Vackra tidlösa Möbler & Mattor Ring sd postar vi vdr haLalogl Ve rksulClsgatan 3 . MalmkuUa,
~.
SPF Ditt
for~nd ~
~~
KARIS leL 019-231 355
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN
Pensionär -jag?
Birgitta Jem val/-Ingman. Det finns två grupper människor som oftast omtaJas som "de", oberoende av om den som talar själv bör tilI samma grupp eiler inte. Den ena är turisterna. Man bar vant utomlands och berättar hur intressanta och vackra de besökta platserna varo Men det som störde var att det fanns så många turister där. Själv hör man ju liksom tiU en annan klass. Den andra är pensionärerna. Plötsligt står man själv där som en halv sådan. Men att räkna sig tili det anonyma koUektivet- ingalunda. Sä har undersökningar ocksä visat att deltidspensionärema i första hand identifierar sig med den arbetande delen av sig själv. Kanske är det så att tyngdpunkten först vilar på det benet, för att småningom skjutas över tilI det andra. Och när man står stadigt på pensionärsbenet är man mogen att
helt lämna sin garnJa arbetsplats. Dä har en del av det fina med deltidspensioneringen uppfylIts, nämligen den mentala anpassning som en övergång från ett livsskede tilI ett annat alltid kräver. Antagligen är det svårt att hitta nägon som är missnöjd med sin deltidspensionering. TilI en del beror det säkert på att initiativet oftast kommer från den anställda själv, som av en eller annan orsak vilI trappa nero Och de ekonomiska villkoren är ju mycket förmånliga. En halvtidspensionering innebär att bruttolönen (inklusive pension) minskar med en fjärdedel, nettolönen som en följd ~v skatteeffekten änn u mindre. Och den kommande, m:tiga pensionen torde inte nämnvärt päverkas. Men i praktiken kräver arrangemanget en viUigbet att avstä från chefskap, deltid är knappast förenligt med ett sådanL
Nr 5
Krasst uttryckt får man acceptera att höra tili b-Iagel. jämfört med dem som arbetar heltid. Själv arbetar jag två eIler tre heI dagar varje vecka. Jag ville ha det så. för att kontinuiteten i arbetet slrulIe V i som under ett antal år har vant medlemmar i bevaras och pausema inte bli f6r långa, och jag arbetar i Svenska Pensionärsförbundet och dess medlemsf6renprincip i början av veckan. plus en lördag i månaden. ingar betraktar naturligtvis Växlingama melJan ledig tid förbundet som en självklarocb arbete kan vara lite anheI. strängande. Och lika naturligt kärtns det När man kommer på jobb på . att regelbundet tä tidningen måndan borde man snaobt God Tid, en nyttig läsning och effektivt komma i gång, och en viktig sammanhållande fä arbetsdagama minskar de länk. möjligheten tili mjukstart. Vi har för oss att alla andra Så kärtns också onsdagskvälmänniskor ocksä tänker lika, len ungefar lika skön som alt alla vet vad förbundet står fredagskvälJen tidigare. för och vad God Tid är för Å andra sidan är ju inte heller nägonting. Men så är det inte. Jag blev så smickrad av eren viss flexibilitet förbjuden. Någon ledig dag eiler delar av bjudandet att hli ordförande i God Tids nyinrättade redakden kan ägnas jobbet, ocb en tionsråd att jag för någon tid inprickad arbetsdag blir i stälJet ledig. Hur som helst sedan ville berätta det för överväger de positiva sidoma nägra vänner som satt samlade en kväll. Jag blev ganska stort. SpecielJt som vi bor pä tvä stälJen, i Helsingfors chockad av det svar jag fick: under arbetsveckan och i Vad ärdet? Ekenäs för övrigt, och i all Det visade sig att hara min fru och jag visste vad det var synnerhet som min man har samma arbetsrytrn. TilI förfräga om. Ocb ändå satt vi delama bör större möjligheter bland pensionärer i ett säUskap som lrunde kalJas minst att umgås med bambamen sagt upplyst, livserfaret och och rent av ta hand om dem finlandssvenskt. då och dä. Mer tid finns för umgänge och samtal överhu- Jag bar sedan dess många vudtaget, nägot som håUer på gånger i mina privata fundeatt tappas bort i dag. Och mer ringar äterkommit tili den här upplevelsen. tid ocksä för att umgås med sig själv och lite fundera pä meningen med detta livet och Vad är det som går fel när det här med att vara männisfolk i a1Jmänhetinte vet? ka. 1 mäoga andra organisatioosBirgitta Jernvall-Ingman sammanhang i livet har jag journalist på Hufvudstadsförsökt predika vikten av att bladet och halvtidspensionär medlemmama får regelbunpå tredje året den intern inforrnation.
11.09.2001
Årgång 29
Vet man vem och vad vi är?
Per-Henrik Nyman.
Likaså att en organisation aldrig kan växa tilJ sig och bli en maktfaktor om inte den extema, ulåtriktade informationen sköts i relation tilI det omkringliggande sarnbäUeL I intetdera avseendet tycker jag alt Svenska Pensionärsförbundet skuUe ha syndat eiler försummat eiler misskött sig. Ändå vet alltför många inte vem och vad vi är! Jag brukar ibland trösta folk som tycker att de har missIyckats i sina ansträngningar att f6rmedla inforrnatioo med en antydan om att felet också kao finnas hos motparten. Jag tror närnligen att den vartliga människan inte alltid har vilja eiler lust eiler förmåga att ta emot information.
Vårt upplysta sarnhäUe är inte alltid sä UPplYSL Orsakssammanhangen mä sist ocb slutligen vara vilka som helst, faktum kvarstår i alla fall att vår organisation och vår tidning tydligen inte är sä kända som vi kanske inbiUar oss. Det är synd. Vi mäste göra nägonting 1It del. Jag har tidigare gjort gäUande att pensionärsorganisationema starkare borde uppleva sig som fackf6reningar, som intressebevakare. Jag tycker ocksä att det har hlivit bättre på den punkten. En erfaren samhäUskategori som pensionärema måste ha rätt att medverka och påverka pensionärernas, sarnhällets trotjänares sociala villkor, inte bara att dansa och resa, hur viktigt också det än är. Detta förutsätter emellertid att så många som möjligt är med, att så många som möjligt åtrniostone betalar medlemsavgift och läser God Tid. Vi får leva med insikten om att det alltid finns en kategori som inte ställer upp för någontiog, men som nog Gnns på platsen när någonting ger utdelning. Vi har ännu alltför många luckor i medlemsledeo!
P-H.Nyman
SilJA lINEit RO-RO