Arkad återberättade klassiker, årskurs 7-9, smakprov

ARKAD

Återberättade klassiker

Läsförståelse och litteraturhistoria

Magnus Johansson

ARKAD

Återberättade klassiker

Läsförståelse och litteraturhistoria

Magnus Johansson

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö Kundsupport tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Arkad Återberättade texter

© 2024 Magnus Johansson och Gleerups Utbildning AB

Gleerups grundat 1826

Redaktör Inger Blomquist, Marléne Andersson

Formgivning Carolin Frick Lönegård & Co

Illustratör Matilda Petersson

Omslagsillustration Matilda Petersson

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-511-1059-2

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus

Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus

Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Förord

Någon förlorar sin bästa vän i ett krig. En pojke blir kriminell fast han inte vill. Två personer blir förälskade i varandra fast de inte får. En person vaknar – och har förvandlas till en insekt. En forskare skapar en människa av likdelar. En ung kvinna vägrar låta omgivningen bestämma hur hon ska leva. Någon vill hämnas sin mördade far. Någon drömmer om att bli hjälte.

Det där är några exempel på innehållet i det som kallas klassiker – det vill säga berättelser som funnits länge och som många tycker är bra. I den här boken får ni läsa 24 sådana klassiker, i versioner som skrivits just för er.

Varför ska ni göra det? Jo:

• Det är spännande, intressanta, roliga och ibland otäcka historier som ni kan lära er mycket av – till exempel att det alltid finns människor som tänker och känner som ni.

• Vuxna runt om i världen känner till de här berättelserna och personerna – och vi vill att ni också ska göra det.

• När ni läser texterna och arbetar med uppgifterna tränar ni läsförståelse och fyller på era ordförråd.

• Ni får kunskaper om litteraturens historia.

Innehållsförteckning

Antiken

Tiden mellan cirka år 800 f.Kr. och cirka 500 e.Kr. kallas i västerländsk historia för antiken. Ordet antik betyder ”gammal” och används i många sammanhang – antikviteter är till exempel gamla föremål.

Tiden

Det Europa vi känner idag föddes i Grekland under den här tiden. En viktig orsak till att det startade just där var handeln. Folk från andra länder kom till Grekland för att köpa och sälja saker och grekerna själva for iväg och skaffade sig kolonier, det vill säga gjorde andra områden runt Medelhavet till sina. Mötena med andra kulturer gav idéer och inspiration.

Grekland bestod av många självstyrande städer, så kallade stadsstater. Grekerna talade samma språk och såg sig därför själva som en gemensam grupp, men det var vanligt med krig mellan stadsstaterna. När grekerna hotades av fiender utifrån höll de dock oftast ihop. En slags demokrati infördes i Aten, men det var bara fria män som hade rösträtt. Vetenskapen blomstrade och gav svar på frågor om hur världen fungerar. Men religionen var också viktig. Bland det värsta människan kunde göra var att drabbas av hybris, det vill säga tro att man var lika bra som gudarna.

ligger i nuvarande Turkiet). Orsaken till kriget är att grekerna vill hämnas. Den trojanske prinsen Paris har nämligen rövat bort Helena, drottningen av Sparta. Striden står till slut mellan de bägge sidornas främsta krigare: greken Akilles och trojanen Hektor. Akilles vägrar först delta, men när hans kusin klär ut sig till Akilles och dödas av Hektor, då blir Akilles rasande …

är en fortsättning på Iliaden. En av grekerna seglar hem från kriget. Han heter Odysseus och är kung på ön Ithaka. Odysseus har varit kaxig och havsguden Poseidon har därför straffat honom genom att låta hans skepp komma vilse. Odysseus råkar ut för många obehagliga äventyr – han hamnar till exempel hos enögda jättar och hos en trollkvinna som förvandlar hans besättningsmän till grisar. Efter tio år kommer han till sist hem, men där väntar nya strider.

Berättandet

Mycket få människor var läskunniga under antiken. De mötte istället litteraturen som teaterpjäser och som upplästa dikter och historier från kringresande yrkesberättare.

Två sådana historier tillhör världens mest kända: Iliaden och

Odysséen. Den som fått äran att stå som författare är Homeros. Vissa säger att han var blind, andra menar att han aldrig funnits. Men historierna finns. De är skrivna på vers, det vill säga de följer en viss bunden rytm. Det gjorde berättelserna lättare att minnas.

