LÄSSTÖD OCH
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Det här är Utkik 7-9 Geografi
– lässtöd och ordövningar..................... 4
Geografi – att undersöka platser
Lässtöd
Ordövningar
Med kartor jorden runt
Lässtöd
Ordövningar
Väder, klimat och vegetation ................ 7
Lässtöd .................................................... 8
Ordövningar .......................................... 30
Vår planet – jorden
Lässtöd
Ordövningar
Hållbar utveckling
Lässtöd
Ordövningar
Världens befolkning
Lässtöd
Ordövningar
Produktion – handel – transporter
Lässtöd
Ordövningar
Välstånd och fattigdom i världen
Lässtöd
Ordövningar
Sårbara platser
Lässtöd
Ordövningar
Extramaterial
Facit till Vad kan du? och Ordövningar
EFTER
Det här är Utkik Geografi 7–9 – lässtöd och ordövningar
Utkik Geografi 7–9 – lässtöd och ordövningar är är ett stödmaterial till boken Utkik Geografi 7–9, grundbok och det digitala läromedlet Gleerups Utkik 7–9 Geografi. Syftet är att ge eleverna språk- och strukturstöd i arbetet med texterna i läromedlet. Genom lässtödets arbetsblad får eleverna hjälp att läsa, anteckna, sammanfatta och reflektera så att de utvecklar förståelse för både natur- och kulturgeografiska förhållanden – samtidigt som de stärker både sin läs- och skrivförmåga och sitt ämnesspråk.
Varje kapitel i lässtödet motsvarar ett kapitel i läromedlet. I arbetsbladens inledande texter finns hänvisningar till vilket avsnitt eleverna ska läsa genom aktuell rubrik, exempelvis: Med kartor jorden runt. Lässtödets arbetsblad har följande indelning:
• Före-uppgifter (gröna) aktiverar elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. De ger eleverna en förförståelse inför mötet med kapitlets innehåll och hjälper dem att sätta in nya kunskaper i ett sammanhang.
• Under-uppgifter (blå) stödjer elevernas arbete under läsningen. Här samlar och organiserar de innehåll, tränar på att anteckna och att använda olika lässtrategier. Uppgifterna gör läsningen mer aktiv och medveten. Stort fokus ligger på ord och begrepp.
Till varje kapitel finns också en namngeografiövning med konturkarta där eleverna tränar att söka upp och sätta ut namn och lägen på platser som nämns i kapitlet samt ger relevanta namngeografiska kunskaper.
• Efter-uppgifter (röda) ger eleverna möjlighet att bearbeta, jämföra och resonera kring innehållet. Uppgifterna kan även användas för uppföljning och som bedömningsunderlag.
• Ordövningar ligger sist i varje kapitel. Se vidare nedan.
Sist i materialet finns Facit till Vad kan du?-uppgifterna och till ordövningarna, samt Extramaterial i form av tomma blad med till exempel tomma Venndiagram och konturkartor.
Mer om lässtödets uppbyggnad
Elevernas arbete med lässtödet består främst av att göra anteckningar – så kallade in-texter. Dessa används för att minnas, förstå och reflektera, inte som underlag för bedömning. Genom att samla sina blad i en pärm eller portfolio får eleverna en tydlig överblick över sin kunskapsutveckling och kan använda materialet vid repetition eller fördjupning.
I lässtödet finns flera former av bildstöd som hjälper eleverna att förstå och strukturera innehållet.
Bildstödet består av ikoner som visar vad eleverna ska göra:
läsa
fundera och dra egna slutsatser
anteckna och sammanfatta – här lyfts också vikten av att använda sitt starkaste skolspråk
ta hjälp av en atlas
Vidare finns enkla illustrationer som är tänkta att fungera som minnesstöd.
Titta gärna tillsammans med eleverna på ikoner och illustrationerna och samtala om vad de symboliserar. Uppmuntra dem också att skapa egna illustrationer eller bilder som hjälper dem att minnas.
Överst till höger på en del av arbetsbladen finns påminnelserutor som riktar elevernas uppmärksamhet mot hur de kan tänka och göra när de läser. Genom dessa rutor får eleverna stöd att reflektera över sina egna tankar och lärstrategier. När eleverna blir medvetna om hur de läser, antecknar och drar slutsatser, kan de också välja strategier som fungerar bättre för deras lärande.
