Maskiner och teknik_ME

Du och jobbet

som maskinförare

MASKINER OCH TEKNIK

INNEHÅLL

DU OCH JOBBET SOM MASKINFÖRARE ELLER ANLÄGGARE

– MASKINER OCH TEKNIK

• Introduktion: NÖDEN ÄR UPPFINNINGARNAS MODER 3

• Inledning 4

• I kapitel 1: MASKINERNAS HISTORIA OCH UTVECKLING 6

• I kapitel 2: FÖRARBEHÖRIGHETER 18

• I kapitel 3: FORDONS- OCH TRAFIKREGLER FÖR ANLÄGGNINGSMASKINER 22

• I kapitel 4: ARBETSMILJÖREGLER OCH BEHÖRIGHETER ANLÄGGNINGSMASKINER 30

• I kapitel 5: TEKNIKEN 46

• I kapitel 6: ATT ARBETA MED ANLÄGGNINGSMASKINER 74

• I kapitel 7: HJULLASTARE 90

• I kapitel 8: GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE 102

• I kapitel 9: TELESKOPLASTARE 128

• I kapitel 10: BANDSCHAKTARE 132

• I kapitel 11: VÄGHYVEL 136

• I kapitel 12: SUPERSTORA MASKINER 140

• I kapitel 13: DRIVA EGET – ELLER VARA ANSTÄLLD 144

• ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 150

• ORDLISTA 152

• KÄLLOR 156

• FÖRETAG SOM LÅNAT UT BILDER 156

© 2024 Caroline Maino, Tomas Lindberg och Maskinentreprenörerna. Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt (1960:729). Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk är förbjudet. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Maskinentreprenörerna www.me.se, telefon: 08–762 70 65, mejl: infome@me.se

Redaktörer: Caroline Maino, Tomas Lindberg, Magnus Andersson

Författare: Caroline Maino och Tomas Lindberg

Foto: Dan Coleman om inget annat anges

Illustrationer: Shutterstock

Grafisk form: Göran Hagberg

Tryck: Exakta Print, 2024

ISBN: 978-91-988095-9-6

NÖDEN

ÄR

UPPFINNINGARNAS MODER

Nöden är uppfinningarnas moder, säger ett ordspråk som sägs komma från Lucius Apuleius. Han var författare och filosof och levde i romarriket. Han föddes för ungefär 1 900 år sedan, omkring år 124.

omkring 3 600 år tidigare började människan använda något som utvecklats sedan dess. Det har även använts i otaliga uppfinningar. Det var hjulet – uppfinningarnas uppfinning. Det allra första hjulet tror man kan ha varit en drejskiva som började användas för cirka 5 500 år sedan. En drejskiva är en skiva som snurrar. Den används för att forma runda föremål som vaser, krukor, muggar och skålar och ingen vet vem som uppfann hjulet. Men det räknas som en av människans allra viktigaste uppfinningar – den uppfinning som i princip all mekanik utgår ifrån.

Vi människor har genom alla tusentals år hittat på fler och nya användningsområden. När vi satte hjul på slädar fick vi kärror och vagnar. I dag hittar vi hjul i cykeln, bilen, tåget, spinnrocken, kvarnen, datorns hårddisk, klockor, svarvar och mycket mer.

Nu har utvecklingen fört oss till att vi kan gräva med maskiner som väger många ton och går att styra med en joystick. De går även att styra med datorer och göra precisionsarbeten med – och i maskinerna finns ett otal hjul. ◊

INLEDNING

I den här boken kommer du att få lära dig om maskinerna och tekniken när det gäller grävmaskin och grävlastare, hjullastare, bandschaktare, väghyvel och teleskoplastare.

boken är i första hand tänkt för dig som går en grundutbildning till maskinförare. Därför ligger fokus på maskintyperna grävmaskin och hjullastare som normalt ingår i en grundutbildning. Övriga maskintyper berättar vi mer översiktligt om.

Du kommer att få lära dig om regler och behörigheter både när det gäller jobbet och för anläggningsmaskinerna. Du behöver också känna till vad företaget har för ansvar och vad du själv har för ansvar. Vi kommer även att gå igenom vad som är viktigt för att ett företag ska kunna klara sig i branschen.

Du kommer dessutom att få lära dig de viktigaste delarna hos olika tekniska system. Du som maskinförare ska förstå grundläggande funktioner och vilka saker som du kan behöva kontrollera eller underhålla på maskinerna.

Men allra först får du lära dig lite historia om några maskiner och hur de har utvecklats genom tiderna. De flesta har en mycket lång historia, från hundra år och mer, ända till flera tusen år. ◊

MASKINERNAS HISTORIA OCH UTVECKLING

MASKINERNAS HISTORIA OCH UTVECKLING

Vad skulle våra maskiner vara utan hjul? Vad skulle vi människor vara utan hjul?

Vad skulle vi göra utan maskiner och motorer? Många av dagens tekniker och maskiner har långa historier – de uppfanns för hundratals och till och med flera tusen år sedan.

den moderna människan – homo sapiens – dök upp för ungefär 200 000 år sedan någonstans i Afrika. Några av dem blev förfäder till alla människor som lever på jorden idag. Genom årtusendena har människan uppfunnit och utvecklat saker och verktyg som har gjort att våra samhällen har utvecklats mer och mer.

För dig som ska bli maskinförare kan det vara roligt att veta att hjulet räknas som en av de grundläggande uppfinningarna som i stort sett all mekanik utgår ifrån. De maskiner du jobbar med går på hjul eller larvband som drivs framåt med hjälp av kugghjul. När du lyfter något med hjälp av block och talja finns det hjul även i den konstruktionen.

Hjul används i många saker förutom fordon – de finns i klockor, skottkärror, kvarnar, vattenhjul, fläktar, svarvar, cyklar, rullatorer, sjukhussängar, barnvagnar, tåg och mycket mer.

Tillsammans med skruven, kilen, hävstången och

lutande planet räknas hjulet till de fem enkla maskinerna. De är redskap som hjälper människan att utföra arbete, endast med hjälp en enkel kraft. Ofta räknas blocket dit också som en sjätte enkel maskin.

Redan för 5 000 år sedan lyckades egyptierna bara med hjälp av enkla maskiner bygga de egyptiska pyramiderna. Kom ihåg att ett enda stenblock väger flera ton och att i varje pyramid har flera hundra tusen stenblock pusslats ihop med väldigt hög precision.

Hjulet

för ungefär 5 500 år sedan började uppfinningarnas uppfinning att användas – det var hjulet. Det kan man se på gamla lertavlor från Mesopotamien som låg där Irak finns i dag. Tidigare använde människorna slädar när de ville transportera något tungt. När de började sätta hjul på slädarna fick de vagnar och kärror.

I början var hjulen till vagnar gjorda av trä som människorna formade till en rund skiva. De satte

Den svenska ingenjören Sven Wingqvist utvecklade en enkel konstruktion som bestod av en inre och en yttre ring,

I början var hjulen till vagnar gjorda av trä som människorna formade till en rund skiva.

ihop skivorna med trästänger och använde oftast fyra hjul under en vagn. För det mesta var det oxar eller åsnor som drog dessa tunga och klumpiga vagnar. Dragdjuren var inte snabba, men starka och gjorde ett bra jobb.

För ungefär 4 000 år sedan lärde man sig att göra hjul med ekrar. Den utvecklingen gjorde hjulen väldigt mycket bättre eftersom de blev lättare och fjädrade lite. Det gjorde det lättare att köra på ojämnt underlag. Dessutom kunde man sätta hjulen på lättare och mindre vagnar. Nu orkade hästar dra vagnarna och människorna kunde färdas mycket snabbare.

När man sen satte metallband på hjulen höll de längre. För cirka 2 500 år sedan började folkslaget kelterna att sko fälgarna med järn vilket gjorde hjulen ännu hållbarare.

LÄS MER OM HJULETS HISTORIA PÅ www.tekniskamuseet.se – sök på hjulet.

Kullager

en myra skulle kunna flytta en elefant – om den kunde använda kullagerteknik. Så effektiva är kullager för att hjälpa till att fördela vikt och att hindra att materialet slits. Det kände redan egyptierna till när de byggde pyramiderna för 5 000 år sedan och rullade stenblock på stockar. Stockarna var som ett slags kullager.

Under romarriket för 2 000 år sedan använde romarna enkla kullager när de ville flytta på eller vrida tunga saker som till exempel statyer.

De moderna kullagren började tas fram på 1800­talet i Tyskland. Då började man använda kullager i cyklar och symaskiner. Det man gjorde var att låta lösa kulor rulla i löpbanor i navet ett hjul. På det viset minskade man friktionen.

Men dessa kullager var inte tillräckligt hållbara när industrin utvecklades under 1800­talet. Den svenska ingenjören Sven Wingqvist utvecklade en enkel konstruktion som bestod av en inre och en yttre ring, Med hjälp av en särskild hållare hölls dubbla rader av kulor på plats mellan ringarna. Ringarna bildade sfäriska, alltså runda, kullager. Dessa sfäriska kullager blev 1907 starten för SKF, Svenska Kullagerfabriken. ◊

LÄS MER OM KULLAGER PÅ www.tekniskamuseet.se – sök på kullager.

MASKINERNAS HISTORIA OCH UTVECKLING

MOTORERNA

En viktig förutsättning för att du ska kunna köra arbetsmaskiner är förstås en motor. Förbränningsmotorn är den ena. Den andra typen är elmotorn. I det här avsnittet berättar vi lite historia om de olika motorerna. Vi börjar med förbränningsmotorn och fortsätter med elmotorn. Vi nämner också några nya tekniker för att driva en motor. Längre fram i boken kan du läsa om de olika maskinerna du lär dig använda i utbildningen och deras motorer.

den industriella revolutionen pågick i stort från 1760talet till 1840­talet. Under den perioden förvandlades Europa från att vara ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. I den första fasen var det ångmaskinen som gav kraft åt maskinerna.

Med den industriella revolutionen kom också en våg av uppfinningar. Bland de nya tekniska lösningarna fanns förbränningsmotorerna. De var – tillsammans med elektricitet och ångkraft – viktiga för att det moderna samhället kunde växte fram. I början av 1900­talet fanns mer än 200 olika sorters motorer.

Förbränningsmotorn

maskinerna. Men det fanns en viktig skillnad. I en ångmaskin förbränns bränslet utanför motorn. I en förbränningsmotor förbränns det inuti motorn. År 1886 tog den tyske ingenjören Carl Benz patent på den första bilen med förbränningsmotor. Patent innebär att man får ensamrätt på en uppfinning under en tid.

de första förbränningsmotorerna utvecklades omkring mitten av 1800­talet. I början var de ganska lika ång­

I en förbränningsmotor är bränslet oftast bensin eller diesel. I en bensindriven motor strömmar en blandning av bränsle och luft in i ett slutet kärl – en cylinder. I cylindern skapas hög temperatur och tryck. En elektrisk gnista från ett tändstift antänder bränsleblandningen. När bränslet exploderar trycks en kolv nedåt. Kolven drar runt en vevaxel, vilket får hjulet att snurra. En motor som drivs med diesel fungerar annorlunda. I den finns inget tändstift, utan bränslet

Carl Benz.

År 1886 tog den tyske ingenjören Carl Benz patent på den första bilen med förbränningsmotor.

självantänder av den värme som bildas när bränslet trycks ihop, komprimeras. Det var Rudolf Diesel som konstruerade dieselmotorn på 1890­talet.

De första grävmaskinerna drevs med ånga. Omkring sekelskiftet 1800 – 1900 ersattes ångan med förbränningsmotorer som gick på fotogen, bensin och diesel. Bensin var det vanligaste drivmedlet då. På 1940­talet fasades bensinmotorer ut från grävmaskinerna och diesel blev snart vanligast. Idag drivs de flesta arbetsmaskinerna med diesel.

I och med att fossila bränslen bidrar till växthuseffekten och jordens uppvärmning har även eldrivna och vätgasdrivna grävmaskiner börjat tillverkas.

Elmotorn

elbilens historia är äldre än förbränningsmotorns. Den allra första bilen var en elbil. I början av 1800­talet började flera vetenskapsmän i Europa att forska på batterier och motorer. Redan omkring 1830 visade uppfinnaren Robert Anderson från Skottland upp en elvagn. Den brukar betraktas som den första elbilen.

Omkring sekelskiftet 1800 till 1900­talen var elbilar mycket framgångsrika. I en hastighetstävling 1899 var belgaren Camille Jenatzy – Den Röde Djävulen – först med att köra ett fordon fortare än 100 km/h på land. Det gjorde han med sin elbil La Jamais Contente (som betyder Aldrig Nöjd).

Alexandra Gjesvang, Sveriges första kvinnliga körkortsinnehavare.

Elbilen La Jamais Contente.

Den första i Sverige tillverkade elektriskt drivna automobilen.

MASKINERNAS HISTORIA OCH UTVECKLING KAPITEL 1

Teslas första bil, Tesla Roadster, en sportig cabriolet som hade en banbrytande batteriteknik och elektriska drivlina.

En nackdel var att elbilarna inte kunde åka särskilt långt innan batteriet behövde laddas. När Camille Jenatzy hade kört 1 000 meter behövde batteriet laddas i 24 timmar.

Samtidigt hade förbränningsmotorerna en stor nackdel – för att starta dem behövde man snurra på en vev. I staden Detroit i USA dog en man när han fick sin käke avslagen av en startvev 1908. Bilen han skulle starta var en Cadillac. Företaget ville undvika fler olyckor och gav Charles Kettering uppdraget att hitta en lösning. År 1911 presenterade han en elektrisk startmotor för förbränningsmotorer. Den uppfinningen gjorde att elbilarna konkurrerades ut.

Eldrivna fordon försvann inte helt. Men det dröjde till i mitten av 1990­talet innan världens första massproducerade bil som var en elhybrid kom. Det var Toyota Prius som drevs av både elektricitet och en förbränningsmotor som gick på bensin. Sedan dess

har olika bilfabrikanter kommit med sina versioner av eldrivna bilar.

år 2008 kom Teslas första bil, Tesla Roadster, en sportig cabriolet som hade en banbrytande batteriteknik och elektriska drivlina.

Elbilen drivs av en elmotor som får ström från ett batteri. Batteriet laddas via en laddbox eller laddstation i det vanliga elnätet.

I dag fortsätter utvecklingen hos flera bilfabrikanter för att få fram elbilar som har möjlighet att köra långt. När det gäller eldrivna grävmaskiner har till exempel Caterpillar utvecklat en som väger 28 ton och Nasta/Hitatchi en som väger 17,5 ton. JCB, Komatsu, Hyundai Construction och Volvo CE utvecklar mindre grävmaskiner.

