God Tid 5/1988

Läs om Prag på mittuppslaget .i· k i·

Argång 16 - Nr 5 11 oktober 1988

• 1· Ir If

f·

..

,

•

II

Fullständigt Norge-frälsta är numera en busslast på cirka 40 pensionärer från SPF som under några dagar i augusti var med på Norsk pensjonistskole i Melsomvik i södra Norge. En av de bidragande orsakerna var givetvis det underbara rektorsparet Birgitte och Johan Va rmed a 1 på skolan som tog hand om och arrangerade dagarna så att de blev tili den kanske mest Iysande pärlan bland deItagarnas minnen.

Det är inte läll all skriva om vad vi fick vara med om.

Referatet måste bli en summarisk sammanfattn ing. De !lesta deitagarna var dessutom försedda med kameror, plus en videokamera som Erik Elg flitigt använde sig av, så resan torde vara dokumenterad .

Vi kom tili Norge min under det värsta regnvädret i mannaminne . Det regnade i Stokke, de n kommun där skolan ligger, cirka 160 mm på eli par tre timmar. Så vissa vägar hade belagts med viktbegränsning. Det ledde bl.a. tili all bussen plus pensionärer vägdes när den första ut!lykten skulle göras.

Vår sammanlagda vikt var 8.800 kilogram. Då fanns in-

Tönsberg Staden Tönsberg stod på programmet första dagen .

Dit åkte vi med Rolf WiIlumsen som guide. Som inom parentes berättade at! han under regnet fåll sin källare översvämmad där tvättmaskin och en fylld frysbox blev totalförstörda av vattnet.

Han lotsade vår chaufför Edgar in tili Norges äldsta stad där valfångsten tidigare var huvudnäringen . I dag kan den bara ses på museum .

Tönsberg firade sill 1.Joo års jubileum år 1971. Men troligen kommer utgrävningar all visa all staden är äldre än så. Staden har eli

museum över valfångsten .

Och det är något att se . . .

Tänk er att stå inne i skelettet av en blåval som enbart själva skelettet mäter 25 meter och har haft en vikt på 122 ton . Bröstkorgen har ett omfång som et! mindre rum men rätt högt i tak. De organ av valar som finns bevarade är impone· rande.

Inga smä jiskben färefaller A1/an Söderström frän Pojo an liinka när han til/sammans med andra SPF:are står under skelenet av en vai i museet i Tönsberg.

Många avdelningar 1 anslutning tili museet finns många andra avdelningar som emellertid påminner rätt långt om våra museer så de måste utlämnas från det här referatel.

En avdelning där man byggt upp byggnader som använts för olika ändamål finns ocksll ; anslutning till museet.

Stavkyrka Följande dag besöktes bl.a. stavkyrkan i Heddal , en av Norges i dag 32 bevarade och den största av dem.

Exakt hur gammal den är är inte helt klart men den nämns i handlingar från 1315. Korettorde emellertid ha yarit et! ay skeppen i en kyrka som uppfördes redan

pA 1l00-talet. Den invigningsdatum man funnit i runskrift i kyrkan har tolkats tili 25 oktober 1242.

I kyrkan finns bl.a. en biskopsstol som är sisådär omksing 1.000 år gammaloch torde härstamma från et! hednatempeJ.

med den isländska norsam- sorg i Island (Sigu rdur Gudordförandens visilkort på mundsson). holellrummel.

Vi fick en uppfallning om utvecklingen under århundNär sammanträdena bör- raden. På 800- tili 9oo·talen jade var det han som hälsa- var det barnens plikt att sörde oss välkomna och höll ja för de gamla och för de det första fö redraget om . falliga. Den som inte hade Eldrepolilikk og Eldreom- någon familj fick gå runt och tigga. Under en st räng vinter på 970-talet rådde en länsman folket all slå ihj äl de gamla och att sätta ut barnen för all dö, men på Alltinget stiftades år JooOen lag som förbjöd della . 1 slutet av JooO-talet återstiftades en lag om egendomsskatt, enligt viiken var och en måste betala 1 % av sin egendom tili kommunerna.

Tre fjärdedelar av detta gick tili biskopen , kyrkan och prästen, de falliga fick den sista fjärdedelen. Della var första gången man på Island erkände all samfundet har ansvar för de hjälpbehövande ... Som överallt annorstädes i Norden gick utvecklingen långsamt fram äl. Efter den franska revolutionen fick man upp ögonen för all alla människor har rätt att Tre jinländare vid Norsam på Island. Fr. v. Sirkka Torvelafrån Björneborg, Siv Tunzelman leva som likaberälligade och von Adlerflug SPF och Lisbeth Åkerholm som representerade Folkhälsan. fria , också de äldre kunde

ställa krav på samhällel.

Början tili en ålderdomsförsäkring gjordes år 1890, då det beslöts all bilda en stödfond. Det ledde tili allmän folkförsäkring på 19OO-talet och frän år 1983 är var och en som fyllt 67 år berälligad tili pension.

Ser vi på Island i dag så har utvecklingen som i de andra nordiska länderna gåll moI allt bällre förhållanden för de äldre. Man strävar tili all alla så läoge som möjligl skall kunna bo i

ege! hem, man satsar på hemhjälp och sjukhjälp lika väl som mao bygger allt ner åldringshem. Servicegrup· per planlägger hälso· och 50ciaIhjälpen för pensionärer, bedömer behovet av "pleje· hjälp", d.v.s. för dem som behöver mer vård än fulll friska pensionärer och sörjer för att var och en får den vård som behövs.

Betalningen för hemhjälpen delas mellan kommun och stat. Staten står för 35 Forts. på sido 18

te bagag t i bus en.

Svend Foyn Stadens store man heter emellertid Svend F 0 Yn. EIler kanske vi måste tillägga en av stadens stora män för de är mAnga. Men Foyn var den som utvecklade de fångstredskap man använde sig av vid valfångsten ända museum motsvarande våra fram tili dess den förbjöds landskapsmuseer och eli för nllgra IIr sedan.

Föreningen Norsam samlar varj e år represenlanler från de nordiska länderna för all diskulera de problem ä1dreomsorgen för med sig. 1 år var Reykjavik i luren all ta emol kongressdeltagarna.

Eli vänligt land , en vänlig stad, eli vänligl värdfolk var

det vi Iräffade på . Vi, d .v.s.

Jerker ocb jag liIIsammans med en grupp från Sverige och Finland, anlände någol Irötta och liIIlufsade kJ. 3.30 f.m. (linsk tid) liII vårl hotell, men tillvaron tedde sig snart Ijusare, när vi mollogs av en vacker blombukell

Forts.

p~

sido 12

MÖTESKALLELSE Svenska Pensionärsförbundet r.f. sammankallas tili stadgeenligt höstmöte onsdagen den 23 november 1988 på H otell Hospiz , Berggatan 17 b i Helsingfors.

Fullmaktsgranskning och kaffe från kJ. 12.00.

Enligt § 14 i stadgarna har medlemsförening med 1-100 med lemmar räll att sända en befullmäktigad representant , medlemsförening med 101-200, medlemmar två och medlemsförening med öyer 200 medlemmar tre representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst.

Efter de egentliga årsmötesförhandlingarna har deitagarna möjlighet att ställa frågor tili förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen

2

Våra bostäder F

,.

JERKERS RUTA

rad så all den elektriska belysningen ersätter bristen på dagsljus. Nu märker vi att vi har må nga frAgor all ställa. Är trösklarna så höga att vi läll snubblar över dem? Är badkaret svårt all ta sig i och ur, vore det inte bättre att ersätta det med eli duschkar. Hur är det med hyllor och garderober, kan vi lätt nå alla förvarings utrymme n. Må nga kök t.ex. har ju hyllorna fö r högt placerade för en medellång e iler en korI person.

rågan om valmöjlighet när det gäller boendeform har dryftats tili lust och leda. Argumenten för och emot ålderdomshem , servicebostäder eiler den egna lilla Iyan har varit legio. Denna gå ng viII jag inte penetrera det problemet, inte heller ta upp frågan om hemhjälp och sjukvårdsservice. När det gäller ålderdomshem och servicebostäder arbetar arkitekterna nuförtiden energiskt på goda planlösningar, om det inte alltid Iyckas dem är det ju mänskligt all missta sig och de strävar nog ärligt tili all ordna det tili det bästa . Det jag i dag viII ta upp är frågan hurudana privata bostäder vi helst viII ha .

Nu är det ju så all vi äldre inte gärna viII ändra på vårt liv, vi trivs nog bäst om vi har vårt invanda livsmönster. Men hurudant skall det vara, vad önskar vi oss av vårt hem .

a , minsann , del finns mycket som man borde granska och ta hänsyn tili . Nu väntar jag bara på frågan ; Hur skall vi kunna påve rka byggnadsföretagen och det sätt på vilket nybyggena planeras. Jo, just genom att a llt id när det ä r aktuellt påpeka det hilr.

Om eli ak tiebolag bygger ny tt så har man möjlighet att uttala sina önskningar. Om man hyr en bostad så skall man också granska allt det här och mycket mera tili, inte bara godta allt utan urskillning. Ka nske det också vore skäl att i pressen ideligen påpeka just dessa fakta . Jag har för mig all det mycket ofta förekommer artiklar i tidningarna, både skrivna av sakkunniga och också av dem som viII göra sin röst hörd .

A

N

ntag all du eiler jag eiler någo n av våra bekanta tänke r flytta tili en ny bostad. Vi går runt och inspekterar och bedömer. Gärna skall det ju finnas någon trevlig gård med planteringar. Kanske en park eiler eli skogsområde i närheten. Vi viII väl inte bo i den bullrande trafikseklOrn i stadens centrum, men kanske inte heller så lå ngt ute att släktingar och vänner har svårt all komma och hälsa på. Vi ser på den trevliga gården med slingrande gångar, kanske de slingrar sig både i horisontal- och vertikalplanet.

Kommer det att bli hait under vintern, då vore det skäl all sälla upp skyddsräcken som kan ge oss säkerheI. Så öppnar vi dörren och går in i själva huset. Är dörren så bred all en rullstol vid behov kan rullas in?

Det kan kännas tryggt att bo i bOllenvåningen för all undvika spring i trapporna, men om det inte går för sig vore det önskvärt med hiss. Också den skall vara anpassad efter rullstolen . Finns det goda ledstänger i trapporna? Helst borde det vara en på varje sida som det nuförtiden är ordnat i sjukhemmen för de gamla.

Låt oss så ta oss en tili på själva bostaden . Ljust skall det vara, vår syn är inte me ra den bästa och vi viII inte leva i halvskymning. Armaturen bör också vara plane-

J

u är det ju kanske inte så ofta man kan flytta in i e tt nybyggt hus. Efter ett visst antal år måste väl de flesta bostäder saneras. Då är det dags att syna allt i sömmarna och se vad som kan göras. På landet kanske inte ens vattenledning dragits in, kanske WC Iyser med sin frånvaro . Här är det dags för kommunerna all hjälpa med understöd för all förbättra situatian en.

J

ag Iror all det viktiga är all vi , förrän vi börjar klaga över bristerna , tänker igenom vad det är vi strävar tili, vad vi anser all behövs. Det är ju inte några orimliga krav jag framfört, det är sådant som vore bra för alla , från småbarn upp tili medelåldern och tili den silverne åldern. Kom bara ihåg att vi har räll att uttala våra åsikter om samhälleliga problem avalla slag. Vi har inte mist vår omdömesförmåga och vårt människovärde bara för a lt vi nu lyfter vår pension

även om vi stod varandra

mycket nära. Jag besökte henne ofta och hennes man Valle. Jag sali och Iyssnade tili hennes hågkomster från vår gemensam ma he mby, hennes berällelser om den kamp, möda och glädje som li ve t hade givit henne . Jag

Utgivare : Svenska

Pensionärsförbundet r.f.

Ansvarig ut giva re

och chefredak tör

.,

Gurli Nurmi Redaktionens adrcss: Centralg. 87 D

10300 Karis tel. 9 11 -362 80

ISSN 0359-8969

........ ,...

Ekenb Tryckeri Ab

hjälpte tili med städningen ibland . Hon delade med sig av sin andliga visdom. sina bibelverser och sånger. Det innebar för mig en stor trygghet att veta att tanl Strandman bad om Guds beskydd i mitt liv . När det blev dags för henne att f1ytta tili å ldringshe mmet skänkte hon mig några kära ägodelar. Den sjuarmade Ijusstaken tar jag fram när det blir högtid.

En vacker försommardag fick jag bud om att vår gemensamma stund nu var slut. Tant Strandman hade dött. Ragnar, hennes gode vän och jag blev anförtrodda att föra hennes stoft tili hembygdens bårhus. Då fanns ännu inga begravningsentreprenörer. Ragna r körde långsa mt , varligt längs den krokiga vägen, ojämn, tjälskadad, 37 km. lång. Det stod en air av högtid kring lastbilen. Evigheten kändes nära .

Och varför drar jag mig tili minnes ta nt Strandman idag? Kanske framförallt för att jag alltjämnt ibland känner mig buren av hennes förböner. Hon Iät mig en gång rama in mill studentfolO . Det hängde ovanför hennes säng och finns nu i mina föräldrars sovrum.

Förbönen fortsätter. De

~JIi I .... t...l Qr

soner . som har en positiv in-

snmhii lte

som ersättning för många års slil och sJäp. Se} buss pä

srällning tili pensionärerna

samhället bara, det skadar aldrig.

Siv T unzelman v. Adlernug

och pensionärernas livsfrågor. Rösta på dem, obero-

rällighet tili social och ekonomisk trygghet på äldre dar.

Bussar för beställningstrafik.

Vår tid på jorden Din och min tid är vår gemensamma tid, vår stu nd , vårt ögonblick på jorden . Jag drar mig tili minnes mina gemensamma stunder med tant Strandman. Jag var helt ung , hon i mina ögon mycket gammal med det silverg rå håret och de lugna rörelserna. Hon va r aldrig för mig ta nt Ingeborg, utan a lltid tant Strandman ,

Nästa veckosl ut , inkom- ende av parti. De kandidamande söndag och må ndag , ter. som arbetar med pengär Finlands folk tili valur- sionärsverksamhet och de norna . Det gäller att för fyra som klart deklararer sil! är framåt välja kommunala stöd för "äldrepolitik", dem förtroe ndemän och -kvin- skall vi stöda i årets kommunor. Pensionärerna är en naivaI. mäktig vä ljargrupp i samUnder den kommande 4 hä llet. års peri oden kan följande valprogram, nä r de t gäller Hur bevakar pensionärerpension ärer gärna prioritena bäst sina intressen? ras: Genom att rösta.

Den som viII bo hemma, Det är statistiskt bevisat skall kunna göra det, med att pensionärerna är nitiga hemhjä lp och med hemsjukröstare. Det är så det skall vård där det behövs; vara. Nu, då både förhandsDen som viII komma tili röstning och he mmaröstning institution, skall kunna välja är tillåten, borde vi t.o.m . mellan åldringshe m, servicekunna uppnå ett 100-% rehus, gruppbostäder eiler sultat -valdeltagande. sjukhem; Rösta! Äldre människor skall ha På vem skall vi rösta? räll all komma tili en instiSvenska Pensionärsförbun- tution i en annan kommun det har inskrivet i sina stad- än den där de är mantalsgar § 6: Förbundet är neu- skrivna, exempelvis för all tralt i politiskt, religiöst och komma närmare sina barn ; språkligt avseende. ProtoÅldringshemmen bör finkollet föres på svenska." nas kvar och rustas upp, det Såhär i valtider måste vi skall finnas egen dusch och konstatera att förbundet är toalell och kokmöjligheter i opolitiskt, men att man på varje lägenhet; finskt håll anser att vi står Vårdideologin inom åldSvenska Folkpartiet mycket ringsvården bör utvecklas nära . Blod är tjockare än genom eli intensifierat samvatten . Språket förenar och arbete mellan kommun och är den viktigaste samman- olika frivillig-organisationer bindande Iän ken § 6 tili - häri inbegripet pensiotrots . närsföreningarna.

I de nesta kommunerna De människor som har finns inom olika partier per- varit med och byggt upp v rt

som står mig nära nämner mitt namn inför Gud. Vi brukar kaila hösten skördens och mognandets tid . I den stillhet som är egen för hösten djupnar perDetaljer som spektivet. döljs av sommarens blomsterprakt och jämna grönska träder allt tydligare fram under det avklädande som hör hösten tili och tilltar alltmer ju längre hösten framskrider. Naturen blir nya nsrik . Är det inte ofta på samma sätt i människans liv? När hälsan sviktar, krafterna avtar och benen kanske inte bär lever en människa sitt Iiv i stillhet. I den tilltagande ålderns vila och ensamhet djupnar ofta perspektivet.

Då finns det kanske tid för en ny aktivi tet. Då kan dina sömnlösa timmar under nalten och ensamma stunder under dagen fyllas av den närvaro som förbön innebär. Barn, barnbarn , släktingar. vänner är dig nära när du nämner dem vid namn inför Gud, samtalar med Gud om faror och svåra situationer i deras liv , jublar över den gläd je och Iycka som de får leva i. Genom förbön har vi alltid förmånen att få fungera som förbindelselänkar mellan Gud och den som vi ber för. En atmosfär av Ijus och värme

breder ut sig när vi ber för andra. Det finns säkert någon som behöver din förbön idag. I synnerhet alla barn är beroende av all någon ber för dem . Våra barn och un ga som ideligen utsätts för ångestskapande intryck och dras in i svåra sammanhang behöver det skydd som förbön kan ge.

Vi ber i e n av våra nya psalme r, pS. 332: Låt vå r bön för dem bereda väg för din barmhärtighet. Vi får dra ner Guds kraft , Guds godhet och barmhärtighet över dem. Vi ber att Guds kärleks målar skall få omge dem. Varken de eiler vi är medvetna om förbönens kraft , men det att någon har bett för dem får i framtiden sin avgö rande betydelse.

Vår tid - den tid som du och jag får dela kan fyllas av sådant som har ett värde längt fram i tiden , i andra människors ögonblick på jorden.

Från 1.6.1988 kan vi köra Irån Nyland och angränsande Iän i såväl inrikes- som utrikestrafik.

hOT

•

----..,.= -

eli

.:.

-

LINDHOLM LINES ~

Horsbäck _ Ekenäs 10600 Tammiseen - Anland (91 1l 13808 - Telex 131 19 - Telelax (911) 62066

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10-14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto: Helsinglors Sparbank 405511-41117 Postgiro: 1203 95-8

För en levande tvåspråkighet

~ 'S!)

MIMI WIIK

Iris Ericsson sjukhusteolog

Jag arbetar för en fungerande hemvård!

Sfp iVanda

3

Höstens och vinterns besvärligheter l-

e It

n 1-

4

E ft e r e n no rdi sk ö nskeso mm a r med sö nde rsvedd a gräs m a ttor , gul - oc h brunbrä nda bjö rka r , fi ske ns frå nva ro vid a bborr- och gäddgrynn o rn a och utt o rkade brunna r va r vi tvu gna a tt fö lj a a lma nacke n o ch ta e mo t e n sto rmig regnfylld Den kl ädsa mm a höst. b ronsfä rgade solbrynta hyn bö rj a r sm å ningo m öve rgå i e n mindre fö rde laktig g råbrun kul ö r , samtidi gt so m hud e n to rka t oc h blivit skrynklig och fö ljaktl ige n

"gamma!", vad sam sederme ra ka n hä nd a d e t få r fra mtiden utvisa. Fö r m ycke t soi ka n va ra fa rli gt fö r hud e n . Höste n ha r o hj ä lplige n ko mmit.

Vi m ås te m edge a tt höste n ha r sin c ha rm , gra nn a fä rger i n a tu ren , sva mpa rn as må ngfa ld , tra no rn as fl yk t und e r o upph ö rl igt trumpeta nde, vildgässe ns hesa kraxa nd e och sm åfåg la rn as pipa nde d å d e sa ml as i massor fö r a tt so m de stö rre fågla rn a bege sig p å d e n lå nga resa n tili söd e rns vä rme.

Vi m ä nniskoba rn sta nn ar mestad e ls kv a r i blås t , kyla och vä ta. Fö ljd e n blir o ft a d e t so m vi oc h ni kalla r flunssa. Orde t ä r j u e tt s la ngutryck fö r influe nsa.

Syno nyme r t ili d e t o rd e t ä r fö rk ylning och ka ta rr , me n i grund oc h bo tt e n ä r influe nsa ursprunglige n e n d iagnos so m inn e fa tt a r e n svå r sj uk-

e ft e rfö lja nde tö rst , a ptitlöshe t, illa m åe nde, hu vud vä rk , svinde l och ilske t inna mmerade sle mhinno r i mun och svalg . Innue nsa i o rdets rä tta be m ä rke lse ä r e n e pidemisk virusinfe ktio n so m alltid ha r skö rd a t må nga mä nnisko li v.

D e t so m vi i va rd agslag kall a r nunssa och innue nsa ä r e n va nli g infek t io n so m a ngripe r vå ra luft väga r med hosta och snu va so m fö ljd .

D e t ä r e tt av vå ra gissel som vi få r dras med hös t och vin te r be roe nde p å vå rt la nds klim a to logiska läge. I allm ä nh e t ka n m a n säga a tt sAd a na infe ktio ne r ha r vi va nt oss vid oc h vi ha r likaså bli-

infek tio n . Va nli ga e nkl a he mkure r skall m a n inte fö ra kta. Vid fe be rstegring ä r de t he I! i sin ordning a tt krypa tili sä ngs och hå llas d ä r tili dess ste grin ge n fö rsvunnit. Tili na tten ä r det bra a tt ta tv å aspirinta ble tte r vilke t ä r dose n fö r fullvuxna. Om

vit mer eiler mindre immun a mo t de " bobbo r" so m a ngri p e r oss. 1 va nliga fall ka n vi ka nske bestå oss med e n lite n febe runge so m efte r n åg ra d aga r ge r med sig.

Om fe be rn inte fö rsvinne r efte r 3-4 d aga r ä r det riktigt a tt uppsö ka lä ka re, i a nna t fa ll hå lle r vi oss i sä nge n e tt d yg n sed a n fe be rn avklinga t oc h dessuto m inn e ä nnu e tt dyg n fö rrä n vi ige n gå r ut på vå r dagliga p rom en ad . D e n hä r infe kti o ne n kallas på la tin nasopha ryngeotrac healis acuta, vilk e t betyde r infe ktio n i näsa ns , svalge ts och lu ftstrupe ns sle mh inno r.

O m näsa n droppa r e ile r rinne r ka n vi ka ila de n fö r snu va . D å lungo rn as luft väga r r e l a r OSS a tt id e li ge n harkt a

Nils Westerholm M ed .o. kir.dr. p rofessor mage n inte tå l aspirin , ta då två Dispe rin tab le tte r i stä lle t. Drick mycket vä tska oc h d rick tili natte n he t saft t. ex. sva rt vinbä rs- e ile r hallo nsaft.

Drag e n filt öve r e n lite t fru se n leka m e n och gä rn a e tt p a r yllestrumpo r p å fötte rn a. Om saft e n int e fi nns he mm a , de t h a r varit li te t d åligt m ed saftbä r i å r , tag d å lite t rö dvi n och bla n da

d <> ..... e il e r r ä tta r c sag t s jukd o m ssympto m . lnnuensa i

o ss k a n v i kail a d e t fö r h os ta

d e l i e tt g las h e u sockervalten . J ag vet inte om rö dvin

o rde ts rätt a bem ärk e lse ä r e n svå r in fe kt io nssjukdo m som uppträd e r 2-3 gå nge r und er 100 å r. 1889- 1890 grasse rade de n R ys ka snu va n , 19 18- 1920 härjade Spa ns ka sjuka n och 1958 he msö ktes vå rt la nd av !t a lie nska n .

Kä nn e teckn a nde fö r d essa influe nsor va r hög, t. o. m . m yc ke t hög fe be r , ut m a ttnin g, utt o rkning med

och när det gä r o nt i sva lge t d å vi svälje r ka lla r vi d e t ha lsflu ss. I a llmä nh e t ä r d e hä r å ko mm o rna besvä rli ga me n o fa rl iga. Vi kan lug nt skö ta oss he mm a och se tiden a n und e r några d ygn .

Hur ska ll vi d å skö ta oss he mm a? D e t ä r e n fråga sa m vi m ä nnis ko r fra mkasta r nä r de t bö rjar kä nn as besvä rlig t vid e n ba nal a kut

har någon nämnvä rt Jäka nde e ffe kt , me n å tminsto ne är de t skö nt m ed några va rm a rö dvin sklunk a r o ch d å ä r d e t trevliga re a tt d ri cka e n rö dvinstut ing, de t gå r likso m lä tt a re a tt va ra e n a n ing krass lig d å . Om sva lge t kä nns strävt och o m d e t gö r o nt a tt svä lja , tag då n ågo n aro ma tisk s.k. ha lstab le tt , t. ex . E uk a lyptus och sug på

De gamlas vecka i Jugendsalen UNDER DE GAMLAS VECKA HAR PENSIONÄRERNA VARIT LlVLlGT I FARTEN . VECKAN INFÖLL I ÅR 1- 9.

OKTOBER . Huvudfesten a rra ngerad es i T a mm e rfo rs.

Carl-Gusta v Boed ecke r represente rade fö rbundet. I Jugendsale n i H e lsingfors svarade pensionä rsorga nisatio nern a fö r arrangemangen .

V ä rt förbund , SPF, var i elden lördagen den 8 :e . Siv Tunzelma n von Adlerflug, förbundsordföranden , talade om ä ldre omsorgen och om förbundets roll , nä r det gäller att aktivera pensionärsföreninga rna att ta kontakt med a ndra organisationer inom å ldringsvä rden i akt och mening a n få tili stä nd e tt aktivt samarbete med ko mmunens beslutande organ .

Grankullatrubadurer unde rhö ll publiken med sina glada visor och Vanda Svenska

Pe nsionä re r unde r ledning av Mary o ch Run a r Ke kol a uppträdde med se niQrd a ns.

Fö r de n esta va r intro duk-

tianen av sittdanserna en nyhe t. Senio rda ns ka n dansas p ä m å nga sä tt.

Sydlo jo svenska pe nsio n äre r fa nns unde r he la vecka n i Jugendsal e n . I ett eget bäs demonstre rade man tillve rkningen av d ocko r o ch tillha ndahö ll mönste r fö r fram-

tid a till ve rka re av d ocko r.

Docko rn a ä r säd a n a mjuk a le ksa ke r , so m gläd e r ul a ndsb a rn fra mfö ra llt i Afrik a.

Sydlo jo p e nsio nä re rn as 1111tiativ ä r vä rt e n sto r a pplåd .

T ac k kä ra ni. TACK A sta !