Ord- och begreppsövningar
Sist i varje kapitel ligger ett antal övningar som bygger på läromedlets viktiga ord och begrepp. De mest centrala orden tränas inledningsvis genom en A- och en B-övning med viss progression.
A. Para ihop-övning där eleverna matchar ord med rätt förklaring.
B. Lucktexter där eleverna använder orden i meningar och sammanhang.
Därefter följer kapitlets övriga ord. Dessa är grupperade efter innehåll för att underlätta inlärningen.
Denna del ger eleverna möjlighet att bygga upp ett aktivt begreppsförråd, som stärker deras förståelse för ämnet och deras förmåga att uttrycka sig.
För olika lärmiljöer och elevgrupper
Lässtödet kan användas i flera olika lektions- och lärmiljöer. I helklass som material för alla elever som arbetar utifrån sin nivå – med eller utan individuella anpassningar, för tvåspråkiga elever med studiehandledning, för undervisning i mindre grupper med speciallärare och stödresurs samt för elever med undervisning i svensk/ engelska eller med modersmålsstöd.
Under tiden du läser är det viktigt att ta reda på betydelsen av de ord och begrepp som är nya och som kan göra att du förstår texten bättre.
VÄDER, KLIMAT OCH VEGETATION
Innehåll
Lässtöd
Före
Väder, klimat och vegetation – en bra plats på jorden 1
Under
Solen ger oss värme och liv – läs och red ut nya ord 2a
Solen ger oss värme och liv – fakta om solen 2b
Solen ger oss värme och liv – det är varmast runt ekvatorn ....... 2c
Solen ger oss värme och liv – årstiderna 2d
Väder och vind – lågtryck och högtryck ....................................... 3a
Väder och vind – lokala vindar vid kusterna 3b
Väder och vind – stora globala vindsystem 3c-d
Klimat och vegetation – begreppen väder och klimat ................. 4a
Klimat och vegetation – klimatet i olika områden 4b
Klimat och vegetation – klimatzonernas typiska drag 4c-f
Klimat och vegetation – att tolka klimatdiagram ......................... 4g
Vatten i naturen – var finns vattnet? 5a
Vatten i naturen – vattnets kretslopp 5b
Vatten i naturen – nederbördstyper 5c
Geografisk referensram – namn och läge 6
Efter
Vad kan du? 7a Resonera ....................................................................................... 7b
Ordövningar
Väder, klimat och vegetation – viktiga ord och begrepp 8a–c
Att tänka på
Behöver eleverna anteckna fler okända ord finns ett kompletterande blad under rubriken Extramaterial.
Vissa skrivrutor kan upplevas små för en del elever. Välj då att skriva ut bladet som A3 för att underlätta.
Väder, klimat och vegetation – en bra plats på jorden
Vi påverkas alla av vädret på olika sätt och klimatet skiljer sig på olika platser i världen. Väder och klimat påverkar också vegetationen, det vill säga det som växer på olika platser.
Genom att sätta igång dina tankar kring viktiga delar får du bättre förståelse för innehållet i kapitlet.
Välj en eller två platser i världen som lockar dig när det gäller väder, klimat och växtlighet. Sätt ut platserna på kartan och motivera i skrivrutorna nedanför vad det är som gör att du dras till dessa platser, utifrån de tre aspekterna. Jämför gärna med en klasskamrat.
Plats 1:
Jag gillar vädret eftersom
Plats 2:
Jag gillar vädret eftersom
Klimatet passar mig därför att
Klimatet passar mig därför att
Jag tycker om växtligheten på grund av
Jag tycker om växtligheten på grund av
Solen ger oss värme och liv – läs och red ut nya ord
Ta hjälp av ordförklaringarna och läs Solen ger oss värme och liv. Om det finns andra ord som är nya för dig skriver du upp dem nedan.
Ord
oändligt
universum (ett universum)
energi (en energi)
består (att bestå)
väte (ett väte)
helium (ett helium)
Ordförklaring
Under tiden du läser är det viktigt att ta reda på betydelsen av de ord och begrepp som är nya och som hjälper dig att förstå texten bättre.
Utan slut, gränslöst, ändlöst.
Rymden, världsalltet eller kosmos med allt som finns däri med alla planeter, stjärnor, galaxer, annan materia och energi.