LÄS MER OM ELBILENS HISTORIA OCH UTVECKLING PÅ https://energyplaza.vattenfall.se/blogg/elbilens-historia-och-utveckling

Laddhybrid – plug in-hybridfordon.

FLER MOTORER

numera finns flera olika lösningar för motorer. Förbränningsmotorer och elmotorer har vi nämnt. Här nämner vi några till:

Laddhybrid – plug in-hybrid

Ett laddhybrid­fordon har två motorer: en förbränningsmotor och en elmotor. Precis som elbilar laddas ett batteri via elnätet. När elen i det laddningsbara batteriet är slut tar bensinmotorn över. Laddhybridens förbränningsmotor kan gå på antingen bensin eller diesel.

Elhybrid

Ett elhybridfordon drivs av både en förbränningsmotor och en elmotor – precis som laddhybriden. Skillnaden är att elhybriden använder förbränningsmotorn för att ladda el medan du kör.

När du bromsar kan det också generera el till batteriet. Men du kan inte ladda batteriet med sladd, eftersom elhybriden har ett mindre elbatteri. Koldioxidutsläppen blir lägre än för ett fordon med bara förbränningsmotor, men inte lika låga som för en laddhybrid­ eller elbil med större batteri.

När det gäller arbetsmaskiner har några tillverkare system där maskinens rörelseenergi kan omvandlas för att driva elektriska hjälpmotorer.

Vätgas

Ett fordon som går på vätgas kallas bränslecellsfordon eller vätgasfordon. Ett vätgasfordon har en vätgastank och en bränslecell i stället för batterier. I bränslecellen

Elhybridfordon.

Vätgasfordon.

omvandlas vätgasen till elström, värme och vattenånga. Elströmmen används till att driva elmotorn. Värmen ventileras bort och vattenånga blir till ofarliga avgaser. Fördelen jämfört med ett eldrivet fordon är att man kan köra mycket längre än med ett fordon som drivs med batteri. En annan fördel är att det går snabbt att tanka. Det har gjort att långtradare med vätgasmotor ofta anses som ett bättre val för att transportera gods än batteridrivna.

När det gäller arbetsmaskiner utvecklar Hyundai Construction Equipment världens första vätgasdrivna grävmaskin. Målet är att det ska finnas grävmaskiner i serieproduktion som drivs med bränsleceller.

Det tyska företaget Deutz utvecklar en vätgasmotor som istället har förbränningsmotor precis som bensinoch dieselmotorer. Skillnaden är att Deutz motor bränner vätgas i stället för diesel eller bensin. Resultatet är avgaser som inte innehåller gaser som driver på växthuseffekten. Målet för Deutz är att den första tunga maskinen med den nya vätgasmotorn ska finnas på marknaden i mitten av 2020­talet.

MASKINERNAS HISTORIA OCH UTVECKLING

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

oavsett om motorn drivs av diesel eller av bensin bildas avgaser som innehåller tusentals olika ämnen, bland annat koldioxid. Koldioxid är en förutsättning för allt liv på jorden. Samtidigt är det en så kallad växthusgas som bidrar till de klimatproblem vi har nu. Utan koldioxid kan vi inte överleva och utan växthuseffekten skulle jorden vara en kall och livlös planet.

Problemet med koldioxid är att den stannar i atmosfären i flera hundra år. Koldioxid och andra växthusgaser släpper in solens strålar. Men växthusgaserna lägger sig runt jorden som en filt – och under ”filten” blir det varmare, som inne i ett växthus.

koldioxid på två miljoner år. Vi människor har orsakat klimatförändringar.

Klimatförändringarna leder till att medeltemperaturen på jordklotet ökar. Det i sin tur är orsaken till allvarliga konsekvenser som till exempel värmeböljor, skogsbränder, torka, svåra regnoväder och att isar på glaciärer smälter vilket gör att havsnivån stiger.

I och med klimatförändringarna har kraven på att utsläppen från maskiner ska vara mer miljöanpassade ökat. Fler och fler vill ha emissionsfria arbetsmaskiner, alltså maskiner som inte släpper ut växthusgaser.

I Sverige står arbets­ och anläggningsmaskiner idag i början på 2020­talet för cirka 20 procent av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Enligt Trafikverkets prognos kommer andelen öka till 50 procent till 2050 om ingenting görs. ◊

LÄS MER OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ www.smhi.se – sök på klimatförändringar orsakade av människan.

LÄS MER OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ www.wwf.se – sök på klimatförändringar.

Växthusgaserna lägger sig runt jorden som en filt – och under ”filten” blir det varmare, som inne i ett växthus.

GRÄVMASKINEN

Människor har flyttat jord och sten i alla tider för att förbereda för boplatser, bruka marken eller få skydd mot naturens krafter. I och med den industriella revolutionen utvecklades sätt för att förenkla arbetet.

jordbrukare , gruvindustrin och byggföretag förstod snabbt att maskinerna gav nya möjligheter. I dag är det självklart att använda grävmaskiner vid anläggningsarbeten och byggen av olika slag. Att gräva för en husgrund för hand skulle ta många människors kraft i flera veckor. En grävmaskin kan göra jobbet på någon dag.

Leonardo da Vinci som föddes 1452 och dog 1519 var konstnär och uppfinnare från Italien. Han har målat världens kanske mest kända tavla, Mona Lisa, som hänger på museet Louvren i Paris. Han gjorde mängder med ritningar till hundratals uppfinningar – bland annat en grävmaskin. Den drevs av oxar. Som många av hans idéer användes de inte på hans tid. Han var alldeles för mycket före sin tid med sina idéer om flygande maskiner, fallskärmar, helikoptrar och glidflyg samt pansarfordon, väckarklockor, dykutrustning och mycket mer.

öppning var riktad uppåt. I botten av skopan fanns en lucka så att den kunde tömmas. Maskinen kallades höjdgrävare. Statens järnvägar, SJ, i Sverige köpte 1894 en sådan grävmaskin för att lasta malm i Gällivare. Den kunde lasta 50 kubikmeter i timmen.

De första grävmaskinerna användes i Nederländerna på 1600­talet. Det var mekaniska grävmaskiner som drevs av hästar på pråmar. Maskinerna grävde under vatten när kanalsystemen byggdes.

Göteborg byggdes upp under 1600­talet av holländare som är erkänt duktiga på att bygga kanaler. För att gräva stadens kanaler importerades en undervattensgrävmaskin år 1670.

I och med den industriella revolutionen utvecklades även grävmaskinen och 1837 i USA byggdes den första ångdrivna grävmaskinen. Den gick på räls och skopans

Stora ångdrivna mudderverk som gick på räls började användas i Europa i mitten av 1800­talet. Arbetet gick mycket fortare –men det gjorde att maskinerna inte var populära hos arbetarna.

grävmaskinerna kallades för brödtjuv, eftersom de tog jobben från de arbetare som tidigare grävde för hand. På 1920­talet började vajergrävmaskinerna att konkurrera ut den manuella arbetskraften även i Sverige. I början av 1930­talet var det depression och stor ekonomisk kris i Sverige och stora delar av världen. Det ledde till att statliga vägbyggnadsentreprenörer i Sverige inte fick använda grävmaskiner på den tiden. Arbetet skulle göras för hand för att fler människor skulle få arbete.

Men i det långa loppet var tiden över då grävarbeten gjordes för hand när hus, järnvägar, vägar och annat byggdes. Grävmaskinerna hade kommit för att stanna. ◊

LÄS MER OM GRÄVMASKINEN PÅ www.tekniskamuseet.se – sök på grävmaskin.

LÄS MER OM MASKINENTREPRENÖRERNAS, ME:s, OCH BRANSCHENS HISTORIA PÅ www.me.se – sök på historia.

Leonardo da Vinci.

foto : volvo

foto : tekniska museet

MASKINERNAS HISTORIA OCH UTVECKLING

HJULLASTAREN

Låt oss gå tillbaka till mitten av förra seklet, alltså för 70 – 80 år sedan.

På den tiden användes vanligtvis skyffel när grus eller schaktmassor skulle lastas på en lastbil. Det var ett tungt och tidskrävande arbete.

eftersom det byggdes många bostäder och vägar behövdes hjälpmedel som kunde göra arbetet med att lasta lättare.

Bröderna Lundbergs Mekaniska verkstad byggde i mitten av 1950­talet en traktor med ett hydrauliskt lastaggregat (läs mer om hydraulik i kapitel 5 Tekniken). När de hade problem med att få drivkraft till hjulen vände konstruktörerna på traktorn och satte lastaggregatet baktill på maskinen. Maskinen fick namnet ”baklastare” och styrdes med bakhjulen.

1954 tillverkade företaget Volvo sin första hjullastare, en av världens första med ett lyftarmssystem som

heter TP­länkage samt ett unikt redskapsfäste, vilket etablerade Volvo som ett av världens ledande företag för anläggningsmaskiner. Denna första hjullastare heter H10. Idag är hjullastare midjestyrda och hjulen är lika stora bak som fram.

De första hjullastarna hade stel ram och manuell växellåda. Utvecklingen gick rasande snabbt och på 1970­talet lanserades ramstyrda (midjestyrda) hjullastare. Den nya konstruktionen gjorde maskinerna smidigare. Hjullastarna fick även servostyrning, fyrhjulsdrift och hydrauliska växellådor. Många olika redskap har också utvecklats för hjullastaren. Det gör att de finns på de flesta arbetsplatser där gods eller material ska förflyttas eller hanteras. ◊

foto : tekniska museet

MASKINERNAS HISTORIA OCH UTVECKLING

GPS

Nu kommer vi till en uppfinning som inte har särskilt lång historia. Det handlar om GPS som är en förkortning av Global Positioning System.

på 1970 -talet utvecklades det första GPS­systemet i USA. Från början utvecklades det för att militären skulle använda det. Men sen många år är det fritt att använda systemet även för civilt bruk.

En GPS­mottagare får information från över 20 satelliter som ligger i banor runt jorden på mer än 20 000 kilometers höjd.

För att kunna visa på en karta var GPS­mottagaren finns kommer information från flera satelliter. Den har alltid kontakt med minst fyra satelliter. Med hjälp av matematiska modeller räknar en dator i GPS­mottagaren ut den exakta positionen.

Numera finns även GPS­mottagare som en del av maskinstyrningen i många av de arbetsmaskiner du kommer att jobba med. Längre fram i boken kan du läsa mer om hur en GPS arbetar.

Det finns även andra liknande system till exempel ryska Glonass, kinesiska Compass (Beidou­3) och europeiska Galileo. ◊

LÄS MER OM GPS PÅ www.tekniskamuseet.se – sök på GPS.

FÖRARBEHÖRIGHETER FÖR ANLÄGGNINGSMASKINER

Kärt barn har många namn. Maskinerna du arbetar med kan kallas mobila arbetsmaskiner, entreprenadmaskiner, anläggningsmaskiner eller bara maskiner. I boken använder vi oftast anläggningsmaskiner eller maskiner.

för att kunna jobba som maskinförare behöver du ha både kunskap och formella behörigheter. Till sådant som du behöver hör yrkesbevis eller utbildningsbok, B­körkort plus andra särskilda kurser beroende på vad du ska jobba med. Det går vi igenom i detta kapitel.

Yrkesbevis

Inom bygg och anläggningsbranschen ska alla som använder anläggningsmaskiner ha yrkesbevis eller elektronisk utbildningsbok, enligt kollektivavtalen. Kraven kan också komma från den som beställer jobbet. När du är klar med din grundutbildning får du en elektronisk utbildningsbok. Den ger dig rätt att som lärling köra maskinen under en fastställd kvalificeringstid.

Yrkesbevis får du när du har uppnått kvalificeringstiden och skaffat dig den praktiska och teoretiska kompetensen som behövs för att du ska kunna arbeta med en eller flera maskiner på egen hand.

Du som ska arbeta som maskinförare måste kunna göra jobbet på ett säkert och effektivt sätt med hög kvalitet. Du måsta ha rätt kunskaper och rätt utbildning. Du ska inte behöva riskera att bli sjuk eller råka ut för olycksfall på jobbet.

Arbetsmiljölagstiftningen ställer tydliga krav på arbetsgivaren. Det är arbetsgivaren som ska se till att du som anställd har tillräckliga kunskaper för att kunna arbeta säkert med maskinen. Arbetsgivaren ska också se till att du får rätt kompetens om du ska arbeta med en maskin som är ny för dig.

Även beställare och kollektivavtal ställer krav på att den som ska köra grävmaskin eller andra anläggningsmaskiner har kunskaper, utbildning och kompetens för det. Vilka kraven är varierar beroende på om föraren är egenföretagare eller anställd, vem som är beställare och var arbetet ska utföras.

I stort sett alla arbetsplatser inom bygg­ och anläggningssektorn omfattas av kollektivavtal. På arbetsplatser som omfattas av kollektivavtal mellan branschens parter ställs krav på att den som ska köra anläggningsmaskiner har:

• Godkänd grundutbildning.

• Elektronisk utbildningsbok eller yrkesbevis.

• Har fått behörighet att framföra maskin av utbildningsgivaren.

• Har påbörjad kvalificeringstid.

När du är klar med din utbildning kan ett par olika organisationer utfärda antingen utbildningsintyg eller yrkesbevis.

• BYN, Byggbranschens yrkesnämnd (www.byn.se) är den ena. Byn utfärdar yrkesbevis för byggnadsindustrins anläggningsmaskiner, till exempel grävmaskin och bandschaktare med flera.

• TYA, Transportfackets yrkes- och arbetsmiljönämnd (www.tya.se) är den andra organisation. Tya har yrkesbevis för vissa maskinslag, till exempel hjullastare och grävmaskiner med flera.

De två organisationerna godkänner varandras yrkesbevis. Det gör att du kan arbeta för företag både inom byggbranschen och transportbranschen.

Det finns olika vägar att gå för den som vill bli maskinförare. Oavsett vilken väg du väljer börjar du med någon form av grundutbildning.

Grundutbildningen görs på något av dessa sätt:

1. Gymnasieskolans bygg­ & anläggningsprogram. 2. Vuxenutbildning hos en godkänd utbildningsgivare som är godkänd av BYN, Byggbranschens yrkesnämnd.

3. Företagslärling, det innebär att ett företag ansvarar för din utbildning. Du jobbar på företaget som lärling samtidigt som du studerar BYN:s yrkesteori. Oftast sker denna utbildning på distans.

När du har en godkänd grundutbildning så är du lärling under en kvalificeringstid. Under den tiden skaffar du dig god körvana på de aktuella maskinerna.

Under kvalificeringstiden har din arbetsgivare ansvar för att du som lärling får en mångsidig träning i ditt blivande yrke. Du får möjligheter att pröva på och fördjupa dig i de arbetsmoment som branschen har bestämt.

