God Tid 9/2017

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 9 ● 15.12 2017 Årgång 45

Valfrihet, men inte för alla

Markus West

Valfrihetslagen i föreslagen form duger inte. Regeringens avsikt var att minska hälso- och välfärdssklyftorna i landet. Istället hotar det att gå precis tvärtom. Pensionärsförbundet ger i sitt remissvar till social- och hälsovårdsministeriet lagförslaget om valfrihet i vården underkänt på punkt efter punkt.

SIDAN 15

Göran Westerlund hälsade välkommen.

Antikrundan drog fullt hus

”När vi i ett år talat om Finland är det dags att börjar tala om finländarna.”

SIDAN 2

Birgitta Dahlberg firade sin första jul på Stor-Sarvlaks 1978. Foto:Evy Nickström

Julförberedelser i stora huset

Birgitta Dahlberg har lagt politiken åt sidan. Det ger mer tid över för att umgås med barnbarnen och skötseln av släkthuset Stor-Sarvlaks i Pernå. Läs om julfirande förr och nu på en östnyländsk herrgård. läs mer på sidorna 4-6

Finnpilot

Svenska pensionärsförbundets antikrunda under ledning av Maria Ekman-Kolari och Bernt Morelius har varit en framgång. Intresset för antikviteter är stort bland de finlandssvenska pensionärerna. God Tid besökte antikrundan i Oravais.

SIDAN 16

Dramatiska dygn för 100 år sedan För 100 år sedan förklarade Finland sig självständigt. Ragnar Backström i Kotka skildrar, livfullt hur det gick till när P.E. Svinhufvud träffade Sovjetunionens nya ledare Vladimir Iljitj Lenin för att få hans namnunderteckning på dokumentet där Sovjetunionen erkände Finlands självständighet.

SIDAN 11

2 GOD TID

9/2017 ­­­ LEDARE

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Nyland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 020 72 888 17 robert.riska@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa Teräsgränd 3F, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Åboland Strandvägen 30, 21600 Pagas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West SPF, Teräsgränd 3F, 65100 Vasa tfn 020 72 888 80 markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Men störst är kärleken Vi har jul varje år, och nuförtiden allt oftare. Så kan väl en pensionär beskriva tidens flykt. Julen och nyåret är tid för eftertanke om året som gick och året som kommer, men julens kristna budskap ger också tankeställare.

Känslor och värderingar är teman i ledare, tal, predikningar, men också i samvaron kring julen. Tro, hopp och kärlek är tre kristna symboler, aktuella vid jultiden, och enligt Bibeln är kärleken störst av dem. Bibelns beskrivning av kärleken är ytterst krävande. ”Om jag har all tro, som kan förflytta berg, men inte kärleken, är jag ingenting”, säger texten. Ingen av oss är fullkomlig, men vi lever själva ett bättre liv om vi respekterar varandra med våra fel, brister och olikheter. Bemöt andra som du själv vill bli bemött, är ett av de bästa råden vi kan få.

Så kan kärleken också sammanfattas.

Våra värderingar är inte oförändrade över tid. Vi påverkas av det som är omkring oss, av andra mänskor och i allt högre grad av andra kulturer, delvis också av religioner. Nya generationer tillför dessutom ständigt nya synsätt. Det finns ändå bestående gränser i värderingarna. En går mellan dem som ser möjligheterna och dem som ser hoten, en annan mellan dem som vill pröva det nya och dem som tror på det bestående, en tredje mellan dem som är öppna för omvärlden och dem som håller på gränserna. Den största utmaningen står religionerna för.

Vilka av Bibelns – eller Koranens – texter och värderingar skall ses som tidlösa och bestående och vilka kan ses som uttryck för tiden då texterna skrevs. Ingen mänska kan idag heller leva helt enligt Bibeln. Ödmjukt får vi erkänna att vi alla i högre eller lägre grad väljer från Bibelns ”smörgåsbord” med våra personliga preferenser och dagen värderingar som grund.

Kärlekens motsats är hat och ondska. Kampen mot dem borde väl ha den högsta prioriteten. I den kampen är ord som respekt, tolerans, samarbete nyckelord. Kärleken mellan mänskor av samma kön är inget hot mot någon, men görs trots det till ett stort problem. Under 1900-talet skördade krigen tiotals miljoner dödsoffer, år 2012 dödade krig och kriminalitet drygt 600 000 dödsoffer medan ca 800 000 begick självmord på vår jord. Samarbetet inom EU är det största fredsprojektet i Europas historia, men också globalt har beslutsfattare insett att samarbete är bättre än konflikt. Självmorden begås av olyckliga mänskor i vår närmiljö. Gör vi själva tillräckligt för att se och hjälpa de olyckliga, ensamma eller utstötta är en alltid berättigad fråga. Kampen mot krigets ondska har haft framgång, i kampen mot den individuella nöden i världen väntar ännu de riktigt stora framstegen.

Ondskan, som man trodde var död, uppträder ibland på nytt. Fascismen, kommunismen och islamismen har många gemensamma drag. Mänskliga grundrättigheter som åsiktsfrihet har ringa värde, våld och förtryck är viktiga maktmedel och osanna hotbilder skapas för att befästa makt. Islamsk terrorism är ett marginellt hot mot oss, ett mycket större hot är den framväxande fascismen, den inkrökta nationalismen och rädslan för allt som är annorlunda. I kampen mot den ondska de här åsikterna står för har vi alla ett personligt ansvar. ”Skulle Jesus få asyl hos oss?” var ledarens rubrik i God Tid inför förra julen. Knappast, var svaret då som nu. Kyrkans uppmaning att släppa in Jesus i våra hjärtan har också en annan betydelse. Visa dem kärlek och omsorg, som lider nöd, är budskapet i vardagen.

Så litet av medmänsklig kärlek kan betyda så mycket för en mänska i nöd.

100 år och sen då?

Finlands jubileumsår går mot sitt slut.

100 år är en aktningsvärd ålder. Naturligtvis ska ett sådant jubileum firas. Ändå kunde jag inte låta bli att le när min treåriga son dagen efter självständighetsfesten frågade mig: ”Pappa, varför talar de så mycket om Finland?”.

Ja, varför talar vi så mycket om Finland? Kanske borde vi tala mer om finländarna.

Charlotte Åberg-Holm har nyligen skrivit en magisteruppsats om hundraåriga finlandssvenskar. Hon säger att nyckeln till ett långt liv är ett starkt socialt stöd av familj och vänner, en positiv inställning och en attityd som går ut på att motgångar är till för att övervinnas (Vasabladet 5 december).

Hennes forskning visar att 100-åringarna är stresståliga individer. De har redan som barn utvecklat en strategi för hur de ska bemästra svårigheter och tagit den med sig livet igenom. Livet har inte på alla punkter blivit som de tänkt sig, men de har lärt sig att också när man möter på motgångar kan de vändas till någonting positivt.

Ett gemensamt drag för de intervjuade 100-åringarna är att de tidigt lärde sig att ta kontroll över sina liv och att de även i hög ålder har ett stort kontrollbehov. Viljan att klara sig själv är fortfarande stark även om de fyllt 100 år.

I Finland fanns ifjol 815 personer över 100 år. 113 av dem var finlandssvenskar.

God Tids läsare har under jubileumsåret haft förmånen att träffa några av dem.

Gunnel Stenbäck, 103 år, avslutar serien i denna tidning.

Hon är ett härligt exempel på just det som Charlotte Åberg-Holm talar om.

När vi nu lotsar skutan Finland vidare är det viktigt att hålla den här kunskapen i minnet. Förlorar en äldre person kontrollen över sitt liv tappar hon lätt den där livsgnistan som är så viktig.

Treåringen har rätt. När vi i ett år nu talat om Finland är det dags att börjar tala om finländarna.

OLE NORRBACK

MARKUS WEST chefredaktör

förbundsordförande

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2017 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström och Olle Spring.

Svenska pensionärsförbundet önskar alla medlemmar och läsare

God Jul och Gott Nytt År!

I stället för att skicka julkort stöder vi Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

GOD TID

Vårt tema 2018: Vi är en resurs!

Svenska pensionärsförbundet höstmöte gick av stapeln den 23 november i Tammerfors. 138 delegater från 54 föreningar samt ett tjugotal övriga deltagare hade sökt sig till restaurang Valtatie 30. Höstmötet inleddes med välkomstord av förbundets ordförande Ole Norrback och för hälsningsorden stod Börje Lassfolk från Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors. På programmet stod också avtackande av avgående styrelsemedlemmar, uppvaktning av vinnarna i Skrivartävlingen samt utnämning av Årets pensionär.

Höstmötet fastställde följande visioner för det kommande verksamhetsåret: - SPF är ett livskraftigt och aktivt förbund som man är intresserad av och som man lyssnar på i samhället - SPF är en öppen, tillgänglig och attraktiv organisation för nuvarande och blivande medlemmar - SPF är en trovärdig och uppskattad organisation som samarbetspartner - SPF är en organisation som betonar samhällsnyttan och beaktar behovet av förnyelse Höstmötet beslöt att förbundets verksamhet bygger på följande värden; livskvalitet, gemenskap, trygghet, jämlikhet och delaktighet.

Höstmötet enades också om att Svenska pensionärsförbundets målsättningar är att arbeta för trivsel och samhörighet och därigenom motverka ensamhet och utanförskap, att bevaka medlemmarnas intressen samt att ta tillvara den kunskap och livserfarenhet som pensionärerna har. Det sistnämn-

da kommer att lyftas starkt fram under det kommande året i och med att höstmötet beslöt att tema för år 2018 är ”Vi är en resurs!”.

IT-verksamheten prioriteras fortsättningsvis högt och målet är att stöda och stimulera pensionärernas intresse och kunskaper för informations- och kommunikationsteknik. IT-verksamheten sker i nära samarbete med föreningarnas frivilliga IT-aktiva. Förbundet erbjuder stöd, utbildning och tillgång till material.

Frågesportstävlingarna fortsätter och regionala uttagningar ordnas i mitten av februari i regionerna.

Det hälsofrämjande arbetet har också en framträdande plats i förbundets verksamhet och på vårvintern kommer förbundet att ordna en motionskampanj och i slutet av sommaren ett förbundsmästerskap i boule. Årets pensionär kommer år 2018 att utses av God Tids läsare. Pensionärerna uppmanas föreslå personer som är förtjänta av utmärkelsen, varefter styrelsen väljer fem kandidater som presenteras i tidningen och som läsarna får ta ställning till. På samma sätt kommer Årets IT-pensionär att utses.

Höstmötet beslöt också att förberedelserna inför förbundets tredje PangSÅNGFest inleds under det kommande året. Körsångsevenemanget ordnas nämligen i början av år 2019.

Målet för förbundets intressebevakning under år 2018 är påverka samhällsutvecklingen för äldre i alla hänseenden på nationell, regional och lokal

nivå. Förbundet fortsätter att formulera åsikter i frågor som är viktiga för pensionärerna, speciellt när det gäller socialoch hälsovårdsreformen, samt att arbeta för god svensk service och goda möjligheter att verka på svenska. Förbundet har kontinuerlig kontakt med beslutsfattare inom politiken, pensionsbolagen, Folkpensionsanstalten och med instanser som handlägger ärenden som berör äldre. Intressebevakningen sker i samarbete med PIO rf, Pensionärsförbundens intresseorganisation och Finlands kommunförbund.

Strategichef Alex Fager från Yle avslutade höstmötet med en föreläsning om Finlandssvenskarna och Svenska Yle. Han konstaterade att medievanorna förändras och att Yle måste betjäna alla oberoende av apparat. Den vuxna finlandssvenska publiken ser på TV 2 h 25 min per dag och trenden är sjunkande. Finlandssvenskarna lyssnar på radio i medeltal 176 minuter per dag, men radiolyssnandet minskar också hela tiden.

X3M är stark bland de unga och når en tredjedel varje vecka, men även här ser man en förändring, radio är nämligen inte längre det självklara valet för en ung finlandssvensk. Fager presenterade en lång lista med utvecklingsområden och nämnde bland annat att man arbetar med att göra det lättare att hitta på Yle Fem, speciellt beträffande program som bytt sändningstid samt att öka textningen på Fem/Teema.

God Jul och Gott Nytt År önskar BERIT DAHLIN verksamhetsledare

9/2017 3

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet.

Ansökningstiden är 1.11.2017–31.1.2018 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte.

Ansökningsblanketten finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan också beställas från förbundets kansli, tfn 020-728 8810.

Ansökan sänds till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Vid fördelningen av bidragen prioriteras medlemsvård samt lokal påverkan.

För närmare information om understöden kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e-post berit.dahlin@ spfpension.fi eller tfn 020-728 8812.

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.11.2017– 31.1.2018 (frankeringsdatum gäller).

Månadens bild

Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §).

Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål.

Denna gång prioriteras uppsökande verksamhet inom föreningen och föreningens verksamhetsområde samt skapande av guldkant i tillvaron.

Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi > Ansökningar och kan även beställas av Veronica Biaudet, tfn 020-7288 882 eller per e-post stiftelseninfo@spfpension.fi Blanketten sänds till stiftelseninfo@spfpension. fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, PB 129, 00101 Helsingfors.

För närmare information kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 020-728 8812 eller e-post berit.dahlin@ spfpension.fi.

Enligt uppdrag BERIT DAHLIN

Kaj Jäntti från Helsingfors har tagit bilden som God Tids redaktion valt till Månadens bild i november 2017. Bilden bjuder på julstämning i Esplanadparken med vår nationalskald J.L.Runeberg i centrum.

I varje nummer av God Tid publicerar vi under 2018 en ny månadens bild.

Skicka bilden i hög upplösning till markus.west@spfpension.fi. Märk bilden ”Månadens bild”.

Uppge ditt, det vill säga fotografens namn och kontaktuppgifter. Skriv också en kort bildtext. Om det förekommer identifierbara personer på bilden ska de ha gett sitt lov till publicering.

Pensionärsförbundet kommer hösten 2018 att sammanställa en väggalmanacka för 2019 med ett urval av de bästa bilderna. Välj därför gärna en liggande bild.

Månadens bild i God Tid 1/2018 ska vara redaktionen till handa senast fredagen den 12 januari.

Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs­ verksamhet i Finland

4 GOD TID

9/2017

En takmålning med religiöst-allegoriskt motiv, troligen utförd på 1720-talet, finns i ett av rummen på andra våningen.

HELG

Under 300 år har huset byggts om flera gånger, främst efter branden 1880 som förstörde taket och vindsvåningen.

Birgitta och Ulf Dahlberg har firat många jular på Stor-Sarvlaks i Pernå. Läs berättelsen om julfirande förr och nu på en östnyländsk herrgård.

Julmyller i stora huset Det läckra barockslottet reser sig vid slutet av björkallén. Nordanvinden föser ihop pudersnön till tunna, böljande strängar. I stora huset fladdrar ljuslågorna till, men återtar strax sin fulla ljusstyrka.

Hela huset strålar som till fest. Möt julen på Stor-Sarvlaks.

HELG Stor-Sarvlaks gård i Pernå har upplevt många jular. Ibland har det varit ett myller utan like, men i början – särskilt under svensk stormaktstid – stod gården nog ofta tom under julhelgen. Ägaren, med familj, befann sig någon annanstans i riket.

Stor-Sarvlaks, som har anor i medeltiden, fick sitt barockslott på 1600-talet. I Finland finns bara två bevarade barockslott, Mannerheims Villnäs och så Stor-Sarvlaks.

Husets nuvarande härskarinna Birgitta Dahlberg har skrivit om julen på Stor-Sarvlaks i ”Det stora myllret” som publicerades i tidningen Veckan. Men redan 1939 skillrade Elsa von Born, en äldre syster till Birgittas farmor, julfirandet på gården i boken ”Nio syskon på landet”.

Birgitta Dahlberg firade sin första jul på Stor-Sarvlaks 1978. Det året hade hennes föräldrar flyttat in i släktslottet.

– Också för mina barn och barnbarn har det blivit ett naturligt sätt att fira jul på Sarvlaks. Två av mina barnbarn har inte firat jul någon annanstans än här. Mormors hjärta blöder varje gång något av barnbarnen utebli, säger Birgitta Dahlberg.

Samma släkt Hunden Hermione hälsar ivrigt välkommen när Ulf Dahlberg gläntar på porten.

Sarvlaks gård har varit i samma släkts ägo ända sedan 1400-talet.

Den sista privatperson som ägde det stora huset var godsägaren och politikern Ernst von Born och hans hustru Alix von Born. Paret var barnlösa och testamenterade huset och ägorna till Svenska Litteratursällskapet 1956.

Enligt testamentet får en ättling till Viktor Magnus von Born rätten att bo i karaktärshuset. Nu är det Birgitta Dahlberg och hennes man Ulf Dahlberg som sedan elva år tillbaka bor i huset. Hon övertog huset kort före sin 60-årsdag.

När man stiger in i huset fångar det pampiga trapphuset besökarens uppmärksamhet. Trapphuset upptar en femtedel av husets volym. Trapporna, som är byggda i kalksten, är slitna av generationers spring i trappan.

I huset har ägarna hetat Creutz, von Morian och von Born.

Birgitta Dahlberg tar oss på en vandring genom husets salar och gemak. Mest tid ägnar vi åt Stora salen.

–När min farmor var barn firade släkten jul i Stora salen. De dansade bland annat ringdans på gammalt maner, säger hon.

Idag har julfirandet flyttat till matsalen längre ner i huset och till biblioteket. Det skulle bli för jobbigt att fira jul i tre våningar.

Stor ofred i huset Besöket i Stora salen utformar sig till en regelrätt historielektion. Birgitta Dahlberg dröjer länge kvar under Lorenz Creutz d.ä. porträtt.

Han var en mäktig man i stormak-

ten Sverige-Finland. Han var en av kungens förtrogna och blev både riksråd – den tidens ministrar och amiral. Han omkom när skeppet Kronan – en föregångare till regalskeppet Wasa – exploderade och sjönk utanför Gotland.

Istället blev det Lorenz Creutz d.y. som byggde huset färdigt i slutet av 1600-talet. Ryssarna skövlade sedan slottet två gånger under 1700-talet. En av huset ägare, Carl Johan Creutz fördes i fångenskap till Ryssland efter Karl XII nederlag i Poltava.

Genom seklerna har huset byggts om och renoverats flera gånger. Sitt nuvarande utseende fick huset i stort sett när det byggdes om efter en stor brand på 1880-talet. Då ägdes huset av Viktor Magnus von Born, godsägare och politiker, som landsförvisades på grund av sitt motstånd mot förryskningen av storfurstendömet Finland.

Privilegierad jul Det var hans dotter Elsa von Born som skrev boken ”Nio syskon på landet” där hon livfullt skildrar hur det kunde gå till när man firade jul på Sarvlaks när hon var barn. ”Veckan före jul var det stök i hela huset. Det bakades och bryggdes och det doftade skönt av sirap och kryddor. Barnen fick lov att vara med i köket. Det var ett nöje att sticka fingret i pepparkakssmeten och småningom avsmaka de olika ingredienserna”, skriver hon.

Elsa växte upp i en syskonskara på nio barn. Familjen var privilegierad och i trappan utanför stora salen på tredje våningen växte julklappshögarna i korgarna. Julgranen smyckades med godsaker och grannlåt av alla de slag.

Innan middagen fick Elsa och hennes syskon välja ut några gamla leksaker och lästa böcker, som de skulle skänka åt fattiga barn i trakten. ”Vi körde själva omkring, gick in i de små stugorna, delade ut paketen och önskade god jul. Vi kände oss snälla och goda under de där färderna fastän med en liten förebrående känsla inför vår bättre lott i livet”, berättar Elsa.

Saffran i snapsglas När Dahlbergs samlas för att fira jul är det biblioteket i andra våningen som är centrum för julfirandet.

Om de vill inleda firandet med att läsa julevangeliet, kan de välja bland Nya testamentet på 30 olika språk.

Viktor Magnus von Borns bibliotek var med sina 3000 band ett av landets största privatbibliotek. ”Huset på slätten är stort, men sjutton sängar?” skriver Birgitta Dahlberg i sitt eget reportage om julfirandet på Sarvlaks.

Problemet är bekant också från senare jular.

–I ett skede blir barnen så stora att man inte kan placera pojkar och

Fortsättning på nästa sida

GOD TID

9/2017 5

Stora salen på tredje våningen var tidigare centrum för julfirandet. Där dansades ringlekar runt en av husets tre julgranar.

Birgitta Dahlbergs blomsterarrangemang pryder det stora huset.

Sovrummen är många på StorSarvlaks gård, men till jul behövs de varenda ett.

Familjen Dahlberg har valt att göra biblioteket på andra våningen till centrum för julfirandet.

6 GOD TID

HELG

9/2017

flickor huller om buller, säger hon.

När man läser Elsa von Borns och Birgitta Dahlbergs berättelser parallellt slås man av både likheter och olikheter.

Saffransbullarna har följt dem båda. I ”Det stora myllret” delar Birgitta Dahlberg med sig av ett gammalt ryskt recept för hur man ska göra saffransbullarna extra gula. ”Man lägger saffranet i ett snapsglas och häller på lite snaps. Efter ett dygn eller två är spriten knallgul och då häller man den i bullaspadet.”

Stigande nervositet Husets hjärta, köket, ligger i bottenvåningen. Nu för tiden finns det inga kökspigor och kokerskor i det stora huset. Birgitta och Ulf Dahl-

berg får göra det mesta av julförberedelserna själva.

Hur förbereder du dig för julen, frågar jag Birgitta Dahlberg.

– Med stigande nervositet, inflikar Ulf Dahlberg med ett skratt.

– Jag försöker komma i gång i god tid, säger hon. Redan i november gör jag äppelmos med calvados. Sedan ska jag förstås baka saffransbulle och pepparkakor i två omgångar.

Hon använder samma pepparkaksformar, med figurer från sagan om Hans och Greta år efter år.

I början av december brukar hon beställa skinkan. Ett år hade de skinka av ett rökt vildsvin. Vildsvinet hade skjutits på gårdens marker. Det finns gott om vilda djur runt gården.

– Det stryker omkring både möss och mårdhundar i parken.

Det är knappt att man vågar sätta ut skinkan för att svalna.

Tomt efter åren i politiken Birgitta och Ulf Dahlberg har rätt att bo på Stor-Sarvlaks livet ut. Enligt testamentet ska det vara ett levande hem. Dahlbergs delar tiden mellan bostaden i Helsingfors och Sarvlaks. De visar slottet på begäran, men med måtta. Det kan handla om forskare, journalister och andra som är genuint intresserade. Dahlbergs bestämmer omfattningen.

För många av God Tids läsare är Birgitta Dahlberg mest känd som lokalpolitiker i Helsingfors. Under många år satt hon i Helsing-

fors stadsfullmäktige och -styrelse.

Nu har hon lagt kommunalpolitiken åt sidan.

– Under många år läste jag inget annat än föredragningslistor, säger hon. Ändå kände hon först en tomhet när hon lämnade politiken.

–I början kände jag det som om jag blivit utkastad. Jag saknade ett sammanhang och det intellektuella utbyte som debatterna gav.

Nu har hon lagt den känslan bakom sig.

– Jag har barnbarnen och Sarvlaks. Jag kan bli både latare och långsammare. Det är skönt.

TEXT: MARKUS WEST FOTO: EVY NICKSTRÖM

Julgranen är en viktig ingrediens i julfirandet på Stor-Sarvlaks. Den här granen står i husets bibliotek.

Foto: Privat album.

Julhälsningar från föreningarna God Jul & Gott Nytt År önskar Pedersöre Pensionärsklubb God Jul & Gott Nytt År

God Jul & Gott Nytt År

God Jul & Gott Nytt År

önskar Pensionärer i östra Helsingfors

önskar Korsnäsnejdens pensionärsförening r.f.

önskar Pensionärsklubben Milstolpen rf

God Jul & Gott Nytt År

Fridfull Jul och Gott Nytt År

Fridfull Julhelg & Gott Nytt År

önskar Lojo svenska seniorer r.f.

önskar Vanda svenska pensionärer

önskar Liljendal församlings pensionärer

God Jul & Gott Nytt År

God Jul & Gott Nytt År

önskar Övermark Pensionärsförening

önskar Pensionärsklubben Festingarna

God Jul & Gott Nytt År

Fridfull Jul & Gott Nytt År 2018

önskar Larsmo-Eugmo Pensionärsförening

önskar Korsholms Pensionärsförening r.f.

God Jul & Gott Nytt År önskar Pyttis svenska pensionärsförening

Karis Pensionärer tillönskar alla en FRIDFULL JUL och ett GOTT NYTT ÅR

God Jul & Gott Nytt År

God Jul & Gott Nytt År

önskar Malax Pensionärer r.f.

önskar Esse Pensionärsförening

HELG

GOD TID

9/2017 7

Yrkeskvinna. Gunnel Stenbäck, 103, är en av omkring 800 finländare som har fyllt hundra år. På 2060-talet räknar man med att det lever över 8 000 hundraåringar i Finland. Foto:Helsingfors stadsmuseum, Vesa Tyni.

Gunnel Stenbäck är äldre än Finland En svindlande färd från en värld som inte längre finns. Yrkeskvinnan, diakonissan, pol.lic Gunnel Stenbäck har måhända dålig hörsel och styva leder, men det är med glimten i ögat hon nämner att hon fyller 104 i september 2018.

Gunnel Stenbäck är född 1914 och växte upp i en skara på sju syskon i en prästfamilj på Åland. Hon har med andra ord upplevt storfurstendömet, självständighetsförklaringen, inbördeskriget och två världskrig, alla våra presidenter och så förstås den ofattbara utvecklingen inom teknik och innovationer, levnadssätt och välfärd.

Till skillnad från många kvinnoöden från sin tid skapade Gunnel Stenbäck sig ett yrkesliv, en karriär och tog akademisk examen. Redan som 19-år gammal sökte hon till Diakonissanstaltens skola men fick lov att vänta ett år för på den tiden antogs inte elever under 20.

Det var inte studier på distans med någon vecka praktik mellan varven, för att inte tala om ett livligt studentkårsliv, utan tungt arbete från sju på morgonen till åtta på kvällen. De blivande diakonissorna studerade samtidigt som de lärde sig jobbet i praktiken. Studenterna bodde i internatet vid skolan, var strängt hållna och det var inte tal om att bege sig ut på stan utan tillbörligt lov. Och givetvis var ”hemkomsttiden” både tidig och inte en regel som man bröt emot.