Det finns många sorters energi, solen ger energi i form av ljus och värme som når jorden och driver många processer, till exempel fotosyntesen, vindar och vattnets kretslopp.
Innehåller, utgörs av, innefattar.
Kemisk beteckning H. Det enklaste, lättaste och vanligaste av alla grundämnen i universum.
Kemisk beteckning He. Ett grundämne som tillhör en grupp som kallas för ädelgaser och är det vanligaste grundämnet i universum efter väte.
omvandlas (att omvandla) Görs om, förändras, ombildas.
upphör (att upphöra)
Ord som är nya
Slutar, stoppar, avslutar.
Ordförklaring
Solen ger oss värme och liv – fakta om solen
Solen är källan till allt liv på jorden. När solens energi strålar mot jorden ger den oss ljus och värme vilket skapar olika klimat och väder. Ta hjälp av orden och ordförklaringarna till Solen ger oss värme och liv och placera in dem i meningarna.
Solen är en av oändligt många i . Den består nästan
bara av och som är två . Solens energi bildas när omvandlas till
När vätet i solen tar slut solen att stråla ut energi, men tills dess är det cirka år.
Solen ger oss värme och liv – det är varmast runt ekvatorn
Eftersom jorden är rund blir storleken på ytan, som det infallande solljuset värmer upp, olika beroende på var man befinner sig. Läs ”Det är varmast runt ekvatorn” i Solen ger oss värme och liv
Att förklara hur saker hänger ihop och påverkar varandra är viktigt för att förstå.
Förklara begreppen och använd dem för att beskriva hur de infallande solstrålarna påverkar och gör att det blir varmare vid ekvatorn i tropikerna jämfört med områden närmare polerna. (Bilden visar solens zenit under vår- och höstdagjämning.)
Begrepp Förklaring tropikerna polerna zenit
Solljuset som träffar jordytan på norra halvklotet nära
Solljuset som träffar jordytan nära ekvatorn i
Solstrålarna träffar jorden på olika sätt eftersom jorden är rund. Detta gör att olika delar av jorden får olika mycket solenergi beroende på hur snett solljuset faller in mot jordytan.
norra polarzonen
Använd
Solen ger oss värme och liv – årstiderna
På norra halvklotet långt från ekvatorn är det tydliga årstider. Läs ”Årstiderna” i Solen ger oss värme och liv. Red ut hur norra och södra halvklotet påverkas under året när jorden rör sig runt solen. Utgå från texten och bilden och ta hjälp av begreppen i rutan. Se exemplet med sommar på norra halvklotet..
ekvatorn norra halvklotet norra vändkretsen
sommar sommarsolståndet södra halvklotet
Vår på norra halvklotet
södra vändkretsen vinter vintersolståndet zenit
Sommar på norra halvklotet
Höst på norra halvklotet
Jordens bana runtsolen
Vinter på norra halvklotet
Sommar på norra halvklotet
Norra halvklotet har sommar eftersom det lutar mot solen. Detta är den varmaste och ljusaste årstiden. När solen står i zenit vid den norra vändkretsen inträffar sommarsolståndet. På södra halvklotet är det samtidigt vinter.
Vinter på norra halvklotet
Vårdagjämning och höstdagjämning
Vid vår och höstdagjämning står solen
Solen
Väder och vind – lågtryck och högtryck
Energin från solen får luften att röra sig vilket gör att lufttrycket hela tiden förändras. Det är dessa förändringar i lufttrycket som skapar vindar, och därmed också molnighet och nederbörd. Läs “Lågtryck och högtryck” i Väder och vind. Utgå från texten och följ numreringen på bilden när du fyller i orden på de tomma raderna.
gasmolekyler högtryck jordrotationen luft lågtryck moln nederbörd sjunka soligt stiga torrt vind
1. När luften värms upp blir den lättare och börjar att , eftersom avståndet mellan luftens blir större.
2. Den stigande luftens tryck mot marken blir lägre och det bildas ett så kallat
3. På norra halvklotet snurrar den stigande luften åt vänster på grund av
4. Den stigande luften kyls av och bildar och kanske också
5. Den avkylda luften börjar att neråt.
6. Det skapas ett mot marken.
7. Nere vid marken blåser det alltid från högtrycksområdet till lågtrycksområdet då det behöver fyllas på med där.
8. Detta upplever vi som en
9. Sjunkande luft i högtrycksområden innebär oftast och väder.
Väder och vind - lokala vindar vid kusterna
Hur hav och land värms upp påverkar vädret och hur det blåser. Det kan vara bra att ha koll på för den som planerar olika aktiviteter nära kusten. Läs om hur vindar kan påverka badvädret en varm sommardag i ”Vindar vid våra kuster” i Väder och vind.