Und e r he la lö rd agen kund e m a n ocksä se video filmer frå n fö rbunde ts a kti vite te r under jubile umsä re t och frä n somm a rdage n 1988' i M a ri e hamn p å Äl a nd. Slutint rycke t va r glädj a nde m å nga b esö ka re de th ä r ä re t , men så hade re kl a men också skö tts effektiva re ä n tidiga re. Fö rbunde ts verksa mhe tsle dare, Jerker Nybe rg , hö ll sä kert trådarna i sin hand .

e n ta ble tt d å oc h d å und e r tä nker här frä mst på C-vit ad agens lo pp . Vid e nvisa mintable tte r , Sele ntab le tt e r hostre tninga r ä r Euka lyptus och alla ta ble tte r so m utbra . 10 ta ble tte r i e tt glas bjuds i fo rm av anno nser i he tt va tt e n . Nä r tablette rn a tidn inga r , t idskrift e r och TV bö rj a r lösa sig, a ndas in ge n- mo t hu vudvä rk i frä msta o m munn e n d e va rm a å ng- rumm e t. Se n t illko mm e r ä no rn a. De t lä tt a r. - Vid e n- nu annonser som utlovar vis sn uva hj ä lpe r ka mfe rsal- kraft e r oc h god hälsa . Bva. V ira lite t bomull runt vit a m in table tt e r salufö rs oc h ä nd a n på e n tä ndstic ka stryk utl ovar hjälp vid trö tthe t , ka m fe rsalva på b o mulle n ne rvvä rk oc h stress. A v de och fö r in d e n fö rsik ti gl i hä r medici ne rn a oc h m ycke t näsbo rre n , vin kelrä tt m o t a nn a t tar vå rt kära fo lk m ycnäsans lä ngd riktning. U pp- ke t , fö r a tt med sto ra mä ngre pa de tta även i d e n a ndra d e r snabba re ko m ma öve r näsbo rre n oc h lå t salva n gö- smä besvärlighe te r med hosTa sin verkan e tt p a r minu- ta, snuva oc h ha lso nt.

Visst ä r det me ninge n a tt teT, varefter salvastickorna av lägsnas . De n som e ve ntu - vi skall gö ra allt fö r a tt proe llt tvi ngas tili nysnin g med fy lak tiskt skydd a oss mo t stickorna i näsbo rrarna bör a ku ta infe kt io ner. D å bö r vi minnas att inte nysa ut gen- fö rst och frä mst m innas att o m näsa n . Ö p p na munn e n de t inte är med medikam e noch lå t nysninge n explo de ra te r vi skall skydda oss u ta n ut i mun hälan. - V id host a ge no m a tt leva så a tt vi undfö rsök m ed ho nung gamm a l viker o lika sm å ak ut a infe kfolkmedicin: koka e n cit ro n t io ner. Tvä tt a hände rn a n ei vatten i tio minuters tid. re gä nger o m dage n och Ci trone n och dess s kal b lir frä mst e ft e r a lla "but iksvisimj uka. Pressa ci tro ne n i e n ter". Gurgla m ed a ntisepci tronpress. H äll citronsaf- tisk t mun va tt e n mo rgon oc h te n i e tt va nli gt dricksglas kvä ll och efte r det d u haft t illsätt 2 m a tsked a r glyce rin ko nt a kt med a nd ra mä nnioch fyll glaset m ed ho nun g. sko r och h. mn at i fo lksa mO mrö res mycke t väl och in- linga r. Kl äd dig va rmt. Yllet ages e n tesked 3 gå nge r byxo r och lå nga ka lsonge r daglige n . O m inte detta ge r värme å t ned re kro ppshjälper kan e n a nn an husk ur delarna. varma strumpor prövas , nä ml ige n kok t lök - och skodo n so m lä mpa r sig mjölk. Om d e t hä r inte bo- fö r hös t- och vinte rvader. tar inom nägra d aga r ä r d e t Skydd a he la kroppen mot bäs t a tt be e n läka re sk riva vi nd. Med lämp liga plagg ut e tt rece pt p å riktig host- fö r höstväder oc h lä mpliga

medicin vilken man skaH ta in enligt o rdinationerna och

\i kaså för vinterväder.

Hur oft a hör man inte sägas a tt jag ha r fä t! flunssa fö r a tt jag sa tt i drag. De t ä r inte drage t so m d ire kt ästadko mm e r infe kti o ne r m e n om tillräc kl igt virule nt a "bobbo r" fi nns i kro ppe n ka n e n avkylning ge nom exe mpelvis drag va ra e n b idraga nde o mstä ndighe t som nedsätter krop pe ns mo tnerna som överraskar oss stå ndskraft ge no m e n t ill fä lb åd e höst och vi nt er. J ag li g av kyln ing . un der inga fö rh å lla nd e n m issb ruk a doserin ge n .

J a, a pro på missb ruk a så fö re ko mm e r de t d essvä rre i re la tivt sto r utsträcknin g hos oss a tt m a n ä te r allskö ns p ille r och table tte r bL a. fö r a tt mo ta Olle i grind och i d e t hä r falle t ä r O lle ingent ing mindre ä n de a kuta in fe kt io-

Haga Pensionärer r .f. verksamhetsplan hösten 1988

m ed överraskningsprogra m . sönd. 13: BASAR i Elsebo k L 12 - 15 me d lo tt e rie r , lopptorg, ha nd a rbe te n , d eliOkt. ka tessbo rd och kaffeservefred . 14: Unde rvisnin gs- ringo räde t Margareta GrigorkolT fred. 25: Socio no m Ebba be rä tt a r o m e n resa tili Jakobsson info rm e ra r o m Sko ttla nd m ed bilde r. p e nsio n ä rslive t. mä nd . 17: Teaterresa tili D ec.

Stockholm med bL a. Milles- fre d . 9: Julfesten firas på gå rde n , museer i staden o ch T e kni sk a Fö re ninge n (TFiF)

Om vintern bör man minnas a tt man in te sk.1I utsätta sig för vi nd om också ute-

temperaturen endast utvisar e tt par graders kö ld. Ju hå r-

dare vi nd dess stö rre risk för frostskado r pä utsa tt a hu dp a rt ie r säsom näsa , kinder och öron. D e t värsta är att m a n inte alltid själv märker a tt e n köldskada vid smä kö ldte m pe ra t urer hå ller p å a tt utveck las. Det är vanlige n förbipasse ra nde, helt utomstäende pe rsoner som ser a tt vi få tt vita näckar på ki nderna oc h upp m ä rksamgör oss på de t int räffade. I såda na fa ll är de t bäst att ge nast vä rm a de t vito stä llet ge no m att trycka e n va rm ha ndske emot e ile r varför inte en varm h a nd mot kinder , näsa eile r öron. A ldrig skall man gnida en begynna nde fros tskada med snö_ vi lke t dessvä rre är ganska van ligt. Gö r ma n det skadas hu den på det angripna ställe t.

Tili de t här måste jag ännu tillägga a tt om man riktigt fö rsöke r mo ta rbe ta ak uta in fektione r som hör tili va nl ighe te rn a hos oss borde m a n ä ta på regelb undn a tid er och se tili a tt mate n är rik tigt sa mm a nsatt , dä r bör fi nn as ko lhyd ra te r , p rotein , fe tt i mycket sm å mängder oc h helst vegetab iliskt fe tt , bort med socke r och tobak istället fr u kt och rotfrukter oc h grö nsaker. Vila varje dygn tillräckligt och glöm inte d e n dagliga promenaden fö r syre ts sk ull , gä rn a regelbu nd na p assa nde fysiska akti vi te te r , psykiska aktivi te ter äve nso m a nd li ga. Geno m dessa sm ä fö rs lag hälls kroppe n i skick och h a r förm äga n a tt mo tstå m å nga in fektione r och skydda E r för m å nga av höste ns och vinterns besvä rli ghe te r.

k L 13- 17 med god j u lma t och " juligt" p rogra m.

Pä m å nadsm ö te n sj unger vi b äd e a llsång och körsång tili Lilia n H yvä rine ns acko mpa njem a ng .

Styrelsen rese rve ra r sig fö r e ve ntu ella prog ra mfö rä ndringar.

Vi ö nska r a lla e n god fo rtsättning p å höstsäsongen.

" Intiman" :s " Me and my girl" på prog ra mm e t. fre d . 28 : Fö rfa ttaren Marita Lindquist berä tta r om sin o ch do tte rn Ankis ve rksa mhe t.

No v. fred . 11 : Födelsedagsfest

Höstens g/ädje är de stora him/ama fyllda av sällsamma mo/n , ett rymdemas drama av färger och mörker.

Bakom dem vänrar stjämoma att få komma så nära 11(( de kan snudda vid skogens IOppar_ Då sträcker hösten upp mot dem trädens nakna grenar och sjunger sin mörka sång av g/ädje .

5tå under ett sådanr naket träd en kväll och /yssna Viola Renvall

VI MOTS IGEN.

Ett trivsamt semester- och konferenshotell i svenskspråkiga Österbotten, • 100 rum - 220 bäddplatser • 4 restauranger • Funktionella konferensrum för upp tili 120 personer.

• 4 bastur.

Ring 967-303 66 och begär vår nya konferensbroschyr.

-~ ­

IbNTELL

Kanalesplanaden 13, 68600 Jakobstad tel. 967-303 66, telex 7558

4

Samnordisk pensionärskultur För sjunde året i rad iobjöd Samnordisk Pensionärskultur tili kulturseminarium den 21 - 27 juni 1988, den här gången på F~royar f61kahåskulå på Färöarna i Torshavn. 50 kulturutövande pensionärer representerande hela Norden hade hörsammat inbjudan .

Från Finland deltog tretton personer, av dem var fyra rrån Åland.

Jnitiativtagare tili samarbetsorganet för pensionärskulturen i Norden , Samnordisk Pensionärskultur, är Bjarne Lönegren, Ingå , Finland . Han fungerar även som dess ordförande. Sekreterare är Margareta Sirviö , Grankulla, Finland . Sverige har lYå delegater , Norge och Danmark likaså lYå och Färöarna , [sland och Å land vardera en.

Seminariet öppnades i Nordens hus av kulturminister Lasse K Ie i n . Vid dena tillfälle överräcktes som gåva tili Nordens hus från Samnordisk Pensionärskultur en rana, ka llad " Nordisk aftonrodnad". Den ä r vävd och designad av Göta Bergman från Grankulla.

Festtalet hölls av dr Carl Öhman, ledigt och elegant som vanligt. Han betonade bl.a. vikten av pensionärskultur, och uppmanade oss sam är aktivister att inte glömma de ensamma , utan an försöka få dem med .

Man fär dock inte ställa för höga krav , så att man

sk rämmer bort någon , påpekade han .

Undertecknad deltog för fjärde gången i dessa seminarier, och var med i idegruppens arbete. Jag hade även möjlighet an introducera seniordansen, en popu-

stod som värd för en diger luneh en annan dag .

Den finländska honorärkonsuln Thorleif B j ö r k1u n d inbjöd den finländska gruppen till sin he m, vilket uppskanades mycket av oss a lla .

Tili slut e n kort presenta-

lä r dans- och motionsform för oss i den mogna åldern . tion av Färöarna .

Tili min gläjde blev den geFäröarna är e n självstynast populär bland deltaga r- rande del av Norden min na , oeh kontakter knöts för ute i Nordatlanten , mellan eventue ll fortsättning i fram- Norge , Skonland oeh [sland . Färöarna består av 18 tiden .

Seminariet var ingalunda öar som omfattar 1.399 km" någon semestertripp: dagen Lande t har 47 .000 invänare.

Det färiska språket är det började med morgontrim kl.

7.15 oeh fortsane med offi- officiella språket som a nciellt program i hård takt vänds i skolor och administration . fram tili kl. 18.

Lagtinget, "den lovgivenOlika ämnesområden har behandlats under dessa kul- de f6rsamling ", består av 32 turseminarier, och respekti- medlemmar, fördelade på 6 ve lands särart , kultur och politiska partier. Socialdenatur har alltid funnits med mokraterna är i majo ritet i föreläsningar och gruppar- med 23,4 %. beten . Nämnas kan teman Fiskeriet har varit huvudsom ull oeh ullbehandling , näringen i 100 år. målning , lyrik , nordisk lineEn modern fiskindustri ralur, pensionärernas situa- med 22 fabriker , fördelade tion i det ak tuella landet över öarna , framställer bl. a. o.s.v. fiskfileer. De exporteras En heldagsutfä rd företogs djupfrysta , värdet uppgå r tili Klaksviks kommun , Nor- tili 674 milj . kronor.

Härtill kommer fårnäringdllernas centrum , den näststörsta byn pä Färöarna med en, samt fågelfångst. ca 5.000 invå nare, 2.000 får Färöarna är en underbart och massor av bilar. Klaks- vackert land med storslagen viks kommun bjöd på luneh , och omväxlande natur; höga med stadens borgmästare fjäll , gröna dalar , sund och som värd. Christianskirkjan fjordar. Bebyggelsen ligger besöktes, likaså en serviee- vid stränderna och husen och kronikerhem för åld- står tän intill varandra. De ringar. är välhållna och målade i Torshavns borgmästare olika [ärger , vilket ger liv åt

Astrid Harjlllifl , Esbo ocl! Mary Kekola, Vanda startklara Jör Färöama.

landskapet. Tomtpriserna är höga . Tomterna omfattar endast 500 m 2 , och därför bygger man pä höjden .

Bilvägarna ä r utmärkta och förbindelserna goda .

Det finns tunnlar och broar samt färjförbindelser mellan öarna. De små öarna betjänas av helikopter.

Modernt jetflyg ä r insatt på turen till Fä röa rna.

Golfströmmen _gör kiimatet mildare. Sommaren är dock förhållandevi s kylig, i genomsnitt + 11 På vintern är medeltemperaturen

Kulturen blomstrar på må nga olika områden, och Nordens hus tjänstgör som kulturcenter.

De mest kända kulturpersonerna på öarna är diktaren och målaren William H e inesen och skribenten Jl1lrgen-Frantz Jacob se n, tack vare att de skriver på danska .

Den sociala sektorn är på de flesta områden helt utbyggd .

Politiken inom äldreomsorgen går ut på att göra det möjligt för de äldre att skö-

ca +4-S'C.,

las i hemmen sä tänge som

0e.

möjligt. Folkpensionen följer i stort set! de danska reglerna .

Skolväsendet är i nivå med det danska, men den akademiska utbildningen ges enbart i Danmark.

Turisme n har kommit tili öarna för att stanna . En resa dit är en investering i känsloupplevelser.

En bit av mitt hjärta blev kvar bland de grönskimrande fjällen i landet annorlundao Mary KekoIa _

Regn skrämde ej 1000 pensionärer De regntunga skyama över laodskapet skrämde inte de österbotlniska pensionärema, som i täta skaror samlades till distriktets sommarfest, som ror året arrangerats i Emet folkpark i Stor-Kronoby.

Paviljoogen var fylld närmare 1.000 pensionärer satl bänkade, när Nedervetil hornorkester, dir. Jan-Erik Nygren inledde programmet. Hornmusiken har gamla traditioner i bygden, de välkända melodierna senterades tacksamt av publiken.

<,

Karlebynejdens pensionärsföreningar stod för arrangemangen och organisationskommittens ordförande Volmar Fu ru hälsade välkommen. Han framförde samtidigt ett varmt tack till alla de föreningsmed lemmar som ställt upp och hj älpt till med de praktiska förberedelserna fö r festdeltagarn as välbefinnande . Österbottniska distriktets ordförande Levi Kl åv u s, viceordförande i fö rbunde t , gay i sin välkomsthälsning information rörande aktualiteter i förbundets verksa mhet. Av denna framgick att verksamheten utvecklas, an medlemstalet ökar, att det ekonomiska stödet till vår organistion möjliggör en fortsatt aktivering av förbundets fältarbete . En ny-

he t, stödet för rehabilitering , har tacksamt noterats,

äve n av österbottningarna.

Sommarpsalmen ljöd mäktig till orkesterns ackompanjemang, varefter Edvin Vikström utgående från 2 kor. 4, en stund av djup andakt talade om den invärtes förnyelse som Paulus bär fram tili oss isin förkunnelse. Den stämningsfulla andaktsstunden avslutades med psalmsång.

Kronoby och dess befolk-

ning presenterades ingående av Fredrik Tast. Bygdens natuT dess skönhetsvärden, näringslivet som gay arbet'; åt ortens innebyggare, skolväsendet , den kulturella verksamheten, idrottsföreningarnas arbete m.fl . aktiviteter. "En bygdebefolkning i välmåga och trivsamhet" slutade talet.

Efter ett par solosånger till eget ackompanjema ng av Brita Vikström följde festtalet, som hölls av rektor I

Bernhard Åström . Rektor Åström hade som tema valt eH i vårt utbildningsarbete och främst det teknologiska , aktuellt ämne. [ sin framställning, med titeln Snäv kunskap - djup visdom, klargjorde reklOr Åström begreppet om heihetens betydelse i dagens undervisningsmönster. De tekniska-teknologiska kunskaperna - " på burk" måste helt klart anses otillräckliga i de sammanhang

~

Foto: Jarl Sundqvist Med vid sommarsamlingen i Emet Jolkpark i Kronoby var bl.a. Levi Klåvus och Volmar Furu.

där vi värdesätter det mänskliga, den helheten som präglar livet. Egenskaper som i dag kännetecknar, inte minst pensionärerna livserfarenhet, livsvisdom, de gåvor som traditionen och känslolivet förmedlar i vår tillvaro får inte päverkas eller försvinna i den datoriserade epok som den moderna teknologin i dag går fram emot. Våra folkhögskolors undervisningsprogram, kurserna i olika ämnen, även lämpliga för pensionärer, tar sikte på ett berikande av de kunskaper som i dag som tidigare ger livet meningsfullhet. Ett fesnal som bars av värdefulla , för dagens kunskapssökande aktuella synpunkter.

För muntrationen i det digra programmet stod Christer Lindqvist , som befann sig i den lyckliga situationen att han hamnade under gökträdet = önsketrädet. De önskemål han här, öppenhjärtligt och frimodigt framförde, rörde förbättrandet av både lokala och personliga förhållanden fick av bifallet att döma - allt stöd av publiken.

På distriktsstyrelsens vägnar uttalade Else-Maj Johnson ett varrnt tack till arra ngörerna för ett fullödigt program och för de goda praktiska arrangemangen. Med anknytning tili da-

gens festtal uttalade hon sin goda stöd tili den kursverksamhet som rektor Åström rekomme nderade , samtidigt som hon meddelade om kurser för pensionärer, bl.a. arr. av De gamlas vai , av Arbetar och Medborgarinstitut. Önskemål emottages, meddelade hon samtidigt, ifråga om medlemmarnas trivsel- och fritidsintressen .

Programmet avslutades traditionsenligt m~d Modersmälets sång, tili hornorkesterns ackompanjemango Under pausen som följde smakade kaffet och de väl tilltagna ostsemlorna ypperligt. Träffar, med glada hälsningar och hågkomster - ett stigande sorl fyllde paviljongen. Storsamlingarna ger ökade bekantskaper, ökade kunskaper om tillvarons möjligheter, ökad trivsamhet - och - tro r referante n ökad livsvilja .

Och när dansgolvet i den stora paviljongen fylldes tili bristningsgränsen av dansanta pensionärer bekräftades förvisso ovanskrivna meningar. " Det tog slut för tidigt" var e n av festdeltagarna uttalat omdöme om en lyckad fest.

Alfred Smeds

5

Skaror av pensionärer samlades tilI sommardag let dä r Martin Fagerudd talade tili deltagarna.

Besöket i Gammelgården genomfördes mitt under en regnskur men det gjorde invad annars när ingåborna är te så mycke t. Där finns i elden. hölls i må nga hus att söka skydd i.

Oeh i museet kunde man höra igenkännande kom-

Stora skaror pensionärer frän hela Västnyland sam lades den 4 augusti tili sommarfest i Ingå.

Dagen blev en sueee -

mentarer.

Sekreteraren i Ingå pensionä~ rerna Ethel Helander hälsade välkommen oeh Jungerade som speaker vUl den västnyliindska sommardagen den 4 augusti. Samlingen hölls i I ngå oeh Jesten i gymnastiksalen i I ngå kyrkoby lågstadieskola .

- Komme r du ihåg när man använde dethär redskapet , var ut rop som f1ög mellan besökarna .

Lunehen i Hembygdsgå rden intogs av utrymmesskäl i två e tapper. Maten smakade alla och småningom var det dags att sam las i svenska lågstadieskolans bollhall.

Att den var fullsatt tili sista plats är givet. - Sorlet frå n publiken var förväntansfullt innan programmet sa tte i gång.

Rolf Sontag s orkester klämde i med sedvanligt gott humör och sprittande melodier. Ethel Helander. sekreterare i arrangörsföreningen . hälsade välkommen oeh fungerade som speaker.

En del av den Julltaliga publiken vUl den västnyliindska sommarsamlingen i Ingå.

"Full av Ingå"

lätt då man är så full av Ingå - Att ta la om Ingå är inte som jag är, sade Björn Hilden som skulle hålla dagens tai eiler kåseri .

Han gjorde en utflykt i den grå forntiden, en utflykt som de (Jesta tyckte att de i verkligheten nästan var med om. Han talade om riddarborgar, oeh saltskutor, munkar och biskopar så att mao nästan såg dem framför sig.

arbete mellan partierna oberoende av färg oeh att ärkebiskopen självmant bör avgå .

- Hur det var på andra o rter vet jag inte men i Ingå var frih etslängtan sto r under förryskningstiden . Och vi har ju inte preeis va rit buskablyga av oss här i Ingå, avrund ade Björn Hilden sin presentation av socknen.

Ingå hade eU stort behov

Glad Jöredragshållare i Ingå, Björn Hilden med Sylvi Heinström, Karis sam "bänkkamrat".

att hävda sig mot pålagorna rrån bruksorterna jämte Sjundby, Svidja och Raseborg, rramhöll talaren.

Kuddkriget är senare tiders pårund, Han berättade om jakten och fisket och kommunalförvaltningen . Den soekenskola som infördes i kommunen 1868 oeh läraren som avlönades med husrum , ved , foder och mulbete för e n ko samt två tunnland åkerjord och 100 mark per år.

De vik tigaste ämnena i skolan var läsning , räkning, skrivn ing och religion .

1878 fick I ngå apotek och 1888 anhöll man om egen posta nstalt.

1905 beslöt sockenstämman att kräva bl.a . en in· hemsk guvernör i Nyla nd , e tt enkammarsystem , sam-

Mera musik och sång Efter talet blev det sång och musik så det förslog.

Unga spelglada musikanter underhöll under Rolf Sontags Både unga och mind re unga ledning pensionärerna vid sommarsamlingen i Ingå . musika nter uppträdde. Nisse WolIsten - välkänd för ordna sommarsamlingen i kade för sin del och ho ppae n äldre generation - sjöng å r. Var nästa å rs samling des på samarbe te kring God så vi smalt. Oeh så kom rosker var då ännu inte helt Tid . Jerker Nyberg , förlighetsministern Wili Welt i klart. bundets verksam hetsledare, med sina rötte ri Schweiz - Samlingar av de tta slag avslutade med info rmation och drog ner skrattsa lvor. är oerhört viktiga betonade om förbundets verksamhet hans uppträdande är omöjhan. De ger nya impulser under hösten. ligt för mig att referera och krafte r att fort sätta än· Och sommardagen i IngA jag skrattade nämligen så nu ett å r fram ät. Det ha r va- avslutades som sig bör med våldsamt. rit en guldkant för oss som en stunds "tossdans" sam fått va ra med i dag. T ae k det stod i progra mmet.

Var blir nästa Ingå för e n fin dag . sommarsamling?

Ocksä Svenska PensioWaldemar H ei n srröm, närsförbu ndets ordförande .

Text: G r N som fungerar som ordföran- Siv Tunzelman von AdBilder: ur I urml de i den sa marbetsorgan isa- le rflug tackade för inbjution som fungerar i Väst- dan oeh hälsade frä n för· nyla nd , taekade slutlige n för bundet. Chefredaktören för att Ingå tagit sig a n att an- God Tid Gurli Nurmi tac-

SPF-kursister besökte Nummela Vi hade sedvanligt deltagit i maj-kursen i Folkhögskolan i Ka ris. Det var ova nligt med så fA deltaga· re, men kanske var orsaken den att samma vecka hade tågtrafi ken pä sträc kan Hei· singfors- Karis inställts pä gr und av reparationsa rbeten på banan. Me n ca 40 del tagare va r med . För min del fick jag vara med bara två dagar då jag blev sjuk, men de andra i vår grupp visste berätta att kursen varit fin .

Alltnog! [ början av juli fick envar deltagare en inbjudan av en första gångens deltagare. att komma tili hennes hem i Nummela .

Datum för besöket var 2 a ugusti.

Dagen randades oeh såg litet regnruggig ut. Vi for och blev e mottagna av Arla och hennes man Heikki Kaurila . Vardera är pensionerade lärare . Vi blev bjudna på ett fruktbål ute på altanen där vi kunde beundra den underba ra utsikten över Hiidenvesi. Vi fick se deras vackra he m och det jag fastnade fö r var allt det praktiska mitt ibland allt det vackra. Heikki var en praktisk man, ha n hade gjort både möbler oeh golvur, bl.a. en stor gungstol.

Vi gjorde en rundtur i de-

Efter rund vand rin gen var ras stora, vack ra trädgå rd och Heikki berättade sak- det kaffedags . Även hä r hakunnigt om alla de o lika trä- de värdinnan visat vad hon den och buskarna . Äppel- kan. Och vi Iä t oss väl smaträde n dignade av olika sor- ka av de t som bjöds.

Arlas goda vän Helmiters äpplen, röda, grö na och gula. Heikki berättade med Britta Lajunen berättade för oss om Vihtis-kejsaren Artinlevelse om allt de gjort när de för ca 20-25 å r sedan turi Hiidenheimo. Hon hade köpte tomten. [dag e n ve rk- klätt sig i dåtida kläde r och lig botanisk trädgArd . Tom- på traktens dialekt fick vi ten sluttade brant ner mot höra om denna märkliga sjön , men de olika etapper- man . na gjorde att man kunde röDet va r både allsång oeh ra sig obehindrat. Huset lig- solosång med Gunvor Sandger högt uppe på ett berg vik vid pianot. Paret Kaurila som är övertäekt av gröns- är ett mängkunnigt och akka . Heikki och Arla kan va- tivt team. Fotoalbumar vittra stolta över det de åstad- . nar om resor, både utrikes kommit. och hemmavid , med folk·

dansare. De t vi fick se och höra om är bara en bråkdel av vad de syssla r med.

Av de inbjudna hade aderton personer ko mmit med . Dagen blev splig oeh varm. Och det var också stäm ningen hos Kaurilas .

Kanske har jag läm nat bort något som kunde ha varit med i artikeln , men då inga anteckningar gjorts är det lätt att glömma . [nnan vi skulle vandra den lilla biten tili busshållplatsen så var det ännu servering. Så nu var vi nog mättade både tili kropp och själ.

