HXLSODAGEN HÄLSODAGEN I Hfrs den den 15 november Se mittuppslaget
PENSIONÄRSFORBUNDET r.f:s ORGAN SVENSKA PENSIONARSFORBUNDET
Hellen Tallqvist Gymn.lär. och [ysioterapeut jysiolerapeul Gym ll.lii r. och
Varför skall s}(all vi Varfor röra pa på OSs? oss? rora Föredrag Foredrag vid Hälsodagen Ha lsodagen i Hfrs Därtör aU att m människokroppen Darfor annlskekruppen är skapt fo förr aktivit aktivitet. ar et. När skapades hon, kan man Nar tråga är fr aga ssig. ig, Huru gammal ar människan hal' här pa på jorden? Man manniskan anser ntilj.. ar år sedan ans e r att för fOr en milj människosläktet uppnatt uppnåtl hade manniskoslaktet elt sa sådanl ett d a n t utvecklingsstadium som benämnas 'de 'den so m brukar benamnas n upprättgående människan'., up pr at t gae n de manniskan' (homo För 100.000 ar år (ho mo eerectus) re c t us) For sedan se d a n anser man att den 't'tän· an människan' ((homo sakkande ande rnanniskan' ho mo sahar fOrekommit förekomrnit ;i Europiens) hal' pa men det finns en mo möjligjllgpa
het att hon hal' har Corekommit förekomrnit utanfor r opa redan Cor utanför Eu Europa för 250.000 aårr sedan. sedan. Sa Så hal' här hoga höga tal tai sage sägerr oss kanske ingenting, ingenting. men om om vvii omvandlar tiden i eelt t t langdmatt, längdmått, kanske det blir vi faststaller fastställer att klarare. Om vi eett tt aårr = I1 mm, sa så blir I1 milntiljon aårr en st r a ck a pa sträcka på 1.000 m upprättgående eller 1I km. Den upprattgaende manniskan cklas människan m aste åste utve utvecklas under 3/4 av t ick alltsa av tiden ((fick alltså vvandra a n d ra 750 met e r ) forr an den meter) förrän tänkande manniskan människan upptrad uppträd-tankande te r 900 meter, de oc h fOrs och förstt eC efter
Arg .3 - Nr 6 Arg.3
nar te r st od när 1/10 1/10 del del av av tiden tiden aåterstod kkom om hhan an till tili Europa. Europa. F or ör 5.000 5.000 aårr se da n kunde man sedan man prestera prestera nagon r ift och någon form {orm av av sk skrift och dardärmed borjar ar "historiska" börjar vvår " historiska" period, period, den tid tid man man vet vet mera mera om nnare bevis om,, hal' har noggra noggrannare bevis for för Om Om vi vi haller håller oss oss till till vagstracvägsträckan, sa de sig ma nskan så Iar lärde mänskan "skriva" "skriva" 5 meter fOre före nutid, r e n motoc h de och de senaste 100 aåren sv a r a r de ist a 10 centimetrarsvarar de ssista na na av av kilometern. Vad Vad ha harl' nu detta detla med rubr ikfragan all brikfrågan att gora? göra? Ja, det val' n d ast ett s var eendast et! sat sät!t att at! fa få os 055 att st a hur lang at! for förstå lång tid mannimännisk a n hal' skan har val'it varit tvungen att leleva pa n " r aå a styrka". Varit på si sin V arit beroende av av sin fysiska prestati on skapacitet. En tionskapacitet. En gang gång i titiden skapades hhon on snabb nog nog for n ga fat! fatt de för att kunna spri springa de vilda djuren, slu g nog slug nog att fanga a r k nog fånga dem och och st stark nog att ta et av ta liv livet av demo dem . Utan dessa dessa egenskaper lt it egenskaper hade hon svu svultit ih j a l, ihjäl. Det aärr alltsa alltså for för ett sadant sådant li v so m mannisk o-maskinen liv som människo-maskinen ha h den arbe tar harl' utformat utformatss oc och arbeta
12 DECEMBER 1975
Camilla Mickwitz aän n i da g efter uvudsak sa mdag etter i hhuvudsak samrna rincip e r tr ot s att r aven ma pprinciper l rots alt kkraven nu ar dra, Natu r li gt v is ha är an andra. Naturligtvis harl' vvårt a r t arv, rvd a for ut sattarv, vara våra aärvda förutsättnningar ingar for andr at s un d er denna förändrats under
mycket or att mycket langa långa t id, men C för C ppCatt ni ng om huru fåa en uuppfattning lan gsamt den nnaturliga at u rli ga ut långsamt ut-veck lingen (evolutione n ) sker vecklingen (evolutionen (For ts . pa . 14) (Forts. på sid sido
PENSIONARERNAS FESTLIGA MASSDEMONSTRATION PENSIONÄRERNAS
N ya föreningar foreningar Nya Nyland' Ny land'
OC H POJO OCH KARIS KARIS
Under dev isen ""för Cor et devisen ettt tilltiJlrackligt de pe nräckligt och bestaen bestäende pensio nsskydd" hade de rn stora sionsskydd" de fe fem pensionarsforbun den kallat pensionär sförbunden kaJlat sisina ll en na medlemmar ti till en samarbe tsf est i de betsfest dett nya rnasscentret mässcentret Bole i Helsingfors. Helsin gfors. Kali ostra östra Böle le lsen hade fallit Callit i god god jordlelsen man och män och fyra tusen pensionapensionärer satt samlade då da det digra Cest pr ogr am me t satte i gång. gang. festprogrammet De n 8 oktober 1975 1975 komme Den kommerr att gå ga till som den den tili havderna hävderna som lan de ts pensionärer, pen sionarer, obedag landets elroende av politisk hemvist eile r språk, sprak, första forsta gången gangen samler lad es tili ti ll en massdernonstralades massdemonstra· ti on av aldrig tidigare anade tion matt. For Svenska Sve nsk a PensionärsPensionarsmått. För fOrbu n de ts del är ar det hugneförbundets a tt konstatera att det var val' samt at! pa förbundets forbu ndets initiativ, som på re pr esentante r för fOr de stora representanter pe nsionarsforbunden fö.. for försforspensionärsförbunden t a gången ga nge n samlades i septemta gemensarnma ber 1974 till gemensamma dve r laggn in gar kring kri ng aktuella ak tuella överläggningar pension sfr agor , Att detta inipensionsfrågor. ell år a r senare se n a re skulle retiativ ett su lter derm a gemensamma sul teraa i denna stra tiion on är ar et! ett tect eekkraftdemon r aftdemonstrat k en på pa alt all ttalet pensionaken al et om pensionäso m en e n verklig verk lig pätl'yckpa try ck rerna som n in gsgru pp inte in te är ar löst ldst prat. pra t. ningsgrupp Ur h o Kekkonen-h Ke kkon en -h allen all en var v al' Urho som sagt fylld fy lld av en e n "annor "a rmor lunda" festpublik. Cest publik. Då Da man m an såg sag stolr adern a änande tät!packade t attpack ad e stolraderna Corts. på pii sido sid. 14 torts.
I'y lld e U I'ho rh o Kekkonl'n-hallcn Kekkoneu -hul leu 11.000 .. 000 fylldc
Osterbotten KRISTINESTAD-TJÖCK KRISTINESTAD-TJOCK Österbotten U is på pei sido sid. 5,5 Läs
TERJARV TERJÄRV
OCH
"NEDERVETIL" ""NEDERVETIL""