Att reda ut naturgivna processer i olika steg är viktigt för att förstå hur förloppet påverkar oss och vår livsmiljö.
Använd dina kunskaper om hur lågtryck och högtryck bildas genom att luften blir varmare och kallare. Ta hjälp av texten och bilderna. Förklara hur vindar vid våra kuster uppstår.
1 Solens strålar värmer upp land fortare än vatten. Detta leder till att luften över land blir varmare jämfört med luften över vattnet.
4 När solen gått ner på kvällen kyls land av fortare än vatten. Detta innebär att
Väder och vind – stora globala vindsystem
Eftersom vissa delar av jorden värms upp mer än andra påverkar det också hur luften rör sig runt jordklotet. Det gör att olika vindsystem uppstår i olika områden på jorden. Läs ”Passadvindar och monsunvindar blåser i tropikerna” och ”Västvindar” i Väder och vind
Samla fakta om de olika vindsystemen som du beskriver och ritar ut i tabellen nedan. Se exemplet om luften i tropikerna.
Förklara hur luften rör sig i de globala vindsystemen
Bildförklaring
Sätt ut • H=högtrycksområde
• L= lågtrycksområde
• pilar som visar vindarnas riktning luften i tropikerna: I området vid tropikerna står solen högt på himlen varje dag och solstrålarna faller rakt in mot jorden. Detta gör att den varma luften stiger och det bildas ett lågtryck runt hela ekvatorn. Uppe på 10–15 kilometers höjd i troposfären blåser den avkylda luften norr- och söderut och börjar sjunka ner över områdena vid vändkretsarna där det bildas högtryck. Den sjunkande luften över norra respektive södra vändkretsen är torr och kall men värms upp då den når marken. passadvindar:
Kräftansvändkrets ekvatorn polcirkeln
vStenbockens ändkrets
Stenbockens vändkrets ekvatorn polcirkeln Nordostpassaden Sydos tp a dassne H H L L H H
Kräftans vändkrets
Förklara hur luften rör sig i de globala vindsystemen Bildförklaring Sätt ut • H=högtrycksområde
• L= lågtrycksområde
• pilar som visar vindarnas riktning västvindar:
polcirkeln
Kräftans vändkrets
Stenbockens vändkrets ekvatorn
Förklara hur luften rör sig i ett regionalt vindsystem
Bildförklaring som ovan sommarmonsun
Sommarmonsun
ASIEN
vintermonsun
AFRIKA
Indiska oceane n
Vintermonsum
ASIEN
Stilla havet
Stilla havet
AFRIKA
Indiska oceane n
Klimat och vegetation – begreppen väder och klimat
Väder och klimat har mycket gemensamt men också sådant som skiljer dem åt. Läs första stycket i Klimat och vegetation och skriv in fakta som förklarar skillnaden mellan väder och klimat i Venndiagrammet. Ge också exempel på hur väder och klimat märks av på jorden.
Väder
• Båda har fokus på temperatur och nederbörd
Klimat
Att jämföra är ett bra sätt att få syn på och förstå vad som är lika och vad som skiljer sig. I Venndiagrammet kan du fylla på med likheter och skillnader efter hand.
i olika områden
Klimat och vegetation –klimatet
Börja med att sätta ut vad klimatzoner och kartans hjälplinjer kallas. Fyll sedan på under de fem rubrikerna med förklaringar till hur dessa faktorer bestämmer klimatet i ett område.
På jorden finns det fyra klimatzoner. Om du utgår från den tropiska zonen runt ekvatorn, ser du att de andra tre klimatzonerna följer på varandra i en spegelvänd ordning på norra respektive södra halvklotet. Det är flera faktorer som bestämmer klimatet i ett område. Läs ”Vad påverkar klimatet i ett område?” i Klimat och vegetation.