Krigsår i Helsingfors och Tammerfors Stenbäck tog sin sjuksköterskeexamen fyra år senare, 1938, och när vinterkriget bröt ut arbetade hon

100-ÅRINGAR Det är inte bara Finland som fyller 100 år i år också många finländare fyller hundra år eller mer.

Vid årets början fanns det enligt Statistikcentralen 588 personer som fötts 1917.

Enligt Befolkningsregistercentralens uppgifter från den 27 december är landets äldsta en 110-årig man.

Vid årsskiftet hade Finland 831 personer som var minst hundra år gamla. En klar majoritet av dem är kvinnor.

Eftersom finländarna blir allt mer långlivade ökar antalet invånare som fyllt hundra år för år.

Statistikcentralen bedömer att det 2065 kommer att finnas omkring 8 000 hundraåringar i Finland.

vid församlingen i Helsingfors.

Hon råkade befinna sig på Högbergsgatan när sovjetiska stridsplan bombarderade staden.

– Vi sökte skydd enligt anvisningar när larmet gick, och fem timmar senare kom signalen att faran är över. Jag hade suttit i bombskyddet tillsammans med en församlingskollega, och vi kände att vi behövde en kopp kaffe efter det här. Så jag gick ut och promenerade mot butiken för att handla kaffegrädde då de sovjetiska planen återvände och flög rakt över Johanneskyrkan.

Senare under krigsåren arbetade Gunnel Stenbäck på militärsjukhus i närheten av Tammerfors, och 1943 vigdes hon till diakonissa. Hon utbildade sig också till hälosyster och specialiserade sig småningom på vården av utvecklingshämmade genom bland annat efterkrigsstida studier både i Europa och i USA. Hon hade släktingar i USA, tillbringade ett år där och det var ganska ovanligt att kvinnor gjorde så. På den tiden måste man anhålla om lov av Finlands Bank för att få

ut valuta och flygtrafiken över Atlanten var allt annat än frekvent.

Så Gunnel Stenbäck gjorde som de flesta Amerikaresenärer, gick ombord på ett fartyg. Resan från Göteborg till den amerikanska östkusten tog tolv dagar.

Pol.lic i socialpolitik 1956 blev hon föreståndarinna för Rinnehemmet, som är centralanstalt för personer med utvecklingsstörning. Och 1964, femtio år gammal, inledde hon vid sidan om arbetet på Rinnehemmet akademiska studier i socialpolitik, som på den tiden var ett nytt ämne. 1969 tog hon sin pol.lic examen, med inriktning på vård av personer med utvecklingsstörning. Hennes professor Heikki Waris ville att hon skulle fortsätta och doktorera, men Gunnel Stenbäck tyckte det fick vara nog, och menade att det var dags att hinna leva också.

Hon blev rektor för Diakoniaopisto, men samtidigt ville hon upptäcka allt fler länder i världen. Visst hade hon rest förr, men nu ville hon resa mer. Och i synnerhet efter pen-

”Jag vet inte. I mitt värv och liv har varken tobak eller alkolhol ingått.

Jag har ätit all sorts mat och inte hållit mig till dieter. Lagom med motion och mycket arbete. Jag vet inte.”

GUNNEL STENBÄCK, 103 ÅR om hemligheten bakom hög ålder

sioneringen från arbetet som föreståndarinna för Diakonissanstalten hade hon tid att besöka allt från Australien till Sydamerika.

– Jag har upplevt alla kontinenter och alla stora länder. Fast Japan har jag inte besökt. Men jag måste finna mig i de begränsningar som åldern ställer, så resan till Japan lär inte heller bli av, säger hon.

Som 103 är lederna styva, rörligheten mödosam och hörseln inte vad den har varit. Men sinnet är vaket och intresset för omvärlden stort. Till de dagliga rutinerna hör att läsa tidningen och följa med nyheter. Och hålla kontakt med syskonbarn, deras barn och barnbarn.

Ett av Gunnel Stenbäcks syskon lever, systern Lea, 92, bor i Sverige och systrarna rings varje lördag. ”Jag vet inte” Kontakten till Åland bröts förresten inte i och med att prästfamiljen bytte församling och flyttade till Pyttis.

Under krigsåren var vi två diakonissor på Sörnäs svenska församling, och den ena av oss kom från Åland. Vi ville hjälpa barn att

komma undan bristen på livsmedel i Helsingfors och lyckades hyra ett tomt bönehus på Simskäla där vi ordnade koloni för stadsbarnen.

Samtidigt kom jag att skaffa mig ett underbart sommarställe på Simskäla, där jag också lärde känna Anni Blomqvist.

På frågan om hemligheten bakom sin höga ålder svarar Gunnel Stenbäck ärligt: – Jag vet inte. I mitt värv och liv har varken tobak eller alkolhol ingått. Jag har ätit all sorts mat och inte hållit mig till dieter. Lagom med motion och mycket arbete.

Jag vet inte.

NINA WECKSTRÖM

FOTNOT Gunnel Stenbäck är en av sju hundraåringar i republiken Finland som Helsingfors stadsmuseum hyllar genom sin utställning 100 år med råge. Utställningen med fotografier och text pågår i Villa Hagasund fram till 25 mars 2018.

Bland de andra hundraåringarna finns också en annan finlandssvensk, Torsten Liljeberg.

8 GOD TID

HELG

9/2017

God Jul Och Gott Nytt År Larsmo Kommun Tel. 06-785 7111

Ab J. Tidstrand Oy www.tidstrand.fi

Grankulla Stad www.grankulla.fi

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

www.kyrkpressen.fi

www.aminnefolkpark.fi

Petalax Hembygdsförening www.bykiston.fi

Lovisa Stad www.lovisa.fi

Christer Johansson Bertel Mårtenson 0500-108 695

www.ebuf.org

Stenhuggeri Levander

Gott Nytt År!

ÖNUF, tel. (019)532 412

www.fagero.fi

www.boxvardshus.fi

www.soderlangvik.fi

Malax Kommun www.vora.fi / 382 1111

www.geritrim.fi

Rehn & Co Ab

(019) 241 1752

Tfn: 0424 2801

SÖDERLÅNGVIKS MUSEUM

Advokatbyrå – Asianajotoimisto

www.villaschildt.fi

Tfn. 09-221 4471 www.lundstrom.fi

Majatalo Box Bed & Breakfast Värdshus

Kristinestads stad

God Jul och

R. Lundström

tel. 09-387 6284

Tel. 785 0111 www.pedersore.fi

TACK!

Charterbus

Esbobygdens ungdomsförbund/ Finns sommarteater

Pedersöre Kommun

www.kristinestad.fi

www.korsnas.fi

UNI SET

Korsholms Kommun www.korsholm.fi tel. 06-327 7111

Korsnäs Kommun

Attorneys-at-law www.rehnco.com

www.malax.fi

Lolas Service Catering & Taxi Lolas Service Tilauksesta / Beställning Catering & Taxi Tilauksesta / Beställning 23390 Iniö 050-5662832 23390 Iniö lolas.service@hotmail.com 050-5662832 lolas.service@hotmail.com

Houtskär Skärgårdsmuseum

GOD TID

HELG

Fem böcker i julgubbens säck God Tids chefredaktör bad mig välja ut fem böcker med tanke på läsare som våndas över vad de ska placera i julgubbens säck. Det kändes som en reminiscens från mina år som bibliotekarie.

Till en av de trevligaste uppgifterna hörde att rekommendera böcker åt läsarna.

Det har väl knappast undgått någon att det självständiga Finland i år fyller 100 år. Jubileet har firats på olika sätt. Flera böcker har skrivits för att hedra veteranerna, bland dem Veteranens minnen – minnen för livet av FM och frilansjournalisten Ulf Smedberg från Nykarleby. Den nu aktuella boken baserar sig på intervjuer med veteranerna; Arne Kronqvist (1916-2002), Paul Stoor (1916-2009), Bertel Holm (1915-1997), Fjalar Zittra (19132006), Fjalar Frilund (f.1922), John Lassén (1915-2000), Einar Eideland (1924-2007), Bernhard Häger (1925-2007), Bror Eng (f.1918) och Leopold Jacobson (f.1925). Gemensamt för de flesta av

dem är att de under fortsättningskriget tjänstgjorde i den 17. Divisionen. De intervjuade har själva fått välja vad de har velat fokusera på. Ett genialt drag av Ulf Smedberg har varit att ”korsklippa” intervjumaterialet för att infoga det i den kronologiska tidslinjen från orsakerna till vinterkrigets utbrott fram till ”livet efter löpgravarna”.

Resultatet är en flerdimensionell text med historiska fakta och analyser. Författarens avsikt har också varit att besvara frågor ställda av efterkrigsgenerationerna; – Varför hamnade Finland i krig? Vad var våra veteraner med om? Vad gjorde kriget med dem?

Att vara inkallad i flera år och uppleva ett helvete med kronisk sömnbrist och knappa matransoner är det veteranerna minns. Många lider fortfarande av fysiska skador för att inte tala om de själsliga skadorna. Svårt var det också för många att anpassa sig till ett civilt liv utan att ha hunnit skaffa sig någon utbildning innan inkallelseordern kom.

En del klarade sig medan andra ohjälpligen gick under.

Tuff brud i lyxförpackning Lill-Babs är en ikon för många. I oktober turnerade hon i de östnyländska bygderna med sina oför-

glömliga visor som trollband publiken samtidigt som boken om henne, Barbro, fanns till salu. Det är en bok om Lill-Babs som enligt egen utsago står i vägen för Barbro. ”Som Barbro är jag blyg men som Lill- Babs blir jag djärv. Den rikt illustrerade boken med text av Lotta Bromé är en lämplig julgåva till alla dem som har följt med Lill-Babs allt från genombrottet år 1959 med ”Är du kär i mej ännu Klas-Göran” som har sålts i över 125 000 exemplar.

Läs om Lill-Babs; Den sexiga, den hemvävda, den oekonomiska jäveln eller den som inga pengar har men som är rik på kärlek. Låt dig hänföras av den ”tuffa bruden i lyxförpackningen”.

Att tappa nycklarna Vem har inte letat efter borttappade nycklar som barnet i Sanna Manders bok Nyckelknipan? Och vad gör man i den situationen? Boken handlar om ett barn som gaskar upp sig och ringer på hos alla höghusgrannar – mera eller mindre excentriska – för att förhöra sig om den borttappade nyckeln. Så öppnar sig en serie fascinerande typer som Sonja med den tjusiga kalufsen, korsordslösaren Anita, Aila som ligger i sängen och drömmer om Mallorca, snasksamlaren Harry,

de obeslutsamma tvillingarna Rakel och Rut, ensamvargen Valter som livnär sig på korv och senap och festprissarna. Ett sammelsurium av personligheter som i härliga, färgsprakande bilder uttalar sig på vers. Sanna Mander belönades med Finlandia junior-priset i slutet av november.

Lagom är så förbaskat tråkigt!

Pernilla Lindroos bok Lagom är så förbaskat tråkigt! med Anne Ankas kortlek innehållande 52 spelkort med humoristiska och tänkvärda citat och bilder kan förgylla vilket släktkalas som helst. Författaren önskar att Anne Ankas humoristiska och insiktsfulla tankar ska hjälpa läsarna att leva fullt och helt. Det är glädjepiller att intas efter behov. Och behoven finns som motvikt till den för så många stres�siga tillvaron med tusen bestyr inför julen.

En Viborgskrönika En Viborgskrönika är undertiteln på Carl Fredrik Sandelins bok Alice och Wilhelm som handlar om det hackmanska familjebolaget interfolierat av släktingar, närstående familjer och Viborg genom seklerna.

Boken är resultatet av en mångårig forskarmöda och ett brinnande

intresse för ämnet. I min intervju med Carl Fredrik Sandelin (God Tid 6/2015) avslöjade han sitt kommande bokprojekt om Alice och Wilhelm Hackman.

Alice och Wilhelm är en släktkrönika och inte en historiebok, skriver Carl Fredrik Sandelin i bokens förord. Men det utesluter inte att Viborgs historia från det såkallade tredje korståget 1293 fram till kejsardömets fall och revolutionen 1917 samt inbördeskriget 1918, ända fram till vinter- och fortsättningskrigen 1939-1944 behandlas för att ge släktkrönikan djup.

I boken skildras det hackmanska företagets uppkomst och storhetstid fram till slutet år 2004 då 97 procent av firman Hackmans aktier såldes till huvudägaren till det italienska storköksbolaget Ali Group.

Paret Alice Hackman, född Thompson (1850-1930) och Wilhelm Hackman (1842-1925) är navet i släktkrönikan. Av deras tio barn levde åtta sommaren 1917 då Wilhelm Hackman fyllde 75 år. Utöver företagare var han konstmecenat och en välgörare av stora mått.

Alice och Wilhelm är en tungviktare som kräver stor koncentration av läsaren. Belöningen uteblir inte.

God Jul Och Gott Nytt År Misskärrsvägen 23, Tenala

27.5 frfr7.6 fr 10.6 lö 22.6 lö 25.6 frfr19.7 1.7 23.7 tolö25.7 to 28.7 fr 16.8 fr 12.8

Som m dan arens ser !

DANS

20-24 21-01 20-01 21-01 20-01 21-01 21-01 21-01 20-24 20-24 21-01 21-01

Patte Sjöblom

Claes Lövgrens Gents Tommys Midsommardans med Gigi & Kajo Midsommardans med Gigi & Kajo Elisa’s Face-84, tjejband från Sverige Scotts Matz Bladhs Matz Bladhs Fernandoz Streaplers

www.torparrian.com

Apoteket vid Rådhustorget Ekenäs Ekologiskt kött direktifrån grillen.

Buffet & ölförsäljning. www.torparrian.com Tel. 019-241 1441

Tel. 040-505 6507

Juridisk Byrå Bexar Tel. 06-357 6420

Juristbyrå M.BAARMANHENRIKSSON AB

www.baarman-henriksson.com

BENITA AHLNÄS

Rådhusgatan 11 68600 JAKOBSTAD tel. (06) 789 9000 Larsmo Filialapotek Kackurvägen 1 Tel. (06) 723 4199

VÄLKOMNA

www.pasendo.fi

www.resmedgoran.com

JURIDISK BYRÅ B-E WICKHOLM KB

9/2017 9

FISKARS ANTIKDAGAR UNIK FINLANDSSVENSK KRYSSNING 6.–9.7.2017 5-8.7-2018 10–1 7

Lappfjärds Blomster- och Begravningsservice 06-222 2345, Lappfjärd 040-143 2250, Kristinestad

PARADISISKA SEYCHELLERNA 3 – 11 NOVEMBER 2017 Ytteresse ombordUF på bekväma M/Y Pegasus

www.restaurantgh.fi

Vi gör strandhugg på natursköna öar, vandrar med lokala guider som inviger oss i naturens hemligheter och simmar i den azurblå oceanen. Vi besöker några av världens bästa stränder, grillar i havsbrynet och bekantar oss med Seychellernas undervattensvärld när vi snorklar i de grunda lagunerna. Vi börjar vår kryssning på Mahe och tar oss vidare till bl a Praslin, St. Anne Island, Curieuse, Aride och La Digue. Finlandssvensk reseledning.

Möjlighet till förlängning på Mahe.

Traktormuseet i Nagu

Pris från 3995 €

10 GOD TID

HELG

9/2017

Julfiran de i Vör å på 1920-ta let. Foto grafen Erik Häg glunds fa milj firar jul.

Annika Erika (född B ergströ m), Erik Hägglu nd sam t barnen Einar oc h Alma E rika.

Framför bordet s e s en amerika docka. ( S L S Arkiv/E rik Hägg lund)

ar Skolpojk rjer ö s e omb rt transpo julgrans rds Lappfjä utanför 33. ret är 19 skola. Å iv/Selim (SLS Ark ) Björses

Två julbockar fotograferade i Erik Hägglunds ateljé 1949. (SLS Arkiv/ Erik Hägglund)

”Julkyrkan och Topelius var viktigt förr” ”Topelius stiftade bekantskap med fenomenet första gången under sina vistelser i Helsingfors på 1830-talet. Han hade sett julgranar i fönster i huvudstaden.

Därefter spreds traditionen till Nykarleby.”

Forna dagars julfirande var överlag en mera kollektivt orienterad högtid jämfört med dagens motsvarighet. En av de mest stämningsfulla stunderna var färden till julkyrkan tidigt på julaftonsmorgonen, säger folklivsexperten Ann-Mari Häggman.

Julen står återigen för dörren. Om vi skulle resa med tidsmaskin till början av 1900-talet eller ännu längre bakåt skulle vi notera klara skillnader jämfört med julfirandet på 2010-talet.

– Julkyrkan var det viktigaste elementet. Om man hade lång väg till kyrkan måste man stiga upp trefyra på morgonen för att hinna till kyrkan där julottan började klockan sex. Man lyssnade till julevangeliet, predikan och sjöng julpsalmer, säger Vasaprofilen Ann-Mari Häggman, mest känd som finlandssvensk folkmusikexpert och folklorist.

– Att åka släde till kyrkan och passera fönster med tända ljus på vägen var speciellt stämningsfullt.

Under hemfärden från kyrkan var det däremot mera lekfullt. Ekipagen körde ikapp. Enligt folktron skulle den som var först i mål få den bästa växtligheten och skörden nästa år, säger Häggman.

Julsånger av Zacharias Tope-

Folkloristen Ann-Mari Häggman (till höger) har bra koll på forna tiders julfirande och traditioner. Till vardags ägnar hon sig forskningsjobb på Svenska litteratursällskapet i Vasa. Till vänster ses SLS-arkivarien Pia Uppgård.

lius (1818-1898) blev från slutet av 1800-talet musikaliska inventarier genom förskolorna. ”Och nu är det vinter”, ”Nu så kommer julen” och ”Nu står julen vid snöig port” är exempel på några Topelius-klassiker som varit särskilt omhuldade i juletider. ”Giv mig ej glans” tonsattes först 1909.

Julmaten var då liksom idag ett centralt inslag. Man skulle äta upp sig och det skulle vara både risgrynsgröt och stek på bordet. Man började sätta undan livsmedel och kött för högtiden i ett tidigt skede. Att förbereda den traditionella lutfisken hörde till när julen närmade sig.

I forna dagar utgjorde julfirandet sammantaget en kombination av religiöst präglad högtidlighet

och mera lättsamma utsvävningar.

– Efter ett mera stillsamt firande fram till julannandag följde en lång festperiod som kunde varade ända till tjugondagsknut ute i byarna. I princip kunde ungdomarna dansa varje kväll i någon stuga eller ria, säger Häggman.

Julkort var värdefulla I en tid långt före moderna elektroniska julhälsningar fick estetiskt utformade julkort hög status- speciellt i borgerliga kretsar- från slutet av 1800-talet.

– I början av 1900-talet fick österbottningar julkort från amerikanska emigranter. Julkorten sågs på den tiden som någonting värdefullt som man gärna visade och hängde upp i julgranen, säger Ann-Mari

ANN-MARI HÄGGMAN

Folklivsexpet

Häggman.

För övrigt är den finlandssvenska julgranstraditionen inte urgammal.

– Topelius stiftade bekantskap med fenomenet första gången under sina vistelser i Helsingfors på 1830-talet. Han hade sett julgranar i fönster i huvudstaden. Därefter spreds traditionen till Nykarleby.

– Ett av mina intervjuobjekt, Arvid Ollqvist från Bertby, Vörå och född 1906, berättade i sin tur om sin allra första julgransupplevelse som ägde rum i byns folkskola 1912, fortsätter Häggman.

Vår tids julfirande är väldigt kommersiellt till sin karaktär. Hur var det med presentgivandet förr i tiden?

– Man gav olika slags enklare

presenter. Topelius skrev till exempel om att han hade gett en kam till sin mor. Julbockstraditionen var etablerad på den tiden. Men det var vanligt att man kastade in sina gåvor genom dörren på julaftonen. Överlag är julfirandet mera privat nuförtiden och firandet begränsas vanligen till mindre kretsar än tidigare.

– Förut var julen i hög grad en gemensam angelägenhet för hela gårdsfolk och gårdsgrupper. I det gamla bysamhället deltog exempelvis pigor och drängar i familjefesterna. I vår tid lever det kollektiva inslaget kvar på andra sätt, till exempel i form av julkonserter och urbana julöppningar, säger Häggman.

I egenskap av ambitiös folklivsforskare har Ann-Mari Häggman gjort cirka 900 intervjuer sedan 1968.

– Ofta har samtalen glidit in på ämnet jul. De intervjuade personerna minns den högtidiga stämningen och allra närmast hjärtat ligger deras barndomsjular, säger hon.

I sin aktuella forskning fokuserar Häggman på gamla julsånger och sånger som förmedlades av vår folkskola som byggdes upp från 1860-talet. Många av de julsånger som har sjungits härstammar från Tyskland.

– Jag hoppas att mitt skrivande resulterar i en bok småningom, säger Häggman.

JOAKIM SNICKARS

GOD TID

HELG

9/2017 11

Handslaget som befäste vår självständighet För hundra år sedan förklarade Finland sig självständigt. I ett skede under dessa hundra år gjorde man på visst håll gällande, att Vladimir Iljitj Lenin skänkte oss självständigheten. Det gjorde han inte, utan när vi hade förklarat oss självständiga, erkände han på vår begäran självständigheten på samma sätt som andra stater gjorde det. Det skedde på nyårsaftonen 1917.

Lenins arbetsrum och skrivbord i Smolna, St Petersburg.

Med detta dokument erkände Ryssland Finlands självständighetsförklaring.

För hundra år sedan förklarade Finland sig självständigt. I ett skede under dessa hundra år gjorde man på visst håll gällande, att Vladimir Iljitj Lenin skänkte oss självständigheten. Det gjorde han inte, utan när vi hade förklarat oss självständiga, erkände han på vår begäran självständigheten på samma sätt som andra stater gjorde det.

Det skedde på nyårsaftonen 1917.

P.E. Svinhufvud, ordförande för Storfurstendömet Finlands senat, hade den 4 december samma år lagt fram ett förslag till regeringsform för den suveräna republiken Finland. Redan följande dag sände man begäran om erkännande till England, Frankrike, Tyskland, Sverige, Norge och Danmark. Till bolsjevikregeringen i S:t Petersburg, som under kriget bytt namn till Petrograd, sände man inte någon motsvarande begäran. I Finland räknade man i det skedet med, att bolsjevikstatens erkännande skulle vara lättare att få, när väststaterna visat vägen. På många håll i västvärlden räknade man vidare med, att bolsjevikernas makt inte skulle bli långvarig.

Som bekant godkände vår riksdag den 6 december 1917 självständighetsförklaringen. Rösterna föll 100 för och 88 emot. I princip var minoriteten också för självständighet, men ville att den skulle nås med ett avtal med Ryssland.

Tiden gick, men ingenting hände. Julen kom utan att någon stat hade givit sitt erkännande. Man kände till att Tyskland planerade för ett formellt självständigt Polen under Österrike-Ungern och ett självständigt Ukraina. Hösten 1917 hade tyskarna besatt Estland, Lettland och Litauen. En helt ny situation uppstod, när tyskarna och bol-

sjevikerna slöt fred i Brest-Litovsk i december. För vårt lands del betydde det, att tyskarna inte ville riskera fredsförhandlingarna med Ryssland. Tyskarna lät oss förstå, att de var på vår sida. Först många år senare kom sanningen i dagen. Västmakterna var försiktiga, de gjorde ingenting i det skedet.

Vid jultid insåg Svinhufvud, att problemets lösning med all sannolikhet fanns i Petrograd. I slutet av december sändes Carl Enckell och K.G. Idman som Finlands officiella representanter till staden vid Nevafloden, i regeringens salongsvagn, kopplad till ett snälltåg. Som resesällskap hade de Ivar Smilga, bolsjevikernas representant i Finland.

Första mötet med Lenin Framme i Petrograd ville de träffa Lenin i hans högkvarter i Smolna, en före detta internatskola för adelsdöttrar. Vid ingången blev det tvärstop, finländarna avkrävdes passersedlar, men det hade ingen kommit att tänka på. Situationen räddades av Smilga, han hade permanent passersedel: Enckell och Idman fick komma in i bolsjevikhögkvarteret som hans gäster.

Lenin tog emot tvåmannadeputationen i sitt enkla arbetsrum.

Enckell förde fram finländarnas ärende, begäran om erkännande av Finlands självständighetsförklaring. Lenin svarade, att bolsjevikerna var beredda att erkänna Finlands oberoende. När finländarna frågade, hur man formellt skulle gå till väga, svarade Lenin: Den saken är mycket enkel, ni sänder oss en skrivelse och vi besvarar den. Med detta klara besked återvände Enckell till Helsingfors. Idman stannade kvar i Petrograd.

Dagen före nyårsaftonen var

våra förhandlare tillbaka i Petrograd. För att öka deputationens auktoritet var också Svinhufvud med. Med sig hade deputationen en skrivelse, i vilken man bad Rysslands regering erkänna Finlands självständighet. När finländarna anlände till Smolna fanns inga folkkommissarier/ministrar där. De var alla ute på stan för att delta i en stor demonstration, men en föredragande tog emot skrivelsen och finländarna fick beskedet, att ärendet skulle avgöras samma kväll.

Kallduschar för finländarna När förhandlarna på kvällen kom tillbaka till Smolna, fick de en ordentlig kalldusch. Den föredragande meddelade dem, att han inte kunde föredra skrivelsen, då den innehöll ett formellt fel. Felet bestod i att skrivelsen var adresserad till “Rysslands regering”. Bolsjevikerna godkände inte någon regering, skrivelsen skulle adresseras till “Folkkommissariernas råd”. Enckell föreslog, att de felaktiga orden skulle överstrykas och den riktiga mottagarens namn skrivas in på dokumentet. På det örat lyssnade den föredragande inte. Enckell lovade, att han skulle skriva tillägget “riktigt vackert”, men ingenting hjälpte. – En olycka kommer sällan ensam. Finländarna fick veta, att deras ärende hade stått först på dagens föredragningslista. Nu behandlade man redan andra ärenden; finländarna blev uppmanade att återkomma följande dag och därmed basta.

