns inga genvägar till ett bra utfört arbete.

Martharabatt -10%

OY

Paul Ström 050-4060888

Kvalittet nära dig g

H AG A

LA N DE T Sedan 1945

Handelsvägen 25–27 65610 KORSHOLM Tfn: 040 530 4944 info@rodas.fi

AB

Köpmansgatan 24, Karis

Vi står till tjänst med allt inom jordbyggnadsarbeten samt • plattläggning • gräsmattor • matjord

Gratis hemtransport i centrum av Ekenäs

Öppet ma-fre 8-19 lö-sö 9-18

maijalehtinentp@gmail.com

Blommornas tid är här igen! Öppet för sommarsäsongen Välkommen!

Hagalandet 5 10230 Ingå 09-2216644 www.hagalandet.fi

Göran Jåfs 050-3521084

www.pgstonear t.com

Personliga gravstenar

direkt frŒn tillverkaren ingraveringar och restaureringsarbeten • självvattnande blomlådor • bänkskivor • grindstolpar • gångplattor • stenkonst

Service och reparation av alla märken


GOD TID

4/2010 – 11

är det kanske bäst att köpa livskraftiga växter av yrkesodlare. Under torra somrar får växterna – speciellt i skärgården – för lite vatten. De lider av torka och ohyra och skadorna kan sitta i flera år, också om de senare får tillräckligt med vatten. Många växter har svårt att återhämta sig. – Så försök vattna så växterna inte torkar ut, råder Sven.

Balkongen pop bland pensionärerna

Sven Engblom varnar för att frostnätterna kan vara förrädiska in i juni. Foto GUNILLA CEDERLÖF

Trädgårdsmässorna ett säkert vårtecken Trädgårdsmässor är ett säkert tecken på att våren är i antågande. I Åbo ordnas vartannat år i april prunkande utställningar i de stora mässhallarna. Ett överdåd av blommor men också av andra prylar som hör trädgårdar till.

Många äldre kanske inte längre orkar med trädgården på sommarstället, men vill ändå gärna odla nånting. Då är balkongen idealisk – men den får inte få för mycket sol. Det gäller att skydda balkongväxterna så att rötterna inte torkar ut trots vattnande. Sven tycker att man gott kan kombinera blommor och kryddväxter på sin balkong. Amplar är pop och sortimentet stort. Man kan hänga upp småväxta tomater och minipaprikor eller hängande gurkor och jordgubbar. Sven Engblom trivs med att vara pensionär. Att ta det lite lugnt

    

 

  

  

Försäljningsframgång för kända Aagot Jungs bok I TRÄDGÅRDENS RUM fortsätter. Nu andra upplagan i maj.

Finns hos alla bokhandlare eller direkt från förlaget

LABYRINTH BOOKS, tel. 050-5263122

Hortonom Sven Engblom har sen 1982 ansvarat för planering och jobb på trädgårdsmässan i Åbo. Attraktionen i år var ett Åbo i miniatyr; d.v.s. Aura å rann porlande genom stadens sju kullar, små broar ledde över ån och vägar slingrade sig genom blomsterhaven över kullarna. Ca hundratusen blommor spred färg, doft och inspiration över mässcentret.

Åbo kulturstad 2011 Åbo var temat för utställningen i år och en ypperlig PR-grej inför stadens kulturårsbegivenheter år 2011. Pensionerade trädgårdsrådet Arno Kasvi hade valt ut en speciell kulturstadsblomma – en orangefärgad tulpan Tulipa Aboa Turku som kommer från Holland. Tulpanen döptes officiellt på mässan och meningen är att Åbobor ska pynta sina balkonger och trädgårdar med den om ett år. Sven Engblom är numera pensionerad från sitt jobb som konsult för Finska Hushållningssällskapet, men ingen ska tro att han slagit av på aktivitetstakterna. Liksom tidigare är han verksam inom föreningen Aura trädgårdsvänner, som grundades redan 1882.

NYT

Arno Kasvi med tulpanen han valt för kulturstadsåret 2011. Foto CARIN ÅMINNE

Aura trädgårdsvänner ställer upp vid varje mässa och jobbar före, under och efter mässdagarna. På hösten görs en resa med en del sponsrade pengar från mässan och i år reser man till Skottland.

Funderingar inför säsongen Många är ivriga att sätta plantor i jorden tidigt – det kliar i de gröna fingrarna. Sven Engblom varnar dock för att frostnätterna kan vara förrädiska in i juni. Och är man inte van att driva upp plantor själv

Den förtrollande

trädgården trädgårdarnas historia

CARIN ÅMINNE

Blomsterbinderier för alla tillfällen och begravningar

T!

Nu även fastighets- och grönområdesskötsel

med morgonkaffet och tidningarna och sen sätta full fart med det som han själv väljer att göra och tycker är roligt. Han tycker om s.k. hängande växter och experimenterar med sibirisk ärt, hängrönnar och hängalmar som blir som parasoll. Han och hustrun Gunilla sköter trädgård och växthus i Par gas och varje år gör de en eller ett par resor till exotiska orter; då passar Sven på att fotografera växter!

ww w.gra nhol m . fi Fråga mer: Peter 0500 776624 Konkurenskraftiga priser!

EKTA www.engelqvist.fi Närpes 06-224 3221

23.4-10.10.2010 TI-SÖ 11-17

Stängt: 30.4, 1.5, 25 -26.6

Ekenäs museicentrum gustav wasas gata 11

www.raseborg.fi/museum


4/2010

Sauna-Seppo

Svanen campingplats * Tvåstjärnigt camping- och husvagnsområde * Café * Stugby Larsmovägen 50, 68660 Jakobstad Tel. 06-723 0660, fax 06-781 0008 e-post: svanen@cou.fi, internet: www.multi.fi/svanen

Rena tvättvatten förmånligt

Även små tvättvattenmängder förorenar vattendragen. Försäkra dig om att du inte är den största förorenaren vid din stugstrand. Sauna-Seppo är marknadens förmånligaste metod att rena och desinficera tvättvatten.

www.puhdastulevaisuus.fi Ø 600 mm

Köp förmånlig rödfärgpasta till god kvalitet, endast 2.10€/kg tel. 019-2413771 - 044-295 4877

Ventilering

TAM-TEK

-filtrering

Renat vatten

Köp en bit

urskog Donationskonto Op 549409-522493

Närmare information: 040-586 3950, verksamhetsledare Anneli Jussila

Återförsäljare: Korsholms Grundbyggnad Göran Burman Tel. 050-563 2543 Snellmans Gräv Tel. 0400-368 978 www.mr-snellman.fi

nk_saunaseppo_148x115.indd 1

26.4.2010 14:15:24

������������

Stiftelsen för naturarvet (grundad 1995) köper och skyddar naturskogar i enlighet med lagen. Kom med i vårt aktuella och viktiga arbete. Genom att ge en donation är du genast med om att skydda hotade skogar.

Separering av fett och fasta partiklar

Bottenpropp

Insamlingstillstånd OKH469A, beviljat 1.9.2007

– du kan också ge den i present

Tvättvatten

Nordkalk Filtra P -filtrering Nordkalk Filtra P 600 mm

12 – GOD TID


GOD TID bra även i en fin herrgård. Taket är målat i vitt. I ett av hörnen finns några trekantiga hyllor för lite prydnader och olika små attiraljen som kan behövas. Spegla sig kan man också. På golvet står en hink med ogödslad torv att strö över när bestyret är gjort. Kulturen i interiör och utrustning representeras av både konst och litteratur. På en av väggarna hänger två naturalistiska målningar – den ena av Hjalmar Munsterhjelm (1840–1905), den andra av Eero Järnefelt (1863–1937). Ja, tyvärr är det förstås inte fråga om originalverk utan om egenhändigt inramade bilder från en väggkalender. Men vackra är de.

Varierad litteratur Dasset är placerat vid ändan av uthuset och har till det yttre en ganska traditionell utformning. Utanför finns en lavoar med vattentillgång för tvättning av händerna.

Här får man sitta i egna tankar …

… tills en annan på dörren bankar

Som vanlig pensionär är det i allmänhet inte särskilt mycket man har anledning att yvas över. En liten sak dock för egen del. Jag kan ståta med av vi ute vid sommartorpet haft internationellt studiebesök till det som med lite grovt vardagsspråk kallas för skithus. Det är ju – som du vet – en sådan där liten anläggning som ofta finns placerad lite undanskymt ute bland buskarna och som man inte gärna talar om så mycket. Ändå är det en anläggning som alltid finns och måste finnas – i en eller annan form. Och kärt barn har många namn, de flesta vackrare än det ovan använda. Utedass, tupp, hemlighus, avträde, torrdass och torrtoa är några av exemplen. Låt oss i den här texten stanna för utedass i fortsättningen.

Ryktet förtäljde … Det gick ett – till viss del lite överdrivet – rykte i trakten att vår lilla anläggning var både prydlig och praktiskt funktionell, utan några invecklade tekniska installationer eller lösningar som kräver vatten eller elektricitet. En naturnära anläggning med andra ord, för att använda ett begrepp som ligger i tiden. Därav kom det sig för några år sedan att en tysk arkitektstuderande, som gjorde praktik för sitt examensarbete vid nejdens stora museiby, ville ta sig en titt på hur vår anläggning såg ut. Med på utflykten följde också chefen för museibyn samt kommunens miljövårdssekreterare. Det var med andra ord en aktningsvärd samling kompetent folk

Skönt att välkomnas med en sådan här dörrskylt.

som tittade sig runt både ute, inne och under och som sedan återvände till sina värv med nöjda kommentarer. Själv kände jag mig förstås hedrad och uppmärksammad. Det sitter i ännu, så därför tänkte jag ta dig med på en liten verbal exkursion genom anläggningen. Följ gärna med, men tolka mig rätt; ingenting är speciellt allvarligt menat. Och gör gärna narr av mig!

Interiör och utrustning Interiören är rent av tilltalande. Väggarna nertill – till ungefär halva höjden – är blåmålade. Upptill går färgen i ljusblått. Färgerna skiljs åt med en bred påklistrad tapetvåd, som till sitt utseende skulle platsa

På väggen till vänster vid sittningen hänger två böcker representerande den lätta litteraturen i form av ”Dassboken – en nödvändig bok” och ”Herrarnas bästa dassbok”. Mer djupa tankar kan man ägna sig åt med en av böckerna till höger, nämligen ”All världens ordspråk och kloka tankar”. Den som vill skratta i sin ensamhet har tillgång till ”Världens roligast citat”. Med boken ”Du vet att du är över 60 när …” är det möjligt att kolla sig själv om man uppfyller tecknen på detta. Till exempel: Du vet att du är över 60 när … … du för längesen gett upp försöken att lära dig namnen på alla nya afrikanska stater. Förr kände du åtminstone till Rhodesia och Belgiska Kongo. … din chef är yngre än du – och vad värre, han kanske är en hon! … du har för vana att kalla alla under 40 för ”grabben”.

Placering och exteriör Vårt lilla skithus – förlåt utedass – har tillkommit med en händig och praktiskt inriktad svärfar som egentlig byggare och mig själv som fixare för målning och annan inre finslipningen. Målsättningen har varit att här skall det inte vara motbjudande att sitta länge om det behövs. Tvärtom skall man gärna göra det – med dörren öppen mot den fria naturen ifall det känns bra. Man behöver inte springa långt när behoven tränger på. Dasset är nämligen placerat på ändan av torpets uthuslänga. Den yttre utformningen är ganska traditionell, dvs. platt bakåtsluttande plåttak och fönster upptill ovanför dörren. Alldeles intill – men utanför själva dasset – finns en lavoar för tvätt av händerna. En liten hjärtformad skylt på dörren välkomnar med texten ”Här får man sitta i egna tankar, tills en annan på dörren bankar”. Eftersom vi numera till vardags är bara två som skall samsas, så brukar det inte bli någon trängsel.

4/2010 – 13

Med hjälp av lite litteratur kan man ägna sig åt både djupsinniga och lättsamma tankar.

… alla andras musiksmak skiljer sig från din. … unga snyggingar känner sig säkra nog att flirta våldsamt med dig. … du går in i metallåldern: silvervitt hår, guldtänder och blytung rumpa.

”Centralenheten” ”Centralenheten” i anläggningen representeras förstås av sitsen och locket – båda av styrox – samt underliggande installationer. I vårt fall är det fråga om en köpt enhet vid namn Dass-Isak. Genom en tvärsgående skiljevägg framtill sker det så att säga en omedelbar separering av utgående massor, dvs. urin och exkrementer. Det gör att den karaktäristiska svavellukten (dasslukten) i stort sett försvinner. Urinen tar från tratten framtill sin väg ner i underjorden via en nergrävd, perforerad ledning. Man kan – om man vill – också leda urinen till en större plastdunk eller likande för senare tömning. Exkrementerna dimper ner i en avfallssäck knuten runt Dass-Isaks nedre del och placerad i en plastbalja. Det är enkelt att sedan med behövliga mellanrum byta säck och förpassa materialet till komposten för senare bruk åt buskar och prydnadsväxter.

Luftström uppåt

Konstverk är trevliga att se på även om de inte är original.

Ingen kan väl förneka att det är angenämare att sitta i ett prydligt utedass än i ett skitigt. Här finns bl.a. konst och förströelselitteratur.

Luftström i rätt riktning fås till stånd genom att avfallssäcken under Dass-Isak förenas med en uppåtgående stupränna som ”skorsten”. Har man tillgång till elektricitet kan luftströmmen vid behov förstärkas med installering av en liten toppventilator, en sorts fläkt, på översta ändan av röret. Med en timer är det möjligt att programmera den att snurra de tider på dygnet som man vill. En ny torpsäsong står för dörren. Det finns numera tillgång till många sofistikerade, tekniska lösningar på sommarvistelsens ”lilla speciella avfallsproblem”. Men för egen del blir det ändå en fortsättning med anläggningen sådan den är. Tömningsjobbet är ganska litet och draget i ”skorstenen” tillräckligt för att det skall vara angenäma sittningar. Text och foto ROGER LIND


14 – GOD TID

4/2010 Medlemsvärvning

Stort försprång för Kotkanejden Förbundets nyaste förening Kotkanejdens pensionärer leder medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna med ett jättelikt försprång. Föreningen har fått 33 nya medlemmar i år vilket

ger en ökning på 106,5 procent. Med en poäng per ny medlem och två poäng per procentenhet har Kotkaföreningen sammanlagt 246 poäng. På andra plats är Korsholms

Pensionärsförening med 79 poäng och på delad tredje plats LarsmoEugmo pensionärsförening och Esbo svenska pensionärer med 38 poäng var. UW

UPPSNAPPAT

Om dammsugarförsäljning En kväll dök det upp en ivrig dammsugarförsäljare

hemma hos oss. Jag bad honom stiga på men lät strax förstå att någon affär skulle det inte bli. Det örat lyssnade han inte alls på utan plockade fram ett medhaft demonstrationsexemplar, satte in en bevisligen tom dammpåse och gav sig på vår salsmatta. Efter en stunds sugande fick jag se vad han hade fått i påsen. Hastigt tänkte jag om och beslöt köpa underverket.

Vi skildes som vänner. Några år senare dök försäl-

jaren upp igen, på kvällskanten. Nu vill han bara veta om vi hade varit nöjda, om nya påsar hade levererats som utlovats o.s.v. Vi var nöjda. Vad kan vi nu lära oss av detta med tanke på pensionärsförbundets medlemsvärvningsaktivitet? Jo, först och främst: Man skall inte ge upp, även om det kan kännas motigt. Agenten var av den lugna, sakliga sorten, ingen flåshurtig försäljarjargong, som sällan biter. Han argumenterade och demonstrerade. Vi blev övertygade. Pensionärer brukar också låta tala med sig. Men var rustad för invändningar! Den som förväntas ansluta sig till en förening vill vanligtvis veta vad man ger sig in i, vilken nytta man kan ha av medlemskapet. Tag därför med en medlemskandidat till ett månadsmöte, en utfärd eller någon annan aktivitet, ge konkreta prov på vad föreningen gör och vill. Det är vad jag brukar kalla smakprovsmetoden.

Varför inte bjuda in en grupp potentiella medlem-

mar till ett evenemang. Namn på lämpliga objekt borde de redan anslutna medlemmarna kunna stå till tjänst med; ett namn per medlem, svårare än så är det inte. Sedan är det styrelsens sak att utfärda inbjudan och sköta presentationen. När sedan värvningen har gett resultat skall de nya medlemmarna bli väl omhändertagna, välkomnade, introducerade, presenterade. Och efter en tid kan det vara bra att fråga hur medlemskapet utfallit. Har det motsvarat förväntningarna, finns kritik, önskemål, förslag. Nya medlemmar kan betyda nya vindar. Hindra inte blåsten! Detta är en bit av det vi kallar medlemsvård, en lika viktig uppgift som att skaffa föreningen nya medlemmar. Ge det som en specialuppgift åt någon i styrelsen. Viktigare uppgift finns knappast.

Varje ny medlem ger en poäng, varje procents ökning resulterar i två poäng.

Föreningar med 10 poäng eller mer

Nya medl.