Människans påverkan
Klimatzonerna
Avstånd till ekvatorn
Avstånd till havet
Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB. UNDER VÄDER, KLIMAT OCH VEGETATION | geografi
Använd ditt starkaste skolspråk Höjd över havet
Hjälplinjerna
Vindar och havsströmmar
Klimat och vegetation – klimatzonernas typiska drag
Läs om de olika klimatzonerna i Klimat och vegetation och samla fakta om typiska drag. Fokusera på utbredning, temperatur och nederbörd, vegetationstyper och människor och djurs livsvillkor. Tag hjälp av centrala begrepp när du beskriver och en atlas för att markera platserna.
Tropiska zonen – typiska drag
Centrala begrepp tropikerna tropiska regnskogar savann stäpp föda hjordar betesmarker ranchägare monokultur
Utbredning:
Temperatur och nederbörd:
Vegetationstyper:
Livsvillkor för människor och djur:
Att samla fakta utifrån olika faktorer är ett bra sätt för att få syn på typiska drag.
Platser (markera med siffra och x på kartan):
1. Amazonas
2. Sahelbältet
3. Kenya
Centrala begrepp sandöken klippöken stenöken
medelhavsklimat turistnäring konstbevattning
Subropiska zonen – typiska drag
Utbredning:
Temperatur och nederbörd:
Vegetationstyper:
Livsvillkor för människor och djur:
Platser (markera med siffra och x på kartan):
1. Saharaöknen
2. Kalahariöknen
3. Atacamaöknen
4. Namiböknen,
5. Medelhavet
6. Kalifornien
7. Sydafrika,
8. Australien
Centrala begrepp tempererat klimat prärie stäpp lövskog barrskog tajgan kustklimat inlandsklimat jordbruksområde
Tempererade zonen – typiska drag
Utbredning:
Temperatur och nederbörd:
Vegetationstyper:
Livsvillkor för människor och djur:
Platser (markera med siffra och x på kartan):
1. Tromsö
2. Verkhojansk
3. Västeuropa
4. Nordamerika
5. Ukraina
Centrala begrepp polcirklarna polarklimat tundra permafrost glest befolkat ogästvänligt
Polarzonen – typiska drag
Utbredning:
Temperatur och nederbörd:
Vegetationstyper:
Livsvillkor för människor och djur:
Platser (markera med siffra och x på kartan):
1. Arktis
2. Antarktis
3. Ishavet
4. Alaska
5. Grönland
Klimat och vegetation - att tolka klimatdiagram
Ett klimatdiagram för en plats visar medelvärdet för temperatur och total nederbördsmängd varje månad under ett år. Läs F&M Att tolka klimatdiagram som förklarar hur man läser av den röda temperaturkurvan och de blå staplarna för nederbörd. Beskriv platsens klimat och ange vilken klimatzon den tillhör. Första uppgiften får du hjälp med här.
Stad
Los Angeles
Klimatzon
Subtropiska zonen med medelhavsklimat.
Nederbörd
Staplarna för nederbörd visar att det faller minst nederbörd under året i juni, juli och augusti
Månaderna då det faller mest nederbörd är november, december, januari, februari och mars.
Sommaren är mycket torr och vintern är ganska regnig.
Öva dig på att läsa av diagram. Det kan hjälpa dig att få syn på mönster och andra samband.
Temperatur
Temperaturkurvan visar de högsta medeltemperaturerna under juli, augusti och september.
Månaderna med lägst medeltemperaturer är december och januari.
Sommaren är mycket varm medan vintern är mild.
Medeltemperaturen under året varierar bara med cirka 10 grader.
Vatten i naturen – var finns vattnet?
Alla levande organismer behöver vatten för att kunna leva. Läs
Vatten i naturen och skriv ut hur många procent av jordens vatten som är saltvatten respektive sötvatten (se bilden Vattnets kretslopp).
Beskriv också var på jorden det finns saltvatten respektive sötvatten.
Sötvatten
Saltvatten % %
Att reda ut naturgivna processer i olika steg är viktigt för att förstå hur förloppet påverkar oss och vår livsmiljö.
Rubrik
Formulera en passande rubrik
Beskrivning
Var på jorden finns saltvatten?
Så här kan du börja: Jordens saltvatten …
Beskrivning
Var på jorden finns sötvatten?
Så här kan du börja: Jordens sötvatten finns i …
Sötvatten finns bland annat i …
Vatten i naturen – vattnets kretslopp
Vattnet cirkulerar ständigt i naturen när det ändrar form och plats. Läs ”Vattnet blir till nederbörd” i Vatten i naturen. Skriv ner i tabellen vad som sker vid de olika siffrorna. Ta hjälp av orden i rutan.