Vi ha r avtackat Arla och

Heikki med e n prenumeration av årets God Tid . Här kan de få en inblick i vad vi pensionärer sysslar med.

Vardera äro fin skspråkiga men Arla skriver och talar en mycket god svenska. Ännu e n gång - tack Arla och - kiitos sinulle Heik· ki.

Det som här har skrivits säger så litet - de t skall ses och upplevas. Och det gjorde vi denna vackra sommar-

dag.

Ebba Ikonen

6 Det är så "dags" att skriva ett brev , inte för att det skulle finnas nyheter att berätta , utan därför att jag alltid har sett brevskrivandet som en viktig kon tak tlänk som jag försöke r hälla fast vid så länge jag orkar.

Telefonen har blivit ett allt viktigare kontaktmedel, mycket blir sagt inom en "hiskelig stund ", och telefonen kan förmedla röster som i och för sig ger mycken glädje , samt besparar oss mycken möda. Den är trots alla förtjänster och som oumbärlig i vårt vardagsliv ändå ett kontaktmedel som inte kan nå alla sam vi öns-

kar glädja med en hälsning.

Att skriva brev via en tidning kan på en gång nå många och i den män vi kan göra det så kan vi anse oss vara privilegierade , och för egen del kan jag inte nog uppskatta den förmåne n, samtidigt som jag inte vet vad jag skall skriva, och i efterhand tycka att det jag skriver har varit av mindre betydelse.

Jag hö r ju tili de Iyc kligt Det känns alltid så behagligt att få vatten pä sin kvarn , för då kan man förtjust utropa : Vad var det jag sa i Det har på sistone skvättat rejält på mina gamla kvarnar, som alltså skulle ha klarat sig riktigt fint också utan det som regnguden Pluvius sä rundhänd stänkt över land och vatten under hela sensommaren .

Mina personliga kvarnar drivs bättre med vad man kunde kaila andlig blöta.

"Vad är det iag alltid har sagt," tänkte jag belåtet när jag läste uttalanden om den nya fina pienisai m.m. som huvudstadens fullmäktige nu har begåvats med. Det va r kritiska ord och nid visor som olika slags arki tekturexperter fick höra. Redan så enkla doningar som "pulpeterna" i salen Iyckades de göra tili "va rgar" och av klagolåtarna all döma är det en hei "varg" -flock som arkitekter, planerare och byggare har åstadkom mit. Men så plär det gå när man tillgriper medeltal och standardmått.

Jag hade för några år sedan anledning att på denna sida ondgöra mej över tupp-papp rets nedbantade format. Någon "som vet" har senare upplyst mej om att det uppenbarligen är EG-standard också i wessapappret. " Herr mein GOtt" viII man då utbrista på god europeiska. Skall vi nu här tvingas forma om våra stjärtar efter någotslags medelstjärtar pä kontinenten?

Detta samma standardtänkande dominerar tydligen numera helt, alla som bygger. Man tänker föga på att de som skall ta säte och stämma i fö rsamlingen inte får sina egna säten att stämma med pulpetens säte .

Man förstår då att mången full mäk tig Iikt Inge borg i Fritjofs saga sakta suckar: " Ack. men hur gärna

jag sute ändå där ute".

Om de emellertid med "där ute" avser husets kafe

så ham nar de Iiksom ur askann i elden . Kafeet lär nämligen vara hett som en bakugn så den ena villan blir

skors liv sam insats utvecklats på ett rent hisnande sätt. Då det gäller den nära bygdens utveckling har ingenting gripit mig så djupt som postens ständigt närvarande krav på människorna.

Kro nans rentav omänskliga krav och postböndernas absolu ta Iydnad förm ådde uppehälla kontak ten mellan länder och folk levande fram tili vä rt århundrade då teknikens hjul börj ade rulla på ett rentav hisnande sätt . kanhända med mindre noggra nnhet men i ett ymnigare . flöde .

Att jag hedrades med Svenska Folkskolans Vänners fö rnäm liga belöning.

Hagfo rsmedaljen, och fick ta emo t den hemma är väl ingen nyhet men däremot en sto r händelse både i mitt liv och för skärgårdens del. Jag kä nner det sä att allt erkännande fö r det jag har fått möjlighet att berätta gäller över axeln . allt skärgårdens fo lk . Också Posten som uppnått den om avfolkningen under de aktningsvärda åldern av 350 senaste åre n har gått hårt år har frän en blygsam bör- fram. så är det den skärgård jan men med många männi- sam varit och de människor lottade som får många brev från olika håll och kan inte nog förmedla den glädje jag kä nner och helt oberoende av på vi lket språk de kan vara skri vna, långa eiler korta. Någ ra få ord, ja bara en kort hälsning kan förmedia sam hö righet och omtänksamhet.

Det är inte bara skrivna hälsningar som posten förmedlar, och med långt ifrån alla är den lika slösaktig som med mig. Med gårdage ns post kom ett paket frän en okänd givare. från dockmakare n Ri itta Nieminen bosatt på Sottunga . som hon presenterar sig, och sänder mig ett par dockor som hon givit namnen J an ne och Maja. Dockorna fick mig att " kippa efter andan" över avsändarens fantasi och förm åga att skapa ett så naturtroget fiskarpar . inte minst genom att Jan ne är fö rsedd med en bit sköta att bära

Anni Blomqvist

Brev från mitt havsband som har befolkat den som jag åtminstone för en tid framöver har kunnat rädda från glömska .

Att få ta emot utmärkelser oeh pris ger mig anledning tili att känna både glädje oeh ansvar. Den glädjande effekten bottnar vä l i min kärlek tili skärgården och i den möj ligheten jag haft att kunna berälla om den och om någ ra av de människor som har befolkat den, vilket haft tili följd en vidare kännedom för människor som

vetat litet eiler alls intet om skärgårdens ex istens.

Och ansvar! Alla har vi ju ansvar för det vi fätt att värda , för dem som står oss nära , fö r an lag som vi fätt och fö r uppgifter som varit . och är oss givna.

Jag kan ställ a mig fråga n: Vilket ansvar om följer med mottaga ndet av en belö ning, och kan bara tro och

skåp och hy)lor ända upp tili taket. Är man Ijte äldre oeh lite kortvuxen står man sig slätt. Antingen skall man nöja sig med tomma skåp och hyllor där uppe eiler utmana ödet genom att kliva upp på stegar eiler stolar för

Jag har inga exakta siffror att nå dit opp . Risken för e tl tili ha nds, men låt oss säga man "trillar av pinn " i alla

att en medelman hos oss är ca 175 cm lång och väger ca 80 kg med motsvarande värde för kvinntimren om ca 165 cm och 50 kg. (Smickrare där)! Varpå da mer och herrar inredare och möbelmakare gör möblemang och bostadsrum på basen av dessa mått. Utan en tanke pä att man inte ens med skosked kan klämma in en hundrakilos karl som är 190 cm lång, eiler ett stadigt kvinnfolk i matroneklass (sådana finns också) i utrymme som är (standard) och alltså skräddarsytt för lättviktare. Helig enfald är det man närmast tänker på .

Och erinrar sig statistikern som satt med ena skinkan på en het kokplatta och med den andra på ett isblock tyekandes sig ha "i medeltal" riktigt skönt.

Samma besynnerliga standardtänkande dominerar också bostadsbyggandel.

Med standardelement svarvar man ihop lägenheter me d eum sam närmast påminner om munk- respektive nunneeeller. Sätter man in en dubbelsäng med vidhängande nattduksbord i ett standardrum har man nätt oeh jämt utrymme nog att leta sig fram tili paulunen.

Att få in en bekväm slOl i det övriga utrymmet är ren och skär lögn , dock att på sin höjd få in någo n smal taburett för de "avlagda" kläderna hör tili det tänkbara.

Och har man sett på de moderna köken , med sina

bemärkelser är överhängande. Hur lever och bor månntro de där inredarna själva?

Man bara undrar. De kanske ägnar sig ät personlighetsldyvning geno m att ha huvudet i rumm el "breve", medan händerna fuml ar över ritbordet , arbetsrummel .

Det är inte utan att ens tankar med saknades längtan går tili byggmästaren som uppförde världens största träky rka , den i Kerimäki således. Det sägs all byggbasen använde sig av det som var gammalt och fornt , d.v.s. tum , alnar och famnar utan all ha den ringaste aning om att höga vederbörande som ritat kyrkan nyttjade det nyimporterade metersystemets måttenheter: Och eftersom en tum är ca 3 cm så blev templet tre gånger större än avsikten var. Det är alltså gott om svängrum för både Guds ord och menighet i detta tabernakel. Och prästen i Kerimäki kan säkert aldrig bli så full all han inte skulle rymmas in i de n kyrkan . För att ur någo t skrymsle fiska upp ett fö rvanskat litet ordstäv.

Slutligen ett hopp tili nånting helt annat, av förekommen anledning. Då man beskådar moderna konstverk , eiler läser vad kritikerna har att säga om dem står ens fö rstånd stundom helt stilla .

Och det inte rentav sätter sig. Detta som följer läs te

Fr/

Sibbo-borna är aktiva

Pensionär modell 1976 värre än den andra. Så viII det bli när standardtänkande experter tar han om villor och andra hus. Villervalla blir det.

svara mig själv att det är en uppmuntran tili vidare skrivande, att försöka undvika tro på att jag inte orkar eiler att inte frestas tili att fö rsvara mig med att jag inte har något mera att berätta.

Jag planerar ingenting. men då jag plötsligt fär en impuls så får jag ingen ro förrän jag sätter mig ned och tar i pennan. och ofta intet därpå e rinrar jag mig en av Lina att så ringa så litet det är.

Sandells sånger: Ty hur skulle du då med lust Gör det lilla du kan, gör det kunna gå villigt och glatt , dit som plikternas bana dig snart de dyrbara till fä llen bär. fl y. Är det uppdrag du fått kanEfter vår kommer höst. och ske ringa i sig på dag följer natt o var glad att det gavs dock då kanhända ej morgon åt dig. skall gry.

Med dessa tänkvärda ord, o var flitig att så, medan ska ldade Iänge sedan. avsluännu är tid tar jag mitt brev oeh sänder att din skörd måtte mogna i all a vänner och läsa re mina varmaste hälsningar. frid.

Anni Blomqvist Gör det lilla du kan. och se

man i Bladet med stort B, (hBI) häro msistens. Det gällde en tavia som bestod av fyra fyrkanter , två mörka oeh två Ijusa: "Och så plötsIigt, drabbas man av den rena bilden , den som är. Nancy H aynes svarta och mjukt vita objekt visar inget, innehåller inget. De finns på gränsen tili nollpunkten , och i rummet mellan inget och någol inryms allt".

Mellan inget och någo t ryms allt sades det , och då kommer man plötsligt ihåg en gammal ordgåta: INGEN OCH NAGON bodde i en stuga. lngen gick ut , Någon giek uI. Vem blev kvar i stugan? Och svaret var givetvis OCH . lme alls allt. (nte klokt det heller, men lite roligt fö rsta gången man fick f[ågan . Som kan kompletteras med en dårgåta tili: " Hunden satt pA Brunkeberg, skällde utåt havet.

Sagt var hans namn . Vad hette han? Han hette naturligtvis Sagl, fast vem som skulle ge sin racka ett sAdant namn låter vi vara osagt. Vi ka n dä komplettera detta "inget och något" med en definition som pädyvlats den antika matematikern Euklides : " En punkt är ett i luften fritt svävande runt ingenting".

Varpå man här gärna, av barmhärtighet mot läsekretsen , sätter en fritt svävand-

de nollpunkt sam mjukt vitt inget.

någo t

Hans-J. Sjösledt

Ali vara pensionär betyder ju all man får me ra tid för hobbyn och fritidssysselsättningar. Därav föddes tanken att skriva tili vår egen tidning God Tid och berälta litet om Sibbo svenska PensionärsfOreniog och dess verksamhet sepl. 1987 aug. 1988.

Vår förening har över 390

ställt upp tili vårt förfogande så även alla affärer som bistått med saker tili våra lot-

medlemmar. vilket ju visar att intresset ar s to rt. Ledsamt nag har några av våra

ra glad pensionär. V åra .resor äT mtigt utny ttjade. T förbundets " Ruskaresa " den

terier.

Resor och sammankomster ger stimulans och avkoppling. Man ko mmer ut ur ensamheten och isoleringen , får nya glada vänner och utvidgade vyer och vem har sagt all man inte får va-

medlemmar lämnat oss, 12 16.9 deltog II personer. styeken har gått över grän- Teaterresan tili Fallåker sen inom ett år, vi tänker samlade 49 personer.

Föreningens höstfest hölls med saknad på dem. Föreningen har två grupper med den 29.10. AIlt program egen verksamhet. "Gyllene- med egna förm ågo r utom dagar" i norra Sibbo som festföredraget som hölls av sammankommer varannan bankdirektör Andersson.

Efter nyAr upplogs igen vecka och "Vårliga Vindar" i söder , med mö ten en gång våra gymnastikdaga r på i månaden. Dessuto m har vi Kuntokallio varannan mänegen orkester, sångkör och dag. Den 29.2 hade vi inteatergrupp samt senior- bjudit förbundets ordförande Siv Tunzelman v. Adlerdanslag.

Det är ett ansvarsfullt ar- flug att beskåda vAra gymbete att leda, planera och naste r, hon hö ll samtidigt påve rka en så stor förening. et! anförande. Den 10.3 höll Men fö r del får vi taeka vår föreningen sitt årsmöte, ordförande Birger Lind- med efterfölj ande årsfest. qvist, som villigt uppoffrat Ordförande Birger Lindbåde tid och arbete. Sakligt qvist hälsade alla välkomna, och klart lägge r han fram särskilt förbunde)s verksamverksamhetsplanen och hans hetsledare Jerker Nyberg, förmåga har varit eminent som höll festföredraget samt att knyta kontakter tili olika framhöll att gymnastiken instanser och personer sam och simningen är speciellt vant tili nytta och glädje för bra , något för and ra att ta efter där möjligheter finns . vår förening.

Svenska Teatern besökte Vår största verksamhet under året har varit mo- vi den 17.3. Tili hälsodagen tionsdagarna på Kun tokal- på Ko rpilampi den 14 maj lio , med gymnaslik , vatlen- deltog vi med 40 personer.

Livligt uppskattade har terapi . Föredrag om hälsovård och fysisk fostran. Fö r- även sommarens resor varit. eningen har deltagit med Förbundets sommardag på 560 medlemmar som fått Aland , tili Dalarna "Siljan sköta sin hälsa och utbyta runt" den 24-28 maj, likaså tankar vid lunchbordet. Da- leaterresorna tili Rase borg gens livsstil gör att friskvård oeh Lurens. Dessutom Ire behövs också för oss äldre. dagars solig vistelse på komVi vili även framhålla att en munens kurscenlral Lövstor del av vår verksamhet hyddan den 5 juli .

Så vi har idel trevliga mingår i Medborgarinstitutels regi, tili stor hjälp för vår nen att se tiIIbaka på.

Vår slutvinjett får bli glaekonomi. Dessutom är vi mycket tacksamm a för de da hösthälsningar tili Förkommunala understöd vi bundet och alla medlemsfått , med subventioner, gra- föreningar! tislokaler m.m. samt tili enMaj-Lis skilda personer som villigt

Välja bland nytillskott

Aktuell pensionspolitik

Henry Olander När della sk ri ves den 27 septe mber börjar kommunalvalskampanjen komma upp i högvarv för pa rtie rn as och de e nskilda kandidaternas del. Pe nsio näre rna är en vikti g s.k. målgrupp för politikerna och även om fullmäktige i våra kommunmer inte bestämmer om pensionernas höjd i mark och penni har de mycket all säga tili om när det gäller vård och service. Just dessa frågor har ju undertecknad tili lust (och leda för åhö rarna) taiat varmt för på olika SPFmöten och toppkonferenser.

Vad hjälper höga nominella pensioner om man inte får den o msorg som fö rr eiler senare behövs på å lderns hösl. - Apropå just höst: jag först å r all pensionärsförbundets medlemmar liksom undertecknad (jus t fyllda 50!) gärna citerar skalden i fräga om "den vår svaga kaila höst"!

Förhösten har bjudit på dramatiska inslag i fråga om van

allt går planenligt skal! stärka vår ekonomi och internakonkurrenskraft. tionella Dessa frågor angå r ju i allra högsta grad även pensionärerna varför en specialgranskning ur della perspekti v ä r på sin plats.

De t har funnits e n befogad oro äve n bland pensionä re rna för hur den omtalade skalle reformen skall utfalla . Nu blev den ju inte så stor och den mä ngomtalade marginalskallen sänktes ännu inte i de lla skede s1\ mycket som man lite t tili mans hade hoppats . Pensionärerna, som ju inte i allmänhet har en massa naturaförmåner i form av bostad, bil och lunchförmån hö r tili reformens vinnare i della skede - med reservation för dem som har inkomst och förmögen het utöver pensionen .

Ifråga om budgeten finns där inte någ ra större reformer för pensionärernas del.

En kommille siller ännu å ret ut och grunnar på hur bl.a . pensionärernas minimiutkomstnivå skall förbällras och dit hör bl.a . en eventueli fortsall folkpensionsreform och folkpensionens indexskydd . Krigsveteranerna får vissa förbättringar i fråga om rehabilitering och fronttillägg. Sålunda skall de ve-

länge är bosall i Brasilien och sam var med j artil lerie ts eldledn ing 1939- 1944 skall alltså hädanefter få en välkommen kontant hä lsning från fäderneslande t!

På arbetspensionssidan noterar vi all den flexibla pensionsåldern från 1 juli 1989 blir en realitet även på den offentliga sektorn där de stats- och kommunalt anställda reda n tidigare haft e n lägre allmän pensionsålder , 63 år, än den privata sektorns löntaga re (65 år). AIImänt taget fonsäller den reella allmänna pensionsåldern all sj unk a i Finland.

Endast var femte löntaga re och företagare är kvar i den s.k. produktionen tili 65 å r.

Pensioneringen inträffar av olika skäl redan i medeltal vid 58- 59 å r. Della kommer all stä samhället mycket dyrt om trenden hä ller i när de s.k. stora årsklasserna kommer upp i 55-års åldern !

Tili slut kan noteras all yllerligare en stor reform finns omnämnd i budgetförslaget för år 1989: regeringen har för avsikt all genomföra den omtalade familjepensionsreformen från år 1990. Innan vi kommit så långt har mycket vallen flu tit unde r broarna och det finns skäl all ägna denna

eKonomiska poliBudgcl, skaucreform

leraner -ljom är bosaua U1omlands bli deJaktiga av

och stabilisering har knutits ihop tili eli paket som om

fronllillägget.

Undertecknads morbror, sam sedan

ski ld krönika - om inte flera!

underläna levandet i eget hem, uppehålla och öka människornas egna resurser , stöda egna aktiviteter, stöda anhöriga och aktive ra närsamfundens

handlas i kommunstyrelser, socialnäm nder och andra organ och som på sän e iler annat berör de äldre.

Också tanken på delegationer för frivilligt arbete enligt grankullamodell framfördes .

Må nga frågor är emellertid i e li förberedande skede och kommer all aktualiseras

tik .

lan~

Äldreomsorg utreds i grupp Som en direkt följd av toppkonferensen i må nadsskiftet mars-april tillsalles e n a rbetsgrupp för all följa upp de tankar och förslag som där framfördes. Gruppen ha r tili dags dato sammankommit två gå nger. Så,om ordförande fungerar Siv Tunzelman von Adlerfl u g och sekre te rare Saga Dickman .

Medlemmar ä r dessutom Gunnel Björk s t a m , B orgå , Juua Christiansen , Pargas, Waldemar Sjövall , Grankulla och Gurli Nurmi Karis och Västnyland.

Vid de t första mö tet den 19 maj deltog Else-Maj John so n och Levi Kl åv us från Österbotten . Sedermera har en separat arbetsgrupp utsells som behandlar frägo r som närmast berör de n regionen .

Under arbetsgruppens fö rsta möte beslöt man all gä vidare under arbetsnamne t Äldreomsorgsgruppen.

Vidare beslöts all utreda vilka sociala tjänster samhället har för speciellt de äldre . En kartläggning ansågs nödvändig . När detta gjo rts kommer information all på säll e iler annat all delges föreningarna.

Arbetsgruppen efterlyser mera aktivitet i fråga om äldreomsorgen. I protokollet har antecknats ;

resurser.

Dessutom poängterar arbetsgruppen behovet av an höja uppskanningen av äldre. De äldre behöver också mera mångsidig hj älp och den öppna vå rden samt anstaltsvården måste utvecklas. Bl. a. pekade man på korttidsvård och behovet av en utbyggd sMan. Andra mötet 14 seplember Äldreomsorgsgruppen sammankom tili sill andra möte den 14 september. Tili detta möte hade medlemmarna haft möjlighet att ta del av de utredningar och pla ner som finns på riksnivå i frågo r som har med ä ldreomsorgen an göra.

Konkrela förslag Vid della andra möte utkristalliserade sig eli antal frågor som kommer all bearbetas lill en kommande möte. Bland a nnat framfördes eli förslag om pensionärsnämnder i kommunerna - nämnder som skulle ha samma uppgifter som de i Sverige - d .v.s . där får nämnderna avge utlåta nden i samtliga frågor som be-

a ngeläg na

refo rm en sär-

senare.

Under a rbetsgruppens möten har det kommit fram all många kommuner och hälso- och socialbyråer ge r ut information o m si n service - också för de ä ldre.

Men denna information går inte alltid fram och därför anses behovet av direkt information via pensionärsföreningarna tili medlemmarna nödvändig.

Gurli Nurmi

Det är en glassmaskin sjö av sådana . Min fråga på som är utgå ngspunkten för Energiverket var om man min resonemang. När jag skall köpa en som bryner. var i Sverige senaste som- Svaret var an om ugnen brymar blev jag ofta bjuden på ner stänker det fell runt i hemlagad glass. Den lagades ugnen och de n blir besvärlig i elmaskin och smeten vis- att rengöra . Alltså eli nej pades a ntingen kall eiler som svar.

Sedan kommer frågan om varm , med en sockerm ä ngd lämpad för mina dietförhäl- var ma n skall placera alla maskiner som man skaffar landen.

O sökt kom jag ihåg vär sig. En av mina bekanta sahemlagade glass i min barn- de all hon egentligen inte dom . Då startade vi med att har någon riktig arbetsyta i köpa is på apoteket, isen Sill kök sedan hon radat ut varvades med grovt salt och sina maskiner. Jo , det är ett så gällde det att veva . På problem . Våra kök borde den tiden fick vi minsann in- minsann planeras på nyll te köpa glass i affä re rna. med della som utgångsDe t enda i den vägen jag punkt. minns är all det stod en gubPå Energiverket hade de be i Wulffs hörn i Helsing- ett par spisar som hade pian fors, vi tyckte all han ropa- keramisk yta, istället [ör de " Haroschi-maroschi" planor. Det såg fint och vis baka mycket fö r all motiglassen fick vi mellan två spännande uI. Man kunde vera e n anskaffning. Det nyvåffior. Den va r himmelskt skuffa kastrullerna åt sidan , aste är en ugn som är på man behövde inte Iyfta dem. hjul och kan dras ut , det god.

Men för att återgå tili e l- De omräden som blev heta fanns också frys e iler kylmaskinen så hade den kostat var markerade med rundlar. skåp med samma system.

Efter raden med kaffeko400:- Skr. och det är ju en En sådan spis kostar minst hei del pengar. För att få en 1000:- mk me ra än en van- kare, alla ungefä r lika kom uppfallning om priserna i lig. Ett överkok har ingen- vi tili de sladdlösa maskinerFinland och vad som salu- stans att ta vägen, en vanlig na . Et! ellod står på en platförs på elmarknaden här spis har därför fördjupning- ta som värms upp. Beroengick jag tili Energiverket i ar runt plallorna . Ocksä om de på hur tjocka saker man Helsingfors. Jo , en glassma- de senare kan vara svåra att stryker räcker värmen korskin ä mk 445 :- fanns det en hälla rena , tror jag ändå all tare eiler längre, men ca 1/2 broschyr pä. den spisen är att föredra . timme. Della strykj ärn reD e t fanns naturligtvis en Den keramiska ytan är myc- kommenderas för sömmerhei del annat nytt och jag ket känslig och får inte skra- skor. Också dammsugare passade på och såg mig om- pas vid rengö ring. Det finns kunde fungera efter samma kring. En bakningsmaskin för övrigt spisar med alla princip. De är tänkta för intresserade mig, jag hade slags " rackerier", men det dammsugning av mindre utsett en annons på en sådan. är tveksamt om ma n har an- rymmen . Vi som har e li helt Man kan ställa in maskinen vändning för dem. En kloc- hem all dammsuga få r nog s1l all den börjar knåda ti- ka som kopplar på spisen en dras med v1lra traditionella . digt på morgonen och då har viss r-id . kan väl vara tili förDethär var litet insidesinman färskt bröd vid mor- del någon gång. Spisar där forrnation frå n köksfronten, gonmålel. Brödet har for- ugnens yta rengörs kataly- hoppas att ni har nytta av men av en tjock kubbe , en- tiskt kan vara bra . Det bety- den . Skulle varrnt rekomligt hörsägen blir det en der alt en överkok förkol- mendera all ni går tili Enersmula segt. För att inte tala nar och man ka n sopa ut so- giverket om ni viII ha speciom att så färskt bröd inte är tet ur ugnen . ella uppgifter om e I. Där är hälsosaml. Enligt medföl1 samma sammanhang konsulenterna vänliga , sakjande broschyr ä r det viktigt blev de t fråga om varmlufts- kunniga och där finns alla att exakt hälla må nen , an- ugnar, i vilka man kan gräd- slag av maskiner alt beskånars kan det hända an de- da 2-4 plåtar samtidigt. Jag da o gen pöser över och maski- har hört att ugnen torkar nen blir svär att rengöra . brÖdel. Man skall naturligtLea Anderson Den maskinen verkade inte all vara någonting an satsa på. Pris ca 2000:- mk .

Jag tycker alt jag inte heller skulle behöva e n elektisk eilron- eiler apelsinpress, en yoghurtmaskin, en äggkokare, en brödskärare alla kring mk 145:-, men kanske nog en matberedningsmaskin med köttkvarn. Den sistnämnda skulle jag använda all mala fisk i.

Pä senare år har det hetaste tipset varit att köpa en En ofdrglömlig jul helt utan bekymmer och julbrådska mikrougn, det fanns e n uppombord på mls Finlandia.

Leas

hörna

I

/

Vit Jul ombord på M/S FINLANDIA

Ulresan från Helsingfors sker den 23.12. k1. 18.00.

AnkomSllill jul-Slockhotm fOljande morgon k1. 9.00.

--- och det blommar där du går

Silja står för transpon tili och från Stockholms centrum

dltr Ni har tid an gOra Era sista juluppkOp och dltrefler inmundiga en lättlunch, som Silja bjuder på, på någon trevlig restaurang.

