Vackra tidlösa Möbler & Mattor Ring sd postar vi vdr hatalogl Verkstadsgatan 3, Malmkulla, KARIS tel. 019-231 355
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN
Trots alla ändringar i pensionsförmånerna på 90-talet:
Politiker bör !yssna på pensionärer
I stora drag har pensionsskyddet och pensionärernas ställning förbättrats
Tellervo Koivisto. (Hilden från Presidentens kansli).
Bland låg- och medelinkomsttagama finns det proportionellt sett fler pensionärshushåll, men bland de hushåll som har de lägsta inkomsterna eiler klassas som fattiga är pensionärshushållens relativa andel rnindre. 1 fråga om feirrnögenhet har pensionstagama det rentav något bättre stäl1t än befolkningen i övrigt.
IT
a
[
23.10.2001
Tellervo Koivisto:
Pensionsinkomsterna ökade medeltal under förra decenolet. År 1991 var medelpensionen 4 900 mark i månaden, år 1999 var den 5 500 mark i månaden, bägge enligt index för år 1999. Pensionstagamas dispoolbla inkornster ökade också under den senare hälften av 1990-talet.
n
Nr 6
Pensionärsorgaolsationemas politiska betydelse bör inte underskattas, sade fru Tellervo Koivisto då hon öppnade den riksomfattande ä1dreveckan i Joensuu. Pensionärerna är trots allt de flitigaste väljarna, påpekade hon. - Pensionärerna utgör en betydande och växande andel av de röstberättigades skara. Därför har inte en enda politiker råd att inte vara lyhörd för pensionärsorganisationerna, sade Tellervo Koivisto i sitt tai vid ä1dreveckans huvudfest. Hon vili också att de kommunala beslutsfattama faster mer uppmärksamhet vid frågor som berör ä1dre. Man behöver inte vara fuUmäktigeledarnot eller närnndmedlem för att påverka. Medborgaraktivism och sarn-
Alla pensionstagares inkomarbete med olika grupper ger ster har emellertid inte utockså resultat, sade Tellervo vecklats lika gynnsarnt. Koivisto. De som beviljas pension nu Det finns idag 440 000 per- har hunltit tjäna in högre pensoner i åldern 65-74 år i Fin- sioner än de som redan varit land. 100m tio år kornrner de- pensionerade i flera år. ras antal att ha ökat märkbart De som varit länge pensiooch överstiga en halv rniljon. nerade fick se sina inkomster Idag utgör de femton procent stagnera under förra decenav Finlands hela befolkning. olet. De aI1ra ä1dsta pensionäÅr 2010 är andelen sjutton rerna blir dock fme, vilket procent. sarntidigt rninskar andelen Äldreveckan arrangeras av pensionstagare med små inCentraIförbundet för de garn- komster. las väl. Den inleds med de gamlas dag, som firas den för- Statistik och forskning stöder sta söndagen i oktober. Tradi- dock inte påståendet att pentionen inleddes redan år 1954. sionstagamas utkomst förSenare tiUkom De gamlas sämrades drastiskt under vecka i sarnband med dagen. 1990-talet, även om penVeckans tema i år, "Tilisarn- sionsförrnånerna ändrades. mans framåt - att bry sig om är vår livsstil", anknyter tili God medelttivå internatioFNs internationella frivilligår neUt sett 2001. Järnfört med den övriga be-
folkningen finns det bland medelinkomsttagare och dem som fönjänar något mindre än genomsnittet en större andel pensionstagare. Proportionellt sett fme pensionstagare återfinns däremot bland läg- och höginkomsttagare. Beräkningama baserar sig på OECD:s skala som eftersträvar att göra olika stora hushålls inkomster sinsemellan järnförbara och där även inkomstöverföringar beaktas i hushållens inkomster. Fattigdomsgränsen enligt EU-deftttitionen läg år 1998 vid en årsinkomst på 37 800 mark för ensamstående personer. Fattigdomsgränsen för två vuxna var 64 260 marko För tre år sedan räknades ca 24000 pensionstagare som fattiga, dvs. 12 procent av pensionstagama. Pensionstagamas fattigdomsrisk är dock lägre än hela befolkningens. På 1960- och 1970-talet löpte åldringar ännu en mycket större risk att drabbas av fattigdom än den övriga befolkningen. Det fmländska pensionsskyddet står sig även i en internationell järnförelse. 1 Finland, Sverige och Norge var pensionstagamas fattigdomsgrad enligt statistiken feir rnitten av 1990-talet betydligt lägre och inkomstfördelningen klart järnnare än i Mellaneuropa och de anglosaxiska länderna, såsom Kanada och USA.
