Vårens färger nu även i solglasögonmodet. Solglasögon
s~ka
med enkelshpade fr. 495,. progresslva fr. 895 ,-
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN
~
SPF
~_.J ~ .
I$1 ~ h,;,' MM I ..... . Ek
. K enas, ungsgatan
a
~ .~ ...,.-
Dttt forbund
Karis, Köpmansgatan 4
27.03.2001
Nr
Årgång 29
Myntreform nästa nyår:
Euran kammer, marken försvinner Nästa årsskifte är det dags för en ny myntrefonn i Finland. Marken försvinner och ersätts med euro. Under januari oeh februari år 2002 komrner både mark ?eh euro att; kunn~ använd~s parallellt: Be~alar man i mark får man tillbaka 1 ~uro men mte tvärtom. Pnslapparna 1 bu~ikerna komrner att ha europriset hogst oeh marken under. Ombytta platser Järnfört med dagens läge. En euro är i alla fall värd Pensioner och löner kommer svarade en miljon gamla mark an betaJas ut i euro. Bankau- före årsskiftet 1962-63. Eiler 5.94573 marko Med vanligt bondförstånd tomaterna betalar likaså en- an dagens hundra mark, som vi bart euro. Efter 1 mars år inte får mycket for i butiken, skall man alItsä multiplicera 2002 är euron FinJands var tiotusen mark på den tiden. vruje euro med sex (nästan) för att komma upp tili det unNu är vi där igen. enda gångbara valuta. FinKonsumentverket har gett gefarliga markbeloppet. lands Bank kommer ändå unSedan 1996 har kampanjen der tio år framåt att utan extra ut en broschyr: "Euroinformaavgift växJa in mark tili euro. tion för konsumenter". Med för euron slukat nästan 117 Finlands senaste stora mynt- hjälp av den kan vi försöka miljoner euro (näemare 700 reform varTl. 1963. Då fick träna upp vårt prismedvetande miljoner mark). 1 de trenon vi pennit tilibaka och två nol- under de tio månader som är medlemsländema finns för lor ströks från markbeloppen. I.:var tili euron. T.ex. an en åren 1999-2002 omkring 80 De största sedlarna om dåva- kaffepaket som nu kostar miljonereuro anslagna för inrande femtusen och ettusen 19,90 mark, blir 3,35 euro. formationskampanjen. Vi har säkert anIedning at! mark var stora plakat (storlek Fettfri mjölk kostar 3,95 A 5) och måste vikas i minst mark och 0,66 euro. En lotto- äterkomma tili dena. fyra delar för att rymmas i en rad kostar 3 mark eiler 0,50 EJ. euro. plånbok. Det blir ingen lätt uppgift an Fortfarande är det många som fOrstår pengarnas bety- följa med vad vi äger och har delse bättre när man taJar om efter den kommande myntrean tiotusen mark just nu mot- fonnen.
1 euro = 5,94573 mk! ca 6 mk
50 euro. 297,29 mk! ca 300 mk
5 euro .. 29,73 mk/ ca 30 mk
100 euro ..594,57 mk/ ca 600 mk
10 euro .. 59,46 mk! ca 60 mk
200 euro - 1189,15 mk/ca 1190 mk
20 euro
500 euro
a
118,91 mk/ ca 120 mk
2
29n,87 mk/ca 2970mk
,
Långvården får dåliga beryg Borde komrnunerna få mindre självbestämmanderätt när det gäller användningen av statliga medel? Före den s.k. Valtava-refonnen på åttiotalet var statsstödet bundet tili vissa sektorer. Medel som var avsedda för skolor skulle användas för skolor inte för idrottshallar. Pengar som beviljades för soeial- oeh vårdsektom skulle användas för just detta ändamål O.S. v. Kommunema upplevde systemet som myeket stelbent oeh Valtava-reformen ett resultat av det ekonomiska uppsvinget välkomnades. 1 kort samrnanfattning kan man säga att Valtava gay kommunerna statsstöd i fonn ~v en klumpsumma. Kommunerna kunde sedan fördela den enligt eget förgottfinnande. Pengarna var inte låstå vjd vissa sektorer. Social- och hälsovårdsminister Osmo Soininvaara fick den 1 februari ta emot et! förslag med I.:valitetsrekommendationer för an försöka rätta tili de missförhållanden som rMer inom långvården. Var tredje långvårdsanstaJt kan i dagens läge inte erbjuda god vård. Rekommendationerna är ett sista försök att rätta tili förbållandena utan att komma med direktiv, säger lagstiftningsrådet Risto PomoelI vid Social- ocb hälsovårdsministeriet. Direktiv ocb bindande normer innebär en ätergång tili systemet före Valtava. En "utveckIing ministeriet inte önskar. Ansvaret vilar på kommunerna ocb de 10kaJa beslutsfattarna. Personalbristen inom långvården är så stor att 2 0003 000 nyanställningar skulle bebövas. Men inte ens dä når vi upp tili en nivä som garanterar tiIlräcklig vård, säger Pomoell.