Di,la ögon utsträlar godhel oeh fär sorgen aU le.

Din mun taiaT sanning oeh fär oärlighelen at/ skämmas.

Dina krafifulla händer hugger i med friska lag men är varsamL mjuka.

Dirz famn är öpperz flr bekymmer oeh inger trygghet.

Du är ingen samlare av statusprylar men gömmer på skaUer av dyrbar visdom, oeh det blommar där du går

Returen sker på julaflon den 24.12. k1. 16.00.

Oå är det dags för julglOgg och julmiddag, saml prograrn pA svenska. Vi har ocksA tänkt pA familjens småttingar,

med bl.a julgubben ...

Njut av julstämningen ombordl

AnkomSl tili Hetsingfors den 25.12. k1. 14.00.

Pris (om. 1128,- för en vuxen i dubbelhytl Vi har ocksä ungdoms- och bampriscr.

Fråg. mer. på Er resebyrå eiler hos Silja Line tel. Hetsingfors: (90) 1804422, Resecenter, StatioDSplatsen (90) 177761 eiler Resecenter, Forum Tuppens

torg (90) 176366. Åbo: (921) 652 244, Tammerfors: (931) HS 122.

Götha Träskelin

Boka plats redan

idag!SIL/A LINEfl

8

SPF -resenärer 'hörde kinesisk opera Madame Butterny sjungen pä kinesiska Iyssnade en busslast resenärer frän Svenska Pensionärsrärbundet tili i juli i somras. Och platsen var givetvis Olofsborg i Nyslott där vr var med om preml3ren första gången Pekingoperan uppträdde i väster.

Att det var just Puccinis Madame Butterfly operan valt för sitt framträdande för en västerländsk publik kanske har som en liten delorsak att det är lättare för kineserna att föra sig sirligt och mjukt som japanerna gör.

Och det kunde vi konstatera att det gjorde. Att de också sjöng på kinesiska var en extra krydda.

Recensionerna efter pre-

miären var varierande men åtmin stone av ovationerna

efter föreställningen att döma så var publiken övervägande sAid . Det enda som var något an norlunda än mao vant sig vid är att mas-

keringen enligt min åsikt var något karrikerad.

Eiler kanske man i Peking uppfattar västerlänningarna sådär litet komiska?

Resan som helhet var mera än Iyc kad tack vare rutinerade reseledaren Eija Francke. Hon förefaller att vara född tili just reseledare. Hon höll oss vingelpettrar i ett så fast grepp att allting klaffade , ingen blev akterseglad. Inte heller några andra incidenter inträffade under resan.

Det var den 26 juli vi som rymts med samlades på Helsingfors busstation och i arla morgonstund anträdde färden. Den första egentliga an halten gjordes i Messilä i Lahtis där vi åt frukost och bekantade oss med det underbara vattenorgelspelet.

Tertin kartano ingick givetvis som lunchanhalt.

Jnkvartering i stugby Vi Akte småningom mot Nyslott där vi inkvarterades i Kerimaa stugby cirka 18 kilometer från stadens centrum . Men det gjorde ingenting, vi hade ju vår egen buss med pålitlig chaufför vid ratten som svarade för att vi kom fram dit vi skulle.

Och stugorna var det inga fel på . Några kanske inte var direkt planerade för pensionärer men vi klarade natten utan olyckor.

Föreställningen på Olofsborg slutade strax före midnatt men trots det åt de nesta en sen supe i stugbyns restaurang. Några höll sig tili kräftor medan andra var mera hovsamma och åt en varm smörgås.

På torget i Nyslott är det alltid en upplevelse att ströva omkring bland stånden.

Det gjorde vi också under den här resan och efter det åkte vi via Punkaharju tili Imatra statshotell där lunchen smakade.

En snabbvisit i Strömfors - bekant genom serien Det gröna guldets land - avrun-

En del av publiken vUi premiiiren på Madame Buttetfly i OIofsborg senaste sommar. Längst framme reseledaren Eija Francke.

FPA-info

.,

För att fA fram viktiga fakta tili stöd för långtidsplaneringen inom hälsovården och socialförsäkringen har FOlkpensionsanstalten och Medicinalstyrelsen genomfört en omfattande intervjuundersökning i fyra etapper. Den fjärde undersökningen utfördes 1987 och omfattade 7.000 hushåll och 13.500 personer över 15 år.

Det praktiska intervjuarbetet utfördes av kommunala hälsovårdare på hembesök . Hela 85 procent av de utvalda personerna ställde sig positiva tili att vara med i undersökningen . Avsikten med undersökningen har varit att kartlägga hur hälsovårdstjänsterna utnyttjas , vilka kostnader sjukdom medför och hur famil jernas utkomst tryggas vid sjukdom.

Förhållandena inom hälsovårds- och socialförsäkringssektorn har förändrats avsevärt de 23 år som förnutit sedan den första undersökningen utfördes år 1964 i samband med att sjukförsäkringslagen trädde i kraft.

De två följande undersökningarna gjordes åren 1968 och 1976. Sjukförsäkringslagen och den nyare folkhälsolagen har förändrat utbud och efterfrågan på hälsovårdsservice på ett revolu-

tionerande sätt. Det behö- dens. Ar 1976 hade de vuxver inte längre vara oöver- na i genomsnitt 3,8 sjukkomligt dyrt att sköta sin dagar av hundra . Ar 1987 hälsa.

Undersökningspro- var motsvarande siffra 3,4 jektet anses enastående ur dagar. synvinkel. internationell Inget annat 1and har lika sy- Kortare vårdtid stematiskt undersökt hur beVårdtiderna har avsevärt folkningen utnyttjar hälso- förkortats på elva år. Då 71 vårds- och socialförsäkrings- procent år 1976 fick fortsatt vård för långvarig sjukdom servicen. fick endast 59 procent det Ar Flere långtidssjuka 1987. Långtidssjuka som av De tidigare undersökning- någon orsak inte fätt vård arna visar att var tredje vux- ansåg både 1976 och 1987 en person lider av långvarig att de kunde ha haft nytla av sjukdom. Sen aste år var he- vård . Långvarig medicinela 40 ,5 procent långvarigt ring vid långtidsvård har sjuka. En förklaring tili ök- oekså minskat även om anningen är att befolkningen vändningen av läkemedel blir allt äldre. Frånsett den överhuvudtaget blivit allökning som beror på ålders- männare. Ökningen är strukturen hade antalet störst ifråga om receptmedilångtidssjuka ändå ökat med ein samt reeeptfria vitaminfyra procentenheter jämfört preparat. Användningen av övriga receptfria läkemedel med Ar 1976.

Långtidssj ukdomar har har inte ökat. blivit vanligare bland de allra yngsta och de all ra äldsta. Flere läkarbesök Två av tre finländare beOftast är det fråga om ryggsj ukdomar eiler andra sjuk- söker åtminstone en gång domar i rörelse- och stödor- per år läkare på grund av gan . Däremot förefaller det sj ukdom. Vuxnas läkarbesom om vår traditionella sök har ökat med 7 procent folksjukdom - hjärt- och jämfört med år 1976, eiler i kärlsjukdomar - skulle hål- genomsnitt 3,2 besök. Kvinla på att avta. Sjukligheten i nor besöker läkare oftare än sin helhet är fortfarande män. Likaså stadsbor oftare störst i östra Finland. Kvin- än landsbor. De regionala nor uppger i högre grad än olikheterna har inte förändmän att de lider av långvari- rats under elva år. Det är ga sjukdomar. mest folk från södra och De kortvariga sjukdomar- sydvästra Finland som går na visar en minskande ten- hos läkare. Minst utnyttjas

Pensionärsförbundets resa tili operafestivalen i Nyslott var lyckad. Här lyssnar en del DV deltagarna på guidens beräJtel-

dades med kaffe i smedje-

se om vanenorgelspelel ; MessiJä , Lolltis.

museets cafe . DeSSUlOm fick vi information om brukets verksamhet och ett besök kunde göras i brukskyrkan .

Därmed var årets opera-

resa tili ända och nu går vi alla och väntar på nästa sommar med nästa resa tili

Nyslott - med Eija som guide och reseledare .

Gurli Nurmi

Detsamma tyckt.e man både 1976 och 1968. Bristen på läkare och avståndet tili närmaste läkare nämndes som negativa faktorer. Endast sj u procent ansåg att penningbrist hindrat dem från att få tillräcklig vård.

procent regelbundet och senaste år 25 procent .

Vad fetman beträffar är den fortfarande vanligare bland kvinnor än bland män , men under de elva år som gAtt sedan föregAende undersökning har en mycket större del av medelålders och äldre män drabbats av övervikt.

läkarservicen av befolkningen i norra och västra Finland . Östra Finland visar här en ökning och har gått förbi nyssnämnda regioner.

Landsborna i norra Finland är de som av geografiska och andra orsaker minst besöker läkare.

Familjernas sjukutgifter växte per person med 35 procent jämfört med realvärdet under dessa elva år.

Den största posten för familjerna bestod av medicinkostnader år 1987, eiler en dryg fjärdedel av sjukkostnaderna.

Tandvårdskostnaderna stod för 22 procent.

För den snabbaste ökningen efter år 1976 svarade användningen av privat service, glasögon- och tandvårdskostnader.

Befolkningen kritisk 1 början av varje intervju ställdes frågan om familjen fått tillräcklig hälsovårdsservice. För det mesta besvarades frågan av familjens husmor. Hälften av svaren visade att man ansåg servicen oförändrad under de senaste åren , 29 procenr ansåg att den förbättrats och tio procent att den försämrats. Svaren på denna fråga visar att befolkningen blivit mera kritisk sedan 1976. A andra sidan ansåg 92 procent av de svarande att alla familjemedlemmar hade fåtl tillräcklig vård vid sjukdom.

EfTektivare yArd efterlyses Hälsovårdarna som utförde undersökningen i praktiken ansåg att 13 procent av de intervjuade inte fätt tillräcklig vård för sina sjukdomar. Mera service skulle ha behövts främst ifråga om hälsofostran, rehabilitering eiler fysikalisk vård, tandvård och läkarYArd. Bedömningen var densamma för elva år sedan.

Hälsomedvetet folk Finländarna i gemen är ganska hälsomedvetna. Exempel på detta är att 22 procent uppgav att de bantat av hälsoskäl. Hela 46 hade minskat sitt fettintag.

Dessutom hade var tredje minskat på saltei i maten och var femte på kaffedrickningen . Mera motion hade 23 procent börjat ägna sig åt och istället minskat sockerkonsumtionen (32 procent) och användningen av alkohoi (11 procent).

Hälsooptimismen har dock inte slagit igenom i alla våra levnadsvanor. Rökningen är fortfarande mycket vanlig. Ar 1976 rökte 27

En bedömning av hälsovården TiIIsvidare föreligger endast de resultat av undersökningen som visar uppgifter om befolkningens hälsa och förändringar jämfört med Ar 1976. I de fortsatta analyserna kommer forskarna med tanke på hur vår hälsovård i fortsättningen kommer att planeras att bena ut resultaten närmare .

Särskild uppmärksamhet kommer att fästas vid hälsovårdens resurser: Har de inriktats på de områden där bristen varit mest skriande?

Och hur klarar man av att tillfredsställa olika befolkningsgruppers behov? Med stöd av dessa forskningsrön bedömer vi samtidigt hur långt vi kunnat förverkliga Världshälsoorganisationen - WHO :s - program "Hälsa för alla".

9

"Olja kan bearbetas men akvarell blir luft" - En oljemålning kan bearbetas, men akvarell blir lurt, säger Karin Kl åv us i Närpes.

- Helst viii jag måla erter modell, forlsäller hon. Visst kan jag fantisera men jag är beroende av all se hur lurten och Ijuset påverkar bilden.

Ka rin Klåvus är ingen amatörmålare vem som he 1st. Ho n har deltagit i ut· ställningar på manga o rter i hem landet men också utomlands såsom på Island och i Norge .

Karin Klåvus var en av de fem ko nstnäre r som Landskapsfören ingen Folkhälsan i Österbotten år 1986 inbjöd att tolka vad de uppfattar med orden " Konsten-H älArbetet san-Framtiden". skulle utfö ras som eli gräfisk t arbete för att det ska kunna mångfaldigas.

I januari i år hade de fem konstnärerna färdigställt sina arbeten och numera hänger b\.a. Karin Klåv us' grafi k på väggarna i ett 20-tal institutioner i landskapet. Hennes arbete gar under namnet Människor i världens vimme\.

Men hur började allt?

- Jag har alltid lecknat, berättar Karin Klåv us. Min far och farfa r målade bägge så det kanske är ärftligt.

Mitt första po rträtt mälade jag förresten av min far när jag var 23-24 är gamma\. ~!'. dog Hon beklaga r alltför tidigt men trots det hade ho n hunnit prata myc-

rädd att uttrycka sig i bild , så fort man är det är man hämmad, betonar Karin Klåvus. Och man mås te ständigt lära sig något. Personligen kanske jag ställer för stora krav på mina aTbeten. Och jag kanske sysslar med för många olika tekvus.

För att kunna leva upp tili niker just nu - akvarell akde kraven deltog ho n varje ryl, akva tint och teckning. år och sommar i målarläger runtom i landet och i Sveri- Vilken skola?

- Just nu är jag mest ge. Ho n har exempe lvis deltagit i Gerlesborgsskolans fängslad av impressionismen sommarkurser åren - en tid var det surrealis1977-1981. I Umeå som- men som intresserade mig marakade mis kurser i mål- berällar Karin Klåvus. ning och grafik har ho n delDyr hobby tagit i under många år.

- Visst är det en dyr hobTrots all Karin Klåv us numera är pensionerad från by att syssla med målning, säger hon . Men det är en sitt lära rjobb åker ho n på kurser för att lära sig mera. hobby och ett intresse som - Det gäller att inte vara ger så mycket.

tog Karin Klåv us i 1966 men hon arbetade som lärare och småningom som specialiserad klasslärare i bildkonst.

- För att kunna arbeta som enbart tecknelärare måste man ställa stora krav på sig själv, säger Kari n Klå-

-"tt

ket om bi Jder och vad e n

Karin Klåvlls i sitt vackra bern i Närpes.

- Man lär sig att alla och ailI inte kan stöpas i samma form , att umgäs med både unga och gamla. Det gäller också att i bild få fram vad som ko mmer och inte fastna i det sam var.

Vacker utsikt Frän hemmet i Närpes, Näsby har Karin och Levi Klåvus en vacker utsikt över landskapet - det verkliga österbottniska landskapet med ängar och skog. Många av Karin Klävus målningar har inspirerats av just den utsikten.

Och medan rru K.arin åker pä - mälarläger sköler maken Levi om transporten lill och från lägren och

b ild är rncd h o n om. H on lJe-

håller ställninga rn a

rättar också om e n anna n släkting Carl Bengts som numera blivit en erkänd mälare mera än 110 är erter sin födelse.

En minnes-utställn ing hölls därför över hans konst våren 1986.

Sitt första målarläge r del-

met med ailI vad därtill hör.

Och sä hinner han vandra i skog och mark som är hans stora intresse jämsides med kommunalpolitiken där han vari t med under me ra än eli kvarts seke\. Och ytterligare fyra år har han lovat fortsä tta om närpesborna så vii\.

Redan vid ankomsten tili Islands internationella tlyghamn Ketlavik slås man av kontrasterna, som gör detta land så fasci nerande . Landet är täck t av barska och upprivna lava massor. Atlanthavets bränningar piskar kuslernas branta klippo r. Man fäster sig vid de många fiskehamnarna . Sto ra väglösa, trädlösa ödemarker, sä långt ögat ser. Redan i skolan läser man om Islands vul kaner. varma källor, om att befolk ningen livnär sig huvudsakligast på fi ske och att fårskötseln har stor betydelse.

Landet styrs av ett parlament , Alltinget, världens äldsta . Det grundades redan år 930 , och i Thingvalla hö ll Alltinget sina samlingar fram tili år 1800. I Thingvalla-området finns många av de klassiska turistmålen , varma springkällor, gejsrar, som sprutar kokande vatten var 20:de minut , 20- 30 meter upp i luften , den berömda vulkane n Hekla, som ständigt häller människorna i området i spänning. Det mäktiga vattenfallet Gullfossen i Hvita älven har sin egen historia. En riksdagsman och nägra driftiga affärsmän ville redan på

UtsikJen ITä" jamiljens /ön ster är monvet i tavlan sam Karin Klåvus mål1lt: En utsikt sam I/On får inspiration av under alla årslider.

1920-talet ta vara på den energi forsen kan uppbringa .

Men som tur var fanns det en ung dam på trakten, som gick den långa vägen tili Reykjavik , slog näven i bo rdet framför parlamentsherrarna och sa att marken kring Gullfossen inte är tili salu . Eftervärlden kan va ra glad över att den damen förde fram vad bygdens fo lk tyc kte och tänk te.

Vigdis Också i dag finns på Island en dam, som är mäkta populär. Vigdis Finnbogadottir är landets president , den enda i sitt slag på jordklotet. Någo n större makt har inte presidenten , men det har ju inte heller de skandinaviska monarkerna.

När det gäller all göra PR för sagornas Ö, dä är presidenten , den förtjusa nde damen , rätt 1 l man " på rätt plats.

Pä Island bor ca . 250.000 människor, 90.000 i Reykj avik , och i stadens gränsområden ytterligare 70.000 personer. Resten av befolk-

ningen är närmast utspridda längs kusterna . Största delen av inlandet är obebott .

Här finns världens största tund ra. Landet är kallt , kargt och ödsligt , kanske framtidens turistmål, när människorna börjar längta efter något utöver det vanliga. när man fått nog av sommar, soi och överfyllda badstränder i soliga södern .

Varmvattnet en naturtillgång Ungefär 90 procent av alIa hushåll pä Island värms med vatten från jordens inre. Den äterstående del en använder elektricitet eiler olja. Det finn s totalt ca 20 anläggningar på Island , som distribuerar varmvatten.

Tack vare varmvattnet sparar islän ningarna 2.600 miljoner kilowatt elektrisk energi , motsvarande 400.000 ton lätt brännolja . Enligt det pris vi betalar i Finland ca mk 1,50 per kilo , kan man rakna ut hur mänga miljarder utländsk valuta Island sparar årligen . Trots det är ekonomin inte den

j

hem-

bästa, eiler vad sägs om en intlation på 25 %. Unen är bu ndna vid index och den som vågar läna pengar får räkna med en 40 procents låneränta. Det är inte alltid sagt att den isländska kronan är lika mycket värd på kvällen som på morgonen .

Därfö r noteras priserna oftast i do llar.

Fö r en fi nländare förefaller prisnivån mycket hög. Pä matvaro rna har man en 25 procents omsättningsskatt , vilket gör att matpriserna är minst tyå gånger dyrare än i värt land . Det som lönar sig för en turist att köpa på Island är framför aJlt yllekläder, keramik , guld- och silverförem ål, lamm kött och fi skkonserver. Islandströjorna är myc ket omtyckta och dessutom av god kvalitet.

Pension vid 67 år På Island har man inget riksomfattande pensionssystern , sam skulle matsvara vår folkpension ! Branschvis har man egna pensionssystem . Inom den privala sek-

UtstäIlningar Karin Kl åv us har alltså haft och deltagit i många konstutsfällningar. År 1975 höll hon en separatutställning i Närpes. Tillsammans med Tuulikki Repola har hon ställt ut i Kristinestad, Kurikka och Helsingfors. r Österbottniska konstnärsförbundets årsutstä llningar 1973 och 1981 har hennes arbeten funnits med Iiksom vid samutställningar i Mariehamn, Ylistaro, Ekenäs, Helsingfors, Kaskö , Kristinestad, Akranes på Island , Åndalsnäs i Norge , och i Vasa vid Bottniska Viken Biennalen -83 . Dessutom vaf arbeten av -Karin Rlåvus med vid Finlands bildkonstorganisationers förbunds utslällning 1985 i Seinäjoki.

Senaste vinler ställde hon ut lillsammans med Barb ro Banck i Krislinestad. Och då gay kritiken henne många rosor. En konstkritiker ansåg att hen nes ytterst knappa, men välavvägda färgskala närmar sig den japanska. En annan har fäst

IOrn kan man få högst 60 % i pension av lö nen och på pension gär man liksom i Norge först vid 67 års älder.

De som jobbat i Statens och komm unens tj änst får pension vid 65 års ålder.

Sjömännen förefaller ha det bästa pensionsskyddet.

En pensionsfond bi ldades år 1969 för att garantera framtida utbetalningar.

Pengar tili den här fonden fås genom att arbetsgivarna betalar 6 % och arbetstagarna 4 % av lönesumman .

Allmänt kan man säga att pensionssystemet pä Island ännu är i sin linda, men med tiden blir systemet säkert helt acceptabelt. Som det är i dag har inte alla råd att gå pä pension utan fortsätter att arbeta efter uppnädd pensionsälder.

1 Reykjavik verkar en penisonärsförening med ca.

7.000 medlemmar. Föreningens namn är Målgagn og frettabref Felags widri borgara i Reykjavik . Verksamheten i föreningen skiljer sig inte nämnvärt frän det vi sysslar med i vära fö rening-

sig vid grafiken inom viiken Karin Klävus sägs uppvisa ett verkligt kunnande med en motivkrets sam har en djupare symbolik .

Den som viII se arbeten av Karin Kläv us kan göra det b\.a. i Medicinalstyrelsens utrymmen i Helsingfors och i Barnträdgårdslärarseminariet i Jakobstad samt i 20 andra institutioner i Österbolten.. Och givetvis fi nns det säkert många som har hennes arbeten på sina väggar.

Kanske Svenska Pensionärsförbundets kulturdag något år kunde ta som sin uppgift alt enbart presentera arbelen som- gjorts av medlemmar som sysslar med bildkonst. Det skulle säkert göra succe - både inom och utom förbundet.

Personligen får God Tids' reporter säkert säga att akvarellerna som Karin Klåvus gjort tilltalade mig mest - d. v.s. de jag såg vid mitt besök hos familjen Klåv us.

Gurli Nurmi

ar. Föreningen kan inte påräkna statsstöd , men får av Reykj avik Stad ett symboliskt understöd. För att klara finanserna betalar varje medlem en årsavgift som motsvarar ca. 120 mk .

Medlemskortet berättigar tili olika raba tter vid biooch teaterbesök, vid klädköp o.s.v.

Islän ningarna verkar nöjda med sin tili varo. De har hög bostadsstandard , en fascinerande natur och en stark tro på framtiden .

Jerker Nyberg @,-,u&.'olG"J,'-'c.f@'·I@,-,e,,@HG\"'e.t@

~~

&

~

~

!i? av eli oförklarlig frid, ~ så misstro dell ej,

~

~

4 Ett bud

~

~ Om i dill själ du lIås ~ tag em ot dell

~ ~ {

i

;:r

~ ~

Idt dell dröja, den !tar kaflske tili dej eli bud frå ll lIågon sam viII dig väl. en människa, en Vä fl , eiler dill Gud. Oell

~

® ~

~ ~

~ :!:

~

& x

~

~:;:

~

Joel Rundt

~e

~@)n~{OI@J~ ~lol@)l'o>c\'®H@J~"@~

SPF-resenärer åkte stad, hade av kurfurstarna August d. starke på 1600-talet och August III på 1700-talet fåll sin rika arkitektoniska prägel och sina storartade konslsamlingar.

De utbombade kva rteren. som tyllts med nya moderna monumentalbyggnader oeh öppna platse r med moderna springbrun nar och sk ulpturer, stod i bjärt ko nt ras t tili det gamla som fa nns kva r och som pietetsfullt hade re-

Foto: Erik Francke Soliga pensionärer på solig Moldau-tur.

Det är alllid med förväntan och nylikenhet man beger sig av på en resa tili nya, ännu icke besökta platser.

Så också nuo Minnet av 1940·1815 Iilmen "Den gyllene staden" med Smetanas "Moldau" gay en viss känslo-

mässig inriktning åt för väntningarna. Franz Kafk as mr länge sedan lästa böcker talade eli annat språk. För all få eli grepp om den tjeckiska "folksj älen" läste j ag Haceks "Den tappre soldaten Svejk", med stort nöje.

Eija i spetsen för 38 resenärer landade i Östberlin (2/5·88) oeh möttes av en gul tvåvånings buss jämte gulklädd guide , som var kunnig, vänlig och sansad.

Oeh en ehaufför, som utom ratten, skölte en mångsidig servering i bussen pä lämpliga rastplatser under resans gång.

I Östberl in bodde vi centrall vid Alexa nderplatz med prydliga monumentalbyggnader runtomk ring. På and ra sidan parkanläggningen låg Nikolaikirche Berli ns äldsta i pietetsfull t renove rade kvarter. På ett minnesmärke kunde läsas, att här hade de två bröderna Joha n

I oeh Otto !II av det askaniska huset i Brandenburg, beviljat stads rättigheter åt dubbelstaden Berlin- Cölln är 1230. Här började Berl ins historia. Med staden som eentrum ut vecklades se dermera ko nungari ke t Preussen, det Tyska kejsa rdömet och det "Tredje riket". Allt rasade samman genom andra världskriget. Preussen försvann, Tyskland delades och Berlin delades.

Det var della delade BerIin vi nu lick uppleva. Bertan bara som eli oskyldigt plank, men i verkligheten eli öppet sår - skär genom staden. Vid gränsövergången tili WestberIin var formalite-

Br a nd e nbur ge r Tor , rik s d ags hu se t , Ti e r ga r t e n , Si egessä ul e, det minnesmärket sovjetiska över slaget om BerIin . Efter en blixtvisit i det egyptiska museet fö r att se Nefertiti körde vi tili E ur o p a-Ce n t e r vid KurfUrstendamm , W,estberlins ko mmersiella cent rum . Från restaurangen i 22 våni ngen kunde man fotografe ra ruinen av Kaiser- Wil he l m-Gedäe h tniskirche med dess nya tillbyggnader som folk humorn döpt tili "Iäppstiftet" oeh "puderdosan".

Westberlin med sina 2 milj. invånare präglas av hektiskt liv, trafik med stora bilar, och kommers. Till-

terna rigorösa och utdragna.

baka i ÖSlberlin (2,3 milj.

linm uren -

låg, tunn, näs·

En dctalj i kontrollen var en spegel på hjul , som med eli långt skaft sköts in under bussen för all kontrollera underredel. På västsidan var muren fullklollrad med grafliti . Från en plallform kunde mao mera aoa än se den iDtensiva bevakningen på öslsidan.

inv.) lade vi märke tili glesare trafik med små bilar. och brist pä affä rer. Åtminstone i de kva rter där vi rörde oss , var det de gamla fin a byggnadsverken, kyrko r och museer, som dominerade. I P e r ga mo nmu see t kunde vi beundra det berömda Z e u sa lt a r e t i hellenistisk stil , som utförts (180- 160 " Läppstift-puderdosa" f. Kr. ) som taek tili gudarna Vi körde runt medan se- för segern över de keltiska värdheterna pekades ut : galaterna.