Raseborgs sommarteater Lördag 3.7. 2010

Robin Hood

Äventyrsmusikal av Anna Simberg, Pasi Hiihtola, Peik Stenberg Buss från Kiasma kl. 14.00 Anmälan om deltagande senast 31.5 till Clara von Bonsdorff Gsm 040 5444 031

KRISTINESTAD Sommarmarknad 16.7-18.7.2010

Poäng totalt

33

106,5

246

Korsholms Pensionärsförening

61

8,8

79

Larsmo-Eugmo pensionärsförening

23

7,7

38

Esbo svenska pensionärer

31

3,3

38

7

15,2

37

Sibbo Svenska Pensionärsförening

25

4,4

34

Borgå svenska pensionärsförening

26

4,1

34

Hangö Pensionärer

Grankulla svenska pensionärer

21

5,1

31

Lovisanejdens Svenska Pensionärer

14

6,3

27

Pargas Svenska Pensionärer

17

4,0

25

Nykarleby Pensionärer

14

5,3

25

Kronoby Pensionärer

17

4,2

25

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

9

8,0

25

Övermark Pensionärsförening

11

6,0

23

Åbo Svenska Pensionärsklubb

14

4,2

22

Mariehamns Pensionärsförening

11

4,8

21

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening

13

4,1

21

Kyrkslätt Pensionärer

14

3,7

21

Pedersöre Pensionärsklubb

12

4,5

21

Munksnejdens Pensionärer

12

3,8

20

Munsala Pensionärsklubb

9

5,2

19

Vasa Svenska Pensionärsförening

13

3,1

19

Ekenäs Pensionärer

14

2,2

18

Lappfjärds Pensionärsklubb

12

3,0

18

Vanda svenska pensionärer

8

4,8

18

Arkadia Pensionärer

6

5,4

17

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

9

2,8

15

Malax Pensionärer ANDERS G. LINDQVIST

Ökning %

Kotkanejdens pensionärer

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb

Pensionärsföreningarnas samarbete i Helsingfors SAMS

10

2,7

15

9

2,7

14

Vasanejdens Pensionärer

2

5,9

14

Haga Pensionärer

3

4,8

13

Svenska Pensionärsgillet i Hangö

3

5,1

13

Tenala-Bromarf Pensionärer

6

3,5

13

Karis Pensionärer

7

2,4

12

Sjundeå Pensionärer

5

3,6

12

Eira Pensionärer

4

3,8

12

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer

2

5,0

12

Nedervetil pensionärsklubb

4

3,5

11

Vörå Pensionärsklubb

4

3,7

11

Lovisa svenska församlings pensionärer

5

3,2

11

Pensionärsklubben Milstolpen

6

2,0

10

Närpes Pensionärsförening

8

0,8

10

Terjärv Pensionärer

6

1,8

10

Sv.Pensionärsföreningen i Tammerfors

4

3,0

10

628

3,6

Hela förbundet

Beställ din egen ö som smycke i silver eller guld Smycken och reseminnen från Kasnäs fabriksförsäljning. Välkommen!

Silver Fish Kasnäs hamnen

Gammaldagstorgdag 4.9.2010

Tel. 045-671 9501 eller 0400-530 541

Restaurang Hästöskatan

Mikaelimarknad 1.10-2.10.2010

nya restaurangen har öppet för gruppbeställningar i Maj. sommar restaurangen dagligen öppet fr.o.m 5 juni. Välkommen!

...och mycket annat året om. Kristinestads bildnings- och fritidscentral

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna, januari–april 2010

www.kristinestad.fi

Hästöv. 940,68500 Kronoby. tel: 06-834 55 51, 0440-834 555 www.hastoskatan.com


GOD TID

4/2010 – 15

Allsångsledaren Caj Ehstredt och ledaren för orkestern Helmerz klämde i med både dragspel och strupe för allt vad de vara värda.

Inemot 350 personer var församlade när allsången drog igång på vårdagen i Oravais. I förlängningen var det nästan så att taket lyfte sig, vilket inte hade varit till nackdel eftersom det blev väldigt varmt i lokalen.

Två vårdagar signalerade att sommaren närmar sig Våren kom till Österbotten i mitten av april, dvs. åtminstone om man tar som måttstock de två vårdagar som traditionellt ordnas – den ena för södra, den andra för norra delen av regionen. Riktigheten i påståendet underströks dessutom av att solen lyste på bästa sätt över både Sundom i Vasa den 14 april och över Oravais den 15 april. Allsången hade prioritet i programmet på båda ställena. Pensionerade operasångaren Caj Ehrstedt var ledare – med dragspel på magen biträdd av orkestrar. I Sundom var det Lördagsgänget som hjälpte till med rytmerna, i Oravais hade Helmerz samma funktion. På förstnämnda stället ljöd allsången ur ca 200 strupar, på det senare var det nära 350 som stämde upp.

Om ett meteoritnedslag, kommunen och lokalen Till programmet utöver allsången hörde i Sundom bl.a. en presenta-

tion av Söderfjärden, dvs. platsen för ett stort meteoritnedslag i gången tid. Engagerad berättare var Mats Andersén. VIPS-kören medverkade med sång och Lördagsgänget svarade för musiken under den avslutande dansen. På vårdagen i Oravais, som bilderna här bredvid hänför sig till, hälsades de församlade välkomna först av den österbottniska SPF- regionens ordförande Torolf Fröjdö, sedan av lokalföreningens vice ordförande Rolf Hägg. Den senare berättade dels om kommunen, dels om ungdomslokalen där man befann sig och som är den

Till vårdagen i Oravais hälsades deltagarna välkomna av lokalföreningens vice ordförande Rolf Hägg.

tredje i historien. De två tidigare brann ner.

Bok, dans och verksamhet Allsångsledaren Caj Ehstedt presenterade – liksom även i Sundom – boken Rampljus, dvs. boken om honom själv med Leif Nystén som skribent. Svenska pensionärsförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman svarade för en lägesrapport från förbundshåll. Till sist – och som sig bör – spelades det upp till dans. Här var det orkestern Romantix som skötte om takterna. Text och foto ROGER LIND

Med Caj Ehrstedt (t.v.) och orkestern Helmerz under ledning av Carl-David Wallin på scenen sjöngs det friskt både vår- och andra sånger på träffen i Oravais. De två personerna som syns nere i bildhörnen – dvs. SPF-regionens ordförande Torolf Fröjdö och ombudsman Per Thomasfolk – var minsann inte de enda i salen. Där fanns ca 350 andra.

På sista raden i den fyllda salen i Oravais hade fr.h. bland andra Sven Olin. Oravais, Anita Lång, Korsholm, samt Greta och Tor Österberg hittat sin plats.

De två vårdagarna avslutades – som brukligt är – med dans.


16 – GOD TID

4/2010

medlemsförmåner

Medlemsrabatt med Blue1 ”Resa med rabatt” är Blue1:s devis för Svenska pensionärsförbundet. – Det här kan tolkas på två sätt och det är avsikten, säger Yvonne Lönnberg som är marknadsföringschef på Blue1. Blue1 finns på flygplatsen alldeles invid terminal 1, och verkar vara ett effektivt företag som tänker på pensionärer ur pensionärernas synvinkel. Svenska pensionärsförbundets och Blue1:s samarbete omfattar billigare resor för medlemmarna, vilket även kommer förbundet till gagn. Resorna registreras genom Blue1-medlemskortet: Via kortet registreras resorna du gör på ditt eget konto och förbundet tillgodogörs också för de resor du gör med Blue1 och SAS och alla de andra 26 bolagen inom Star Alliance. Om du inte har ett Blue1 SAS EuroBonus-kort gör så här: Ansök om ditt kort genom att ringa till Åsa Laukonlinna på förbundskansliet, tel. 020-7288810, e-post asa. laukonlinna@spfpension.fi. Om du redan har ett Blue1/ SAS-EuroBonuskort gör så här: Anmäl ditt kortnummer till Åsa Laukonlinna.

Du har förmåner av ditt kort oavsett om du reser på en individuell resa eller på en gruppresa. Bland alla som har anmält sitt kortnummer per 31.12.2010 lottar vi ut en tur-och-returresa till valfri destination i Skandinavien (Stockholm, Göteborg, Oslo eller Köpenhamn) eller en valfri inrikesresa (Vasa, Kuopio eller Uleåborg). Skatter och flygplatsavgifter för resan tillkommer. Seniorprisen för Blue1 är i kraft för personer som fyllt 60 år på alla Blue1:s inrikes och internationella rutter som påbörjas i Finland. Prisen har god platstillgänglighet, vilket möjliggör bokning också närmare avfärdsdatum. Om du önskar boka en resa gör så här: 1. Ring och boka resor på servicenumret 06000-25831 (resebokningar för Blue1/SAS ), välj svenska (eller finska).

Besök SPF:s webbplats www.spfpension fi

Samtalsavgiften är 1,75 euro/ minut plus lokalsamtalsavgift. Uppge ditt kortnummer. 2. Boka resan på internet: www. blue1.fi -> change language (ändra språk till svenska). Om du bokar på internet finns det möjlighet att ha profil både med och utan kort. Om du har kort, uppge ditt kortnummer. Om du har profil med kort får du erbjudanden och tjänster direkt till din egen profil och vid bokning av resa beaktas dina förmåner som du är berättigad till. På nätet finns rabatterna i kraft året om alla dagar till samtliga Blue1 destinationer. Du kan betala på nätet med Visa Electron, de vanligaste kreditkorten och med betalningstjänst från bank. 3. Eller via din egen resebyrå 4. Boka din EuroBonus poäng-

Yvonne Lönnberg är marknadsföringschef på Blue1

resa per e-post på: eurobonus. hel@sas.fi, uppge ditt SAS EuroBonus kortnummer. Observera att alla pensionärer som reser ska ha reseförsäkring i kraft. Blue1 är ett fullservicebolag. Det innebär att även specialtjänster utförs, såsom arrangemang av rullstolar eller övrig utrustning för personer med nedsatt rörelseförmåga. I ekonomiklassen serveras kaffe/te men för andra drycker och för mat som serveras ombord uppbärs separat avgift. På många längre destinationers resa finns även i flyg-

klassen Ekonomi Extra möjlighet att äta enligt diabetes-, kosher-, vegetarisk- eller glutendiet, som då beställs i förväg och bekräftas. Pensionärsrabatterna gäller emellertid inom flygklassen Ekonomi. Det finns också möjlighet att per telefon beställa transport från och till flygplansporten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Sällskapsdjur kan man ta med till specialpris med särskilda regler för transport av djur ombord. Trevlig resa! VERONICA FELLMAN

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

www.aktia.fi

RES MED SPF

Vi reser till det okända Estland och Riga SPF i Österbotten reser i augusti 2010 till Estland och Lettland där vi bekantar oss med det okända östra Estland. Besök görs hos Setofolket i Setomaa med deras livsstil, mat och unika folkdräkter. Vi bjuds också på underhållning på Setofolkets eget språk. Men vi besöker också Lettlands huvudstad Riga med dess sevärdheter och badorten Jurmala hinner vi också med. Vår Baltikumresa ordnas 21–27 augusti 2010 med buss från Österbotten via Björneborg och Helsingfors. Hemfärd valbar med flyg eller buss från Riga. Resenärer från södra Finland kan också ansluta sig till gruppen i Vikings terminal.

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet. Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.doctagon.fi www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/doctagon

Resenärer från alla regioner ät välkomna med. Resans pris är 775 € med flyg från Riga och med buss från Riga är priset 620 €.

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/haiko

Priset innehåller resa med buss ( hemresa med flyg), hotell med halvpension och 2 luncher samt reseledare från pensionärsdistriktet. Anmälan så fort som möjligt till SPF:s kansli i Vasa tel. 020 7288818. Upplysningar ges även av Bert Bäck tel. 050-69006 eller Henrik Svarfvar tel. 050-69341.

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

www.vikingline.fi/formaner/spf


GOD TID

4/2010 – 17

SOMMAR I VÖRÅ-MAXMO 2010 3.7

Logdans i Lotlax med Roxie, Skärgårdsmarknad

4.7

Tottesunds herrgårds jubileumskonsert

5-11.7

Vörå-Maxmodagarna 40 år med bland annat

5-9.7

Hästkul på Rasmusbacken

7.7

Allsång vid Rökiö kvarn

9.7

Nostalgidans vid Maxmo dansbanan

10.7

Langradin festtåg, sommarmarknad, Vörå spelmansklubb spelar i centrum, välgörenhetskonsert i Vörå Samgymnasium och dans på

www.larkkulla.net

Storberget i Rejpelt. 11.7

Vörå-Maxmodagarnas jubileumsfest med festtal, sång och utdelning av kulturpris.

För mera info ring 06-382 0200 eller besök www.vora-maxmo.fi

KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Nyinsatt resa! Med 10 års mellanrum uppförs det världsberömda heldagsprogrammet kallat Passionsspelen i bajerska Oberammergau. Vår sju dagar långa resa innehåller förutom själva festspelen också en efterfrågad rundresa i Schweiz med bl.a. tågresan Glaciärexpressen. Resa 15–21.9. Flyg från Vasa, Kronoby, Åbo och Helsingfors, till och från Europa, OT-bussen på rundresan. Boka nu!

Sommarresor med OT Bornholm Bornholm -- Trädgårdar Trädgårdar

Resa 5-9.7 Resa 5-9.7

Öland Öland

ÅLANDS MARATHON & ½ MARATHON 31.10.2010

A Big Run A Small Island Welcome! IF ÅLAND Neptunigatan 23, AX-22100 MARIEHAMN Phone +358(0)1819170

Sommar i Larsmo

OT-resor Passionsspelen ii Passionsspelen Oberammergau Oberammergau – med rundresa i Schweiz

www.marathon.aland.fi

på Österö

cafeterianutställs: ordnas olika utställningar. I Icafeterian Forest Camp - Saltstenar I Museet museet öppet utställs: Hugo Backmansson 15.5-31.8.2008 dagligen kl. 11-18 Stängt öppet midsommaren 20-22.6.2008 Museet 15.5-31.8.2007 dagligen kl. 11-18 Museet öppet 15.5-31.8.2010 dagligen Weekendöppet i sept. fr.o.m. Stängt midsommaren 20-22.6.20086.9 Stängt midsommaren Weekendöppet i september

1.6 kl. 18 12.6 kl.19 15.6-15.8 (tis-sön) kl. 13-17 19.6 kl. 13-15 30.6 kl. 19 2.7 kl. 18-21 7.7 kl. 19 8.7 kl. 18.30 14.7 kl. 19 28.7 kl. 19 6.8 kl 17

Perenna-marknad vid Grill 57 Föusjazz i Fagernäs Utställning av miniatyrbåtar på Bjärgas hembygdsgård och museum Barnens Dag på Köpmanholmen Musikkväll på Köpmanholmen Kvällsmarknad i Kackur Musikkväll på Köpmanholmen Allsångskväll på Bjärgas med Frej Stenman Programkväll på Köpmanholmen Musikkväll på Köpmanholmen Sommartorg i Bosund vid Svennasminne

Mera uppgifter på www.larsmo.fi eller larsmo.kommuna@larsmo.fi eller tfn: 7857 111

Göta Göta Kanal Kanal Resa 9-11.7

Gotland Gotland ii sommarskrud sommarskrud Resa 20-24.7 Några platser!

Svenska Svenska Hurtigrutten Hurtigrutten Resor 23-25.7 och 6-8.8

Saima Saima Kanal Kanal –– Viborg Viborg Resa 5-7.7

Riga Riga Express Express Resa 12-15.7

Stockholm Stockholm

Resa 2-5.8.

Tallinn Tallinn –– hotellresa hotellresa

Resor 18-20.6 och 16-18.7

Sikurimuseo Cikoriamuseet avoinna - öppet 8.6.-7.8.2010

Kesänäyttely - Sommarutställnig Sven Svanbäck: ikonit - ikoner Hans Hästbacka: mustavalkokuvat - svartvitfoton Sture Sunabacka: puuveistokset - träskulpturer 25.7. Sikurisunnuntai - Cikoriasöndag 30.7.-1.8. Neulanreikäkamera-tapahtuma Nålhålskamera-evenemang Vapaa pääsy - Fritt inträde Alholmintie 71, Pietarsaari Alholmsvägen 71, Jakobstad



040 585 2652

www.ot-resor.fi Tel. 06-318 4000

www.sikurimuseo.fi


18 – GOD TID

4/2010

EFÖ SOMMARHOTELL

öppet må-fr 8.30-17.00 lö 9-13 (sommartid längre)

Café i Korpo Välkomna!

Efö sommarhotell är en lugn och trivsam plats nära stranden. Avståndet till torget är drygt 1 kilometer. Vi har enkel- och dubbelrum till förmånliga priser och alla rum har egen WC och dusch. Möjligheten att beställa bastu finns. Efö sommarhotell är rök - och alkoholfritt.

Tel. 02-4631033

Öppet 7.6-6.8.2010 Evangeliska folkhögskolan i Österbotten Strandgatan 21-22, 65100 VASA

tfn: (06) 317 4913 | logi@efo.

Sommar i Kronoby

HANTVERK o. HEMBAKAT öppet alla dagar

Café Inva WC

Resor

Pris / person om inget annat nämns

Öland 28.6-3.7 Vi besöker solens och vindarnas ö med sin unika blandning av natur och kultur. Vi bor tre nätter på Kalmarsund Hotell och vistas två dagar på Öland. I priset ingår helpension, lokala guider, båt-resorna i A-hytt och inträden. Reseledare Anneli Hofer Pris: 730,Utö 7-8.7 Följ med på vår skärgårdsresa till Utö! I priset ingår bussresa till Åbo, retur från Nagu, en natt på Utö Havshotell inkl. frukost, guidning och inträden, två luncher, en middag på Utö Havshotell. Anneli Hofer är reseledare. Pris: 260,Hemlig resa 3-4.8 Följ med på årets hemliga resa! Anneli Hofer leder resan. Röster för Östersjön - Andersudde 7-8.8 Högklassig välgörenhetskonsert på Andersudde utanför Mariehamn. Intäkterna för konserten går till Östersjöfonden. Årets tema är Viva Las Vegas, musik som i original framförts av Frank Sinatra, Barbara Streisand, Elvis Presley m.fl. och som framförs i en glittrande föreställning medan mörkret sänker sig över Andersudde. Båtresorna med Viking Line, en natt på Hotell Park Alandia. Anneli Hofer är reseledare. Pris: 290,Schweiz 7-12.9 Välkommen på en resa till hjärtat av Schweiz! Bland Berner Oberlands majestätiska 4000-metersberg har vi vår bas. Vi kommer att göra utflykter i alla riktningar där fantastiska neturscenarier kommer att blandas med besök i pittoreska byar och intressanta städer. Pris: 1330,-

vard. och sönd. 11-19 lördagar 10-18

Södra Vallgrund Tel. 050-596 8494 Sommartorg 17.7

Sommarrestaurangen vid havet

*Lunch *middag *räkafton *grillkvällar *levande dansmusik *brunch Info/bokningar tel. 06-788 8111 Jakobstad

Välkomna!

