Andan är fin i Tenala-förening Sidan 11
Nr7
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN
Förbundsstyrelsen fick tre nya medlemmar Förbundsstyrelsen fick tre nya medlemmar när höstmötet hölls den 7 november på Hanaholmen i Esbo. Från Österbotten invaldes Maud Gullström som ny medlem ,i stället fOr Ruth Bäckstrand. Per-Erik Degerlund från Tenala ersätter Björn Hilden som västnyländsk representant i fOrbundsstyForts. på sido 12
Årets höstmöte gästades också av jörbundsdirektören för Sveriges Pensionärsförbund Per-Oloj Frisk (mitten ijörgrunden). Tili vänster Charlona Frisk och tili höger Etel Nyberg.
De äldre viII ha nya påverkningskanaler ~kapa
- Det är dags att nya kanaler för de aldres deltagande i samhällsbesluten.lvästvärden blir de äldre allt Dern och de kräver allt mera högljutt att få sin rost hörd, säger Per-Erik Isaksson, Folkhälsans VD och ordförande för den nordiska takorgansationen NORSAM:s Finlandsenhet med Finlands Röda Kors, Folkhälsan, Centralforbundet för de Gamlas väl och Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto som bakgrundskrafter. Finska NORSAM stod i är värd för den nordiska NORSAM-konferensen 25-27 november i Helsingfors. Under tre dagar diskuterade delegater fränNorden och de baltiska länderna nyckelfrägor inom ä1dreomsorgen. NORSAM är en förkortning pä Nordisk! samräd för aktivt ä1drande. Organisationen samlar forskare, ä1dre ocb ideella organi-
-
sati.oners r.epresentanter tili akllv sambällsdebatl. Hur producera tjänster för ä1dre? är en av de konkreta frägor som kom upp under dagarna. loch med att den offentliga sektorns resurser try_ ter mäste man finna nya a1ternativ tili den traditionella nordiska servicemodellen där stat ocb kommun producerar service ät objektet "ä1dre". Betydligt f1exiblare lösningar där de äldres egenkapacitet tas tili vara sä längt som möjligt behövs i dag. - De baltiska länderna beundrar den talkoanda med vars bjälp vi byggde upp det finländska sambället efter kriget. Man vägar knappt erkänna d.et, men i dag Iyser den talkoandan med sin fränvaro, menar Per-Erik Isaksson. Vi mäste lära oss an ta hand om varandra pä nyt!, pä ett mänskligt pian. Forts. på sido 16
Ulla Dönsberg är socialsekreterare i Sjundeä. Hon berättar att andelen ä1dringar i kommunen ännu är rätt liten. Men enligt prognoserna kommer antalet snabbt all stiga. 1 Sjundeä har man satsat pä en öppenvärdcentral i samma byggnad som ä1dringshemmet. Pä önskelistan finns en boendeavdelning feir dementa i anslutning tili ä1dringshemmet. Sidon 10
5 december 1995
Årgång 23
"Endast vi själva kan hävda våra intressen". - Ingen annan än vi !ijälva kan hävda våra intressen. Det var det budskap förbundsdirektör Per-Olof Frisk från Sveriges Pensionärsförbund kom med när han framforde sin bälsning vid årets höstmöte på Hanaholmen. Sveriges Pensionärsförbund är~tI mycket stort förbund med över 900 föreningar spridda över bela landet. - Ändä är problemen mycket likartade i vära tvä förbund, sa förbundsdirektör Frisk efter atl ba Iyssnat tili förbandlingama uudeT böst· mötet. Det vi kärnpar för bemma i Sverige är längt samma saker som ni kärnpar för bär i Finland. - Ocksä Sveriges Pensio·
närsförbund arbetar för atl ge medlemmarna meningsfull tillvaro och god livskvalitet. Vi vili att pensionärerna ska ha aktivitet ocb livsinDebäll livetut. Om arbetet inom sitt för· bund berättade förbundsdirektör Frisk att man bar ständiga kontakter med social departementet. Pä det lokaJa planet finns direktioner som försöker tillvarata pensionärs· gruppernas intressen. - Men vi börjar fä svärt att rekrytera nya yngre medlemmar. De bar större krav än att komma med för atl ba trevligt. Enda botemedlet för att vi ska rä pä detta problem är att vi blir mera professionella. Forts. på sido J 7
Grankulla-författares bern pa kuIturdag pa Hanabolrnen 0
0
Grankulla-fOrfattares hem presenterades på ett trevligt sätt när årets kulturdag arrangerades på Hanaholmen den 7 november. Kultursekreterare Clara Palmgren berättade om olika fOrfattare med anknytning tili GrankuIla. Framställningen kompletterades med diktuppläsning av Majlis Qvickström. Palmgren nämnde narDO som Mikael Lybeck och Nils Lybeck. Mikael vår född i Nykarleby, men f1yttade senare tili Grankulla. Nils äter var mera känd som mälare. En tredje Lybeck var Sebastian, som skrev bl.a. bamböcker.
,
..
- Arvid Mörne bör tili de mest kända Grankulla-forfattama. Han var mycket en ensIing som gärna vände bort blicken när han mötte andra grankullabor pä vägen. Han dog 1946. - Mindre känt är kanske an Barbro Mörne skrivit verkligt fin Iyrik, berättade Clara Palmgren. Hon berättade ocksä om Kerstin Söderholm, Elmer Diktonius, Nino Runeberg ocb Henrik Parland. Andra forfattare bon presenterade var Ralf Parland, Rabbe Enckell, Carolus Rein ocb Thomas WuIff. Hon kompletterade presentationen med fina diabilder av bl.a. de hus där författarna varit bosatta.
qvist kåserade om mansgrisar...
Forts. på sido 12
Bernhard Möuts frän Petsmo kommer i detta nummer av God Tid med bägkomster frän "gamla goda tiden". Han minns tiden pä sägen i Petsmo och ban bar ocksä erfarenheter - och minnen frän sjölivet pä bolagets bogserbätar pä 1920- och 1930-talen. Bätarna ägdes av Johannes Häkans.
Sidan 18
Holmström är ordförande feir Österby pensionärsförening. Föreningen firade sitl 20-m jubileum den 18 november. - Gär man med i en förening märker man snart all livet fär en ny mening, sa Anna när bon hälsade välkommen. Jubileet var välbesök! troIS snöyran dagen innan. Festtalet bölls av Lauri Metsärnälå. Sidon 8