Svenslm Pensionärsförhundet r.f.
SVENSKA PENSIONÄRSFORBUNDET r.f:s ORGAN
Riksdagsman Christoffer
Arg.5 - Nr 4
T~ell
Tacl{ Åbo
Festtal vid SPF:s sommardagar
... SPF mest glädjande exemplet på svensl{ al{tivitet under senare år ..• nena , uta n också a nnars har vi finländare en benägen het att visa missnöje med de råda nde fö rhållandena i vårt land . Professor E rik A ll ardt, vår in ternatianellt kända sociaolog. visar i en undersökning om vålfard i Norden att finländarna av nordborna visar det klart största missnöjet.
ViIJ vi granska tillståndet i värt samhälle I dag sku lle det finnas fl era,
fra mförallt
e k o nomis ka
orsaker ti li alt teckna en d yster bi!d. Me n här är vi samiade u nder ärets Ijllsaste tid till en gemenskap som , vad jag har ku nnat märka, präglas av !jus och vär me. Därför har jag i ställ et valt att bygga upp mitt an fö rande av in gredienser som bättre svarar mo t försomm arens skira grön ska, också om jag kan ske inte helt kan fö lja de n linjen. Mi tt tema kretsar kring frAgor som gäller vårt liv, vår välfärd och vär miljö, eIIer fö r att uttrycka d et i ett ord, kring rrAgan om livskvali tet. D et begreppet s kall jag granska u r några olika as pekter. 1 är fi rar värt land sitt sextio nde självstä ndigh etsär. 1 är är det också sjutti o är sedan enkammarlantdagen infördes - för dåtida förh ållanden även internationellt sett en mycket betyda nde r eform. Ni som är här i dag, ja medlemmarna av Svenska p ensionärsförbundet över hu vud, har levi med hela d en tid vårt land har varit självständigt. Många av Er var födda när enkammarlantdagen kom tili. Ert arbete, Era up plevelser och Era minnen bi!dar viktiga delar av Finlands historia. Ett efterk rigstida barn , s om jag, är inte den rät ta att j d enna [örsamling göra några his toriska
tillbakablickar. Dock ma det tillåtas mig att anlägga ett par ren.,.,,ioner pa det arb ete som gjorts, reflexioner om h ur vårt land ser u t i dag efter sex tio år som självs tändig stat.
*
Inte bara jus ! nu då det svåra ek on omis ka läget fördystrar si n-
6 S EPTEMB ER 1977
Han säger att vi oftast har starka upplevelser av samhällsmotsättningar, brist pa jämlikhet. orättvisa och otillräcklig inkomst. Jag skall inte här vidare gå in på AIlardts intressanta forskningsresultat eIIer referera de orsaker han anför. - Jag vili inte göra mig till tolk för uppfattningen att alIt i värt samhälle är så väl ordnat som det kunde. Det finns tvärtom säkert anledning till en del kritiska betraktelser. Men jag tror att vi alla - och här är väl generatianerna gans ka lika - u pplever vårt materiella välstånd som något naturlig t och au t omatiskl. Vi glöm mer ofta b ort att den utveckling som har s kett har krävt stora ansträngnin gar.
Tusen pensionärer möttes i Nykarlehy
Svens ka P ensionä rsförbunde ts a rb e ts u tsk ott, försa mlat tili mö te de n 22 juni 1977, viii fra mföra ett v armt tack tili Åb o Svenska P ensionä rs klubb fö r u lr omorden tli gt väl arrangerade s omma rdaga r d en 7-8 juni 1977. Den s tora arb etsinsa tsen fr å n Er s ida både i fr åga om förb ered elser och även i fr åga om sjä lva genomföra nde t av somma rdagarna ä r värd a llt erkä nna nd e. Vi är överygad e om att somma rdagarna för a ll a deltagar e utgör ett soll ju st sommar minne. SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET rf Vic tor W. Heinström Rainer Nordström ordförande verksamhetsledare
Hur hå r t kan vi sp ä nna bågen? Det sextioåriga arbetet har gett betydande resultat. VI behöver bara tänka på den sociala tryggheten, hälsovärden, bostadsförhallandena, utkomsttryggheten. pensionerna o.s.v. 1 jakten efter ytterligare standardförbättringar och i missnöjet med trots alIt oftast ganska sma problem glöms de positiva resultaten alItför ofta bort. De generationer som vant med vet att det krävts omfattande insatser att föra upp värt land bland d e länder som har den högsta levnadssta ndarden i värIden. F ör denna insats bör vi som njuter frukterna av arbetet visa resp ekt. Men det fi nns även a nl ed-
ning att understryka att vi bör respektera även dem som i dag för samhällsbyggandet vidare utgaende fran sina utgangspunkter och sina värderingar. Vi kan sjäJvfallet, om vi önskar, vara av olika åsikt om hur arbetet görs. Men har vi anIedning att tro atl övertygelsen hos dem som i dag för samhället vidare ar mindre värd än hos dem som fört samhället dit där vi är I dag. eiler mindre värd än hos dem som i dag är unga och nu säger Ilur samhället skall byggas upp i morgon. Jag tror det inte. Varje generation har alItid trott att just den har haft rätt. atl de föregående och de efterkom mande har misstagit sig. Men just där ligger dynamiken I samhällsutvecklingen. Låt oss acceptera det. Men lät oss inte. varken äldre eller yngre. bli offer för missnöjesrörelser som projicerar dagens situation pä en verklighet som en gång var - eller kanske lflte ens var utan sådan den ses i tidens fö rsonande !jus - eIIer offer för missnöjesyttringar som projicerar dagens samhällsfragor pa en tänkt situation i framtiden som knappas t någonsin blir verklighel. P a konstruktivi arbete och respekt för varandras åsikter kan vi bygga vårt samhälle vidare.
* J ag konstaterade redan att det materiella välståndet i dag upplevs som självklart och naturligL Som lika självkJart och naturligt upplever de !lesta av oss. åtminstone i vart land, att vi skall ha en forlgäende ekonomisk tillväxt med ökad produktivitet, högre inkomsler och alImä nt höjd standard. Fastän gårdagens Iyxvaror i dag finn s i varje hem har vi dock (Forts. på s is la s idan)
Åbo slog rekord! Sommardagarna i Abo uppvisar många rekordsiffror : Deltagare i : huvudlesten 940 perso middagen 743 perso ankomstkaffe 671 perso 298 perso avskedslunchen
s ightseeingen 13 1 perso Vikingturen lill Ala nd r äknade 51 personer g e no m arrangörerna. men som vi alla vet var det många som ordnat tri ppen på egen hand.