Side - Turkiet 2-9.10 Kom med på vår höstresa till sol och värme! I priset ingår flyg, sju nätter på lägenhetshotell Side Village i 2-personers lägenhet mot trädgården, transport mellan flygfält och hotell. Anneli Hofer är reseledare. Pris från: 590,Kulturresa till Istanbul 24-29.10 Vi bor på ett fystjärnigt hotell och gör dagsutfärder och har program alla dagar med en lokal svenskspråkig guide. Helpension. Anneli Hofer är reseledare. Begär vårt dagsprogram och läs mer om fascinerande Istanbul. Pris: 1270,Spevecka på Fra Mare i Hapsal 14-20.11 Anneli Hofer leder resan. Helpension och tre behandlingar per dag samt busstransporter och båtresorna ingår i priset. Vi gör även en utflykt under resan. Pris bekräftas inom kort. Operett i Tallinn 25-26.11 Anneli Hofer leder resan. Pris bekräftas inom kort. Julmarknad i Bremen 4-7.12 Vår julmarknadsresa går i år till Bremen. Julmarknaden betraktas av många som Tysklands vackraste och bästa. Doft av kanel, stekta äpplen och Glühwein samt julpynt och julmusik skapar en härlig julstämning. Lägg sedan till middagar, guidad tur i Bremen och program med reseledare Anneli Hofer, övernattning på centralt beläget hotell, Finnairs flyg till Hamburg och busstransporter i Tyskland och ett besök på julmarknaden i Hamburg och Ni har en oförglömlig resa att se fram emot. Pris: 785,Fax

019-248 1004 019-248 7058

forsaljning@hangonliikenne.com www.hangonliikenne.com Kontorstid: må - fre kl. 8 - 17

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Sagostig på Tolvmansgården 15.5.2010 Sommardanser vid Emet Folkpark 5.6, 26.6, 10.7, 7.8.2010 Dansläger för barn 5-12 år på Samlingshuset 7-11.6.2010 Terjärv hembygdsdagar juli 2010 Teater “De fattigas rikedom” på Korpholmens hospitalsområde 2-11.7.2010 Krombida´n 3.7.2010 Hantverkarmarknad i Terjärv hembygdsgård 10.7.2010 Båtens dag vid Hästöskatan 10.7.2010 Nedervetil-veckan 11-18.7.2010 Riddartida sagoläger på Tolvmansgården 21.7.2010 Kurt Gertrudz på Hästöskatan 28.7.2010 Daizy med gäster på Hästöskatan 6.8.2010 Gammaldagsmarknad vid Tolvmansgården 7.8.2010 Öppet hus på Cronoholmens skeppsvarv 4.9.2010 Nedervetilloppet på cykel 12.9.2010

www.rfhotel.fi

Restaurang ÄDELBRAGD VI

BLEV

ÄDELBRAGD

VAD

VI

ÅT!

Programutbud och tjänster:

V V V V

Middagar och fester Möten och föreläsningar Exercis av Österbottens regemente Rökbastu, infraröd bastu, badtunna mm.

Kom och bekanta er med våra läckra festliga menyer!

WWW.ADELBRAGD.FI ~ +358 (0)50 343 26 42


Sommar i Korsnäs! Korsnäs Hembygdsmuseum Prästgårdsmuseet öppna 29.6.-8.8, ti-sö 13-17 Lantdagen 7.8. Mumin & Benny Törnroos Båtutfärd till Molpehällorna i Kvarkens Världsnaturarv 8.8.

Biblioteket öppet hela sommaren!

www.korsnas.fi

Finlands sydligaste badhotell erbjuder: ~ Badhus med gym, fysioterapitjänster, massage, waterbike, aquabic, hydrobic och rehabilitering ~ Hotell vid havet med 41 rum, konferensutrymmen ~ Restaurang Kasnäs Paviljong ~ Gästhamn, Tarmo närbutik, Skärgårdstorg ~ Skärgårdsutflykter, båtuthyrning, Blåmusslans naturum med mera. Välkommen !

Skärgårdsbad

KASNÄS

tfn 02-5210100 ∙ fax 02-5210101 ∙ info@kasnas.com ∙ www.kasnas.com

4/2010 – 19

Fågelkurs

för fågelskådare även för nybörjare

21.-23.5. i Vivamo vid Lojosjö

Vi går i naturen och tittar på och får undervisning om fågellivet. Föreläsare: Doc. Lennart Saari Kursens pris: 40 €. Helpension: 133-145 € (pensionär -20%, möjlighet till understöd) Anmälning innan 17.5.: 0207 681 760 eller vivamo@sana.fi

Vivamo-opisto

I sammanarbete med Kirkkopalvelujen Opintokeskus.

*Lankapuh. 8,21 snt/puhelu+6,9 snt/min, matkapuh. 8,21 snt/puhelu+14,9 snt/min

KUDDNÄS Z. Topelius barndomshem Öppet maj-aug.

NYKARLEBY

Tel. 06-785 6111 www.nykarleby.fi/kuddnas

www.vivamo-opisto.fi

GOD TID


20 – GOD TID

4/2010

Arkitektparet Eva och Rurik Packalén på promenad i idyllen Mariefred efter rundvandringen på porträttrika Gripsholm.

Grevinnan Ca­tha­rina Piper – född Olivecrona med rötter i Pernå, Finland! – är värdinna på Engsö slott och välkomnar besökare från när och fjärran i de anrika salarna. Henrik Lilius följer noga med presentationen.

Engsö slott på vackra Ängsön i Mälaren har anor från 1100-talet och sin nuvarande fransk traditioner levt vidare, hårresande historier om den styvsinta fru Brita Bååt och om Joha

Fängslande Mälarslott

på första Antikresan

SPF:s första Antikresa med Bernt ”Morre” Morelius som kunnig reseledare gav mersmak. Fyra anrika slott i Mälardalen fick besök av en busslast på 48 resenärer under en solig aprilvecka, 12–16.4. Äventyret avslutades med en visit på Bukowskis i Stockholm. Idel nior och tior noterades på de ”skolbetyg” deltagarna tecknade ned på hemresan. Skokloster, det praktfulla barockslottet söder om Uppsala, var slottsturnéns första anhalt. Skokloster är unikt i Europa med sina femtiotusen föremål i åttio möblerade rum, med en paradvåning klädd i textilier och gyllenläder och med en väldig, ofullbordad bankettsal som står i det skick timmermän och murare lämnade den 1676 – ett eldorado för studier av tidens byggnadsteknik. Rustkammaren högst upp är fylld av vapen och rustningar samlade av fältmarskalk Carl Gustaf Wrangel. Efter den kylslagna vandringen i de pampiga 1600-talsgemaken och i höga trappor mellan de fyra våningarna lät man sig lunchen väl smaka på Skoklosters Wärdshus Den originella takkronan i ett av de smakfullt inredda rummen på Fiholm är gjord av rostig taggtråd, formgiven av Christina Sand-Eckerborn.

Spöken och Engsötårta Från Skokloster gick färden med

Bob Tigerstedt vid ratten förbi Enköping till Engsö slott, en ljus och varm kontrast till det mäktiga Skokloster. Engsö grundlades på 1480-talet och ägdes sedan 1710 av familjen Piper, som alltjämt driver och förvaltar slottet trots att det på 1960-talet öppnades för allmänheten och nu ägs av en stiftelse. Grevinnan Catharina Piper tar själv hand om oss på rundvandringen i det vackra slottet med ett åttiotal porträtt av kungligheter, höga militärer och släktingar, bl.a. kungagunstlingen Gustaf Mauritz Armfelt, vars dotter Hedvig var gift Piper. Engsö är känt för sina spöken och legender. Sägnen berättar t.ex. om den fem fot långa Engsökedjan i guld, som Johan Sigismund Sparre vann i tärningsspel med djävulen själv. Innan vi lämnar Engsö bjuder

grevinnan på kaffe med läcker Engsötårta.

Ett hem på Fiholm Också vårt boende är ståndsmässigt som sig bör på slottsturné. Ulvhälls herrgård i Strängnäs är ett gästgiveri i vacker miljö och med god mat, men det visar sig att boendet i fem hisslösa hus och med loftsängar i ett av dem inte är optimalt i vår ålder. Den andra resdagens första slott är Fiholm, anlagt 1640 av rikskanslern Axel Oxenstierna. Speciellt med Fiholm är att vi får bese nuvarande ägarparet Charlott och Göran Mörners privata hem, där familjefotografier och dagsaktuell konst samsas med den utsökt vackra 1700-talsinredningen. Och där takbjälkarna i tiden har skeppats från Kimito!


GOD TID

4/2010 – 21

Charlott och Göran Mörner presenterar Fiholms färgrika historia. Paret äger gården sedan 1980-talet. T.h. Bernt ”Morre” Morelius, gruppens eminenta reseledare.

kinspirerade form fick slottet på 1740-talet. Tack vare det isolerade läget har sägner och an Sparre som spelade tärning med djävulen

– Det bästa slott jag har sett! sade Marga Härmälä spontant efter besöket på Engsö. Gustav Härmälä höll med, Engsö har stil och charm – och hembakt chokladtårta till kaffet.

Gripsholm i Mariefred bjuder på en ny kontrast. Här finns Europas största porträttsamling, 5000 tavlor, av vilka 900 pryder väggarna i de ståtliga gemaken. Renässansslottet från 1537 var ett residens för Gustav Vasa men dess egentliga glansperiod inföll i slutet av 1700-talet då Gustav III lät inreda den exklusiva slottsteatern, som bevarats oförändrad till våra dagar.

Auktion är laddad teater Bukowskis auktionsetablissemang invid Berzelii park i Stockholm är vårt mål på hemfärdsdagen. Bernt Morelius, väl hemmastadd hos Bukowskis, har ordnat med en specialvisning trots att arbetena är i full gång inför vårauktionen. Carl Barckman tar emot och ger en glänsande föreläsning om minnesvärda auktioner och legendariska föremål. Han liknar auktionen vid en laddad teaterföreställning, utan rollhäfte och generalrepetition. Allt sker här och nu. Miljonerna rullar, men ”man ångrar bara det man inte köper”. Bernt Morelius, som under båtfärderna till och från Sverige också höll egna föreläsningar för gruppen, var en reseledare i särklass, högt uppskattad av alla. Han torde lyckligtvis inte vara främmande för tanken att den första Antikresan inte blir den sista. Text och foto MAJ-BRITT PARO

Hans och Gunbritt Munck beundrar det sirliga klavikordet i galleriet högst uppe i Engsö slott.

– Här skiljer vi agnarna från vetet, sade Bob Tigerstedt på borggården i Gripsholm och delade gruppen i två hälfter inför rundvandringen i Gustav Vasas slott, grundat 1537.


22 – GOD TID

4/2010 debatt

Nedvärderad och påtrampad I GOD TID 3/2010 skrev Stig Kank-

Ät fisk minst två gånger i veckan! S t å e n d e b o r d Må-Fre kl. 11-15 och Lö-Sö kl. 12-16 Replot bro Tel. (06) 352 1200

www.berny.fi

Upplev Närpes sommaren 2010 Axplock bland våra evenemang: * Tomatkarnevalen med massor av program 2 - 3 juli * Rocktåget i Öjskogsparken 11 juli med Rockbultarna från Närpes * Familje pjäs i Öjskogsparken på tunet vid Bengsgården v. 28-29 mera info finns på www.ojskogsparken.fi

www.narpes.fi

Konfirmations- eller studentgåvor

Nyckel

silver 35€ guld 98€

Allsende öga

guld+emalj 136€ silver+emalj 48€ silver 36€

Minas kors silver 48€ guld 88€

Sagalunds museum, Museivägen 7, 25700 Kimito, 02-421738 www. sagalund.fi

m/s SERGEI

Trafikerar på Joujärvi, längs de natursköna kanalerna. Mellan munkklostret Valamo och nunneklostret Lintula.

RUTTER 25.6-10.8 2010 Avgång från Valamo klosters brygga, Heinävesi tel. 040-532 9944 Jaana Järvinen

konen ett mycket tänkvärt inlägg som är värt att begrunda. Han belyser en intervju i STTK:s tidning 2/2010 som är gjord med Kommunförbundets nya vd KariPekka Mäki-Lohiluoma och hans tankar om vad de äldre i dag kostar samhället. Stig Kankkonen själv uppmanar till att nu är det tid att säga ifrån och få beslutsfattarna att skämmas. En rakryggad uppmaning som bör väcka pensionärskåren att verkligen göra sig hörd. Som pensionärer blir vi i dag väldigt upplysta om alla de kostnader som vi åsamkat vårt samhälle. Pensionärerna är i dag ett släkte som gör slut på landets ekonomi och förstör landets framtid. En hundraåring kostar landet Finland 33 000 euro i året. Åldringarnas två senaste levnadsår är ”överraskande dyra” och utgör 80 procent av totalkostnaderna. De här tankarna och yttringarna är skrämmande, om de faller i god mylla och växer vidare. Av detta uttalande kan man förstå att pensionärerna betraktas som blodiglar som suger ut landet. Mäki- Lohiluoma anser att med tanke på oss själva och vårt samhälle vore det bra om vi alla skulle göra ett vårdtestamente. Ja, varför inte, kanske det kunde ske redan vid tjugofemårsålder? Det kunde se ut så här. ”Vid 65års ålder skall jag ha rätt till en eutanasispruta, för att bespara samhället eventuella kostnader som kan uppstå för min äldrevård. Kostnader för sprutan kan tas från kontot vars nummer finns antecknat i testamentet.” I mina hemtrakter fanns förr en äldre kvinna som när hon ansåg sig på grund av ålder felbehandlad, sa: ”Det kommer allas dagar.”

De pensionärer som trots sin höga

CHARTERKRYSSNINGAR Från islossning till september (Gruppens minimistorlek 16 personer)

16-23.6. Musikfestspeleen Korsholm www.korsholmsmusicfestival.fi 3.7 Postrodden över Kvarken

ålder, ändå försöker att klara sig och bo hemma i sina stugor, de är de verkliga inbespararna för samhället. De allra flesta av dem har en pension på ca 650 euro i månaden! I regel har de höga medicinkostnader. Stugan kräver värme och el. Ja, de kanske vill ha TV och telefon för kontakt när t.ex. hjälp behövs. De flesta av dem har långa avstånd till nödvändiga instanser, men att få bo hemma är för dem livskvalitet och för den försakar de mycket. Mitt förslag: Hjälp dessa pensionärer genom slopad TV-avgift, slopad fastighetsskatt och dessutom ett månatligt tilläggsbidrag för att de bor hemma och klarar sig själva. Detta bidrag skall basera sig enligt ålder och boendeavstånd till centralort och bli ett bidrag till en låg pension. Ju längre de äldre kan bo hemma, ju mera sparar de in till samhället. Kommunerna får höga bidrag för de äldre, beroende i vilken åldersgrupp de befinner sig. Ju äldre, ju högre, ge dem litet av den summan. Ge dem ett litet tack för slitsamma arbetsår, när de har varit

med om att bygga upp vårt krigshärjade land genom försakelser och umbäranden. Landets politiker tycks inte förstå vad dessa människor, som i dag är pensionärer, fått försaka så att de har kunnat lämna över ett land i välstånd till kommande generationer.

Men det kommer en dag när stugan får lämnas och ett annat beslut fattas. I fortsättningen är det äldreboendet som skall bli ett tryggt och fint hem för de äldre. Där finns det bästa boendet och den trygga omsorg, som de så väl förtjänar, när livets solnedgång är nära. Vackra ord och vackra tankar! Vem är nu dessa äldre som står i beråd att få allt detta? Jo, de är de som själva inte kan eller vågar öppna sin mun för att klaga över något dit de kommer. Då kan det bli repressalier, något de är väl medvetna om. Förresten, de tillhör den generation som aldrig klagat. Aldrig har de stått i bidragskön och begärt hjälp från samhället. De har accepterat vad livet gett. De har tagit en dag i taget! De är krigets barn! De är vana att aldrig ge upp utan bara kämpa vidare, försaka, arbeta och med två tomma händer ta sig fram i sin tillvaro. När dessa placeras på äldreboende en dag, vill jag efterlysa en mycket noggrann uppföljning från de anhöriga. Hur mår deras föräldrar eller anhöriga? Vad tycker de om sitt boende, maten och vilken vård får de? Hur ser deras boende ut? Vilka behov beaktas? Påtvingas de äldre mediciner som de själva inte vill eller behöver? Skrämmande exempel, från ett äldreboende, har nyss visats i programmet Spotlight där en äldre inneboende fick psykofarmaka för att hålla sig lugn, en mycket effektiv behandling för att radera ut hans personlighet och kroppsfunktioner, en hemsk syn att se. Bör det inte väcka till eftertanke? Kanske borde man istället ha tagit reda på orsaken till hans inre oro och först därefter, gett en människovärdig behandling genom samtal och terapi, men också medicin om sådan behövts och som passat och hjälpt honom? Men detta skulle ha krävt arbete och engagemang. Kanske någon tar sig friheten att en

dag besöka ett äldreboende för att ta reda på hur det förhåller sig? Det här är något som också skett. Men där vill jag efterlysa mera diplomati! Hur kan man gå till ett äldreboende och tro att någon inneboende, med sitt ännu klara intellekt, skall ställa upp för en intervju i media och säga vad han/hon verkligen tycker om både mat och annat? Vad händer den personen när den som gjort intervjun stänger dörren och går? Nej, vill man komma fram till de verkliga förhållandena gäller nog andra psykologiska metoder. Bygg upp en nära relation med ömsesidig

respekt och tillit till en person. Häng aldrig ut den personen till media eller till andra. Yppa aldrig personens namn för någon. Gör egna besök och bilda dig en egen uppfattning. Till det krävs en väldigt god iakttagelse och bedömningsförmåga. Låt dig inte duperas av överdriven omsorg för någon så länge besöket varar. Det kanske efter genomskådande inte är rutin? Man bör nog dra sitt förnuft till fånga när man vid ett besök delges av inneboende att de är tillsagda att inte yttra sig. Av personalen uppmanas de inneboende att inte svara på några frågor. En person med ett vaket intellekt vet redan då hur förhållandena är. Det behövs inga fler förklaringar! Inga mer frågor och svar, deras beteende har avslöjat förhållanden som råder. Men kanske just sådana personer, med förmåga att kunna avslöja de verkliga förhållanden, har rensats bort ur olika organ på grund av att de blivit obekväma. För att lekstugans atmosfär skall kännas bra bör alla vara på samma nivå!

Låt oss se oss om i våra bygder!

