Hos
experten i EkenÀs
SVENSKA PENSIONĂRSFĂRBUNDET r.f:s ORGAN
Nr6 na i Nordeuropa? frÄgar God Tid. - Jag trivs varsom belst och kommer överens med vem som belst, försÀkrar Harald ocb vi gÄr vidare i berÀttelsen om bans lÄnga liv.
Efter olympiaden - en annan AustralienberÀttelse
- Jag rymde i Port Lincoln och staaaade ĂVer 50 Ă„r! [ ett vanligt vĂ€ningshus i lngĂ„, pĂ„ TaUvĂ€gen, trĂ€ffar God TId:s redaktör Harald HĂ€gerström. Han Ă€r en pigg pensionĂ€r, och 93 Ă„r ung, konstaterar vi. Harald gick till sjöss vid unga Ă„r och tjĂ€nade som matros pĂ„ den 4-mastade barken Penape. - Mellan Ă„ren 1925 ocb 1930 seglade vi med vetelast tilJ Australien. Port Lincoln i södra Australien var orderharnn ocb segelfartygen gick in dĂ€r för order om ny last ocb nya flirder. - Lönema i Australien var fyra gĂ„nger bögre Ă€n i Fin-
land, sÄ frestelsen att rymma var stor.
- BÄtarna frÄn Europa gick in vid Port Lincoln pÄ York Peninsula som ligger i jordbruksomrÄdet. - Det var mÄnga av oss som rymde, berÀttar Harald. Matrosema stannade nÄgra Är i Australien och förtjÀnade pengar. SÄ kom de hem till studier vid navigationsskolan och framtiden ordnade sig. J ag trivs var som helst - Hur var vÀdret? frÄgar God Tid och Harald skrattar. - Det Àr som att frÄga, hur Àr vÀdret i Europa? Port Lincoln
hör till den delen av Australien dÀr vÀdret Àr varmt. lngen frost, ingen snö och inte temperattuer under + 5 grader, sÀger Harald. - PÄ vintem kan man odla rotsaker och potatis och Àrter och pÄ sommaren ömtÄlig grönsaker som tomater och paprika. Jag fick simrna Äret om, vattnets temperatur sjönk inte under 17 grader. Och jag tycker om att simrna. -Jag hade 120 frukttrÀd och 33 mandeltrÀd, sÀger han. Och fem barn ocb en australiensisk fru som heter Edna. - Ocb du kom tillbaka tilI vÄrt bÄrda klimat och vintrar-
Jobb pÄ byggen, fiskebÄtar ocb elverket Harald började i Australien med att blanda murbruk pÄ byggen. Han var byggnadsarbetare och fick sÄ smÄningom ett bÀttre jobb pÄ elverket. - Elverken var lokala och arbete fanns bara periodvis. Elverket kunde pennittera oss för helger ocb veckor sÄ man fick lön för ett par veckor i mÄnaden. Resten av tiden fick man klara sig pÄ den tidigare lönen. - lnstÀllningen tili fackföreningsrörelsen var negativ. Om man börde till facket fick man gÄ utan jobb. Harald bade ttu, den som ledde bans lokala elverk i Port Lincoln blev med tiden bans svÀrfar ocb ban betalade hygglig lön. - Den faststÀllda lönen var tolv sbilling eller ca 120 mark per dag. Men vid arbetsbyte fick man nöja sig med lÀgre lön, 8 sbilling, ta det eller gÄ! - Det var svÄra tider ocksÄ i Australien. Jag rymde. 12 december 1929 ocb dÄ var jag 23 Är ocb stannade till 14 mars 1982 i ett strÀck i Australien. Depressionen slog hÄrt mot bÄde utbildad och outbildad arbetskraft pÄ 30-talet. - MÄnga av de finska sjömÀnnen klarade sig relativt bra. De bade rykte om sig att vara duktiga arbetare, men svÄra pÄ att festa!
Forts. sid 10 ...
Var vi i sagolandet, skimrande och trolskt med rent vaUen och 1650 öar och skÀr'? LÀs om EsbopensionÀrernas Àventyr mellan Iniö och HoutskÀr,
I I I I I I I I I I RI I I I I I I I _ :.1
t?
Iiis sido 5 .-_