Det var ord och inga visor. Följande dag, på nyårsafton, återkom deputationen till Smolna med en ny skrivelse. Finländarna sade, att de ville träffa Lenin personligen, men man svarade, att han inte

fanns i huset. Finländarna ville under tiden gå på något museum, men till följd av de oroliga tiderna var alla museer stängda. I stället besökte de “Kyrkan på blodet” på den plats, där kejsar Alexander II hade mördats 1881.

I Smolna fick de på kvällen vänta i timtal i ett rökigt och dragigt rum med livlig trafik av soldater och civila. För köldens skull satt finländarna med paletåerna och galoscherna på. Srax före midnatt kom rådets föredragande till dem med ett dokument, som var undertecknat av V. Uljanov (Lenin), L. Trotski, J. Stalin och de fyra andra folkkommissarierna. I dokumentet stod, att Folkkommissariernas råd hade beslutit föreslå för exekutiva centralkommittén, att republiken Finlands oavhängighet skulle erkännas och att man skulle tillsätta en blandkommission för att sköta om de praktiska åtgärder, som skilsmässan mellan Finland och Ryssland förorsakade. Meddelandet var maskinskrivet på silkespapper av ett kvartarks storlek.

Finländarna var överraskade över att så snart ha fått svart på vitt på sin skrivelse och ville tacka Lenin personligen. Den föredragande sade, att det inte var möjligt, Lenin var på ett möte och fick inte störas. De våra upprepade sin begäran och sade sig hoppas, att Lenin ändå skulle finna tid ett par minuter för att träffa dem. Det skulle ju vara ett sammanträffande mellan två regeringschefer, tillade man från finländsk sida. Är ni nöjda nu? frågade en leende Lenin Lenin kom, log och frågade, om finländarna nu var nöjda. Ja, mycket nöjda, svarade Svinhufvud. De

båda statscheferna skakade hjärtligt hand med varandra. Mötet mellan Lenin och Svinhufvud och handslaget mellan dem var onekligen något mycket speciellt, konstaterar K.G. Idman i sina memoarer. Det skedde på nyårsnatten i ett kallt, oeldat rum i Lenins högkvarter i Petrograd, där finländarna stod med ytterplaggen på och galoscherna på fötterna. Någon feststämning vilade inte över den nattliga scenen, men huvudsaken var, att bolsjevikerna hade erkänt Finlands självständighet. Ännu samma natt återvände Svinhufvud till Helsingfors med ett extratåg, som i flera timmar väntat på Finlandstationen i Petrograd. I bagaget hade han en avskrift av det viktiga dokumentet, bevittnat av Enckell och Idman.

Enligt planerna var det meningen, att exekutiva centralkommitén skulle ha behandlat frågan om att erkänna Finlands självständighet vid sitt plenum på nyårsdagen 1918.

Saken fördröjdes något och kommittén bekräftade saken den 4 januari 1918.

Sedan började det hända också på andra håll. Sverige och Frankrike var först, de gav sitt erkännande samma dag. Tyskland lät förstå, att landet också givit sitt samma dag, fastän det i verkligheten skedde ett par dagar senare. På Englands och USA:s erkännande fick vi vänta ännu en tid.

Nu såg det ljust ut för Finland.

Vi vet emellertid, att vårt folk kom att genomgå ett blodigt inbördeskrig förrän det fick tillfälle att njuta av den nyvunna självständigheten i fredliga förhållanden.

TEXT OCH FOTO RAGNAR BACKSTRÖM

12 GOD TID

9/2017 Hagaro Pensionärshem i Norra Haga, Helsingfors Är du i behov av serviceboende.

Hos oss bor du tryggt, med svenskspråkig personal dygnet runt. Vid behov har vi tillgång till läkare dygnet runt.

Kontakta oss så berättar vi mera eller besök oss.

Föreståndare Carola Aspholm-Backman tel. 050 572 4216 År l anträffbar vardagar kl.9-15 u Nytt J tt d o o G G www.hagaro.net

God Jul

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

www.fennooptiikka.fi Fylgia i Vasa rf www.fylgia.fi

PRENUMERERA PÅ GOD TID

God Jul och Gott Nytt År!

God Jul Och Gott Nytt År!

Husmanskost gjord från grunden.

Med kärlek och omtanke

www.nykarlebybostader.fi

Fridfull Jul och Ett Välsignat Nytt År BOKA ETT EGET KABINETT FÖR KONFERENSER OCH LUNCHMÖTEN HOS OSS!

önskar Hugo och Maria Winbergs stiftelse Tunaberg serviceboende & Tunaro vårdhem

Söker du ett naturskönt boende med tillgång till allsidig service, utförd av kompetent personal?

Vi tackar alla våra kunder och samarbetspartner och Önskar God Jul och Gott Nytt År!

16 lägenheter omfattande 37 kvm, 2 lägenheter 54 resp. 56 kvm.

God Jul & Gott Nytt År

För närmare info, tag kontakt:

Jasmine Wikman, föreståndare Hedbo Seniorboende, Jerikovägen 1, Sandsund Tel: 06-723 1855 68600 JAKOBSTAD

Leschehemmet

Ett svenskspråkigt servicehem, i havsnära jugendmiljö, i södra Helsingfors

Kunde man tänka sig en mera inbjudande idyll att tillbringa sin ålderdom i, knappast.

Mera information om Hedvig Sofiahemmet får du av hemmets föreståndare Johanna Börman-Långström eller disponent Björn Sundqvist (tel 0400 444 393)

God Jul & Gott Nytt År!

Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad Leschehemmet har för tillfället några rum lediga och svenskspråkig personal dygnet runt.tryggt Husets egna miljön är hemlik.

Hemmet erbjuder boende med utbildad personal dygnet runt. kockar tillredersvenskspråkig god mat. Vi erbjuder även sjukskötarKosthållet förestås av fysioterapi, en egen matglad kock. tjänster, husläkare, frisör och fotvård Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, samt mångsidiga aktiviteter. För kortare perioder fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. erbjuds intervallvård.

För tillfället har vi lediga rum.

För kortare perioder erbjuds intervallvård.

Kontakta föreståndare Carin Stenvall

Kontakta föreståndare för mera information, 040-134 9970 för mera information, tfn 09 631 110, 040 582God 8442Jul carin.stenvall@ leschehemmet.org e-post: info@leschehemmet.org Och adress: Villagatan 3, 00150 Helsingfors Gott Nytt År! hemsida: www.leschehemmet.org

Finländare rädda för att åldras Över hälften av finländarna är rädda för att tvingas tillbringa sin ålderdom ensamma. Fyra av fem är rädda för vad ålderdomen överlag för med sig. Det här framkommer av HelsingforsMissions färska opinionsundersökning.

HelsingforsMission har utrett vad 1000 finländare i åldern 18–75 tänker om att åldras och vilka orosmoment och rädslor som förknippas det. Ålderdomen skrämmer finländare i alla åldrar. Av de svarande är 84 procent oroliga över hur åldringsvården för tillfället ser ut. Hela 57 procent är rädda för att bli lämnade ensamma när de blir gamla.

– Den offentliga debatten präglas av en respektlös attityd gentemot äldre. Åldringsvården verkar vara i ett uselt tillstånd på basis av de här berättelserna. En äldre person uppfattas som en onyttig kostnad som hotar vår nationalekonomi, säger HelsingforsMissions verksamhetsledare Olli Valtonen.

– Men rädslorna handlar också om ensamhet. Det är ett verkligt problem, som samhället och var och en av oss bör ta på allvar.

Risken för ensamhet ökar ju äldre vi blir. Av de 70 år

fyllda finländarna upplever 30 procent (över 300 000 personer) att de är ensamma, och av de 85 år fyllda 40 procent.

Vem vågar bli gammal här?

HelsingforsMission för i november-december en kampanj mot åldringarnas ensamhet genom att fråga ”Vem vågar bli gammal här?”. Kampanjen lyfter fram de rädslor som är knutna till att åldras och synliggör hur det känns för en människa när ingen bryr sig.

Kampanjens mål är att samla donationer till HelsingforsMissions arbete för att bekämpa ensamheten.

– Vi hoppas att den här kampanjen får folk att vakna. Vi behöver medel för att effektivisera vårt arbete för att hjälpa dem som är ensamma. Den som inte har blivit lämnad ensam vågar bli gammal, säger Valtonen.

Kampanjen syns bland annat på Clear Channels reklamställen och på sociala medier.

Kampanjen har planerats av reklambyrån Folk Finland och producerats och verkställts av Cocoa Mediaproductions samt Jere Hietala.

Planering, produktion och medieutrymme har fåtts som donationer.

GOD TID KOM OCH NJUT

25

Tryggare kan ingen vara

av god mat, kaffe och bakverk

• À la carte-restaurang • Lunch • Pizza, grillmat • Catering God Jul Gott Nytt År

Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

Purmo, tfn 067272255 www.uffes.fi

Grävbolaget

JoAn

Vi hjälper dig i livets alla skeden!

Utför grävningsarbeten med grävlastare Och runtomsvängande grävmaskin på band, Lastbilstransporter samt sprängningsarbeten.

* Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

Tel.0400-535 784, 0400-517 217 Nagu, Pärnäs grb.joan@gmail.com

9/2017 13

jubile umså r!

STOR EFTERFRÅGAN PÅ HYRESLÄGENHETER

1000-tals nöjda kunder kan inte ha fel!

Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 13, 00150 Helsingfors tel. (09) 17 17 44, fax. (09) 17 00 45 locus@locus.fi, www.locus.fi

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin

BEGRAVNINGSBYRÅ J.A. ENEBERG

Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

God Jul & Gott Nytt År

Bo hemma på Folkhälsan Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer.

Blomsterfonden, Helsingfors ..............................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors ...................040 749 4194 Kristinagården, Helsingfors .................................050 575 88 99 Seniorhemmet, Helsingfors .................................050 400 2078 Silviahemmet, Helsingfors....................................044 722 4567 Grupphem, Vanda.....................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg.................................................044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg ....044 788 6041

Tel. 018-19 028, 040-709 8392 Mariehamn

F ridfull Jul och Gott Nytt År!

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt.

God Jul &

Gott Nytt År!

www.folkhalsan.fi/bo

TÄ N K PÅ VA D D U ÄT E R !

Det har betydelse hur maten vi äter produceras. Atria erbjuder alltid inhemskt kött och även gårdsmärkta produkter. Ät gott och må gott!

GOD JUL

Fridfull helg.

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

JULSTUGA

Trädgårdscafé mitt i idyllen Alla dagar 23.11-23.12 maj-augusti 11-19

Alla Dagar kl 11-19

Hantverk, hembakt, glögg, Bastugatan 5, Ekenäs tomtar, kaffe, 019-241 5656,äppelmust 050-556m.m.

1665 Massor av julklappstips!

Trubadurer juni-juli-augusti alla tisdagar kl. 14, 16 och 18 Välkommen!

Se, Bastug. www.cafegamlastan.fi 5, Ekenäs

019-241 56 56, 050-556 1665 www.cafegamlastan.fi God Jul & Gott Nytt År

Smarta förpackningar

Äkta råvaror och 100% inhemskt.

www.oravaisrokeri.fi

14 GOD TID

9/2017

Landskapens äldreråd bör ges inflytande Pensionärsorganisationernas intresseorganisation PIO anser att det är viktigt att de äldreråd som börjar verka i landskapen blir representativa och att de får ett riktigt inflytande.

PIO hoppas att landskapens äldreråd inte utses enligt den politiska fördelningen i landskapets fullmäktige, utan att man istället väljer de personer som pensionärsorganisationerna i landskapets medlemskommuner föreslår.

Det är landskapens plikt att ordna att äldrerådens effektiva och mångsidiga verksamhet ges tillräckliga utrymmen, finansiering och beredande personal, säger PIO i ett utlåtande från organisationens höstmöte.

Georg Hannus i Jakobstad utnämndes till Årets pensionär i samband med Svenska pensionärsförbundets höstmöte i Tammerfors.

Georg Hannus är Årets pensionär Georg Hannus, 83, i Jakobstad har valts till Årets pensionär 2017.

Det är han väl värd. I hemstaden Jakobstad känner alla till Georg Hannus.

Han är mannen bakom Hötorgscentret och HT Södermalm, två bostadskomplex för Jakobstads äldre invånare. I år kan han dessutom lägga till Villa Hannus till listan över bostadshus för äldre som Jakobstads Åldringsvänner låtit bygga.

Hötorgscentret i Jakobstad innefattar ett helt kvarter. I centret finns hyresbostäder för pensionärer, ett grupphem för minnessjuka och en rad serviceformer som riktar sig till stadens och husets äldre invånare. Där finns restaurang, naprapat, frisör, fotvård med mera.

Egentligen skulle det ha legat en parkeringsplats där Hötorgscentret ligger. Så tänkte man på 1990-talet.

Georg Hannus och en rad likasinnade tänkte annorlunda. De drog till slut det längre strået.

När God Tid intervjuade Georg Hannus för två år sedan sade han så här: – För 20 år sedan trodde man felaktigt att lite fågelsång räckte när man byggde för äldre. Husen placerades på fel platser.

I dag är han än mer övertygad om att han hade rätt. De äldres sista egna hem ska byggas så nära all service som möjligt. Gärna i centrum av stan om det bara är möjligt.

– Invånarna i Hötorgscentret bor bara 150 meter från stadens torg. Det är viktigt. På det viset syns de äldre i stadsbilden.

Georg Hannus, som är pensionerad bankdirektör, ogillar att gamla människor ska tvingas vända sig till banken för att låna pengar till sitt sist sista hem. Föreningen Jakobstad Åldringsvänner, där han är ordförande, äger och hyr ut ett 80-tal senioranpassade bostäder till äldre Jakobstadsbor. Medelåldern

på invånarna i de tre seniorhusen närmar sig 90 år.

I Åldringsvännernas hus är ettor på 40 kvadrat hett eftertraktade.

Hyran för en etta ligger på cirka 500 euro i månaden.

Georg Hannus har redan Jakobstads Åldringsvänners följande projekt i tankarna. Det handlar om renoveringen av det så kallade Carpelanska huset i Jakobstad.

– Carpelanska huset är det sista förnäma huset i Jakobstad, säger Georg Hannus och fyrar av ett leende.

Georg Hannus har lagt ner 15000 timmar på arbetet som ordförande i Jakobstads Åldringsvänner. Det motsvarar mer än åtta arbetsår – en lovvärd insats.

– Det är ett stort beting, men någon måste göra det om någonting ska bli gjort, säger Hannus.

Hans energi tycks också smitta av sig, något som Pensionärsföreningen Milstolpen i Jakobstad tar fasta på i sin nominering av Georg Hannus som kandidat för utmär-

Spänst i benen – träning ger trygghet Grundkurs 13–16.3.2018 på Lehmiranta Kursen riktar sig till kvinnor och män i åldern 50+ som är intresserade av motion och att fungera som motionskompis. Kursen lämpar sig också för dig som vill veta mera om hur man förebygger benskörhet d.v.s. osteopeni och osteoporos.

Kursen består av dialogföreläsningar och praktiska övningar. Fokus ligger på fysisk aktivitet som stärker och skyddar skelett samt leder. Vi lär oss enkla och roliga sätt att stärka musklerna samt övningar för att förebygga fall.

Kursen är avgiftsfri och inkluderar utbildning, material och inkvartering i dubbelrum med helpension. Tilläggspriset för enkelrum är 22 €/dygn. Kursledare Kitty Seppälä.

Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi.

Anmälningsblanketter finns även på hemsidan spfpension.fi under Kurser

kelsen Årets pensionär.

Han beskrivs som en entusiast med förmåga att få yngre pensionärer att frivilligt arbeta till förmån för äldre pensionärer. ”Tack vare hans ideer och ledarskap är det idag cirka 60 personer, de flesta pensionärer, som frivilligt arbetar på lopptorget med att förverkliga projekten med bostäder till äldre i Jakobstad”, skriver Milstolpen – Vi har god talkoanda inom Jakobstads Åldringsvänner, säger Georg Hannus.

Svenska pensionärsförbundets styrelse utser årets pensionär. ”Pensionärerna uppmanas föreslå personer som är förtjänta av utmärkelsen Årets pensionär. Personen ska ha gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär.

Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärsförbundet”, sägs det i verksamhetsplanen.

TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

Eeva Kuuskoski leder PIO 2018. Foto Ulla Wallinsalo.

Kuuskoski ny ordförande i PIO Vid årsskiftet roterar ordförandeskapet i Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO. Ordförandeklubban övertas då av Eeva Kuuskoski, som är Eläkeliittos ordförande. Eeva Kuuskoski har ett förflutet som riksdagsledamot för både Samlingspartiet och Centern. Hon har suttit som social- och hälsovårdsminister i två regeringar.

Kuuskoski övertar ordförandeklubban av Pensionstagarnas Centralförbunds ordförande Simo Paassilta.

GOD TID

”Kan bli nödvändigt höja medlemsavgiften 2019” Svenska pensionärsförbundets förbundsmöte återvalde som väntat Ole Norrback till förbundsordförande för 2018. Norrback, som hade nominerats av flera föreningar, återvaldes enhälligt.

Förbundsmötet valde också en rad nya medlemmar till förbundsstyrelsen för åren 2018-2019.Styrelsemedlemmarna väljs för en tvåårsperiod.

Nya styrelsemedlemmar är: Anita Ismark, Korsnäs (ersättare Paul Lindell, Vasa), Filip HamroDrotz, Grankulla (ersättare Benita Bärlund, Esbo), Kaj-Gustav Sandholm, Mariehamn (ersättare Torbjörn Sjöblad, Mariehamn), Kaj Sjöblom, Kyrkslätt (ersättare Gudrun Laitinen, Pojo) och Björn Sundqvist, Borgå (ersättare Monika Tillander, Sibbo).

Av de ordinarie medlemmarna i styrelsen var det bara Björn Sundqvist som ställde upp för omval.

Dessutom valdes Christjan Brander, Iniö (ersättare Annika Loman, Pargas), in för en ettårsperiod istället för Leif Westerén, Åbo som lämnar styrelsen.

Personvalen i förbundet gick smidigt. Eija Björkqvist från Norra Kyrkslätt riktade dock en försynt kritik mot att bara en kvinna valdes in i styrelsen.

– Det är ett steg framåt att en av de invalda är kvinna. De avgående medlemmarna var alla män. Vi kvinnor har en kortare yrkeserfarenhet, men det finns gott om kompetenta kvinnor att välja bland, sade Eija Björkqvist.

Magnus Diesen, ordförande i valberedningen, replikerade att valberedningens målsättning inte är 50-50 utan att det ska finnas 60 procent kvinnor i styrelsen. Det motsvarar kvinnornas andel i med-

Många kom ihåg Henrik Henrik Svarfvars minnesfond har under sommaren och hösten förkovrats med cirka 8400 euro.

Svenska pensionärsförbundets mångårige viceordförande Henrik Svarfvar avled 24 juli.

Henrik fyllde dessutom 80 år den 8 juni. Då inrättades en fond med hans namn inom Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland. Inbetalningarna har gjort både i samband med födelsedagen och begravningen.

Stiftelsens ändamål är att verka för, förbättra och understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen.

Stiftelsen kan ta emot donationer och testamenten samt inrätta fonder namngivna enligt donatorns önskemål.

9/2017 15

Är du årets bästa rekryterare 2017?

Svenska pensionärsförbundet ordnar en individuell medlemsrekryteringstävling år 2017.

Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar om vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2018.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

För närmare info, kontakta verksamhetssekreterare Åsa Danielsson asa.danielsson@spfpension.fi, tfn 020 7288814

Paul Lindell från Vasa deltar i debatten om verksamhetsplanen.

lemskåren.

Valberedningen för fram de kandidater som föreningarna nominerar. Om de ska väljas in fler kvinnor i styrelsen är det upp till föreningarna att nominera dem.

Satsning på intressebevakning Höstmötet debatterade verksamhetsplanen och budgeten för 2018, men godkände den till slut utan omröstningar. Förbundets skattmästare Lasse Koivu inledde med att avisera att det kan bli nödvändigt att höja medlemsavgiften 2019.

– År 2018 är medlemsavgiften fortsättningsvis elva euro, vilket täcker 25 procent av utgifterna.

Det är skäl att redan nu avisera att det 2019 kan bli aktuellt att höja medlemsavgiften. Det betyder att God Tid blir aningen dyrare, sade Koivu.

I budgeten för 2018 uppgår utgifterna för verksamheten till 616.000 euro. Det är något mindre än i år (644 000 euro) eftersom förbundet idag har mindre personal än för ett år sedan. Två anställda har sagts upp och ombudsmannen i Åboland fått reducerad arbetstid.

Höstmötet förde en livlig debatt om personalbudgeten. Kaj

Sjöblom, Ingå Seniorer, efterlyste en redogörelse för förbundets personalstrategi för 2018. Nisse Jansson, Österby pensionärer, vädrade västnylänningarnas missnöje med att Nyland nu har enbart en ombudsman.

– Vi är inte nöjda med den personaltilldelning vi har nu. Ombudsmannen i Nyland ska sköta tre regioner, sade han.

Förbundsordförande Ole Norrback underströk att de framtida behoven ligger inom intressebevakningen.

– På sikt och när förbundets resurser räcker till ska Svenska pensionärsförbundet anställa en intressebevakare, sade Norrback.

Mikael Reuter, Pargas svenska pensionärsförening, understödde Norrback, men stack samtidigt in en brasklapp om att åbolänningarna hoppas att det ska gå att ge lite mer jobb åt ombudsmannen i Åboland.

Höstmötet i Tammerfors direktsändes på både förbundets webbplats och Facebooksida. Inslagen ligger kvar där och kan ses i efterskott.

MARKUS WEST

Kommande program 12.2 13.2 13-14.2 15.2 20.2 14.3 5.4 24.4

Österbottnisk ordförandekonferens i Larsmo Österbottnisk ordförandekonferens i Vasa Frågesportsuttagningar i regionerna Antikrunda i Tammerfors Österbottnisk ordförandekonferens i Korsnäs SPF Östnylands vårmöte i Pernå Utbildningsdag för reseledare Förbundets vårmöte i Borgå

Kommande resor 26-27.1 10-27.2 13-19.2 1-7.3 17.3-5.4

Tallinn Almuñécar Sparesa till Pärnu Almuñécar Almuñécar

9-11.4 19-24.4 25.6-2.7 19-27.9 1-8.10

Jazzkryssning Gardasjön Södra Norge Georgien Kroatien, Bosnien och Montenegro

Medlemsrekryteringstävling 2017 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt samma principer som 2016 Föreningen får: ❍❍ 1 poäng för varje ny medlem. ❍❍ 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet. ❍❍ 0,25 poäng för varje ny medlem (förening med 0–25 procents anslutning av målgruppen), 0,50 poäng för varje ny medlem (föreningar med 26–50 procents anslutning av målgruppen) eller 0,75 poäng för varje ny medlem (föreningar med 51–100 procents anslutning av målgruppen). ❍❍ Anslutningsprocenten vid årsskiftet gäller. Finns det flera föreningar i kommunen räknas deras sammanlagda anslutningsprocent. ❍❍ Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

It-verkstäder

i Helsingfors, Esbo och Vanda Besök våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it, eller vill lära dig nytt.

Verkstäderna i Helsingfors är öppna – måndagen den 29 januari kl. 14 -17 – måndagen den 26 februari kl. 14 -17 – måndagen den 26 mars kl. 14 -17 – måndagen den 30 april kl. 14 -17 – måndagen den 28 maj kl. 14 -17 i Folkhälsans Seniorhus, Mannerheimvägen 97, Helsingfors.

Verkstäderna i Esbo är öppna – måndagen den 8 januari kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 5 februari kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 5 mars kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 9 april kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 7 maj kl. 13:30 -15:30 i Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo.

Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 9 januari kl. 13 -16 – tisdagen den 13 februari kl. 13 -16 – tisdagen den 13 mars kl. 13 -16 – tisdagen den 10 april kl. 13 -16 – tisdagen den 8 maj kl. 13 -16 i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby.

Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en.

Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer rf och Vanda svenska pensionärer rf i samarbete med Folkhälsans Förbund.

16 GOD TID

9/2017

Antikrundan väcker stort intresse

Svenska pensionärsförbundets storsatsning Antikrundan har varit en succé. Antikrundan med Maria Ekman-Kolari och Bernt Morelius som experter har besökt 12 orter och lockat långt över tusen besökare. Årets sista antikrunda hölls i Kotka den 12 december. Antikrundan avslutas med ett besök på Svenska klubben i Tammerfors den 15 februari.

Särskilt i Pargas och Närpes var intresset för antikviteter stort. I Pargas kom det fler än 200 besökare. I Närpes köade 170 pensionärer för att visa upp sina medhavda föremål. God Tid gästade antikrundan i Oravais i slutet av november.

Många kom för att få en uppskattning av vad deras föremål kan vara värd. Det kunde handla om allmogeföremål, porslinshundar, fickklockor, tavlor eller leksaker från 1950-talet.

Kent Kullström från Oravais kunde gå hem med ett leende på läpparna. Nöjd håller han fram ett flygplan som Maria Ekman-Kolari just värderade till 800 euro.

Kent Kullström har också med sig en bensinstation, ett flygplan, och flera fina bilar i plåt. En motorcykel blev hemma.

– Det fina är att leksakerna är i så bra skick. Antagligen har man inte fått leka med de här, säger Ekman-Kolari.

Kent Kullström berättar att han hade en ogift faster som bodde i Sverige på 1950- och 1960-talen. När hon kom hem till Finland hade hon ofta med sig en leksaksbil år Kent Kullström.

– Jag lekte försiktigt med dem och ställde undan dem när vännerna kom på besök, bekräftar han.

När Kent Kullström fick egna barn ställde han undan leksaksbilarna. Och tur var ju det.

– Jag får väl ge dem vidare till något barnbarn som är lika försiktigt som jag, säger han med ett leende.

Dokumentera föremålen Bernt Morelius och Maria EkmanKolari är nöjda med utfallet av pensionärsförbundets antikrunda.

Nätfiske i Åboland

Kent Kullström i Oravais var försiktigheten själv när han lekte med leksakerna som faster hämtade från Sverige – ett klokt val skulle det visa sig. Bara flygplanet är värt 800 euro.

Flera av Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar har råkat ut för nätfiske. Ett e-postmeddelande som ser ut att komma från föreningens ordförande har skickats till föreningens kassör som har blivit ombedd att betala en summa till ett visst konto.

I Åbo Underrättelser berättar Mikael Reuter, ordförande för Pargas svenska pensionärer, att de är en av de drabbade föreningarna.