Tili museets skatter hör oekså praktporten från M ile tos (165 f.Kr.) och Babylons processionsgata med Bt a rp o rt e n rrån Nebukadnesars tid (604- 562 f.Kr. ) . Detta var historia pä ett behagligt avstånd medan grävskopan, som gick lös på Hitlers bunker, ras kt förde oss tili vär egen tid .

Vi lämnade BerIin och körde söderut genom ett landskap med vida , välodlade fä ll omväidande med tallskog. lögonenfallande var bristen på smärre hus och byar. Det föreföll som om den förkrigstida storgodsdriften direkt sku lle ha efterträtts av kolhossystemet utan nägot mellanstadium av självägande småbruk.

Det aSlronomiska urelfrån 1400-talel i Prag. Uret anger månfasema och p/aneternas slällning.

Dr es d e n Så kom vi tili Dr es d e n.

Vi visste all staden i slulskedet av andra världskriget, nallen mellan den 13 och 14 febr. 1945, hade utsatts för eli fruktansvärt bombardemang av engelska och amerikanska Oygplan. 35.000 människor dog och 70.000 byggnader blev förstörda.

Dresden, Sachsens huvud-

Väl inne på tjeckiska sidan lick vi se den stora skogsdöden i Erzgebirge där höjderna var klädda med granskelett; Vi körde förbi en stor kemisk fabrik som spred omkring sig den vedervärdigaste odör.

kapellen är We n z elkap e l_ le t det rikast utsmyckade.

Den helige Wenzel (Väelav) blev år 929 mördad på anstift an av sin bror Boleslav (1). som tog makten men som även säg tili att Wenzel blev helgonfö rklarad och Böhmens skyddshelgon.

Vägen giek genom smä samhällen dä r husen knappast reparerats sedan 30-ta- v år historia let; en bild av bitler fa lligdom. T e r esie nth a l , eli Också W a ll e n s tei n fö r Gustav II Adolfs motståndastaurerats eiler som ännu är koncentrationsläger under arbete. Tyvä rr fi ck vi kvinnor erinrade om närh is- r,e vid Liitzen - har fått sin varken se M e isse np o r s li - toriens olidlighel. gray i eli kapelI i korel. Här n e t eller tavelsamlingen stod vi nu inför eli historiskt med bl. a. Si xtin s k a m aminne, som även hör tili vår d o nn a n , men väl Grun es Och sedan Prag historia , tili vår insats i G e wölbe med otroliga 30-åriga kriget. Wallensteins Sent pä kvällen kom vi tili rikt smyc kade gravkor och skatter av guld och silver , pärlor och ädelstenar, allt Prag, tili vårt hotell i utkan- hans praktfulla palats, viuutfört med stor hant verks- len av staden . nar om hans betydelse Som

Del moderna Dresden. skicklighet. På återvägen FÖlj ande dag körde vi övernatlade vi i Dresden med vår buss in tili Prag. Vi och törrän vi st yrde norrut började med "Iilla sidan". hann vi med en promenad M a la s tr a n a , med Prags tili Z wi n ger. borg, Hr a d Sin , kring vilke n staden vuxit upp, där Ljuv försommar makten haft sitl fäste och Men nu söderut ! Efter där ännu presidenten bor.

Dresden blev landskapet Kring oeh i den mäktiga S t . mera kuperat med svepande Veit s katedralen koncenlinjer, blommande fruktlräd trerar sig de historiska minoch buskar, en bild av den nesmärkena . KejsargravarIjuvaste försommar. Sen na i kyrkans mitt vittnar om .kom vi tili den tjeckoslova- den centrala plats Böhmen kiska gränsen . Tullformali- hade i " Det heliga romerska teterna varade ca 2 Jjz tim- riket av tyska nationen".

Nere i kryptan vilar bl. a. me, en "upplevelse" atl foga Karl IV d. 1378. Bland sidotili reseminnena .

FOIO: Marita Skult fältherre och politiker. Hans högst privata politik hade som mål fred i Euro pa och för den skull förde han hemliga underhandlingar med fi enderna (svenskarna, fransmännen och sachsarna) .

Han erbjöd sig tili och med att gå över på svenskarnas sida med sin här. Gustav II Adolf svarade "varsågod och kom", men Wallenstein vägade ändå inte ta etl sådant steg. Det hela slutade med atl han blev mördad (1634) av några sammansvurna bland hans egna otticerare. Varför? Jo, för aU

det gyUene de ansåg, alt han bedrägligt va). Den märkligaste bron förmålt dem alt bryta sin är Karl sb rii cke (Karluv trohetsed tili kejsaren, vil- most), 520 m. lång, smyckad ket inte var förenligt med en med trettio statygrupper och med elt brotorn i varde ra adelsmans ära . ändan. På stadssidan. där SIu.tligen stormades Altstädter Rin g (Stan!

Prag av svenska trupper mesto) börj ar, står kejsare (1648) under befäl av droltKarl IV staty. Tack vare ning Kristinas kusin , sederhans kloka planering, kultumera kung Karl X Gustav . rella intresse och ekonomisMit! under plundringen kom ka resurser, fick staden silt bud alt fred hade slutits. centrum med torg, råd hus , Bland bytet kan nämnas den universitet , etc. Staden var gotiska " Silverbibeln ", på hans tid en av Europas sam numera finn s i Uppsala största med ca 50.000 inuniversitetsbibiotek. vånare.

På vår korta rundvandring hade vi inte tillfä lle alt besöka Nationalgalleriet, men elt urval hade ju nyligen visats i Helsingfors på Sinebrychoffs museum , så det fick räcka.

Vi ställde oss framför det gamla rådhuset med dess atronomiska ur (fr . 1410) och väntade at! apostlarna skulle tåga förbi klockan tio_ Varpå tuppen gol. Sen Iät vi blicken glida runt torget.

Josefstadt ett museum

1 Prag fanns före andra världskriget en ansenlig judisk befolkning_ Redan på 1200-lalet hade de en egen självsländig stad, Jo se fs tadt (Josefov), omgiven av murar.

Det

som

numera

linns kvar utgör et! statligt judiskt museum där en rik samling föremål vittnar om

judiskt liv. Den judiska församlingen uppgår nu tili ca I.S00 personer. 77_297 dödades i nazistiska förintelseläger _ Hela den historiska kärnan av det gamla Prag, "det gyllene", omfattande ca 800 ha är fredat, så att restaureri ngar o.a. ingrepp görs först efter noggranna arkeologiska överväga nden . Ett

Rådhuslorgel i Prag med Jan Hus-monumenlel och Palais Kinsky liII höger. ning om levnadsvillkoren .

Folk köade för äpplen. I matbutiken fann s korv och skinka, men inget färskt kött. Grönsaker syntes inte tili . Smarta valutahajar erbjöd sig alt växla svart på gatan. I de statliga Tuzexbutikerna kunde man köpa för västvaluta - tili ofördelaktig kurs.

Med båt på Moldau Nu tili våra förlustelser!

En tur med båt på Moldau Iät oss njuta av stadsvyn ur et! nyt! perspektiv. En kväll hade vi nöjet att se Verdis La Traviata på Smetana teatern . Daniella Ucello. sam gästspelade i Violeltas roll sjöng på italienska me· d ~1n aJla andra sjöng sina

Die Goldene Gasse i Prag Guldsmedernas gata Die Goldene Gasse , en gång guldsmedernas gata, är pittoresk med si na små hus, sam nu upptas av konstnärer o.a. sam har något att sälja åt turisterna. Man kunde köpa hela gatan i ke ramik . I nr 22 bodde Franz K a fk a en tid. Konstnärerna har et! överflöd av tacksamma moti v i sin vackra stad. Tili det trevligaste man kunde köpa hörde etsningar - helst för västvaluta.

Mitt igenom staden strömmar M o ld a u (VIta-

partier på tjeckiska. Iscensättningen var luftigt elegant med växlande rörlighet. En med husel (andra jrån vänsler) i vilkel Franz Kafka bolt. angenäm operakväll trots språkba rriären.

- Et! nöje av annat slag Precis mitt emot klockan stort problem är stenkolsstod en rad vackra nyrenove- röken. sam skadat de känsli- var La ter n a Magica , en säregen kombination av rade 1700-tals hus med sina ga sandstensfasaderna. fi lm , teater, Ijud och belysarkader. På motsatta sidan ningseffekter - ett medium av torget står et! minnesmärsam kan ge stora möjligke över J a n Hu s . Det restes Monarkin blev heter åt en fantasifull registili SOO-års minnet av hans republik död på kättarbålet i KonNågra dagar av sightse- sör. En kväll anslogs för en stanz år 141S. Jan Hus blev eing ger en alltför ytlig bild Cabaret med et! ganska o rför tjeckerna förutom en re- av en så mångfaset!erad mil- dinärt program , men roligt formator av kyrkan , även en jö sam Prag . De vack ra fa- så länge det varade. En annan kväll förflöt med god nationell symbol. saderna på bostadhusen från Kring råd husplatsen grup- tiden före fö rsta världskriget mat under en källares 600-åriga valv . perar sig nera märkliga är väl restau rerade. Men byggnade r, bl. a. Te y nk yr- vad fanns där bakom ? Ingk a n där den danska astro- enting om livet bakom fasanomen Ty k o Br a h e är bi- derna rick vi veta . Det var Mat på Svejks krog satt. svårt att få någon uppfattOch tili sist en matbit på

SIot/el KarIstejn i Prag. Del är kejsar Karl IV borg numera en säker jörvaringsp/ais jör riksregalierna . men något nyskapande sam teeken på framtidstro, kunde jag inte få syn på. Efter ett besök på Karlstein och brunnsdrickning i Karlsb a d var vi definitivt på hemväg . En sista ceremoni återstod: att ta avsked av vår guide och chaufför. Vid en rastplats stannade bus-

sen, alla kiev ur, rysk champagne slogs i pappersmuggarna och vi sade farväl och Tack För En Verkligt Lyckad Resa .

Marita Skult

Svejks krog. Skulle man där möta något av bokens atmosfär? På väggarna fanns målningar föreställailde situationer ur boken försedda med Svejks odödliga repliker - på tjeckiska . Små maskinskrivna lappar med översättning fanns diskret vid nedre kanten , men dem såg jag alltför sent. Och atmosfären? - Tja. Vi läm nade det gyllene, skimrande Prag väl medvetna om att ett ny tt besök med mera tid sku lle ge en fördj upad först åelse för dess historia . Det Prag sam visas upp för turisterna är utan tvekan en betydande ekonomisk resurs för tjeckerna. Men ett kulturarv är i främsta rummet en andlig resurs för ett folk ; känslan av egenvärde Svenska pensionärer på promenad i minnesparken över jallna sovjelsoldaler. Parken skänker en tro på framtiden . Ulsikt jrån Europa-Cenler i viisl-Berlin med Kaiser WilDet restaurerades flitigt, helm Gedächlniskirche. finns i ösl-Berlin.

12 FORTSÄTTNING ••••••

Vi elsker Norge ••••••••••• från sido Mer. kyrk. i Kongsberg J Kongs berg besöktes barockkyrka n med plats för 3.000 personer. Och ocksä annars sevärd . Exteriören är

in te speciellt lockande . Kyrkan ä r uppfö rd i rödtegel , sammanlagt 4 miljone r har gAtt ät.

Arkitekt för ky.kan var ingen " riktig" arkitekt ut an e n bergsman vid silvergru -

van. Hans namn var Joa-

\

chim Andr. Stukenbrock och hans gray finns invid kyrk ans huvudin gä ng.

Kyrka ns grundsten murades 1740 och 1749 stod de t ytt re kl art. Men J7 september 1761 kunde kyrkan invigas, fick namnet Frederiks kyrka efter dåvarande kun gen . Enbart alta ret med a ltarväggen är underba rt vackra och kyrksilvret väge r samma nlagt 12 kilo .

De tre praktfulla Ijuskronorna är gjo rda i Norge och har sammanlag t 1. 700 delar.

Många av oss trodde ocksä all hjulen var kantiga e ile r att det fanns grus på skenorn a e ft ersom det både skakade och rass lade alIdeIes förfärligt. O ch det var mö rkt. . . Men in i berge t kom vi.

Och därinne avhystes vi ur tåget och "föstes" in i e n näs tan jätte lik sai - bergakungens sa I. Hä r va r det varmt och skönt med träbord och bänkar längs vägga rn a och med trägo lv. Vår guide be rä ttade att man här kunde hä lla tillställningar av o lika slag utan att störa grann arna .

är ingenting. När gruvan Kungens gruva - var i bruk klättrade gru va rbe tarn a ner över 1.000 meter i e tt schakt dit kn a ppast nAn av SPFresenärerna hade kunnat e Iler e ns dristat sig att gå.

Vi gjorde Oslo Torsdagen den 25 augusti var vikt för ett besök i den norska hu vudstaden Oslo .

Ett besök som förde oss frä n grå forntid tili det sjudande livet i dag. D .v.s. vi åk te först tili Bygdö dä r Vikingaskeppen och Kontikimuseet fin ns. Guiden var e n ungdomsbekant tili Jerker så det blev som sig bör militär-

340 under mmnen . havsytan Men vilka skepp vikinga rSalen befinner sig 340 me- na färdades längväga med ! te r unde r havsyta n. Men det Exempe lvis Osbergsskeppet

Tr ä ff med norska pensjonister Under besö kets sista dag hade ett sammanträffande a rrangerats med norska pensjonister i Stokke. Men före lunchen samma dag hann de som inte läg tili sängs i fö rkylnin g besöka tvä pensionä rsh em.

Det ena var ett s.k. pensjonistsenter i S I a g e n där det bodde 50 pensionäre r va rs medelålder var 83 Ar, den ä ldsta var 101 är gammal.

H är fick pensionä re rna själva möblera sina rum men också betala hyra. 27 kvadratmeters lägenheler kostade 1.300 kronor per mä nad . Pensionärer fr ån

Silver gruvan Det är silvret som skapat Kongsvinger_ Silvergruvan som i dag är en turistallraktion har enbart gett mera än hälften av det silver som producerats i Norge_ Och huvudparten gick tili myn tverketo I dag blir det billigare att beslälla myn t från Thailand! Men i Kongsberg bryts inget silver numera.

2.300 meter in i berget!

Småningom kom vi fram tili silvergruvan och embarkerade tåget som skulle föra oss 2.300 meter in i berget och tili 300 me ters djup . Vi kände oss som apor i bur där vi satt på träbänkar och där de största av oss var tvun gna att böja på nacken för all inte slå huvudet i taket.

den

närliggande

bygden

kunde äta i centret tili sub-

Rektorsparel Birgit/e oe" Jollan Varmedaljlankerar den unika kakelugllen i Norsk pensjonislskole i Melsomvik i Norge. ,$

Var finns din hand? r,

dygn från Peru tili korallö n Raroia i Polynesien.

Museet ä r mycket mera ä n Kon-Tiki. Det är fyllt med förem ål som samlats under expeditioner tili bl.a .

Påskön . Här finns kop ior av statye r som gjort ön så berömd. H är finns fotografi e r och här finns re konstrukt ioner av över lOOO-äriga boplatser. Det var ocksä här på Påskön Heyerdahl fick ide n att bygga en sävbå t och segla över havet tili M exico och Peru .

Ha n startade en första seglats men Ra 1 sjönk strax innan man kom fram . Med Ra II Iyckades han å r 1970 bevisa att de t kan ha gjo rts ocksä för mycket länge sen .

I Oslo besöktes ocksä rådhuset och sä äkte vi omkring e n hei del. Bl. a. förbi slollet och säg Karl Jo han .

Den hand som jag söker på dagen , på natten den har inte tid med mej än den strävnar och hård na r i skurhinkens vatten av rutinen på å lderdomshem Gör rent toaletten och bona på golven korridorer så hala som is och fönstren ska glittra som dagg efter natten den gamle betalar dess pris Han ligger i sängen , han har si na sinnen , tycks äga en stilla frid men tala med någon , berätta smä minnen , för det finns det e j någo n tid Gör rent toaletten och bona på golven inrutad är dagens gå ng idag kommer prästen och ta lar o m döden och sj unger en e ntonig sång Be rätta iställe t nåt' trevligt och roligt med döden förtrolig jag är vänd tanken från graven , tids nog ä r det troligt. ja säkert, snart ligger jag där Dem ga mle som gär hä r och stulta r och stabbar vad bryr han sej om lite damm "golvvårdsbiträde", du skura r och svabbar tag hellre den hand ha n sträckt fram.

Ett golv som är dammfritt , den putsade gård en en gamling välvårdad och fin så snart det blir ta i om " osynliga" vården varken fin ns eiler ges medicin .

II

har en lä ngd på 22 meter och är fem meter bretl.

Manskapet bestod av 30 roddare - l5 pä var sida , ~ samt styrman och utkik .

Skeppet grävdes fram 1904 l och ha r givetvis restaurerats. Det har använts som gravskepp för två kvinnor och dä rför är de föremål man fann sAdana som kvinnor a nvä nde unde r vikingatiden.

De har fåll med sig verktyg som behövs för all spinna och väva och givetvis I köksattiraljer.

En närmare information 1 o m museet och vad där finns ~ måste va r och e n själv försö! ka skaffa sig - God Tid har / inte så mAnga sidor att de räcker tili för me ra detalje r.

l

l! i !

II1

!

Kon.Tiki och Ra 1 närheten av Sjöfartsmuseet har man byggt ett all deles eget museum för Ko nTiki och Ra-expeditionern a som Thor Heyerd ahl organiserade för all bevisa all PoIynesien låg inom räckhåll för sjöfarare frAn Syd-Amerika. Och han byggde 1947 e n balsaflolle i Peru .

H an bevisade också sina teorier genom all segla 8.000 kilometer under lOl

Mary Kekow Jrån Vanda ulbyler erJaren"eter om pensionärsarbetel med ordJöranden Jör Stokke pensiollisler i Norge, Arne Arnesen.

Mary Kekola om Norge-kursen - Kursen i Norge , pä den Norska pensjonistskola n i Me lsomvik blev en hellyckad satsning. En satsning av Svenska Pensionä rsförbundet som bör fortsä tta.

Det säger en av deltaga rna , som också är med lem i förbundets styrelse, Mary K ekola frå n Vanda.

Hon betonar bl.a. de impulser besöket på pensionärs- och äldringshemmet samt den givande samvaron

med de lokala pens io närer- e rnol oss och hand 0 .." .... e: .. na - Stokke pensjonis tfö r- p det a llra yppe rs ta sätt .

enings medlemmar - gay . ventionerade priser. H emU nder den eftermiddag hjälp besökte också den som som SPF-resenärerna fick behövde sådan . Personalen sammanträffa med Stokkevid centret uppgick tili 30 kollegerna knö ts mänga pe rsoner. vänskapsband . Och Mary Kekol a för sin del utbytte e n Ma ribu sjukhem he i del tankar med bl.a. ordMaribu sj ukhem ha r 56 föranden för Stokke pensjovårdplatser och ä r en privat nistförening Arne Arnesen. institution .

Fö restå ndare n - Vi ha r mycket att lä ra heter Trygve Berg och här av varandra , fram hö ll Mary ta r ma n e mo! pat ienter ockKekola. J ag hoppas att allt så från andra kommuner. flere medlemmar i SPF ska Besökarna frå n Finland fäs- få möjlighet all vara med pä te sig vid de fina hj älpmed- en likna nde kurs. Om inte len som fanns , bl.a. en Lie- nästa å r så kanske därpå fölIyftgreja i taket. jande.

Pricken på i:et besök i Stokke Pricken på i:et blev nästan besöket hos pensionärerna i Stokke eldresenter.

Dä r hade huset bullat upp med kaka och bulle tili eftermiddagskaffel.

Och många medlemmar i Stokke pensjonistförening hade mött upp . Bland dem ordföranden i fö reningen Arne A r n e s sen. S jukskötaren Lisa Nalum frå n Sandefjord underhöll med sång tili eget gitarrackompa njemang.

Arne Arnessen berättade alt Stokke-föreningen är tio år och i dag ha r 290 medlemmar.

Före ningen är medlem i det norska pensionärsförbundet som i sin tur har sammanlagt 110.000 med1!"mmar. Verksamheten sammanfalle r rätt långt med verksamheten inom Svenska Pe nsionärsförbundet.

1 Stokke har man egen sångkör och gör endagsresor tili olika resemäl. Arne Arnessen berättade vidare att

- Kostnaderna för en dylik resa blir naturligtvis stora och det finns också andra ak tiviteter förbundet måste satsa sina medel på.

- Me n den fina gemenskap och de n sammanhällnin g vi upplevde inom den egna gruppe n och med de norska värdarna ä r oförglömlig. Att resan Iyckades är tili en stQf del rektorspa::.ret Birgitte och Johan Varmeland 's fönj ä nst. De tog

situationen på pensionärshäll förefa lle r all vara rätt lika rtad i Norge och i Finland . I Norge arbe tar man nu på att få förhandlingsrätt när det gäller pensionärerna.

Mycket annat . ..

Referatet här blir bara e n mycket ytlig summarisk sammanfattning av det vi fick vara med om. Vi lärde oss massor av vära värdar bl.a . Birgitte och Johan Varmedal , rektorspare t på pe nsjonistskolan. Vi lärde oss massor av vära guider under de dagar vi åkte omkring i trakten. Vi överraskades av Hanne-Kirsti och Ove Johanssen Kuoppala som första kvällen besökte skola n och underhöll oss med folksänger frä n våra respektive Iän der. Det blev tili och med så att nAgra av SPF-resenärerna sjöng för gästerna .

1 övrigt försökte vi varje

Mary Kekola tar ytterligare fram hur storslagen den norska naturen ä r vilken redan i sig ä r en upplevelse.

Givetvis nämner hon också skolan i dethär sammanhange t - Norsk pensjonistskole som är inrymd i en 100-årig "sytningsvilla " och i vilken det bl. a. finns e n oersättlig kakelugn som är den enda i sitt slag i Norden. En kakelugn som gjo rts av he rnhute r och vars like för e n tid sedan betalades med 1,5 miljoner DM i Västtyskland .

kväll arrange ra eget progra m . Och det ge nomfördes lOO-procentigt. Att nämna vilka som uppträdde s kulle

nästan in nebära att räkna upp namnen pA alla som var med . Och det fö r alldeles fö r långt.

Förbundets satsnin g pä en kurs av det hä r slaget blev e n fullträff - åtminsto ne ansAg de som var med att så är fallet. Kontakte rn a tili vAra nordiska grannländer är oerhört viktig. Det kanske kostar markmässigt mera men ger också deltaga rna så mycket mera .

Förutom att vi lär känna vAra grannar sä lär vi under en resa av det här slaget att ocksA känna varandra pä ett he lt annat sätt än vi gör när vi rAkas vid ett möte.

Alla som var med i Melsomvik kan säken instämma i rubriken " Vi elsker Norge" .

Text ochJoto: Gurli Nurmi

13

Gymläger för pensionärer

Seniordansarnas hösttermin!

En Ijuvlig sommar lider mot sitt slul, och e n livlig, efterlängtad "danshöst" står för dörren .

Fö r alla dem som redan dansar i någon grupp och fö r blivande seniordansare viii jag här berätta om höstens aktiviteter . Slutgiltigt program slås fast dä styrelsen fö r Seniordansledarn a i Finland r. f. har sitt fö rsta möte inför hösten den I september, men redan nu kan jag berätta att de o lika grupperna runt om i landet bö rjar sina övningstimmar i börj an eiler i medlet av september.

Ni som inte dansat förr men som gärna viII bö rja dansa, passa på nu , så ni är med redan frän bö rjan av terminen. (Tili senio rdansen kan man ko mma e nsam. Alla är välkomna!)

Grundkurs för bliva nde seniorda nsledare hålls på Helsingfo rs Sv . Arbis veckoslutet 8-9 o ktober i FSG :s (Finlands Svenska Gymnaslikförbund) regi. Intresserade kan anmäla sig tili FSG :s 90-44 92 06, kansli , tel. adress: Tempelgatan 19 D ; 00100 Hfors. Åt alla ledare som bara väntar på vå r årligen återko mmande dansstuga kan jag berätta att den blir av, säkert , men va r vet vi ännu

inte , säkert , och inte när. I ____ b .. n d rn e d d n n ss tugn n k o mmer vi a tl l är a ui "s itt -

Svenska pensionärsförbundets sommardag i Mariehamn den 15 juni 1988.

I börj an på augusti 1988 fi rade förbundet pensio närsgymnastikläg rets 20:de födelsedag med en trevlig middag för inbjudna gäster och kursdeltaga re. Tidigare på dage n hade Helen Tallqvist - en av eldsjälarna bakom förverkligandet av tanssialan neuvottelukunta) pensionärsgymnastik - beockså planerar en uppvisrättat om gymnastiklägrets ning i vilken vi gä rna vi II tillko mst och bekynnelsesvåuppträda med senio rdans. righeter i verksamheten. Av Ledarträffarna fö r akti va hennes skildringar framgick, ledare i Tomas kyrkas gym- att intresset var slon , när nastiksal vidtar 22 septem- man 1968 satte i gäng gymnastikläger för äldre på Solber kl. 15.00 - 17.00 och fortsätter varannan torsdag valla idrottsinstitul , men som del brukar vara , när hela höstterminen. Skriv man börj ar något nytt upp! (Vi övar in gaml a och man måste söka sin väg tills nya danser. pratar och umman funnit den rätta linjen. gås med varandra) .

I dag kan man säga , att kursledarna fö r gymnasti kFinska kurser i höst, ledlägret har funnit den rätta da av dipl.ledare från vår melodin . Också i år va r förening är: stämningen bland de närmaGrk. 7- 11 .9 i Lehm iranta re 30 deltagarna den all ra fritidscenter i Bjärnå i Eläbästa, alla pensionärer delkeliitto ry regi tog med liv och lust i det Grk . 14- 18.9 i Lehmiranta omväxlande programmet fritidscenter i Bj ärnå i Elädet gymnastiserades , dansakeliitto ry regi des och vand rades från mo rG rk 2-6. 11 i Karemaja t gon tili kväll med alltid lika Ylito rneå gott humör. När man efteråt Kurse rn a är fullbo kade. fö rsöker klargöra fö r sig Sittdanskurs 28- 30.9 på själv och andra , vad det är Kuntokallio i Östersundom. som gör dessa gymnaslikläFo rts. kurs I 7-9 . 12 på ger sä attrakti va och tri vKun tokallio i Östersundom. samma , så kan man bara Som socker i botten ka n ko nstatera, att ledarnas iver jag berätta att värt rör- och entusiasm smiuar av sig . eningsmärke är fä rdigt och Kate Björkman och Mariekan i höst kö pas av med- Louise Paqvalen har en unle mmar. D e t är gjo rt i sil - derbar förmäga att framkalI

ver . sam berl ock eiler med

l a d e; l r ätta le k !ynne t m ed

nål. Märke t är rilat av Lars

alla sina fräscha ideer och

danser" åt intresserade kväl- Näsman. len före., - Tili slut kan jag berätta att vår ordf. Margareta GriUppvisningar ko mmer att go rkoff och undertecknad hållas långsmed hösten. 29 reser tili Tys kland , Freckeno ktober hälls Nyländsk Af- horst (nära Munster) på ton i Finlandi ahuset, där fo rtbildningskurs. 22-26.8. kommer ni att kunna se e n Vi skall dessuto m fö rnya vågrupp seniordansare uppträ- ra certifikat (seniordansdipda både på scenen och i foa- 10m. vilket bör göras vart jen före festens börj an!