När du har arbetat som lärling heltid i 24 månader kan du få ditt yrkesbevis som maskinförare.

Då får du ett yrkesbevis på de maskintyper som har ingått i din grundutbildning. Om du vill lära dig köra fler maskintyper kan du gå kompletterande utbildningar hos en godkänd utbildningsgivare. Du kan också göra de teoretiska delarna på distans och de praktiska momenten inom företaget du är anställd hos, under vissa förutsättningar. ◊

LÄS MER OM YRKESBEVIS PÅ www.byn.se – sök på yrkesbevis.

FÖRARBEHÖRIGHETER

B-körkort

för att få köra anläggningsmaskiner som räknas som motorredskap klass 1, behöver du förutom yrkesbevis eller en elektronisk utbildningsbok ha B­körkort. Motorredskap klass 1 är sådana fordon som har en tjänstevikt över 2 ton och som är konstruerade för att kunna köra fortare än 30 km/h.

För motorredskap klass 2 behöver du körkort med lägst behörighet AM eller traktorkort. Till dem räknas motorfordon som är konstruerade för att inte köra fortare än 30 km/h. Klass 2­fordon kan ha en tjänstevikt under 2 ton, men kan även vara tyngre.

På en del yrkesgymnasier kan du få delar av utbildningen till B­körkort under skoltiden. ◊

LÄS MER OM FÖRARBEHÖRIGHETER PÅ www.me.se – sök på förarbehörigheter.

Behörighetsutbildningar arbetsmiljöreglerna säger att det är din arbetsgivare som har ansvaret för att du som arbetstagare har aktuella kunskaper så att du kan undvika risker i arbetet. Det gäller oavsett vad du arbetar med. Det är också din arbetsgivare som står för kostnaderna i samband med din utbildning.

Kraven på att man ska ha gått en viss typ av utbildning eller kurs kan komma från myndighetsföreskrifter, olika branschkrav, beställarkrav, försäkringsbolag med flera.

Generellt brukar giltighetstiden på den här typen av utbildningar vara cirka fem år. Efter den tiden behöver de uppdateras eller göras om på nytt.

De flesta av utbildningarna går att registrera i systemet ID06 kompetensdatabas och blir då inlagda på ditt personliga ID06­kort. ◊

LÄS MER OM OLIKA KURSER PÅ www.me.se – sök på utbildning.

Här är exempel på kurser/utbildningar som är vanliga inom bygg- och anläggningsbranschen:

KURS/UTBILDNING BESKRIVNING KRAVSTÄLLARE

Arbete på väg

Steg 1.1 - 1.3

ADR 1.3

B randfarliga arbeten (Heta arbeten)

HLR, Första hjälpen och krisstöd

S afe C onstruction Training

S chaktansvarig säker schakt

S äkra lyft, lastkopplare och signalman

ESA I nstruerad person

EBR Kabelförläggning

EBR M askinförarintyg

Trafiksäkerhetskrav vid vägarbete.

Transport av farligt gods i begränsade mängder.

Trafikverket och vissa kommuner.

F inns även steg 2 och 3 för personal som är arbetsledare.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. E xempelvis för transport av extra bränsletank.

F örebyggande brandsäkerhet. F örsäkringsbranschen. E xempelvis arbeten med slipmaskiner, svetsning etc.

Kunskaper för att rädda liv och agera rätt vid olycka.

I ntroduktionsutbildning om säkerhet på bygget.

R isker och åtgärder vid schaktarbeten.

H antering av lyftredskap och olika lyftanordningar.

Elsäkerhet vid arbete med risk för elektrisk fara.

Byggmetoder för arbete med elkablar.

Byggmetoder och säkerhet linjebyggnad (kraftledningar).

A rbetsmiljöregler.

B ör uppdateras med cirka 1–2 års intervall.

Byggbranschen. Kursen är gratis och finns på olika språk.

A rbetsmiljöregler och beställare.

A rbetsmiljöregler Beställare

A rbetsmiljöregler Elsäkerhetsregler Beställare

Energibranschen Beställare

Energibranschen Beställare

Främst för arbetsledande personal.

A npassas utifrån målgrupp och typ av lyftanordningar.

E xempelvis maskinförare som arbetar med kablar i mark.

Kabelförläggning i mark.

M askinförare som deltar i linjebyggnad (resning av stolpar med mera).

FORDONS- OCH TRAFIKREGLER FÖR ANLÄGGNINGSMASKINER

FORDONS- OCH TRAFIKREGLER

När du kör anläggningsmaskiner i trafik och på allmänna vägar måste du följa vanliga trafikregler. Maskinerna måste också uppfylla krav på trafiksäkerhet och ha viss utrustning när du kör dem på allmän väg.

trafikförsäkring och fordonsskatt hör till sådana krav. Om du ska köra gods med maskinen gäller särskilda regler. Ska du flytta en maskin kan det i vissa fall krävas dispens, alltså tillstånd. Det är en del av det vi går igenom i det här kapitlet.

Anläggningsmaskiner – motorredskap Anläggningsmaskiner tillhör fordonsslaget motorredskap som delas in i motorredskap klass 1 och motorredskap klass 2. Ett motorredskap är i första hand gjort för att vara ett arbetsredskap eller för att flytta gods kortare sträckor.

Bandburna maskiner som bandschaktare och bandgrävmaskin är inte gjorda för att köras på allmän väg. Däremot är hjulgrävmaskin, grävlastare, hjullastare, teleskoplastare och väghyvel sådana maskiner som kan framföras i trafik. Därför måste de uppfylla vissa trafiksäkerhetskrav och ha en viss utrustning.

Bland annat krävs backspeglar, körriktningsvisare, färdbelysning, vindrutetorkare och reflexer. I alla motorredskap ska det också finnas en varningstriangel när de körs på allmän väg och om tjänstevikten är mer än 600 kg.

Trafikförsäkring

Trafikförsäkring krävs enligt trafikskadelagen för motorredskap klass 1 och för motorredskap klass 2 med tjänstevikt över 2 000 kg. Trafikförsäkringen ersätter skador som inträffat till följd av trafik med motordrivet

fordon. Även motorredskap klass 2 som har en tjänstevikt under 2 000 kg rekommenderas att ha en trafikförsäkring.

Fordonsskatt

Motorredskap som är eller bör vara registrerade och inte är avställda är skattepliktiga. Det finns olika skatteklasser som avgör hur mycket skatt som ska betalas för ett fordon. Hur hög fordonsskatten är bestäms av skattevikten. För ett motorredskap är det lika med tjänstevikten. Det är den som äger maskinen som ska betala skatten och registerhållningsavgift.

Inhägnat område

Arbetsmaskiner som endast används i ett inhägnat område, till exempel järnvägs­ eller fabriksområde, behöver inte vara registrerade. Om ett område kan anses som inhägnat eller inte avgörs i det enskilda fallet.

Motorredskap klass 1:

• Konstruerat för en hastighet över 30 km/h och får framföras i max 50 km/h.

• Registrerings­ och fordonsskattepliktigt.

• Ska vara utrustad med en KM­skylt (50­skylt).

• Körkort lägst behörighet B oavsett var det framförs.

• Påkopplad släpvagn ska vara registrerad.

• Motorredskap klass 1 med släp som klassas som trafiktraktor kräver c­kort för yrkesmässig användning.

Dessutom ska kontrollbesiktning ske utifrån fordonsförordningen:

• Första gången senast 48 månader efter den månad då fordonet

• första gången togs i trafik.

• Därefter senast 24 månader efter den månad då föregående fullständiga kontrollbesiktning utfördes.

Hjullastare och grävlastare är exempel på vanliga maskiner som kan vara registrerade som motorredskap klass 1.

Motorredskap klass 2:

• Konstruerat för en hastighet av max 30 km/h.

• Normalt inte registrerings­ och fordonsskattepliktigt.

• Ska vara utrustad med en LGF­skylt (långsamtgående fordon).

• Körkort lägst behörighet AM eller traktorkort.

• Påkopplad släpvagn behöver normalt inte vara registrerad.

• Ingen kontrollbesiktning utifrån fordonsförordningen.

En hjulburen grävmaskin är exempel på en vanlig maskin som kan vara registrerad som motorredskap klass 2.

I vissa fall gäller särskilda regler för motorredskap klass 2. Om de framförs med släpvagn och transporterar gods för annans räkning klassas de som trafiktraktor och blir därmed både registrerings­ och fordonsskattepliktiga. För annans räkning innebär att man har ett uppdrag från någon annan att göra något, till exempel om du kör din egen maskin lastad med grus till en byggarbetsplats. Även släpvagnen ska i det fallet vara registrerad. Dessutom krävs körkort med lägst behörighet B.

Även motorredskap klass 1 klassas som trafiktraktor när man transporterar gods för annans räkning. Ett motorredskap (och släpvagn) klassat som trafiktraktor har en annan skatteklass. Den innebär att skattebeloppet är betydligt högre än för en icke trafiktraktor.

Med motorredskap klass 1 och 2 med påkopplad släpvagn, får du transportera den utrustning och de redskap som behövs utan att maskinen klassas som trafiktraktor. Det kan exempelvis vara olika skopor, drivmedelstank och liknande. Det finns även vissa undantag för transporter av utrustning och produkter som sker inom lantbruk och skogsbruk.

FORDONS- OCH TRAFIKREGLER FÖR ANLÄGGNINGSMASKINER

Transportera redskap och material

I jobbet som maskinförare kommer du att behöva transportera redskap till maskinen och ibland annat material som behövs för jobbet du ska göra. Det kan du göra med släpfordon eller i skopan på maskinen.

Gods på motorredskap

Du får transportera gods på maskinen om du kör den på en väg, men bara om det handlar om en kortare sträcka.

Det betyder att du får ta med egen utrustning till maskinen i skopan under förutsättning att lasten är väl förankrad.

Till egen utrustning räknas till exempel:

• Andra redskap som skopor, gafflar med mera.

• Vägavstängningsutrustning.

• Verktyg och reservdelar med mera.

Oavsett vilket gods du transporterar med maskinen eller på en släpvagn ska lasten inte kunna ramla av. Anledningen är att det annars kan vara farligt för

medtrafikanter och allmänhet. Du behöver förankra lasten med exempelvis spännband som är tillräckligt starka. Transportera aldrig last om du är osäker på hur den kan förankras på ett säkert sätt eller om du saknar utrustning för det. Om det inte går får du undvika att köra på allmän väg eller plats.

Om du ska transportera så kallat farligt gods exempelvis en extra bränslebehållare till din maskin finns det särskilda regler du behöver följa. Det kan bland annat innebära att du behöver ha kunskaper om och utbildning för att transportera farligt gods.

Om du som maskinförare transporterar begränsade mängder farligt gods kan det räcka med en enklare utbildning som heter ADR 1.3. ◊

LÄS MER OM ALLMÄNA RÅD OM LASTSÄKRING OCH KONTROLL AV LASTSÄKRING PÅ OCH I FORDON I Transportstyrelsens föreskrift LTSFS 2017:25 på www.transportstyrelsen.se – sök på LTSFS 2017:25.

LÄS MER OM ADR 1.3 PÅ www.MSB.se - sök på 1.3-utbildning.

FORDONS- OCH TRAFIKREGLER FÖR ANLÄGGNINGSMASKINER

REGLER FÖR ATT DRA ETT SLÄPFORDON

När motorredskapet du jobbar med ska dra ett släpfordon finns det regler att följa:

• Motorredskapet ska ha en draganordning som har tillfredsställande hållfasthet.

• Motorredskapet ska ha en draganordning som är lämplig för fordonet.

• Draganordningen ska vara fastsatt i fordonets chassi på ett bra sätt.

• Draganordningen ska vara fastsatt med skruv, nitförband alternativt svetsad i en vridstyv del av ramen. Skruvar ska vara säkrade.

• Draganordning bestående av kula får ha diametern 50 mm, 60 mm eller större på maskiner med totalvikt upp till 5 000 kg.

• På motorredskap med totalvikt som överstiger 5 000 kg ska dragkulan ha diametern 60 mm eller större.

Massgods

Om du behöver transportera till exempel sten och grus på din släpvagn räknas det som massgods. Då måste du använda flak med lämmar. Om lasten utjämnas får ingen del av lasten ligga ovanför lastutrymmets begränsningsdel framåt. Åt sidorna får inte tyngdpunkten hos någon del finnas ovanför sidolämmens begränsningsdel. Bakåt får ingen del av lastens tyngdpunkt ligga högre än en linje 45 grader dragen från baklämmens ovankant och framåt.

Att flytta en maskin

Hur kommer arbetsmaskiner från en arbetsplats till en annan? När det handlar om kortare sträckor kan de köras på väg. Det gäller framför allt de fordon/maskiner

som går på hjul. Ska de flyttas längre sträckor gör man det på ett maskinflak, en maskintrailer eller med annat lastfordon som är anpassat för att flytta maskiner.

Ofta måste även flera utrustningar transporteras. Det gör man antingen i en av maskinens skopor eller på ett släpfordon. Det är viktigt att förankra och säkra utrustningen för att det inte ska ramla av eller förskjutas så att maskinen eller släpvagnen blir instabil.

Lagliga mått på väg och dispens

För att motorredskap ska få köras på allmän väg utan dispens, alltså undantag från reglerna, gäller följande högsta tillåtna fordonsmått:

• Bredd: 2,6 m (lasten inräknat)

• Längd: 24 m eller i vissa fall 25,25 m.

• Höjd: fri (vid broar och viadukter är fri höjd normalt minst 4,5 m.)

Om fordonet är bredare än 2,6 m måste man ha dispens för att få köra på väg som inte är enskild. I bredden räknas även redskap och utrustning in. Om man har dispens får man köra kortare sträckor till eller från en arbetsplats eller för liknande ändamål.

Om en riktigt stor arbetsmaskin behöver flyttas kan man behöva dispens.

Det är Trafikverkets regioner eller kommunerna som ger dispens från reglerna i trafikförordningen (TrF) när det gäller breda, långa och tunga transporter.

foto

FORDONS- OCH TRAFIKREGLER FÖR ANLÄGGNINGSMASKINER

Dispens kan man få om det behövs av särskilda skäl och om transporten kan ske utan fara för trafiksäkerheten, skada vägen eller någon annan avsevärd olägenhet.

Trafikverket ger också information och råd till enskilda, företag, polisen, kommuner med flera om fordon, fordonskombinationer, färdvägar, regler och transportvillkor.

När krävs dispenser?

Dispens måste sökas vid:

• tunga transporter: boggi­ eller axeltryck överskrider de värden för BK1­BK4 som anges i TrF.

• breda transporter: bredd överskrider föreskrivna maximal bredd i TrF.

• långa transporter: längd överskrider föreskrivna maximal längd i TrF.

Det är din arbetsgivare som har ansvar för att ordna med dispenser när det behövs.