2. 3. 4. 5. 6. atmosfär avdunstar grundvatten is och snö kondensation molnbildning människor, djur och växter nederbörd vattenånga vattnets kretslopp
1. Vattnets rörelse drivs av solens energi. Man kan säga att solen är motorn i vattnets kretslopp.
Vatten i naturen – nederbördstyper
Nederbörd är vatten som faller ner på jorden. Hur nederbörd bildas beror på hur luften rör sig i atmosfären. Läs ”Nederbördstyper” i Vatten i naturen
Sätt ut namnen på de olika nederbördstyperna och beskriv hur de uppstår och var de är vanligt förekommande.
Nederbördstyp
Uppstår när
Frontnederbörd En varm luftmassa möter en kall luftmassa. Den varma, lättare luften stiger över den kalla. Då kyls den varma luftmassan av så att luftfuktigheten ökar och det bildas moln och nederbörd.
Vanligt förekommande
I Nordatlanten möts kall polarluft och varm tropisk luft och bildar vandrande lågtryck som rör sig med västvindar in över Europa. Frontnederbörd är den vanligaste nederbördstypen i Sverige.
VÄDER, KLIMAT OCH VEGETATION | geografi
Kunskaper om platsers namn och lägen ökar den geografiska förmågan att orientera sig runt om i världen.
Geografisk referensramnamn och läge
Länder 1. Bangladesh 2. Ecuador 3. Peru 4. Brasilien 5. Kenya 6. Tanzania 7. Indien Världsdelar 8. Asien 9. Europa Öknar 10. Sahara 11. Gobiöknen 12. Atacamaöknen Hav 13. Atlanten 14. Stilla havet 15. Indiska oceanen 16. Medelhavet 17. Röda havet Skogar 18. Amazonas Bergskedjor 19. Anderna 20. Himalaya
Markera med siffra och punkt på kartan
Kopiering tillåten © Författarna och Gleerups Utbildning AB.
Vad kan du?
1. Varifrån kommer energin som driver jordens vädersystem?
2. Sätt ett kryss för de påståenden som stämmer.
Solstrålarna träffar en mycket större yta vid polerna än i tropikerna.
Solen står i zenit när solstrålarna faller rakt in mot jorden.
Under vårt sommarhalvår lutar norra halvklotet bort från solen.
Solen står i zenit vid ekvatorn vid vår- och höstdagjämning.
3. a. Hur rör sig luften i ett lågtryck?
b. Hur rör sig luften i ett högtryck?
c. På vilket sätt hänger lågtryck och högtryck ihop?
4. Vad kallas den årstidsvind som för med sig stora regnmängder in över Syd- och Ostasien?
5. a. Vilka klimatzoner delar man in jorden i?
b. I vilken klimatzon ligger Sverige?
6. Vilken betydelse har Golfströmmen för klimatet i Norden?
7. Para ihop varje klimatzon med rätt vegetationstyp.
polarklimat
tempererat klimat
subtropiskt klimat
tropiskt klima
a. regnskog, savann och stäpp
b. tundra
c. tajga och lövskog
d. öken
Resonera
Här nedanför finns fyra skrivuppgifter som går ut på att resonera om väder, klimat, klimatzoner och vatten. Välj minst en av dessa uppgifter och skriv en sammanhängande text.
Använd dina egna anteckningar och boken som utgångspunkt när du skriver. Ge exempel och beskriv ur olika perspektiv.
Klimat och väder
1. Resonera om likheter och skillnader mellan klimat och väder.
• Vad är specifikt för det vi kallar väder?
• Vad är specifikt för det vi kallar klimat?
• Vad har klimat och väder gemensamt?
• Vad tror du kan vara orsaken till att vi idag pratar lika mycket om klimatet som om vädret?
Dagar med högtryck och lågtryck
2. Här på de norra breddgraderna växlar ofta vädret från dag till dag. Detta beror på de högtryck och lågtryck som kommer in över Sverige och ger upphov till olika väder under årets fyra årstider. Utgå från den plats där du bor och jämför och resonera om:
• Vilka likheter och skillnader i vädret
upplever du en högtrycksdag i januari jämfört med en högtrycksdag i juli?