3:dje år!) och lära oss nya - GFH (G ymn as tikfö r- danser som vi sedan i vår tur eningen i Helsingfors r.f.) IäT vidare åt seniord ansarn a planerar en fö reningsupp- här hemma. visning, när och var är ännu Motto fö r höstterminen: inte klart , men kl art är att "A lla tillsammans" . vi senio rdansa re gärna ställer upp med en dansgrupp.

Kate Björkman - A nnu kan nämnas att Verksa mhetsledare "Nylands läns da nsdelegase niordansledarna tion" (U udenmaa n lää nin i Finl and r. f.

pähitt . Programmet är alltid o mväxlande och innehäller dagligen en liten lämplig dos av spänning, som ständigt häller intresset vid liv . Det känns skönt att vid närmare 70 år fä känna sig ung och sorglös som en to nåring, det är fint att få glädj as över Iivet så naturligt och okonstlat som man gör i en grup p, där man kä nner att man hö r hemma .

Vi ka n väl säga , att gru ndandet av pensionärsgymnasti kläg ren var en fullträff och alla som deltagit i dem, önsgymnastikfö rbunde t kar fortsatt framgång i verksamheten.

Jutta Christiansen

yrkesid ka re och fö retaga re .

1 början av året var antalet Iöpande fö retagarpensioner 71.300.

Under företaga rn as pensionslag. Iyder fö rvärvsarbetande personer som inte utför detta arbete under någon annans ledning eiler övervakning. Ett ytterligare villko r är, att fö retagarverk samheten pågå r minst fyra månader. Den som är äldre än 65 år eiler yngre än 18 år behöver inte teckna fö retagaIpensio nsförsä kring.

A lderspension börj ar utbetalas efter det att företagaren har fy llt 65 år. Redan efter fy llda 60 år kan fö retagaren ta ut fö rtida ålderspension. som då utbetalas

LOVSANG Jerker Nyberg svingar sig med schwung ur sin säng, Pensionärsförbundet skall strax trummas samman Och vips! där kommer Siv också i Oygande Oäng För att ordna samvaron på Tullarns äng.

Eiler där i närheten - Å land är ju sto r! Och huvudsaken är väl att allting går som smort Fö r dem som gärna träffas en dag i sus och dus och gamman: Gullviva , mandelblom, kaufot och blå viot!

'1

Nu är dagen inne, och vi samlas i tro pp , Åker fram tili Vikingahallen, den mäktiga, Där vi makar gumparna sänätt längre opp Tills vi sitter bänkade kropp invid kropp. Ålands väna kvinnor ej svikit har sin stam För nu så härlig klimpsoppa hurtigt bäres fram Av dem som stått i redet och varit så otroligt präktiga : Gullviva , mandelblom , kattfot och blå vio t!

Ack, vad vore Å land utan Arkipelag?

Salen den var vid men den kändes snart trångare , Där så satt vi sedan i eu glatt bunkalag, Åt och drack och glammade tili Ijusan dag.

Sången ädla känslo r ju föder , det är sant Och Börj e Lång som älskas av farbror och av tant , Slog takten så att vi blev allt ädlare, vi gamla sångare : G ull viva, mandelblom , ka ttfot och blå viot!

Alla gjort sitt bästa fö r aU - hej! - kasta loss , Glömma att de då och dä känner sig ensamma , I ert sköna landskap har vi nu roat oss Här på fredens öar där ingen få r slåss .

Tack fö r er prima pannkaka , den va r delikat!

TACK FÖ R ATT EJ 1 LUNDERNA STOD REKLAMPLAKAT!!!

- Mot alla dem som käckt dragit lasset är vi nu så tacksamma: Gullviva, mandelblom , kaufot och blå viol!

Sirkka Sundroos Munksnejdens pensionärer Helsingfors

TRO Tro är att komma tili havets strand, tili den yttersta av gränser

Har Du ont i musklerna, värker Dina lemmar?

Moviflex® gel i?' ...

~~ fenylefrin . g ly kolsalic:y lat mucopoly sack ar idpoly su lfat. isopropano l är e n nv reg istrerad med icin. e n sal va som snabbt lin drar sma rta. infl ammal ion och s v u ll nad . vi lka bl. a . kan orsa kas ov reuma . ansträngn lng . mus kelspänn ing . drag. vr ick ning oc:h försträckni ng.

FPA-info Enligt Pensionsskyddscent ralens uppskattning bidra r staten med 273 mil joner mark när det gäller finansieringen av företagarpensionerna. Det belopp som staten e nligt lage n skall skjuta tili , är i år o mkring en femtedel av företagarpensionerna eiler 21 procent. De fö rhöjningar som under de senaste åren gjo rts i fö rsäkrings premierna har minskat statens " ndel. Fö rra året var de nna andel 24 procent. - I arbetspensioner utbetalas i år åt fö retaga rna uppskattningsvis 1.322 miljoner marko Lage n om pension för företagare omfattar idag omkring 150.000 självständiga

o

en ligt ett varak tigt minskat belopp . Deltidspension kan bevilj as 60-64-åriga fö retaga re . sam minskar sin ar· betsi nsats tili hälften. Invalidpensio n beviljas fö retagare som drabbas av arbetsoförmåga; den som har fy llt 55 år kan på något lindriga re grunder bevilj as individ uell fö rtidspensio n. Äldre fö retaga re som va rit utan arbete under en längre tid kan vara berättigade lill arbetslöshetspension. Familj epensio n ka n med stöd av fö retaga rnas pensio nslag under vissa förutsättningar beviljas fö retaga rens änka samt barn under 18 år. vars fa r eiler mor har verkat som fö retaga re .

Förde len av salvabehan dling : S kada n behand las 10· kal t med sa lv a direkt pi s märtande ställ et.

Sa i v an ver kor snabbl . och and ra delar av krop·

pe n be sparas "onöd ig " medicin er ing .

De aktiva ämnena 1 Moviflex : Cly kol sa licvl at lir en redan lä nge använd allmä nt känd vä rkmedicin.

Mucopo lysackarid . som li knar hepar in. är oc:k d en länge känd . inflammationshämmande , blod- oc:h Iymf c:irku lationsbefrämjande substans.

Fenylefrin har en snabb och el'kånd svulln adsmins kande effekt .

Effekten av dessa tre läkemedels sam verkan har kunn at bev isas i stud ier .

Dosering oc:h öv rig8 an vi sn ingar I pack sede ln !

Förpac kningar och priser:

50 9 100 9

Receptfrl medicin frin apote ket !

29. 54 50 , 03

14

Samarbete skall ge bättre ä1dreomsorg r..

, u

\

Var finns modellen för hur äldreomsorgen borde utformas i framtiden? Att samhället söker sig bort från anstaltsvård en och i stä llet går in för atl utveckla den öppna vården är väl bara som det ska vara , inte minst med pensionärsögon setl_ En nyligen utförd enkät bland 260 ä ldre om hur de önskade ordna sin tili varo gay som resultat atl endast fyra (4) valde etl åldringshem eller anstaltsboende som fö rsta alternativ.

Den här inställningen ger verklige n våra beslutsfallare och politiker e tl moraliskt a nsvar all se tili så den öppna vArden fungerar , det framhölls bland annat under de svenska studiedaga r som Centralförbundet för de gamlas väl ordnade i Vasa i början av september. Deltagama, mest kommunalanställda inom social- och hälsovård med ä ldreomsorg som a rbetsuppgift , kom från alla hörn av Svenskfinland.

Administrativa överskötaren Kristina Antlila vid Vasa centralsjukhus fick de ltagarna all tända tili när hon föreslog att man borde inrätta någon form av äldreomsorgs-polikliniker, som sku lle koordinera sj uk- och hälsovårdsarbetet för de äldre med sociala stödåtgärd er, både i preventivl syfte och för direkta åtgä rder. Vid en

för första gAngen blir gemensam fö r soeia lvå rd e n och hä lso/sjukvArden , när perioden 1989-93 planeras.

Och del är ju a lltid något!

Social- , respektive medi cina lstyre lsen viII nu riva skrankorna mella n myndighelerna. Bland a nnat bör personalen kunna utn ylljas f1 exibelt , så all den som ä r a nställd fö r barndagvård ma situationer. Hur många ocksA kan rycka in inom å ldga mla gA r förresten inte mis- ringsvA rde n, sades det.

LikasA bör ansvarsomte om lags tadgade rättigheter som samhället borde råden a kunn a utvidgas slå fö r, bara av de n anled- visst förefaller de t galet att Kristina A nttila (andra fr .v.) var en av föreläsarna pd äldreomsorgsdagarna i Vosa . Kring ningen all de inte känner tili e n hemhj älpa re inte ka n anhenne samlades den österbottniska kommitten fr. v. Levi Klåvus, Göran Sundström, Elselaga r och parag rafer? fö nros all dela ut kvällsme- Maj J ohnson oell Åke Skeppar. Foto A nita Svensson, somfungerar som gruppens sekreteradieinen å t en ä ldre patient re.

• Samar bete sam vistas i eget hem , utan Huvudle mat för studieda- hjä lp av en hj älpskötare gama i Vasa var för övrigt från he msjukvå rden . Också samarbe te t mellan social- e n anhörig he lt ut a n skolDet här upplevs som fö ll därför för må nga som upp Atminsto ne få e rsällning och hälsovArdsmyndigheler, nin g ska ju klara av e n så- o rättvist av de ga mla, med någol av "godm orgon , yx- för resor, användande av någo t som låter e nke lt i leo- dan detalj! a ll rä ll . Och inte all a kom- skaft". egen bil, te le fo n- och postrin men SDm i praktiken viMe n i dylika fall sälle r sig muner är så fra må t som Maportokostnader och dyli kt? sat sig vara ack , så svån all vede rbörandes fackorgani- lax, där man på den socia la Och vem ska betala? ge nomföra. [ vån byråkra- sationer e mot , framgick det sidan ryckt in och utjämnat • Fr ivilliga De t österbottniska utskottiska samhälle finn s ju vat- i diskussionen . Så viss t fi nns de ojämlika kostnaderna .

Också frivilliga insatser tet av pe nsio nä rsförbundets lentäta skott mellan hemser- det ste nar att snu bbla på . Överhuvudlaget förefö ll inom åldringsvå rd e n disku- ä ld reomso rgsko mmitte delvicen, sam administreras av det av de kommun a la repre- terades livligt. Hur ska man tog mangrant i studiedagarsocia lmynd igheterna , och ·Orätlvist sentaDternas ullalanden a ll bäst gå tillväga fö r a ll tillgo- na och fick mAnga goda lips hemsj ukvården , som Iyde r Hä lsocentra lläkare Kaj döma som om man i prakti- dogöra sig den resurs som för sill forlsalla a rbe te. I under hälsovArdsn ämnden i Lahti från Malax gay medi- ken kommit en bra bit på o rganisatione rn a utgör? sinom tid kom mer della att kommunen. cinaUsocialstyrelsen en an- väg när det gäller all lösa de Ä ven där stöte r ma n snart resu lte ra i en rad förs lag tili Nu har också rikets högs- nan nö t all knäcka: när en praktiska svårigheterna i på e li kä nnbart hinder. Hu r hur pensionärsföreningarnas ta ledning vaknat, framgick äldre person får hemhjä lp samarbetet me llan soeial- myckel kan man räkna med verksa mhe t kan få en ny och det av e li anförande som eiler annan service via soci- och hälsovård . Medicina lsty- att frivi lliga krafter ska offra spännande inriktning. överläkare Lars Mellin vid albyrån i kommunen så ä r relsens nymornade insikter , utan ekonomisk e rsättning?

Anita Svensson medieinalstyrelsen höll i Va- hjälpen avgiftsbelagd. När sam också gett e n skri ftli g Avlöning kan det natursao Han kunde berätta. att hemsj uk vården kopp)as in , guidebok med rekommen- Jiglvis inte bJi taI om, men dationer som resu ltat , före- borde inte den som stä ller nästa riksomfattande pian är hjälpen gra tis. sådan poliklinik sk ulle pensionäre rn a kunna få vägledDing och råd med allt som bekymrar dem , liksom stimulans tili egen verksamhet och stö rre självbestämmanderätt.

Tanken läl lockande för alla som någo n gång på sin väg möll vilsna ga mla, som inte vet van de ska vä nda sig för att få råd i brydsam-

.

Skattereformen diskuteras Iivligt minskas och ökas. Ä ven beskattningen på försä ljningsvi nst ändras. Reformen innehåller så må nga detaljer, a ll det är så gOIl som o möjligt a ll fö rklara dem i kona ordalag, säger Carita H edma n. MAnga punkter blir kanske tas - ur seniorernas bara nämnda här så att man händer. kommer ihåg att fästa upp- Regeringen har upp- märksamhet vid de m när skallat att skallegraden i ma n fyller i skalledeklaramedeltal kommer att sjunka tianen. med en och en halv procent jämfört med innevarande år. Någonstans såg jag en Avdrag för låner äntor uträkning på att de n skulle Tidigare var självrisken

Skattereformen , som väckt e n sto rmig diskussion, ligger för tillfället under riksdagsbehand ling. Carita Hedman från Seniortjänst i Helsingfors Sparbank berättar vad reformen för med sig - vad som ges och vad som

dra den största nyttan , somhar inkomster som närm ast

r

bestär av penninglön eiler pension och avdragsgilla utgifter för bostadslåne räntor och sjukkostnade r, berällar Carita Hedma n. Beskallnin ge n av e nsamstående blir i genomsnitt e n a nin g lättare. Och rätt må nga i pensionsåldern hör ju tili denna gruppo - Den sänkta marginalskallen är också en fö rde l för pensionärerna , fortsäller Carita Hedman . I år betalar 210000 pensionärer en marginalskatt som översliger 55 % . Nästa år är de bara 80 000.

- Reformen innehäller mycket ny tt.

Avdragen

600 mark fö r rä nteavdrag.

Nästa år stiger de n tili 900 marko R äntor som överstiger detta får dras av tili 90 procent , dock högst 20000 ma rk o [ denn a summa får högst 10000 mark vara annat än bostadslå n.

För e li barnlöst par är del maximala ränteavdraget 22000 mark o

Avdraget fö r sjukkostnader kvarstår Reformen utelämnade några avd rag, men rällen att dra av sjukkastnader bibehölls oföränd rad. Tydligen kommer också pensioninkomstavdragen all kvarstå.

Förmögen hetsinkomstavdraget ändras Ännu i å r är det maximala avd raget 7200 marko H är får man dra av hyresinkomste r för det maximala avdragsbeloppet , meda n dividendinkomster fAr stå för högst 5 200 ma rk och ränteinkomste r fö r högst 3 800 mark av det totala förmögen hetsinkomstavdraget . [ nästa å r stiger ränte- , dividend- och hyresinkomstavdraget tili 10 000 mark o 2 000 mark få r dras av i sin helhet och den överskjut ande dele n får dras av tili hälften , dock högst 10 000 mark o En pe rson med t.ex. 5 000 mark i räntei nkomste r får dra av 3 500 marko Enligt bestämme lsern a ä r alltsä 2 000 mark direkt avdragsgill och för resten, 3 000 mark , avdras hälfte n e ile r I 500 ma rk o Sålunda blir den avdragsgi lla inkomsten 3 500 mark och I 500 mark blir beskallningsbart. När förmöge nhetsinkomste n ä r 18000 mark ä r avd rage t som störst , d .v .s. 10 000 mark o

EXEMPEL

Beskattningen 1989

500 000 mk - 250 000 mk

Skattefri andel

250 000 mk 250 000 mk - 200 000 mk -1 000 000 mk

Avdrag [ör ägotid (60 %)

Carita Hedman från Helsingfors Sparbanks SeniortjällSt kommellterar skattereformen.

1988

500 000 mk 250000 mk

Försäljningspris Anskaffningspris (50 %)

50000 mk - 30000 mk

Beskattningsbar vinst

20000 mk

Skatt (maximali)'

12800 mk

• beräknat enl. 64 % marginalskatt

sionsinkomstavdraget i stats- utan all behöva vara rädd beskattningen högst 19 000 för all bli beskallad för förma rk o [ kommunalbeskatt- säljningsvinst. Tili all Iycka ningen är den högst 22 800 har en övergångsbestämmelmark för ensamstående pe r- se infogats så, att man ä nnu son och 18 400 mark för ma- i nästa år kan sälja sin egen bostad skallefritt efter all ha ke. bebott den i ett år. Änd ring i beskattningsAv tillfälliga försäljningsfö r fa r andet fö r vinste r ä r 20 procent s katteförsälj ningsvinster Bestä mmelserna är olika frill om säljaren inne haft vid försäljni ng av fast och egendomen i fyra å r. Om lös egendom be roend e på man inne haft egendomen i hur länge egendome n varil i sex å r ä r 40 procent av fö rskattefri. sälj arens ägo. På samma sätt säljningsvinsten bedöms anskaffningsutgiften Efter å lla år stiger den skattefria andele n tili 60 proför egendomen .

I dag är fö rsäljningsvins- cent. [nna n ovanstående skatt te n för egen bostad helt skattefri om m an bebott lä- räk nas ui minskas anskaffgenheten i minst ett Ar. H är ningspriset från försäljningssker nu e n förändring. Först priset. Är anskaffningspriset efter det all man ägt och be- obekant , uppska ttas det bott sin lägenhet i minst två med hjälp av en presumpPensionsinkomstavdrag Innevarande å r ä r pe n- å r ha r man rätt all sälja de n tio n. D ä refte r avdras ännu

den 200 000 mark som e nl igt de nya bestämmelsern a är skallefri.

Snabb fö rsälj ning av sommarstugan?

- Det kan verkligen vara skattete kniskt lönande att sälja somma rstugan under inneva rande å r, konstaterar Carila H edman. Om man ägt stugan över lio å r och försäljningspriset är 500 000 ma rk , kommer säljaren i nästa år all få betala 12 800 mark i s katt , då han i å r klarar fö rsäljningen skattefritt.

På mo tsvarande sätt skulle skatte n för en sommarstugeto mi värd 800 000 ma rk vara 51 200 ma rk o Vi kommer tili dessa summor genom att anta all marginalskallen är 64 procent.

15

Varm stämning i Aulan när pensionärer f.arade som samhället bällre kunde tillgodogöra sig. Oeh han 10vade åte rko mma tili detta i ett senare samma nhang.

Me ra musik följde på hälsningen genom O ryopolis-kvartette n Plorr A k e rberg, Hans Mecklin, Be ngt G rön h o I m och Bengt Lund e II . Efter ett festt al som återges separat följde en kavalkad över vad som timat unde r de 15 å ren.

Kaffe , lotteri , ordet rritt är inte annorlund a än andra , och slutligen en stunds avslutade den sade stadsdirektör Wide. svängom De t gemensamm a fö r dem " varma" festen.

Före det hade givetvis e n är att de levat litet längre oeh har fått mera erfare n- lång rad stronga damer oeh herrar uppmärksam mats Tili en jubileums!est hör givelvis också medaljutdelllillg. Här hela dell käcka radell av heI. Han belOnade , liksom med föreningens egna standem som ihågkoms. oeksä festtalaren Trygve da rd . En uppmärksamhet omkring 1.950 65 år fyllda , sökni ngar i Sverige visar. all Lindqvist , att gruppen som ingiek som en del i kaTrygve Lilldqvist: vilket betyder ngt över 17 % mell an 50-65 % av blivan- pensionärer utgör en resurs valkaden.

Pensionären - en av hela invånarantalet, som de pensionärer viii arbeta efte r pensioneringen . Man är nästan 11.400. tillgång/resurs En sådan frisk pensionär viii börja arbeta genast efter har enligt en inomciell statis- pensioneringen eiler efter e n samhället tik i medeltal hunnit andas paus på ea eli halvl å r. Fö r - Jag viii börja med aU in över 500 miljoner gånger , en yrkesaktiv mä nniska beuttala eli TACK för det he- hjä rtat har slagit över 2 mil- tyder en vanlig dag normalt: dersuppdrag pensionärsför- jarder slag, hon har utfört a rbete, luneh , arbete, mideningen gell mig, genom aU avlönat arbete i ea 100.000 dag , fri tid . Men för pensiobe mig närva ra på det här timmar, sovit ca 20 år, betalt nären mOlsvarande: fritid , säUet vid föreningens 15-års- skall minst 500.000 - 1 mil- lunch, fritid , middag, fritid . fest i dag. Jag är glad för jon mk (enligt dagens mynt- De n fritid som pensionedella inte minst av den an- vä rde), ätit tre ton bröd , åtta ringen för med sig betyder i ledningen, a U jag själv för ton potatis och eli och eli praktike n den tid som å terstår när man drar bort den drygt 15 år sedan hade nöjet halvt ton köll ...

Ali gå i pension innebär tid som åtgå r tili sådana all vara med och starta er idag så livaktiga förening. förvisso en stor förändring i sysslor och funktioner som Jag viii inte här gå in på de- de Ilesta människors liv . sömn , personlig hygien , taljer ur föreningens barn- Många ser fram e mot pen- matlagning , städning, buD e t va r e n va rm stämning

på alla sätt den sista lördagen i maj när Ekenäs-pensionäre rna firade sitt IS-års jubile um . Sale n va r mera ä n fullsatt när Börje Gröning och ha ns man nar inledde med musik . Och givetvis hälsade dynamiska Erik Elg alla välkom na.

Stadsdi rektör Göran W id e framförde stadens hälsning tili jubilaren.

- Människor över 65 år

dnm .

m en

konstate rar

alt

aUling tog sin början frä n eU

telefonsamtal tili Ivar Bäckman - er hedersordförande idag.

- Ali jag, då jag tillfrågadcs om möjligheterna aU medverka med della anförande, valde rubriken "Pensionären - en tillgå ng/resurs i samhället" har åtminstone

sio n erin gen som en tid då man äntligen fAr ta det lu gnt

Uppvaktade med Ekenäs Pensionäre r r.f:s sta ndar på lS-årsjubileet.

.'{ Aili Ekström Elli Stenholm Ethel Fältmarsch Maggie Nieminen Elin Gester Aina Öblom Ivar Eriksson Erik Holm Allan Löfroos Verner Sjöholm Ivar Skoglund Tor Sundman Henrik Christiernin Ekenäs Sparbank LL Tourist Service & Lindholm Lines

tiksbesök e te .

En stor del pensionäre r

oeh än tligen får göra preeis vad man viii. Andra kanske skyggar för pensioneringen oeh ser den som eli slutligt bevis fö r all man är gammal eiler förbrukad - eiler kanske bådadera. En tredje grupp står inför pensioneringen med blandade känslo r oeh tycke r dels att det skall bli skö nt men oroar sig samtidigt för sysslolöshe ten och kanske för ekonomin.

upplever den ökande fritiden mye ket positivt oeh nyttjar den aktivt. För andra blir alltför stor fritid som en snara om halsen. Man har svårt all linna en lämplig hobby oeh man ogillar kanske kollektiva aktiviteter - av typen stora fester, pensionärstvå orsaker. föreningar ete. Ensamheten kan för må nga bli eli svårt problem . Andelen ensamma, 650.000 personer isolerade i samhället ökar ä r över 65 år med stigande ålder. 1 SveriOm vi inledningsvis tar ge har man räknat ut all var oss en tili på åldersstruk tu- "Njuta sitt otium" sjäUe person är isoleradl ren i Finland oeh i Ekenäs vara sysslolös i åldersgruppen Ali bli pe nsionär kallar ensam idag. kan vi konstatera , all det i vårt land finns ungefär man ofta all börja " njuta sill 65 - 75 år. MÅSTE det vara så?

F ÅR det vara så?

650.000 personer som fyllt olium" . Otium är la tin och 65 år. Av dem är över betyder SYSSLOLÖSHET. 10.000 över 90 år. Av hela - Men nu är de t e n gång fö, Varje människa landets befolkning har alhså alla så, all myeket få mä nni- är en resurs Varje män niska utgör en ca 13 % uppnåll de n s. k. skor uthärda r all länge vara normala pe nsionsåldern . J sysslolösa . Della är sta tis- resurs i samhälle t. Varje vår egen lilla stad bor idag tiskt bevisat! Bl. a. under- människ a - inte minsl pe n-

Foto: Gurti N urmi Begrulldallde //Iiner visar !rån vällsler Siv TUllzelmall VOII Adlerjlug, Jarl Malsson och Görall Wide ill!ör Ekelläs-pellsiolläremas jubileu//ls!est i Aulall dell 28 maj. sionären borde kunna tillämpa (om hon VILL) deklarationen " Envar ha r rätt tili arbete" - oberoende av ålder. Envar borde ha rätt att varj e morron kasta av sig

täcket , rusa upp och ropa " än tligen"; därför att idag skall hon syssla med det eile r det! H ar man inte något att lägga händerna på, inte något att intressera sig för oberoende av ålde r - mister livet sin tjusning.

Om det är sant att man upplever arbetsglädje och är nöjd med sill liv om man har lagom myeket all göra, men all man upplever något helt annat om man har för mycket eiler för litet atl göra borde vi självfallet skapa möjligheter tili arbete för alIa dem som bara viii ha det.

Oekså för de aktiva nu undanskufTade 65 år fyllda resurserna. En pensionär är värdefull . En gammal människa har eli stort värde. Icke minst för sina aUra när maste. Han eiler hon ä r en av oss - en människa som behöver precis detsamma som alla behöver. Hon har lika stora behov av all känna sig respekterad och all vara tili nytla , konstaterar den danska lä karen Anker Aggeboi en bok kring dessa frågor.

Och Goethe sade en gång " Det är ingen konst att bli gammal. Konsten ä r att VAa

Väslnylälldska !estdeltagare i Ekelläs.

RA gammal". Det är - tror jag - inte rätt att i tid och o tid understryka behovet av stödåtgärder iör en pensionär för en åldrande i samband med olika aktiviteter.

Atgärder som avser att göra allting sä lä tt som möjligt att deha i aktiviteterna . Jag viII inte som pensionär uppleva mig som oförmögen att klara av alla problem och svårigheter - såsom ett barn.

Jag viII inte bli daltad och tilltalad som en baby eiler en korghund!