– Det var vår kassör som fick ett mejl, med min adress som avsändare, med en uppmaning om att betala ut 4000 euro. Men när han skulle svara på mejlet var det en annan adress som stod som mottagare, berättar Reuter i ÅU. Reuters e-post har alltså inte blivit hackad, utan någon har fått det att se ut som om hans adress är avsändaren. Också andra pensionärsföreningar i Åboland har utsatts för nätfisket.

Har andra föreningar råkat ut för samma sak? Hör av er till God Tids redaktion och berätta.

Seniornätverket i Helsingfors – våren 2018 Bernt Morelius och Maria Ekman-Kolari lär pensionärerna att uppskatta sina gamla föremål. Här är de på besök i Oravais.

–Entusiasmen är det inget fel på. Egentligen är det egalt vad olika föremål är värda. Huvudsaken är att de används så att de inte faller i glömska, säger Bernt Morelius.

– Många suckar och säger att inte är ungdomarna intresserade, men intresset kommer tillbaka.

Antikrundans värdpar uppmuntrar besökarna att dokumentera de föremål som man har i sin ägo. Dokumentera, gärna skriftligen, det ni vet om föremålen.

Sjömännen förde hem porslinhundar. Sjömansfruarna använde dem på ett oväntat sätt, dvs för att signalera att mannen var på sjön. Foto: Raymond Wesander.

Vem har ägt dem? Vad har de använts till? Om föremålet är extra värdefullt kan det vara skäl att nämna det särskilt i hemförsäkringen och att ta en bild av det så att man kan bevisa att det funnits i hemmet om olyckan är framme.

Att föremålens användning inte genast öppnar sig för senare generationer hör saken till: – Ni har inte haft läkare så länge i Oravais, men nog kloka gummar, säger Morelius och håller upp en li-

ten koppningspistol, en som användes vid åderlåtning.

Antikrundan har möjliggjorts med stöd av: Stiftelsen Martha och Albin Löfgrens kulturfond (Åboland), Stiftelsen Tre Smeder, (Helsingfors), Aktiastiftelsen i EsboGrankulla (Esbo och Grankulla), Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond, William Thurings stiftelse och Svenska kulturfonden.

MARKUS WEST

ti 18.1 kl.

14 Seniorer på nätet.

En temadag om digitala innehåll och webbtjänster på Kvarnbäckens servicecentral.

Kaffeservering och pausgymnastik.

Adress Kvarnfärdsvägen 4 to 1.2 kl. 14 Bokfika och Vernissage på Luckan. Författarna Ulla-Lena Lundberg, Per-Ove Högnäs och Freyja Darby diskuterar boken Kaptenskan och Hertiginnan.

Utställning med tavlor, kaffeservering och infotorg. Adress Simonsgatan 8. to 8.3 kl. 14 Hundra år med råge på Villa Hagasund. Museilektor Anna Finnilä presenterar fotoutställningen, som även syntolkas. Kaffeservering. Adress Mannerheimvägen 13 b. ti 17.4 kl. 14 Kalevala på 45 minuter på Nordhuset.

Föreställning av och med författaren och skådespelaren Anders Larsson. Kaffeservering.

Adress Mosaiktorget 2. ons 16.5 kl. 14 Morjens Forsby – Friluftsdag i Medvind på Forsby servicecentral. En ”rör på dig och må bra”-dag med lättsamt program i parken. Kaffeservering. Adress Kottbyvägen 11.

Antikrundan nådde Borgå i slutet av september och drog fullt hus. Foto: Maria Ekman-Kolari.

Bernt Morelius och Maria Ekman-Kolari gästade Sibbo svenska pensionärsförening i slutet av oktober. Foto: Sanna Kallio.

Tillställningarna är avgiftsfria och deltagarna bjuds på kaffe med dopp.

Välkomna!

GOD TID

9/2017 17

IT-BITEN

Några tips om hur du avslöjar falska nyheter I senaste it-biten kunde ni läsa Erics råd gällande lurendrejare och virus på sociala medier. Jag spinner vidare på temat men med inriktning på falska nyheter och källkritik.

Bakgrunden är i likhet med lurendrejerierna att internet är stort och att vem som helst kan skriva och lägga upp material som de påstår vara fakta eller nyheter.

Ni har kanske hört begreppet falska nyheter (fake news på engelska) figurera i tidningar och diskussioner. Det här fenomenet med falska nyheter har säkert alltid förekommit (propaganda, kvacksalvare osv.) men internet och sociala medier har gjort det lättare att lägga ut och sprida information, därför kan en falsk nyhet idag få en mycket snabbare och större spridning än vad den fått tidigare.

I senaste undersökning om svenskarnas internetvanor (http://www.soi2017.se/) frågades det om källkritik och säkerhetsvanor och det framgår ur rapporten att äldre internetanvändare (speciellt 46 år och äldre) är mindre kritiska till det de läser på internet än vad yngre nätanvändare är. Även om ingen lika omfattande studie gjorts i Finland kan man anta att situationen är liknande hos oss. Jag tror det beror på att den

yngre delen av befolkningen har vuxit upp med internet och sannolikt konfronterats med falska nyheter hela sitt liv, de har dessutom lärt sig källkritik på internet redan i skolan. Den äldre delen av befolkningen (dit jag och troligtvis du som läser det här hör) är däremot vana att främst läsa nyheter i traditionella medier producerade av professionella journalister och har i högre grad kunnat anta att det som står skrivet är sant.

Hjälp för ansträngda och åldrande ögon.

25 MG

LUTEIN PER DAGSDOS

Ljus Lutein Linsen

Gula fläcken är en liten del i näthinnan som har en mycket stor betydelse för vår synförmåga. Det är den som gör att vi både kan se skarpt och även urskilja detaljer. Vi är t ex helt beroende av gula fläckens funktion för att kunna läsa dagstidningen, se på TV och liknande. Åldersrelaterade förändringar av gula fläcken är den vanligaste orsaken till försämrad syn över 60 års ålder.

Kosten påverkar Man vet faktiskt inte vad som orsakar de förändringar i gula fläcken som gör att vi ser sämre när vi blir äldre. Det finns tillstånd som måste åtgärdas med läkemedel, men man har konstaterat att även kosten kan påverka – brist på vissa näringsämnen påskyndar gula fläckens åldersförändring. Bl a har man sett att brist på vissa vitaminer och antioxidanter påverkar gula fläcken negativt.

Gula fläcken – rik på lutein

Marknadsförs av Elexir Pharma AB, Finland. Iskmovägen 114 B, 65760 Iskmo.

Konsumentkontakt: info@elexirpharma.fi, telefon 06-3436506 Glöm inte bort att kosttillskott inte bör användas som ett alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en balanserad kost och hälsosam livsstil. Blue Eye innehåller zink, vitamin A och vitamin B2 som bidrar till normal synförmåga

Checklista! Undersök källan När du hämtar information från en källa ska du svara på följande frågor för att kunna värdera den.

• Vem står bakom källan?

• Är det en myndighet?

• Är det en organisation?

• Är det ett företag?

• Är det en privatperson?

• Är det någon som behärskar ämnet?

• Är det någon du litar på?

• Varför är källan skapad?

• Är det för att informera?

• Är det för att presentera fakta?

• Är det för att övertyga dig om något?

• Är det för att påverka en opinion?

• Är det för att sälja en produkt eller tjänst till dig?

• Är det för att underhålla dig?

Lutein är ett ämne som finns bl a i gula och orangea grönsaker och i bladgrönsaker. Den gula fläcken är mycket rik på lutein, och man ser kopplingen till lutein och flera viktiga egenskaper hos ögat. Bland annat har det en skyddande förmåga mot skadligt ljus samtidigt som lutein skyddar cellerna mot fria radikaler. Brist på lutein i gula fläcken anses kunna påverka det åldrande ögats förmåga att se klart.

En lätt och trygg dosdispensering av mediciner, hjälper i vardagen

Och l u J God Nytt År!

Gott

Anja – doserar läkemedlen tryggt Anja är ett tryggt och säkert sätt att få sina mediciner färdigt utdelade i dospåsar. Apoteket expedierar de tabletter och kapslar som är patienten använder regelbundet, förpackade i engångsdospåsar för två veckor åt gången. Tjänsten är avsedd för alla, oberoende ålder eller mängd av mediciner. Tjänsten passar både personer som bor själva och personer på servicehem eller i hemvården.

Tjänsten sparar tid för vårdpersonalen och garanterar en felfri dosering av mediciner till patienten.

Anja finns redan på nästan 300 apotek.

Bekanta dig med Anja!

annons-p&j-fi-135x200+5.indd 1

ROBERT RISKA It-ansvarig

Gula fläcken (makula)

Lutein-rik del av ögat ger skärpan.

Blue Eye finns att köpas i hälsokostbutiker, en del apotek samt direkt från oss.

regel att om man är osäker på källan och trovärdigheten så skall man inte gilla den eller dela den vidare.

Gula fläcken – oumbärlig för synen.

Med stigande ålder kan halten lutein i gula fläcken reduceras.

En tablett Blue Eye Original ger en hög halt lutein och extrakt av svenska blåbär varje dag. Dessutom är Blue Eye Original rik på zink, vitamin A och vitamin B2 som är bra för synförmågan.

För att kunna avgöra om det man läser är sant eller inte, eller hur sannolikt det är, måste man alltså utöva källkritik. Källan är det ställe som informationen hämtas från och kritiken innebär att man granskar källan kritiskt och försöker bedöma hur trovärdig den är och därmed hur sannolikt den är sann. Här nedanför kan du läsa vilka frågor du skall ställa då du försöker avgöra trovärdigheten på det du läser, du kan läsa hela guiden som det är hämtat från på https:// www.iis.se/fakta/kallkritik-pa-internet/.

Det kan vara mer eller mindre svårt att ta reda på källan, och det kräver lite internetvana och kunskap om bland annat vad en webbadress är. Om någon till exempel på Facebook delar en nyhet brukar det någonstans i samband med nyheten eller inlägget stå vem som skrivit det ursprungligen eller en adress till den webbplatsen där den ursprungligen publicerats. Om du inte känner till källan kan du skriva in den på exempelvis Google och göra en sökning.

Om du undrar vem iis.se är, som jag hänvisade till ovan, skulle du kunna skriva in ”vem är iis.se” i Google.

Det är dock som sagt inte alltid lätt att hitta källan och avgöra dess trovärdighet, men i likhet med att vara säker mot lurendrejeri och virus kan man ha som grund-

2017-08-31 14:43:51

anja.fi

18 GOD TID

9/2017

Vi-andan blommar under Gunnars – En nybliven pensionär är ju inte gammal utan uppe i sina bästa år och kan fortfarande uträtta mycket. Varför skulle man då gå in i en pensionärsförening?

Så resonerade Gunnar Weckström, pensionerad rektor i Vanda ännu för elva år sen. Och på samma sätt resonerar fortfarande många.

Men det finns också de som tänker annorlunda, som anser att en pensionär inte får slösa bort goda år, som till exempel kan ägnas pensionärsrörelsen.

Då för elva år sen var det många som tyckte så i Vanda.

– De var ivriga och lyckades övertala mig, säger Gunnar men medger att han till en början nog hörde till de tveksamma men ganska snart insåg vad pensionärsföreningen betydde. Den var betydelsefull för sina medlemmar och den blev betydelsefull för sin nya ordförande Gunnar Weckström, som tog den till sitt hjärta.

– Då jag kom till pensionärerna och axlade ordförandes roll visste jag ingenting om föreningen men hade turen att få en mycket kompetent sekreterare, Elsa Eklöf. Dessutom har jag haft goda styrelser där alla perfekt har skött sina uppdrag.

– Min första tid var jag helt beroende av Elsa som kände föreningen, hon planerade verksamheten och skötte om att allt fungerade, hon gjorde upp medlemlistorna, alla rapporteringar och uppvaktningar.

Glad och humoristisk Gunnar fick en mjukstart, han lärde känna sin nya förening och började

annat det återkommande lotteriet som medlemmarna gemensamt håller vid liv. Det enda vi köper är ringarna med lotter, för vinsterna står medlemmarna själva.

Alla har oftast en vinst med sig till varje möte. Det ger många vinster för många medlemmar att bära hem.

Den bästa vinsten är i alla fall känslan av att vara ”en av oss”.

Vi-känslan har under Gunnars elva år vid rodret blommat upp.

Den stärks av allsången, liksom också av blomsterbingon, minneskaféet, stolgymnastiken, It-rådgivningen och Vianda-kören, som alla samlar fullt hus vid sina träffar och övningar.

Alla känner vi Gunnar Weckström, vi har haft honom som rektor, våra barn har haft honom som rektor och vi pensionärer har haft honom som ledare i elva år. Han är i hjärtat Helsingebo och välacklimatiserad vandabo som anser att världens centrum ligger i Helsinge Kyrkoby.

inse vad den betydde för medlemmarna. Glad och humoristisk som han är skapar han en atmosfär där både gamla och nya vandabor känner sig lika välkomna och hemmastadda. Det är skönt för dem att få tala sitt eget språk också där många samlas. Alla har sin plats vid bordet

där man tillsammans med likasinnade dricker sitt eftermiddagskaffe med dopp och dryftar sådant som känns viktigt.

– Föreningen är stor och vi är många som hjälps åt att hålla en lättsam och glad stämning vid liv, säger Gunnar och nämner bland

Vi-känslan är viktig Gunnar lyfter fram vikten av gemenskap inte enbart för pensionärerna utan för hela det svenska Vanda. Han vet för han har erfarenhet.

Det var den – vi-känslan – som på sin tid samlade vandasvenskarna kring sitt eget läroverk, Helsinge svenska samskola.

Där fick den unga Gunnar Weckström förtroendet att omedelbart efter studier och auskultering tillträda som rektor för den nya skolan i Helsinge, som på den tiden fungerade i den tidigare kaplansbostaden, Nilsas.

Nilsas var en gammaldags byggnad med ungefär 150 kvadratmeter golvyta som skolan fördelade på två klassrum och en skrubb på 10 kvadrat som fungerade som rektorskansli, lärarrum och allmänt mottagningsrum. Maten kokades i vaktmästarens kök. Helt otroligt men redan första året, 1963, då med kyrkoherde Kaj Leander som rektor, rymdes alla, lärare och elever plus nödvändig personal. Gunnar

noterade då han följande år tog över som rektor att måltiderna var spännande, då skulle eleverna som åt i klassrummen visa att de kunde balansera sina tallrikar fyllda med köttsoppa utan att spilla. Det lyckades vanligen.

Barnarbetskraft på vägen Men den största upplevelsen, den som går till historien, den genomfördes när det nya fina skolhuset i Kyrkbyn stod färdigt för inflyttning 1967. Då skulle alla inventarier, allt från pennstumparna till pianot, forslas från Nilsas till nybygget. Bil hade beställts för att transportera pianot men för all annan transport användes barnarbetskraft. Alla bar så långt krafterna räckte. Ett långt band av barnakraft slingrade sig längs Övitsbölevägen, över Tusbyvägen fram till skolan där den unga rektorn väntade.

Rektorn var vid det laget 29 år ung och såg inte ut att vara en enda dag äldre. Detta blev helt klart den dag han skulle bära upp sin titel och delta i rektorsdagarna som hölls på Ständerhuset.

Rekor Weckström steg in genom de tunga dörrarna, gick till tamburen och började hänga av sig. Men det tyckte vaktmästaren var högst olämpligt och meddelade högtidligt att den unge mannen skulle vara vänlig och observera att i dag hölls här rektorsdagar och att gäster inte var inviterade. Välkommen en annan dag.

Då gällde det för rektor Weckström att bevisa sin identitet. Han såg ju inte ut som en rektor. Han var inte gammal, inte gråhårig, inte rynkig, men han hade glasögon.

Den unge mannen med glasögon log.

Vid minnet rycker det än i dag

En fredagskväll Min gamla trådtelefon ringde halvåttatiden en fredagskväll.

– Hallå!

–God afton, det här är från kriminalpolisen. Ursäkta att vi ringer så sent, men ärendet är brådskande.

Era bankdepositioner är i farozonen. Vi har fått reda på att alla era uppgifter finns på en lista, som har hamnat hos databrottslingar. Ni riskerar att förlora allt ni äger.

–Oj då, vad är det fråga om?

–Jo, vi ringer för att varna er. Er dator måste omedelbart låsas och kan sedan inte användas förrän på måndag, när vi har hunnit åtgärda det här. Har ni märkt några främmande linkar som har uppenbarat sig på datorn?

–Nej, ingenting.

–Har ni märkt att någonting har försvunnit? Har dörrarna varit ordentligt låsta och fönstren stängda när ni har varit borta?

– De har varit ordentligt låsta

och stängda. Ingenting har försvunnit.

– Eller har någon försökt titta över axeln på er när ni har tagit ut pengar?

– Nej, det har jag inte märkt.

– Har ni alla viktiga dokument, ID-kortet och bankgirokortet i väskan? Var snäll och kontrollera det

för säkerhets skull.

– Ja, de är där.

– Vilken bank eller vilka banker använder ni?

– Nordea, hur så? Jag har fyra bankkonton, men ett av dem är inte mitt, det hör till en förening.

– Ja, det är bra, men nu måste vi se till att ni inte blir av med allt vad ni äger. Era uppgifter finns med på en lista, som en utländsk liga har fått tag i. Här kommer om en stund en polis till er.

– Hur kan jag veta att han verkligen är en polis?

– Han kommer att förklara allt för er, och då ser ni att det stämmer. Ni kan lämna telefonen öppen, det dröjer inte förrän han kommer. Han skall låsa er dator, så att ingenting kan ske där. Ni kan inte använda datorn förrän på måndag. Sen öppnar vi den igen. Vi behöver kodnumret för att göra detta.

– Va? Kodnumret ger jag inte,

inte i någon händelse.

– Men tänk nu, ni förlorar ju allt ni äger. Vi skall ju bara hjälpa er i den här farliga situationen. Annars går allt förlorat.

–Hör nu, pengar är inte allt här i världen!

– Ja men om vi inte får vidta de åtgärder som behövs, så mister ni ju allt vad ni äger.

– Nej, och åter nej! Jag ger dessutom inga som helst viktiga uppgifter per telefon. Jag har blivit lurad en gång och jag vill inte bli lurad en gång till!

– Ja, då vet jag inte vad vi skall göra för att hjälpa er, det skulle vara så viktigt för er. Men den här polisen, som besöker er om en stund kan kanske övertyga er. Adjö, vi ringer snart igen.

Jag var alldeles darrig, när jag lade på luren. Min gamla telefon ger inte upplysningar om vilket nummer

mannen ringt från. Jag grep efter mobilen, ringde 112 och tänkte att nu kan de åtminstone inte veta vad jag gör.

– Till polisen!

– Ja, vad kan vi stå till tjänst med?

Jag berättade vad jag just hade varit med om.

– OK, vi kommer så snart vi kan. Det var inte en polis, som tog kontakt med er nyss.

En liten stund senare, kanske fem minuter, ringde dörrklockan och någon bankade kraftigt på min dörr. Jag öppnade fönstret i övre våningen. I det här skedet litade jag inte på någon. Där stod två poliser i full mundering. De talade svenska, inte finska som den där ”rikospoliisi” hade gjort. Mina hundar skällde båda. De åstadkom ett imponerande oljud. Ingen kunde ju veta att den ena av dem, som åstadkom det mäktiga ljudet, är en ålderstigen,

GOD TID

ledning försiktigt i Gunnars mungipa.

Den unge mannen fick trots sina handikapp delta i sina första rektorsdagar.

Ingen vän av Skolstyrelsen Gunnar Weckström har under sina 34 rektorsår fungerat både i samskolan och i gymnasiet.

Men innan han kom så långt hade han arbetat sig igenom de svåra åren som rektor för en privatskola utan pengar. Det var på den tiden då rektor ockå var förvaltningsdirektör, ekonomidirektör och skolans sekreterare.

Den unga rektor Weckström var ingen stor vän av Skolstyrelsen. Ibland var de två av helt olika åsikt om hur saker skulle skötas.

Rektorn tyckte till exempel att det var helt befängt att hålla barn på kvarsittning.

– Olydiga och lata, visst skulle sådana ha sitt straff, men under den timme de skall straffas... låt dem arbeta. Städa, skotta snö eller torka tavlor till exempel.”

Nu blev Skolstyrelsen förskräckt och utbrast med en mun: Nej! Otänkbart!

I det nya skolhuset med den nya, unga rektorn följde man alltid med sin tid och ville införa engelska redan från klass I (numera klass 5) Men det blev igen ett ”Nej! Nej! Otänkbart!”

Skolstyrelsen hade nämligen bestämt att främmande språk kunde man ta in på schemat först i klass II. Men, undrade rektorn och log, man kunde kanske ta in engelskan som ett frivilligt ämne. Visst,visst kunde man gör det, sa Skolstyrelsen och så infördes engelskan till belåtenhet för rektor och alla föräldrar i flera år. Barnen lärde sig engelska men någon hade glömt att berätta

haltande hund och den andra en valp. De här poliserna kändes tillförlitliga och jag gick ner och öppnade dörren. Min valp smet ut och började umgås med den ena polisen. Jag bad dem komma in och ta med valpen. De frågade naturligtvis om jag hade ”rikospoliisis” telefonnummer, men den hade jag tyvärr inte. Sedan berättade de att telefonskojare, som lurade åldringar, hade varit flitigt i farten. De berömde mig för att jag inte hade gett kodnumret.

Jag frågade naturligtvis hur jag kunde känna igen riktiga poliser.

De sade att äkta poliser kommer med polisbil. Mycket riktigt, polisbilen stod utanför.

Poliserna for sin väg, men jag kunde ju tillkalla dem på nytt. Jag var fortfarande lite orolig att fuskpolisen skulle uppenbara sig. Jag var ju ensam ålderstigen kvinna i lägen-

att ämnet var frivilligt.

Den pensionerade rektorn ler.

Rektorn, skoldirektionen, lärarna och det samlade Helsinge lärde sig den hårda vägen att man kan det man vill. Helsingeborna ville ha en skola och kunde skaffa fram pengar.

Det gällde ingen liten summa, 1,9 miljoner gamla mark. Till det behövdes att rektor och direktionsordförande lyfte på hatten och slet sulor i många trappor. Det gällde att aktivera både stat och kommun för att inte tala om nejdens bank I banken fick skolans herrar lägga korten på bordet en kort tid innan den nya skolbyggnaden skulle stå färdig. Då behövdes ännu en jättesumma 800.000 gamla finska mark. Den pensionerade rektor Weckström minns ännu idag hur det kändes att stå inför bankens ledning. Och känner också lättnaden då HSB lyckligtvis beviljade lånet.

Betydelsefullt var också att rektor och skola under den svåra krisen fick förtroende och finansiellt stöd av många ortsbor och av föräldrar över hela kommunen. Vandasvenskarna ställde upp.

Läste sällan läxorna De unga adepterna såg bara sin fina skola och kunde med tillit till framtiden bära sina tvåmanspulpeter från Nilsas till den nya skolbyggnaden där de och många efter dem kunde växa och bli kloka under rektors mänskliga spira.

Därför kan Gunnar som slutkläm bjuda på en liten bekännelse : – Så rektor jag sedermera blev läste jag sällan läxorna under min egen skoltid.

TEXT: ULLA-STINA WESTMAN FOTO: INA WIKSTRÖM

heten och mina närmaste grannar var inte ens hemma. Men poliserna hade sagt att min hundkör kunde skrämma bort vem som helst. Dessutom hade bovarna antagligen sett polisbesöket och höll sig borta.

För säkerhets skull tänkte jag ännu ta kontakt med de grannar, där jag visste att det fanns en stor stark karl i huset. Men jag kom plötsligt inte ihåg vad de hette. Jag ringde till disponenten, hans telefonnummer fanns lyckligtvis i mobilen. Han var helt förstående och gav mig både namn och telefonnummer till grannarna. Jag ringde upp en av dem. Han blev nöjd när han hörde varför jag hade haft polisbesök. Hans fru hade blivit så orolig, när hon såg polisbilen på gården.

JUTTA AMINOFF

9/2017 19

Valfrihet för stadsbor, glesbygden i kläm Valfrihetslagen når inte ända fram.

Regeringens avsikt var att minska hälso- och välfärdssklyftorna.

Svenska pensionärsförbundets styrelse ger i sitt remissvar till social- och hälsovårdsministeriet lagförslaget om valfrihet i vården underkänt på punkt efter punkt.

• • •

•

•

Den föreslagna modellen är komplicerad och innehåller många fallgropar.

Vissa grupper får inte tillräckliga social- och hälsovårdstjänster.

Det är orealistiskt att valfriheten skulle öka konkurrensen inom vårdsektorn och göra tjänsterna billigare.

Risken är stor att det blir dyrare än med nuvarande system.

Krymper resurserna förstärks orättvisan.

Serviceutbudet och därmed valfriheten kommer att variera mycket i de olika landsändarna, skriver styrelsen i svaret till social- och hälsovårdsministeriet.

Svenska pensionärsförbundets styrelse understryker vikten av att vårdtjänsterna görs tillgängliga på svenska. Nu kommer valmöjligheterna att vara stora i landskapens centralorter och tunnas ut ju längre ut på landsbygden man bor. ”Variationen i serviceutbudet kommer att bli stor. I synnerhet tillgången till svenskspråkiga tjänster kommer att variera i de olika landskapen” skriver förbundet.

Medborgarnas valfrihet ska ökas med hjälp av utökad användning av så kallade kundsedlar. Patienten ska kunna ta kundsedeln, som landskapet betalar, och gå till den läkare han/hon själv väljer.

Kundsedlarna får pensionärsförbundets gillande. Det förutsatt att vårdkedjan klarar av att informera om kundsedlarna på ett begripligt sätt. Samtidigt är kundsedlarna inget hokuspokus som i ett slag öppnar dörren till vård på modersmålet överallt i landet. ”Möjligheten att välja svenskspråkig vårdproducent kommer inte att finnas på alla orter i landet.” ”Ojämlikt!”

Pehr Löv är ordförande för Svenska pensionärsförbundets kommitté för intressebevakning, som har lagt ner mycket arbete på pensionärsförbundets utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet. Löv är pensionerad läkare och tidigare riksdagsman.

God Tid frågade Pehr Löv och förbundsordförande Ole Norrback hur de tror att det går med valfriheten inom vården.