Laglig vikt på väg och dispens

Du måste alltid känna till din maskins lagliga vikt för att veta att vägen du ska köra på håller. Laglig vikt är den högsta vikt fordonet får ha för att köras på en väg som inte är enskild.

Den lagliga vikten bestäms av:

• maskinens bruttovikt,

• avståndet mellan den första och sista axeln,

• vägens bärighetsklass (BK).

• samt en bruttoviktsbegränsning som är beroende av antalet axlar.

Mer information om vägarnas indelning finns

i Trafikverkets kartor (Sverige, region och län) plus i länsstyrelsernas sammanställningar, se www.trafikverket.se

Dispens från viktbestämmelserna

Om man ska transportera tungt gods som inte går att dela upp, kan man ansöka om dispens från viktbestämmelserna. Man kan även få dispens om motorredskapet man behöver använda måste vara mycket tungt.

För alltför tungt gods som går att dela upp, till exempel schaktmassor, kan man normalt endast få dispens för att korsa allmän väg.

Du kan läsa mer om trafiksäkerhetskrav, skatteklasser, trafiktraktor och släpvagnar med mera i ME­handboken under avsnittet ”Regler för mobila arbetsmaskiner och fordon” samt under avsnittet ”Last, vikt, mått och dispenstransporter”. ◊

FAKTA

KM-SKYLT

Talar om den högsta hastigheten som maskinen får köras på väg. KM-skylten ska ha en diameter på 250 mm, ha en gul botten och svarta siffror. Siffrorna ska vara 110 mm höga. Skylten ska placeras baktill på maskinen. Den ska synas bra. Om maskinen har ett släpfordon ska KM-skylten sättas på släpfordonet.

LGF-SKYLT

Motorredskap klass 2 ska ha en LGF-skylt ”Långsamtgående fordon” när de körs på väg. LGF-skylten ska vara godkännandemärkt av till exempel Trafikverket. Skylten ska placeras baktill på maskinens vänstra sida enligt följande:

• höjd 0,6–1,8 m över marken (kan få ökas eller minskas)

• en spets uppåt

• ej innanför en glasruta

• indragen högst 2 m från maskinens bakplan

Om maskinen har ett släpfordon ska LGF-skylten sättas på släpfordonet.

VARNINGSLYKTA (blinkande ljus)

Om arbetsmaskinen till exempel används för att arbeta med väghållning och hindrar eller är farlig för övrig trafik får den ha varningslykta.

Maskiner som är bredare än 3 meter ska använda varningslykta när de körs på väg. Varningslyktan får använda orangegult blinkande ljus.

ARBETSMILJÖREGLER OCH BEHÖRIGHETER

ARBETSMILJÖREGLER OCH BEHÖRIGHETER - ANLÄGGNINGSMASKINER

I det här avsnittet går vi igenom de regler som gäller när du arbetar med maskiner och andra arbetsutrustningar. Reglerna står i arbetsmiljölagen och är tvingande. Det innebär att alla måste följa reglerna och uppfylla de krav som ställs. Reglerna finns för att du och alla andra på arbetsplatsen ska kunna jobba säkert med olika arbetsutrustningar.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS)

Arbetsmiljöverket publicerar föreskrifter – som kallas AFS. I AFS­arna står det vilka paragrafer som är tvingande. Där finns också allmänna råd, som är rekommendationer och ger vägledning. På www.av.se hittar du alla AFS­ar.

Om man bryter mot reglerna kan arbetsmiljöverket ställa krav på åtgärder, det vill säga att man måste göra något för att rätta till felet. Arbetsmiljöverket kan även besluta om föreläggande, det vill säga att man måste genomföra en viss åtgärd.

Arbetsmiljöverket kan även förbjuda att man fortsätter göra som man gjort och i vissa fall kan man behöva betala sanktionsavgift.

AFS 2023:4 Produkter – Maskiner

Alla maskiner som marknadsförs i Sverige ska uppfylla de grundläggande hälso­ och säkerhetskrav som anges i EU:s direktiv, 2006/42/EG. Detta direktiv

kallas maskindirektivet som är gemensamma regler för alla EU­länder. De finns i svensk version i AFS 2023:4 Produkter – Maskiner

Kraven riktar sig mot tillverkare och leverantörer och innebär att den som säljer eller släpper ut en maskin på marknaden ansvarar för att den är säker att använda. Det är förbjudet att använda maskiner som inte uppfyller kraven i maskindirektivet.

Tillverkaren ska bland annat:

• Utföra CE­märkning.

• Upprätta en försäkran om överenstämmelse.

• Upprätta en bruksanvisning på svenska.

• Informera om maskinens användningsområde.

Maskiner ska alltid vara märkta med:

• Tillverkarens namn och adress.

• Maskinens beteckning.

• CE­märkning.

• Serie­ eller typbeteckning.

• Eventuellt serienummer.

• Tillverkningsår.

• Relevanta varningssymboler.

Anläggningsmaskiner som exempelvis hjullastare och grävmaskiner ska också märkas med:

• Motoreffekt i kilowatt (kW).

• Maskinens vikt i kilo (kg).

Dessutom ska lyftande maskiner märkas med:

• Max last (lyftkapacitet).

• Antal personer som får lyftas, för maskiner avsedda för personlyft.

ARBETSMILJÖREGLER OCH BEHÖRIGHETER

Försäkran om överenstämmelse

ce-märkning och försäkran om överensstämmelse (EU­försäkran) är tillverkarens bevis på att maskinen eller utrustningen uppfyller alla säkerhetskrav som står i maskindirektivet i samband med att den levereras. Den tillverkare eller leverantör som inte uppfyller kraven kan få betala en sanktionsavgift. Dokumentationen ska finnas kvar under hela tiden som maskinen eller utrustningen används. Den ska följa med till ny ägare om maskinen säljs vidare.

Det är viktigt att maskinen bara används för det ändamål och med de redskap, verktyg och utbytbara utrustningar som tillverkaren har angivit och godkänt. I instruktionsboken hittar du information om detta. Instruktionsboken ska även innehålla varningar om tänkbara felaktiga sätt att använda maskinen på. Där ska det också finnas annan information som behövs för att du ska kunna använda maskinen säkert.

Om du förändrar en maskin eller använder otillåtna redskap, verktyg och utbytbara utrustningar kan du påverka maskinen så att den blir mindre säker och inte fungerar som den ska. Det kan leda till olyckor och tillbud eller skador på din maskin och utrustning.

Den person eller det företag som utför en förändring som är otillåten, får ta ansvar för de konsekvenser som uppstår. Kontrollera alltid med tillverkaren eller leverantören om vilka redskap, verktyg och utbytbara utrustningar som är tillåtna att användas med maskinen. Gör inga ändringar utan att dessa är skriftligen godkända av tillverkaren. ◊

LÄS MER OM REGLER FÖR MASKINER PÅ www.av.se – Sök på AFS 2023:4, för broschyrer sök på orden: maskiner broschyr.

ARBETSMILJÖREGLER OCH BEHÖRIGHETER

AFS 2023:11 kapitel 2

Användning av arbetsutrustning

i arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:11 handlar kapitel 2 om användning av arbetsutrustning. I den finns regler som gäller alla som använder olika arbetsutrustningar i arbetet. Reglerna gäller för alla verksamheter, oavsett vilken bransch man arbetar inom. Arbetet ska planeras, organiseras och genomföras så att farliga situationer förhindras.

Med arbetsutrustning menas maskiner, anordningar, verktyg, redskap eller installationer som används i arbetet. Det kan vara allt från mindre handverktyg, borrmaskiner och vibratorplattor till stora anläggningsmaskiner och verkstads­ och industrimaskiner.

Det finns en del grundläggande saker som du ska tänka på när du använder arbetsutrustning.

Här är några exempel från föreskriften:

• Undersök och bedöm riskerna och välj den arbetsutrustning som är bäst lämpad.

• En arbetsutrustning får bara användas för det den är avsedd för.

• Arbetstagare ska göras medvetna om risker med arbetsutrustningen.

• Det krävs dokumenterade kunskaper för att få använda arbetsutrustning med särskilda risker, exempelvis anläggningsmaskiner.

• Arbetsutrustning ska underhållas enligt tillverkarens anvisningar.

• Det ska utföras regelbundna kontroller av arbetsutrustning som även ska dokumenteras, exempelvis i en tillsynsjournal.

Välj rätt arbetsutrustning

Det är väldigt viktigt att du väljer rätt typ av arbetsutrustning och bara använder den för det ändamål och under de förutsättningar som tillverkaren har angett.

Ett exempel:

Om du använder en hjullastare för att lyfta en person i skopan har du valt fel arbetsutrustning. I stället ska du välja en utrustning som är konstruerad för personlyft, exempelvis en skylift. Hjullastaren är inte tänkt att

användas för personlyft och därför är det förbjudet att använda den för det ändamålet.

Tänk också på att underhålla och kontrollera arbetsutrustningen regelbundet utifrån tillverkarens anvisningar. All utrustning som du använder slits och föråldras och kan ibland behöva repareras eller bytas ut. ◊

LÄS MER OM REGLERNA FÖR ARBETSUTRUSTNING PÅ www.av.se – Sök på AFS 2023:11, kapitel 2.

• GÖR INGA OTILLÅTNA FÖRÄNDRINGAR PÅ EN CE-MÄRKT MASKIN.

• VÄLJ RÄTT ARBETSUTRUSTNING OCH ANVÄND DEN ENLIGT TILLVERKARENS ANVISNINGAR.

• LÄS ALLTID INSTRUKTIONSBOKEN FÖR ANVÄNDAR- OCH SÄKERHETSANVISNINGAR.

• KONTROLLERA OCH UNDERHÅLL ARBETSUTRUSTNINGEN REGELBUNDET.

ARBETSMILJÖREGLER OCH BEHÖRIGHETER

AFS 2023:11 kapitel 11 Användning av lyftanordningar och lyftredskap

att arbeta med lyftanordningar och lyftredskap kan vara riskfyllt. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:11 handlar kapitel 11 om användning av lyftanordningar och lyftredskap. Det är viktigt att du har kunskap om hur arbetet ska utföras och att du följer reglerna i föreskriften.

Tänk också på att alltid ha personlig skyddsutrustning som skyddshjälm, skyddsskor och handskar om du utför lastkoppling eller arbetar i närheten av en lyftanordning.

Med lyftanordning menas själva maskinen eller anordningen som lyfter lasten, exempelvis en kran, travers, grävmaskin eller skylift.

Med lyftredskap menas komponenter som är placerade mellan lyftanordningen och lasten, exempelvis en lyftstropp, kätting eller ett lyftok.

Innan du påbörjar ett arbete med lyft ska det göras en planering och en riskbedömning där du bland annat ska tänka på att:

• Lyftanordningen är tillräckligt stabil under olika mark­ och väderförhållanden.

• Ingen person kommer in i riskområdet eller under hängande last.

• De som deltar i arbetet har teoretiska och praktiska kunskaper.

• Välja en lyftanordning som är tillverkad för att lyfta personer om det är det som ska göras.

• Välja rätt typ av lyftredskap och kontrollera dem innan de används.

• Ha tydlig teckengivning och kommunikation vid lastkoppling, manuell styrning av last och när föraren ska vägledas. (Föraren kan inte alltid ha fullgod uppsikt över lyftområdet.)

Välj rätt lyftanordning

ett arbete med lyft av last som behöver styras manuellt, exempelvis montagearbete, kräver att man väljer rätt lyftanordning. Då behövs en lyftanordning där lasten kan manövreras med god kontroll, exempelvis en mobilkran.

Det är inte lämpligt att använda en grävmaskin eller en hjullastare med kranarm för arbete som behöver styras manuellt. Grävmaskiner och hjullastare är i första hand konstruerade för andra arbeten än lyft. De har inte samma skyddsanordningar och kan inte manövreras med lika god kontroll som en kran eller mobilkran. ◊

ARBETSMILJÖREGLER OCH BEHÖRIGHETER

KUNSKAPER OCH

SKRIFTLIGT TILLSTÅND

Reglerna säger att bara den som har utbildning och vet hur arbetet ska utföras får använda lyftanordningar och lyftredskap. Arbetsgivaren ska se till att alla har praktiska och teoretiska kunskaper för att kunna använda utrustningen på ett säkert sätt. Dessa kunskaper ska vara dokumenterade.

inom branschen finns det en utbildning som kallas för Säkra lyft. Den finns i olika varianter beroende på om den riktar sig till lastkopplare, förare av skylift, mobil arbetsplattform eller andra lyftanordningar.

För dig som genomgått en maskinförarutbildning kan kravet på kunskaper anses vara uppfyllt för de maskintyper som ingått i din utbildning. Men det är alltid din arbetsgivare som i slutändan ska bedöma om du har tillräckliga kunskaper för att kunna använda utrustningen på ett säkert sätt.

Arbetsgivaren ska också utfärda ett skriftligt tillstånd om du ska använda en maskindriven lyftanordning. På tillståndet ska det framgå vilka typer av lyftanordningar, lyftredskap och för vilka arbetsuppgifter som du får använda utrustningen till.

Underhåll och kontroll

Både lyftanordningar och lyftredskap ska underhållas och kontrolleras regelbundet. De ska kontrolleras varje dag enligt tillverkarens anvisningar. I en tillsynsjournal ska den löpande tillsynen dokumenteras. I instruktionsboken står vad som ska kontrolleras och med vilka intervaller, alltså hur ofta. Om det finns skador eller brister måste dessa åtgärdas innan du använder utrustningen.

Tänk också på att förvara lyftredskapen så att de inte riskerar att skadas. Lyftstroppar, kättingar och andra lyftredskap kan exempelvis hängas upp i en förrådscontainer eller läggas i en förvaringslåda på maskinen.

Låt aldrig lyftredskap ligga på marken eller andra platser. Där kan de utsätts för onödig påverkan av väder och vind. De riskerar också att nötas eller skadas. Även kemikalier, olja och fett kan skada lyftredskapen. Tänk på att små skador på lyftredskap kan innebära att de inte klarar de belastningar som de är tillverkade för. Då är de inte säkra och får inte användas. ◊

LÄS MER OM REGLERNA FÖR LYFTANORDNINGAR OCH LYFTREDSKAP PÅ www.av.se – Sök på AFS 2023:11, kapitel 11.

HITTA BLANKETT FÖR KÖRTILLSTÅND AV LYFTANORDNINGAR PÅ www.me.se – sök på körtillstånd.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• GÖR ALLTID EN DAGLIG KONTROLL OCH ANVÄND INTE UTRUSTNING SOM HAR BRISTER.

• PERSONER FÅR BARA LYFTAS MED UTRUSTNING SOM ÄR KONSTRUERAD FÖR PERSONLYFT.

