30 GOD TID
9/2017
BOKHYLLAN
Boken om John Ramstedt en bildningens höga visa
Ny spökgåta för barnens detektivbyrå
En resande forskare i altaiska språk. Det är knappast det första du faller för under julklappsjakten i bokhandeln. Trist och tråkigt? Nej ingalunda. Anna Lena Bengelsdorff har lyckats med konststycket att i En mongolsjäl i professorsrock. Gustaf John Ramstedt trolla fram en bok som fängslar från pärm till pärm. ”Professor G.J. Ramstedt var en mycket märklig man. Han var vis om någon. Han var språkforskare, etnograf, något litet äventyrare. Han bar uråldriga glasögon. Bakom dem fanns en munter människas blick. Han visste mycket, talade många dussin språk. Ramstedts resor hade alla ett syfte, men hans äventyr är så fantastiska att man ibland börjar tro att han skojar. Men det gör han inte, han betraktade bara alla människor öppet och troskyldigt” (Jörn Donner, 1961). Till saken hör att Jörns farfar Otto Donner var Ramstedts mentor och ekonomiskt viktiga stöd för färderna i öst medan Jörns far Kai Donner under sitt korta liv var Ramstedts elev, forskarkollega och vän.
Arlette ”Misan” Starck återkommer till kompisarna Anders och Krickes detektivbyrå i barndeckaren Spöket på Fredensberg, en fortsättning på Ikonsmugglarna (Scriptum 2009). Den här gången får klasskompisen Ingegerd en plats i gänget. Anders har ett gott öga till henne medan Kricke är föga trakterad. Barnen får höra om spöket i ödehuset på holmen, en sjöman som för över hundra år sedan mördats av sin gumma och sägs gå igen. Det blir sommarlov och detektivbyrån får fullt upp med att lösa spökgåtan. Ingegerd får visa vad hon går för.
Forskare och diplomat De äventyrsfyllda färderna till tjeremisser och kalmucker, till Mongoliet, Afghanistan och Östturkestan före och efter sekelskiftet 1900 fram till första världskriget lade grunden för en språkforskning på internationell toppnivå och en professur i altaiska språk vid Helsingfors universitet. Under en tioårsperiod på 20-talet kom Ramstedt som det självständiga Finlands första chargé d’affaires för Japan, Kina och Siam med Tokyo som destinationsort att knyta kontakter vilka skapade kulturella band mellan Japan och Finland som återspeglas än i dag i Muminlandets japanska turistström-
Mongoliet 1909. G.J. Ramstedt har arkeologen och fotografen Sakari Pälsi med sig som assistent på den andra expeditionen till Mongoliet. Här har de fått oväntat besök av geografen Johannes Granö.
mar. I Korea, som då löd under Kina, kom Ramstedt att framstå som den man som med sin koreanska grammatikbok, den enda i västvärlden, återgivit koreanerna deras modersmål. Vid sidan av diplomatin lärde sig Ramstedt naturligtvis både japanska och koreanska. En jordnära dröm Redan 1895 mötte John Ramstedt
den föräldralösa flickan Ida i Nagu, en kvinna som blev hans fasta och modiga stöd och som födde honom sju barn, alla döpta med språkforskarglädje: Sedkil, Elma, Erdem, Elzete och numera avlidna Aldar, Maidary och Bilge. Under de sista diplomatåren kunde Ramstedt förverkliga en dröm, en egen gård på landet där han och Ida skulle få bli självförsörjande på livsmedel. I september 1926 undertecknar John köpekontraktet för ”Kila benämnda nylägenhet i Öby by af Bromarf ”. Ramstedt delade sedan sitt liv mellan jordbruk, undervisning och forskning. Flyktingskap berörde Kila 1931 då tre jakutiska arbetslägerflyktingar från Solovetsk fick en fristad hos Ramstedts. John Ramstedt dog år 1950. Mycket att lära av Ramstedt En speciell omständighet förenar Anna Lena Bengelsdorff och Gustaf John Ramstedt. Kila är sedan 1965 vid sidan av Helsingfors familjen
Den mångkunnige läraren porträtterad hos Atelier V.A.Kartell.
