SPF SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN
Nr7
8.12.1998
- Julstjärnan skal/ transporteras hem, varm och skyddad i mångalager tidningspapper för aff inte frysa, säger Loffie. Martti Rappu skul/e gärna se kun der som intresserar sig för nya sorter av julstjärnor. - De är visserligen ömtåligare och kräver bl.a. högre odlingstemperatur än den vanliga. Men de nya sorterna är otroligt tina som omväxling tili de traditionel/a rödgröna, Cortez, Jinglebells, Marblestar, Pelerslar. Det är några av de lockande och exotiska namnen på julstjämoma. - Cortez är den vanliga, tra-
ditionella med mörkgröna och djupröda blad. Den som är populärast, berättar odlare Martti Rappu i Ingå. - Smaken när det gäller julblommor är rätt konservativ. Det har tagit tid för vita och för melerade julstjärnor att vinna popularitet. Andå finns det bland de nya sorterna
myckel vackra julstjärnor med viI-rosa topp (blomman är ju faktiskt de smä knöla'rna inne i toppen), med vitgrönstrimliga blad och med blad som är turvis rosa och gröna längs stammen. 11000 plantor i augusti Martti Rappu står i Hagalandets växthus, ett företag som har specialodlingar med blommande krukväxter och utplanteringsväxter i sitt sortiment.
Företagets profiJ är lokal med Västnyland som distributionsområde. - Men nu under julhandeln märker vi hur otroligt mycket mänskor rör på sig. Väsmylänningar som bor i Helsingfors och åker ut tiU landet eIler äldre släktingar och vice versa, den äldre generationen som åker in moI barn- och barnbarn i Helsingfors och som sticker sig in hos oss på väg i den ena eller andra riktningen.
Hagalandets jul böIjar redan i augusti. Då kommer de fårsta sticklingarna och de planteras med fem veckors mellanrum, några tusen julstjärnor i taget. Nu är växthusen ett hav i röll, mest rött. - Ju längre norrut man åker, deslo mer röda, helröda Cortez och andra julstjärnor av den typen, säger Martti .. Här i söder köper unga mänskor gärna vila julstjärnor och arter som är nya. Men i norr
är det djupröda, julröda stjärnor som gäller. - Många mänskor har också känslor inblandade i blomköpet, det anses inte vara passan de att hämta vita blommor tili äldre släktingar, de ger en begravningsantydan ! När jag hör det här tänker jag atl det kanske stämmer, men atl det knappast skulle hindra mig eftersom de vita julstjärnorna är så otroligt sti-
Årgång 26
Läsom iulkorsen i OsterboHen 5.9
UHalande från höstmötet 5.
13
Reseprogram
1999 5.6-7
Fortsättning på sido 8
JOHNNY ÅKERHOLM OM EURO-OCH EMU: Höstmötet ; Jakobstad ·Omröstningar om medlemsavgiften Ro i samma takt, - förbundets tyngdpunkter är viktiga! i samma båt och När Birgit Backlund, ordförande för M-k1ubben hälsade delegaterna välkomna tilI höstmötet i Jakobstad den 4 november visste hon inte hur lugot eiler stormigt mötet skulle bli. - M-k1ubben, min förening, var en mansklubb från böIjan
med enbart manliga pensionärer. Först 15 år senare fick kvinnorna komma med och från 1977 har M-klubben varit tvåkönad, berättade hon . Att M-k1ubben står för ordet Milstolpen är det många som har glömt. - Det är ett digert möte vi
har framför "SS, konstaterade sittande ordförande Göran Björkman och uppmanade delegaterna att yttra sig kort och koncist. Vid mötet fanns 36 föreningar representerade genom 91 befullmäktigade representanter. Verksamhetsledaren LiIiAnn Junell-Kousa r6rtydligade verksamhetsplaoen för år 1999 r6r mötesdelta-
garna.
Rösträkning om medlemsavgiftell för år 1999, i förgrunden injormatören/clzefredaktören Britta Lilldblom och ombudsmannen Per Thomasjolk.. Lulu Rancken och Mary Nybergh valdes av mötet till rösträknare.
- Vi kommer att satsa på intressebevakningen, på kurser och på intern och extern information, sade hon, Det är också viktigt att våra resor Iyckas. De är skräddarsydda får pensionärer och den kommission som vi får är en viktig del i vår budgeL - Vi borde satsa mer pII God Tid, 2.50 av medlemsavgiften på GT är ett välkom-
Fortsältning på sido 8
med samma mål! Då går det fint. - Vem ko mmer att använda mark och vem kommer att använda euro under det närmaste året? frågade understatssekreterare JOHNNY ÅKERHOLM under höslroötet i Jakobstad. Och han kunde lugna mötesdeltagarna. För den privata ekonomin kommer mark och penni att bibehåUas i lre år til I. - Men stora företag, Nokia, ABB, Metra m.fl . övergår till euro vid årslciftet 1999. Den offentliga sektorn opererar med bägge val utorna. Och som en kuriositet kunde han nämna att Österbottens handelskammare faJ..:1iskt tänker belala ut lönerna i euro från 1 januari 1999.
- J den europeiska cemtralbanken kommer Finland att få ett proportioneUt sett större inflytande, påpekade han. Finlands röstandel kommer att motsvara 12 % och del är mycket i fårhällande tili vårt lands storlek och ekonomi. - Meningen är att en stabil ekonomi som följer vissa generella linjer utvecklas inom hela EU-området. Avvikelser uppät eiler nerät bestraffas · med höter. - Här är det viktigt att följa upp sysselsättningen inom Europa, underströk ban. Där finns de stora problemen idag. Arbetslöshelen är ett stOft gemensamt europeiskt problem.
Understats sekreterare JoIIl/l/Y Åkerllolm redde ui begreppel/ om EMU oeh valutarejormen till euro.
- Och i vårt land kan vi inte mera ta upp Iän för att finansiera sociala utgiftsposler! Skuldsättningsgränsen är nädd för Finland. Den europeiska synen - Vi måste vidga våra vyer, medgav Johnny Akerbolm. Vi
Fortsättllillg på sido 8