• ANVÄND ALDRIG LYFTANORDNINGAR ELLER LYFTREDSKAP UTAN KUNSKAPER OCH TILLSTÅND.

ARBETSMILJÖREGLER OCH BEHÖRIGHETER

AFS 2023:11 kapitel 13

Besiktning av lyftanordningar och andra tekniska anordningar i arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:11 handlar kapitel 13 om besiktning av lyftanordningar och andra tekniska anordningar. Föreskrifterna innehåller regler och anvisningar för olika slags besiktning av lyftanordningar.

Besiktningspliktiga anordningar

Grävmaskiner, grävlastare, olika typer av kranar, bygghissar och mobila arbetsplattformar (skylift, saxliftar med flera) är exempel på anordningar som är besiktningspliktiga. Det innebär att ett oberoende ackrediterat besiktningsföretag ska besikta maskinen med jämna mellanrum.

Även hjullastare eller teleskoplastare som utrustas med en materialhanteringsarm (kranarm) måste besiktas. Maskinen kommer då att hantera en fritt hängande last med exempelvis en kätting eller stropp mellan lasten och lyftkroken på kranarmen. En maskin med kranarm räknas som en kran och ska därför besiktas.

Om hjullastaren eller teleskoplastaren däremot bara används med skopa, gafflar eller andra redskap och inte hanterar en fritt hängande last behöver den inte besiktas.

Återkommande besiktning

Besiktning får endast utföras av ackrediterade företag som kan visa att de är oberoende. De ska ha rutiner och kompetens som uppfyller kraven för kontrollorgan enligt svensk standard (SS­EN ISO/IEC 17020). Det finns ett antal företag som har behörighet att utföra besiktning.

Det finns några olika typer av besiktningar. Den som man vanligtvis menar när man talar om besiktning är den som heter återkommande besiktning och som sker med jämna intervall.

Vid besiktningstillfället gör besiktningsföretaget en bedömning om maskinen är säker att använda och att den uppfyller kraven

i gällande föreskrifter. Efter besiktningen utfärdar besiktningsföretaget ett besiktningsintyg som är ett protokoll där resultatet av besiktningen framgår.

Om maskinen blir godkänd klistras också en besiktningskylt upp på väl synlig plats på maskinen. På skylten framgår det när maskinen ska besiktas nästa gång.

Brister måste åtgärdas

Om det upptäcks brister vid besiktningen måste dessa åtgärdas innan maskinen får användas igen. Detta gäller även mindre brister. Alla brister som är noterade på besiktningsintyget måste vara åtgärdade, annars gäller automatiskt användningsförbud för maskinen.

Även om besiktningsföretaget har klistrat upp en besiktningsskylt måste de brister som finns noterade på besiktningsintyget vara åtgärdade innan maskinen får användas. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla brister åtgärdas innan maskinen används.

Intervall för återkommande besiktning

Grävmaskin och grävlastare:

• Första gången inom 36 månader från leveransdatum av ny maskin.

• Andra gången inom 24 månader från föregående besiktning.

• Därefter med 12 månaders intervall från senaste besiktning.

Hjullastare eller teleskoptruck med kranarm:

• Första gången inom 12 månader från leveransdatum om både maskin och kranarm levereras nya tillsammans.

• Innan användning om maskinen utrustas med kranarm i efterhand.

• Därefter med 12 månaders intervall från senaste besiktning.

För övriga anordningar – som olika typer av kranar och mobila arbetsplattformar – ska återkommande besiktning utföras med 12 månaders intervall.

foto

ARBETSMILJÖREGLER OCH BEHÖRIGHETER

Sanktionsavgifter

Den som använder en besiktningspliktig anordning utan att den är godkänd vid besiktning ska betala en sanktionsavgift. Detta gäller också om man inte har åtgärdat eventuella brister som upptäcktes vid en besiktning. Den lägsta avgiften är 40 000 kronor och den högsta avgiften är 400 000 kronor.

Hur hög sanktionsavgiften blir beror på hur många som är sysselsatta hos arbetsgivaren.

Större företag med 500 eller fler sysselsatta betalar högsta avgiften 400 000 kronor. En ensamföretagare utan andra sysselsatta betalar lägsta avgiften 40 000 kronor.

För företag med färre än 500 sysselsatta beräknas avgiften enligt denna formel: 40 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) x 721 kronor.

Exempel:

Om ett företag har totalt 56 personer sysselsatta blir sanktionsavgiften 79 600 kronor (40 000 kronor + 55 x 721 kronor = 79 655 kronor). Summan avrundas nedåt till närmaste hundratal och hamnar då på 79 600 kronor.

Vem ska betala sanktionsavgiften?

Det är den arbetsgivare, alltså företaget eller organisationen, som använder en besiktningspliktig anordning som ska betala sanktionsavgift. Det behöver alltså inte nödvändigtvis vara den som äger eller hyr ut maskinen som ska betala sanktionsavgift.

Sanktionsavgiften ska inte heller krävas av en privatperson, exempelvis en anställd maskinförare i ett företag. Det gäller även om det var den personen som körde maskinen när kontrollen gjordes.

Exempel:

Företag A äger en maskin som står på en arbetsplats. Maskinen har inte genomgått en godkänd besiktning och omfattas därför automatiskt av användningsförbud.

Företag B finns på samma arbetsplats och lånar eller hyr maskinen med en av sina anställda som förare.

Vid en kontroll som arbetsmiljöverket gör konstateras att maskinen har användningsförbud och att sanktionsavgift ska dömas ut. Eftersom det är företag B som använder maskinen kommer sanktionsavgiften att riktas till det företaget. I detta fall är det alltså inte den som äger maskinen som får sanktionsavgift utan den arbetsgivare som använder maskinen.

Dokumentation

När man använder en maskin som är besiktningspliktig ska alltid minst följande dokumentation finnas i eller i närheten av maskinen:

• Senaste besiktningsintyg.

• Försäkran om överensstämmelse (EU­försäkran).

• Uppgift om tidpunkt då maskinen togs i drift första gången.

• Instruktionsbok på svenska. ◊

LÄS MER OM REGLERNA FÖR BESIKTNING AV LYFTANORDNINGAR PÅ www.av.se – Sök på AFS 2023:11, kapitel 13.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• KONTROLLERA ALLTID ATT EN GODKÄND BESIKTNING ÄR UTFÖRD OCH ATT EVENTUELLA BRISTER ÄR ÅTGÄRDADE.

• SE TILL ATT INSTRUKTIONSBOK OCH ÖVRIG DOKUMENTATION FINNS I MASKINEN.

• ANVÄND ALDRIG EN BESIKTNINGSPLIKTIG ANORDNING SOM INTE ÄR GODKÄND.

AFS 2023:2 Kapitel 8

Minderårigas arbetsmiljö

i arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2 handlar kapitel 8 om minderårigas arbetsmiljö. Den riktar sig till arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare som låter minderåriga utföra arbete eller genomgå utbildning. Med minderårig menas en person som inte fyllt 18 år.

Förbjudna arbetsuppgifter för minderåriga är det i grunden förbjudet att utföra riskfyllda arbeten. Till det räknas exempelvis att köra mobila anläggningsmaskiner eller arbeta med maskindrivna lyftanordningar.

För att få arbeta med en grävmaskin eller hjullastare måste man alltså ha fyllt 18 år.

Men det finns undantag. Arbetsuppgiften är tillåten om den ingår i undervisning på en skola, exempelvis en maskinförarutbildning, eller om den sker under handledarledd praktik (APL).

Det bygger då på att en lärare eller handledare övervakar arbetet. Hon eller han ska bedöma vilka arbetsmoment som är lämpliga och ska finnas till hands för den minderårige när det behövs.

I föreskriften finns en bilaga med en sammanställning av alla de arbetsuppgifter som är förbjudna samt vilka

som är tillåtna i samband med undervisning eller praktik. En minderårig får aldrig utföra de riskfyllda arbetsuppgifter som räknas upp i bilagan som ensamarbete, oavsett om det sker inom skola eller under praktik.

Den som låter en minderårig utföra förbjudna arbetsuppgifter kan straffas – om inte villkoren för undantag är uppfyllda eller om arbetet utförs som ensamarbete.

Arbetstidsregler

Föreskriften innehåller också särskilda regler för arbetstider. För dig som fyller minst 16 år under innevarande kalenderår gäller generellt:

• Att det är förbjudet att arbeta mellan klockan 24 och 05 (nattarbete).

• Att du ska ha en dygnsvila på minst 12 timmar under varje period om 24 timmar.

• Att du ska ha minst två dagar ledigt under varje period om sju dagar.

• Att du får arbeta högst 8 timmar per dag och högst 40 timmar per vecka.

Den som låter en minderårig utföra arbete som bryter mot arbetstidsreglerna kan straffas. ◊

LÄS MER OM MINDERÅRIGAS ARBETSMILJÖ PÅ www.av.se – Sök på AFS 2023:2, kapitel 8.

ARBETSMILJÖREGLER OCH BEHÖRIGHETER

BRANDSÄKERHET OCH SBF 127

Varje timme börjar det brinna på en arbetsplats i Sverige.

Oftare än två gånger i veckan behöver räddningstjänsten rycka ut och släcka branden. Mer än varannan brandskada beror på fel på elsystemet eller på att någon missat att slå av huvudströmbrytaren när maskinen inte används.

din arbetsgivare ska göra allt för att förhindra att det börjar brinna på arbetsplatsen. Det gäller alla företag och organisationer, oavsett hur små eller stora de är.

Din arbetsgivare ska planera, utbilda, kontrollera och följa upp att brandskyddet är bra.

Svenska Brandskyddsföreningen har ett regelverk som kallas SBF 127. Där står det vilken säkerhetsutrustning som ska finnas på arbetsfordon och arbetsmaskiner. Säkerhetsutrustningen ska förhindra att fordonen börjar brinna. De flesta av dessa maskiner ska också kontrolleras varje år om de har den säkerhetsutrustning som reglerna kräver. Brandskyddskontrollen ska utföras av en person som är behörig enligt reglerna i SBF 127.

Huvudreglerna i SBF 127 är:

• Batterikablar och kablar som inte är avsäkrade – det vill säga skyddade mot brand – ska vara i ett skyddshölje gjort för att förhindra nötningsskador.

• Batteriet ska ha skydd för polerna och/eller skyddsmatta.

• Maskinen ska ha en batterifrånskiljare som är lätt att komma åt, för att snabbt kunna bryta strömmen.

• Maskinen ska ha rätt typ av handbrandsläckare.

• Maskinen ska ha skyltar som markerar var huvudströmbrytare och handbrandsläckare finns.

Utbildning

Självklart ska det finnas utrustning för brandsläckning och säkerhetsutrustning. Men det är lika viktigt att du som medarbetare får utbildning i hur utrustningen ska

användas. Större arbetsplatser och arbetsplatser med särskilda risker ska ha planer för hur man ska utrymma lokalerna om det skulle börja brinna.

Om en brand bryter ut ger MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, följande råd:

• Rädda dig själv och andra i din närhet, men ta inte själv för stora risker.

• Varna andra som kan vara i fara.

• Larma räddningstjänsten genom att ringa 112 och var beredd att svara på: – om det finns människor som är instängda eller i annan fara – var det brinner (adress) – vem du är och varifrån du ringer.

• Släck branden om det är möjligt.

Brister på jobbet?

Om det finns brister i brandskyddet på din arbetsplats eller om du upptäcker en särskild brandrisk, tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas, kontakta ditt skyddsombud. Om det inte finns något skyddsombud på din arbetsplats kan du ta kontakt med ditt fackförbund. ◊

SE EN FILM OM BRANDSKYDD I ARBETSMASKIN PÅ www.youtube.com - sök på Brandskyddskontroll.

LÄS MER OM SBF 127 PÅ www.brandskyddsforeningen.se/ - sök på SBF 127.

LÄS MER OM BRANDSKYDD FÖR ARBETSFORDON OCH -MASKINER PÅ www.tff.se – sök på brandskydd arbetsfordon.

TEKNIKEN

TEKNIKEN

Dagens moderna anläggningsmaskiner ska uppfylla många krav hos olika aktörer. Myndigheter ställer krav på olika säkerhets- och miljöaspekter. Maskinägare och förare ställer krav på ekonomi och komfort. Den som beställer maskintjänster ställer krav på smidiga och effektiva maskiner som är anpassade för deras specifika behov på arbetsplatsen. Det är ämnen som vi tar upp i det här kapitlet.

maskinerna ska alltså vara säkra och lätta att köra, vara effektiva och ekonomiska samtidigt som de ska påverka vår gemensamma miljö så lite som möjligt.

För att klara dessa krav måste moderna maskiner ha många olika tekniska system som är anpassade och utformade så att de arbetar tillsammans på bästa möjliga sätt.

I det här avsnittet går vi övergripande igenom det som är gemensamt kring uppbyggnad och arbetssätt för olika maskintyper och de viktigaste delarna hos olika tekniska system.

Du som maskinförare behöver förstå grundläggande funktioner och veta vilka saker som du kan behöva kontrollera eller underhålla på olika maskiner.

Vi kommer längre fram i boken att gå igenom det som är specifikt för varje maskintyp under kapitlen för respektive maskin.

Uppbyggnad anläggningsmaskiner delas in i bandburna maskiner och hjulburna maskiner i olika viktklasser. De delas också in efter de olika typer av arbetsaggregat de kan ha. Vilka det är beror på vilket användningsområde maskinerna har.

• Bandschaktare och bandlastare är bandburna.

• Hjullastare, grävlastare, teleskoplastare och väghyvel är hjulburna.

• Grävmaskiner kan antingen vara band­ eller hjulburna.

Gemensamt för alla maskiner är att de har ett chassi eller en ram som kan vara stel eller ledad. Chassit har hjul eller band och maskinen har ett arbetsaggregat. Det finns en förarhytt och olika utrymmen för olje­ och bränsletankar, motor och hydraulpumpar med mera.

Arbetsaggregat

Arbetsaggregatet är det viktigaste på hela maskinen. Det har olika redskap och verktyg som ska kunna manövreras så att maskinen kan användas till det den är till för. Alla övriga komponenter som maskinen består av ska hjälpa till. De ska samverka med varandra för att arbetsaggregatet ska kunna användas på bästa sätt.

Grävaggregat med tiltrotator och planeringsskopa.

TEKNIKEN

Olika maskiner har olika typer av arbetsaggregat. Exempelvis har en grävmaskin ett grävaggregat med skopa, en hjullastare har ett lastaggregat med skopa eller gafflar. En väghyvel har ett svängbord med hyvelblad och en grävlastare har både ett lastaggregat och ett grävaggregat.