Bengelsdorffs andra – eller kanske i hjärtat första – hem. Också tron på bildning och humanitet är dem gemensam. Anna Lena skriver i sitt förord att boken ”inte gör anspråk på att vara en vetenskaplig avhandling. Min strävan har varit att med lätt hand presentera en person som dagens finländare kunde ha mycket att lära av. Samtidigt som Finland med pomp och ståt firar sitt 100-årsjubileum har begreppet värderingar getts en allt snävare innebörd. G.J. Ramstedts sätt att förhålla sig till medmänniskor av alla kategorier är något som borde tjäna som exempel i synnerhet i maktens boningar”. Måtte den pilen nå sitt mål. MAJ-BRITT PARO
ANNA LENA BENGELSDORFF En mongolsjäl i professorsrock Gustaf John Ramstedt. ISBN 978-952-67524-4-0 Utgivare: Kila Bok och Proclio.
Ekon från barndomslandet Greta Blomqvists episka dikter i Folket från norr är som ekon från barndomslandet. Bokens motto: Livets början/världens mittpunkt/tidens slut är som en besvärjelse associerande till den åländske landsprostens ord Allt liv är Ett/i Ljus/i Hav/i Sten/i Människa. Ett märkligt sammanträffande som ger lyster åt Folket från norr som är en serie episka dikter i tre avdelningar; Byn, Folket från norr och Bort rinner tiden. Miljön är en österbottnisk by under tiden för andra världskriget. Författaren är född samma år som vinterkriget bröt ut. I den österbottniska idyllen ruvar ångesten och oron med vapenskramlet i bakgrunden. Smaka på orden; Vårbruk, spiskammare, slåtter, zigenare, kvälls-
mjölkning, oskalad potatis, brunsås, smultron, nystekt strömming, evakuering. Vilka tankar väcker de? Barndomslandet, framstigande ur minnenas dimridåer som en topeliansk dubbelflätning med ljusa och mörka inslag? Idyllen som spräcks av krigets fasor, inkallelseorder och evakuerade som samsas under samma tak. Hopplöshet och tomhet, ”jordens tystnad” och ”mors förkläde som ibland gråter”. Men i det mörkaste mörka finns ljuset och framtidstron. Greta Blomqvist har skrivit en i högsta grad tankeväckande bok i det lilla formatet! Omslaget av Ove Lillas, en trädstam och granar rotade i den mörka jorden mot blå himmel med ljusa molnformationer, symboliserar texterna i boken.
Folket från norr har utkommit i en första utgåva år 1985. Boken känns aktuell i dagens värld med flyktingströmmar och ett ökat antal invandrare i vårt land.
60-talsanda Berättelsen går i 1960-talsanda ”inga mobiler och dylika finesser” enligt författarinnan. Geografiskt måste Misan Starck ha Kaskö i sinnet, allt stämmer med sundet, skolan vid gästhamnen, ön mittemot och holmen med spökhuset. Också Cneiffs stig nämns – ”Cneiffs förbannelse” är en fantasieggande legend för sig i stadens historia. Bokpärmen är en akvarell av Starck själv men boken är i övrigt oillustrerad. Den lämpar sig väl som högläsning för barnbarn sådär upp till tioårsåldern. Här och där förklaras svåra ords betydelse i förbifarten. Spöket på Fredensberg är utgiven på eget förlag med stöd av Nylands litteraturförening. MAJ-BRITT PARO
Vinterkriget fick minnesmärke
BENITA AHLNÄS
GRETA BLOMQVIST Folket från norr Egen utgivning 2017 Pris 15 euro, hft. g.a.blomqvist@gmail.com Saluförs också i Jakobstads Bokhandel och Luckan i Karleby
Greta Blomqvist har skrivit en i högsta grad tankeväckande bok i det lilla formatet! Omslaget är av Ove Lillas.
Det nationella minnesmärket över vinterkriget avtäcktes den 30 november 2017 på Kaserntorget i Helsingfors. Med minnesmärket vill man hedra veteranernas insatser i kriget samt alla som deltagit genom sitt värdefulla arbete. Den sista november valdes som tidpunkt för ceremonin eftersom det är dagen då vinterkriget utbröt 1939. Minnesmärket har planerats av bildhuggaren Pekka Kauhanen. Vinterkrigsföreningen rf är initiativtagare till projektet.