Det finns ännu äldreboenden med rum för fem personer. Helt okända tvingas att sambo på en liten yta, där varje person i sitt liv haft olika rutiner och vanor och fortfarande har de olika behov. Kanske där också finns någon som lider av demens? De är störande för varandra! Möjlighet till egna saker, som påminner om det hem de haft, får inte plats i ett sådant rum. Den nyinflyttade, som kommit till den ljuva tillvaron, förstår snart att enda framtidsutsikten är att önska sig ett snart slut på sitt liv och det så fort som möjligt. Kanske något att stilla be om, när livet och tillvaron känns alltför mörk? Visst borde väl alla ha rätt till ett eget rum? Visst är det en människas rättighet så länge hon finns? Att själv få bestämma när hon vill stiga upp eller gå och vila borde vara en rättighet för alla. Trots sin ålder bör hon respekteras och med ömhet omhändertas. Det finns motsatsen till här ovan beskrivna platser i våra bygder, låt dessa få bli föredömen! Vad är äldrerådens uppgift? Men också de som sitter på högsta skiktet i pensionärsstyrelserna. Kanske skulle det vara önskvärt med en rundtur runtom i våra bygder? Under en sådan rundtur vore det verkligen på sin plats att kunna se, men också ha förmågan att kunna bedöma och skrida till handling. Vem skall ställa sig upp på barrikaderna, om inte de som i dag räknar sig till pensionärernas representanter och skall föra deras talan? De kanske själva snart öppnar dörren till ett äldreboende som inte gör dem så överväldigande glad? Nu är det rätt tid för krafttag för att göra äldreomsorgen så bra som den var tänkt att vara! DOROTHY RÖJ författare


GOD TID

4/2010 – 23

debatt

Tekniken och jag – Du har ju aldrig varit något tekniskt underbarn precis, säger min dotter. Detta är ett obestridligt faktum men på mina och andra 40-talisters vägnar måste jag ju nyansera bilden. Otroliga tekniska apparater har tagits i användning av vår generation. Som 11-åring i början av 1950-talet fick jag besöka min storasyster som bodde i sjuksköterskevåning på Vasa stadssjukhus. Där fick jag lära mig att dra i klosettsnöre och bada i våningens gemensamma badkar. Där bjöds jag också på rostat bröd med smör och marmelad. Jag var lycklig! I brist på brödrost lärde jag mig att sätta skivor av franskbröd på vedspisen hemma. Det blev inte lika bra men gav en viss känsla av fest i synnerhet som franskbröd sällan fanns till salu i vår bybutik. Jag var 20 år då den första TV:n

köptes till mitt barndomshem. Då bilden skulle ställas in krävdes åtminstone på landsbygden att en person stod på hustaket och vred på antennen enligt de rop som kom nerifrån ”nu je an riktit bort, nu bara snögar e, nu je e betär, lät e va såde nu”. Också då kunde vi se nyårskonserten från Wien med balett, självklart i svart-vitt.

Som vuxen önskade jag mig en hårtork eller en brödrost till julklapp. Jag fick båda. Hårtorken skulle monteras fast på en stolsrygg och jag fick sitta länge under torkhuvan innan håret var torrt men tiden då jag sov med papiljotter var förbi. En elvisp och en köksmaskin inhandlades via kontakter. Tryckkokaren var explosiv men lämpade sig utmärkt för tillredning av f.d. värphöns som inhandlats billigt av nära släktingar och fått plats i en frysbox. En pulsatortvättmaskin var bra då vi fick småbarn. Vattnet mellan sköljningarna skulle bytas manuellt och kläderna vevades för hand genom en vals. Den var ingen helautomatisk maskin men långt effektivare och lättare än användningen av bykbräde. Mitt yrkesverksamma liv har försiggått inom olika kommunala organ. Kansliarbetet i kommunerna utvecklades. De kopieringsapparater som började levereras till kommunerna av märket Xerox inhandlades efter informationskvällar för tjänstemän och förtroendevalda. Informationen avslutades med bastu och Janssons frestelse med valfria drycker. Det blev slut på användning av kalkerpapper och stenciler och informationsarbetet

En förlorad generation ”Mer information finns på vår hem-

sida.” ”Gå in på www.yle/arena.” ”Du når oss på yrkesakademin …” ”Detaljerad förklaring hittar du på adressen …”

Underbart. Världen har flyttat in

till ditt skrivbord. Trots sjuka ben eller om det spöregnar därute eller råkar vara mitt i natten så kan du sitta i lugn och ro och betala räkningar, titta på gatan i Norrköping där dottern tänkt hyra lägenhet, eller göra en sväng till något museum, kolla stjärnkockens recept eller vad specialister i USA säger om din senaste krämpa.

Underbart. OM du är uppkopp-

lad. Och det är ju en självklarhet. Livsnödvändigt. Alla har ju dator, utom kanske några åldringar som ändå ingenting begriper. Så tänker tyvärr många. I stort sett hela vårt samhälle, håller på att spjälkas upp i två flak. De som drar nyttan av den teknik vi numera har till hands finns på det stora flaket och på det mindre alla de människor som i dag ännu inte har tillgång till datavärlden, i stort sett hittar man dem i åldersgruppen 70 plus. Och här är sakens kärna: de åldersgrupperna räknas inte. 70-åringar, 80-åringar behöver inte beaktas. Men det finns en massa seniorer som är fullt med i livet, som reser,

går på kurser, läser böckerna de inte hann med tidigare, golfar eller sjunger. Tar ut vad de kan av sina återstående dagar, men har inte, av olika orsaker, kommit sig för att börja med datorer. För att värja sig för medlidsamma kommentarer från datafolket, ofta ungdomarna, säger de kanske att de inte ”är intresserade” medan verkligheten är den att de inte kommer igång på grund av helt praktiska hinder, som verkar oöverstigliga. Hur börja? När jag aldrig förr … Vem kan ge konkreta råd? Det finns också de som är skröpliga och hänvisade till rollatorer, hörapparater, assistenter, vårdare, men är klara i knoppen och skulle ha enormt nytta av en nätansluten dator. Den kunde dessutom bjuda på tvåvägskommunikation där de vårdande kan hålla nära kontakt, kanske dagligen förhöra sig om hur hon/han har det, ifall något är på tok och behöver rättas till eller, som är lika viktigt, utbyta tankar om väder och barnbarn, senaste dödsfall och födslar bland släkt och vänner. Har Gunnel blivit opererad och har LarsÅke kommit hem från Härmä? I andras ögon banaliteter men för den berörda kanske skillnaden mellan en dag i tristess och en uthärdlig. Som det nu är ställt förskjuter samhället flera generationer från ett av sina viktigaste element. Ingen talar om det som ett be-

underlättades på allt sätt i kommunen. I takt med att maskinerna utvecklades fick jag allt enträgnare vädjande från mina närmaste arbetskamrater om att jag skulle be dem kopiera i stället för att be om hjälp först när det osade bränt. Mobiltelefonen är ett kapitel för

sig. I början av 1990-talet sparade kommunerna genom att upphöra med systemet med tjänstetelefon, dvs. att kommunen betalade grundavgiften av telefonräkningen för att en tjänsteman skulle vara anträffbar i sitt hem. Någon månad senare kom mobiltelefonerna som en lavin som inte kunde hejdas. Som pensionär upplever jag telefonen som en stor trygghetsfaktor och går aldrig ut utan den. Då jag nyligen inhandlat en ny telefon begärde jag den enklast tänkbara modellen men den var inte så enkel utan har en mängd olika rackerier jag nogsamt försöker undvika. Dumt var det av mig att säga upp avtalet om fast telefon. Den var ju alltid hemma och med den kunde jag ringa och söka den mobiltelefon som då och då befann sig på okänd plats. Sedan kom datorerna som placerades på ovana 40-talisters skrivbord. Efter många försök och misstag började jag förstå varför jag skulle ”Spara som” och inte bara ”Spara”. Det var en underbar skrivmaskin med enorma möjligheter kymmer, ser inte konsekvenserna, få har insett vidden och ännu färre har börjat göra något. Vissa ansatser finns, Östra centrums bibliotek ordnar datakurser alla förmiddagar, också Kristliga folkhögskolan i Nykarleby har avgiftsfri datakurs, men t.ex. vid Jakobstads Arbis kostar kurserna 54 euro och bara en går på dagtid och då med 24 deltagare. Öar av goda ansatser, men förstås helt otillräckligt. Här har vi ett nytt problem i vårt samhälle, då måste också lösningarna vara nya, de finns inte så vi får lov att finna på dem. Historiskt har det ju varit så att de äldre har lärt de unga, livserfarenheter har överförts rent praktiskt från föräldrar till barn, från läraren till eleverna. Nu är situationen den motsatta. De unga kan detta från barnsben – men har inte insett vilken viktig uppgift de har i att ta de äldsta med in i virtualskogen. Lösningen måste finnas på det rent personliga planet. Det hjälper inte att bara uppmana människor att gå på en kurs. Lär dig! Ingen vits. Tre grundfaktorer måste finnas. Datorn. Uppkoppling. Personlig assistans. En dator som är till hands. Inte en timme i veckan tillsammans med andra, utan en dator som finns till förfogande – helst i det egna hemmet. Det tar inte lång tid att lära

att bearbeta text. Jag kunde få hjälp när jag behövde vidarebefordra texter. Datorn är i dag för mig ett oumbärligt hjälpmedel. Med den kan jag hålla kontakt med banken, föreningar, vänner och fortfarande hjälper den mig att omarbeta text som t.ex. rör egna minnesbilder. Just nu närmar jag mig Facebook med stor försiktighet men motivationen är stor. En av mina föräldrars unga ättlingar har grundat en grupp för oss efterkommande. Anna från USA ber mig just nu bli hennes vän. Det vill jag förstås men väntar på stöd av en ättling då jag skall godkänna vänskapen för att garantera att ingen ovän slinker med. Just nu är jag vid hoppeligen tillfällig

invaliditet i behov av olika hjälpmedel. En griptång är en fantastisk uppfinning. En strumppådragare skulle jag aldrig själv ha listat ut användningen för men det lyckas med den alltid förr eller senare att få strumporna på fötterna. Efter att i 25 år använt samma tvättmaskin i bostadsbolagets tvättstuga insåg jag det praktiska med att ha en egen maskin och har inhandlat en. Med sina många program och en hel del tillvalsmöjligheter kan jag välja kombinationer som i antal kan räknas i fyrsiffriga tal. Anvisningarna på svenska är perfekta. Jag närmar mig underverket med stor respekt och väljer programmet ”Daglig tvätt”, det låter tryggt. själva skrivandet och teckenfunktionerna. Men undervisningen måste gå ut på att också lära ängsliga användare in spe att apparaten inte så lätt går sönder och gör man fel kan det alltid repareras. Att inge förtröstan och upptäckarglädje. Ut i världen via sökmaskinerna. Som finns där. Just för dig! Till detta behövs under inkörningsperioden, som inte behöver bli lång, kreativa insatser. Jag vill här ge några förslag till vägar man eventuellt kunde börja söka sig: Kan man tänka sig att det på biblioteken fanns en vrå där seniorer kan beställa tid, t.ex. två timmar varje dag i några veckor? En person finns som kan sitta med och tålamodigt förklara. Ingen tidspress. Efter två veckor vet nog personen om hon vill ta nästa steg. Egen dator. Då skulle alternativ visas på: Möjligheten att gå till en loppis och be en rask karl bära hem en användbar men kanske litet gammaldags dator till billig penning. Eller gå raka vägen och inhandla en bärbar, kostnad 500–800 e. Ett hyfsat pris för lång glädje. Kan man tänka sig att stödpersonen

på biblioteket är en arbetslös ungdom som av staden på detta sätt får sin lön för nyttig samhällstjänst? Kan man tänka sig att föreningar, Lions, Rotary, Soroptimister, som gärna gör en insats för sitt närsamhälle, ställer upp med datakunniga personer som för en tid dejourerar vid datavrån en dag i veckan, alter-

För ett ögonblick slår mig tanken. Tänk om jag i framtiden behöver samhällets stöd för att klara vardagen och jag förväntas knappa in en beställning i ett variationsrikt program som sedan sänds till kommunens centraldator. I den räknas den mest vård- och kostnadseffektiva servicen för min del ut. Servicen och fakturorna kommer sedan från olika producenter och skall betalas på olika konton. Jag får en isande känsla men trycker den tillbaka för att lösa de mest aktuella problemen. På badrumsgolvet ligger en klick hårskum och på golvet i köket ligger en påse potatis förutom några enstaka dito. Griptången!? Dörrklockan ringer och ett par vänner vill veta hur jag mår. Vips är potatispåsen in i skåpet på lämplig hyllhöjd. Ingen teknik kan ersätta goda vänner men den kan hjälpa mig att hålla kontakt med dem. Jag och många av mina jämnåriga

har stor respekt för användning av tekniska apparater. Tänk om jag inte gör rätt, vad händer då? Mitt 2-åriga barnbarn närmar sig fjärrkontrollen till TV med respektlös iver. Målsättningen är kristallklar. Hon vill se på bandade Muminprogram och det är ingen tvekan om att medlet att nå målet ligger i hennes hand. MAJ-LEN SÖDERLUND

nativt gör hembesök? Det skulle gälla att bygga upp ett möjligast enkelt men nytt system, inte socialen, inte hälsovården, inte kulturbyrån. Det skulle behövs ett nytt, kreativt tänkande som kunde tillföra mycket glädje inte bara till dem som får del av tjänsten utan garanterat också för dem som skulle få den sköna känslan att vara till nytta .Nypensionerade människor har ofta en trist känsla av att inte längre vara behövda. Av meningslöshet. Jag har många vänner som ännu

inte hoppat på datatåget. De klarar sig bra, men jag kan ju se hur mycket mer givande deras liv skulle vara om de tog klivet över. Själv kom jag på grund av mitt arbete och två energiska döttrar redan för tjugu år sedan med i datavärlden, har alltså genomlevt korppu och lerppu, kasetter, CD och USB och nu lär Supermatrix, den virtualiserade pc:n stå bakom hörnet. Jag har raderat ut oersättliga sidor av egen dumhet, fått sidor utraderade av åskväder, suttit och knackat nervöst medan maskinen är långsam långsam långsam. Tangentbordet ger inte signal. Hårdskivan ger upp. Sånt händer. Alla datorer går sönder någon gång. Så är det bara, men inga problem är stora nog att någonsin få mig till tanken att för gott smälla ner locket till den förunderliga, föränderliga världen. WAVA STÜRMER


24 – GOD TID

4/2010

Övernatta Juthbacka! Övernatta på på Juthbacka! Flexibelt boende med lägenJuthbacka sommarhotell hetshotell, campingstugor och plats för husbilar www.juthbacka.fi

Sommarhotell, tfn 06 - 7856 100 Camping, tfn 044 - 72 19 057

På området finns även Juthbacka hotell- och restaurang

10.6 - 25.8.2010

Elias Muukkas finska landskap

SOMMARDAGAR

IF KVARKEN

BROLOPPET 11.9.2010 mer info

www.ifkvarken.fi

Österbottens museum, Museigatan 3 Vasa

LEROS

Hotbilder kontra faktauppgifter Många hade bänkat sig runt kaffeborden, när teknologie doktor Jarl Ahlbeck var inbjuden som gästtalare till Åbo svenska pensionärsklubbs fredagsträff för att berätta om hur vår miljö och vårt klimat i framtiden kommer att arta sig. Kommer hotbilderna som nu valsar runt i världspressen att drabba våra barn och barnbarn? Jarl Ahlbeck, eller Jalle som vi mest kallar honom, är dagligdags docent i miljövårdsteknik vid Åbo Akademi och miljö- och klimatfrågor är för honom och hans studenter vardagsdiskussioner. På min fråga om hans studentgrupper är oroliga för vad som håller på att ske svarar han, att de inte är det. De är kritiska och skeptiska och kräver ärliga svar. De forskar och tar reda på. Det viktigaste är att de kan läsa miljöteknisk text, att de förstår den, kan begreppen och termerna och försöker komma fram till de rätta lösningarna, säger Jalle. – Men ibland måste jag och studenterna bara konstatera, att vi inte vet; ingen kan med säkerhet slå fast allting. Jalle Ahlbeck hör till våra verkligt flitiga insändarskribenter och folk läser honom gärna. Mest går han till storms mot de forskare, som kommer med tomma hotbilder. Han kritiserar skarpt FN:s internationella klimatpanels IPCC:s ”felaktiga” siffror och fakta som t.ex. att Nederländerna kommer att hamna under vatten, att isarna på Himalayas sluttningar smälter och annan skräckpropaganda. Vi fick höra fakta om att livet på vårt klot inte var bättre förr. På 1970-talet tog Ahlbeck intryck av hotbilder, som idag visat sig vara – bara hotbilder. – Det talades om befolkningsexplosion, om svältkatastrofer, sura regn och växthuseffekter. På grund av kolkraften skulle den globala temperaturen stiga, så att vi skulle

Jalle Ahlbeck går till storms mot de forskare, som han anser att kommer med tomma hotbilder. Foto JEAN LINDÈN/ÅU

få krokodiler simmande i Rhenfloden etc., påpekade Ahlbeck. Med facit på hand kan man idag konstatera, att i många länder har befolkningstillväxten avtagit, fler och fler kan läsa och maten har inte tagit slut – produktionen har ökat men är ojämnt fördelad. Naturkatastrofer som jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar liksom torka, skördar långt färre offer än vad t.ex. infektionssjukdomar som malaria åstadkommer; tre miljoner dör årligen i malaria!

Forskning och insikt har gett nytt tänkande Jalle Ahlbeck var i sin ungdom radikal motståndare till kärnkraft. Efter tusentals sidor av rapporter och statistik kan han nu säga: – Som gammal kärnkraftsmotståndare tar jag nu skeden i vacker hand och inser att tryggandet av våra barns välstånd kräver kärnkraft; kärnkraften smutsar inte ner vårt klimat! När han enkelt lägger fram siffror och statistik och berättar om bl.a. att varken olja eller stenkol finns i oändliga mängder längre och att kärnkraften som energikälla – trots avfallsrisken – är den enda som håller välfärden med skolor, social- och hälsovård, kultur etc. vid liv för våra barn, verkar han helt

VÅR Ö I MEDELHAVET Fotografier: Göran Schildt och Magnus Lindberg 11.6-12.9.2010, stängt 25-28.6. Ti-sö kl. 11-17 Adress och kontaktuppgifter: VILLA SCHILDT. Östra strandgatan 7, Ekenäs. Tfn 019-2411752, info@villaschildt.fi

GREKISK VECKA 24.7 –31.7.