Kommer det att finnas ett tillräckligt utbud av social- och hälsovårdstjänster på svenska i framtiden? Var är risken störst för att skyddsnätet för svenskspråkiga brister?

Pehr Löv: Enligt bestämmelserna i lagförslaget kan producenterna beviljas dispens från att ge service på svenska i tvåspråkiga kommuner. I praktiken innebär det att i Österbottens tätorter kommer det att finnas svenskspråkiga producenter att välja mellan. På landsbygden och i resten av Svenskfinland blir valmöjligheten starkt begränsad. Landskapet är då skyldigt att ordna servicen, men då fråntas de

#metoo Nyårslöften. Tölöwikens pensionärsförenings jullunch har börjat, lugnt och stilla i god ordning.

Sorlet ljuder i matsalen.

– Vad tänker ni om #metoo, det där att kvinnor kommer fram med att de antastas sexuellt?

– Visst är det otrevligt när det går för långt. Men jag tänker nog fortsätta att beundra hur vackert kvinnor är skapade. Se men inte röra heter det ju.

–Det gäller karlasläktet också, de kan vara stiliga. Jag tänker nog ta en ny karl med mig till jullunchen varje år, det är mitt nyårslöfte. Visst får man vara puma.

Vad har ni för nyårslöften?

–Jag ska kanske gömma min kvinnokalender i garaget.

–Jag ska gömma min brandmanskalender i bykrummet.

– Har ni noterat hur män tittar på kvinnor? Först i ansiktet, sedan en halv meter nedanför.

Framifrån.

– Men har ni noterat hur kvinnor tittar på män? Först i ögonen, sedan gylfen. Dom kvinnorna är

svenskspråkiga möjlighet att välja.

Ojämlikt!

Ole Norrback: Äldreomsorgen, primärvården och socialvården är speciellt utmanande. Det behövs mycket mera samarbete mellan alla dem som ansvarar för vården på svenska, så att den offentliga, den privata och den tredje sektorn fördomsfritt kompletterar varandra, allt med den vårdbehövandes bästa för ögonen. 300 000 finlandssvenskar är ett tillräckligt stort underlag för att trygga de flesta vårdformer på svenska, men då måste ett mycket bredare samarbete till.

Med ett modigt nytänkande kan vi till och med förbättra den svenska vården, också på utsatta områden.

Ni har båda stor erfarenheter av lagstiftningsarbete. Vilken tyngd tillmäts enskilda organisationers utlåtanden i remissrundor som denna?

Löv: Tack vare koordination med Kommunförbundet får Svenska pensionärsförbundets utlåtande större tyngd. Det visade förra omgången, då våra synpunkter motsvarade många ändringar som grundlagsutskottet förutsatte.

Norrback: Själva utlåtandet spelar sällan någon större roll. I utlåtandet formuleras åsikterna, som sedan användes för att påverka beslutsfattarna. Ofta börjar den verkliga lobbningen först efter utlåtanderundan. Att slå sig till ro bara med att utlåtandet avgetts, ger sällan resultat. Däremot kan ett enträget arbete med ständiga kontakter till beslutsfattarna göra det.

Utlåtanderundan om lagen om valfrihet i social- och hälsovården avslutas den 15 december. Svenska pensionärsförbundets utlåtande går att läsa i sin helhet på förbundets webbplats.

MARKUS WEST

likadana.

– Mitt nyårslöfte är att jag ska hålla föredrag här om de bästa ställena att se snygga brudar.

Det är inte bara Espan på soliga sommardagar, och Mummotunneli senare på kvällen för pumorna. Det finns också andra ställen.

– Och jag ska ta väl hand om min prostatacancer och använda det som Kuopiotaxin kallar pillugrilli.

– Jag ska börja sälja skygglappar att delas ut åt dem som tittar för djupt i urringningarna.

– Och på midsommarfesten ska ni sen berätta era nyårslöften och hur ni har klarat av dem!

20 GOD TID

9/2017

Stina Särkkä vinnare i årets skrivtävling Stina Särkkä, pensionerad lågstadielärare, från Borgå segrade i Svenska pensionärsförbundets skrivartävling 2017.

Temat för tävlingen var i år ”Finland 100 år”. Stinas berättelse ”Wiktors spegel” är en personlig berättelse om tre generationers liv i det självständiga Finland.

Stina Särkkä hyllades för segern i årets skrivartävling i samband med förbundets höstmöte i Tammerfors.

Vi peppar också varandra i gruppen. Varannan vecka ska en ny text vara inlämnad.

Texten ”Wiktors spegel” skrev hon i våras. Spegeln har följt henne praktiskt taget hela livet.

– Spegeln fanns i mitt barn-

domshem. Vi var tre syskon som drog långsticka om den när vi delade dödsboet. Så småningom hamnade den hos min brorsdotter i Sverige. När hon för två år sedan flyttade till en mindre bostad fick spegeln inte plats och den vägen kom

den tillbaka till Finland och hamnade hos mig.

Spegeln väcker många känslor till liv i Stina Särkkä.

– Min pappa var en händig man.

När man har lite måste man använda det man har. Pappa använde sina

Övriga pristagare Andra pris i Svenska pensionärsförbundets skrivartävling går till Ole Nordström i Jeppo för berättelsen ”Fäders kamp – min tillgång” och tredje pris går till Håkan Streng i Jakobstad. för berättelsen ”Mitt liv i självständighetens ljus”. Deras bidrag kommer att publiceras i God Tid nästa år.

TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

NU ÄVEN FRÅN WEBBSHOPEN!

SE EL EV PL UP

SUOMENKIELINEN TEKSTITYS 31.1. ALKAEN.

Köp presentkort från Wasa Teaters biljettkassa, eller via www.netticket.fi.

EN

PREMIÄR: 20.1.2018

Kan köpas på valfri summa och användas till valfri föreställning.

GE

EN TRAGIKOMISK BERÄTTELSE OM VÄLFÄRDSSAMHÄLLETS VARDAGSHJÄLTAR. MED CAROLA SARÉN I HUVUDROLLEN.

IP RE SE

NT

.

”Wiktors spegel” (läs texten på följande sida) har en dramatisk tråd som fångar läsaren. Stina Särkkäs bidrag kan läsas på nästa sida.

– Jag har skrivit i olika repriser av mitt liv, men medan jag jobbade och hade tre barn att ta hand om hann jag inte med några egna texter. Som lärare hinner man inte skriva så mycket annat än veckobrev till föräldrarna, säger Stina Särkkä.

Under ungdomsåren skrev hon flitigt. Efter pensioneringen återupptog Stina Särkkä skrivandet.

Hon gick med i en skrivargrupp som leds av Viveca Stenius.

– Det har fungerat bra. Hon har varit otroligt uppmuntrande.

händer till att vårda och smycka spegeln.

Stina Särkkäs far var precis som de flesta i hans generation krigsveteran. När han inte finns längre har Finlands självständighet blivit allt viktigare för dottern.

– Vår situation kunde ha varit likadan som i Estland. Jag känner stor tacksamhet för krigsveteranernas insats. De agerade osjälviskt när det behövdes. Krig är ingenting man väljer utan något som man gör därför att man känner att man har någonting värdefullt att kämpa för.

Kommer du att fortsätta att skriva?

– Jo minsann. Vi har redan ett bokprojekt som vi funderar på i gruppen. Det bygger på texter som vi skrivit.

N ÅG R A F Ö R E S TÄ L L N I N GA R K VA R !

SISTA 30.12

En fenomenalt skicklig och samspelt ensemble...

— Vasabladet

Rekommenderar varmt! Fantastiska prestationer, härlig sång och underhållning.

- publikkommentar WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

GOD TID

9/2017 21

Wiktors spegel

M

ina farföräldrar föddes och växte upp under tsartiden. Under sen tsartid förlovade sig de två unga

vuxna.

De är de enda människorna jag känner till som fötts under helt andra förhållanden. Enkla, knappa men ändå lyckliga år.

Positiva och ljusa framtidsutsikter för just farmor Anna och farfar Wiktor.

I min familj har en mörkbrun spegel som inte liknar något annat, länge varit med i släkten.

En del släktingar tycker att den är ful.

Stor och skrymlig, tycker andra. Jag tycker den är magisk. Så är jag också barnbarn till Wiktor.

Allt började med att min farfar, Wiktor ropade in spegeln på en auktion i Snappertuna. Farmor Anna och Wiktor hade gift sig och de skulle bli storstadsbon.

De levde tidigt 1900-tal.

– Älskade, då du nu har den här spegeln kommer du att få många rika damer som kunder i din sömnads affär.

– Du ska se att det går vägen. Jag har hört att söder om Kaserntorget bor det många rika damer som vill korta av kjolar och t.o.m. byxor.

– Ska damernas klänningar nu sluta just över ankeln. Och ingalunda byxor? Manliga. Byxor?

– Jo, jo. Nymodigheter. Mode kallas det väl?

– Jo, jo. Storstads fasoner. Nymodigheter.

– Kära Wille, du är snabb på att fatta beslut och komma med lösningar. Vi får se?

Jag är nog mer skeptisk, sa Anna.

O

ch farmor Anna fick rätt.Det var inte så lätt, att i slutet av Tsartiden öppna en syateljé. Det blev en hemateljé. På Kaserngatan.

Men, Wiktor fick också rätt.

Med spegeln uppsatt på en skåpdörr var det lite finare i den trånga men ljusa ettan med kokvrå.

Att Wiktor kunde snickra visste ju Anna, men så fint som det blev, hade hon nog inte drömt om ens i sina vildaste fantasier.

De nya, halvrunda bågarna på spegelns båda vertikala långsidor, gjorde denna enkla spegel lite extra.

Senare gröpte farfar Wiktor mönster i långsidorna.

De blev vackrare, fast farmor Anna var ganska skeptisk.

– Du gör magi. Du kan, sa Anna.

Många av Annas kunder speglade sig gärna i den ljusbruna, sirliga spegeln. På stan sku nobla kvinnor bära hatt.

Och fina ville ju var och varannan kvinna vara, i början av 1900-talet. Under vår spirande självständighet. Ännu vackrare och med en speciell prägel var hattarna under våra första självständiga år.

En äkta dam bar hatt på stan. Så var det då. Fint sku det vara. Kosta vad det kosta vill.

Det fanns ett växande antal nya Helsingforsbon.

Hattarna var ju mycket snyggare än vad det gick att köpa i butikerna. Mycket billigare också. Ryktet spreds.

Farmor Anna hade handens kunnande.

Annas fingrar trollade fram den ena hat-

Svenska pensionärsförbundet skrivartävling ”Finland 100 år” har avgjorts. Segrare är pensionerade läraren Stina Särkkä från Borgå.

God Tid gratulerar och publicerar det vinnade bidraget, som heter ”Wiktors spegel”. De övriga pristagarnas tävlingsbidrag publiceras i början av 2018.

Nu har vi starkare axlar, då vi är bröder.

Nu var tiden för ransoneringskorten.

Farmor Annas bön om välsignelse gick i uppfyllelse.

En av de sista sjukdagarna, då Holger stödd mot Kaarina tog sig hem till Hesperiagatan, kreverade en bomb just där det unga paret skulle ha tagit sig över gatan.

Det blev ett stort hål som slängde mina föräldrar långt utåt. Med enorm kraft.

Mina föräldrar var helt täckta av damm och lera och min mammas glasögon förstördes.

Flyglarmet hade inte hörts.

Om det var spegelns förtjänst eller ödet eller änglabeskydd?

Kanske var det allt förhandlandet om ny färg till Wiktors spegel som hade tagit evighetstider. Kanske var det försäljaren som var deras räddning?

Ho vet?

De fick fortsätta sin gemensamma livsresa

P ten efter den andra. Aldrig två likadana.

Detta uppskattade damerna både söder och norr om Kaserntorget.

M

en det blev sämre tider i det, nu självständiga Finland. Mycket knapert för den hela tiden växande familjen.

Maten blev dyrare i den ständigt växande, Helsingfors.

Eller var maten någonsin billig för dem som flyttat från landet?

För dem, som likt Wiktor och Anna kom från ett jordbruk, där man skarvat ut maten med fisk?

Livet var knappt men fattigt. Lyckligt.

Finland var en självständig stat bland andra självständiga länder. Men det blev snart sämre.

Krig och elände.

1900-talets början var ingen dans på rosor. Till sist stod broder mot broder.

Då hade Anna och Wiktor tre barn och det fjärde var på väg. De hade flyttat över gården till en större tvårummare.

U

nder de kallaste månaderna av det krig som en del kallar frihetskrig, andra inbördeskrig stod broder mot broder på många håll i Finland.

Så också i Helsingfors.

De röda hade börjat gå runt i husen för att hitta vita förrädare, i de södra stadsdelarna. Wiktor var polis, så han blev en av otaliga måltavlor i kvarteren runt Kaserntorget.

En sen kväll trängde sig de barska männen in i deras lilla lägenhet. Barnen sov lugnt och djupt just denna natt. Det var tur.

Eller änglavakt?

Farmor Anna öppnade dörren med ett nytt barn i magen. Kanske var detta den förmildrande omständigheten?

Annars hade det slutat illa. Riktigt illa.

Farfar Wiktor var smal så det lilla utrymmet mellan skåp och vägg, hittades aldrig. Vem skulle tro att någon skulle baxa bort ett helt stort skåp?

Ett stort ljus brunt jätte skåp med kläder inuti. Med en stor, skrymlig spegel in mot rummet. En höggravid kvinna?

Spegeln kom att rädda Wiktors liv. Min fars liv också, Karl Holger Rafael Holmberg. Han föddes bara några dagar efteråt.

När farmor Annas son Holger, min pappa, sedan, många år senare skulle flytta hemifrån så tyckte Anna, att då spegeln räddat både hennes mans och hennes enda sons liv, skulle Holger få den.

Farfar Wiktors magiska spegel.

Kanske den skulle föra välsignelse med sig? Ge änglavakten vidare?

S

å kom spegeln att hänga i en enrummare igen. Nu på Hesperiagatan i Helsingfors.

Hit flyttade pappa Holger med sin trolovade Kaarina, min mamma. Deras första egna hem.

En fin bostad med utsikt mot lummiga träd, på somrarna.

Till mina föräldrars hem kom pappa också den ödesdigra kvällen i maj.

Pappa Holger hade hamnat på Tilkka i Helsingfors, soldatsjukhuset för konvalescenter från kriget.

Det var inte många permissioner han hade men då han hamnade på Tilkka sjukhus och var konvalescent en längre tid, skötte Kaarina honom hemma en tid.

Deras bröllopsfotografi är fotograferat under denna tid, invid en spegel. Du gissar säkert?

Kriget rasade igen.

Det var knappt om allt.

Men nu stod broder vid broderns sida mot en brutal fiende.

Bättre i alla fall såhär, sa min far senare.

appa Holger hade snickrat en fot till spegeln. Spegeln var inte mera en skåpdörr. Wiktors spegel stod stadigt på golvet på en bred golvstomme med en liten hylla framtill. Starkt fastsatt i väggen, Då de var romantiska hade det unga paret ett ljus eller två, på hyllan.

Och varje självständighets kväll stod det två ljus på hyllan. Det var självklart!

Kaarinas syster stöpte ljus så det var inget problem, ljus fanns det alltid. Vilken lycka. Alltid fanns det något fint att fira.

Under bombalarmens mörka timmar gav hyllan nu extra ljus in i rummet.

Ljuset återkastades in i det annars mörka rummet. Snart föddes en liten beibi.

Min storebror, Erik.

Mörkläggningsgardiner hade alla hushåll i Helsingfors under andra världskriget.

Holgers innovation gjorde det lättare för mamma Kaarina att sköta sin beibi som naturligtvis vaknade av de täta flyglarmen.

Småbarnsföräldrar är ofta trötta och alltid orkade inte de unga springa ner till bombskyddet, i husets källare. Tillsammans med en liten beibi som sov oroligt. Tröttheten tog över.

Alarmen var ibland flera under samma natt, så det extra ljuset hemma var guld värt, då mamma Kaarina bytte, matade och tvättade och strök. Värmde välling och kokade mat. Dessutom skulle hon diska, hålla rent och städa. Och ibland sparade man på elektriciteten, i huset.

Snart fanns även en lillebror till i familjen som Kaarina skötte mest ensam. Ibland kunde någon släkting hjälpa till i den växande familjen.

– Wuooowuooo, i stigande och sjunkande tonhöjd härmade storebror Erik flyglarmen. Ibland lät det bedårande och sött från en liten parvel.

Ibland då tröttheten slöt ögonlocken oerhört irriterande. Förargelseväckande.

Lillebror vaknade också ofta, av de täta flyglarmen.

Också han lärde sig härma flyglarmet.

– Woowuooo. Lät det av två höga barnaröster.

Nu firades Finlands 30:e självständighet!

Det var den 6.12.1947.

Med två ljus på fönsterbrädet.

STINA SÄRKKÄ

Borgå

22 GOD TID

RESOR

9/2017

Våren med OT Julklappstips!

Hälsoresor till Pärnu

• Cats på Tammerfors teatern torsdagen den 22.3. 2018.

Start kl. 9.30 (OBS!!!) vid Kiasma Pris: €110 (ingår biljett, buss, lunch och pausservering).

Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Cats”

Gardasjön med Venedig, Verona och Dolomiterna 19–25.4 Vi tillbringar underbara dagar vid Gardasjön där våren är som bäst; äter god mat och gör intressanta utflykter runtom i trakterna. Vi besöker Verona, Malcesine och Venedig. Området runt Gardasjön är speciellt härligt på våren och uppe i Dolomiterna hoppas vi att äppelträden står i blom.

Program 19.4 Kl. 8 avresa från Helsingfors med Finnair till Milano. Egen buss till Gardasjön och hotell Bisesti.

Välkomstmiddag på hotellet.

20.4 Utflykt med buss till Riva och därifrån med båt till Malcesine. Middag på trevligfamiljedriven trattoria.

21.4 Heldagstur till Dolomiterna med skidorten Madonna di Campiglio och ’äppeldalen’ Val di Non. Lunch i Madonna di Campiglio. Middag på hotellet.

22.4 Heldagsutflykt till Venedig med de mest kända sevärdheterna. Middag på hotellet.

23.4 Ledig dag för egna strövtåg, middag på egen hand.

24.4 Utflykt till Verona och vinprovning i Valpolicella.

Avslutningsmiddag på La Loggia Rambaldi i Bardolino.

25.4 Hemresa över Alperna till Műnchen varifrån Finnairs flyg avgår kl. 19.10. Ankomst till Helsingfors kl. 22.35.

Resans pris 1 435 €, tillägg för enkelrum 190 €.

I priset ingår: Flygresor, övernattning i dubbelrum med frukost, fem middagar, 1 lunch. utflykter enligt program, vinprovning, lokalguide i Verona, turistskatt i Garda, reseledare från SPF. Resenärs- och resgodsförsäkring ingår inte!

Anmälningar och förfrågningar: Resebyrå Ingves & Svanbäck, tfn 020 743 4520, info@ingsva.fi Se reseprogrammet på spfpension.fi/resor

Georgien 19–27.9 Georgien är ett litet land med en stor variation. Här finns grönskande trädgårdar, stora vindistrikt, det kala landskapet mot Kaukasus samt skogsklädda kullar.

Den vidunderliga naturen, de gästvänliga människorna, maten och vinet har gjort Georgien till ett allt mer populärt resmål.

Följ med på en intressant resa med SPF. Pris/person: 1 695 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 375 € I priset ingår flygresor, logi med frukost i standard dubbelrum på trevliga hotell, 7 luncher, 5 middagar, vinprovningar, måltidsdrycker, busstransporter, engelsktalande guide hela resan, inträden enligt programmet, 3 x vinprovning, reseledare från SPF. Tillkommer dricks till lokalguide och personal på restaurang/hotell, reseförsäkring.

Se hela reseprogrammet på spfpension.fi/resor eller kontakta Axtours.

Minst 25 deltagare krävs för att resan ordnas.

Anmälningar och förfrågningar: Axtours, tfn 018 51217, info@axtours.ax.

• Operan Turandot (Puccini) i Olofsborg, Nyslott.

Onsdagen den 1-2.8.2018.

Fulltecknad. Kolla reservlista.

Start kl. 9 vid Kiasma Priset €350 (singelrum + €30) Ingår biljett, buss, två måltider, övernattning, frukost Betala inom januari.

Texten på betalningens meddelandefält ”Turandot” • Hamina Tattoo Marschshow med internationella aktörer Lördagen den 4.8.2018.

Start kl. 9.00 vid Kiasma Pris: €90 (ingår buss, biljett, lunch) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Bekräftelse för resan bör vara inne per den 22.1.2018. Efter det stiger biljettpriset.

Texten på betalningens meddelandefält ”Hamina” • Oberammergau – passionsspelen Intresseförfrågan för passionsspelen sommaren 2020.

Biljettsläpp i januari 2018. Återkommer med datum och annan info.

Vid anmälan ange din e-postadress och telefonnummer.

Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Vid anmälan ange ditt namn och telefonnummer Betala in på Samrådets resekonto resans avgift med text på meddelandefältet som ovan angivits.

Samrådets resekontonummer är: FI17 4055 0011 7535 44

Weekend i Stockholm

Shopping och kultur i Stockholm.

Bussen skjutsar också till Mall of Scandinavia. * 1-4.3. Show med Bo Kaspers * 13-15.4. Musikalkomedin Gentlemannen * 20-22.4. Komedin Macken

Piaf på Åbo Svenska Teater

Musikdramat ”PIAF-jag ångrar ingenting” på Åbo Svenska Teater med Emma Klingenberg som Edith Piaf. Resor 24-25.2 och 2-3.3.

Almuñécar

Sköna dagar på Spanska solkusten. Möjlighet att delta i utflykter.

Resa 6-21.4.

Barcelona, Andorra och Franska Rivieran Storstaden Barcelona, furstendömet Andorra och Europas äldsta turistmål – Franska rivieran.

Resa 10-17.4.

Gardasjön

Norditaliens vackra turkosa juvel.

Resa 18-24.4.

Holland

Vårens blomsterprakt i Holland med Amsterdam, Keukenhof och Den Haag. Resa 26-30.4.

I mitten av England

Liverpool, Lake District och Yorkshire. En innehållsrik resa med härliga städer och historiska platser på den engelska landsbygden.

Resa 2-9.5.

Skottland

Rundresa i historiens och romantikens land. Resa 9-16.5.

Normandie – Paris

Normandie med invasionskusten, Bretagne, dagstur till Jersey och Paris. Resa 21-27.5.

Chess – hösten 2018

Stormusikalen CHESS på Svenska teatern i Helsingfors hösten 2018.

Resor: 6-7.10, 2-3.11, 17-18.11, 30.11-1.12, 5-6.12, 15-16.12.

Dessa och många fler resor på vår hemsida: KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Samrådets resor

Sköna och avkopplande dagar Spa Tervis. Bekväma restider.

Resa 21-27.1, 7 dagar.

Pris endast 395 € / person.

Andra avgångar 17-24.3, 24-31.3, 15-21.4.

www.ot-resor.fi

06- 318 4000

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

18.2-24.2-2018 529 € BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG)

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

God Jul och Gott Nytt År!

RESOR

GOD TID

9/2017 23

RESOR

4-8.4

8-14.4 12-15.4 13-19.5 Juni 13-17.7 18-23.7 1-2.8 1-8.10

Kulturresa till Antikens Rom och Ostia Fra Mare Spa, Hapsal Vårresa till Prag - Boka senast 29.1 Kulturresa till Italiens klack, Apulien och Basilicata Kulturresa till St Petersburg Opera- och kulturresa till Läckö Slott Dansbandsveckan i Malung Hemlig resa Höstresa till Cypern, Ayia Napa

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Kommande resor: Tallinn, bo på Spa Hotel Park Inn

2-4.3, 30.3-1.4 & 27-29.4 Almuñécar, Spanien 3-23.3 Spa-resa till Tervis, med utfärd till Riga 18-24.3 Trädgårdsmässan i Stockholm 24-26.3 NHL, Toronto 30.3-4.4 -med Kaj Kunnas som reseledare Vinresa till Toscana 4-9.4 Mallorca 10 dagar 9-18.4 Mickes matresa till Frankrike 10-17.4 Peru 10-26.4 Blomsterresa till Holland 18-25.4 Franska rivieran 19-24.4 Valborg i Riga 28.4-1.5 New York 2-8.5 Allt detta och mycket, mycket mer...

Ta kontakt med oss för mer information eller om du vill boka!

Vi önskar alla nuvarande och blivande kunder en riktigt God Jul och ett Spännande Nytt År!

Resebyrå Ingves & Svanbäck

www.ingsva.fi

Korsholm 020 7434 520 Närpes 020 7434 530 Jakobstad 020 7815 360

24 GOD TID

9/2017 SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER

Almuñécar 10.2, 1.3 och 17.3 Almuñécar ligger 75 kilometer öster om Malaga. Här bor vi på 4-stjärniga hotellet Bahia Almuñécar. Klimatet i februari, mars och april är behagligt för oss nordbor och hotellets uppvärmda pool lockar till bad. Vi tar del av intressant historia och kultur, åker på spännande dagsturer, blir serverade god mat och rycks med i eldig Flamenco-dans.

I priset ingår: Reguljärflyg med Finnair 10.2, med Norwegian de övriga resorna.

Transfer från Malagas flygplats till Almuñécar tur/retur. Övernattningar på 4-stjärniga hotell Bahia Almuñécar.

Frukost- och middagsbuffé alla dagar på orten + 1 lunch. 1 utflykt exklusive

entré.

Kristina Saari, reseledare SPF Österbotten följer med från Jakobstad.

Göran Sundqvist, reseledare och guide i Spanien.

1.3 och 17.3 från Österbotten vilket tillkommer.

Enkelrumstillägg 17 euro per dygn Tilläggsuppgifter fås av Kristina Saari tfn 050 5814856.

Avresa 10.2, flyg från Vasa 18 dgr.

Pris 1420 euro, del i dubbelrum.

Avresa 10.2 flyg från Helsingfors 18 dgr.

Pris 1280 euro, del i dubbelrum.

Avresa 1.3, flyg från Helsingfors 17 dgr. FULLBOKAD, väntelista.

Pris 1180 euro, del i dubbelrum.

Avresa 17.3, flyg från Helsingfors 20 dgr. FULLBOKAD, väntelista.

Pris 1365 euro, del i dubbelrum.

Påskresa!