Homeros skrev alltså ner några av de historier som människor berättade för varandra. Men det innebar inte att han skrev böcker. Vid den här tiden skrev man på långa rullar av papyrus (som gjordes av ett slags gräs) eller pergament (djurskinn) och allt skrevs förstås för hand.

Antikens greker delade in litteraturen i tre genrer, tre grupper: epik, dramatik och lyrik. Epik var en längre berättande dikt som ofta skildrade en hjältehistoria – till exempel Iliaden och Odysséen Lyrik var dikter som beskrev känslor och stämningar. Dramatik var teaterpjäser.

En berömd grekisk lyriker från den här tiden är Sapfo, som levde ungefär 600 år f.Kr. Man tror att hon skrev cirka 500 dikter, men bara delar av dem finns bevarade. Flera av dem innehöll kärleksförklaringar till kvinnor. Sapfo levde på ön Lesbos och därifrån kommer uttrycket ”lesbisk kärlek”.

Dramatiken var lika viktig för människor under antiken som film och tv är för oss idag. En viktig dramaförfattare var Sofokles, och en av hans teaterpjäser heter Kung Oidipus. Det är en typisk tragedi, eftersom den bygger på gamla myter och slutar olyckligt. Aristofanes pjäs Lysistrate är däremot en komedi. Sofokles och Aristofanes är två av flera exempel på dramatiker från antiken som skulle komma att påverka författandet i tusentals år framöver.

Kung Oidipus

När Oidipus är nyfödd får hans föräldrar, kungen och drottningen i staden Thebe, höra en fruktansvärd spådom: Oidipus kommer att döda sin far och gifta sig med sin mor. Därför låter de en herde lämna sonen i vildmarken så att han ska dö. Men herden lämnar i hemlighet den lille pojken till ett annat par, som tar hand om honom som sin egen son. Slutet gott, allting gott? Absolut inte. Oidipus kommer inte undan sitt öde. Han växer upp och så småningom går spådomen i uppfyllelse. Bered dig på ett riktigt tragiskt slut!

Lysistrate

tragedi

En allvarlig teaterpjäs som slutar olyckligt.

komedi

En rolig teaterpjäs som slutar lyckligt.

Några kvinnor i Aten och Sparta är trötta på sina män. Orsakerna är två: männen bara krigar och kvinnorna har inget att säga till om. Kvinnorna bestämmer sig för att kärleksstrejka, det vill säga vägra ha sex med sina män så länge kriget pågår. Männen gnäller och skäller och försöker lura kvinnorna tillbaka. Men kvinnorna är smartare. De lyckas till och med ta kontroll över Atens ekonomi. Hur tror du att det går? Vi sa ovan att det var en komedi, och det ger dig en ledtråd.

att fnysa

Att andas ut luft genom näsan så att det hörs, för att visa att man tycker att något är dåligt. ödesdiger

Med stora risker och faror, kan leda till att något hemskt händer.

Iliaden, Homeros

Nu ska ni läsa en kort version av Iliaden, skriven av Homeros. Han berättar egentligen bara om det som händer under krigets sista veckor, men de som lyssnade på Iliaden under antiken visste också precis vad som hade hänt innan och hur det sedan slutade. Det vet förstås inte ni, och därför berättar vi här hela historien om det som kallas Det trojanska kriget.

Två gudar skulle gifta sig. Alla de andra gudarna hade bjudits in till bröllopet – utom Eris, osämjans gudinna. Osämja betyder ungefär ”att vara ovänner”, så du förstår nog varför man ville undvika att ha just henne med på ett bröllop. Eris blev rasande och hämnades genom att rulla in ett guldäpple i festlokalen. På äpplet fanns en inskription som sa att äpplet skulle ges till den allra vackraste gudinnan.

Tre gudinnor började genast bråka om vem av dem som var snyggast. Det bestämdes att en vanlig människa skulle bli domare. Uppdraget gavs till den unge Paris. Han var prins av Troja, en stad som låg på andra sidan havet, i nuvarande Turkiet.

– Välj mig, ropade Hera till Paris, så gör jag dig till kung över hela världen!

– Äh, vadå kung, fnyste Athena. Om du väljer mig, då ska jag göra dig till världens starkaste krigare. Ingen kommer någonsin att kunna besegra dig!