• Vad beror likheterna och skillnaderna på?
• Vilka likheter och skillnader i vädret
upplever du en lågtrycksdag i januari jämfört med en lågtrycksdag i juli?
• Vad beror likheterna och skillnaderna på?
Klimatets påverkan på vegetation och livsvillkor
3. Välj en av jordens fyra klimatzoner och resonera om hur temperaturen och nederbördsmängden i din valda klimatzon påverkar:
• tillgången till vatten för växter, djur och människor
• vilken sorts vegetation som växer där
• människans möjligheter att leva och försörja sig.
Tolka klimatdiagram
4. Du planerar att göra en resa till en plats du aldrig tidigare besökt och som ligger i en annan världsdel. Resonera om vilken nytta du kan ha av att kunna tolka ett klimatdiagram för denna plats utifrån:
• medeltemperatur
• nederbördsmängd
• lämplig tid på året att resa dit
• möjlighet att se och göra olika aktiviteter
Väder, klimat och vegetation - viktiga ord och begrepp
A. Träna på orden. Till höger om orden finns förklaringar till orden. Para ihop dem genom att skriva rätt ords siffra framför förklaringen.
1. avdunstning
2. ekvatorn
3. frontnederbörd
4. högtryck
5. inlandsklimat
6. kondensation
7. konvektiv nederbörd
8. kustklimat
9. lågtryck
10. monsunvindar
11. orografisk nederbörd
12. passadvindar
13. permafrost
Nederbörd som uppstår när fuktig luft från havet pressas upp över till exempel bergskedjor.
En tänkt linje som går runt hela jordklotet och ligger lika långt från Nordpolen som från Sydpolen.
Vindar i Asien som på sommaren blåser in över land och på vintern blåser ut mot havet.
Nederbörd som uppstår när en varm luftmassa möter en kall luftmassa.
En havsvind i tropikerna som blåser mot ekvatorn.
När ett flytande ämne omvandlas till gas, till exempel när vatten omvandlas till ånga.
Ett område i atmosfären där lufttrycket är lägre än i omgivningen.
Klimat på platser långt från havet. Det utmärks av stora skillnader mellan dag och natt samt mellan sommar och vinter.
Mark som är frusen året runt.
När gas (vattenånga) omvandlas till flytande form genom avkylning. Kallas också molnbildning.
Nederbörd som uppstår när solen värmer luft som stiger och sedan kyls av på hög höjd.
Ett område i atmosfären där lufttrycket är högre än i omgivningen.
Nederbörd som uppstår när fuktig luft från havet pressas upp över till exempel bergskedjor.
14. polarklimat
15. polcirkel
16. regnskog
17. savann
18. sommarsolståndet
19. taigan
20. tropikerna
21. tundra
22. vintersolståndet
23. vändkretsarna
24. zenit
25. öken
Klimat på platser där ingen av årets månader har en medeltemperatur över 10 grader.
Den tidpunkt på året då solen står som högst på himlen och dagen är som längst.
Den punkt på himlen som är rakt ovanför den plats där man står. När solen står i zenit bildas inga skuggor.
Skog som är grön året om och växer i områden med mycket regn.
Ett kallt slättlandskap utan träd som ligger i de nordligaste delarna av Asien, Europa och Nordamerika.
Ett torrt område i tropikerna där det växer gräs, buskar och gles skog.
Ett område som får mycket lite nederbörd och därför har gles eller ingen växtlighet.
En tänkt linje cirka 66,5 grader norr och söder om ekvatorn. Norr om den norra polcirkeln och söder om den södra kan solen vara uppe eller nere ett helt dygn.
Den tidpunkt på året då solen står som lägst på himlen och dagen är som kortast.
Områdena runt ekvatorn, mellan norra och södra vändkretsen. De utmärks av ett varmt klimat.
Det stora barrskogsbälte som ligger i de norra delarna av Asien, Europa och Nordamerika.
Parallellcirklar cirka 23,4 grader norr och söder om ekvatorn. Mellan dessa kan solen stå i zenit.