Bokningar per telefon 020 7288818 via webben: osterbotten.spfpension.fi/resor per e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi Mer info på osterbotten.spfpension.fi/ resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Gemensam transport ordnas för resor

Spa-resa till Pärnu 13.1–19.1 Varma famnen i januari på Tervis!

Hälso- och rekreationsresa till mångsidiga Pärnu 13.1-19.1.2018.

Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro. Svensktalande lokalguide och läkare, reseledare, buss med.

Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå.

Till förmånerna på Silvernivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter.

Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www. clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone. fi/erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829.

Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå

så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi.

Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2017. Hjärtligt välkommen!

Helsingfors–Stockholmkryssning Viking Gabriella och Mariella varannan dag kl. 17.30. t.o.m. 30 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 t.o.m. 10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS kl. 11.30 t.o.m 20 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRYP Alla reguljärresor rabatt fr.

10-20% på dagens ordinarie pris (FVRES). Gäller även bilplatser.

Se alla förmåner och priser samt boka din resa på adressen vikingline.fi/ formaner/spf Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/ besvarat samtal + lna/msa).

Begränsat antal platser.

Med förbehåll för ändringar.

KOM MED TILL HOLLAND OCH TULPANERNA 16-24.4.2018

Jul & God ytt År N Gott

Dag 1, lördag 13.1.2018, Hemorten – Pärnu.

Bussen samlar resenärerna från Karleby och söderut längs kusten enligt rutt och tidtabell som meddelas senare. Ex. Vasa kl. 8.00, Kristinestad 9.30.

Eckerö Lines m/s Finlandia avgår från Västra hamnen i Helsingfors kl. 15.30.

Stående bord för den som önskar, 26 € inkl. drycker. Ankomst till Pärnu prel. kl.

19.45. Vi checkar in på Spa Tervis..

Amsterdam, Keukenhof, Nordsjövallen Närm.info och anm.: Catharina Hindrén 0503281209

Arr. WIKSTRÖMS BUSSTRAFIK Ab www.wikstromsbusstrafik.fi

Dag 2-6, söndag-torsdag Välkommen till nyrenoverade Tervis!

Varje dag har vi frukost, lunch och/eller middag som ingår.

På söndag har vi den obligatoriska läkarundersökningen. Vi får behandlingsschemat för hela veckan.

Vi har program under veckan med bl.a. samvaro, stadsrundtur, shopping, tur på landsbygden med mera.

Tervis har ett eget kulturhus med musikprogram varje kväll.

Om maten…

Vårt spapaket innehåller halvpension, dvs. frukost och lunch eller middag, välj lunch eller middag när du bokar resan.

Helpension, dvs. tre måltider om dagen kostar bara 48 € till för hela veckan.

landsbygden, extra shoppingtur enligt önskemål ● Svensk/finsktalande lokalguide ● Bussresa i helturistbuss ● Yrkeschaufförs tjänster ● SPF:s reseledare

Pris per vuxen i dubbelrum från Österbotten 395 € från Helsingfors 380 € Enkelrumstillägg 90 € Tillägg för helpension 48 €

Dag 7, fredag 19.1.2018 Pärnu – Hemorten Frukost på hotellet. Vi lämnar hotellet kl. 8.30 och kör mot Tallinn. Tid för shopping även i Tallinn. Eckerö Lines färja avgår kl. 12.00. Rikligt stående bord för den som beställt, pris 22 €.

Ankomst till Helsingfors kl. 14.30. Nu återstår hemresan, vi är i Österbotten.

I priset ingår: ● Färjeresor med Eckeröline ● Logi sex nätter i tvåbäddsrum på Tervis ● 15 behandlingar, läkarbesök ● Badanläggning, bastur och gym ● Halvpension: 6 frukost, 5 lunch eller middag ● Guidad stadsrundtur, tur på

Bokningar via webben: osterbotten.spfpension.fi/resor per e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi per telefon: 020 7288818 Mer info på osterbotten.spfpension.fi/ resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Byt ut regn och grådask mot sol och värme Egypten 8 dagar med kryssning,

individuella resor varje lördag, från 1479€ Egypten 15 dagar med kryssning avfärd 7.4 och 10.11, från 1862€ Första gången till Israel 10-18.3, från 1479€ Malta varje vecka från 31.5- , från 564€

Tack för det gångna året och en skön Jul!

Förfrågningar, fler resor tfn 0400 438854, info@kingtours.fi www.kingtours.fi

GOD TID

Kroatien, Bosnien och Montenegro 1–8.10 Vi utforskar Mostar och Sarajevo i Bosnien. Vidare till Dubrovnik – Adriatiska havets pärla – utan tvekan en av världens vackraste städer! Vi gör också en dagsutflykt till Montenegro, landet med de bedövande vackra bergen som höjer sig över den vackra kusten där det turkosblå vattnet skimrar inbjudande. Med på resan har vi bosnienfödda finländaren Emina Arnautovic, som under resan kommer att ge oss intressanta berättelser om landet.

Efter ankomsten till Dubrovniks flygplats åker vi längs vackra vägar till Bosnien.

Under vistelsen i Mostar i Bosnien gör vi en dagsutflykt till huvudstaden Sarajevo. Vägen dit bjuder på många vackra vyer.

Under bussfärden från Mostar till Dubrovnik gör vi en båttur på floden Neretva.

Strax söder om Dubrovnik inkvarterar vi oss för fyra nätter på trevliga Villas Plat som ligger bra till på Dubrovniks riviera.Därifrån åker vi till den gamla och intressanta staden Dubrovnik.

Dubrovniks gamla stad har en självklar plats på Unescos världsarvslista och det är en ren njutning att strosa fram i sakta mak utmed huvudgatan, Stradun.

En heldagsutflykt till Montenegro ingår också i programmet.

Resedatum: 1-8.10.2018, måndag-

Bussbolag ger mathjälp Bussbolaget Nettbuss Bus4You i Sverige vill att fler äldre människor ska få äta sig mätta i jul. Därför stödjer bussbolaget hjälporganisationen Giving People Senior i deras arbete med att nå ut till fattiga seniorhushåll.

Initiativet inleddes med att bolaget skänkte 100 000 kronor till insamlingen, vilket ger 333 matkassar. Målet är att komma upp i minst

måndag, 8 dagar Resans pris: 1390 €/ person från Österbotten och 1290 €/ person från Helsingfors Enkelrumstillägg: 180 € Med på resan reseledare från SPF samt Emina Arnautovic, som berättar om Bosnien och livet där.

Flygresor Vasa-Helsingfors-Dubrovnik t/r inkl. flygskatt Rätt till ändringar i resans program eller pris förbehålls.

Ytterligare information om resan ges av Håkan Wikberg tfn 0503138158.

Anmälningar via webben osterbotten.

spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn 020 7288 818 eller e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi På webben finns ytterligare en detaljerad resebroschyr.

Peter Söderqvist

Sista anm.dag 31.7.2018

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

- Rundresa i Norra Thailand 21.2 - 7.3

- Sparesor till Pärnu i Estland, varje månad - CHESS på svenska, hösten 2018

Södra delen av Norge med Stavanger, Hardangervidda, Haugesund, Kristiansand och Jaeren. Denna del av Norge är mindre besökt men något utöver det vanliga. En vacker tid på året att resa pryds med fagra trädgårdar, privata och offentliga.

En riktig rundresa med fjäll, fjordar, kuster och båtturer. Kuststäder vi sällan besöker. Vi besöker också: ”ön där regnbågen träffar jorden!”

6.1.2018

23.-25.3.2018 31.3.-1.4.2018 18.-21.4.2018 19.5.2018 26.-31.7.2018

http://karjaa.matkahaukka.com e-mail: karis@matkahaukka.com Resefönster Ab / Resehaukka Tel.019-2782800

Hemresa. Följande dag åker vi mot Stockholm och väljer lite andra vägar och orter. Silja Lines färja Galaxy tar oss sedan på kvällen från Stockholm till Åbo och vidare med buss hemåt följande dag.

Resedatum: 25.6.-2.7.2018, måndagmåndag, 8 dagar

Britta Andtfolk tfn 0451393210 eller Håkan Wikberg tfn 0503138158.

Anmälningar via webben osterbotten. spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn 020 7288 818 eller e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi På webben finns ytterligare en detaljerad resebroschyr.

Sista anm.dag 20.4.2018

Resans pris: 995 € / person vid minst 35 resenärer Enkelrumstillägg: 159 € Tillägg för enkelhytt ca 84 euro (Silja Line tur/retur) Med på resan reseledare från SPF Rätt till ändringar i resans program eller pris förbehålls.

Ytterligare information om resan ges av

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Köpmansgatan 4 10300 Karis

Varsågod, vi bjuder på kaffe ombord!

Genom uppvisande av denna kupong bjuder vi på kaffe + bulle för två personer i cafeterian ombord på M/S Wasa Express.

Förmånen gäller medlemmar i Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar i Finland.

Förmånen är i kraft till och med 20.6.2018.

www.matk w

Dag 6 åker vi ner mot Norges sydspets och besöker Korsholms vänort Mandal.

Här finns också Norges största träkyrka.

Dagskryssning till Tallinn.

Bussen med!

Musikalen Gentlemannen i Stockholm Hotellresa till Tallinn Den eviga staden Rom Dagskryssning till Tallinn.

Bussen med!

Stads- och dagsvandringsresa till Salzburg Ring, skicka e-post eller kom in!

www.matkahaukka.com www.matkahaukka.com

Dag 2. Resan går vidare genom Sverige via Karlstad till historiskt intressanta Kongsberg i Norge, där vi övernattar.

Dag 5 besöker vi ön Sör-Hidle i Nordsjön med familjen Bryns livsverk, trädgården Flor og Fjaere. Vi guidas runt på ön av en medlem i familjen, och äter lunch på ”ön där regnbågen träffar jorden”.

Info & bokning: 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi www.lindelltravel.fi

RES MED OSS!

Dag 1. Resan går med buss från Österbotten och med M/S Baltic Princess från Åbo till Stockholm.

Dag 4 åker vi från Haugesund till Stavanger och besöker Haraldshaugen innan vi styr ut på väg á la Norge: färja, öar på rad, tunnlar, broar. Söder om Stavanger ligger det säregna landskapet Jaeren.

800 matkassar.

– Att få äta sig mätt är för oss ingen generationsfråga utan vi tycker att det är en rättighet för alla människor, oavsett ålder. Därför samarbetar vi med stödorganisationen Giving People i deras långsiktiga arbete med att förebygga ekonomisk utsatthet i Sverige, säger Anna-Karin Mooren marknadschef på Nettbuss Travel AB.

God Jul och Gott Nytt År Ett stort Tack till samarbetspartners och resenärer för det gångna året!

Överraskningarnas ö i Norge 25.6–2.7

Dag 3 börjar med en rundtur i Kongsberg. En innehållsrik resdag följer, där vi besöker Morgedal med olympiska elden, följer den karga södra sidan av Hardangervidda, klättrar ner till Röldal med stavkyrkan, följer fjordlandskapet ut till kusten.

9/2017 25

26 GOD TID

9/2017

FÖRENINGSNYTT

Vandringsresa till Jämtland gav mersmak Vi var nio vandrare från Borgå, Helsingfors och Raseborg som inledde vårt äventyr vid Sverigebåtens terminal, där vi träffade vår vänliga ledare och glada chaufför.

Efter båtresan och den långa bussresan genom Sverige kom vi i mörkret fram till pensionat Mullfjället i Duved nära Åre, där mottogs vi av Eva Johansson, vår gästvänliga värdinna med rötterna i Pargas.Tullhuset från 1850-talet är nu ett trivsamt pensionat med gammaldags atmosfär och charm. Huset ligger intill järnvägen och Indalsälven som rinner vidare genom Åresjön.

Det lokala fjället, Mullfjället, reser sig norr om Duved.

Höstfärgerna var sprakande med lysande röd markruska. Vi hade en otrolig tur med vädret. Stjärnhimlen var fantastisk i den klara luften.

När vi vaknade första morgonen låg dimman tät över sjön, under förmiddagens lopp lyfte dimslöjorna så allt mer av landskapet trädde fram, älven, fjällsidorna, färgprakten. Någon hade sett norrsken, alla andra sov sött i sina mysiga rum.

Första dagen gick halva gruppen längs Trollstigen i Åre, de andra fem försökte hitta en väg uppför Åreskutans sluttningar. Det var svårt att hitta rätt bland de illa utmärkta stigarna trots kartor. Vi frågade hjälpsamma människor och fastän deras råd motsade varandra kom vi underligt nog nästan rätt i alla fall och såg underbart vackra vyer. Fjällkedjan med Helags och Sylarna kunde anas långt i sydväst.

En lustig incident: En ung man på fyrhjuling som vi rådfrågade dök upp senare. Hans chef hade hört

stolta kom vi till pensionatet.

Eva tillredde den mest lukulliska mat man kan drömma om med lokala och ekologiska råvaror, bland annat ren och älg, fisken kom från Tröndelag.

Andra dagen åkte vi till Vålådalen där vi gick en underbar tur på 13 km till Blanktjärnarna. Hängbro, långa spångar över myrar, bäckar, brant klättring längs stig med stup på båda sidorna och belöningen: lysande turkosblå sjöar med snöklädda fjäll i fjärran. Vattnet är källvatten som pressas upp genom sjöarnas botten av vit kalk, därav färgen.

Under blankistiden kan man se fiskarna simma där under. Det fick vi veta av den utmärkta guiden på Naturum intill Vålådalens fjällstation.

Tegeforsen som ligger mellan Duved och Åre invid S:t Olavsleden är en vacker rastplats! Foto: Louise Heerman.

vårt samtal via radiotelefon och skickade pojken tillbaka för att sätta oss på rätt spår! Så vi var tryggt övervakade. Det var en delvis tung

Liljendal höjde avgiften Styrelsen föreslog en höjning av medlemsavgiften med 2 euro till 18 euro, vilket godkändes.

Medlemsantalet minskar en aning och antalet medlemmar med frimedlemskap ökar. Frimedlem blir man när man fyllt 90 år.

Verksamhetsplanen och budgeten för 2018 godkändes.

De styrelsemedlemmar som stod i tur att avgå återvaldes, liksom ordförande Sture Andersson.

Styrelsen för 2018 är: Birgit Andersson, Britta Heino, Kurt Hommas, Yvette Lindroos, Yngve Nygård, Gunbritt Olin, Kristina Salonen, Sune Sjögård samt ersättarna Kristina Lindfors och Ull-Britt Mårtenson.

Verksamhetsgranskarna Svante Kiljander och Hans

Widell samt ersättarna Hjördis Mårtenson och May Haajanen återvaldes.

Som representant i Östra distriktets styrelse fortsätter Yngve Nygård med Sture Andersson som ersättare.

Lindfors i äldrerådet Föreningens representant i Lovisa stads äldreråd åren 2017-2020 är Kristina Lindfors med Sture Andersson som ersättare.

Efter höstmötet höll vi frågesport med temat Finland 100 år.

Frågorna gällde våra presidenter, Unescos världsarv i Finland och produkter som är förknippade med vårt lands historia. Laget som bestod av Ulla Bruse, Helena Lindfors, Marita Ekblom och Leila Storgård tog hem segern.

STURE ANDERSSON

heldagsvandring längs branta steniga stigar, men också på mjuka ängar, i skog, på öppen fjällhed, intill bäckar och en minisjö. Trötta men

Olav den heliges grav Tredje dagen bar det av till Trondheim. Där besökte vi Vår frue-kyrkan från 1200-talet och Nidarosdomen, katedralen som byggdes över Olav den heliges grav, färdig ca 1300.

Vi hann även med en promenad i de pittoreska färgglada trähuskvarteren i Bakklandet nedanför fästningen Kristiansten. Staden gav mersmak. På hemvägen tog vi en sväng till Tännforsen, ett mäktigt brusande vattenfall, Sveriges största.

Nästa dag beslöt vi att ta oss upp på Mullfjället, Duveds eget fjäll. Vi vandrade längs en utmanande uppförsbacke på en sicksackande stenig grusväg upp till liftens slut, sedan i äkta fjällterräng uppåt längs den tydligt utmärkta leden. Molnen tornade upp sig, det blåste så vi

avstod från vår topptur, hittade en skön lunchplats bland blåbär, ripbär och mossa och vände till Duved där vi hann med Glashyttan som är inrymd i gamla stationshuset och fick se glasblåsarna i aktion. Några av oss vandrade längs en bit av S:t Olofsleden mellan Åre och Duved, pausade vid vackra Tegefors.

Hård vind på fjället Sista dagen randades. Vår planerade tur upp till Årefjäll måste vi avstå från pga hård vind så vi strosade omkring på Åre marknad hela dagen istället. En riktig bygdefest med allehanda aktiviteter och folk från när och fjärran. Vi tittade in i Åre gamla kyrka, en förtjusande medeltida kyrka, där man just förberedde ett dop. En påtaglig känsla av att vi var i Jämtland fick vi på kvällen, när Tiljans spelmän höll en medryckande konsert i Duveds kyrka.

Det var en lyckad vecka med hemtrevligt boende i lugn miljö. Vi var en trevlig liten grupp med fin samhörighet mellan ledare, chaufför och deltagarna. Vi njöt av den härliga friska luften och den storslagna naturen, som bonus fick vi se örnar, en vessla med början till vinterpäls, enorma älgar. Tack vare egen buss med skicklig och säker chaufför kunde vi röra oss vida omkring.

Vi hoppas att Pensionärsförbundet fortsätter med traditionen att ordna vandringsresor. Det ger upplevelser man inte vill gå miste om.

ELIZABETH FEIRING har sammanställt gruppens kommentarer

På vandring i hembygden I Purmo och Esse finns den fina vandringsleden Utterleden som är 52 kilometer lång. Vid ett planeringsmöte i juli beslöt vi att gå leden i fyra etapper, fördelat på cirka 12-13 kilometer per gång. Etapperna gicks på måndagar med början vecka 30 och sista etappen vecka 34.

Första etappen gick från Nars till Sexsjö, andra etappen från Sexsjö till Hjulfors, tredje gången från Hjulfors till Lappfors, den sista etappen från Vilobacka till Nars.

Vi var omkring 20 personer som deltog. Var och en gick i den takt man orkade, att alla skulle ha gått i samlad grupp var omöjligt att genomföra. De som hade god kondition gick snabbare. Allt gick bra och inga allvarliga incidenter inträffade, utom att en vandrare fick ett getingstick, getingar hade byggt bo vid en rastplats.

Utterleden bjuder på omväxlande natur med öppna landskap, urskog, sjöar, bäckar, åar. Skogen bjöd på blåbär och svamp och vid en gammal boplats hittade vi smultron. Från Bocka bron mot Lappfors kan man gå på skaldernas stig där

Matpaus vid Huvudsjön.

dikter av Viola Renvall och Hjalmar Krokfors är uppsatta.

Sammanlagt 970 kilometer gicks då man adderar deltagarnas kilometrar.

Att vara ute i naturen ger mycket, man får frisk luft, höjer konditionen, också samvaron är betydelsefull.

Vi har en vacker natur i Finland

som vi ska använda för rekreation men också vara rädd om.

Purmo pensionärsförening är en aktiv förening som har 285 medlemmar. Under vinterhalvåret har vi regelbundna månadsmöten, ofta med föreläsningar ordnade av medborgarinstitutet.

TEXT OCH FOTO: ELSE-MAY NYLUND

GOD TID

FÖRENINGSNYTT

9/2017 27

Gun Forsman omvald i Närpes

Vi Norrifråns musikanter Marianne Cygnel på dragspel och Ingmar Kullas på fiol fick fart på evenemanget som snart lockade en kvartett spelglada pojkar till skolans aula. Det spelades vals, tango och humppa vid sidan om snabbare låtar. Foto: Johnny Björk.

Vi Norrifrån deltog i Kulturkarnevalen Tänk vilka fina och väluppfostrade skolungdomar vi har i vårt Svenskfinland! Det fick vi som representerade pensionärsföreningen Vi Norrifrån erfara när föreningen deltog i Kulturkarnevalen som arrangerades i Karleby den 16-19 november.

Karnevalen som firade 15 årsjubileum samlade 340 skolungdomar från hela Svenskfinland. Vi Norrifrån medverkade i kvällsprogrammet som hölls i Donnerska skolan på fredagskvällen.

Bakgrunden till föreningens deltagande är att Svenska pensionärsförbundet är engagerad i projektet och att det i Karleby under de senaste åren getts ut ett 20-tal lokalhistoriska verk. Den lokalhistoriska forskningen har samtidigt visat att

den skapar kontakter mellan generationer. Även dialektforskningen väcker intresse. Många av Vi Norrifråns medlemmar har på olika sätt deltagit i utgivningen av böckerna.

Under kvällen fick ungdomarna ta del av lokalhistorien, träffa författare och andra kulturpersoner.

Och frågvisa var de, förvånansvärt nyfikna och samtidigt mottagliga för den information som fanns till deras förfogande. Detta var en positiv överraskning för oss som deltog i evenemanget.

Det som bidrog till den fina stämningen var musiken. För den stod de musicerande pensionärerna Marianne Cygnel på dragspel och Ingmar Kullas på fiol. När de stämde upp strömmande ungdo-

marna till och korridoren och aulan fylldes av dansande och sjungande ungdomar. Först kom två flickor, sedan några pojkar och snart var antalet ungdomar uppe i närmare 100 som bekantade sig med utställningen.

Stämningen kulminerade när pojkar ur en spontant sammansatt orkester anslöt sig till gänget. Då spelades allt från vals och humppa till tango och snabbare låtar. Marianne och Ingmar blev kvällens toppartister. Tillställningen blev ett möte mellan generationer eller helt i samklang med jubileumsårets slogan: Finland 100 år – tillsammans.

OLE GRANHOLM

Vi Norrifrån bjöd på allsångskonsert Lördagen den 11 november anordnade Pensionärskören Vi Norrifrån en fin Allsångskonsert i Evert Taubes anda.

Tillställningen hölls på Jungsborg. John Storbacka som lett kören sedan starten 2005 var dirigent med Kent Granbacka vid pianot. Kören framförde 11 sånger, började med Sjösala vals och avslutade med Fragancia. Allsången omfattade åtta sånger. Allsångskonserten blev en fin avslutning på Svenska veckan. Foto: Ole Granholm.

Närpes pensionärsförening höll stadgeenligt höstmöte den 24 oktober i stationshuset i Finby.

Medlemsavgiften för 2018 fastställdes till 14 euro, samma som de senaste åren. Av denna avgift går 11 euro till Svenska pensionärsförbundet. Föreningens övriga inkomster består av bidrag från olika instanser. Mötet godkände en budget för 2018 som slutar på 19 320 euro. Förslaget till verksamhetsplan för 2018 godkändes utan ändringar. Bland föreningens aktiviteter kan nämnas resor, teaterbesök, fester, kurser och olika motionsaktiviteter. Föreningen deltar också i regionens och förbundets möten och fester.

Föreningens styrelse består av ordförande, som väljs för ett år i sänder, samt åtta ordinarie medlemmar och fyra ersättare, vilka väljs för två år åt gången. Årligen avgår fyra ordinarie medlemmar och två ersättare.

Till ordförande för 2018 valdes Gun Forsman.

Av de i tur att avgå hade Sture Häggblom undanbett sig återval och för perioden 2018 – 2019 valdes till ordinarie medlemmar Pia Berg, Siv Aro, Alf Bäckström och Märta Backlund, till ersättare Sven Backman och Matti Uusimäki.

Dessutom hade Kurt Edman önskat avgå som ordinarie medlem och i hans ställe invaldes Ro-

ger Nordberg som ordinarie medlem för 2018 och Helena Böling till ny ersättare.

Till verksamhetsgranskare för 2018 återvaldes Peter Snickars och som hans ersättare Mats Wikman.

Efter kaffe och mera musikalisk underhållning var det dags för seniorrådgivare Harriet Harf att informera om hörselskador och olika hjälpmedel. Som seniorrådgivare har hon märkt att det är många äldre som får nedsatt hörsel och uppmanade alla att söka hjälp i tid. Det finns fina hjälpmedel nu för tiden och det är bättre att vänja sig vid dem i tid. I första hand kan man söka hjälp på hälsovårdscentralen och därifrån remitteras man vid behov till hörselstationen på Vasa centralsjukhus eller direkt till FinFonic Oy som säljer sina tjänster till centralsjukhuset. Lokalt finns också Sydösterbottens hörselförening som arbetar ideellt för hörselskadade. Deras hörselrådgivare kan hjälpa till med service av hörapparater och förmedling av batterier till dessa.

Det var endast ett tjugotal medlemmar närvarande vid höstmötet och man kan säga att de som stannade hemma missade en nyttig föreläsning om hörselskador. Harriet Harf gav många fina tips till oss som var där.

MÄRTA BACKLUND

Köra säkert på äldre dar Alla bilförare har individuella styrkor och svagheter. Seniorbilisternas styrka är den erfarenhet och det lugn som kommer med åldern. De tar inga onödiga risker och sätter värde på säkerheten. Svagheterna kommer å sin sida till synes framför allt vid körning i korsningar, under svåra förhållanden eller på främmande orter. Dessutom har det tillkommit en del nya trafikmärken sedan seniorerna gick i bilskolan.

Närpes pensionärsförening har ordnat en seniorbilistkurs i två delar. Instruktör Juhani Törnroos från Trafikskyddet har föreläst för cirka 40 seniorer.

Första eftermiddagen fokuserade han på hur stigande ålder kan inverka på människans prestationsförmåga. Syn, hörsel och muskelstyrka försämras och det tar längre tid att bedöma olika situationer och att göra det som krävs i varje situation. Körkortet skall förnyas vart femte år och det kommer att bli skärpta läkarkontroller i samband med det. Det har diskuterats om det borde införas ett körkort som skulle gälla endast lokalt. Är seniorerna mentalt förberedda på att de

en dag inte kommer att godkännas som bilförare?

Andra eftermiddagen ägnades åt trafikmärken och trafikregler. Parkering i tätorter brukar vålla en del huvudbry med många tilläggsmärken i samband med parkeringsskyltarna. Det kan t.ex. finnas märken som anger under vilka tider man skall betala parkeringsavgift eller använda parkeringsbricka. Övriga tider är det fritt att parkera.

För att få använda invalidparkering behövs läkarintyg över rörelseförmåga och en ansökan skall göras till Trafi om ”parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning”. Tillstånd kan beviljas en person som kör själv eller som transporteras av någon annan. Parkering på invaplats är utan tidsbegränsning.