– Men om du väljer mig, viskade Afrodite, då ska jag se till att du blir älskad av den vackraste kvinnan på jorden.

Ett svårt val, kan man tycka. Men det tyckte inte Paris. Utan att tveka gav han äpplet till Afrodite. Det skulle visa sig vara ett ödesdigert beslut.

Den vackraste kvinnan på jorden hette Helena. Afrodite höll sitt löfte: hon såg till att Helena blev förälskad i Paris och rymde med honom till Troja. Det här blev riktigt lyckat, tänkte Paris – men oj så fel han hade. Helena var nämligen redan gift med Menelaos, kung av Sparta. Och Menelaos blev ursinnig. En ung man som

Sparta var en stadsstat som tävlade med Aten om att vara mäktigast i det grekiska området under antiken. Sparta var också känd för att utbilda särskilt tuffa krigare som kunde stå

ut med smärta och svåra förhållanden. Därifrån har vi fått ordet spartansk. Ett hem som är spartanskt är väldigt enkelt och innehåller bara det som är absolut nödvändigt.

stjäl hans drottning – och sedan tror att han ska komma undan med det? Inte en chans. Han samlade raskt ihop en väldig armé och seglade till Troja för att hämnas.

Menelaos gnuggade händerna av förtjusning när han beskådade sin krigshär. Den var nämligen mycket imponerande. Där fanns till exempel Agamemnon, som var den mäktigaste kungen i dåtidens Grekland och som nu fick det högsta befälet över de grekiska styrkorna. Efter en hel del övertalning hade också ”den mångförslagne Odysseus” gått med på att följa med. Förslagen betyder ungefär listig, och det var precis vad Odysseus var. Dessutom var han kung över ön Ithaka. Viktigast av alla var dock hjälten och krigaren ”den snabbfotade Akilles”, som under kriget som följde passade på att inta tjugotre andra städer. När han var liten hade hans mamma doppat honom i floden Styx, som rann genom dödsriket. Vattnet hade gjort honom osårbar, utom på ett ställe: hälen som hans mamma hade hållit honom i.

gnugga händerna

Ett idiom som betyder ungefär ”vara väldigt nöjd”.

Historien om hur Akilles doppades i floden Styx har gett oss uttrycket akilleshäl, som betyder ungefär ”svag punkt”. Om du är bra på allt i skolan utom slöjd, då kan man säga att slöjd är din akilleshäl.

Men att inta Troja visade sig vara svårare än grekerna tänkt sig. Staden var omgiven av höga murar som gjorde den lätt att försvara. I nio år försökte den grekiska armén ta sig in utan att lyckas. Och inte blev det bättre av att gudarna roade sig med att lägga sig i striderna. Guden Ares klev till exempel ibland ner och slogs på trojanernas sida.

Motgångarna gjorde de grekiska soldaterna mer och mer irriterade. Under krigets tionde år blev dessutom den högsta ledaren Agamemnon och den största hjälten Akilles osams. Och det är här som Iliaden egentligen börjar.

Bråket mellan Agamemnon och Akilles började med att Agamemnon och hans män plundrade en mindre stad i närheten. Som krigsbyte tog han två unga kvinnor. En av dem, Kryseis, behöll han själv och den andra, Briseis, skänkte han till Akilles. Kryseis far, som var präst och hade särskilt god kontakt med guden Apollon, gick till Agamemnon och bad om att få tillbaka sin dotter. Agamemnon vägrade och då straffade Apollon grekerna genom att skjuta in pestsmittade pilar i deras läger. Soldaterna blev sjuka och Agamemnon kände sig tvungen att återlämna Kryseis. Men samtidigt tog han tillbaka Briseis.

– Men du gav henne till mig, sa Akilles upprört. Det var en present.

– Jaja. Men jag blev av med mitt byte och något måste jag ju vinna, sa Agamemnon.

att inta

Ta makten över något, en stad eller ett område. I andra sammanhang kan det ha andra betydelser, till exempel att äta eller dricka något.

krigsbyte

Ordet byte kan ha flera betydelser. Här betyder det ungefär ”något som man har stulit”. Ett krigsbyte är alltså något man stulit från fienden under ett krig.

upprörd

Ha starka negativa känslor, vara arg över något man tycker är dåligt

bitter

Vara arg och besviken för att något inte blev som man ville. Att ”ångra något bittert” innebär att man ångra sig väldigt mycket och länge.