Under den grekiska veckan, Jasas Raseborg, uppträder dansgruppen Artemis från Leros i staden och ett flertal restauranger i Ekenäs serverar grekisk mat. Veckan arrangeras i samarbete med Raseborg stad. Mera info om programmet finns på våra hemsidor:

www.villaschildt.fi

När du inte längre kan bo hemma …

Konkordiahemmet Metodistförsamlingens service- och grupphem i Främre Tölö

erbjuder ett tryggt boende samt god och kärleksfull omvårdnad. Det finns också rum för kortvarigt boende. Ta gärna kontakt, tel. – , föreståndare Maria Stenbacka. Besöksadress: Apollogatan  B ,  Helsingfors Mer information: www.konkordiahemmet.net

trovärdig. Vi vill ju att allt det goda i framtiden ska finnas till också för våra efterkommande.

Askmolnet När det frågades om hur Jalle Ahlbeck upplever det isländska vulkanutbrottet förklarar han, att han närmast känner sig road av allt ståhejet. – Vi märker inte i vårt högteknologiska samhälle hur små och hjälplösa vi mänskor är, när naturens egna krafter sätter igång. Då står sig mycket av vad vi åstadkommit slätt och vi får igen bli lite ödmjukare. Det är viktigt för oss, att var och en på sitt eget sätt slår vakt om sin egen miljö: håller den ren, inte slösar och att vi tar reda på fakta och inte låter oss skrämmas av hotbilder. Vi pensionärer är ju sen gammalt vana att spara, att leva förnuftigt och vi ska framförallt inte skrämma upp oss själva eller våra efterkommande. Jalle Ahlbeck oroas en del av att vissa skolor skrämmer upp eleverna t.ex. med Al Gores klimatpropaganda. Jalles eget barn kom hem och undrade om allt var sant; det barnet har åtminstone en pappa som kan förklara med lugnande fakta till hands! Text CARIN ÅMINNE


GOD TID håkans föreningsnytt hörna

Forskning om de äldre och de äldsta Här i ”hörnan” har jag hänvisat till att det blir allt

vanligare med forskningsresultat som berör de äldre och de äldsta i befolkningen. Men de resultaten kommer inte utan betydande ansträngning och kräver också att en del gamla (miss-)uppfattningar och attityder utmanas och förändras. Bl.a. i Tammerfors har man skaffat sig erfarenhet av detta under de senaste tio åren. (Prof. Marja Jylhä, Finl.Läkartidn.16.4.2010, sid.1386). Undersökningar kräver ibland utfrågning av personer per post genom mer eller mindre detaljerade frågeformulär. En av myterna som man fått förpassa till historien är att äldre personer inte kan undersökas genom sådana intervjuer; de svarar ju inte! – Men det här stämmer inte OM man gör utfrågningen på rätt sätt. Även i Tfors var man osäker i början men blev allt mera aktiv efter hand som erfarenheterna visade att det mycket väl går att göra sådana pålitliga och resultatrika undersökningar bland äldre personer. Men det kräver mycket arbete och engagemang också av frivilliga – att utveckla frågeformulär, posta dem och sedan bearbeta resultaten. Numera svarar åtta av tio på de utskickade formulären, och det är en hög svarsprocent för sådana undersökningar. Svaren är logiska och de olika aspekterna beaktas på samma sätt som bland yngre tillfrågade. Man kan använda hjälp att fylla i formulären. De goda resultaten beror på att forskarna har aktivt utnyttjat lokala och regionala nyhetsmedier

och haft mycken direkt kontakt med vårdpersonal på olika nivåer och institutioner. Även kontakterna med de tillfrågade åldringarna och deras anhöriga är naturligtvis viktiga och har lett till för forskarna ny insyn i verkligheten bakom äldrepolitiken och de äldres faktiska situation.

HÅKAN HELLBERG

Bo högklassigt i Smedsby centrum! Ring vår bostadsförsäljning och beställ objektets ritningar och prislista.

Förhandsmarknadsföring

Lemminkäinens följande projekt i Smedsby!

Emilsvägen 7 typ 1 r+kv 3 r+k+b 3 r+k+b 4 r+k+b Garage Biltak Stolpplats

m² fp från € 32,0 30 434 72,5-73,0 43 928 80,0 38 843 95,0 40 747

sf från € 82 000 162 000 168 000 194 000 12 500 6 000 1 700

Lemminkäinen Hus Ab Västra Finland Bostadsförsäljning Olympiagatan 16 65100 Vasa tel. 02071 58300

Du svenskstalande helsingforspensionär, känner Du dig ensam, och otrygg eller kan Du inte längre bo hemma... Kom då till tryggt serviceboende! KRISTINAGÅRDEN i södra Haga kan erbjuda Dig

en- och tvårummare med kort varsel. Även tillfälligt boende är möjligt. Hemmet, som har eget kök med god mat, ligger vid en naturskön park och nära viktiga servicepunkter.

Tag kontakt med vår föreståndare Britt-Marie Kåll tel. 09-587 6767 Hemsida www.kristinagarden.fi www.doctagon.

Beställ läkaren hem till dig.

Evighetsmaskin! Aira Samulin är inbiten användare av Bioteekkis Hainrusto + Vihersimpukka: ”Det knakar inte i lederna då jag tar två kapslar om dagen av preparatet, så det gör jag även i fortsättningen.” Pröva du också; hajbrosk stärker och grönmussla smörjer!

Doctagons hemläkare gör hembesök i huvudstadsregionen alla dagar kl 8-23. Ring 010 633 8585 och beställ läkaren hem till dig. Vi talar alla svenska. Vi er även bjuder Hem vård.

Hemläkaren

BS AB KORSHOLMS EMILSHOVET

Vad lära vi av detta?

För det första att vi skall ta sådana förfrågningar på allvar och reagera på formulär som kommer i vår väg. Använd hjälp att fylla i dem om det behövs. För det andra kan vi ta kontakt med dem som planerar och utför undersökningar och forskning om pensionärs- och åldringsförhållanden och äldrepolitik. Det kan också ske genom Pensionärsförbundet och de nationella samarbetsorganen för äldrepolitiken. På det sättet kan vi engagera oss i den process som påverkar vår vardag och den framtid som ges oss.och alla andra äldre och äldsta ibland oss.

4/2010 – 25

L Innehåller vik-

tiga byggstenar för lederna L Ledernas rörlighet och spänst ökar L Även för långvarig användning Försäljning: hälso- och naturkostaffärer samt -avdelningar

Tel. (02) 434 7000 • www.bioteekki.fi


26 – GOD TID

4/2010

Kungaslupen dammas av Kungaslupen Vasaorden görs redo för bröllopet mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Vasaorden ägs och bemannas av Svenska marinen och används av kungahuset vid vissa officiella ceremonier. Den ursprungliga Vasaorden byggdes 1774 på Djurgårdsvarver i Stockholm efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman, samma af Chapman som var pappa till Skärgårdsflottan vid Sveaborg. Den ersatte en tidigare kungaslup, Tre Kronor, som byggts för kung

Fredrik I år 1729. Kung Gustaf III ansåg inte att denna var tillräckligt representativ för det planerade mottagandet av den blivande svägerskan, hertig Karls 15-åriga brud Hedvig Elisabeth Charlotta av Holstein-Gottorp. Vasaorden, som fick sitt namn efter den då av Gustaf III nyligen instiftade utmärkelsen Vasaorden, byggdes ursprungligen för kungafamiljens utflykter i Mälaren och i

skärgården. Under sina senare år användes hon vid besök i Stockholm av utländska statschefer och då nya medlemmar av kungahuset första gången ankom sjöledes till huvudstaden. Slupen ödelades totalt vid en stor eldsvådan på Galärvarvet i augusti 1921. Genom en landsomfattande insamling anskaffades medel till att, på Flottans varv i Stockholm, bygga

Vasaorden är rikt ornerad i gustaviansk stil och målad i blått, vitt och guld. Foto MARIA LJUNGGREN,SMM

en trogen kopia av kungaslupen efter Chapmans originalritningar, fotografier, med mera. Den nya slupen nyttjades första gången av Gustaf V vid invigningen av Stockholms stadshus midsommarafton 1923. Den har också används vid

Kungaslupen Vasaorden lyfts ur Sjöhistoriska museets Båthall 2 på Galärvarvet för transport till Muskö för att sättas i skick till bröllopet. Därefter visas hon i Sjöhistoriska museets utställning Sex kungliga båtar i Båthall 1 under sommaren. I bakgrunden Gröna lunds nöjespark och Vikingtermainalen i Stadsgården. Foto Agneta Wolfbrandt, SMM

bröllopet mellan Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath 1976 och vid olika statsbesök. Senast när den japanske kejsaren var på besök i maj 2000. UW Källor: Sjöhistoriska museet, Wikipedia

Vasaorden glider fram genom Djurgårdsbrunnskanalen 1956. Foto Sjöhistoriska museets arkiv

Magasinsg. 9, 65100 VASA (06)3170 508

EXIDE - PILKINGTON

ACKOR OCH BILRUTOR FÖRMÅNLIGT FRÅN OSS! S u z u k i M e r k u r y

* AMT * ARTEKNO * Linder * Mv-marin* Paro

När det gäller

BÅTAR & MOTORER Välkommen och se vårt urval AKU släpvagnar o. båttrailers FÖRMÅNLIGT!

* Suvi * Silver * Terhi-TG www.mrmotors.fi

mr.motors

Korsnäs 06-364 1102 vard 8-18 lö 9-14 Båtar och motorer köpes kontant!

H o n d a * M a r i n e r


GOD TID

Moxie Deepstep

Tyg Magasinet

429â‚Ź

Tyger fÜr hem och trädgürd

Rullator

HYDRAULISK STYRNING FĂ–R BĂ…TAR

4/2010 – 27

VASSKLIPPARE Doroklippare med dubbelfunktion, Handybett och räfsa. Mycket behändig och effektiv fÜr mindre omrüden. Handvänligt teleskopskaft. Utbytbara bett.

415â‚Ź

Stort urval tyger med sjĂśmotiv t.ex. fĂśr bĂĽten.

Ett parti Camaro FLYTJACKOR S-XL

Öppet: vard. 8-17 Vasa, Cirkelvägen 17 Tel. (06) 320 5300 www.lakeudenhydro.com

• bekämpningsteknik fÜr smübütar mot vattenväxtlighet • lätta och lättmonterade • 5 olika modeller fÜr büde proffs och amatÜrer

/Y.!54)-!2!B 06-321 3355, Reinsg. 7 65170 VASA. Tfn 3316, fax 06-321 nautimar@netikka.fi WWWREEDCUTTERSCOM www.kaislaleikkuri.fi

35â‚Ź

SĂ–MNADSSERVICE! SYTILLBEHĂ–R

KĂśpmansg. 16, invid torget Jakobstad

Vasa Färg

VĂ„LKOMMEN!

Torngatan 4, 10600 Ekenäs Tel. 019-246 2477 Öppet: Vard. 10-18, lÜ 10-14

Stationsvägen 5, Jakobstad Tfn: 06-723 7199, 044 365 0880

Smedsbyv. 17, Vasa

Ditt bütvaruhus i Kvarnvägen Österbotten! 4, 66900 Nykarleby

www.nymar.fi e-mail info@nymar.fi tfn. 06-722 1691

BĂĽtturer till ValsĂśrarna tis, tors, lĂśrd 22.6-14.8 start kl. 11.00 frĂĽn Svedjehamn i BjĂśrkĂśby 2 km guidad vandring kaffe o smĂśrgĂĽsar tillbaka ca 15.30 48â‚Ź/pers

Stugor, bĂĽtar, kanoter, fiske och vandringsled.

aluminium eller komposit...

Ab PG-Made Oy Balticvägen 4, 68555 Bosund Tfn 06-728 3194, fax 06-728 3192 www.pgmade.fi

Remmar, remskivor, slangar, O-ringar, stefa-tätningar, mannerhjul, lyftbälten, tejp. Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa, 06-317 4044, 317 2629, fax 06-312 6288

BĂĽt- och fritidsvaruhuset erbjuder:

ring o boka 050 355 3924 www.kvarkenturer.fi

GRANĂ– BĂ…TUTHYRNING

Vi tillverkar bĂĽtar och konstruktioner fĂśr yrkesfolk enligt kundens ĂśnskemĂĽl,

Tel. 0400-514 167, 06-222 1152 LAPPFJĂ„RD

– Bütar, utombordare, gräsklippare, trimmers, generatorer m.m. – Service, tillbehÜr och reservdelar Vi betjänar Dig i Jakobstad och Karleby.

www.wikro.fi VĂĽrens erbjudanden och begagnade objekt hittar Du pĂĽ www.wikro.fi tel. 06-781 6000.

Vi utfĂśr:

Service, reparationer, montering m.m. Stefan 050 362 7618 HĂĽkan 050 374 8848

PĂ…RAS KESTOPUU

- smüstolpar frün 2m till 4m - stÜrre stolpar frün 7m till 16m - hyvlat och sügat virke till trappor, terrasser, trädgürden, bryggan - träolja färglÜs 3 L /st

9,50â‚Ź

Ab PĂ…RAS Oy

www.paras.fi

Styr ut till havet!

www.kumi-jarvinen.com

Beställ Nymarbüten nu fÜr leverans till sommaren. Även begagnade i lager. Ring eller kom in.

S&H BĂĽtmontering AB

JAKOBSTAD 781 7350 KRONOBY 823 1400

Vi representerar:


28 – GOD TID

4/2010

föreningsnytt

Österby Pensionärer på hemlig resa Pensionärsträff i Tenala Hyvinge där vi delade oss i två grupper: de som ville till Järnvägsmuseet och de som ville gå på ett stort självbetjäningsloppis. Något för alla!

Rogivande japansk musik

Reseledaren hade uppmanat oss att ”komma i hatten”. Den 27 april gav vi oss iväg på den

första hemliga resan för i år. Bussen var fullsatt av morgonpigga medlemmar och vädret var fint. Det var också Veterandagen och flaggan vajade i högsta topp (säkert också lite för vår resa, ville vi ju tro). Vi var stolta över att ha en äkta veteran, vår medlem Elis Sjöholm (89), med på resan. Vår reseledare Gittan Bäckman hade uppmanat oss att ”komma i hatten”, och många damer hade hörsammat hennes uppmaning. Vi hade också på förhand fått veta att man skall komma oäten till denna resa, för i Lojo stannade vi och åt ett furstligt morgonmål från stående bord.

Smakade det gott på morgonkvisten? Ja, verkligen underbart! Följande ställe var ett företagsbesök hos Plastex vid Lojo station. Deras produkter är välkända runt om i Finland och också utomlands. Det är ett 75-årigt familjeföretag, vars första produkt var en kam. Vi fick bland annat se hur kanistrar, sprutkannor och andra burkar kom till och fick veta att snart finns det på marknaden sprutkannor där själva locket till strilen kan skruvas loss. De små kardemummarören tillverkas också där. På kontoret fick vi bekanta oss med hela deras färggranna produktion. Därefter styrdes färden mot

Sedan styrde vi kosan mot Tusby där vi på Wanha Unkka kände oss väldigt välkomna på eftermiddagskaffe med semla (semlan var med Borgå mått!). Efter kaffet blev det Viherpaja i Vanda för att se på den Japanska trädgården. Vackra träd och växter fanns där, samt den typiska lilla bron som gick till tehuset. Guldfiskar i olika storlekar simmade runt i den lilla dammen och i bakgrunden hördes rogivande japansk musik. Förutom den japanska trädgården var det också en fröjd för ögat att gå omkring och se på andra växter och blommor. Många köpte av dessa med sig hem. Väl i bussen konstaterade reseledaren att nu var resekassan förbrukad och hemfärden fick börja. Klockan 17.00 steg de sista resenärerna av bussen och årets första hemliga resa var avslöjad och med bravur avklarad. Reseledaren sänder ett stort tack till alla härliga medlemmar som gjorde resan så trevlig. Samtidigt önskar hon oss välkomna på nästa hemliga resa den 21 juli. NJ

Daisy Winqvist hedersordförande i Hagalund Få personer hinner med så mycket

under sitt arbetsföra liv som Daisy Winqvist hunnit med under tiden som pensionär. Som relativt ”ung” pensionär kom hon med i Hagalund pensionärsklubb. Hon kom direkt med i styrelsen; satt ett år som vice ordförande varefter hon valdes till Hagalunds pensionärsklubbs ordförande. Den posten innehade hon i 16 år. Hon beslöt detta år att inte mera ställa upp för omval. Som hennes efterträdare känner undertecknad sig ännu som en total novis. Tack vare en duktig styrelse och dessutom Daisy som man kan rådfråga hoppas vi klara av att i fortsättningen erbjuda klubbmedlemmarna samma fina program som klubben länge varit känd för. Det föll sig naturligt att verkställa styrelsens beslut att tilldela Daisy Winqvist titeln hedersordförande den 17 mars, dagen då medlemmarnas eget program framfördes. Programmet kunde tillägnas Daisy som blev uppvaktad med tal av undertecknad samt med blommor och musik och sång. Ett plock ur vad en person som Daisy Winqvist hunnit med som pensionär. Förutom sina 16 år på ordförandeposten i Hagalundklubben har hon varit med om att grunda Pensionärskören Furorna och var dess första ordförande

Tenala-Bromarf Pensionärer höll

sin månadsträff/vårfest i Bygdegården den 23 mars tillsammans med gäster från Norra Kyrkslätts Pensionärsförening. Sammanlagt 102 personer bänkade sig kring borden som var vackert dukade och dekorerade med tulpaner. Det var vår i luften trots mycket snö på marken. Spelmännen Pelkonen & Nyberg drog i gång träffen med en munter trudelutt. Värdföreningens ordförande Stig Nyberg hälsade gästerna och medlemmarna välkomna till en trevlig eftermiddag tillsammans

och konstaterade att det känns fint att ha Kyrkslättsborna på besök i Tenala. Därefter sjöngs en välkomstsång till gästerna skriven av Lilja Österlund ackompanjerad av Boris Grönqvist. Norra Kyrkslätts Pensionärsförenings ordförande Jan Broman tackade för inbjudan samt överräckte en gåva till värdföreningen. Efter lunch uppträdde Kim Snygg med ett spex och därpå följde allsång under ledning av Boris. Dagen avslutades med dans och lotteri. SN