Deltagarna i kursen var vetgiriga och ställde frågor och diskuterade olika situationer. Törnroos kunde på sitt humoristiska sätt bra reda ut problemen. Vid dagens slut var seniorerna mycket klokare än när de kom och kunde med tillförsikt ge sig ut i trafiken.

MÄRTA BACKLUND

28 GOD TID

FÖRENINGSNYTT

9/2017

Söderman: Vår grundlag är under attack!

Me lyckokänslan över en helsvensk Höstsonaten på Finlands nationalopera ville Jacob Söderman – trots allt – ingjuta hopp för framtiden i sitt tal ”dagen efter” på Svensk festdag på G18 den7 november: Vi kan!

Dock dominerade farhågorna i Södermans festtal. Det svenska språkets framtid i Finland ter sig osäker. Utan svensk minister i regeringen och med öppet fientliga sannfinnar sker attacken mot svenskan på flera fronter, inom rättsväsendet, inom hälsovården med Vasajouren som flagrant exempel, inom skolväsendet och med förslaget om militarisering av Åland.

Med sin långa erfarenhet av grundlagsutskottet under både gamla och nya grundlagens tid pekade Söderman på den medvetna attack mot utskottet och mot grundlagsexperterna som pågår, med näringslivets EVA och stiftelsen LIBERA som pådrivare. Målet är nyliberal ekonomisk politik med profiten som högsta maxim. Han tillade med bitande ironi: – För att nå de mål EVA och LIBERA eftersträvar vore det enklast att stryka de moderna medborgerliga rättigheterna ur vår grundlag och därtill säga upp de internationella människorättsavtal som Fin-

Jacob Söderman är djupt bekymrad över den attack mot grundlagsutskottet och grundlagsexpertisen som pågår i dagens politik.

land har ratificerat. ”Förfäras ej du lilla hop” citerade Jacob Söderman Gustav II Adolfs fältpsalm. – Vi skall inte ge oss utan kamp!

Så formades Finland Hundratrettio personer deltog i festen som ägde rum för tionde gången. Hbl-journalisten Staffan

The Sixties Singers håller fanan högt för ”de stora årskullarnas” banbrytande musik.

Bruun gav en livfull skildring av arbetet med den årslånga artikelserien Så formades Finland, som kulminerar på självständighetsdagen då ”den viktigaste händelsen” i Finlands historia avslöjas. Publiken fick gissa sig till Bruuns val och

rätta svar belönas med bokpris då hemligheten avslöjats. ”Huspianisten” Hillel Tokazier gav prov på sin virtuositet och som avslutning bjöd The Sixties Singers på skönt nostalgisk sextitalsmusik.

Läslystna kunde göra fynd på bok-

torget före festen och i pausen.

Svensk festdag på G18 arrangeras av Samrådet i Spf Helsingfors, huvudstadens tolv svenska pensionärsföreningars samarbetsorgan.

TEXT: MAJ-BRITT PARO FOTO: ULF WAHLSTRÖM

Tammerfors kopplar upp sig Pensionärer hyllade Larsmo I mitten av oktober samlades 18 ivriga pensionärer på Svenska klubben i Tammerfors för att komplettera sina kunskaper och lära sig nytt när det gäller att använda datorer.

Robert Riska från Pensionärsförbundet bar huvudansvaret för information och handledning. Hasse Cederqvist från vår förening hjälpte till då individuella problem uppstod, i synnerhet beträffande ”paddor”.

Många deltagare hade varit med på de tidigare kurserna, men några var nu med för första gången. Avsikten med kursen var att visa hur man kan ha både nytta och nöje av sin dator, sin läsplatta eller smarttelefon.

Efter allmän introduktion och diskussion delades vi i två grupper. Hasse tog hand om dem som främst ville lära sig mera om Ipad.

Här bör nämnas, att Svenska pensionärsförbundet har ställt två Ipads till vårt förfogande för några månader framåt. Ann-Sofi Stigell och Kristina Franck fick dem till låns för en tid framöver.

Vi är glada för att Robert är tillbaka från pappaledigheten. Säkerhetsaspekter genomgicks beträffande vardaglig användning av dator i kontakt med vänner och bekanta, via email, Facebook, Skype och Messenger. Säkerheten betonades också då det gäller bankärenden, kontakt med olika myndigheter

Robert Riskas sakliga och lugna framförande vann Tammerforsbornas gillande.

eller köp på nätet. I båda grupperna fick vi individuell handledning.

Gruppdeltagarna diskuterade flitigt sinsemellan och kunde ofta hjälpa varandra.

I vårt vardagliga liv får vi ofta hjälp av yngre personer när någonting har kört ihop sig. Barnbarnen är snabba i vändningarna och fixar kanske problemet snabbt men de ger sig inte tid att förklara tillräckligt. Sen står man där och har inte blivit så mycket klokare. Därför är dessa it-kurser av stort värde, man får svar på sina frågor på ett logiskt och konkret sätt, så att man minns

det efteråt också. Har något blivit oklart, kan man också fråga någon som varit med på kursen. ”Medborgarpost” är någonting vi kommer att bli delaktiga i inom nära framtid. Vi lärde oss logga in i www.Suomi.fi och identifiera oss. ”Webbposten” kommer att ge länkar till olika myndigheter vi kan kontakta när så behövs, eller myndigheterna kan nå oss. Utvecklingen går vidare, vi ställer gärna upp på följande it-kurs.

TEXT OCH FOTO: MARIANNE HUOTARI

Under septemberträffen firade Larsmo-Eugmo pensionäsförening sin hemkommun som i år fyller 150 år. Våra spelmän underhöll med glad musik medan platserna fylldes runt borden.

Ordförande Jan Sundström hälsade kommundirektör Gun Kaptens, förbundsordförande Ole Norrback och regionombudsman Patrick Ragnäs samt alla övriga hjärtligt välkomna. Han sade att föreningens kontakter till kommunen är goda; nedsatt hyra för datakurser, upplåtande av utrymmen återkommande datacaféer, nybyggd boulebana utomhus samt ett årligt verksamhetsbidrag.

Kommundirektör Gun tackade för inbjudan och sade att kommunen har goda anledningar att fira 150 år.

– Vi har ökat de senaste åren och idag är vi 5226 larsmobor med 91,2 procent svenskspråkiga. Larsmo har landets lägsta arbetslöshet.

Vi har bra ekonomi. Vi har bostäder för flyktingar och för handikappade.

Förbundsordförande Ole Norrback framhöll pensionärsföreningarnas viktiga arbete med att lära de äldre att använda dator till både nytta och nöje. Viktigt är också att

använda egna medlemmar som lärare. De går framåt i lämpligt tempo. En annan viktig sak är att ta hand om de ensamma. I Larsmo torde det inte vara så stort problem eftersom man är van att hålla ett öga på varandra.

Norrback sade att religion och samhället bör hållas i sär.

Så blev det premiär för Projektkören, bestående av sopran, alt, bas och tenor samt 20 sångare. Kören sjöng tre sånger med kantor Mary Frantz vid pianot. Siktet är inställt på en fortsättning 2018 då LarsmoEugmo pensionärsförening fyller 40 år.

Kurt Sundqvist hade sammanställt ett intressant föredrag om det historiska Larsmo. Med stort intresse fick vi höra hans ”svep genom tiderna”. Han ser tre händelser som gjort att Larsmo utvecklats till den kommun den är idag: kyrkan, broarna och skolan.

Som sista programpunkt fick vi se sex par dansa Purpuridanser under ledning av fiolspelande Mikael Fröjdö från Kronoby.

Till sist tackade ordförande Jan Sundström alla som medverkat i programmet, köksgruppen och alla som deltagit i festen.

MARITA SUNDSTRÖM

GOD TID

FÖRENINGSNYTT

På jakt efter hemligt mål Dagen den 19 oktober var inne för den årliga hemliga resan. Snart skulle det vara slut på spekulationerna. 49 resglada seniorer satt bekvämt i Wikströms buss. Vi åkte längs Björneborgsvägen och hade passerat flera tänkbara orter. Bussen körde in på en väg med skog och sjöar. Så kom en vägskylt där det stod “Marskin tie”. Vi var framme vid Marskalkens av Finland, Mannerheims jaktstuga.

Målet var väl valt, eftersom Finland i år fyller 100 år. Det är 150 år sedan Mannerheim föddes och många av oss hade aldrig varit där.

Stugan är belägen vid sjön Punelia i Loppis. Tanken på att bygga en jaktstuga väcktes inför marskalkens 75-årsdag år 1942. De finska soldaterna ville visa sitt tack och högaktning till sin överbefälhavare. Den ursprungliga jaktstugan uppfördes vid Lieksasjöns strand. Mannerheim besökte den endast en gång. År 1945 monterades stugan ner och flyttades från Östkarelen till sitt nuvarande läge i Loppis. Marskalken besökte stugan många gånger fram till år 1948. Han donerade stugan till Finlands allmänna jägarförbund. Från 1959 fungerar stugan som museum. Den består av storstuga med öppen spis, kök, marskalkens sovrum och utrymmen för adjutant och stafett. Vid stran-

ÅLANDSKRÖNIKAN

Snart är 16 kommuner bara fem

Marskalk Mannerheims jaktstuga ligger vid den vackra sjön Punelia i Loppis. Ursprungligen byggdes jaktstugan i Östkarelen.

den finns bastu och jaktkoja. Senare uppfördes en restaurangbyggnad i stock.

Efter guidningen förflyttade vi oss till restaurangen som bjöd på god mat och bra betjäning.

Vi fick en vink om att vi skulle åka till en röd liten stuga, där det fanns saker som kunde intres-

sera kvinnor. Det var fråga om “Kartanon punainen tupa”, som sålde extravaganta kläder för den som ville ha det lilla extra.

Färden gick mot Riihimäki där vi gjorde ett besök i Finlands glasmuseum, och drack kaffe. Förutom basutställningar kunde man beskåda utställningen “100 i glas” , som

omfattar 100 glasföremål med en berättelse som anknyter till utställningsobjektet. En del av gruppen besökte det närbelägna jaktmuseet.

Det var en verkligt fin resa, en höstdag med sol och glödande höstfärger.

TEXT: VIVA HOLM FOTO: HARDY SKOG

Tenala-Bromarf pensionärer firade 40-årsjubileum År 1977 grundades Tenala-Bromarf pensionärer. 40 år senare var det dags för en storslagen fest på Bygdegården i Tenala. Både medlemmar och inbjudna gäster fanns på plats.

Hösten startade som brukligt är i september med månadsträff i Bromarv. Traktens egen trubadur Janne Johnsson underhöll. Han spelade gitarr och sjöng några visor av bland annat Violeta Parra, Gabriel Jönsson och Evert Taube.

Stig Nyberg informerade om höstens program och efter kaffe med dopp var det dags för Bingo.

Koncentrerat lyssnade spelarna på nummeruppropen och så plötsligt ropade någon ”Bingo”. Så fortsatte eftermiddagen tills alla vinster var utdelade.

Med anledning av De äldres vecka bjöd föreningen pensionärerna som bor på Servicehemmet på kaffe med tårta och underhållning av Jussi Lindberg. Han spelade gamla schlagers och publiken sjöng med, händerna trummade takten och fötterna rörde sig i takt med musiken.

Den 15 oktober var det så dags för det stora jubiléet. Då samlades 120 medlemmar och inbjudna gäster till 40-årsfest på Bygdegården i Tenala. Solen sken från klar-

hon på 1990-talet var vår ordförande. ”Åk till Kina eller dansa balett, huvudsaken är att det man företar sig känns riktigt – då är det också hälsosamt.”

I historiken fick vi höra om större händelser under åtta ordföranden.

Gästerna bjöds på en utsökt middag.

Birgitta Nyberg, hedersmedlemmen Lilja Österlund och Yvonne Wikström premierades i samband med 40-årsfesten.

blå himmel. Fyra långbord fylldes snabbt av festklädda och förväntansfulla pensionärer. Som konferencier fungerade Börje Broberg.

Stig Nyberg hälsade alla välkomna.

För musiken under kvällen stod Rolf Sonntags orkester med pappa Rolf, sonen Robert, dottern Camilla Sonntag-Backman och hennes son Benjamin Backman.

Programmet var Georg Malmsten i ord och toner. Vi fick lyssna på många kända Malmstenlåtar och höra berättelser ur hans liv. Jag tror

att alla har något minne av hans sånger eller av de otaliga filmer och tv-program som han medverkat i.

Några allsånger i malmstens anda hann vi också med.

Därpå följde festtalet av riksdagsman Thomas Blomqvist. Han tog upp vikten av att bry sig om varandra, vilket ordförande Ole Norrback också anknöt till i sin hälsning från Svenska pensionärsförbundet.

Det gäller att inte bli sittande där hemma när man blir pensionär – eller som Eila Forsström sade när

9/2017 29

Ny hedersmedlem Till hedersmedlem utnämndes Lilja Österlund för hennes stora insats som programmakare och textförfattare under många år.

SPF:s silvermärke med diplom utdelades till Else-Maj Lindholm, Göta Malmberg, Stig Nyberg, Maj-Britt Ranta och Anita Sannholm.

Solveig Lindholm och Leif Lindholm premierades gemensamt med Svenska pensionärsförbundets standar och Birgitta Nyberg och Yvonne Wikström fick föreningens eget standar.

Vi avslutade med modersmålets sång som sig bör. Ett stort tack till alla närvarande som gjorde festen till ett glatt minne för många år framåt.

Ålands sexton kommuner ska bli fem från och med 2020. Det är landskapsregeringens förslag till ny kommunstruktur på det självstyrande Åland. Ja, fem kan t.o.m. bli tre, men knappast.

Landskapsregeringens förslag innebär att Åland delas in i fem kommuner: Eckerö, Finström, Hammarland, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö bildar Nordvästra Åland.

Jomala, Lemland och Lumparland slås ihop till Sydöstra Åland, som dessutom består av öarna Bussö och Ängö som nu tillhör Vårdö kommun.

Brändö och Kumlinge bildar kommunen Norra skärgården.

Föglö, Kökar och Sottunga bildar den gemensamma kommunen Södra skärgården.

Mariehamn förblir en egen kommun, men invånarna i Järsö och Nåtö, som i dag tillhör Lemlands kommun får Mariehamn som hemkommun. Mariehamn min hemkommun får ett vackert tillskott. Ålands landskapsregerings kansliminister Nina Fellman säger att det skall ske genom en tvingande lagstiftning.

– Det kan visserligen fungera på frivillig väg, men erfarenheterna från andra håll visar att det är svårt att få till stånd utan lagstiftning, säger hon.

Enligt landskapsregeringens kan det senare bli aktuellt att ytterligare ett steg. Då skulle antalet kommuner minska från fem till tre. Men den processen blir inte lätt. Tunga centerpolitikern Harry Jansson vill inte att kommunerna ska tvingas att gå samman. Det är i nuvarande 15 lands- och skärgårdskommuner som centern har sin styrka. Men för närvarande står centern utanför landskapsregeringen.

Mariehamns pensionärsförening, som i dag leds av Kaj Sandholm, har mera aktiviteter än någonsin förr. I vår tidning Nyset har vi en spalt som heter Återkommande aktiviteter: Boule, Bowling, Moderatokören, Bokträffen, Pennklubben, Nybygggarne, Mariehamnsmuseet, Nyset, Meddelanden, Lyssnartimmen – högläsning, Berättarstuga, Pensionärsstunden i Ålands radio.

Många medlemmar har sagt åt mig att de inte skulle vara medlem om föreningen inte gav ut Nyset som idag har Janke Berglund som redaktör, en av mina många elever från Svenska folkakademin i Borgå.

RAINER JOHANSSON

TEXT OCH FOTO: KIRA FORSSTRÖM

30 GOD TID

9/2017

BOKHYLLAN

Boken om John Ramstedt en bildningens höga visa

Ny spökgåta för barnens detektivbyrå

En resande forskare i altaiska språk.

Det är knappast det första du faller för under julklappsjakten i bokhandeln. Trist och tråkigt? Nej ingalunda. Anna Lena Bengelsdorff har lyckats med konststycket att i En mongolsjäl i professorsrock. Gustaf John Ramstedt trolla fram en bok som fängslar från pärm till pärm. ”Professor G.J. Ramstedt var en mycket märklig man. Han var vis om någon. Han var språkforskare, etnograf, något litet äventyrare.

Han bar uråldriga glasögon. Bakom dem fanns en munter människas blick. Han visste mycket, talade många dussin språk. Ramstedts resor hade alla ett syfte, men hans äventyr är så fantastiska att man ibland börjar tro att han skojar.

Men det gör han inte, han betraktade bara alla människor öppet och troskyldigt” (Jörn Donner, 1961).

Till saken hör att Jörns farfar Otto Donner var Ramstedts mentor och ekonomiskt viktiga stöd för färderna i öst medan Jörns far Kai Donner under sitt korta liv var Ramstedts elev, forskarkollega och vän.

Arlette ”Misan” Starck återkommer till kompisarna Anders och Krickes detektivbyrå i barndeckaren Spöket på Fredensberg, en fortsättning på Ikonsmugglarna (Scriptum 2009). Den här gången får klasskompisen Ingegerd en plats i gänget. Anders har ett gott öga till henne medan Kricke är föga trakterad.

Barnen får höra om spöket i ödehuset på holmen, en sjöman som för över hundra år sedan mördats av sin gumma och sägs gå igen. Det blir sommarlov och detektivbyrån får fullt upp med att lösa spökgåtan.

Ingegerd får visa vad hon går för.

Forskare och diplomat De äventyrsfyllda färderna till tjeremisser och kalmucker, till Mongoliet, Afghanistan och Östturkestan före och efter sekelskiftet 1900 fram till första världskriget lade grunden för en språkforskning på internationell toppnivå och en professur i altaiska språk vid Helsingfors universitet.

Under en tioårsperiod på 20-talet kom Ramstedt som det självständiga Finlands första chargé d’affaires för Japan, Kina och Siam med Tokyo som destinationsort att knyta kontakter vilka skapade kulturella band mellan Japan och Finland som återspeglas än i dag i Muminlandets japanska turistström-

Mongoliet 1909. G.J. Ramstedt har arkeologen och fotografen Sakari Pälsi med sig som assistent på den andra expeditionen till Mongoliet. Här har de fått oväntat besök av geografen Johannes Granö.

mar. I Korea, som då löd under Kina, kom Ramstedt att framstå som den man som med sin koreanska grammatikbok, den enda i västvärlden, återgivit koreanerna deras modersmål. Vid sidan av diplomatin lärde sig Ramstedt naturligtvis både japanska och koreanska.

En jordnära dröm Redan 1895 mötte John Ramstedt

den föräldralösa flickan Ida i Nagu, en kvinna som blev hans fasta och modiga stöd och som födde honom sju barn, alla döpta med språkforskarglädje: Sedkil, Elma, Erdem, Elzete och numera avlidna Aldar, Maidary och Bilge.

Under de sista diplomatåren kunde Ramstedt förverkliga en dröm, en egen gård på landet där han och Ida skulle få bli självförsörjande på livsmedel. I september 1926 undertecknar John köpekontraktet för ”Kila benämnda nylägenhet i Öby by af Bromarf ”.

Ramstedt delade sedan sitt liv mellan jordbruk, undervisning och forskning. Flyktingskap berörde Kila 1931 då tre jakutiska arbetslägerflyktingar från Solovetsk fick en fristad hos Ramstedts. John Ramstedt dog år 1950.

Mycket att lära av Ramstedt En speciell omständighet förenar Anna Lena Bengelsdorff och Gustaf John Ramstedt. Kila är sedan 1965 vid sidan av Helsingfors familjen

Den mångkunnige läraren porträtterad hos Atelier V.A.Kartell.

Bengelsdorffs andra – eller kanske i hjärtat första – hem. Också tron på bildning och humanitet är dem gemensam.

Anna Lena skriver i sitt förord att boken ”inte gör anspråk på att vara en vetenskaplig avhandling.

Min strävan har varit att med lätt hand presentera en person som dagens finländare kunde ha mycket att lära av. Samtidigt som Finland med pomp och ståt firar sitt 100-årsjubileum har begreppet värderingar getts en allt snävare innebörd. G.J. Ramstedts sätt att förhålla sig till medmänniskor av alla kategorier är något som borde tjäna som exempel i synnerhet i maktens boningar”.

Måtte den pilen nå sitt mål.

MAJ-BRITT PARO

ANNA LENA BENGELSDORFF En mongolsjäl i professorsrock Gustaf John Ramstedt.

ISBN 978-952-67524-4-0 Utgivare: Kila Bok och Proclio.

Ekon från barndomslandet Greta Blomqvists episka dikter i Folket från norr är som ekon från barndomslandet. Bokens motto: Livets början/världens mittpunkt/tidens slut är som en besvärjelse associerande till den åländske landsprostens ord Allt liv är Ett/i Ljus/i Hav/i Sten/i Människa. Ett märkligt sammanträffande som ger lyster åt Folket från norr som är en serie episka dikter i tre avdelningar; Byn, Folket från norr och Bort rinner tiden. Miljön är en österbottnisk by under tiden för andra världskriget. Författaren är född samma år som vinterkriget bröt ut. I den österbottniska idyllen ruvar ångesten och oron med vapenskramlet i bakgrunden.

Smaka på orden; Vårbruk, spiskammare, slåtter, zigenare, kvälls-

mjölkning, oskalad potatis, brunsås, smultron, nystekt strömming, evakuering. Vilka tankar väcker de?

Barndomslandet, framstigande ur minnenas dimridåer som en topeliansk dubbelflätning med ljusa och mörka inslag? Idyllen som spräcks av krigets fasor, inkallelseorder och evakuerade som samsas under samma tak. Hopplöshet och tomhet, ”jordens tystnad” och ”mors förkläde som ibland gråter”. Men i det mörkaste mörka finns ljuset och framtidstron.

Greta Blomqvist har skrivit en i högsta grad tankeväckande bok i det lilla formatet! Omslaget av Ove Lillas, en trädstam och granar rotade i den mörka jorden mot blå himmel med ljusa molnformationer, symboliserar texterna i boken.

Folket från norr har utkommit i en första utgåva år 1985. Boken känns aktuell i dagens värld med flyktingströmmar och ett ökat antal invandrare i vårt land.

60-talsanda Berättelsen går i 1960-talsanda ”inga mobiler och dylika finesser” enligt författarinnan. Geografiskt måste Misan Starck ha Kaskö i sinnet, allt stämmer med sundet, skolan vid gästhamnen, ön mittemot och holmen med spökhuset. Också Cneiffs stig nämns – ”Cneiffs förbannelse” är en fantasieggande legend för sig i stadens historia.

Bokpärmen är en akvarell av Starck själv men boken är i övrigt oillustrerad. Den lämpar sig väl som högläsning för barnbarn sådär upp till tioårsåldern. Här och där förklaras svåra ords betydelse i förbifarten.

Spöket på Fredensberg är utgiven på eget förlag med stöd av Nylands litteraturförening.

MAJ-BRITT PARO

Vinterkriget fick minnesmärke

BENITA AHLNÄS

GRETA BLOMQVIST Folket från norr Egen utgivning 2017 Pris 15 euro, hft. g.a.blomqvist@gmail.com Saluförs också i Jakobstads Bokhandel och Luckan i Karleby

Greta Blomqvist har skrivit en i högsta grad tankeväckande bok i det lilla formatet! Omslaget är av Ove Lillas.

Det nationella minnesmärket över vinterkriget avtäcktes den 30 november 2017 på Kaserntorget i Helsingfors. Med minnesmärket vill man hedra veteranernas insatser i kriget samt alla som deltagit genom sitt värdefulla arbete. Den sista november valdes som tidpunkt för ceremonin eftersom det är dagen då vinterkriget utbröt 1939.

Minnesmärket har planerats av bildhuggaren Pekka Kauhanen.

Vinterkrigsföreningen rf är initiativtagare till projektet.

BOKHYLLAN GOD TID

Rymdäventyret fortsätter!

BOKHYLLAN

niskorna grälar, slåss och krigar, de älskar och förökar sig.

En expedition beger sig iväg från det mest avlägsna solsystemet med det gamla stjärnskeppet Salome, för att besöka de tidigare koloniserade planeterna. Svårigheter, äventyr och överraskningar möter medlemmarna i expeditionen.

Slutligen fortsätter expeditionen till det solsystem som människan ursprungligen kom från, till Den gamla Jorden. Men det blir en annan historia i nästa bok.

Hur gick det sen? År 2200 styrde stora rymdskepp ut ur vårt gamla solsystem för att människan skulle befolka främmande världar kring andra solar.

(Grottmänniskan blir Stjärnfarare, utkom 2016)

Tusen år senare beger sig en expedition ut för att ta reda på vad människorna håller på med på de koloniserade planeterna.

Universum är inte anpassat efter människans önskemål.

Planeterna kan vara iskalla eller heta. Atmosfären går inte att andas.

Men människan är en anpassningsbar varelse, som envisas med att bygga upp samhällen, slåss, älska och föröka sig.

På en planet med en stor, vitglödande sol.

På en planet med en liten röd sol.

Eller i en rymdstad utanför planeterna.

Stjärnfararna blir Bosättare Detta är den andra boken i Bjarne Ismarks romansvit

Stjärnfararna

ISBN 978-952-68911-0-1

Samrådet bjuder upp till ”dans på svenska” Det finns inte många ”svenska rum” för alla dem som gärna tar sig en svängom då och då. Samrådet i SPF Helsingfors har sedan många år sin Danskväll tre-fyra gånger per säsong i huvudstadens centrum, på AV, Annegatan 26.

Samrådet, alltså alla de tolv svenska pensionärsföreningarna i Helsingfors, vill nu sända ett varmt ”Välkommen på dans!” till dansglada seniorer också utanför huvudstaden. Varför inte ta sig från Esbo, Grankulla, Vanda och Sibbo – eller hela Nyland – till AV för att få ”dansa på svenska”!

På AV dansas det i festsalen, och i kaféet intill finns gott om bord att umgås vid, med förfriskningar och tilltugg som en grupp trogna frivilliga fixar fram. Inträdet är 15 euro, vilket inkluderar viss servering.

Vårsäsongens första Danskväll blir onsdagen den 24 januari klockan 18-22. Musiken sköts då av Jonas Näslund och hans orkester, ett välkänt band i hemstaden Borgå.