B. Här återkommer orden från övning A. Prova nu att använda dem själv – sätt in dem i meningarna nedan. Du kan behöva böja orden för att de ska passa in.
inlandsklimat kustklimat frontnederbörd kondensation
avdunstning orografisk nederbörd passadvindar lågtryck högtryck ekvatorn monsunvindar permafrost konvektiv nederbörd
1. I tropikerna bidrar stark solinstrålning till kraftig från mark och vatten.
2. Den tänkta linje som delar jorden i en nordlig och en sydlig halva kallas
3. När kall luft från Atlanten möter varmare luft över Skandinavien kan det bildas
4. När ett ligger över Sverige är vädret ofta torrt och soligt.
5. I centrala Asien är temperaturskillnaderna stora mellan vinter och sommar, vilket är typiskt för
6. När fuktig luft kyls av och moln bildas sker
7. En varm eftermiddag i tropikerna kan stigande luft ge kraftiga regnskurar som kallas
8. I Storbritannien är vintrarna mildare än i inlandet i Östeuropa tack vare landets
9. När ett rör sig in över Sverige ökar molnigheten och det börjar ofta regna.
10. I Indien förändras vädret kraftigt när för med sig regn under sommaren.
11. Längs Andernas västsida faller stora mängder regn när fuktig luft pressas uppåt och bildar
12. I tropikerna rör sig luften ständigt mellan ekvatorn och vändkretsarna genom
13. I norra Kanada finns stora områden med där marken är frusen året runt.
tundra zenit taigan
vändkretsarna tropikerna polcirkeln
vintersolståndet öken polarklimat regnskog savann sommarsolståndet
14. På Grönland råder , där ingen månad är särskilt varm.
15. I Amazonas breder ut sig med tät grönska och rik nederbörd året om.
16. I delar av östra Afrika breder öppna gräsmarker med enstaka träd ut sig i det som kallas
17. Den längsta dagen på året infaller vid .
18. Det stora barrskogsområdet i norra Europa och Asien kallas .
19. Områdena runt jordens mitt med varmt klimat året om kallas
20. I de nordligaste delarna av Europa och Asien breder det trädlösa landskapet som kallas för ut sig.
21. Den kortaste dagen på året infaller vid
22. Mellan kan solen stå rakt över en plats någon gång under året.
23. När solen står rakt ovanför en plats mitt på dagen sägs den stå i .
24. I Kiruna, som ligger norr om , är solen uppe hela dygnet under delar av sommaren.
25. Sahara är ett exempel på en där det faller mycket lite regn under året.
Utkik – mest använda läromedlet i SO
Utkik är Sveriges mest använda läromedel i SO-ämnen på högstadiet!
I Utkik finns många texter och uppgifter som tränar mot målen i kursplanen. Bilder, ord och frågeställningar inspirerar till arbete med elevernas förförståelse.
• Lyfter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
• Stora möjligheter att arbeta med elevernas förförståelse
• Fördjupning & metod-uppgifter som tränar mot målen i kursplanen
• Debatt- och faktarutor och många elevuppgifter
Utkik 7–9 – lässtöd och ordövningar
Utkik 7–9 – lässtöd och ordövningar iinnehåller kopieringsunderlag som är direkt kopplade till Utkik grundböcker. Arbetsbladen stöttar elevernas läsning av texten i grundboken och ger dem möjlighet att träna på viktiga ord och begrepp.
Lässtödet innehåller före-, under- och efterövningar till varje kapitel. Övningarna utgår från ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och varje elev kan arbeta utifrån sin egen nivå. Eleverna får stöd att anteckna ord eller meningar som hjälper dem att förstå och strukturera innehållet i grundbokens texter. Därefter finns ett kort test som fångar det viktigaste i kapitlet och några längre utredande frågor som befäster elevernas kunskaper.
Sist till varje kapitel finns ordövningar som utgår från kapitlets viktiga ord och begrepp och förklaringar till dem.
• Arbetsblad som stöttar eleverna att hitta och förstå det viktigaste i kapitlet
• Test till varje kapitel för att följa upp kunskaperna
• Övningar som tränar kapitlets viktiga ord och begrepp
Utkik 7-9 Religion – lässtöd och ordövningar utkom i november 2025. Lässtödet till övriga SO-ämnen kommer under 2026.
Det finns mer att upptäcka
Det här smakprovet består av en utvald del av den kompletta boken, för att du som lärare ska kunna utvärdera innehållet före köp. Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta Gleerups kundservice på 040-20 98 10 eller via gleerups.se
Beställ den riktiga boken
Vid beställning av boken ange ISBN 978-91-511-2062-1