I

Det kan inte vara riktigt att vi ställer nästan överstora krav i ungdomsåren och medelåldern, men sänker ribban oeh kraven tili noll bara för att individ~n fyllt 65! Hur ofta går det inte för oss som det gick för den gamla liskaren oeh hans dotter, som bodde tillsammans i sin enkla stuga. Fiskaren ville en dag gå ner tili sjöboden för aU uppleva det som en gång varit hela hans liv; redskpen , (judet av ha vet, dorterna. Men sjöboden låg lå ngt nere i backen vid stranden. Oeh dottern sa NEJ "det är hait på vägen".

Ootterns å tgärd var förebyggande - men för vad?

För skelettet! Var ranns hennes respekt för hans frihe t , för hans eget ansvar, fö r hans självkä nsla , för hans rä tt att bestämma själv? Vad kunde hon ha

Trygve Lilldqvist är medskyldig tili att det i dag filllls eli pellsiollärs!örellillg i Ekenäs. HUll höll också !esttalet vid !örellingells 15-års jubileu//I. gjort istället? Kunde hon ha tagit honom under arme n oeh hjälpt honom ne r tili sjöboden? Eile r hade hon visat mer omsorg om både ske lett och självkä nsl3, om kropp och själ hos sin far om hon ERBJUO IT sin hjälp men låtit honom själv avgöra om han ville ha de n eiler ej ?

Kära vänner. J ag önska r Ekenäs pensionäre r allt gott för kommande år. O ch jag konstaterar : utan historia finns ingen framtid . Utan pensionärer inga ungdomar!

Lycka och vä lsignelse för fram tiden - "med varandra mot

sommaren

hand" ...

hand

uti

"

16

Sjöturism modell 1928

,r

"

"

För 60 är sedan låg turis- das med vägledning av märmen i vårt land ännu isin ke n och fyrar och i huvudlinda. Bror Kevin i Bro- sak hålla sig tili farleder enmarf gjorde emellertid 1928 ligt sjö ko rte t.

Min bro r hade redan en en segelfärd tili Åland, Hans bror slarlade frän Barösund he i del sjö vana från Barömedan Bror Kevin gick om- sunds-vattnen men jag var ju re na landkrabban som bord i "angöby.

Resan räckte två veckor end aS I prö va l mig fram me d tur och retur och bröderna åror på Bo näs träsk och upplevde en hei del äventyr Ge nn arby viken , min bro r under sin resa. Eftersom va r naturl igtvis ske ppare Åland under senaste sommar och jag befo rd rades tili styrvar mälet för Svenska Pen- ma n. sionärsrärbundets sommarFartyget va r en bå t, som i sa mling, i vii ken för övrigt nödfall kunde hissa segel, Bror Kevin deltog, inspirera- 17,5 fo t lå ngt = 5,5 m . des han all skriva ner en be- Byggd i Mariefors av någo n r ällelse om resan för 60 är rik dire klÖ r , välgjo rd och högsl sjö duglig, med inbyggt sedan.

Han har slällt texten tili ska nnd äc k, Iyp livräddningsGod Tids disposition och vi båt. D rivkrafte n va r e n god publicerar i detla nummer e ncylindrig bensinmo tor, rärsla delen av berätlelsen. I typ Tykö Bruk , 3-4 hk och räljande nummer införs den fa rt , 4- 5 kn o p , e n fin moavslulande delen. tor. Tve nne åro r hö rde ockO e nna sommar har la nd- sä till utruslningen . skapet Å land och MarieBäte n va r också utrustad hamn invaderats av sjöfara- med ett regnskydd , e n presre av många nationaliteter senning som med stålrö r och skeppen och farkostern a fälldes över båte ns fö rdäck frå n fu llriggare till ?center- vilket visade sig va ra behö vborda re har va rit e n stätli g ligl unde r resan. syn . De t lä r ha vari t e n koTidigt e n mä nd ags mo rpia av fo rn a tider då Å land go n startade min bror frän va r kä nt öve r he la vä rid e n Barösund och nädde Ha ngsom den stö rsta segla rna tio- ö- by viken någo n gä ng på nen. dagen efter några besvärlig1 milten av juni va r jag i hete r bland grynnorn a ru nt tillfälle att beskåda Ma rie- H angö-udd . Jag a nl ände ha mn tillsammans med med mjölkbåten från BroSvenska Finla nds pe nsio nä- marf och efter sed va nl iga ree, vi va r ca 1.700 perso ne r , hälsninga r och granskn inga r vuxn a och e n de l gamlingar av utrus lni ng o ch proviantsom invade(ade landskapet. fö rråd steg vi o mbo rd . R eDet va r e n upp le velse a tt san hade börj a t.

E n un de rli g kä nsla ge nbeskåda den uppväxande staden och de n blomstrande o milade mig när jag satte och värdade la ndsbygden , mig ner på rorsma nsplatse n det var de n tiden dä Ge rani- i vår nya fa rkost e fter att ha um Midso mmarblo mster Iys- lämnat den något stö rre o ch te i alla backar. De d aga rn a tryggare mjö lk båte n. Me n läg endast fy rmastaren Po m- när den lilla mo to rn bö rj ade mern i e nsamt Majestät i sjunga sin e nto niga men e nhamnen medan östra ha m- e rgiska sång och de n smäckne n låg fullpackaad med ra fa rkosten behagligt gled ståtliga segelbåtar. E n ståt- ut över Ha ngö by vi ken då fö rsvann känslan . 1 tank arn a lig syn !

I augusti månad är det 60 dö k där upp en frAga , skall år sen jag första gånge n be- det här kallas semeste r? H a r sö kte A land , då va r fö rhål- jag glö ml att tänk a på strala nde na he lt andra men patser och fa ro r? Me n när vi trots detta så blev vi väl- rundat Bockh o lme n och inkomnade av en gammal tagil fä rdriktningen NY uI "sjöbjöm " som redan va r över västfj ärde n irak mottili åren och tydligen hade vind och båten gled behagkänning av sjölivet. 60 år är ligt upp ö ve r vågo rn a , känen lång tid , under den tide n de jag mig lite n. Känslo rn a fö rändras mycket. Stade n lade sig när j ag insåg att min vilade då ännu isin lantliga uppgift va r att ma nö vrera men vårdade idyll . Å re t fö re båte n i den tilltagande hårda hade kyrka n blivit fä rdig, vinden .

Vättlax ho lmar och land Sjöfartsläroverke t ståtade på sin upphöjda plats och försvann i N .ost. Skepparen böndern as hus var unde r granskade sjö ko rt och komplane ring. Under 60 år har pass och uppman ade mig att många smekande eile r " hälla så" rakt mo t vinden. sto rmpiskade vågo r sköljt Små ningo m bö rj ade kontuÅlands mångfärgade gra- re r av skär och ho lmar syn as nitstrände r , mänga farkoste r i fj ä rran , på sjö ko rtet läser och skepp har fö rlist och j ag, Fläckgrund , Lerh arun , mAnga grånade skeppare Galtarn a m . n . ho lmar som och fä rdmän har lagts till vi- påminde o m inre skärgård la bland sina fö rfäder , yr- med kanske lugnare vatten .

De fö rsta långa timma rna kesbröder e iler stridsmän.

Det begav sig den tiden i har gått och nAgot lugnare augusti 1928 att tvenne unga kändes det me llan de sto ra män , 22 - 24 år , beslöt att ho lmlande n , kursen va r en fira sin semester med e n sjö- tid V men vid J ärngrynn an resa tili Å land . Fö ruto m se- blev de t åte r NV och H ögsåmeste r hade resans mål e n ra-Iandet ko m i sikte vilke t mening, att undeT tve nn e va r kv älle ns må!. vecko r lära sig sjövett och D et var reda n skymning duglighet , att med sjö ko rt när vi nådde krut- och kolooch ko mpass, under den nialvaruh andl arn som välmö rka tiden av dygnet , fär- ko mnade oss och där vi läs-

kade oss med limonad . Ha n var pratsa m och berättade e n del nyhele r men var besvike n på dävarande preside nten Lauri Krislian Rela nder som hade sin sommarvilla dä r ut e , men som ännu inte ko mmit och hälsat på ho no m . Han fö rm anade oss också att inte fara vidare fö re kvälle n då min bro r föreslog att vi å ke r upp till Högla ndet och övern att ar dä r.

Vi tog fa rväl av hande lsma nn en och fo rlsatte färden , vi nde n hade lagl sig lill vila de n fö rsta kvä llen och vila n va r också skö n fö r oss.

Lite t ko kt mat fö re och så somnade gossarna gott efter fö rsta dagens e lapp.

På mo rgo nen vä rmde solen go tt och mo rgonte smakade fö re uppfärden tili Högla ndets högsla punkt där vi fick blicka ut ö ve r Guldkronafj ärde n med Nagu-Iandet som fö lj ande må!.

Vid avfärden från Höglandet var vädret härligt med solglimtar och en måttlig vind frå n NV . Vår färd gick nu i V riktnin g och de t dröjde rätt så länge innan vi upptäckte land i fä rdriktnin gen . Småningo m bö rj ade la ndko nture r dyka upp i no rr, men ännu dröjde det in nan vi ko m in mo t Ko rpoströms lugnare vatte n . Fö r övrigt va r fä rde n geno m Nagus kä ren härli g. Ko rpoströ m var något vi sökte , där

oss men vädre t va r be hagligt o ch motorn spann sin behagliga melodi .

Be rghamn va r kvä lle ns mål, en o mtalad god hamn , me n där också mån ga seglare sökt nödh amn . Mo t kvä llen nå r vi grynno rn a utanfö r Bergha mn som har tve nne enlig t sjö kortet a ngivna infarter me n enligl ko rte t fanns också e tt tredj e inlo pp fy ll! med ste na r och gry nno r me n so m va r be tydl ig t ko rtar e väg. Skeppare n besluter , vi fa r ge no m sundet.

Visst klarade vi färden me n de n blev räll besvärlig. Fö r halv maski n och med h jä lp av åro rna kla rade vi berg-

Ingen m änniska syntes tili , en stig upp mot bergen syntes och som tro ligen le dde upp mot byn som be fin ne r sig på ö ns no rdvästra strand . Kv älle n firades med e tt m ål varm mat , någon re kognosering upp ö ve r be rgen fö retogs inte den kvä llen . Vila n sma kade bä ttre .

Fö lja nde morgo n var vinde n fortfarande frå n NV tili e n bö rj a n måttlig. Hästskär är en av de stö rre ho lm arn a fö rrä n ö ppna havet mö ter.

H är hö ll vi fr uk ostpa us, badade o ch solade oss före starten .

Tili e n början gick allting b ra uto m a ll vinde n tilltog

h a d e slride r fö re k o mmit un-

kl a ck a r och st e n ar . Ä nttigen

och

der frihet skriget och dä r bland de vita fanns ne re bekanta namn frå n våra bygde r. På Ko rpo landet stupade e n Te nala yngling Jo hn Ho lmberg från Västank ärr.

Den tiden hade vi i gott minne och o rten väckte upp minne n .

Nä ra intill på södra sidan låg Lo m-Iandet och färdvägen genom sundet var inbjudande , här borde vara skö nt att bo och här beslö t vi att spisa vå r frukost. Hä r i Korpo-strö m bodde famil jen Gra nit ett namn som var känt i Väs tra Nyland genom fo rstmästare n som var hövding i vå ra skogar. På hemvägen fick jag göra bekantskap med damer som bar samma namn . Efter vår frukost upptäckte vi en butik under vår färd längs Korpo landet , vi landsteg för att komplettera bensinförrådet , vilket vi senare å ngrade.

Butiken var den primitivaste som jag någo nsin har sett , mycket gammal troligen från 17oo-talet och be nsinet i ett öppet fat unde r bar himmel !

Ny start mot Gyltö-Iande t , kurs NV mot Berghamn , nu fö rändrades också naturen, havet blev åter öppet och NV vinden mötte

hade vi å re r djupare va llen unde r kö le n och snart landa r vi i den heI! lugna ha mnen invid tve nne stö rre roddbåtar som trolige n tilihö rde byborna .

vå r lilJa far kost so m e n nö tskal och frå n propelle rn hö rdes e li firra nde Ijud var gå ng båte n gled ö ve r vågka mma rna . De t var kusligt va rj e gå ng de n åle r dö k ned

Med bålen I.v. gjorde Bror Kevin och hans bor år /928 en sjöresafrån Barösund tili Åland.

v å go rna

bö rj a d e

ly fl a

i vågdal arna . på Häs lskär hade vi fyll! på av de n inkö pt a be nsinen i Korpo . I den hå rda sjö n hö rde vi att mo to rn bö rj ade hosta det uppre pades jämt och ständigt och jag mä rkte att ske ppare n blev o rolig, troligen hade vi fått vatten i be nsinen.

Nu va r goda råd d yra .

Mo to rn stann ade och bAten krä ngde som e li nö ts kal meda n min bro r fö rsökl a tappa ut va ttnet som samla ls i tankens botte n . R ätt så länge såg det ho tfull t uI. Vi bö rjade d riva i de n hårda vinden medan bå ten guppade och sjö nk me llan de höga vågo rnu .

Sc n u re

"' .... n o ~~ ~ _ _- - . a - ·

a tt Brä ndö skä r blev vå r nya fä rd riktn ing.

Forts. i nästa nummer.

Tili Havs fr å n H e l s ingfors för en Natt o c h e n Dag ... med gyllene stunder Bryt höstrnörkrel och kom pii en härlig höstkryssning. där du verkligen trivs

oc.h njuter av livel Sally Albatross ar under hela höstsäsongen lastad med gyllene stårnningar tack vare den inhernska underhållningens mest älskade stjämor. Dessutom svarar tre

olika orkestrar lör mangsidig musik.

Och naturligtvis smö~e r vi kråsel igen.

sam a1ltid ombcrd pii Sally Albatross.