Lyckad eurogrundskola Att marken blir euro vid årsskiftet är ett faktum vi alla måste vänja oss vid och acceptera. Alla bushåll har per post fätt broschyrer från Finlands Bank, finansrninisteriet och de banker där vi är kunder. Många organisationer och föreningar har också försölet delta i upplysningsarbetet. Så även Svenska Pensionärsförbundet - SPF - som anordnade fem eurogrundskolor på olika håll i Svenskfinland: Borgå, Vasa, Åbo, Ekenäs och Helsingfors. 10tresset och uppslurningen var stor, likaså publiciteten. Grundskolorna bar arrange-
rats i samarbete med lokala banker. De har bistått med föreläsare som belyst myntreformen ur banksynvinkel samt i vissa fall ställt lokaliteter tili förfogande eiler bjudit de närvarande pä kaffe med dopp. Framgångens Fader heter Sten Lindholm, Svenska Pensionärsförbundets euro-ombudsman. Han bar profilerat sig som skribent i God Tid dels med eurospalten, dels som nygrundade Träskända- SPFs "Euro-ombudsma/l" Sten Lindholm vid euroföreningens ordförande. Se- grundskolans avsluhling i Helsingfors.(Foto Tomi Airo) dan vårvintern bar han läst på ordentligt allt han fått tag i om medryckande program som under de tre grundskolor underlecknad var närvarande den kornrnande myntreformen fångar sin publik. ocb skapat et! lättfattligt ocb Ett mycket gott betyg är att ingen gäspade eller såg på
Pensionärerna har också besparingar Hos oss består hushållens förmögenhet i huvudsak av bostäder, fritidsbostäder ocb bilar. Finansiella tillgångar, såsom depositioner, värdepapper eller försäkringar, bildar ungefär en femtedel av all förrnögenhet. Ä ven om pensionstagarnas bruttoförrnögenhet är nägot lägre än hela befolkningens, är deras nettoförrnögenhet på grund av den rnindre skuldsättningen i genomsnitt högre än andras.
Förr i tiden gay livslångt knegande en knapp utkomst, där ingenting blev över. 1 ett land med högt välslånd är det möjligt att med åren skaffa sig förrnögenbet. Det är kJart att pensionstagamas förrnögenbet varierar stort. De ändringar som genomfördes i pensionsskyddet under 1990-talet påverkade de redan pensionerades utkornst, men frarnför allt päverkades pensionsförmåner som beviljas i frarntiden. Genom ändringama eftersträvades rninskade kostnader och därrned ett hållbart pensionsskydd, dvs. att säkra de framtida pensionärernas pensioner. Texten är en sarnrnanfattning av en artikel som ingick i Työeläkelehti 4/2001.
~
SPF
Ditt förb~d
~
~~~ Årgång 29
Läs mer om ... Partnerskapslagen kan ge rätt ti II efterlevandepension. S. 3
En afton fu II av 1ivkvalitet och visdom i äldrevärden
5.8 Samtalscafe, berättarcafe, hägkomstträff, Ijugarbänk...
s. 9 Att äldras är ingen sjukdom
s. 9 Hur prioritera i hälsovärden?
s. 12 Krigsänkor udda och missförstädda i samhället s. 13 Pä sängens vingar med Caj Ehrstedt 5.14
Den är skriven av direktör Hannu Uusitalo på Pensionsskyddscentralen.
Häll minnet i gängl 5.16
kJockan. Alla satt kvar tills föreläsaren svarat på den sista frägan och avslutat dagens grundskola. - Aldrig kunde jag tro att det skulJe vara sä intressant att höra om pengar, som jag alltid haft för litet av, sade en västnylänning. För litet eiler för mycket, det gäller ändå oss alla på ett eiler annat sätt. Då grundskolerundan avslutades i Helsingfors fick euro-ombudsmannen dessutom ett mycket högt beröm av en sakkunnig auktoritet. En dam dröjde sig kvar då Aktiasai en blev tom. Hon presenterade sig inte (men undertecknad råkade veta vem det var). Hon sade att bon är pensionerad musik- och sånglärare och gay Sten Lindholm högsk1 be-
tyg (med beröm) i frarnställningskonst och diktion. Tydligt och tillräckligt långsamt tai. Bärande stärnrna- klarade Aktia-salens akustik utan rnikrofon. Det berörnrnet är han väl värd, fastän han nästan rodnade. Svenska Pensionärsförbundets eurogrundskola är avslutad i det här skedet - på förbundsnivå. Föreolngama forlsätter. Många har euron pä sitt böstprograrn. Sten Lindholm är redan inbokad tili bl.a. Bjömeborg ocb Sibbo. Han är villig att ställa upp med kunskaperna i färskt minne. SPF:s kansli har hans adress och telefonnummer. Ebba Jakobsson