Jonas med vänner var under hösten för första gången med på AV och blev väl mottagna av publiken.

Datum för därpå följande Danskväll är ännu öppet men Samrådet hoppas kunna fortsätta med verk-

STJÄRNFARARNA BLIR BOSÄTTARE

Bjarne Ismark

I den första boken, Grottmänniskan blir Stjärnfarare (utkom 2016 och presenterades i God Tid 9/2016), beskrevs hur stjärnskeppen gjorde resor, som räckte många hundra år, för att befolka planeter vid olika stjärnor. I den nya boken blir vi förflyttade mer än tusen år framåt i tiden. Vi får uppleva hur

människorna har klarat sig på de olika planeterna.

De lever på en varm planet vid en stor, vit sol. De lever på en kylslagen planet vid en röd sol. Det finns till och med ett folk som har föredragit att bygga sig en enorm stad som svävar ute i rymden. Alla dessa samhällen har under århundradenas lopp utvecklats på olika sätt i sina livsmiljöer. Människorna har anpassat sig till varierande livsvillkor och svårigheter. De har skapat nya traditioner och lagar. Språket har förändrats på olika sätt. Män-

Femtio i topp i bokform Stjärfararna blir Bosättare

I dessa dagar utkom boken Stjärnfararna blir Bosättare, den andra delen av Bjarne Ismarks romansvit Stjärnfararna.

9/2017 31

Bjarne Ismark

Journalisten och författaren Staffan Bruun har rangordnat de 50 viktigaste händelserna och personerna som format Finland under 800 år.

Vem har haft större betydelse för Finland, Gustav Vasa? Gustaf Mannerheim? Urho Kekkonen? Eller Tove Jansson?

Staffan Bruuns 50 historielektioner har levererats som söndagsläsning under hela Finlands jubileumsår 2017 i Hufvudstadsbladet.

Nu kommer även boken. Boken ges ut av Hufvudstadsbladet.

KUNGÖRELSE TILL VÅRMÖTET 2018 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte tisdag 24 april 2018 kl. 12.00, (lunchen inleds kl. 11.00) på restaurang Iris i Borgå.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1.

Välja ordförande och sekreterare för mötet 2.

Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3.

Utse två protokolljusterare 4.

Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5.

Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6.

Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övriga redovisningsskyldiga 7.

Behandla övriga ärenden.

”Dan före dan” den 5 december firades Finland 100 på Seniorträff på Café Esplanad med bubblor och evigt ung musik med Eije Oscarsson, Timo Seppänen och Kurre Qvarnström.

samheten som har sina trogna anhängare.

Seniorträff på Café Esplanad fortsätter, nu inne på sitt elfte år.

Den första tisdagen i månaden klockan 14 träffas man i Caféets källarsal för att äta Gunvor Backmans goda laxsoppa eller dricka kaffe i glatt sällskap.

Gäst vid den första träffen tisdagen den 2 januari 2018 är journalisten Stefan Lundberg, som be-

rättar om sin pilgrimsvandring till Santiago de Compostela. Följande gäst den 6 februari är Peter von Koskull, en man som med ofattbar envishet och entusiasm klarar av att leva med afasi.

Alla Samrådets begivenheter presenteras också i måndagsspalten Föreningar i Dagboken i Hbl samt i Yle Vegas evenemangskalender på fredagsförmiddagen.

MAJ-BRITT PARO

God Jul och Gott Nytt År!

Dags att beställa Svenska pensionärsförbundets kalender Nu är det dags att beställa SPF:s kalender för 2018.

Priset för kalender med pärm är 12 € och utan pärm 10 €.

Kansliet i Helsingfors tar emot beställningar, tfn 020 728 8810 eller per e-post asa.danielsson@spfpension.fi Kalendern är en utmärkt present eller julklapp!

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med – högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, – 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, – 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, – 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, – 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och – medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2017 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 4 april 2018.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 4 april 2018 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288810 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare.

Styrelsen

32 GOD TID

9/2017

Fotovernissage samlade Ă…PPKĂ…PPLA folk, minnen och tankar Karleby uf:s nyĂĽrsrevy

Premiär 6.1.2018 kl. 19.00 pü Jungsborg Biljetter: Luckan tfn 050-347 05 27

www.kuf.fi

Regi: Isa Lindgren-Backman Kapellmästare: Kenneth Ågren Scenografi: Sarah Smeds Dräkter: Anne Rauhala Koreografi: Isabell StrÜm

VĂśrĂĽ Spelmansklubb

VĂśrĂĽ Spelmansklubbs samtliga skivor, 170 lĂĽtar till paketpris 50â‚Ź + porto. mejla wilhelm.skata@netikka.fi eller ring 050 308 2017

Det blev en kväll av nostalgi, minnen, berättelser och lite trängsel pü Oravais UF:s lokal pü svenska dagen. Oravaisborna berättade fÜr varandra om sina släktingar, om sitt och andras arbete under güngna tider, om traditioner som kanske glÜmts bort och redskap som inte längre används.

Orsaken var vernissagen fÜr fotoutställningen �Tillsammans i Oravais�.

Fotoutställningen var ett sätt att uppmärksamma Finlands jubileumsür süväl som svenska dagen. Bilderna visade glimtar av hur folk arbetat, firat, musicerat och umgütts tillsammans under hundra ür i Oravais. Utställ-

ningen byggde pĂĽ de bilder som lokalhistoriska forskare frĂĽn Oravais byar donerat till arkivfĂśreningen.

Utställningen var den fÜrsta i sitt slag som ordnats av arkivfÜreningen. Initiativet till utställningen togs av Tanja Harju som tillsammans med andra talkoarbetare och bidrag frün Svenska kulturfonden gjorde den mÜjlig.

ArkivfÜreningens uppgift är att främja det lokalhistoriska intresset genom att samla in och ordna upp olika typer av material. Men till uppgifterna hÜr ocksü att ställa materialet till offentlig användning. Att gÜra en utställning är en del av detta

PĂ–RTOMREVYN 2018

offentliggĂśrande.

Det är naturligt att t.ex. fornforskning tilldrar sig stÜrre offentlighet än arkivering av närhistorien. Men i det lünga loppet är det en central uppgift. Närhistoriens dokument är fÜrhüllandevis lätta att fü tag pü men de lÜper ocksü stor risk att fÜrsvinna. När generationsskiften sker är det lätt hänt att intressanta dokument slängs eller fÜrvaras olämpligt.

Vi lär av historien brukar man säga. Samhällsforskare talar om spürberoende.

Det betyder att beslut som fattats tidigare har lĂĽngtgĂĽende konsekvenser fĂśr beslut som fattas nu, trots att

PETER BACKA

KAFFEPAUS I KANTTI Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt fÜr svensktalande pensionärer pü mündagarna 14.30-15.30

tel 06-8238 400 LUNCH MITT I STAN I NĂ„RPES

Vi serverar en hemgjord lunch av de bästa rüvarorna. Med ett digert salladsbord, hembakt brÜd, tvü varmrätter samt dessert, kaffe och dryck varje vardag kl. 11.00-14.00.

Pensionärer 8 ₏ (norm. 10₏)

omständigheterna fÜrändrats. Det fÜrefaller uppenbart att effekterna minskar med tiden. Närhistorien är alltsü viktigast när vi vill lära av historien, fÜr att fÜrstü nutiden och forma framtiden.

Utan goda arkiv fĂśrsvĂĽras den mĂśjligheten.

Fotoutställningens vernissage avslutades med litet utbildning.

Ruben Andersson, som grundat och byggt upp fÜreningen, berättade om dess fÜdelse och utveckling. DirektÜr Arja Rantanen frün Riksarkivet i Vasa hÜll en intressant fÜreläsning om behovet av arkivarbete.

www.hotelredgreen.fi

Gud Jul Och Gott Nytt Ă…r

www.oravaisteater.fi

Nypremiär juli 2018 Biljettbokning, www.oravaisteater.fi tel. 040-448 2639 OrdfÜrande: GodEngstrÜm, Jul & Roland 050-542 6697 Gott Nytt År

I samarbete med Närpes Vuxeninstitut

Stjärnfararna blir bosättare av Bjarne Ismark

(fortsättning pü Grottmänniskan blir Stjärnfarare) I den nya boken blir vi fÜrflyttade tusen ür framüt i tiden. Pü de koloniserade planeterna kämpar människor i svüra miljÜer, slüss, älskar och fÜrÜkar sig!

Facebooksida: Stjärnfararna Pris 22₏ stjarnfararna@ismark.com 050-352 2701 Früga efter den i bokhandeln

HÜstens SFV-biografier: Tvü pedagoger Martin Wegelius var pionjär inom finländsk musikundervisning: han grundade Sibelius-Akademins fÜregüngare.

Men hans ambitioner som tonsättare och dirigent Üverskuggades av de personliga motsättningarna under det nationella identitetssÜkandet i slutet av 1800-talet.

Folkbildaren Johannes Klockars levde dü det unga Finland insüg utbildningens betydelse fÜr en stÜrre medborgarjämlikhet. Hans arbetsfält var nya skolor, fÜreningar, tidningar, handbÜcker – och ett utvidgat samarbete pü kulturfältet.

Beställ pü redaktion@sfv.fi eller 09-6844 570 eller früga efter bÜckerna i bokhandeln.

Läs mer om biografiserien pü www.sfv.fi/bok

FÖRESTÄLLNINGAR kl. 19 Premiär! kl. 19 kl. 19 kl. 17

LĂśrdag Fredag LĂśrdag SĂśndag

6.1 12.1 13.1 14.1

Fredag LĂśrdag SĂśndag

19.1 kl. 19 20.1 kl. 19 21.1 kl. 17

LĂśrdag LĂśrdag SĂśndag LĂśrdag

27.1 27.1 28.1 3.2

kl. 14 Textad! kl. 19 kl. 17 kl. 19

Tfn 050-400 2093

BOKNING

tfn 0400-377 503/PÜrtom uf säkrast ti, on, to kl. 18-21 eller pü www.portomuf.fi

Betala gärna med kort

ANNONSERA I GOD TID

HĂśgskolestiftelsen i Ă–sterbotten mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN fĂśr sitt arbete att stĂśda svensk hĂśgskoleverksamhet i Ă–sterbotten, Kontakta Katarina Heikius, katarina.heikius@abo.fi tel. 0500 167 063, Vasaespl 16, Vasa.

God Jul & Gott Nytt Ă…r

Danskväll

13.12 kl 18 pĂĽ AV med UniSet Kom med!

EntrÊ 15 ₏, inkluderar servering FÜljande dans 24.1 med Jonas Näslunds duo.

ArrangÜr: Samrüdet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stÜds av: Arbetets Vänner och Konstsamfundet.

Plats: Arbetets Vänner, Annegatan 26, Helsingfors

Välkommen pü dans�

GOD TID

9/2017 33

Mystiska profilen

Rätt svar: Yuri Gagarin

Vem döljer sig bakom vår mystiska profil? En finländsk kändis, en utländsk statschef, en levande eller död person? En serie skapad av Anders Palm.

Rätt svar på persongåtan i Mystiska profilen (8/2017 är Yuri Gagarin. 101 personer hade skickat in rätt svar. Vinnarna av bokpriset är: Per-Ole Rif Borgå, Maj-Britt Sundström Paipis och Göran Järn Jakobstad.

Yuri Gagarin föddes i byn Klushino nära Smolensk i Ryss-

land den 9 mars 1934. Han hette också Alexeyevich i förnamn. Gick teknisk skola för att bli traktorkonstruktör. Blev pilot 1955. Uttagen till kosmonaut 1959. Blev den första människan i rymden den 12 april 1961. Hans Vostokkapsel nådde 327 km höjd. Yuri Gagarin omkom i en flygolycka den 27 mars 1968.

SUDOKU

Lösningen finns på följande uppslag

Vår Profil hade ett handikapp. Hon var halt. Märkligt nog finns inte något porträtt eller någon teckning av henne. Det finns inte heller någon riktigt bra beskrivning av hur hon såg ut. Förmodligen var hon inte särskilt vacker.

Ekonomin var ett annat bekymmer. Vår Profil var fattig. Hennes pappa hade gjort konkurs. Hon kunde läsa och skriva, men hade inte någon ordentlig yrkesutbildning. Eftersom familjen alltid haft en piga var hon inte heller särskilt hemmastad i de husliga göromålen.

Vår Profil hette Fredrika. Hon hade hunnit bil 20 år gammal och ville naturligtvis gärna gifta sig och sätta bo. Men mot den här bakgrunden såg det hela förståeligt nog ganska mörkt ut.

Men det skulle ordna sig för vår Profil. På sommaren 1775 träffade hon en man som blev kär i henne.

Han hette Michael. Vi kan kalla honom Micke.

Efter en tid kom Fredrikas föräldrar underfund med vad som hänt. De blev inte särskilt glada.

Micke var visserligen en ganska känd person. Men hans rykte var inte det bästa. Dessutom var han femton år äldre än Fredrika.

Det tog över två år innan de äntligen blev ett par. Förmodligen var det Fredrika som tvekade. Men Micke gav inte upp. Han uppvaktade henne med en mängd välskrivna kärleksdikter. Det gav resultat. Den 19 december 1777 gifte de sig med varandra i Klara kyrka i Stockholm.

Micke hade det mycket knapert.

Han bodde i en mycket enkel liten lägenhet på Lästmakargatan. Där flyttade Fredrika in. Den blev den första av de nio olika bostäder som de skulle komma att dela under de

kommande arton åren.

Det dröjde inte länge förrän vår Profil kom underfund med att hon gift sig med en stor bohem. Micke var visserligen rar och trevlig. Men han kunde inte hålla i pengarna. De bara rann bort genom fingrarna på honom.

Det här blev Fredrikas stora problem. Hennes liv tillsammans med Micke kom att präglas av ständiga bråk med olika fordringsägare, ett stort antal lagsökningar och en kronisk penningbrist.

Man kan grubbla på varför det blev så. För Micke var en stor begåvning. Han var gudabegåvad sångare, kompositör, diktare och entertainer. Han hade skrivit texten och komponerat melodin till Sveriges första nationalsång, ”Gustavs skål”. Han hade massor av beundrare. Om han bara haft förstånd att ta ordentligt betalt för sina framträdanden och sedan sparat en del av pengarna, så hade han kunnat bli hur rik som helst.

Nu blev det inte så. Micke fick oftast bara ”betalt” i form av mat och dryck på de många fina fester som han blev inbjuden till. Det var ju roligt för honom, men mindre trevligt för vår Profil som aldrig blev medbjuden utan alltid fick stanna hemma och passa barnen.

Fredrika och Micke fick fyra söner tillsammans. En son dog ung.

De övriga tre fick vår Profil ta hand om. För att dra in lite extra pengar till familjen åtog hon sig en del enkla syarbeten.

Den 11 februari 1795 dog Micke.

Då blev vår Profil änka. Vid den här tidpunkten var hon 39 år gammal. Yngste sonen Adolph var fyra.

Dödsboet sattes i konkurs. Det slitna bohaget bara värderades till 66

riksdaler medan skulderna var betydande.

Fredrikas och Mickes barn kom att gå skiftande öden tillmötes. Den äldste sonen hette Gustaf. Han tog värvning i Napoleons armé och stupade i striderna i Spanien någon gång efter 1806. Mellansonen Carl gick till sjöss och försvann i England 1804. Den yngste sonen Adolph blev handelsman i Stockholm och dog 1834.

Vår Profil fick försöka hanka sig fram så gott hon kunde. Liksom tidigare tvingades hon flytta runt mellan olika enkla bostäder. Först så småningom började hon få det lite bättre. Då fick hon en del små bidrag från olika fonder. Det berodde på att man började omvärdera hennes avlidne man.

Mickes visor har blivit odödliga.

Han satte sin prägel på en hel epok och har gått till historien som en av Sveriges största kulturpersonligheter. Men det var Fredrika som höll honom under armarna, som backade upp honom, som tog hand om barnen, som tvättade hans kläder och som lagade mat åt honom.

Hon blev aldrig känd. Hon fick inte gå med till slottet för att träffa kungen. I stället tvingades hon sitta hemma och sy för att försöka skrapa ihop några extra slantar till familjens uppehälle.

Vi kan bara försöka tänka tanken på hur det skulle ha gått om inte vår Profil ställt upp och tagit hand om Micke. Då hade många av hans vackra visor säkert aldrig kommit till.

Vår Profil drog med andra ord verkligen sitt strå till stacken. Hon blev 91 år gammal och dog i Stockholm den 24 januari 1847.

Vem var hon?

Vinn en bok Jag tror att mystiska profilen i God Tid nr 9/2017 är ............................................... .......................................................................................................................................

Ditt namn: ....................................................................................................................

Adress: .......................................................................................................................... .......................................................................................................................................

God Tids redaktion vill ha ditt svar senast 12 januari. Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”Mystiska profilen”. Du kan även svara per e-post till adressen tavlingssvar@spfpension. fi. De tre först öppnade rätta svaren belönas med ett bokpris. De tre lyckliga vinnarna får denna gång Sture Lindholms bok Fånglägerhelvetet i Dragsvik.

4 7

3

7 3

9

2

6 2 7 4 5 6

5

1 4 9 6

9

7 5

6

3 1

Vill du ha din "klenod" värderad?

KOM MED PÅ DEN FINLANDSSVENSKA ANTIKRUNDAN TORSDAGEN DEN 15.2 KL 13 Svenska Klubben, Otavalankatu 9, Tammerfors Medverkande: Expert Maria Ekman-Kolari och Antikhandlaren Bernt Morelius

34 GOD TID

9/2017

Lösningen postas till SPF senast den 12 januari.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Bokpris.

Namn: ...........................................................................................

Adress: ............................................................................................ .........................................................................................................

Vinnare i krysset i nr 8/2017

Barbro Eklund Helsingfors, Barbro Salonsaari Malax, Jöran Lundqvist Åbo, Rainer Holmgård Vasa och Sven-Gustav Åström Paipis.

Vi fick in 309 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

GOD TID

Julstämning

KÅSERIET

Det närmar sig jul och jag är barnsligt förtjust i julförberedelser.

Det är julpyntande och bakning och lite städning förstås. Vi tar fram den gamla halmbocken, Tomaskorset från Korpo och ljusstakarna. I tallen på gården finns Sofia-stjärnan redan på plats. Sofiastjärnan är företagare Ralf Nylunds idé. Han ville ha en julstjärna att lysa i granen utomhus. Det fanns inga sådana till salu. Då bestämde han sig för att göra en själv. Grannen kom och tyckte att stjärnan var så fin och undrade var man kunde köpa den. Ralf tillverkade en stjärna åt honom och så fortsatte det så att företaget KHT-Garden har börjat serieproducera stjärnan för alla kunder som vill ha en julstjärna för utebruk.

Till julstämningen hör också den traditionella julmarknaden i Korsnäsgården. Där kan man fynda julkakor, julgodis, hemlagad senap, Mathantverkets sylter och safter och annat gott. Det brukar finnas handgjorda dörrkransar av enris med julpynt som skoleleverna har gjort. Vi är många som spanar in kransarna för att hinna få den jämnaste kransen med de vackraste dekorationerna.

Högmässan i kyrkan på första advent hör till, att få sjunga Hosiannahymnen och lyssna till barnkörens klara sångröster är en njutning. Då får jag och många med mig jul i sinnet.

Julkrubban Lotta hade fått ett jobb under jullovet. Hon skulle vara guide på dockmuseet, sälja biljetter och souvenirer och postkort. Det tråkiga var att det före jul kom så få besökare till museet, alla hade väl jobb med att förbereda helgen.

De första dagarna vandrade hon omkring i museet och beundrade det stora arbete man hade gjort inför julen; idén hade varit att befolka alla glasmontrar med figurer ur gamla, bekanta sagor.

Lotta var sedan tidig barndom bekant med sagorna, men det var roligt att känna igen dem genom dockorna som fyllde montrarna.

Först när det bara var en dag kvar tills julen kom hon på vad som saknades: det fanns ingen julkrubba! Hon stod framför sagan Tusen och en natt när hon bestämde sig för att bygga upp en julkrubba, här i museet fanns ju allt hon behövde. Och krubban skulle stå i stora hallen så att besökarna genast skulle se den när de kom in.

Den första dockan hon lyfte ut ur montern var en österländsk figur som liknade Kung Melchior av Egryskulla på en tavla hon hade sett. Sedan var det bara att söka två till för att skapa de tre vise männen. Den ena blev Balthasar från Saba. Värre var det att hitta Caspar från Nubien, han skulle ju vara mörkhyad, men så fann hon självaste Onkel Tom från Onkel Toms stuga. Hon be-

9/2017 35

hövde bara byta kläder på honom så var han den tredje kungen.

Nu var det dags att skaffa fram en vagn från lagret och ett bord som hon kunde bygga upp krubban på. Lotta jobbade hela den dagen och halva julaftonsdagen innan hon hade allt vad som behövdes. Eller nästan allt, men det tänkte hon inte på medan hon sökte upp en Josef; det blev i sagan om Pinoccio och Gepetto, han som snickrade sig en dockpojke som senare blev en riktig son. En snickare passade ju bra i Josefs roll. Någon jungfru Maria hittade hon inte då, men ett jesusbarn fann hon bland de små dockorna i ett skilt rum, hon tog också vaggan han låg i.

I den stora vitrinen som visade hur det ser ut på en riktig bondgård plockade hon åt sig en skock får, en oxe och två kor och några höns – det bästa var att hela stallet gick att lyfta upp på Lottas vagn. Framväggen var borta och stallet var precis vad hon behövde för julkrubban och den heliga familjen. Bara hon nu skulle hitta Jungfru Maria innan hon måste stänga museet inför julen! I sagorna var kvinnorna ofta elaka styvmödrar eller häxor; den enda snälla hon kom ihåg var helgonet Lucia från Syracusa men ingen hade tänkt på att göra en docka av Sankta Lucia. Änglar fanns det hur många som helst, snälla småflickor vim-

GOD TID utkommer nästa gång den 26 januari. Material till nummer 1/2018 bör finnas på redaktionen senast den 5 januari.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Icke-beställt material honoreras ej.

Utgivn. Deadline God Tid Nr 1 26.1 5.1 Svenska pensionärsförbundet Teräsgränd 3F Nr 2 23.2 2.2 65100 Vasa Nr 3 29.3 9.3 markus.west@spfpension.fi Tfn 020 72 888 80 Nr 4 27.4 6.4 Nr 5

8.6

18.5

lade det av i sagorna. Herdar fanns, bland andra tog Lotta Emil i Lönneberga, som fick bli den herde som först såg stjärnan över Betlehem. Själva stjärnan hade Lotta tänkt ta från Björken och stjärnan, Topelius saga, men stjärnan satt fast i björken så hon fick ta hela rasket.

Lotta var snart färdig med installationen på det rymliga bordet i hallen, precis under taklampan. Hon förde kärran tillbaka till lagret och gick ännu ett varv bland museets många sagor, fann sin jungfru Maria och satte henne bredvid Jesus i vaggan och Josef.

Såg en stund på sitt verk och var nöjd, någon bättre Maria skulle hon inte ha kunnat finna!

Så släckte hon alla lampor utom den som lyste ovanför julkrubban, stängde museidörren bakom sig och gick hem för att fira jul med sin familj.

På Annandagen öppnade hon museet igen och nästan genast kom de första besökarna, en mormor eller kanske farmor med två barn. Barnen sprang genast fram till julkrubban och mormor eller farmor kom efter. Hon stannade tveksam framför bordet och sade för sig själv att månne nu dethär är riktigt passande?

Men barnen och alla med barnasinnet i behåll tyckte att Muminmamman var den bästa jungfru Maria de kunde tänka sig!

DORRIT KROOK

SUDOKULÖSNING 8

4

7

5

1

2

6

3

9

6

2

3

9

7

8

1

5

4

1

9

5

6

3

4

7

8

2

5

8

6

4

9

3

2

1

7

2

7

9

8

6

1

5

4

3

4

3

1

7

2

5

8

9

6

9

5

8

2

4

7

3

6

1

7

1

4

3

5

6

9

2

8

3

6

2

1

8

9

4

7

5

En annan tradition som vi har i vår familj är att gemensamt baka pepparkakor speciellt när barnen var små. Nu väntar vi att barnbarnet Linnéa ska växa till sig så att vi får börja baka tillsammans.

Degen är ju också god, brukar barnen tycka och en och annan bit slinker ner i magen. Vi bakar enligt min mammas gamla recept som ger de tunna och kryddiga pepparkakorna.

En välväxt julgran brukar vi hämta in i julveckan. När min man och jag är ute och vandrar på hösten kan vi lägga märke till en och annan vacker gran som skulle passa till julen. Men för det mesta tar vi granen från den egna tomten för att glesa ut skogsdungen.

Man kan ju alltid vända granens sämre sida mot väggen men jag har hört om en del riktigt noggranna julfirare som borrar hål i granstammen för att ordna så att grenarna sitter jämnare. I år tror jag att ett band av Finlands flaggor får pryda granen tillsammans med julgransljusen för att fira Finland 100 år.

En nyare form av julfirande som hör till för mig som är vinterbadare är att på dan före dopparedan få delta i uppesittarbastun i Molpe. Det är en glad och god stämning bland vinterbadarna. Vi tar varma bad och iskalla dopp! Vinterbadet är bra för blodcirkulationen och i kroppen produceras endorfiner som gör att man mår bra. Nån bjuder på värmande glögg och pepparkakor efter badet.

Ofta brukar det också komma barn och ungdomar till vinterbadet den här kvällen. Det liksom hör till för dem också.

Till julförberedelsen hör för många i Korsnäs att besöka Lions traditionella julkonsert söndagen före julafton. I år blir det ingen julkonsert i kyrkan. Korsnäs kyrka är stängd för renovering. Vi får vänta till nästa jul när kyrkan är nyrenoverad och fin. En Lionstradition som består är att vi delar ut chokladaskar till de 100 äldsta invånarna i Korsnäs som bor hemma. Det hör också till traditionen att besöka julottan i Korsnäs kyrka på juldagsmorgonen. Det ska helst vara en riktigt kall morgon så att snön knarrar under skosulorna. Prästen håller en kort predikan och så sjunger församlingsborna de kända julpsalmerna.

Stearinljusen är tända i lampkronorna.

Man känner doften av stearinljusen och det känns riktigt mysigt.

Jag får önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

ANITA ISMARK

36 GOD TID

9/2017