god Argång 20 Nr 3 12 maj 1-992
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN
Pensionärer förgyUer Esbo stads jubileum
pA
SPF 20
ESPOO-ESBO Egentligen är det ett falsari um , de t att över 5OO-åriga Esbo fy ller 20 å r i år. För, att ha varit stad i 20 å r är inte så mycket att fira. Men så har också lågkonjunkturen gjort att jubileet börjar komma av sig. Men det att de finlandssvenska pensionärerna håller sin kongress i Esbo bidrar dock tili att ge jubileet en liten guldkant , åtminstone för de
Så egentligen är kommunen minst 559 år gammal. Också Esbo kyrka har minst 500 å r på nacken emedan analerna berättat att Esbo fick en präst år 1458. Eventuellt påbörjades kyrkobygget redan på 13OO-talet. Namnet Esbo frän asp? Namnet Esbo , förr stavat
Esbo tömdes kyrkkIockor sänktes På 17oo-talet i samband med Stora Ofreden tömdes Esbo nästan totalt på sin befolkning . Det var då bembölingarna (bemblingarna) gömde den stora kyrkklockan i det idag uttorkade Kyrkträsket. För att hitta platsen där den sänktes högg man ett hack i båtkan-
VÄLKOMMEN TILL SOMMARDAG DIPOLII ESBO 12.6.1992
nu i slutet av 1940-talet, då in.vånarantalet var kring 20.000, hade Esbo svensk majoritet.
AR
TIDSSCHEMA: KI. 12.00 Ankomst. Dipoli bjuder deltagarna på kaffe. 13.00-14.15 Jubileumsfest. Paus - sällskaplig samvaro. Jubileumsmiddag. 15.00 17.00-20.00 Dans.
Porkalabor förstärkte En kraftig förstärkning svenskspråkiga kom på hösten 1944 då 2000 evakuerade hit från Porkala-området (bland dem undert.). Många av dem är idag aktivister
DAGENS FESTPROGRAM Ouvertyr Hälsningsord: Levi Klåvus Visprogram : Ami Aspelund sjunger Edith Södergran Esbo stads hälsning Visor: Tomas Ek Festtal: Åke GrandelI Radion - finlandssvensk musik Sång: Marina Salonen sjunger klassisk musik Nyvisa: nya visor Ordetärfritt Tacktal: Jerker Nyberg Modersmålets sång
Middag: Fruktbaserad hönssallad, spenatbröd med smör Lättkokt lax med smör-gräddsås, dillpotatis, grönsallad Moccaparfait KaffefTe Bordsdrycker: isvatten eiler svagdricka
Deltagaravgifterna mk 140,- inbetalas föreningsvis senast den 12 maj tili förbundets konto: Sparbanken Aktia, kontonummer: 405511-40001177, eiler Postgiro: 120395-8.
Dipoli, rital av Reima Pietilä, hör tili den finliindska arkilekturens miirkligaste skapelser. Här håller de finlandssvenska pensionärema sin 20·års jubileumsfest den 12 juni. över 18.000 esbosvenskarna som hälsar förbundsmötet hjärtligt välkommen. Esbos historia ä r lång, liksom även vägen tili att bli Finlands näststörsta stad. Redan kort efter istiden, för ca 9000 år sedan, fanns här mänskor. Om det var finnar eiler svenskar som kom först beror på hur man ser på saken. Faktum är att en finsk befolkningsgrupp ända in tili stenåldern haft fiske och jaktmarker här. Vikingarna kom hit kring 800-talet och läm nade säkert också levande fränder efter sig. På 11- och 1200-talet började Sverige kolonisera hela sydkusten . Inflyttningen fortsatte och växte under 14- och 15OO-talet. Första gången namnet Espa påträffats i skrift är från 1431. Nästa gång, år 1433, talas redan om Espa sokn.
på olika sätt , anses härstamma från det fornnordiska ordet Esp som ännu idag betyder asp på danska. Där ån rann ut i Finska viken växte antagligen rikligt med aspar. Esbo gård grundades redan i medlet av 15OO-talet av Gustav Wasa som en kungsgård, en modellgård för utvecklandet av jordbruket. Esbos vapen , hästskon och hertigkronan , tillkom först år 1956. Kronan anses syfta på hertig Johan som ville göra Esbo tili stad i stället för Helsingfors , som hans far Gustav Wasa grundat. Hästskon skall minna om Kungsvägen eiler Stora landsvägen, som i 700 år var Finlands viktigaste förbindelseled. Vägen blev ett viktigt näringsfång för bl.a. gästgiverier men i synnerhet för smeder. Därav hästskon i vapnet.
ten. Trots det hittades aldrig klockan då de återvände. Inte har man heller hittat kyrksilvret som man enligt traditionen grävde ner i Prästgårdsbacken . Förutom någon avlägsen by i norra Esbo var Esbo De enspråkigt svenskt. finskspråkiga som eventuellt fanns då svenskarna flyttade hit assimilerades då majoriteten blev svensk . Utvecklingen var den samma längs hela sydkusten förutom längst i öster där de svenskspråkiga blev i minoritet. Utgrävningar tyder dock på att det i västra Nylands forntid knappast ens funnits fin-
inom Esbos svenska pensionärsförening. På 1950-talet tog Esbos explosionsartade tillväxt fart. [ början av 1950-talet började Hagalund byggas ut - ungefär samtidigt började Tekniska högskolan bygga i Otnäs. Sedan följde Karabacka och alla de andra områdena i rad. På 1950- och 6O-talet fördubblades invå narantalet under bara ett decennium. Befolkningsökningen har varit uppe vid 5000 per år. Förra året kom invånarantalet upp över 172.000 och passerade därmed Tammerfors. På senare år har tillväxten stabiliserats tili drygt 2000 per år. naf. Samtidigt med den stora Den egentliga finskspråkiga befolkningen i Esbo bör- inflyttningen har esbosvensjade breda ut sig först i bör- karnas procentuella andel jan av 1900-talet då järn- sjunkit tili drygt 10 procent. vägen byggdes och Helsing- Men gläd jande nog har det fors började växa. Men än- numerära antalet hela tiden
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.
ökat och idag är vi uppe vid ca 18.500 esbosvenskar. Därmed är Esbo, efter Helsingfors, landets näst största svenska stad. Som jämförelse kan nämnas att hela Åland med alla sina kommuner bara har ca 5000 fler invånare än Esbo har svenskar. Många pensionärer Som för Svenskfinland i övrigt har Esbo en förhål landevis stor procent svenska pensionärer. Men glädjande nog har antalet nyfödda börjat öka . Och i de svenska skolorna ökar andelen förstaklassister proportionellt sett mer än i de finska skolorna . Esbo har haft råd att satsa på utbildningen . Också de svenskspråkiga utbildningsmöjligheterna är rätt goda.
Här finns bl.a. Överby trädgårdsskola, Solvalla idrottsinstitut , Svensk restaurangskola samt Finns Folkhögskola. Esbo har försökt vara föregångare beträffande den sociala välfärden . Esbo var t.ex . den första kommunen i landet som införde systemet med "mammalön ", d.V.5. bidrag för vård av eget barn hemma. Också vården av sjuka och åldringar inlämmades i samma system. Dessutom har det kommunala hem vårdssystemet utbyggts så att trycke t på åldringshemmet sjunkit då åldringar numera kan bo längre i sina hem. Tyvärr hAller den ekonomiska krisen på atl urholka dessa vårdformer. Under de senaste 10 åren har Esbo även fått etl antal Forts. pi sido 10