Öppna vården bar inte hunnit med När akut vård ocb långvård finns under samma tak blir ofta långvården lidande. 1 väntan pä långvårdsplats tar dessa patienter ibland upp akutplatser där man inte bar tid eiler resurser att ge fysioterapi och annat som skulle vara viktigt. Det brister i säväl resurser som attityder. Den öppna långvården bar inte byggts ut i samma takt som gamJa konventioneIla åldringsbem for "friska pensionärer" har stängts. Nya servicebem bar kommit tili, men den egentliga hemservicen for dem som bor I.:var i sina bern bar minskat. -De f1esta kommuner Jåter inte bembjälparna städa längre. Behöver man städning får man anlita privat bjälp tili högt pris. 1 större kommuner är det ocksä svårt an få bembjälp flere gånger i veckan. Dessutom är det svårt an få samma person regeJbundet
ocb att som finlandssvensk få en hembjälp som talar svenska. Finland är sämst i Norden ifråga om hembjälp. Bara var fjortonde 65 år fylld fmländare får bembjälp. 1 Sverige och Norge är det var sjunde ocb i Danmark var fjärde. Risto Pomoell frägar sig varför Finland satsar sä mycket mindre nu när ekonomin är god igen. En undersökning från 1996 kommer med en jämforelse mellan Finland, lavan och England. Pör Finlands del gällde undersökningen Helsingfors, där en långvårdspatient kunde få 54 minuter av personalens tid per dygn. 1 Japan 85 minuter och i England 156 minuter.
sig tili aodra omräden eiler flyttar tili Sverige ocb Norge som bedrivit aktiva värvningskampanjer ocb har helt annat löneläge. Den vårdpersonal som finns är slutkörd och utbränd. 1rekommendationen tili kommuoerna står det \dan att mera budgetrnedel måste ansJäs för äldreomsorgen.
En annan rekommendation är att sä många ä1dre som möjligt skall fä leva et! självständigt liv i eget bern. Det betyder krav på eget rum, tvättmöjligbeter ocb toalett. Målsättningarna för de rätt alImänt formulerade rekommendationerna är god livsstörsta I.:valitet och självbestärnmanPersonalbristen problemet derätt. Det varierar en heI del melÄ1dreomsorgen måste göras mera lockande för perso- lan olika regioner ocb komnalen. De nedskurna perso- muner. Pomoell bänvisar tili nalresurserna ocb de Jåga lö- grundlagen där alla är lika innerna gör att man inte söker for lagen. 1 § 6 stadgas att sig dit. Vårdpersonalen söker ingen "utan godtagbart skäl
får särbehandlas" pä grund av t.ex. ålder, ursprung, hälsotiUstånd eiler handikapp. GrundJagens 19 § stadgar att det allrDänna skall tiIlförsäkra var och en tillräc\diga social-, hälsovårds- och sjul.:vårdstjänster. Det aIlrnänna skall dessutom främja vars ocb ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sin boende. Kommunerna har ocksä blivit tilisända modellexemplar som järnforelsemateriaJ. Målet är en genomtänkt strategi i vruje kommun ocb en uppföljning vruje år. 1 juni kommer andra rekommendationer som är riktade tili anställda inom äldreomsorgen. De är mera konkret utformade.
Ebba Jakobssolt
Läs mer om ... Ordförandekonferensen i Tammerfors. Sid.S
Äldreräd, remissorgan? Sid. S
Hongasen guldkant för äldre Sido 8
Föreningarnas verksamhet Sido 10