Vårmötet i Karis fick höra om Brankis framtid Karis Pensionärer höll sitt stadgeenliga vårmöte i Brankis den 17 mars. Cirka 70 medlemmar deltog i mötet, som samtidigt var föreningens marsträff. Ordföranden Bo-Viking Karlsson hälsade välkommen och undrade vart våren tagit vägen. De egentliga förhandlingarna löpte smidigt. Verksamhetsberättelsen för år 2009 godkändes, bokslutet fastställdes och revisionsberättelsen presenterades, varefter styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Visklubben försökte frammana våren med fyra vårliga visor medan snön föll utanför. Bland annat sjöngs Men liljorna de växa upp om våren och Vårvindar friska. Folkhälsans Pirjo Laatikainen slog ett slag för ett promenadjippo för äldre inkommande onsdag vid Sisu-Arenan. Vidare blir det motion för seniorer på måndagseftermiddagar i Jumboparken med start i april eller maj. Dagens gäst var Ulf Österman, ordförande för Karis frivilliga brandkår. På ett informativt sätt berättade Österman om FBK:s verksamhet, om hur den förändrats under årens lopp, om den aktiva alarmstyrkan på cirka 25 man, som skall vara färdig att rycka ut inom

sex minuter och om juniorerna, som övar en gång i veckan. Han nämnde också ekonomiska svårigheter speciellt i samband med kårens stolthet, Brankis, där pensionärerna får hålla sina möten. – Vi kämpar vidare! var Östermans slutord. Aktuellt för pensionärerna nu på vårkanten vid sidan om den ordinarie verksamheten är träffar med grannföreningar. Om några dagar åker man till Högåsa och besöker Pojo Pensionärer och i början av april gästar man Åsvalla och Lojo svenska seniorer. Senare i april får man besök av Tenala-Bromarf Pensionärer. Den 12 maj är datum för hemliga resan. Man planerar också en utflykt till Läppträsket med amatörornitolog Sture Walls. Motion för de dansanta blev det då orkestern Håll i gång spelade upp till den första valsen. I en paus drogs vinsterna i månadslotteriet. Delikatesskorgen, denna gång donerad av Olle Lönnberg, vanns av Pirkko Söderlund. Nästa månadsmöte, som är en vårträff med inbjudna gäster, hålls den 21 april. CJ

Hagalundklubbens vice ordförande Per-Olof Lundberg som överräcker sexton rosor till Daisy Winqvist som tack för hennes sexton år som klubbens ordförande.

i 15 års tid. Dessutom har hon varit sekreterare i Esbo svenska pensionärers styrelse i tre år samt dess ordförande i sju år. Hon hann också sitta med i Svenska pensionärsförbundets styrelse i två år. I Hagalund distriktsråd hann Daisy Winqvist sitta med som dess sekreterare i två perioder, sammanlagt fyra år. Det kan man kalla aktivt pensionärsskap. Men hon är också en sann medmänniska. Hon har brytt sig om klubbmedlemmarna. Om hon hade ställt upp för omval till ordförandeposten så hade hon fått

klubbens helhjärtade stöd. Under Daisys tid har Hagalundklubbens medlemsantal ökat med drygt 100 medlemmar. Vi har för tillfället 287 medlemmar, den största av Esbos pensionärsklubbar. Det är en stor utmaning att förvalta det arv som Daisy Winqvist lämnar efter sig. Därför är vi glada och tacksamma att få ha henne kvar i Hagalundklubben och att vi får räkna med hennes stöd och hjälp även i fortsättningen. Text VINETA BJÖRKSTÉN Foto MATTI KRANK

Anja Granroth och Inge-Maj Öhman premierades fick ta emot SPF:s förtjänsttecken vi Karispensionärernas vårmöte.


GOD TID

4/2010 – 29

föreningsnytt

Tammerforspensionärerna på kabaré

Willkommen, benvenue, welcome Tammerforspensionärernas energiska verksamhetsledare hade igen ordnat ett härligt teaterbesök för oss. Denna gång var det Fallåkers succés Cabaret i Esbo som lockade oss med sin version av musikalen. Vi var 25 medlemmar och med oss även en lång, teaterbiten tax. Vi bordade i gryningen vår buss vid vår gamla kyrka. Resan gick genom vårliga landskap, ner till det snöiga Esbo. Efter det vi stärkt oss med en smaklig lunch var sen Fallåker i turen. En pjäs, vars handling till stor del utspelas på kabaréer i den glada storstaden Berlin på 1930-talet, uppförs här nu i ett rödmålat stockhus som närmast påminner om en bondgård, den konstellationen ingav nog diverse betänkligheter. Men sedan när temamusiken Willkommen, benvenue, welcome klingade glömde man omgivningen. Det var sångbegåvade, dansanta, proffsiga amatörer som mästerligt framförde den kända musikalen. Vet inte om skådespelarna fått undervisning av talpedagoger, men tal och sång hördes mycket

klart och tydligt, vilket för oss som ofta frågar VA? är speciellt viktigt. Här kan man som exempel ta konferencieren som hade en klar bärande röst. De dansanta damerna var fint sminkade med glitter och grejor i ögonen. De eleganta dansframträdande har slipats under de tjugotal föreställningar som hållits detta år. Kostymer nog så omtyckta av herrpubliken med glitter och papiljotter och paletter och vad nu allt de heter, men attachén som gammal textilare märkte att man nog använt alldeles för lite tyger. Herrarnas kläder var även de bra och de hade använt mera material till sina kostymer. Brunskjortorna som uppträder i andra delen av pjäsen hotar grönsakshandlaren Schultz skuggar den första delens uppsluppenhet och glädje. Har inte läst Hbl:s recension

av pjäsen, men har förstått att den varit mycket positiv och detta har hjälpt till att sprida Fallåkers storsatsning ut i svenskbygderna. Pjäsen har varit utsåld hela året. Kan bara hålla med Hbl där i huvudstaden att Fallåker har lyckats med sin satsning och lyckönskar dem hjärtligt för den fina musikalen. En erfarenhet rikare besteg vi och hunden bussen igen och styrde hem åt. På återvägen gav styrelsens damer bevis på att de när som helst kunde få anställning som bussvärdinnor på långa charterresor. Utan att spilla en enda droppe i famnen på oss, slingrade de sej förbi varandra i den smala mittgången serverande, piroger, karameller, vichyvatten, allt gick åt och ”had it borde vari uta trä sku det säkert följi me”. Inspirerade av musikalen började några bak i bussen sjunga och snart ekade gamla välbekanta visor i bussen. Vi tackar alla som till ha hulpit. Pressattachén PELLE Pressfotograf MARITA

Tammerforsbor i den härliga vårsolens glans,

Dragsfjärds pensionärsförening firade sina 35 år på månadsmötet i mars. I programmet stod bl.a. solosång av Sigrid Stenfors och Dragekören under accompanjemang av Bo Stenfors.

Vårfest med samba i Norra Kyrkslätt Nya seniorbostäder i Houtskär Norra Kyrkslätts Pensionärsförening ordnade sin traditionella vårfest den 23 april på Övidsborg i Evitskog. Som gäster till vårfesten hade föreningen bjudit in Sjundeå Pensionärer. Det var en stor grupp av glada pensionärer som anlände till festen och salen fylldes till sista plats. För musiken stod Kyrkslätts Spelmäns 11-mannaorkester som inledde festen med stämningsfull musik. Därefter hälsade ordförande Jan Broman alla hjärtligt välkomna och konstaterade att det var trevligt att så många av Sjundeå pensionärer hade haft möjlighet att komma, för det är ju alltid lika roligt att få träffa goda vänner och gamla bekanta, speciellt från Sjundeå, som är vår grannkommun och som vi annars också har närkontakt med. Sedan gick han i korthet igenom kvällens program, vilken innehöll mat, musik, lotteri, dans och en hemlig överraskning. Det smakliga buffébordet stod färdigt dukat och maten som bjöds hade denna gång planerats och tillverkats av en grupp av föreningens damer som också skötte om serveringen. Efter maten uppträdde Norra Kyrkslätts Pensionärers egen sånggrupp som leddes av Oskar Lundberg och ackompanjerades av Max Ole Bergström. Det var en fin sångkavalkad som de framförde och innehöll låtar både från när och fjärran.

Sedan var det tid att röra på sej med några danser före vår hemliga överraskning. Kyrkslätts Spelmän började dansen med att spela upp sin första vals. Pensionärerna som är kända som flitiga dansare tog emot valsens takter och snabbt var dansgolvet fylld av glada dansare.

Heta rytmer De latinska rytmerna i bakgrunden väckte publikens intresse och in i salen dansade två ”Sambaflickor”. Sambaflickorna fick mången man att kippa efter andan. Flickorna var mycket vackra och lättklädda och de behärskade de heta, snabba latinska sambarytmen perfekt. Programmet som de framförde var mångsidigt med de olika rytmerna och stegen. Innan flickorna lämnade oss bjöd de publiken med för

att dansa. Vi fick en möjlighet att lära oss de första enkla stegen kombinerat med rytmen i kroppen. Det var många i publiken som deltog i övningen. Flickorna avtackades med stor applåd. Efter de heta sambarytmerna smakade kaffet med den läckra tårtan. Sjundeå pensionärers ordförande Tytti Valkama tackade för inbjudan och den fina festen de hade fått njuta av med oss, samtidigt överräckte hon en gåva till värdföreningen. Det sedvanliga lotteriet genomfördes under danspausen. Som vanligt går tiden fort då man har roligt och träffar goda vänner. Vårkvällen hade börjat skymma då de nöjda och glada deltagarna lämnade festplatsen. IN

Heta rytmer i Norra Kyrkslätt. Sambaflickorna i Jan Bromans famn. Foto Henry Lönnroth

Houtskärs pensionärsbostadsförening visade under vårmötet upp sina nyrenoverade bostäder. Här är det fr.v. Hildur Fagerlund, Lisa Storkärr, Greta Henriksson och Svea Jansson som bekantar sig med ett splitternytt kök. I Houtskär verkar en aktiv pen-

sionärsbostadsförening som under flera årtionden stått för uthyrning av bostäder. Efterfrågan på lite större bostäder har ökat. Eftersom en del av bostäderna skulle saneras beslöt man inom föreningen att omforma åtta mindre bostäder till fem större. Under vårmötet i april kunde man således ordna en rundvandring i nybygget. Bostäderna är anpassade till äldre invånare och en av de nya bostäderna har försetts med invavänlig bastu. Renoveringen har varit en stor utgift för föreningen och totalkostnaden har legat kring 560 000 euro. Av detta har endast en bråkdel, dvs. ca 140 000 euro uppbringats med lån och bidrag. Projektet har krävt stort engagemang från hela styrel-

sen, men speciellt från ordförande Bengt Backmans sida. Vårmötet omvalde styrelsen där förutom ordförande Backman sitter Annika Brunnsberg, Marita Karlgren, Liisa Wikfors, Anita Michelson, Rune Johansson och Karl-Johan Palmu. Suppleanter är Sven Blomqvist, Märta Koskinen och Aslög Öhman. Vårmötet beslöt om stadgeenliga ärenden samt även om en höjning av medlemsavgiften. Själva byggnadsarbetet inleddes den 10 augusti i fjol och den första maj i år var de nya bostäderna i Ahuset inflyttningsklara. Saneringen betyder att föreningen nu äger 17 hyresbostäder mot tidigare 20. Vid årsskiftet var samtliga disponibla bostäder uthyrda. MONA LEHTONEN


30 – GOD TID

4/2010

föreningsnytt

SPF Västnylands ordförande i Hangö

Halsbrytande musik i Tammerfors

Hangö pensionärer gästades i mars av ordförande för SPF Västsam Stig Nyberg. Sittande lyssnar ordförande Maj-Gret Sjöholm (t.v.) och sekreterare Inga-Lill Lindblom till redogörelsen om förbundets omorganiseringar

Hangö pensionärer samlas varje

onsdag kl. 14.00 i klubblokalen på Hangöbyvägen 34. I övrigt är föreningen väldigt aktiv, man ordnar kortspel varje vecka samt återkommande bingo, gymnastik etc. I mitten av mars gästades föreningen av SPF Västnylands ordförande Stig Nyberg och ombudsman Mona Lehtonen. Man informerade deltagarna om omorganiseringarna i Västnyland, vilket betyder att samarbetsorganet Västsam ombildas till oregistrerade samfundet SPF Väst-

nyland. I praktiken betyder detta att föreningarna vill intensifiera sitt samarbete i regionen. Den stora gemensamma sommarfesten ordnas i Ekenäs den 17 augusti. Man ordnar också en bussresa till Lappland i höst. Ombudsman Lehtonen berättade om förbundets verksamhet och betonade bl.a. vikten av socialt umgänge i mindre grupper, bl.a. inom smågruppsverksamheten. Hon redogjorde även för förbundets IKT-projekt som skall öka

den digitala läskunnigheten bland seniorer. Man ämnar utveckla bl.a. undervisningen av datoranvändning. Förbundet ämnar anställa en projektkoordinator för IKTprojektet i höst. Värdarna i Hangö förde fram önskemål om att förbundet också skall komma ihåg dem som ligger längre ut i periferin när man ordnar sammankomster och möten. Det är inte alltid enkelt att åka många timmar till evenemangen. MONA LEHTONEN

Spelmansgruppen Halsbrytarnas låtrepertoar består huvudsakligen av finlandssvensk, finsk och norsdisk folkmusik och egna låtar. Svenska Hemmet i Tammerfors hade förmånen att den 8 april få besök av ”Halsbrytarna”, en grupp ungdomliga finlandssvenska spelemän från Helsingforstrakten. Ensemblen bestod av virtuoser spelande olika instrument. Fiol, harmonika, flöjt, basfiol och mandolin, alla instrument som hör till en fullständig folkmusikgrupp. Den härliga repertoaren som gruppen framförde bestod av visor och låtar, inte enbart från Finlands olika landskap utan även musikstycken från olika delar av världen. Vi hörde schottis, polka, mazurka, hambo och vals, alla framförda med schwung och härligt taktfast. Vi hade för akustikens skull flyttat oss till Samskolans gymnastiksal. Den användes mycket av handbollsspelare och man hör då de spelar hur golvet knakar, men nästan lika hördes det, dock mera taktfullt och taktfast, när vi åhörare stampade takten med hambon. Ja musiken var så lockande att ett par av oss yngre måste stiga upp och med elegans framföra en polka! Men vi hörde inte enbart vild folkmusik, det fanns även rum för

romantik. Speciellt värmande var flöjtistens stämningsfulla solo. Vi hörde även ”Bröllopsmarsch” från Karleby trakten, omväxlande med ”Loppor i särken” och ”Skjortärms polka”. Vi kan tala om en i allt lyckad minikonsert. En musikstund som väckte känslor från vår ungdom. Vi fick dessutom ackompanjemang av orkestern för att sjunga välbekanta visor. Det är vi ju nog inte bortskämda med här på vår lilla språkö i mörkaste Tavastland. Det var härligt att få besök av Halsbrytarna, en folkmusikgrupp som sprider musikkultur i landet. En kultur som nästan håller på att försvinna i takt med Electromusiken och skvalet i media. Men så är väl livets gång, vi något äldre hade ju en annan musik i vår ungdom och den sitter nog i. Hoppas att gruppen inte glömmer bort oss och håller en allt för lång paus innan de nästa gång besöker oss ty en sådan stund som på Jungfrusund hör vi gärna och vill uppleva snart igen. Pressattaché PELLE Pressfoto MARITA

Vi fick sjunga välbekanta visor till Halsbrytarnas ackompanjemang.


GOD TID

4/2010 – 31

Service för hemmaboende tydliggörs i färsk handbok ”Service för äldre hemmaboende i byar – en handbok”. Så lyder titeln på ett 55-sidigt A4-dokument som nyligen sammanställts och som presenterades för ett fyrtiotal närvande vid en samling i Kristinestad i slutet av mars. Representanter för såväl kommuner som organisationer och presumtiva serviceproducenter deltog. Handboken har som konsultarbete sammanställs av kommunpolitikern och tidigare skoldirektören i Vasa Per-Elof Boström. Det har skett med underlag i en utredning kallad ”Åtgärder för lokal serviceutvärdering och -utveckling (LLU)”. I den ingår bl.a. en undersökning om hemmaboendes behov och önskemål genomförd av projektledare Carina Storhannus. Sammantaget handlar det om ett s.k. Leader-projekt i Svenska Studiecentralens regi (SSC). För projektet har en styrgrupp med rektor Björn Wallén som ordförande varit tillsatt. Denna grupp – be-

stående av sakkunniga inom olika områden – har också fungerat som ledningsgrupp för projektet.

Sammanfattning av äldrepolitiken Utgående från basmaterialet beskriver handboken den service som äldre hemmaboende i tre österbottniska byar erbjuds, erhåller och önskar. Samtidigt klarläggs hur och av vem servicen tillhandahålls eller produceras. Av sammanställningen framgår också vilken utveckling som sker eller kommer att ske inom området. För att ge läsaren en insyn i

Projektledare Carina Storhannus berättade om sin undersökning om efterfrågad service för äldre i dag.

Med vid presentationen av ”Service för äldre hemmaboende i byar” var bland andra fr.v. Ann-Sofie SmedsNylund, Isabella Nynäs, Susanne Sjöström, Yvonne Holming och Åsa Blomstedt.

det pågående nationella utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen behandlar handbokens första del en sammanfattning av äldrepolitiken. Övergripande rubriken här är Begrepp, Lagstiftning och rekommendationer, Serviceanordnare för äldre, Övervakande myndighet och Ekonomiska aspekter.