Även om arbetsaggregaten ser olika ut har de rörliga delar som är sammanlänkade med varandra. Många av de rörliga delarna på arbetsaggregat och maskin behöver smörjfett för att kunna fungera och för att hålla hela sin förväntade livslängd.

Idag är så kallad centralsmörjning vanligt på många nyare maskiner. Det innebär att smörjfettet pumpas ut via tunna slangar som är kopplade till olika smörjpunkter. Smörjning sker då automatiskt med ett visst intervall från en central behållare som är fylld med smörjfett.

Om det saknas centralsmörjning måste smörjning göras manuellt vid varje smörjpunkt. Då används en fettspruta och smörjfettet pumpas in för hand. Manuell smörjning är vanligast på mindre maskiner men kan också finnas på större maskiner av lite äldre årsmodell.

Oavsett vilket system du har på din maskin är det viktigt att se till att varje smörjpunkt får sin dos av smörjfett. Om du kör en maskin med centralsmörjning är det viktigt att då och då kontrollera att smörjfettet verkligen når fram överallt. Du behöver också kontrollera att det finns smörjfett i behållaren för systemet. Om du smörjer manuellt är det viktigt att smörja med rätt intervall och med rätt mängd smörjfett.

i instruktionsboken hittar du information om vilken typ av smörjfett som ska användas, intervall för smörjning, vilka smörjpunkter som finns och hur centralsmörjningen ska kontrolleras, fyllas på och underhållas.

Motor

för att driva en maskin behövs en kraftkälla. I anläggningsmaskiner är kraftkällan vanligtvis en dieselmotor. Det finns även anläggningsmaskiner som drivs helt och hållet av en elmotor och andra som drivs med så kallad hybriddrift.

Hybriddrift är en blandning av olika kraftkällor som kan vara diesel­, hydraul­ och elmotorer. Tanken är att ta tillvara och lagra den rörelseenergi som uppstår. Energin kan exempelvis komma från när en grävmaskin svänger överdelen på maskinen eller sänker ned arbetsaggregatet.

Den lagrade energin kan då användas antingen för att driva vissa funktioner med en elmotor. Energin kan även användas för att driva hydrauliska motorer som hjälper till att driva och avlasta dieselmotorn. Genom hybriddrift får maskinen normalt en lägre bränsleförbrukning. Det gör att den släpper ut mindre avgaser och är snällare mot miljön.

Utvecklingen inom el­ och hybriddrift för anläggningsmaskiner går snabbt och ligger i linje med samhället i övrigt när det gäller hållbar utveckling och minskad miljöpåverkan.

I framtiden är det möjligt att dieselmotorn inte kommer

att vara den dominerande kraftkällan i anläggningsmaskiner. Men i nuläget och ett tag till får vi räkna med att dieselmotorn kommer att vara den vanligaste kraftkällan i våra maskiner.

Dieselmotorn

dieselmotorn är en gammal och beprövad konstruktion som är stark, driftssäker och relativt bränslesnål för att vara en förbränningsmotor. Motorns storlek mäts i liter cylindervolym och effekten mäts i kilowatt (kW).

En liten motor kan ha en cylindervolym på några få liter och en stor motor på över 30 liter. I en anläggningsmaskin kan motorns effekt variera från cirka 15 till 700 kW (1 kW är ungefär lika med 1.34 hästkrafter).

Moderna dieselmotorer är certifierade för att uppfylla steg 5 i EU­direktiven för utsläpp av emissioner. Det är myndigheternas avgaskrav. För att klara kraven måste motorerna normalt utrustas med katalysatorer och partikelfilter.

För vissa katalysatorer behöver även dieselavgasvätska injiceras i motorn för att avgasvärdena ska kunna hålla godkända nivåer. Den vätskan kallas vanligen för Adblue och måste tillverkas enligt en EU­standard som säkerställer en viss kvalitet.

TEKNIKEN

Motorolja

En motor har många rörliga delar som kontinuerlig behöver smörjas med rätt typ av motorolja. Förutom att smörja har motoroljan även till uppgift att:

• Leda bort värme – kyla motorns delar.

• Leda bort föroreningar – rengöra motorns delar.

• Förhindra korrosion – skydda motorns delar. Korrosion innebär att exempelvis metaller löses upp och förstörs genom en kemisk reaktion.

• Minska vibrationer – dämpa ljudet från motorns delar

Motorns oljefilter har till uppgift att samla upp föroreningar och partiklar som motoroljan för med sig. Det är viktigt att byta oljefiltret med rätt intervaller så att det inte blir igentäppt.

Att köra en motor med fel eller för lite motorolja eller med ett igentäppt oljefilter kan orsaka stora och kostsamma skador på motorn.

Ta för vana att dagligen kontrollera motorns oljenivå genom att titta på motorns oljesticka. När motorn är

igång ska du vara uppmärksam på motorns varningssystem för lågt oljetryck eller låg oljenivå på förardisplayen i hytten.

i instruktionsboken hittar du uppgifter om vilken typ av motorolja och filter som ska användas, vilket intervall som gäller för olje­ och filterbyte och hur oljenivån ska kontrolleras.

Bränslesystem

för att motorn ska kunna fungera behöver den energi i form av dieselbränsle. Det är bränslesystemets uppgift att mata bränslet från maskinens bränsletank till motorns förbränningsrum. Det vanligaste bränslesystemet som används idag kallas för common rail­insprutning som vi beskriver kortfattat nedan.

Från bränsletanken matas bränslet med hjälp av en matarpump vidare till en högtryckspump. Under ett högt tryck, mellan 420 och 2 200 bar, matar högtyckspumpen bränslet till ett samlingsrör. Bar är en måttenhet för tryck, se mer i ordlistan.

På samlingsröret sitter bränsleinsprutarna som sprutar in exakt rätt mängd bränsle vid rätt tidpunkt in i motorns förbränningsrum. Bränslemängden ökar med tiden som insprutarna är öppna. Hur länge insprutarna är öppna varierar med motorns varvtal och belastning. Motorns elektroniska styrsystem reglerar mängden bränsle som behövs och tidpunkten för när insprutning ska ske.

Bränslesystemet är känsligt för smuts och föroreningar. För att fånga upp föroreningar finns bränslefilter som bränslet passerar på sin väg från bränsletanken. Filtren är en viktig del av bränslesystemet och måste bytas med jämna intervall så att de inte blir igensatta. Om maskinen är utrustad med injicering av Adblue finns det även filter för detta system som behöver bytas. Dieselpartikelfilter behöver också bytas eller rengöras med jämna intervall.

Motorn behöver luft för att kunna förbränna dieselbränslet. De flesta av dagens motorer är utrustade med en turbo som innebär att man matar motorn med trycksatt luft. Med större mängd luft kan även mängden bränsle öka, vilket ger större motoreffekt.

Luften som matas in i motorn måste vara ren och passerar därför genom luftfilter som ska kontrolleras och bytas med jämna intervall.

Det är viktigt att du tänker på renligheten när du tankar bränsle i maskinen. Se till att torka av området kring bränsletankens påfyllningshål. Gör det så att inte smuts och andra föroreningar hamnar i bränsletanken. Tänk också på att bara använda rena behållare om du förvarar bränsle för påfyllning i plastdunkar, jeepdunkar och liknande.

För att förhindra att det uppstår kondensvatten i bränsletanken är rekommendationen att fylla bränsletanken efter varje arbetspass. Men eftersom det tyvärr förekommer stölder av diesel från maskiner väljer många att bara ha den mängd bränsle i tanken som räcker för det aktuella arbetspasset. Ta för vana att dagligen kontrollera bränslenivån innan du börjar ett arbetspass så att du är säker på att bränslet räcker.

Gör inga ingrepp i bränslesystemet på egen hand om du inte är helt säker på att du har rätt kunskaper. Moderna bränslesystem innehåller många känsliga komponenter. De styrs med hjälp av datorer och

Bränsleinsprutning.

Påfyllning diesel

elektronik som kräver särskild utrustning vid felsökning, reparation och underhåll. Systemet arbetar dessutom under mycket höga tryck som kan orsaka allvarliga personskador om du gör ingrepp i systemet på fel sätt.

Att byta luft­ och bränslefilter kan vara enklare serviceåtgärder som du som maskinförare kan komma att utföra vid vissa tillfällen. Att fylla på Adblue kan också vara en åtgärd som du behöver göra.

i instruktionsboken hittar du uppgifter om vilken typ av filter som ska användas för olika system, vilket intervall som gäller för filterbyte och hur systemet med Adblue och dieselpartikelfilter ska kontrolleras och underhållas.

Påfyllning adblue.

TEKNIKEN

Kylsystem

kylsystemets uppgift är att kyla bort den energi (värme) som inte förbrukas vid förbränningen. Systemet ska även se till att motorn har rätt arbetstemperatur. Kylvätskan består oftast av en blandning mellan vatten och glykol. Glykolens uppgift är att höja kokpunkten och förhindra att kylvätskan fryser vid låga temperaturer när motorn är kall.

Kylvätskan cirkulerar med hjälp av en vattenpump genom motorns kylkanaler. När motorn är varm öppnar en termostat så att kylvätskan kan cirkulera genom kylaren och kylas ner till rätt temperatur. Arbetstemperaturen för kylvätskan är normalt cirka 80 – 90 grader Celsius och den används därför även för att leverera värme till förarhyttens värmesystem.

När kylvätskan blir varm utvidgas den. Kylsystemet har därför en kylvätskebehållare som fungerar som ett expansionskärl. Det tillåter kylvätskan att variera i volym mellan kallt och varmt tillstånd. Påfyllning av kylvätska sker vanligtvis i kylvätskebehållaren. Du kan även kontrollera kylvätskans nivå genom markeringar för minsta och maximala kylvätskenivå på behållaren.

Om du fyller på kylvätska som du blandar själv, är det viktigt att blandningen mellan vatten och glykol blir rätt så att kylvätskan håller rätt fryspunkt. Fyll aldrig på enbart med vatten, då kan kylvätskan bli för mycket utspädd och riskerar att frysa vintertid.

Tänk också på att kylvätskan är varm och att systemet står under tryck. Det finns risk för brännskador om påfyllning, service och underhåll av kylsystemet görs på fel sätt. Innan du börjar sådana arbeten ska motorn vara avstängd och kylvätskan tillräckligt sval.

Kylsystem.

Varning för het yta.

Påfyllning kylarvätska.

Ta för vana att dagligen kontrollera motorns kylvätskenivå genom att läsa av markeringarna på kylvätskebehållaren. När motorn är igång ska du vara uppmärksam på motorns varningssystem för kylvätskans temperatur eller låg kylvätskenivå på förardisplayen i hytten.

GLYKOL ÄR GIFTIG

Glykol har en sötaktig smak – men smaka aldrig på glykol! Den är giftig och kan leda till allvarliga skador på kroppens njurar. Förvara kylvätskan så att barn inte kan komma åt den. Sanera spill och läckage så att inte hundar eller andra djur slickar i sig av den sötaktiga och giftiga vätskan.

i instruktionsboken hittar du uppgifter om vilken typ av kylvätska som ska användas, vilket intervall som gäller för byte av kylvätska och hur kylvätskenivån ska kontrolleras.

TEKNIKEN

Hydraulsystem

användningsområdet för hydrauliska system är stort. Det finns på många maskiner och utrustningar som fartyg, flygplan, oljeborriggar, industrimaskiner, lastfordon med mera. På anläggningsmaskiner är det hydraulsystemet som gör att maskinens arbetsaggregat kan röra sig, att maskinen kan drivas och förflyttas med hydrostatisk drift. Även bromssystem, styrsystem och redskapshydraulik med mera fungerar med hjälp av hydraulik.

Maskinens motor driver en eller flera hydraulpumpar som levererar ett flöde av hydraulolja med högt tryck. Oljan pumpas via hydraulrör och hydraulslangar till olika hydraulcylindrar och hydraulmotorer. Dessa påverkar i sin tur en viss rörelse som till exempel lyft av arbetsaggregat eller drivning av larvband beroende på vilket kommando du som maskinförare ger.

Lastkännande hydraulsystem är vanligast och innebär att hydraulpumparna varierar flöde och tryck utifrån behov och belastning. Genom variabla pumpar som är lastkännande uppnås en hög effektivitet och mindre bränsleförbrukning.

Hydraulsystemet innehåller också många andra komponenter som exempelvis tryck­begränsningsventiler, slangbrottsventiler och elektroniska sensorer som läser av läge och tryck. Alla dessa komponenter arbetar tillsammans så att systemet fungerar så effektivt och säkert som möjligt.

Hydrauloljan förvaras i maskinens hydrauloljetank där även hydrauloljefiltren är placerade. På hydrauloljetanken sitter också normalt markeringar för kontroll av hydrauloljenivån. Hydraulsystemet behöver stora

Hydrauloljetank.

mängder hydraulolja för att fungera. På större maskiner kan det vara hundratals liter. När hydrauloljan pumpas runt i systemet blir den varm. Därför finns ofta en hydrauloljekylare som ser till att oljan har rätt arbetstemperatur.

För att styra hydrauloljans väg, så att rätt funktioner påverkas, används ventilbord med så kallade slidventiler. Dessa öppnar och stänger vägen för oljan och skickar oljan i olika riktningar. För att reglera dessa slidventiler och andra komponenter används ett separat hydrauliskt system med mindre tryck och flöde som kallas servosystem.

Servosystemet består av en servopump, filter och olika ventiler. När du som maskinförare drar i en spak, vrider på ratten eller trycker på en pedal öppnas och stängs olika ventiler i hydraulsystemet så att oljan tar rätt väg. Det är alltså med hjälp av servosystemet som du kan styra vilka funktioner som ska påverkas. Det är även servosystemet som reglerar hastigheten med hjälp av flödet. Det gör att du kan manövrera maskinen med god precision.

Precis som bränslesystemet är också hydraulsystemet väldigt känsligt för smuts och föroreningar. Även här

måste du vara noga med renligheten när du fyller på hydraulolja eller gör annat underhåll av systemet. Ta för vana att dagligen kontrollera maskinens hydrauloljenivå. Det kan uppstå stora skador på hydraulsystemet om maskinen körs med fel eller med för lite hydraulolja.

Gör inga ingrepp i hydraulsystemet på egen hand om du inte är helt säker på att du har rätt kunskaper. Moderna hydraulsystem innehåller många känsliga komponenter och styrs med hjälp av datorer och elektronik som kräver särskild utrustning vid felsökning, reparation och underhåll. Systemet arbetar dessutom under mycket höga tryck som kan orsaka allvarliga personskador om du gör ingrepp i systemet på fel sätt.

RISKER MED HYDRAULISKT TRYCK

Gör inga ingrepp i hydraulsystemet – om du inte har rätt kunskap.

• Hydrauloljan är giftig.

• Hydrauloljan kan bli så varm att den ger svåra brännskador.