– Men jag tycker om henne.

– Det spelar ingen roll. Det är jag som bestämmer här.

– Jamen ta henne då, sa Akilles. Men då kan du glömma att jag tänker slåss.

Det här var förstås en katastrof för grekerna. Akilles var lika viktig för dem som vinden är för en seglare. Utan Akilles kunde grekerna lika gärna packa ihop sina vapen och segla hem igen.

Agamemnon ångrade sig bittert och började fjäska för Akilles. Han gav Akilles massor av presenter: tvåhundrasextio kilo guld, tolv hästar, tjugo blanka jättekastruller och sju vackra kvinnor. Men Akilles bara satt där, med bortvänt huvud och vägrade lyssna.

Det fanns bara en enda person i världen som Akilles lyssnade på nu: Patroklos.

Patroklos var Akilles kusin och allra bästa vän. Akilles ego var enormt, men kärleken till Patroklos var större. Kanske var det därför som Akilles gick med på att låna ut sin rustning till Patroklos.

Rustningen var tillverkad av en trollkarl och påstods vara så stark att den kunde stå emot allt. Därför kände sig Patroklos trygg och kaxig när han gick ut i striden. Men då hade han inte räknat med att han skulle möta Hektor.

Hektor var storebror till prins Paris och trojanernas störste krigshjälte. Han var med andra ord deras motsvarighet till grekernas Akilles. Hektor beskrivs som lugn och trevlig, men när han nu såg sin huvudfiende på slagfältet blev han vansinnig av ilska och dödade – med lite hjälp av gudarna – Patroklos. Hektor stal också Akilles rustning och lämnade Patroklos naken.

När Akilles fick höra om detta blev han överväldigad av sorg. Han grät och skrek och slet sitt hår och det fick tårarna att flöda hos hela den grekiska armén. Ja, så mycket grät de att marken blev alldeles våt.

Akilles bestämde sig för att sluta strejka. Han gav sig ut på slagfältet och letade upp Hektor som nu bar Akilles rustning. Hektor jagades runt stadsmuren tre varv innan Akilles dödade den trojanske hjälten genom att utnyttja en svag punkt i rustningen, nämligen halsen. Som hämnd för mordet på Patroklos släpade han Hektors kropp efter sin häst. Hans plan var att sedan lämna den döda Hektor till hundarna, men när Hektors far bad på sina bara knän om att få begrava sin son, mjuknade Akilles och överlämnade kroppen.

Hektors död innebar inte slutet på kriget. Trojanerna fick hjälp av bland annat några amasoner, kvinnliga krigare från ett matriarkat –det vill säga ett samhälle som styrs av kvinnor. Med stor möda lyckades Akilles besegra dem, men till slut föll också han. Hektors lillebror, Paris, sköt en pil som träffade Akilles häl.

Ett matriarkat är alltså ett samhälle där kvinnorna styr. Motsatsordet är patriarkat I ett sådant samhälle är det männen som har mest makt. Vilket av orden tror ni ger flest träffar om man söker på dem på nätet?

Läget såg nu bistert ut för grekerna. Hur skulle de klara sig utan sin främste krigare? Var det kanske dags att ge upp?

Då fick den listige Odysseus en idé. Grekerna byggde en jättelik trähäst som Odysseus gömde sig inuti, tillsammans med några soldater. Resten av armén låtsades ge upp och segla hem, men i själva verket gömde de sig i en vik i närheten. Sedan spred Odysseus ut ett rykte om att hästen var magisk. Om trojanerna lyckades få in den i staden så skulle Troja aldrig kunna besegras. Trojanerna gick på bluffen, släpade in hästen i staden genom att riva en del av muren och ordnade en segerfest. På natten smög Odysseus ut ur hästen och öppnade portarna. Den grekiska armén stormade in och tog sina nu ganska onyktra fiender med överraskning. Det blev en mycket blodig slutstrid, som slutade med att hela Troja brändes ned.

Men den sköna Helena då? Hur gick det för henne?

Jo, när Menelaos såg henne igen, för första gången på tio år, då smälte hans hjärta. Han förlät henne, tog med henne ombord på sitt skepp och seglade hem till Sparta igen.