Servicen inte alltid den som förväntas Handbokens andra del fokuserar på paradigmskiftet i synen på servicen för äldre. Här konstateras redan i inledningen att den service som rekommenderas av statsmakten och den service som produceras eller tillhandahålls av kommunerna inte alltid står i överensstämmelse med den service som de äldre behöver och förväntar sig. Rubrikerna i denna del av handboken är Synen på äldreservice – ett paradigmskifte, Rekommenderad service, Erbjuden service, Behov av service, Förväntad service, Kvalitet, Mät- och utvärderingsmetod samt förslag till fortsatta åtgärder.

Färdiga ”pricka av-listor” På många sidor i slutet av handboken ges med utgångspunkt i nämnda rubriker goda möjligheter att punkt för pricka av var man i dag står i servicehänseende då det gäller de äldre hemmaboende, vad som kan och bör göras osv. Detta kan otvetydigt vara till god hjälp för såväl kommunala beslutsfattare och planerare som för serviceproducenter och andra som på ett eller annat sätt har anknytning till den vård det här är fråga om. Just därför ges på sista sidan förslag om hur handboken kan komma till bred nytta t.ex genom implementering i studiecirkelprogram, riktad utbildning till äldrepolitiker och tjänstmän, information till äldreråden, riktad utbildning för intresserade aktörer inom byaverksamheten m.m. Text och foto ROGER LIND

L AY O U T & O M B R Y T N I N G A R

I egenskap av konsult för projektet har Per-Elof Boström utarbetat handboken om service för äldre hemmaboende ute i byarna. Den presenterades vid en samling i Kristinestad i slutet av mars.

Skärgård Tidskriften som dokumenterar ett kulturarv

”Skärgård är en av Svenskfinlands viktigaste och mest oumbärliga tidskrifter” Bertel Nygård, Vasabladet 27.2 2009

Prenumerera på tidskriften Skärgård eller ge den som gåva – en present som räcker hela året! Fyra innehållsrika tema­ nummer för endast 35 euro. Beställ via: www.skargard.fi Eller kontakta: Tove Österroos, tfn: (02) 215 3623, e­post: tove.osterroos@abo.fi

www.skargard.fi

Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2 G, 20500 Åbo, FINLAND. Tfn: +358 (0)2 215 4175 eller 050 567 2213

PENTAGO Det mest framgångsrika svenska sällskapsspelet någonsin PENTAGO är ett roligt strategispel, lika enkelt som raffinerat. Den som först får fem i rad vinner. Men, när du lägger en kula, ska du först vrida någon av spelets fyra spelbrickor. Det är en större utmaning att få fem i rad än man först kunde tro. PENTAGO-spelet har en smart Easy Turn mekanisk design som gör att brickorna inte kan falla av. PENTAGO-spelet har varken åldersgräns eller språkbarrier. PENTAGO-spelet är god hjärngymnastik och rekommenderas som familjespel. En utmärkt sommargåva på stugan eller i båten. Gå gärna in på hemsidan www.pentago-online.com, och spela mot datorn, så ger det en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att få fem i rad och vinna.

Priset på spelet är 30 euro. Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 88810 eller på nätet, www.spfpension.fi/blanketter.


32 – GOD TID

4/2010

Ramsholmen i Ekenäs en pärla bland festplatser Den stora västnyländska sommarfesten arrangeras den 17 augusti klockan 13 på Ramsholmen i Ekenäs. Ekenäs Pensionärer är arrangör och visar med stolthet upp en av vårt lands vackraste festplatser. Som hedersgäster har vi förbundsordförande Ole Norrback och verksamhetsledare Veronica Fellman. Och programmet med Ami Aspelund och Håkan Streng i spetsen är både omväxlande och roligt.

Hagen och Ramsholmen användes under nästan hela 1800-talet som betesmark för hästar och kor. Området var vildvuxet och avverkning av ädla lövträd förekom allmänt. Ingen bro fanns ut till Ramsholmen utan djuren va-

dade över Snäcksund. Ekenäs Frivilliga Brandkår brukade hålla sina fester inom ett litet inhägnat område vid Snäcksund. Så småningom önskade kåren mera utrymme och hittade ett lämpligt ställe på Ramsholmen. Brandmännen röjde och högg alla lediga stunder långt in på nätterna och sommaren 1876 hade man åstadkommit en stor öppen plan mitt på holmen. Man anlade en väg till festplatsen och planterade alléträd på vardera sidan. Bron över Snäcksund byggdes ett år senare.

Musik och teater Inom Ekenäs FBK var man mångsidig och hade intresse också för annat än att släcka eldsvådor. 1881 bildade kören ett musikkapell med pengar som donerats av Hultmans utskänkningsbolag. Sommaren 1891 anordnades den första finlandssvenska sångfesten på Ramsholmen. Arrangör var Svenska Folkskolans Vänner. En överdådig musikestrad byggdes upp. Efter sångfesten konstaterade FBK att musikestraden nog var i största laget. Svenska Folkskolans Vänner fick betala 50 mark till en byggmästare för att riva ner estraden och i stället bygga en liten musikpaviljong. FBK fortsatte sina kulturgärningar. 1915 bildades inom kåren

Sångpaviljong på Ramsholmen 1898. Foto Paul Fager

Ramsholmen i vitsippsskrud. Foto VIDAR LINDQVIST

en teateravdelning och en friluftsteater uppfördes. Teatergruppen bestod mest av amatörer men då och då gästspelade också yrkesskådespelare. Allan Schulman som då var chef på Ekenäsradion både regisserade och medverkade i många pjäser. I en pjäs hette motspelaren Calle Öhman. Teatern finns ännu kvar men har förfallit i brist på underhåll.

Pengar, pengar Den nuvarande dansbanan och buffén ägs ännu av Ekenäs FBK. Tiderna har förändrats. Nu är Hagen och Ramsholmen en naturpark med egen skötselplan och allt vad det innebär av restriktioner. Från att ha varit en betydelsefull

inkomstkälla har Ramsholmen blivit en ekonomisk belastning för kåren. Man hoppas att den nybildade Raseborgs kulturförening ska överta festplatsen och enligt planerna skapa ett finlandssvenskt kulturcentrum på Ramsholmen.

Välkommen Ekenäs Pensionärer vill hälsa alla medlemmar från SPF Västnyland välkomna till sommarfesten på Ramsholmen i Ekenäs den 17 augusti. Vitsipporna som är symbol för staden Raseborg har tyvärr blommat ut då men vi bjuder på många andra naturupplevelser i naturparken Hagen och Ramsholmen ISA FORSBÄCK

Unika hörapparater för Dina behov och önskemål

FESTDAG FÖR FULLVUXET FOLK Onsdagen den 15 september i Kulturhuset G18. En eftermiddag med program och underhållning.

Dans på kvällen med Diktyon Five

inland ssa F i a d en me o u S a o in

a

Widex Akustik AB | Nya Borgåvägen 623 01120 Västerskog | 09 591 5200 | myynti@widex.

Vi har:

Meillä illä lä ä on: o

18-håls bana Café Bastu B Mötesutrymme Mö

18 18-reikäinen 8 äin rat rata ata ta Kahvila Kah hvila a Sauna Sa na Kokoustila ustila

Passar bra ra för: ffamiljer företag kompisgäng fotisteam jaktlag

www.fotisgolf.fi

Yhteystiedot: Uppgårds Fotisgolf puhelin: 050-522 2680 sgolf@fotisgo fotisgolf@fotisgolf.fi

Avoinna: 16.6.. tiistai tiista - sunnuntai kello:12-20, maanataisin maanataisin suljettu suljjettu Ryhmille 1.5. - 30.11 tilauksesta tai sopimuksen en n mukaan muk ukaan

Kontakt: Uppgårds ds Fotisgolf Fotisgo telefon: 050-522 2680 fotisgolf@fotisgolf.fi foti fotis

Öppet: stängt pp 16.6. Tisdag sdag - Söndag 12-20, måndagar a agar stäng s ängt För grupper er 1.5. - 30.11 enligt överrenskommelse melse m

S ii erin Sopii erinomaisesti: perheille yrityksille kaveriporukoille ille futisjoukkueille i j kk metsästysporukoille m


GOD TID

4/2010 – 33

BOKHYLLAN

Birgitta Boucht har en ny roman på gång. Den handlar om en gammal kvinna och är delvis inspirerad av arbetet med Med ålderns rätt. Om ett år ska den ligga på bokhandelsdiskarna.

En tändsticka i äldredebatten:

Rätt att finnas, rätt att ta plats

– Vi människor är ju som vi alltid har varit. Kanske lite klokare och erfarnare med åren, men i grunden desamma. Birgitta Boucht ser den tanken bekräftad i de 21 livsberättelser som hon tillsammans med Tomas Mikael Bäck har sammanställt i boken Med ålderns rätt. När vi en aprildag träffas för att prata om boken är det ett par veck-

or kvar till utgivningen den 7 maj. Redan nu känner Birgitta Boucht

av ett livligt förhandsintresse. Det finns en social beställning på vittnesmål om hur det är att bli gammal. De stora årskullarna står för trenden – som så många gånger tidigare. Nu står de själva på tröskeln till ålderdomen och vill självklart ta plats, ”med ålderns rätt”. – Det var Mari Koli på Schildts som på hösten 2008 tog kontakt om projektet, berättar Birgitta. – Ensam ville jag inte åta mig, men fick i Tomas Mikael Bäck en fin samarbetspartner. Vi gjorde tillsammans med Mari upp en lång lista av tänkbara skribenter och skickade ut ett brev till dem. Nästan alla nappade.

Med ordet i sin makt Det är en namnkunnig rad äldre finlandssvenskar som medverkar i antologin, många är författare eller annars vana att uttrycka sig i skrift. Det är alltså inte en bok av och om ”envar av oss”? – Nej, det är det ju inte, konstaterar Birgitta men ser i de sinsemellan mycket olika berättelserna en allmängiltighet i det djupt mänskliga i att bli gammal som delas av alla människor: – De som medverkar har så generöst delat med sig av sitt jag och sina erfarenheter, också svåra sådana. Här finns mycket där var och en kan känna igen sig. ”Vanligt folk” kommer också indirekt till tals. T.ex. Irina Lem-

berg, som arbetat inom sjukvård, hälsovård och diakoni, bidrar med tre fiktiva berättelser ur det verkliga livet – om människor i sjuksängen, i närståendevården, i depressionens mörker. Vivi-Ann Rehnström berättar om sin gamla pappas erfarenheter i vårddjungeln. Boken ”tillägnas alla som inte kan göra sina röster hörda”, som det står på försättsbladet.

Årens gång, livets ändlighet Ärkebiskop emeritus (eremitus?) John Vikström inleder boken. Claes Andersson bidrar med ett dygn i en lätt maskerad 72-årings liv, Stina Katchadourian skriver om att åldras ”bifokalt” i två hemland, Märta Tikkanen söker tid och ensamhet på sin skärgårdsö, Per-Erik Lönnfors berättar gripande om förlusten av livskamraten Pearl. Elly Sigfrids, 90, porträtteras varmt inkännande av barnbarnet Andrea Svanbäck. Gösta Ågren nypublicerar dikter om ålderdomen som han 1978 skrev – som 42-åring! – i diktsamlingen Molnsommaren. Carita Nyström skriver om den ofattbara gåva hon upplever i att återfinna livet efter det år då hon miste sin livskamrat Erik Ågren och själv råkade ut för en allvarlig älgkrock. Elsa Boström vittnar om att

”trots årsringar oh trista åldersattribut” fortfarande vara förälskad i livet, ”om inte varje dag så åtminstone varannan”. Birgitta Ulfsson funderar under rubriken Skämt åsido (observera dubbelmeningen!) kring varför man skulle bli en konsekvent varelse bara för att man blivit gammal. Boken avslutas med en rasande rolig berättelse av Mirjam Öberg om fem Kärringjävlar på Åland, en syjunta som har hållit ihop i fyrtio år. ”För övrigt skvallrar vi inte, nej det gör vi inte.”

Igenkännandets glädje Igenkänningsfaktorn är stor. Både i det sorgliga, triviala, komiska, vemodiga, det valhänta och förvirrade, det trötta, glada, sorgsna. Vi får i de 21 texterna en inblick i vardagseländen och glädjeämnen, ofta kryddade med mild självironi och blick för det absurda Nu kan man bara önska att också yngre läsare tar boken till sig. Risken är att de reagerar som Birgitta Boucht när hon som trettiofyraåring avfärdade Tove Janssons Solstaden med att ”hur jag än läser boken tycker jag inte att dehär människorna berör mig ett dugg” – och fick till svar av en arg Tove: ”Ni är för ung för att förstå.” Hoppas att de tar risken. En dag är också de gamla nog att, som Birgitta, förstå.

Peje Lönnfors liv som drama Per-Erik Lönnfors har fullbordat sin tredelade självbiografi med Vändpunkter. Han inledde 2005 serien med Svenska talande sämre folk, följd 2007 av Mitt livs reportage. Peje Lönnfors har gett Vändpunkter underrubriken Mitt liv som drama. Sin relativt sett nyvunna erfarenhet av teaterns värld utnyttjar han skickligt i iscensättningen av sitt livs ”förbannelser och välsignelser” från och med 1973, då han efter åren som pressattaché i Washington blev VD på Hufvudstadsbladet. Med den ständiga drömmen att en dag bli Husis chefredaktör, en dröm som obesannad kom att styra

hans livsval och vändpunkter. Ändå har han fått uppleva en karriär som är få förunnad. I boken är Lönnfors både aktör och regissör. Som huvudrollsinnehavare tolkar han färgrikt den kulturchock hans bok Mannerheimvägen 18 år 1986 ställde till med. Härefter befinner han sig under den finlandssvenska kristallkronan, där han ser anakondan hålla vakt och ”vid minsta misstag sänka sig ned och kväva den oförsiktige”. Inte heller i Vändpunkter är Lönnfors n��dig mot Hufvudstadsbladet och Konstsamfundet. Följande vändpunkt upplever han i en stormig maktkamp mot slutet av de nio åren som VD och chefredaktör på Finska Notisbyrån. Efter en djup depression finner han som pensionär livsgnistan i sitt engagemang för teater, som resulterat i pjäserna Svart på vitt och Mannerheim – mannen och myten. En avgörande gudsupplevelse och en sen comeback som basketspelare i veteranklass 70+ har ytterligare fört den luttrade hjälten i livsdramat fram till sista akten i frid och försoning.

Skriv om ditt liv Axxell City startar i höst i Helsingfors en ny kurs i ”Att skriva om sitt liv” i samarbete med Svenska pensionärsförbundet. Den som vill fördjupa sitt personliga skrivande och hitta en form för sin livsberättelse får på kursen möjlighet att testa sina texter på andra och hjälp att gå vidare i sitt skrivande. Författarbesök ingår. Tillgång till e-post nödvändig.

Foto SÖDERSTRÖMS/PEARL LÖNNFORS

Memoarer är egocentriska till sin natur, men tack vare en god portion självironi och distans till sin roll i dramat gör Per-Erik Lönnfors Vändpunkter sällsamt lärorik: – Vi har alla rätt till vår egen hjältesaga. Men det är bra att vara medveten om fallgroparna när man berättar den, skriver han och citerar tungviktsmästaren Ingemar Johansson: ”Innan man vet ordet av så går det som det går.” MAJ-BRITT PARO

Per-Erik Lönnfors: Vändpunkter. Mitt liv som drama. Söderströms 2010

Gruppen träffas fyra gånger två dagar i följd under höstterminen. Första kursträffen är 2–3.9, de andra 30.9–1.10, 4–5.11 och 2–3.12. Kurspris: 280 euro Sista anmälningsdag 1 juni. Kursledare är Åsa Stenvall-Albjerg. Närmare information om kursen f inns på www.axxell.fi/city eller kontakta kursledaren, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi

Text MAJ-BRITT PARO Foto PÄIVI JOKITALO


34 – GOD TID

4/2010

PARGAS ORGELDAGAR 28.6-2.7.2010

Tema:

Johann Sebastian Bach – Robert Schumann

KONSERTER

Öppningskonsert måndag 28.6 i Pargas kyrka kl. 19.00 Elina Mustonen, cembalo David Sanger (Storbritannien, orgel)

Lunchkonsert torsdag 1.7 i Nagu kyrka kl. 12.00 Manfred Gräsbeck, violin Maija Lehtonen, piano och orgel

Konsert tisdag 29.6 i Pargas kyrka kl. 19.00 Varpu Haavisto, gamba Nicholas Söderlund, basbaryton Kari Vuola, orgel

Konsert torsdag 1.7 i Nådendals kyrka kl. 19.00 David Sanger (Storbritannien, orgel) Elevkonsert fredag 2.7 Pargas församlingshem kl. 12.00 Sångeleverna

Konsert tisdag 29.6 Qvidja slott kl. 21.00 Elina Mustonen, cembalo

Elevkonsert fredag 2.7 i Pargas kyrka kl. 17.00 Orgel- och sångelever

Konsert onsdag 30.6 i Pargas kyrka kl. 20.00 Juhani Romppanen, orgel

Avslutningskonsert fredag 2.7 i Pargas kyrka kl. 21.00 Pertti Eerola, orgel Gottfried Zykan (Österrike), orgel

Konsert onsdag 30.6 Lemlax gårds sädesmagasin kl. 21.00 Manfred Gräsbeck, violin Maija Lehtonen, piano

www.orgeldagar.parnet.fi

Mari Palo, sopran

Kulturföreningen Katrina

K KATRINA KAMMARMUSIK ålANd 2-7 AUGUSTI 2010

www.katrina.ax

KASKÖ MUSIKSOMMAR 15.-18.7.2010 En festival med klassisk musik. Toppmusiker från Holland och Finland erbjuder unika musikupplevelser i den enastående akustiken i Bladhska gården samt i skärgårdsnaturen vid Sälgrunds fyr.

Dalsbruk Taalintehdas juli 9.-11. heinäkuuta

2010

www.balticjazz.com Biljetter – Liput förköp - ennakkomyynti 15.3.Luckan Kimitoöns Turistinformation Kemiönsaaren Matkailuneuvonta Villa Lande, 25700 Kimito-Kemiö tfn-puh (02) 426 0170

+358-45-2639011

www.kaskistenmusiikkikesa.com Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

ANdReAS edlUNd • lUcIo GARAU • MATTHew HUNT • VelI KUJAlA PeKKA KUUSISTo • lIllI MAIJAlA • ToRbJöRN NäSboM • MARI PAlo MIKKo PeRKolA • AlexANdeR RUdIN • MARIANNA SHIRINyAN TUoMAS TURRIAGo • TeMPeRAKVARTeTTeN • VåR oRKeSTeR info@katrina.ax JUHA KANGAS

Konstnärlig ledare

Vår Orkester under ledning av Pekka Kuusisto

JUKKA-PEKKA SARASTE

Sommardansa i Emet Folkpark! 15.5 Roxie och och Mexico Mexico 5.6 Nilzons 26.6 San Marino & Linda och Wilson 10.7 Scotts(Swe) och Jonzons 7.8 Exodus

..