• Hydrauloljan har högt tryck.

• Även en liten stråle hydraulolja kan skapa djupa skärskador.

TEKNIKEN

Nivåglas för hydraulolja.

KONTROLLERA

Kontrollera alltid att du fyller på rätt typ av vätska i rätt behållare. Läs alltid i instruktionsboken.

Att fylla på hydraulolja eller byta ut en skadad hydraulslang kan vara en enklare serviceåtgärd som du som maskinförare kan komma att utföra vid vissa tillfällen.

Tänk då på att det byggs upp ett övertryck i hydrauloljetanken som måste avlastas. Det betyder att luften i tanken måste släppas ut innan du kan öppna tankens påfyllningslock eller skruva loss slangkopplingen.

Om hydrauloljetanken inte avlastas kommer hydraulolja i stora mängder att pressas ut av trycket i tanken.

Tänk också på att hydrauloljan kan vara väldigt varm och att det finns risk för brännskador om du får stänk av oljan på huden.

i instruktionsboken hittar du uppgifter om vilken typ av hydraulolja som ska användas, intervall för byte av filter och hur hydrauloljenivån ska kontrolleras. Du hittar även uppgifter om hur du avlastar trycket i hydrauloljetanken och hur påfyllning av hydraulolja ska göras. ◊

Motor

Rörelse upp/ner Filter Pump

Avluftning

Tryckregulator

Ventilbord

Dubbelverkande cylinder Nivåglas

→ Hydraulolja → Arbetstryck ← Returflöde

Hydrauloljetank

HYDRAULSYSTEMETS

KRAFTÖVERFÖRING MED HYDRAULIK:

Maskinens motor driver en hydraulpump som gör att hydrauloljan cirkulerar med ett visst flöde och tryck. Du som maskinförare styr flöde och tryck av hydrauloljan genom att använda manöverspak, knapp eller pedal. Hydrauloljan styrs till en hydraulcylinder eller en hydrauloljemotor. Där omvandlas flöde och tryck till en rörelse som används för att driva maskinen framåt eller arbeta med arbetsaggregatet och andra hydrauliska utrustningar. När rörelsen är genomförd, flödar hydrauloljan tillbaka till hydrauloljetanken via ett returoljefilter där den renas. Hydrauloljan är efter det färdig att användas till nästa rörelse.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• BLANDA INTE OLIKA TYPER AV HYDRAULOLJOR OM DU INTE ÄR HELT SÄKER PÅ ATT DE FUNGERAR TILLSAMMANS.

• VISSA HYDRAULOLJOR ÄR SÅ KALLADE MILJÖOLJOR MED HÖG BIOLOGISK NEDBRYTBARHET

OCH KAN KRÄVAS VID ARBETE PÅ KÄNSLIGA OMRÅDEN SOM EXEMPELVIS VID VATTENTÄKTER.

• ANVÄND RÄTT TYP AV SKYDDSHANDSKAR NÄR DU HANTERAR HYDRAULOLJA SÅ ATT DU INTE FÅR OLJA PÅ HUDEN. DET KAN LEDA TILL IRRITATION OCH EKSEM.

l 1. Ner l 2. Stängt l 3. Upp

TEKNIKEN

DRIVLINA

för att hjul eller band ska kunna driva och förflytta en maskin behövs ett antal komponenter som är sammanlänkade med maskinens motor. Dessa komponenter kallas tillsammans för drivlina. Uppgiften för drivlinan är att överföra kraften från motorn till maskinens drivande axlar. De vanligaste typerna av drivlinor är hydrostatisk drivning eller mekanisk drivning, ofta med så kallad ”power shift” växellåda.

Hydrostatisk drivning

I en hydrostatisk drivning sker kraftöverföringen genom en variabel hydraulpump som skickar oljan till en hydraulmotor. Kraften från hydraulmotorn förs sedan vidare till en växellåda som fördelar den till maskinens drivande axlar. Genom att variera tryck och flöde från hydraulpumpen kan drivningen regleras steglöst och snabbt.

När tryck och flöde minskas bromsas också maskinen upp genom systemet. Det är det som händer när du som maskinförare ger kommando om mindre drivning med pedalen. Med hydrostatisk drivning reagerar därför maskinen väldigt ”direkt” på dina kommandon.

Det finns normalt en tryckknapp på instrumentpanelen eller ett annat reglage där du som förare kan välja driftläge lågfart eller högfart. Knappen är ofta märkt med symbolerna sköldpadda och hare. Maskinen är starkare i läget lågfart och den inställningen är lämplig att använda vid arbete och körning på en arbetsplats. Läget högfart används när maskinen körs på väg eller används för arbete som kräver mindre kraft.

En fördel med hydrostatisk drivning är att maskinen kan köra med låg hastighet även om motorns varvtal måste vara högt. Det kan behövas om exempelvis en hjulburen maskin ska driva ett sopaggregat eller annan hydraulisk utrustning. Då kan det behövas mycket kraft och motoreffekt, samtidigt som maskinen ska kunna manövreras med låg hastighet.

Drivning med ”power shift” Här överförs kraften från motorn via en moment­

omvandlare som med hjälp av olja sätter fart på ett turbinhjul. Momentomvandlaren fungerar som en koppling. Den gör så att du mjukt och smidigt kan växla och byta riktning mellan fram och back. I momentomvandlaren sker också en utväxling så att vridmomentet ökar när maskinen belastas.

Vissa momentomvandlare har en funktion som kallas lock­up. Den funktionen låser turbinhjulet så att kraften överförs direkt mellan motor och växellåda. Fördelen med funktionen är att den minskar bränsleförbrukningen. Du använder den när du kör maskinen med konstant hastighet, till exempel när du kör på väg.

Efter momentomvandlaren sitter en växellåda som

med hjälp av hydraulik och elektronik påverkar kugghjulen i växellådan. Du som förare väljer vilken växel du vill ha beroende på vilken arbetsuppgift du ska göra. Du kan välja om växellådan ska växla automatiskt eller ha en viss växel inställd konstant.

Från växellådan fördelas sedan kraften vidare till maskinens drivaxlar och slutväxlar som har olika konstruktion beroende på maskintyp.

Differential

För att hjulen på samma hjulaxel ska kunna rotera i olika hastighet när maskinen svänger, har drivlinan en differentialväxel. För att i vissa lägen kunna koppla ur differentialen är många maskiner utrustade med

en differentialspärr. Den gör att bägge hjulen roterar med samma hastighet. Den funktionen används när maskinen ska kunna ta sig fram med bästa grepp och drivkraft på lös mark eller vid branta stigningar. Du aktiverar differentialspärren med en pedal eller tryckknapp i förarhytten.

i instruktionsboken hittar du uppgifter om vilken typ av drivlina som din maskin är utrustad med och vilka serviceåtgärder som ska utföras vid olika intervall. Service och underhåll av komponenter i drivlinan utförs oftast av servicetekniker från maskinleverantören eller annan serviceverkstad. Gör inga ingrepp i drivlinan på egen hand om du inte är helt säker på att du har rätt kunskaper.

TEKNIKEN

Framhjulsstyrning.

Styrsystem

Hjulburna maskiner Hjulburna maskiner styrs med hjälp av hydraulik och elektroniska komponenter.

När du vrider på ratten eller drar i en styrspak pumpas olja via olika ventiler till styrcylindrar som får maskinen att svänga.

Hur snabbt eller åt vilket håll maskinen svänger påverkas av oljans flöde och riktning till styrcylindrarna. Flöde och riktning påverkas i sin tur av hur du som förare vrider på ratten eller drar i styrspaken.

Det finns olika typer av styrsystem för hjulburna maskiner: Framhjulsstyrning

Styrcylindrarna sitter på framaxeln och påverkar endast framhjulen.

En hjulburen grävmaskin är exempel på en maskin med framhjulsstyrning.

Ramstyrning (midjestyrning)

Styrcylindrarna sitter mellan maskinens framdel och bakdel och svänger framdelen i förhållande till bakdelen.

Hjullastare och grävlastare är exempel på maskiner med ramstyrning.

Krabbstyrning och fyrhjulsstyrning

Styrcylindrarna sitter på både fram­ och bakaxeln. Det gör att du kan svänga hjulen på båda axlarna åt samma håll. Du kan även svänga hjulen på framaxel åt ett håll och hjulen på bakaxeln åt ett annat håll.

En teleskoplastare är exempel på en maskin med krabb­ och fyrhjulsstyrning.

Vissa hjulburna maskiner har en kombination av flera olika styrsätt. Du som förare ställer då in vilket styrningsalternativ som är lämpligast beroende på hur du ska använda maskinen.

Exempelvis är krabbstyrning lämpligt när maskinen ska förflyttas i sidled på trånga arbetsplatser och framhjulsstyrning ska du alltid använda när du kör på väg.

Bandburna maskiner

Bandburna maskiner styrs också med hjälp av hydraulik. Skillnaden är att det inte sker med hjälp av styrcylindrar utan genom att variera hastigheten på den hydrostatiska drivningen av larvbanden. Med hjälp av maskinens styrspakar kan du som förare välja om maskinen ska köra framåt eller bakåt och om maskinen ska svänga åt det ena eller andra hållet.

Exempel:

• Genom att reducera (eller helt bromsa) hastigheten hos det vänstra larvbandet kommer maskinen att svänga åt vänster i färdriktningen om du kör (larvar) framåt.

• Om det vänstra larvbandet körs framåt samtidigt som det högra larvbandet körs bakåt kommer maskinen att svänga kraftigt åt höger och nästan snurra runt sin egen axel.

Du som maskinförare styr alltså maskinen genom att bromsa och driva larvbanden på olika sätt och i olika riktningar.

Fyrhjulsstyrning

Ramstyrning.

Styrning med larvband.

TEKNIKEN

Bromssystem

Hjulburna maskiner

Hjulburna maskiner som du kör på allmän väg ska vara trafiksäkra och behöver därför ha effektiva färdbromsar. Det finns olika typer av bromsar. De vanligaste är skivbromsar. Det är även vanligt med invändiga lamellbromsar. De ligger i oljebad i anslutning till slutväxlarna vid hjulen och kallas ”våta bromsar”.

Bromssystemet är av säkerhetsskäl indelat i två kretsar som fungerar oberoende av varandra. Om det blir ett fel i den ena kretsen ska det finnas bromsverkan kvar i den andra kretsen. Systemet har också hydrauliska ackumulatorer som lagrar bromsolja under tryck. Det är för att det alltid finns tillgång till bromskraft när det behövs. Ackumulatorerna laddas genom ett särskilt system och funktionen behöver kontrolleras med jämna intervall.

När du som förare trampar på bromspedalen påverkar servosystemet bromscylindrarna vid hjulen på hydraulisk väg. Maskinen bromsas då med en viss kraft, beroende på hur hårt du trycker på bromspedalen.

Förutom färdbroms har hjulburna maskiner även en parkeringsbroms. Den sitter ofta monterad i växellådan och har en så kallad negativ bromsverkan. Det betyder att den ansätts exempelvis av fjäderkraft och lossas hydrauliskt av servosystemet. Parkeringsbromsen aktiverar du med hjälp av en tryckknapp eller annat reglage i förarhytten.

Bandburna maskiner

Bandburna maskiner är inte byggda för att köras på väg och har därför inte färdbroms på samma sätt som en hjulburen maskin. I stället bromsar du genom att minska på drivkraften till larvbanden, vilket du som förare reglerar med styrspakarna.

Eftersom hastigheten på en bandburen maskin är relativt låg, stannar den nästan omedelbart när du bromsar maskinen.

Bandburna maskiner har en parkeringsbroms med negativ bromsverkan som ansätts automatiskt så fort maskinen står stilla. Bromsen är normalt monterad i slutväxlarna vid maskinens drivaxlar. Den lossas även automatiskt med hjälp av servosystemet när du som förare ger kommando om drivkraft med styrspakarna.

i instruktionsboken hittar du uppgifter om vilken typ av styr­ och bromssystem som din maskin är utrustad med och vilka serviceåtgärder som ska utföras vid olika intervall. Service och underhåll av komponenter i styr­ och bromssystemet utförs oftast av servicetekniker från maskinleverantören eller annan serviceverkstad. Gör inga ingrepp i systemen på egen hand om du inte är helt säker på att du har rätt kunskaper. ◊

foto: thomas bladh

TEKNIKEN

HJUL OCH DÄCK

Hjulburna maskiner däck till hjulburna maskiner finns i många olika storlekar och däckmönster med olika egenskaper. Maskinens huvudsakliga användningsområde avgör vilken typ av däck som är lämpligast. För en stor hjullastare som lastar bergmassor faller valet på ett bergdäck som är hårt och klarar belastningarna i den miljön. För en mindre hjullastare som kör mycket på väg kan valet bli ett mjukare däck med finare mönster som ger en mjuk och behaglig gång.

Hjulburna grävmaskiner kan ha hjul som är tvillingmonterade, det vill säga två hjul som sitter monterade tillsammans på samma sida av hjulaxeln. Det kallas också för dubbelmontage.

De kan också ha ett bredare hjul på varje sida av hjulaxeln, ett så kallat twindäck. Twindäck används ofta när maskinen ska köra på mjuka underlag. Eftersom hjulet är bredare tar det upp maskinens vikt bättre och ökar framkomligheten. Oavsett maskintyp är det alltså användningsområdet som avgör valet av däck.

Det är viktigt att däcken håller rätt lufttryck (ringtryck eller däcktryck) för att de ska hålla under hela sin förväntade livslängd. Om du kör med för lågt lufttryck kommer maskinen att dra mer bränsle. Maskinens stabilitet påverkas också negativt om du har för lågt lufttryck. Förutom den information som du hittar i instruktionsboken kan tillverkaren ge information om rätt lufttryck för olika driftsförhållanden.

Att kontrollera och justera lufttrycket kan vara en åtgärd som du som maskinförare kan komma att utföra vid vissa tillfällen. ◊

med entreprenaddäck, används som allroundalternativ.

Däck som används när du kör på väg eller i industrier, exempelvis sågverk.

Tvillinghjul

Twinhjul med traktormönster, används på mark med dålig bärighet.

Twinhjul med entreprenadmönster, används på mark med dålig bärighet.

TEKNIKEN

ELSYSTEM OCH FÖRARDISPLAY

Elsystemet har flera uppgifter och är avgörande för att maskinen överhuvudtaget ska kunna starta och för att olika hjälpsystem ska kunna fungera och användas.

en del av elsystemet sköter grovjobbet och ser till att grundläggande funktioner som startmotor, belysning, klimatanläggning och laddning av batterierna med mera fungerar.

En annan del av elsystemet är själva hjärnan som med hjälp av datorer och olika sensorer sköter alla elektroniska komponenter. De behövs för att styra och övervaka olika hjälpsystem.