Is kan smälta och bli till vatten. Till och med järn kan smälta om det blir tillräckligt varmt. Men ett hjärta? Jodå: det här är en metafor, och i sådana är det mesta möjligt.

Menelaos hjärta var hårt – han var alltså jättearg på Helena och kände ingen kärlek till henne. Men när han såg henne igen blev hjärtat mjukare, som is som smälter.

Den här händelsen har gett upphov till uttrycket ”trojansk häst” eller ”trojan”, som bland annat används om datavirus.

Vad handlar det om?

1. Kriget mellan Grekland och Troja började med ett bråk på ett bröllop. Vad gällde bråket?

2. Kung Menelaos satte igång kriget mellan grekerna och Troja. Varför gjorde han det?

3. Grekerna försökte ta sig in i Troja i nio år, utan att lyckas. Vad var det som gjorde det så svårt?

4. Inga svärd eller pilar kunde skada Akilles –om man inte träffade hans häl. Varför var just hälen hans svaga punkt?

5. Kung Agamemnon och krigaren Akilles blev osams under krigets tionde år. Varför?

6. Hektor dödade Patroklos, men han trodde nog att han dödade Akilles. Vad var det som gjorde att han tog fel?

7. Kriget avgjordes av Odysseus. Han kom på ett smart trick där grekerna lurade trojanerna. Hur gjorde de?

Tänk vidare och diskutera

1. Hybris innebär att man tror att man är bättre än man egentligen är. I antikens Grekland var det en dödssynd. Man menade att det var detsamma som att tycka att man var lika mäktig som en gud, och i berättelserna gick det ofta dåligt för de som drabbades av hybris. Kan ni hitta något exempel på det i Iliaden?

2. Paris fick tre erbjudanden från gudinnorna: han valde mellan att få makt över hela världen, att bli osårbar (det vill säga få evigt liv) eller att få kärlek från den person han helst ville ha. Vad skulle ni välja?

3. Här är åtta exempel på personer/gudar som spelar en viktig roll i Iliaden: Eris, Afrodite, Helena, Briseis, Menelaos, Akilles, Hektor och Odysseus.

a. På vilket sätt påverkar kvinnorna/ gudinnorna handlingen? Tänk på vad de gör och på vilka egenskaper de har.

b. På vilket sätt påverkar männen handlingen? Tänk på vad de gör och på vilka egenskaper de har.

c. Ni upptäckte nog att det fanns skillnader mellan mäns och kvinnors roller i Iliaden. Hur mycket av de skillnaderna känner ni igen från moderna filmer?

4. Försök hitta tre saker i Iliaden som pekar på att den berättelsen skapades i antikens Grekland. Ta hjälp av fakta i avsnittet Antiken.

Ord och uttryck

1. Det fanns nog en del ord i berättelsen som ni tyckte var svåra. Några av dem gav vi förklaringar till, antingen i texten eller i marginalen bredvid. Hur många minns ni? Försök förklara dem tillsammans. Titta i texten igen när ni behöver.

en osämja ett krigsbyte att fnysa att gnugga händerna

att inta förslagen ödesdiger bitter upprörd

2. När det inte finns någon förklaring kan man ändå lista ut ungefär vad ett okänt ord betyder genom att titta på sammanhanget eller på de delar som ordet består av. Arbeta enskilt – leta upp fem sådana i texten och se till att ni förstår ungefär vad de betyder. Använd ordbok om ni behöver. Läs sedan upp meningarna som orden står i för en kompis och kolla om hen förstår dem. Om din kompis inte gör det: förklara hur du räknade ut betydelsen.

Läsförståelse och litteraturhistoria i en och samma bok! I Arkad Återberättade klassiker, läsförståelse och litteraturhistoria hittar du just det. Här får eleverna möta några av den västerländska litteraturhistoriens mest kända berättelser och karaktärer, liksom de epoker verken har kommit till i.

Varje kapitel inleds med ett uppslag där epoken kort presenteras. Därefter följer oftast tre återberättade romaner. Till varje berättelse finns övningar under rubrikerna:

• Vad handlar det om?

• Tänk vidare och diskutera

• Ord och uttryck

Även svensk litteraturhistoria presenteras i ett lite längre avsnitt. Där görs också kopplingar till svenska språkets historia.