Valkommen!

. ..

..

Pa sasongoppningen .. .. 15.5 gor populara 60 -tals bandet MEXICO comeback i Emet!

Mera info om sommarens program www.emet.fi 040 5820441

PEKKA KUUSISTO VJATSESLAV NOVIKOV NATHALIE STUTZMANN REIJA BISTER ANNA-MARI KÄHÄRÄN ORKESTERI OTANIEMEN KAIKU QUADRION Kom till sommarstaden Raseborg och njut av högklassiga konserter!

Tilläggsinformation: (019) 289 2010 E-post: music@raseborg.fi www.finnchamber.fi


GOD TID

4/2010 – 35

Hedra minnet av din kära.

“Om du vill kan du trygga förmånerna hos den växande skaran pensionärer”

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Svenska pensionärsförbundet r.f. tar emot gåvor, donationer och testamenten. Enligt lagen om överlåtelseskatt 1996/931 är gåvor, donationer och testamenten till institutioner skattefria både för mottagaren och givaren. Kontakta Svenska pensionärsförbundet r.f:s verksamhetsledare Veronica Fellman, tfn 050-409 7489 eller 020 7288810

Föreställningar i Närpes:

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar. Kontakta oss: tel. (09) 1353 3256 lahjoitukset@cancer.fi www.cancer.fi

KIMITOÖNS MUSIKFESTSPEL tfn 0400-203 871 musikfestspel@kimitoon.fi www.kimitoon.fi/musikfestspel Lördag 3.7. 1. Öppningskonsert 18.30 Kimito kyrka 2. Wendell Brunious and His New Orleans Jazz Ensemble 21.00 Villa Lande New Orleans-jazz från förra årtusendet

Dagsbiljett

35€ 20€

Söndag 4.7. 3. Lunchkonsert 14.00 Westers 4. Winterreise 18.00 Kimito kyrka

Dagsbiljett 55€ (Obs!Förköp) 45€

Måndag 5.7. 5. & 6. Herrgårdsstämning 15.00 & 17.00 (Slutsåld) Söderlångvik gård 7. Serenade aus Berlin 20.00 Sagu kyrka

Dagsbiljett

Tisdag 6.7. 8. Bella Italia 15.00 Westankärr gård, Gamla ladugården Från kyrka till kyrka 9. Nytt och gammalt 19.30 Västanfjärds nya kyrka Kaffepaus i församlingshemmet, ca 21.40 Fackeltåg 10. Konsert i ljusens sken 22.00 Västanfjärds gamla kyrka

Dagsbiljett

35€ 15€

(kons.9+10)

25€

Onsdag 7.7.

Kons.11&12 30€ Kons.11&13 55€ 15€

20€

1 - 2r + k/kv, även renoveringsobjekt, i Vasa, Nykarleby eller Jakobstad.

30€ 15€

Tel. 050-358 3490 el. 0500-722 688

18€

optiker

11. Romantikens sånger i herrgården 14.00 Söderlångvik gård ¤ 12. Seriöst och skämtsamt 18¤ 18.00 Salon Veturitalli Middagskonsert 13. Gamla världens charm (Obs!Förköp) 45€ 19.00 Strandhotellet, Dalsbruk Fransk chanson, europeiska visor och musik ur Marlene Dietrichs filmer Torsdag 8.7. 14. Grande Finale 18.00 Västanfjärds nya kyrka

KÖPES!

18€

Ditt stöd ä

Svenska hörselförbundet Svenska hörselförbundetrfrf

r viktigt!

svenskspråkiga hörselskadades egen intresseorganisation Kondoleans och hyllningskort kan köpas på förbundets kansli: Kajsaniemigatan 3 B 13, 00100 Helsingfors, tfn 09-663 392, e-post: kansli@horsel.fi. Förmedles även via medlemsföreningarna.

20€

BILJETTER: Lippupalvelu, www.lippupalvelu.fi Luckan, Kimitoöns Turistinformation, Villa Lande, 02-426 0170 Suomalainen Kirjakauppa Oy, Plaza 2, Salo, 010 405 2310

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Motiven är målade av Gunnel Cederberg. Intäkterna tillfaller Hörselfonden. Förbundets kondoleansadress med tofs. Innerbladet har texten ”Till minnet av” Pris: 10 €

Fullständig glasögonservice Ögonläkartjänster

Dubbla gratulationskort. Kortet till vänster är helt utan text, kortet till höger har texten ”För att hylla”. Pris 5 € /st.

SUDOKU

Du kan även stöda Svenska hörselförbundet rf med en inbetalning till Hörselfondens konto i Aktia 405510 - 2194985 med Lösningen referensnummer 2004091.

6 9 3 7 3 5 6 4 3 7 1 9

finns på följande sida.

7 3

4 1 7 6

Kungsg. 8, Ekenäs Köpmansg. 4, Karis Tfn 019-246 2949 Tfn 019-230 161

beställningsbussar CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers. Beställningstrafik

6 1 5 2 8 9 6 1 8 3

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi


36 – GOD TID

4/2010

Risikko helt med på bättre kvalitetskontroll

på scenen

                   

      

                  

                  

     

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO har överlämnat



    

         

en skrivelse om kvalitetsövervakningen inom äldrevården till omsorgsminister Paula Risikko. I skrivelsen kräver man bättre kvalitetskontroll och det blev ett positivt gensvar från ministern. Hon betecknade skrivelsen som ett viktigt ställningstagande och försäkrade att hon tar seriöst på den. Som ett uttryck för det lovade hon att besvara skrivelsen skriftligt inom en nära framtid. I pensionärsförbundens skrivelse konstateras det bland annat att många brister upptäckts i äldrevården och att likvärdig vård sålunda inte alltid har kunnat ges. Den ökande användningen av köptjänster har lett till situationer där priset getts alltför stor tyngd på kvalitetens bekostnad. Minister Risikko noterade att inriktningen på en ”totalekonomiskt fördelaktig” vård också var tänkt att inkludera beaktande av kvalitetskraven. Den sidan av saken har man emellertid inte alltid kommit ihåg. Kvalitetsövervakningen tangeras också i den aviserade nya lagen om åldringsvård. När den kan ges till riksdagen är ännu inte klart. Det är inte alldeles lätt att få fram en allsidigt fungerande helhet. Det finns fortfarande en del att korrigera i attityderna till vården ute i kommunerna. Någonting har ändå fåtts i gång även när det gäller den officiella kvalitetskontrollen inom äldrevården. Tillstånds- och tillsyningsverket för social- och hälsovården Valvira fick vid årsskiftet vissa nya uppgifter med anknytning till den riksomfattande styrningen och övervakningen av socialvården. I det första skedet utarbetar verket nu en plan för övervakningen av äldreomsorgen. Pensionsförbundens intresseorganisation PIO ämnar vända sig också till de kommunala äldreråden med en skrivelse om kvalitetskontrollen inom äldreomsorgen. Avsikten är att uppmana råden att av de kommunala myndigheterna begära uppgifter om hur kvaliteten i vården utvecklats. Minister Risikko ställde sig mycket positivt till detta initiativ. Äldreråden behöver meningsfull verksamhet och i framtiden kan de kanske också ges lagstadgade uppgifter. (PIO)

FSU

TEATERBOULAGES SOMMARPJÄS 2010

Regi; Jösse SjÖholM Visas På Lillholmen I pargas

21 .6 . 23 .6 . 24 .6 . 27 .6 . 29 .6 .

Biljetter

k l. 19 k l. 19 k l. 19 k l. 17 k l. 19

30.6. 1.7. 6.7. 7.7. 8.7.

kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19

& info; www.teaterBoulage.fi

12. 7. kl. 19 13. 7. kl. 19 14. 7. kl. 19 15. 7. kl. 19 18. 7. kl. 15

Lurens sommarteater:

www.brudvalet.fi

SUDOKULÖSNING 2

Baserar sig på Sigge Strömbergs roman, dramatisering Mikaela Strömberg Regi:

ROBERT

Musik:

MATTI

Koreografi:

SUSANNE

Dekor:

KJELL

Dräkter:

SONJA

Premiär: fredagen den 2.7. 2010 kl. 19.00

Föreställningar öreställningar sö, ti, ons, to. Sista föreställningen fre 6.8.

JORDAS ◆ KONTIO ◆ VIKSTRÖM ◆ WIDLUND ◆ EVERTSON Spelplan på www.lurens.fi och www.brudvalet fi Biljetter: ÖNUF:s kansli tel. (019) 532 412 • Lurens sommarteater, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk

6

9

8

7

5

3

4

1

8

5

1

9

3

4

6

7

2

4

3

7

1

2

6

8

9

5

1

7

3

5

8

2

4

6

9

5

2

6

4

9

7

1

8

3

9

8

4

3

6

1

5

2

7

7

1

5

2

4

8

9

3

6

3

4

2

6

1

9

7

5

8

6

9

8

7

5

3

2

1

4


GOD TID – Ne-ne-ne-ne-nee, pimpom-pili-pili-pom, å-å-å-ååå, surrrrrrrrrrr, skorpsmulor-skorpsmulor … Det låter som på dagis när pensionärerna i Esbokören Furorna sjunger upp sig inför dagens övning. Det är generalrepetition inför vårkonserten på Vikingaborg den 24 april. Stämningen är på topp i Olars kyrksal där Furorna samlas varje torsdag. Vinterns arbete bär frukt, vårkonserten står för dörren och samma dag denna tidning når läsarna är kören på väg på sin första utlandsresa. Uppsala är målet, där Sävsångarna tar emot sin vänkör. Ett trettiotal aktiva sångare är med i kören, som grundades 1982 och hör till Esbo svenska pensionärer rf. Esbokantorn Eva Andersson ledde kören de första tio åren. Konstnärlig ledare och dirigent sedan 2006 är Johan Cantell, till vardags klarinett- och saxofonlärare vid Sandels och vid Raseborgs MBI samt pianolärare på Arbis i Helsingfors.

Glädje i sången ”Vi har kommit för att sprida lite solsken …” lyder Furornas lystringssång. Körens ordförande Benita Bärlund tillägger: – Vi vill sprida sångglädje och

Esbokören Furorna erövrar Uppsala

Furorna samlade fullt hus på Vikingaborg när de lördagen den 24 april sjöng in våren.

också själva fördjupa vår musikkunskap. Samvaron i sångens tecken betyder så mycket och på äldre dar är den sociala samhörigheten speciellt viktig när umgänget i arbetslivet är förbi. Furornas repertoar består i huvudsak av nordisk körlyrik och folkvisor. Vid konserten på Vikingaborg fanns alla de kära gamla vår- och sommarsångerna med – från Nu grönskar det, Uti vår hage och Blåsipporna till Den första lärkan och Där björkarna susa, bland många andra klassiker.

Konsert i Vänge kyrka

Körledaren Benita Bärlund och dirigenten Johan Cantell ser fram emot en händelserik tid för Furorna.

4/2010 – 37

Den 14 maj bär det av på tredagarsturnén till Uppsala. Värdar är kyrkokören Sävsångarna och tillsammans med dem ger Furorna konsert i den medeltida kyrkan i Vänge 15 km utanför Uppsala. Vidare blir det ett par promenadkonserter på Gustavianum vid Uppsala universitet och på Carl von Linnés museum.

Hemma i Finland deltar Furorna som vanligt i ”Kulturen vid ån” i Esbo den 17 juni. På hösten deltar kören i Esbo körfestival den 23 oktober och ger samma kväll på Hanaholmen en samkonsert med Wasa Bygdekör. Furorna har nyligen blivit medlem i Finlands Svenska Sång- och Musikförbund och har därigenom möjlighet att delta i den stora finlandssvenska sångfesten i Åbo i juni 2011. Och 2012 stundar 20-årsjubileet! Mellan konserterna uppträder Furorna regelbundet vid pensionärsföreningens olika evenemang och sjunger gärna på stadens olika tillställningar där man vill ha musikinslag på svenska. Torsdagsövningarna i Olars kyrka leder alltså till en hel mängd trevligheter för Furorna. Benita Bärlund uppmanar: – Om du känner för att sjunga i blandad kör, kom med!

Lennart Söderlund är en fura från begynnelsen, då kören 1982 grundades med Daisy Winqvist som eldsjäl.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Danskväll Onsdagen den 19 maj på AV (Anneg. 26) med

Manhattan kl. 18–22. Intr. 10 € Arr. Svenska pensionärsförbundet rf Danskvällen stöds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden Sista slipningen inför vårkonserten. Torsdagsövningarna sker i Olars kyrka.


38 – GOD TID

4/2010

Seniorernas favorit Sittriktiga “Assensâ€? 

 1140,-    615, 567,852,-    Â   Â?

 169,-

   Â?Â?Â?Â?  ­€ Â?Â?Â?‚ ƒ„Â?Â?Â…

†‡ˆ  ‰ ˆ

      

GOD TID

Vara den du är Att vara den du är! Det är nügot som man inte tillüts i dagens värld. Tidskrifterna ÜverskÜljer en med artiklar om hur man kan fÜrändra sig, hur man kan vinna evig ungdom och hur man borde vara fÜr att uppfylla samhällets fÜrväntningar. Det betyder att man ska skÜta sin hälsa och kondition in absurdum. Man ska vara slank. Man ska fÜlja det senaste modet som fÜrändras säsong efter säsong, sü att de kläder man eventuellt infÜrskaffade sig senaste ür är hopplÜst omoderna nästa säsong. Modet kommer fÜrvisso tillbaka efter nügot ürtionde men dü passar inte kläderna längre eftersom ens kropp har ändrat form. Och vad är vintage egentligen? Vi satt där inklämda mellan husets katter i

utkommer nästa güng den 11 juni. Material till nummer 5/2010 bÜr finnas pü redaktionen senast den 28maj. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda. Utgivningstidtabell fÜr resten av 2010 Utgivningsdag

Deadline

Nr 5

11.6

28.5

Nr 6

27.8

13.8

Nr 7

1.10

17.9

Nr 8

5.11

22.10

Nr 9

10.12

26.11

soffan medan värdinnan hade tagit plats i fütÜljen. Alla tre funderade vi Üver varfÜr man inte für vara just südan man är medan katterna gav katten i vüra bekymmer Üver att inte passa in i dagens samhälle. Är det sü att livet har lämnat oss pü sidan om, att vi är Üverlopps och att det nu är nya generationer som vet hur det ska vara? Det är som om det skulle finnas outtalade fÜrväntningar pü fÜrändring av den egna personen. Det gamla, invanda jaget duger inte längre. Fram fÜr den nya människan! Väl hemkommen frün bjudningen hos den

gamla vännen och kattmamman bÜrjade jag rota bland mina osorterade bÜcker. Avsikten

var att hitta Birgitta Bouchts diktsamling som handlar om att trivas med sig själv. Titeln var visst Sämsta tänkbara sällskap. Jag inledde ett mullvadsarbete i de till bristningsgränsen fyllda bokhyllorna och de oändliga, kringspridda bokhÜgarna. Och, slutligen hittade jag boken med de trÜsterika raderna som ett üterkommande crescendo; –�Vet inte vad man vill som vanligt,/Skjuter upp att duscha som vanligt./Undrar som vanligt om man skall prenumerera/pü Helsingin Sanomat som vanligt./ Dystert väder som vanligt./Planerar att skriva en lista som vanligt./Somnar om som vanligt,/ DrÜmmer om kursen Bli en sämre mänska/ om konsten att ligga andra till last/inte vara sopran i kyrkokÜren/inte stü till tjänst, inte vara till nytta fÜr nügon/kleta ner ansiktet med läppstift/strunta i att solen skiner ‌� Vad skÜnt att fü vara precis südan man är!

BENITA AHLNĂ„S

Benita Ahlnäs är bibliotekarie, frilansjournalist och auktoriserad turistguide i Borgü.

www.aktia.fi

Ett allt müngsidigare Aktia - till din tjänst bank • fÜrsäkringar • fastighetsfÜrmedling Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

*frĂĽn fast linje 0,08 â‚Ź/samtal + 0,06 â‚Ź/min., frĂĽn mobiltelefon 0,08 â‚Ź/samtal + 0,17 â‚Ź/min.


GOD TID

4/2010 – 39

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 28 maj 2010. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ...................................................................... Adress: ..................................................................... .................................................................................. D U L V I E T Å N A T TR I A C L O U O S H A T T A S K A V A L E E R A L E X T G R A E T T R A S T V A K E N R A N A I K A N E D D S P E T E R A N A R A D E R E N G E N O V A

O R G I E B R A M A

B A R S K R A P A D

S M Å F L I K I G A

G R Å S K A L A

Ä K T A M A N

S T E N B R A

S A L U T S E N E E R O R R

O R A T O R

G R E K

R A K R T A N G T A M O L T E A C I K I

S M Å Å O T R M A A N F T A E L L L E N A R O R T E S

K O N S U M T I O N S H Y S T E R I

Vinnare i krysset i nr 3/2010

B A N K M Ä N

S T Ö P T A

T O P L E S S

K O L B R A S A

A L B O I N

S M E K T S

M E N D R E

S L E M

Doris Ahlman, Kvevlax Sirkka Lempinen, Lovisa Gretel Nygård, Kvevlax Eva Oljemark, Sibbo Catarina Rikala, Kristinestad Vi fick in 265 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare!


40 – GOD TID

4/2010

Senior? Flyg till mariehamn för endast

49 € Nu kan du flyga snabbt och billigt till Åland med Air Åland, upp till fyra gånger per dag mellan Helsingfors och mariehamn. Seniorbiljetter för dig som fyllt 65 år. Antalet biljetter är begränsat och varierar beroende på avgång.

Boka på www.airaland.com eller tel. 018-17110

Ger mer tid.


God Tid 4/2010