Smörgasbcrdel och de övriga restau·

~~~~~~ ~~~~f~re~~~li?o~~~t I~~ka, lör del är dans ocksa pa dagen - tili gyllene loner.

... på gyllene villkor Köplörman väntar dig i tax Iree '5hapen pc'i 6:e däck. Morgonsimtur och

bas,u liir du tili specialprisellS mk.

Lunchlörmån (20.·) gäller vid smör' i Gourmel- och A la gasbcrdel

sam'

carte -restaurangema. Gyllene Krvss· ningens Bonus innebär aUdu får var

sjäUe kryssning med Sally Albatross gratis! Tag ditt pensionärskort med!

JARL V. HELLSTRÖMS MINNESFOND

DONATIONER per 29.9.88

Eija Francke Kimito Pensionärsförenin g r. f.

Vi tackar donatorern a

~SALLY

ALBATROSS

'förM' pe,soner

Oy Sally Line Ab Fö rsäljnings punkler: Kajsaniemigatan 1, 00100 Hels ingfors och Skatuddens terminaI K5, 00160 Hels ingfo rs. Koskikatu 7, 33100 Tamm erfors.

Från redaktionen

Ole Wasz-Höckert, professor, riksdagsman:

Vården måste förbättras På vll re n o mbads jag av vår nya chefrcdaktör att kommen te ra förslaget om de nya skattelagarna. som då li vligt omdebatte rades i tidni ngspresse n . Tili oeh med för oss riksdagsmän frå n regerin gspartie rn a va r emelle rtid informationen s1l knapp händig, att ett lIttalande från min sida inte sk ulle ha baserat sig pii reella fakta. De n 20 septe mber överlämnade regerin gen åt riksdagen e tt paket som omfattade 10 nya lagförslag om ändringa r i skatte laga rn a.

Diskussionerna under detta plenum visade. att förutom o ppositio nspartierna också' många riksdagsmän från rege rin gspa rti e rnas sida ullalade sig kritiskt om o lika ändringsförslag i detta lagpaket.

Skattefrågornaa ko mme r nu a tt behandlas på utskollsnivå oeh man kan troligen räkna med att vissa ändringar i lagfö rs lage n kan ske under lagbe rednin ge ns gång.

För pensionärernas vidkommande kan jag därför he lt kort konstatera a tt någo n direk t o rsak tili missnöje eiler oro in te finns . eventue llt med unda ntag av sårI~"!l

pen:::ion:ircr so m

ha r

en störrc rörmögenhct be-

ståe nde av en räll sä stor aktieportfölj . Ser vi på budgeten för å r 1989 ka n vi konstatera att de veteraner som idag är bosatta uto mlands kan Iyfta fron ttillägget , e n gest som har en viss psykologisk betydelse som erkänsla. Däremot har veteraner som är ekonomiskt sämst stä llda inte få tt den förhöjnin g av fronttillägget som vå r lilla grupp av frontveteraner i riksdage n hade räknat med . Reh abiliteringsa nslage n fö r frontveteraner har höj ts oeh man mås te kunna räkna med att veterane rna mera än hittills kan anvä nda sig av denna rättighe t. Att situationen i Helsingfors knappast kommer att förb ättras, på grund av att vi i denna stad är så må nga krigsve terane r, måste vi försöka åtgärda på kommunalpolitisk väg ge nom He lsingfors stad .

Sjukvård Slutsumman i 1989 å rs budget är 124 . 175 miljarder mk . Av della har hälsovå rden tilldelats 11.215 miljar-

der. I 1987 års budget var mot svara nde siffra 9,42 .

Frå n å rets (1988) budget föreslar man nu en 15% förhöjnmg . av vilket 17 % tillkommer speeia lsjukvården oeh 14% primärvården på hä lsocent ra lerna. Alldeles i stort måste man trots allt medge att vi också i vå rt land und er de sen aste å ren i statens budget har anslagi t proportione llt me ra me de l fö r hälso- och sjukvården än vad som var fallet i börj a n av 80-talet. Vi har ä nnu inte uppn ått Sveriges kapaeitet i denna för de f1esta människor så viktiga fråga, nämligen hurud an vård kan vi fö rvänta oss om eiler nä r vi blir sjuk a. Regeringen har också överlå tit åt riksdagen 2 lagar som berör specialsj ukvå rden. Visserlige n är det här närm as t frågan o m byråkrati . d.v .s. hur dessa speciaIistledda sj ukhus i vårt land (k re tssj ukhus. centralsj ukhus . universitetscentralsj ukhus) skall administreras.

det speeificerade missnöjet fram i Helsingfors där såväl stadsstyrelse som stadsfullmä ktige samt hälsovå rdsoch socialnämnd är medvetna om de svagheter som idag vid låder akut- och kronikervården, öppen- och hemvården i vår hu vudstad.

Därför är det viktigt i kommande kommunalval att stöda sådana kandidater som förutom rän parti också representerar nödvän digt kunnande och e rfarenhe t frä n vårdsektorn.

En annan nödvändighet.

- som tyvärr inte a lltid på grund av po litisk kohandel Iyckas -, ä r att i utnämningsfrågor då tjänster (administratörer, läka re, sjukvArdare) besätts, ge tyngd å t verklig yrkes- och språkkunskap samt tidigare arbetsuppgifter. Åtminstone i He lsingfors ha r en tendens funnits att tjänste å r i stade n oeh panitillhörighet vägt mest.

SAdant måste beslutsfattarna beivra .

Att tillströmningen tili läkar- och o lika vårdyrken på senare år avtagit visar an dagens realistiska ungdom ar söker sig tili bällre avlönade yrken med bekvämare ar-

pa gamla personer all leva i silt eget he m så länge som möjligt och först sedan överf1 ytta dessa tili sjukhe m och särskild a kronikersjukhus.

Prineipen är bra men kapacitetcn inom vårdsektorn är för liten och möjlighet all få hemvårdare som gö r uppköp och ta r hand om de ga ml a ä r Iikaså helt o tillräcklig. En artikel av överläkaren fö r åldringsvå rden i He lsingfo rs, doktor Apajalahti , publicerad i Finlands Läka re tidning, visar dock alt såväl ant ale t vårdplatser som he mvå rdskapaciteten har kunnat ökas liksom också alt kronikernas köbildning förkortats . Fortfarande finns dock mycket som måste gö ras under de närmaste åren . Detta förutsäller både politisk vilja , d.v.s. lö nerna måste ses över , utbildningen ino m vårdsektorn för helsingfors ungd o mar måste ökas. tjänstebostäder byggas , men dessutom måste man på något sätt försöka skapa en viss goodwill för dessa yrken. Varfö r arbetar så många finländare på olika åldringshem i Stockholmstrakten?

'(å rl land lever nu i en period av ekonomisk tillväxt. Vi har fåll nya marknader ute i vä rIden, vi har insett alt forskning och utHem- oeh åldringsvård bildning är en nödvändighe t Svenska riksdagsgruppe n för att vi skall klara oss i har besökt endel orter i konkurrensen med andra Svenskfinland där jag med länder i Nordeuropa. Men tillfredsställelse kunnat kon- vi måste . i rättvisans namn , state ra , att man byggt väl se tili att vårt samhälle tar Ole Wasz-Höckert planerade bostadsenheter hand om de ä ldre och all för pensionärer och att den möjligheterna för dessa tili Min övertygelse är, att gen- åldringsvård som förutsätter saklig och empatisk vård om en omstrukturering av tillgå ng tili sjukskötare dyg- finn s då den en dag behövs. administrationen mås te vi net runt och regelbundna lä- Det faktum , att må nga av kunna räkna med att a rbe!s- karbesök , måste anses fun- oss som överskridit penkapaciteten a nvä nds på ett gera vä\. Så kan ma n natur- sionsålde rn , själv har barn förnuftigare och effe kti vare Iigtvis inte säga om förhål- och barnbarn , gör all vi sätt ä n idag oeh att vårdse r- la nde na i lande ts huvudstad. verkligen - å tminstone i huvicen därför kan väntas bli De n kommunala sektorn vudstadsregionen inser bättre. Här finns fö rh o pp- har på 60- och 70-talet inte i hur svårt det är i dag för en ningsvis möjlighete r a tt skri- sin långtidsplanering kunnat ung familj all komma tili va in i lagtexter den till växt förutse hurudan åldersför- rä lla ekonomiskt och rent av läka re oeh vårdpersonal delninge n bl and stadens be- praktiskt. De unga mamsom kommer a tt behövas. folkning är nu på 80-talet. morna har vanligen en god Så fort man rör sig på de t Redan 2 medicins ka fakto- utbildning bakom sig, de individuella , mänskli ga pla- rer inverkar avgörande på unga har kö pt si n bostad på net stöter man ryvärr hela ti- att mede lli vslängden ökas, sk uld , men barnens dagvård den på missnöje oeh negati- antibiotikabe handling vid ä r ingalunda ordnad på alla va erfarenheler såväl från olika slags infektioner och o rt e r. Låt oss därfö r inte bahälsocentraler och specialist - de moderna porslinspro te- ra slå vakt o m all våra egna ledda sjukhus som t.o.m. se rna som används vid höft- behov blir tillgodosedda . Vi uni ve rsitetskliniker. AlIde- ledsfrakturer. måste faktiskt oeksä på oliIes särskilt kommer dessa Prineipen i social- och hä l- ka sätt arbeta för de komkrav på förbättringar och sovården är att försöka hjäl- ma nde ge neratione rn a. betslider och mindre Slress.

Därfö r finns i dag obesaua läkar- och sjukskötartjänster.

Det kom ett brev med post en. Ett av många sedan senaste nummer av God Tid kom ut. Det brev jag 2vser hade Hasse S som avsä ndare. Inne hö ll b\.a. ko rsordet för da gens nummer. Det Iilla följebrevet tillåte r jag mig citera : Här kommer litet strunt för GOD TID. Ålderdomen är av naturen lite pratsam vilke t märks på längden av mina utgjutelser.

Men ta det som e n prövning. Tänk att jag nu i dryga 12 år har orkat häva ur m:g "Iöst prat" i GT. J äk la Eija!

Slut på citatet.

Såsom en kommentar tili detta viii jag säga alt de t är många jämte redak tören som är glada så länge Hasse S orkar och viII häva ur sig det han häver ur sig för GT. Vad vore GT ut a n kåseriet Pensionär modell -76.

Tur att den jäkla Eija finns . Och fanns för 12 år sen.

Tack förresten för kramen o Det att hösten har kommit märker alla men undras om alla också minns alt det snart blir ju\. Nästa nummer av GT kommer nämligen strax före jul d.v.s . den 13 deee mber på självaste Luciadagen.

Evenemangen ute i föreningarna fÖljer säkert också å rstidernas växlingar. Sommarfesterna är undanstökade oeh nu förbereds julfesterna . Men innan dess ska österbottningarna stöka undan sin höstdag m e d andligl program . Dagen är den 26 oktober och onen Va5a och Evangeliska folkhögskolan där.

Samlingen startar vid 13-snå ret med en presentation av skolan och elever vid skolan medverkar med programinslag. Dr Kurt West talar om hjärnan oeh dess funktioner. Givetvis blir det kaffe med dopp och hela härligheten kostar 15 mark per person .

Else-Maj Johnson hoppas på a tt pensionärer i Österbotten möter upp i stora skaror. Den 17 januari midvinterkryssar österbottni ngarna över tili Umeå.

Förbund et håller sin kulturdag i Borgå den 2 november - e n tillställ nin g som blev fulltecknad på nolltid .

Vilket förbundets VL Jerker beklagade med en tår i ögat.

I nte att den blev fulltecknad men att man av utrymmesskäl inte kunde ta med f1era än 150 personer.

Förbundets höstmöte hålls den 23 november i Helsingfors den här gången på Hospiz vid Berggatan . Annons ingår i della blad.

Nästa nummer av God Tid blir ell nummer i vilket vi planerar att presentera förbundets reso r för nästa år. Kanske ocksä föreningarna kunde tänkas komma med information om sina planer för resesäsongen 1989. Sista inlämningsdag är den 29 november.

Sen en helt annan sak.

För att göra arbetet något enklare ho ppas jag all de som sänder fotografier tili God Tid tydligt och kla rt uppger om bilderna ska returneras. He lst ser jag att e tt returkuvert färdigt adresserat finns med . Portot har förbundet säkert råd med .

Manuskript som inte pubIiceras och som ni viII ha i retur ser jag också gärna att det finns färdigt ad resse radc returkuvert för.

God Tid:s läsare får gärna komma tili Karis och springa men helst gå i mina trappor. Jag lovar att inte kasta ut någon och inte heller delar jag upp mina besökare i getter e iler får.

När detta skrives vet jag ännu inte hur mycket material som eventueUt bJir överstAende. Givetvis hoppas jag att allt ryms med i nummer 5 som har 20 sidor. Nästa år kanske situationen lättar om vi ger ut sju nummer i ställe t för nuvarande sex.

Men om några daga r så börjar jag förbereda God Tid oummer sex och tili det hoppas jag givetvis på bidrag från läsarna.

Jag hoppas Ni alla får en skön och avstressande höst och pårninner om vikten av att vi alla avger vår röst i kommunalvalet den 16-17 oktober.

Det sägs ofta att pensionärerna är en resurs i samhället. Varför inte den här gången visa att vi också sjä lva vet om det. Och oekså visa det när vi går tili valurnorna . Nämligen genom alt rösta för en kandid at som arbetar för oss. Oberoende av partitillhörighet.

Det finns säkert på vars och ens hemort personer som ni känner och vet att är värda era röster.

Ha en trevlig och skön höst tili härnäst!

Gurli Nurmi

Supervideo och museer ruskaresans behållning Nordkap blev klimax på årets ruskaresa tili No rdNorge och finska Lappland .

Tåg , buss och f1yg kom tili användning. Med var 42 pensionä rer med Pertti som eha ufför och Jerker som reseledare.

Under dagarna i Saariselkä besöktes gu ldgräva rmuseet oeh same museet. Två kapitel i lappländsk historia passerade revy. Den vaekra utsikten frän Kaunispä ä oeh kneget i back en både opp oeh ner, finns där för evigt i minnenas a rkiv.

Silversmedjan i Kauttokeino blev första dagens beTrots att RUSKAN hållning. Supervideoanlägg- egentlige n aldrig infann sig, ningen i Nordkap imponera- va r gruppen helt tili freds. de stort på deltagarna.

Alla små detal jer förenades

tili e n fullödig helhet , taek vare den spontanilet grup-

pe n uppvisade.

TACK!

Jerker

FPA startar pensionärsträning Folkpensionsanstalten har giek av e tt experiment på beslutat börja anordna trä- sex orter under fjolåret. ningskurser för blivande Medborgar- oeh arbetarinpensionä rer. Kurserna ord- stituten ordnade femton tränas av FPA-byråerna till- ningskurser med stöd från sammans med arbetar- och FPA . Intresset var stort och resultate t blev Iyckat. Kurmedborgarinstituten.

Beslutet a lt gå in för pen- ser o rdnades i Karis, Kotka, sio närsträning - en helt ny Loimijoki, Björneborg, Riiservicefo rm vid FP A - före- himäki oeh Somero.

GÖR Nl UTFÄRD I GRUPP?

- 8-

Kom då Ihå9 våra moderna bussar med vllka även en resa tili utlandet sker bekvämt och bekymmerslöst.

BUSSBOLAGET J. och M. LAUNOKORPI Tel. (925) 1269, 20104.

18

TACK God T id och Svenska Pensionärsförbundet har unde r år 1988 beviljats understöd frå n Penninga utoma tfö reningen, Socialministe riet och Svenska Kulturfonden.

"

Penningautomatföreni ngen är förbundets största och viktigaste bidragsgivare.

Understödet mk 472.000,avser att täcka de ad ministrativa kost naderna : hyror, löner, rese- och mö teskostnader. Givetvis kan en del av understödet också användas för and ra ändamål , t.ex. God Tid , som sändes tili alla vA ra medlemmar, kräver en del av unde rstödet.

Är 1988 erhöll vi första gå ngen rehabiliteringsbidrag av PAF. Ett 30-tal pensionärer har blivit delaktiga av den summa på mk 60.000 ,-, som beviljades oss för rehaTACK! bilitering.

Svenska Pensionärsförbundet deklare ra r ingen partitillhörighet, men när det gäller att ta emot ekonomiska bidrag tackar vi gärna SVENSKA RI KSDAGSGRUPPEN, som av sitt partistöd avstår mk 50.000,- tili förmån för Svenska Pensionärsförbundet och dess tidning God Tid . Profesor OLE W ASZ-H ÖCKE RT har speciellt ak tivt ve rka t för att summan stigit frå n tidigare mk 40 .000,- tili mk 50 .000,-. Vi lever i förhoppningen att summan ska ll bli årlien åte rkomma nde d.v.s. bli intagen i statsbudgete n.

Ordförande för NORSAM: Per-Erik Isaksson omvald VD för Folkhälsan , kanslirådet Per-Erik lsaksson omvaldes fö r perioden 1988- 1990 som ordföra nde fö r NO RSAM - e n tako rganisation för de nordiska frivi lliga före ningarna fö r ä ldreomsorgen - vid NORSAM:s konfere ns i Reykjavik på lsland den 11-16.8.1988.

O rdi narie styrelsemedlemmar ä r Lizzie Lichtenberg och A rne Ginge frå n Danmark, Tertta Sundholm och A uli Valle från Finla nd , Tor Kristia n Rönneberg och Gunnar Jonsso n frAn Norge , Manne J arme us och Be ngt Callermo frå n Sverige. NORSAM:s sekre tariat finns i Fin land pA Folkhälsan med Lisbeth Äkerholm som sekreterare.

Tema för ko nfenre nsen var " De ä ldre och kul turen". Föredragen behandlade bl. a. "Isländsk fo lk-

ÖPPET ARET RUNT

n, ..

••••••••••• frän sido I

musi ktradition" (He lga Gu nnarsdo tt ir) och " De ä ldres ro ll i isla ndssagorna" (Bragi Ha lldorsson) samt da ns- och sångtraditio ner som de äldre med sin livserfa re nhet berika r och beva. ra r.

NO RSAM genomfö r 1990 e n kampan j i a lla no rdiska länder under dev isen " A tt åldras är att växa". Ka mpanjen ä r e tt led i WHO :s häJsotrategi " H älsa fö r a lla år 2000". Må le t med kampa njen är att påver ka attityde rna hos alla ålde rsgruppe r i samhälle t tili de ä ldre, åldra ndet och ä ldreomsorgen.

Attityd pAve rka n riktas i fö rsta hand tili å ldersgruppe r som ä r födda på 30- och 40-talet , i and ra hand tili de ä ldre sjä lva. Kampanj en är under plane ring och inleds hösten 1990 och fortsätte r fram tili 1992.

Kronoby folkhögskola tog vara på det friska hos pensionärer i norr - Aldrig hade jag troll all jag skulle måla men det var riktigt roligt, säger en av de elva pensionärer som gåll på kurs vid Kronoby Folkhögskola den sen aste veckan .

Tema för ku rsen t'Ta vara på det friska" oeh var ett

fA t! ordna program me n man ha r också e ngagera t programmaka re ut ifrAn. - Morgonandak te n med psalmsång är de t enda vi saknar, summe rade de nö jda deh aga rna på torsdagen.

försök a tt tocka deltagarna

F ' er med

a tt göra s/ldant som de vanIigen inte bruka r göra. Och försöket Iyekades.

- Alla har med stor e ntusiasm gått in i nya uppgifter , berättar R ut h Bäckstra nd som fungerat som kursledare . Pensionäre rna fick pröva på hur det är att va ra ko nstnärer. Akvarelle r med naturmotiv och även självportVi tacka r alla som med- rä tt blev synligt resuhat av verkat tili att vi fått detta bi- mAlartimmarna . d rag.

- Nu ka n pensionärern a skaffa lite mAla rgrejor och måla he mma när de fAr lust , hoppas Ruth Bäckstrand .

Också keramik prövade ma n på liksom tygco llage och lapptekni k.

De ltaga rna fick inte syssla alltför länge med sina olika uppgifte r. Me n de fick i varje fa ll e n inblick i hur de olika a rbe tena går tili och kan fo rtsätta på egen hand när de komme r he m. Seniorda ns har man också prövat på. Med seniordansen viII -~io man mju ka upp både knoppen och kroppen. är Morgongymnastike n ocksA ett sätt att mjuka upp kroppen. Alla aktivite te r har tilItalat deltaga rna .

Västra Ytternäs, SF·221 00 Merieha mn, tel. 928-11183 Kvällssamlingar har ocksA 1 hållits där de ltagarna själva

o o o

FORTSÄTTNlNG ••••••

Island - sagornas

Fler deltaga re skulle ha ry mts med .

- D e kunde va ra kring fe mtio persone r och ändå är gruppe n lämplig, a nser Ruth Bäckstrand. O m det är större gruppe r sA kn yts nere ko nta kte r. När man är pensionär ä r det viktigt att ha många vä nner konstatera r Ruth Bäckstrand .

Ho n hoppas att ne r de Itagare kommer tili nästa kurs.

För nog be hövs e n kurs ocksA i norra svenska Öste rbotte n. E n pensionärskurs ä r semeste r med inne håll .

Kvinnor som vanligen alhid lagar mat få r e n välbehövlig semeste r då de komme r på kurs.

- lnte ä r en kurs dyr helle r, konstate rar Bäckstrand som tipsar barn och barnbarn att ge present ko rt för pensionä rskurser tili pe nsionärerna . De behöve r inga prylar men väl komma samma n och utbyta tankar och åsikte r samtidigt som de får lära sig en ny hobby.

I

Birgitta Östdahl

10lHI"

% av kostnaderna (Iä kare och sjukvå rdare be talas dä rutöve r). De äldre står själva fö r en mindre del av det hela, men de ska ll alltid fA behålla e n lite n fickpe nning.

Mycket ä r bra , men e n he i del är ännu ofull ständigt , sade f öredrags hAllare n. E n av svårigheterna gäller de smA kommunern a, sam inte har råd att ge de äldre de n e rforde rliga hjälpe n. Anta le t å ldringar ökas stä ndigt och de t gör de t svAra re att fll det hela a t! gå ihop ekono miskt.

D e t islä ndska samfundet ha r övergått frå n e t! fa miljesamfund , som byggde sin inkomst pA lantbruk och fis ke, tili e tt industrisamfund .

Eko nomiskt ger de tta goda fö rutsättningar för fra mtide n och man går helhjä rtat in för att leva sig in i de ä ldres behov se dem sam människor med kä nslor och önske mål. Ä ldreomsorg i a ll ä ra , ma n viII nog gärna hö ra o m mycket annat i e t! land som lsla nd.

I

He lga Gunnarsdottir berättade om Isländsk folkmusiktradition De n isländska fo lkmusiken är intressant me n kanske inte vad vi anseT vac ker jämförd med de me lodier som presente ras i de övriga nord iska lände rna. Två samlare av fol kligt ma terial, J6 n Årnaso n och 6 1afu r Dav idsson publicerade i slute t av 1

w.________....

• • •

Ord!öranden !ör Norsam på [sland, paslor Sigurdur Gudmundsson. da na bassänger fi nns redan fö re å r 1000. Det lä ter fö rreste n a ngenämt att ma n inte vi lle döpa fo lk i ka llt vatten , så tyckte ma n å tminstone i Th ingvellir fö r nä rmare tusen å r sedan . A propå simning så infö rdes å r 1941 e n lag o m att alla barn skall avlägga simprov. Ma n fö rsöker också hålla de äldre pigga och smidiga, a lla pe nsionärer får simma gratis i badinrätt ni ngarna och på e n del

som frä mst loekar dem. Varo för?

Naturfo lke n och barnen må la r impulsivt , uta n före. gAende unde rvisning, utan a kade miska regle r.

Lika vä l som en äldre per. son gä rna berättar sagor (kanske för barnbarne n) så falle r de t sig kanske natur. ligt fö r honom eile r he nne att be rä tta sagor med pen. seln . De t är det som naiviste rna gö r och resuhatet tycks vara fräscht och friu.

Gra ndma Moses målade så, fö r a tt ta ett exempel långt borta frå n lsland , där måla r också må nga på de t sättet, men öve ra llt finn s det också yngre ko nstnä re r som gillar de nna inri ktning. De bilder vi fick se gay åtminstone me rsma k för mAnga av oss.

Som av ovanstående fra mgår fick vi mångsidig upplysning o m lsla nd förr och nu , det gay också upphov tili må nga diskussioner som leddes av kongressens alh-i-allo pasto r Gylfi J6nsson. Det som jag uppskattade mycke t va r att vi också fick se några å lde rdomshem och höra om ritua le n i dem.

D et är sl1 lä tt att säga: Så fi nt ha r inte vi, me n man blev ä nd A frestad att göra det. Vi har nog ocksA en del hem d är de t ä r vacke rt och trivsamt , vi måste också komma ihåg att de hem vi sAg i Reykjavik drevs i priva t regi fastän det statliga understöde t lä r vara ston.

Me n vad sägs o m ett å lderdomshe m som bjuder på rymliga rum fö r inte rnema,

1800-ta Je t e U s torl verk om

s t ät1 e n avh ä mtas d e l. o. m . m ed l ui tili bassä ngern a.

~~l:~:A~~a:~~~\~~loJiruto:

islä ndska gA to r, unde rhållning, vikivaki och ramsor.

O mkrin g Ar 1880 påbörj ade pros te n Bjarni Tho rsteinsson insamling och uppteckning av islä ndska fo lkmelodier. Vi fick hö ra nAgra melodier som spe la ts in på band och kunde ko nsta tera a tt de bevarat många å lde rdomliga drag. De n fo lkmusik som bevara ts ä r uteslutande vo kalmusik , enstä mmig me d undantag av IVisongur (tvesAng) . Psalmmelodie r finns också i folklig utformning.

Endast två folkliga instrume nt finns beva rade, Fidla och langspil. Båda är strå kinstrument som spe las med strå ke tili sångackompanjema ngo U nder senare hä lften av 1800-talet började ma n dock importera andra musikinstrument.

Under rubriken Tak och fyra väggar berä ttade Thor Magnusson om de forntida bosläderna och åskådl iggjorde med Ijusbilder pla neringen av dem . Vi fick se gruppe-

Vi ha r i dagarna följt med tävlingarna i Söul och sett bl.a. stavho pp. Vad man va nligen inte fö rknippa r me d de nna spo rtgre n är väl att man vid sAda na hopp ha r lätt att ko mma snabbt fra m , men det tä nkte man på i de t fo rntida lsland . Och fö r att än en gång jämfö ra med SÖui , brottning har va rit mycket populärt i a lla tide r bland islänningarna. Bragi Ha lld6rsson berättade om Äldre som personer i islandssagorna men där ka n jag endast råda de intresserade att själva läsa Kormaks saga , Laxde la saga och Nials saga, anna rs blir de t e n redogörelse som aldrig tar slut .

Skapande konst på äldre dagar (Adalsteiner Ingolfsson) var ett föredrag som beledsagat av många verkligt förnäma bilder , gay åtminstone mig ny syn på konsten.

Inte bara på Isla nd utan överallt a nnorslädes tycks det vara vanligt, all då äldre personer börjar må la så ä r det den naivistiska konsten

tek, fri sersalong . Lägg dä rtili simbassäng och utrymmen fö r fysio te rape ut isk behandling, sjukavdelningar, specie ll avdelning för dem som inte rikt igt kla ra r sig själv . Ma te n dA, ja , jag vet ju inte huruda n ma t som bjuds där i vardagslag men åtminstone vi var invi te rade pA festmiddag tili e tt par såd ana här institu tio ne r och det va r ve rkligen fest.

Var det idealet, en sådan här tili varo? Man tyckte kanske det , men så mötle jag i korridoren en gammal dam, som släpade sig fram med hjä lp av sin kä pp och hade svllrt all lyfta föllerna från golvet. Det är något som de fi naste institutioner inte kan befria oss frå n. Vi vill inte bli gamla, vi vill inte bli sjuka, men hur und vika det? Det kan vi inte men vi kan göra aIl t som står i vår makt fö r a tt gö ra livet lätta· re for de hjä lplösa. Och det tyektes mig vara just det man sträva r till på Island .

Siv T.v.A .

RING 928-280 40 •

ringen r unt eldstaden och insåg a tt dessa byggen rym de familje r med må nga med lemmar.

Idroll i forntid oeh nutid va r ä mne t som Tho rstein Eina rsson äg nade sig åt .

De t ä r inte att fö rvå na sig öve r a t! simni ng ä r sA populärt , ma n har ju ti llgång tili vattnet fr An de varma kä llo rna. De t och de kaila bäcka rna leddes tili sto ra bassä nger och sA fick ma n a ngenä mt te mpere rat vatte n. Så-

grupparrangemang.

rundturer, program.

hotelirum , privatrum .

VIUTFÖR

ABONNEMANGSKÖRNING MED MODERNA TURISTBUSSAR

stugor, pensionat, gästhem.

ESEBYRÄ

landsresor

I HEM· LANDET OCH ÄVEN UTRIKES Även resebyrållånater. Busare.or .om sp8Clslltel

Kb D AH L

~.~~:::'29024

19

[

MATSTÄLLEN

I

I

I

Advokalby råe r

SCHULTZ & KÖHLER

BILLlG HEMGJORD MAT

ae "","'......

C~ ~ FORELLEN

Korpo

ToI. 926·31202 öppot alla dagar

MARTHAS MATHÖRNA GEORGSGATAN 11 A 4 VAN . MEO HISS TEL. 643 381 00120 HELSINGFORS

HANGÖ TRAFIK Bussbeställningar

Tel 911 ·8100'

Gynna 119

god tids

I BESTÄLLNINGSBUSSAR: I

Abo Kopmansgatan 12 A Exp. tel , 311 713 Vtceharadshovdlnq

Advokatbyrå Vicehäradshovding

r4

Ulf Jansson tel. 313 265

JARL-CHRISTIAN HEINRICHS Lönnrotsg. 32 A 00180 Helsingfors tel. 90·603 909

Vlceharadshevdlng

Tom Gustalsson lel. 311 900 MOllagnlng I Pargas. 510rgårdsgstan. vSfle onsdag kl 14 \7 tel 740300

I

OPTIKER

I

1~'~h{.l'~t:1a KARI S. Kopmansgatan 4

Ab Tidstrands Linjebiltrafik 07900 LOVISA Ingenlörsv. 4.

Tel. 915·531865 Beslällnlngsbussar.

••

a(lnOnSOrer

ToI. 30 161

ADVOKATBYRÄ

11,1..>.W11 ~) ~klr(}/d

GULD - UR - OPTIK

Storgatan 14 (F8F:s husl ToI. 309 58 (växotl

EKENAS, Ku ngsg alan 11

#

FÄLTMARSCH tel. 11 523

Advokat, vicehäradsh .

CHRtSTER ERIKSSON Oy T. Ekman Ab Clrkelvägen 15 65100 VASA Tel. 961-112 048

Auto·Buss Bäck & Östman Fattigg ränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961·152 495

Borgå Traflk Ab Porvoon LIIkenne Oy Verkstadsvägen 11 06100 BORGA Tel. 915·170 426

Inspiration, rekreation, vidgade vyer ten stod en annan dag pä programmet. Såväl livsglädjen sam humöret stiger , när vi äter riktigt , sade vår erfarna lärare.

Vi behövde även motion och seniordansen hade sin givna plats i programmet.

Den leddes av Åke Lindgren. Redan ankomstdagen spelade Karis' orkestern " Häll i gång" upp tili dans.

stor del. Man har raserat områden, rivit , byggt nya hus och vägar O.S.V. Nu rekommenderade hon att så vitt möjligt äterställa det ursprungliga , ej rödja för mycket Ulan låta naturens rikedom f1öda .

Kursdeltagarna står för programmet den sista gemensamma aftonen och då är spänningen hög. Det blir

SKolans mönga uppgifler un-

Vi pensionärer får ej g l öm-

litet knappt med tiden för

der årets lopp .

Vår första föreläsning hade en intressant rubrik: "Sagoberättare i Karis". Föredragaren, Gun Herr anen, kände f1era sagoberättare icke bara i hemsocknen utan i hela Finland och nämnde hon många andra utanför Finlands gränser. Vi fick ocksä veta , att en stor del av sagorna är katalogiserade och numrerade och att man frän respektive land kan beställa ifrågavarande saga med hjälp av nummer.

En livlig diskussion följde, där det påpekades att vi far- och morföräldrar har all anledning att för barn och barnbarn berätta, om tider som flytt ocb vad vi upplevat , med andra ord vår egen livssaga. Det är icke sagt , att dessa sagor ens verkar sanningsenliga för nutida generationer. Vi tillhör dem, som genomgått de största

ma den så gouterade "ståe nde massagen", sade han.

Tisdagseftermiddagen indelades vi i tre grupper och kunde dä välja mellan Bildkonstverkstaden, där Aune Pelho ledde arbetet , Musikverkstaden med Gunilla Josefsson som chef och skrivverkstaden , vilken skolans lärare Lea Westerlund tog hand om .

AlIsångsaftonen med Ecca Sjöblom blev en glad avkoppling i korvgrillningens lecken. Myggorna bjöd upp tili dans och förorsakade me-

Oel var rubriken på augustikursen vid Västra Nylands Folkhögskola i Karis. 1 samråd med Svenska Pensionärsförbundel ordnar ju Folkhögskolan kurser för svenska pensionärer under sommarmånaderna.

Ku rsen öppnades av skolans reklor Kaj-Erik Nord st r öm, som önskade oss välkomna. Han delgav oss

att få ihop någoL Deklamation J solosång, sketcher, a llsång och seniordans bjöds på, men kvällens roligaste nummer var "misstävlingen", där tre utklädda herrar spelade behagfulla damer.

Alla tre var prisvärda. Gott kaffe med dopp fulländade kvällen , som leddes av konferencieren Kun Henriks· son. Han tackade även skolan och kursledarna för e n innehällsrik vecka.

En fin tradition är de gemensamma morgonsamlingarna , sam lärare vid skolan eiler kursdehagare häller. ra rörelser än vanligt. Ännu mera allvarsord gay Onsdagen var vå r långa utfärdsdag tili Åbo. Vi var oss kyrkoherden i Karis välutrustade med reseledare Gunnar Weckström , då Kristina Granstedt och han talade om "Att vara hälsovårdare Aira Asp- människa idag" . Vi är sist I u n d. Med sakliga lokala och slutligen alla människor, guider fick vi se Domkyr- så olika vi än är, och vi bekan, Klosterbacken och Bo- höver alla varandra , vi har taniska trädgården . Rundtu- samma väg att gå och samren gay oss även mycket. ma mål att nå.

Tack ännu för minnesrika revolutionerande omvälv- Vid "hemkomsten" väntade ningarna i värIden. oss en hä rli g middag och ett dagar i augus ti 1988.

Lars-Olof Nyholm Arla Grönholm lärde varmt bastubad. oss: "Lättlagat och gott för Landskapet som ku lturarv en eiler tvA". Hon hade hela var rubriken på Gretel trädgå rde n med sig av grön- Hemg årds anförande och saks- och kryddväxter och med vackra diaposi tiv. Hon Nummer 6 av allt blev så levande för oss gay oss en del av vårt kuhurmed tillredning och avsma- arv i form av park er, trädkande . Vi fiok goda råd vad, gårdar och andra grönomnär och huru vi bäst skall råden . Tyvärr har den nya ulkommer den 13 decembetjäna oss av grönsaker tiden förstön och ändra t de och fruk ter. T.o.m. dietma- gamla anläggningarna tili ber. Bidrag och material tili numret bör vara redaktionen tillhanda SESVENSKA PENSIONÄRSFDRBUNDETS NAST den 29 november DSTERBOITNISKA DISTRIKT under adress: Ce ntralOmbudsman för Osterbollen: gata n 87 0, 10300 Else-Maj Johnson Levonsg. 14 Karis.

65200 VASA 20. Telelon : 961-11 9410 Manuskripl, som inle Vänlrgen "ng helst kl. 9-11 beställts av redaklionen, Dlslrlklels bankkonto: Vasa Andelsbank returneras icke.

567008-55002307. Vasa Sparbank 104003962-6

Advokat, vicehäradsh .

WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 171042

LEIF EKLUND FIUal: Nyk.rleby. Västr. Espl.g. 12 C TldsbestäUntng 309 58

--

BUSSRESOR MED OMTANKE Hälsoresa tili Wermlandia 5.11 8 d.

Julmarknad i Lybeck 8/11 5 d.

Fira Jul i Vermland 23/12 5 d.

Nyårsresa tili Leningrad 29.124d .

Läs om dessa och 30 andra resor ivAr stora resekata· log.

'-..

~

.

b$' \ ~~~

KVRKSI.Arr OPTIK H SB 5 hus vld lorget

tel 298 1927

\

~~~~ ~()~.

~~,,~ ~~~ ~~i..~ ~~~~ PLAYA DEL INGLE

\

\.\. \. '\"""

Avg.24.02_89 1 och 2 veckor

Med på resan : Överläkare, docent Lars-Erik Stenfors föreläser över aktuella ämnen Speciellt för pensionärer och hörselskadade.

Anmälningar och yrterligare information:

.1111.(1.'.'1'.

1111• •

22100 Mariehamn 928/ 11570

Strandg. 17 67100 Karteby, tel : 968·238 11

Investera 1<101<1: P1acerarens portfö1j i Helsingfors SparbaiIl<!

Placerarens partföljär ett tryggt alternativ sam lämpar sig för utöka sm förmögenhet. Placerarens partfölj finns I olika pnsklasser ach nskkategorier.

Våra specialister har gjort upp färdiga alternativ och Ni väljer det sam passar Et bäst. ärmare informatian ger alla ~ HSb-kontor. ~a .sam VllJ

m 160

351 löste krysset i God Tid nr 4 Höstens skörd av krysslösningar gav den här gå ngen 351 svar. Det är en liten men dock ökning från senaste gång. Så TACK för visat intresse.

Några svårigheter med de kl uriska orden har inte funnits - åtminstone har alla kommit på att en försvarsskrift är PLAIDOYER. Bra att det finns lina o rd böcker.

De fem vinnarna fAr liksom tidigare tre (inte fem som senast uppgavs - beklagar slarvet) Venttilotter varo

Vinnare är: Birger Sjögren, Åbo, Gladys Berg.

Rangsby, Anita Jen sen, Västanfjärd, Felix B j ö r kman , Borgå och Maja Forsman , Tenala.

Vinsterna kommer per post frän kansliet i Helsi ngfors.

God Tid gratulerar!

Lösni ngarna tili krysset i detta nummer - alltså nummer 5 - ska vara redaktionen tillhanda senast den 29 november. Kuvertet bör märkas med "Kryss 5".

Hasse Sjöstedt har som under de senaste 12 åren knåpat ihop tankenötterna för God Tid. Undras hur många kryss han gjort ?

Här nedan Aterfinner, läsarna åter et!. Trevliga kryssiösarkvällar höstmörkret!

Gurli Nurmi

MÖT VAREN I

HOLLAND Halvpension B d. 2.990, -

..

~

MWAIft 'sK Srrandg.4. rtl. 928-15 055.

MARIEHAMN

BUSSRESOR

RESEBYRAN MED ÖVER 20 ARS ERFARENHET I BRANSCHEN. Vi "skräddarsyr" Din gruppresa. Tag kontakl, kom in och diskutera alternativ och resemöjligheter. Vi hjälper gärna tili all göra Dln resa så bra sam möjligt.

@ LL Tourist Service FormansaUen 9 Ekenäs Högbergsg. 3 Karis Arkadiag. 21 H:fors

tel (911) 14620 tel. (911) 314 44 tel. (90) 44 00 41

tWI.TN

FIN {ml.

Bland de senast den 29 november insända rätta svaren på korsordet i God Tid nummer 5 ullottas tili envar av fem vinnare tre stycken Ventti-Lotter.

Lösningarna sänds under adress God Tid , Centralgatan 87 D , 10300 Karis.

Namn: .. ... ... .. ..... .. .. _._. ___ ... .. .. _.. .. . .... ...... .. .... ... ... .... ... ............. .. ...... .

Adress: .... .. ....... . ... ... ..... ............... ...... .... .. .. ... .. ..... ... ..... .. ..... . ........ .