Med hjälp av elektronik kan maskinen exempelvis:

• Varna om något är fel, registrera felkoder, driftstider och bränsleförbrukning.

• Ställas in i olika arbetslägen som känner av det mest effektiva arbetssättet.

• Sköta centralsmörjning så att smörjning sker med rätt intervaller.

• Förhindra obehörig användning genom säkerhetssystem med PIN­koder.

• Vara uppkopplad mot datorer och appar där ägare, serviceverkstad och du som förare kan kommunicera med maskinen.

Huvudkomponenter i elsystemet är:

• Batteri – elsystemets kraftkälla som förser hela systemet med energi.

• Startmotor – driver runt motorn och ger kraft i startögonblicket.

• Generator – laddar kontinuerligt batterierna med ström.

• Huvudströmbrytare – kopplar bort strömmen från batterierna när det behövs.

• Säkringar och kretsbrytare – skyddar elsystemet mot överbelastning.

Dessutom finns många andra komponenter som spänningsregulatorer, sensorer, datorer, varningslampor och nivåmätare med mera för att alla hjälpsystem ska fungera.

Batteri

Anläggningsmaskiner behöver ha batterier som har stor effekt när de ska starta, speciellt i låga temperaturer. Batterierna behöver också vara konstruerade för att klara vibrationer och stötar.

Batteriet innehåller blyplattor som är positivt och negativt laddade och en vätska som kallas elektrolyt (batterisyra). Den består av svavelsyra och destillerat eller avjoniserat vatten.

På ovansidan av batteriet finns en pluspol och en minuspol där batterikablar ansluts för strömförsörjning av elsystemet.

På vissa batterier kan elektrolytnivån behöva kontrolleras. Om nivån är för låg kan du behöva fylla på

Säkringar.

batterivatten. Nivån ska normalt ligga cirka 10 mm över blyplattornas överkant. Det finns också underhållsfria batterier som är populära eftersom de inte behöver fyllas på under normala driftsförhållanden.

Tänk på att alltid hålla batterier väl laddade eftersom batteriets förmåga att avge ström minskar i kyla. Batterierna laddas av generatorn när maskinen är igång. Om maskinen inte körs under en längre period kan batterierna behöva underhållsladdas. Om du ska ladda batterierna med en batteriladdare måste du vara försiktig och tänka på att det bildas så kallad knallgas som kan explodera om det uppstår gnistor vid batteriet.

Förvara batterier fulladdade på ett svalt ställe om de inte ska används under flera månader. Detta gäller

Översikt säkringar.

särskilt vintertid. Då finns risk för att batteriet fryser sönder om det är dåligt laddat. Elektrolyten i ett urladdat batteri fryser vid cirka –7 grader Celsius och i ett fulladdat batteri först vid cirka –67 grader Celsius.

Batteriets spänning mäts i volt (V) och batteriets kapacitet mäts i amperetimmar (Ah).

Spänningen på batterier är normalt alltid 12 V. Kapaciteten varierar däremot mellan olika batterier och väljs utifrån vad maskinens elsystem kräver.

Elsystemet i de flesta maskiner kräver en spänning på 24 V. Om maskinen har ett elsystem som bara kräver 12 V räcker det med ett batteri. Men för att för att få spänningen 24 V måste två 12 V batterier seriekopplas.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• LADDA ALLTID BATTERIER I UTRYMMEN MED GOD VENTILATION.

• FÖLJ INSTRUKTIONERNA SOM FÖLJER MED BATTERILADDAREN.

• ELEKTROLYTEN I BATTERIERNA ÄR FRÄTANDE – ANVÄND SKYDDSGLASÖGON OCH SKYDDSHANDSKAR SÅ ATT DU INTE FÅR VÄTSKAN I ÖGON ELLER PÅ HUDEN.

• SE TILL ATT DU KAN SKÖLJA ÖGON MED VATTEN FRÅN EN VATTENKRAN PÅ FAST LEDNING ELLER MED ÖGONDUSCH PÅ ENGÅNGSFLASKOR.

TEKNIKEN

När du seriekopplar batterier ansluter du en batterikabel mellan minuspolen på det ena batteriet till pluspolen på det andra. Den andra minuspolen är jord. Den andra pluspolen har spänningen 24 V.

Vid seriekoppling dubblas spänningen, men kapaciteten blir oförändrad.

Exempel:

Om du seriekopplar två batterier om vardera 12 V och 120 Ah får du dubbel spänning – det vill säga 24 V. Men kapaciteten blir oförändrad – det vill säga 120 Ah.

Om du däremot vill dubbla kapaciteten och behålla spänningen oförändrad måste du parallellkoppla batterierna.

När du parallellkopplar ansluter du en batterikabel mellan de båda minuspolerna på batterierna. Du ansluter sen en annan batterikabel mellan de båda pluspolerna på batterierna. Minuspolen är jord. Pluspolen har spänningen 12 V.

Exempel:

Om du parallellkopplar två batterier om vardera 12 V och 120 Ah får du oförändrad spänning – det vill säga 12 V. Men kapaciteten blir den dubbla – det vill säga 240 Ah.

Vissa maskiner har kopplingspunkter framdragna med pluspoler och minuspoler. Då ska du koppla startkablarna på dem i stället för på batteriernas poler. Startkablar och startbooster har röd färg för pluskabel och svart färg för minuskabel (jord).

HJÄLPSTART

Seriekoppling batteri.

Om du använder en startbooster ska du noga följa instruktionerna för hur den ska användas.

Om du använder startkablar från en annan maskin ska de kopplas som bilderna visar här bredvid.

Så fort maskinen startar ska kablarna kopplas bort i omvänd ordning.

Anledningen till att koppla den svarta startkabeln till chassit på den maskin som ska startas är att det kan uppstå gnistbildning när den sista kabeln ansluts till jord. Den gnistan ska inte uppstå nära batteriet eftersom det bildas knallgas som innebär risk för explosion om gnistan antänder gasen. Se också till att kabelklämmorna inte kommer i kontakt med varandra så att det uppstår gnistor.

Om batterierna är urladdade och du måste starta maskinen med hjälp av en annan maskin eller med ett starthjälpsaggregat (startbooster) är det viktigt att alltid: Kontrollera i maskinens instruktionsbok hur du ska utföra starthjälp. På vissa maskiner kan elektroniska komponenter behöva kopplas bort. Det kan uppstå stora och kostsamma skador på elsystemet om starthjälp utförs på fel sätt.

1. Ena änden av röda startkabeln kopplas till batteriets pluspol/kopplingspunkt på maskin med laddat batteri.

3. Ena änden av svarta startkabeln kopplas till batteriets minuspol/kopplingspunkt på maskin med laddat batteri.

2. Andra änden av röda startkabeln kopplas till batteriets pluspol/kopplingspunkt på maskin som ska startas.

4. Andra änden av svarta startkabeln kopplas till kopplingspunkt för jord eller till jord på chassit på maskin som ska startas (så långt från batteriet som möjligt).

TEKNIKEN

Huvudströmbrytare

huvudströmbrytaren sitter monterad på batteriets pluseller minuskabel i nära anslutning till batterierna. Det finns ofta en klisterdekal på maskinen som visar var den är placerad.

Precis som det låter är huvudströmbrytarens uppgift att bryta all överföring av ström från batterierna till elsystemet.

Huvudströmmen kan du behöva bryta när systemet ska repareras, underhållas och när maskinen lämnas efter arbetsdagen eller inte ska användas under en period. Det finns både elektroniska och manuella typer av huvudströmbrytare. Den elektroniska typen bryter strömmen med automatik när tändningen slås av. Den manuella typen måste brytas för hand med ett vred eller nyckel.

Fördelen med att du bryter strömmen när maskinen inte används är att man undviker risken för tjuvström. Det är när olika strömkällor drar ström i onödan och laddar ur batterierna. När du bryter strömmen minskar du också risken för att skadade kablar eller kopplingar orsakar kortslutning, som i värsta fall kan leda till en brand. Att det finns huvudströmbrytare är dessutom ett krav enligt försäkringsbranschens regler om brandskydd i maskiner, SBF 127, som vi skrivit om i tidigare kapitel.

Klisterdekal huvudströmbrytare.

OBS!

Huvudströmbrytare.

Bryt aldrig strömmen med huvudströmbrytaren när motorn är i gång. Det kan skada elektroniska komponenter med stora kostnader som följd.

Det kan finnas vissa elektroniska komponenter som larm­ och varningssystem, datorer med mera som behöver ström även om huvudströmmen är bruten. Då kopplas de in före huvudströmbrytaren och utrustas med säkringar så att strömkretsen bryts och skyddas om det skulle bli något fel.

På maskiner utrustade med injicering av Adblue kan man behöva vänta med att bryta huvudströmmen tills systemet har dränerat ut vätskan från ledningarna. En varningslampa på förardisplayen talar om för dig när systemet är tömt och du kan bryta strömmen.

Förardisplay

Förardisplayen är en viktig del av elsystemet och maskinens kommunikationskanal med dig som förare.

Med hjälp av den kan du övervaka och få information om maskinens olika system, uppgifter om motor­ och oljetemperaturer, bränsleförbrukning, driftstimmar, oljetryck och mycket mer.

Med hjälp av varningslampor, varningssignaler och olika felkoder kan maskinen själv tala om för dig om något är fel eller behöver underhållas. Det kanske börjar bli dags för service? Någon olja eller vätska kanske behöver fyllas på? Kanske behöver luftfiltret rengöras? Allt detta och mycket mer kan maskinens elsystem hjälp av sensorer och datorer tala om för dig och visa på förardisplayen.

Det är viktigt att du kontrollerar att alla varningslampor och varningssignaler fungerar som de ska innan du startar maskinen. När tändningen är påslagen ska lamporna lysa och sedan slockna när du startar motorn.

I maskinens instruktionsbok hittar du information om vad de olika symbolerna på förardisplayen betyder och vad du ska göra om någon av dem tänds eller varnar på annat sätt.

i instruktionsboken hittar du också information om var säkringshållare och kretsbrytare är placerade. Där står även vilka strömkällor som olika säkringar är kopplade till. Som förare behöver du kunna utföra enklare felsökning av elsystemet och kunna byta ut trasiga säkringar, glödlampor och liknande komponenter.

När det gäller batterierna behöver du kontrollera att:

• Batterierna sitter fast ordentligt på batterihållaren.

• Batterikablarna är hela.

• Batteriskorna sitter fast på batteripolerna.

• Batteripolerna har skyddslock (polskydd).

• Batteripolerna är rengjorda.

• Batterivattnets nivå är tillräcklig, om du inte har ett underhållsfritt batteri. Fyll på om nivån är för låg.

Precis som på många andra system utförs service och underhåll av komponenter i elsystemet oftast av servicetekniker från maskinleverantören eller annan serviceverkstad. Elsystemet innehåller många känsliga komponenter som kräver särskild utrustning vid felsökning, reparation och underhåll. Gör inga ingrepp i systemen på egen hand om du inte är helt säker på att du har rätt kunskaper. ◊

Om någon symbol eller varningslampa lyser när motorn är igång ska du genast titta i instruktionsboken för att ta reda på vad du behöver göra.

Foto

Zeppelin CAT

TEKNIKEN

SERVICE OCH UNDERHÅLL

Vi har nu övergripande gått igenom det som är gemensamt kring uppbyggnad och arbetssätt för olika maskintyper och de viktigaste

delarna hos olika tekniska system. Du har också fått en bild av vilka saker du som maskinförare kan behöva kontrollera, underhålla och åtgärda.

som vi har påpekat flera gånger i kapitlet utförs oftast service och underhåll på moderna maskiner av en utbildad servicetekniker med särskild och ofta avancerad utrustning.

Många serviceverkstäder erbjuder serviceavtal där maskinen regelbundet ses över med jämna intervaller utifrån ett serviceschema mot en fast kostnad. Ett annat alternativ är att beställa service från verkstaden när det behövs eller göra hela eller delar av servicen själv.

Förutom rena serviceåtgärder kan det också hända att din maskin går sönder och behöver repareras så snabbt som möjligt. Ofta anlitas då en verkstad som kommer ut till arbetsplatsen med en servicebuss och

gör reparationen på plats. Men ibland kan maskinen behöva tas in på en verkstad för reparation beroende på vad som ska repareras.

En anläggningsmaskin är en stor investering. Du som maskinförare får ett stort förtroende att ta hand om en maskin som kostar mycket pengar. Att sköta serviceoch underhåll, använda maskinen med försiktighet och köra maskinen med omsorg är avgörande för att maskinen ska vara lönsam och fungera under hela sin livslängd. Se till att du lär dig hur de olika systemen på din maskin fungerar samt vilka kontroller och serviceåtgärder du ska göra. Var alltid uppmärksam på vad maskinen säger till dig via förardisplayen. Det är maskinens sätt att kommunicera med dig. ◊

Servicebil i fält.

Foto Zeppelin CAT

ATT ARBETA MED ANLÄGGNINGSMASKINER

ATT ARBETA MED ANLÄGGNINGSMASKINER

Maskiner kan delas in efter användningsområde. De maskiner vi i dagligt tal kallar för anläggningsmaskiner tillhör oftast maskinfamiljen jordförflyttande maskiner.

jordförflyttande maskiner används huvudsakligen för att schakta, lasta eller jämna ut olika typer av jordarter. De kan också användas för att hantera sprängt berg på ett anläggningsprojekt eller i en bergtäkt. En bergtäkt innebär att bryta berg i en öppen gruva.

Att välja rätt typ av maskin med rätt utrustning är avgörande för att kunna jobba säkert, få en god produktionsekonomi och samtidigt kunna arbeta miljömedvetet. Det gäller oavsett om det handlar om ett stort eller litet jobb. Det är ämnen som vi tar upp i det här kapitlet.

Att välja rätt maskin

När ett jobb ska utföras måste den som beställer en maskin tänka igenom vilka arbetsuppgifter maskinen ska klara av.

Det innebär att valet av maskin bland annat styrs utifrån:

• Vilken jord­ eller bergart som ska schaktas.

• Vilken volym av massor som ska hanteras.

• Vilka schaktdjup som är aktuella.

• Markens bärighet på platsen.

• Behov av utrymme och framkomlighet.

• Vilka miljökrav som ställs med mera.

Därför är det viktigt att den som beställer ett jobb och står ansvarig för arbetsmiljö, projektering och utförande har kunskap om alla förutsättningar. Beställaren behöver också ha kännedom om alla de förutsättningar som kan påverka valet av olika maskiner för det specifika projektet.

Valet grundar sig oftast på att maskinen ska ha tillräcklig kapacitet för jobbet. Men i första hand ska beställaren alltid välja en maskin som gör att det går att utföra jobbet säkert. Det är alltså viktigt att välja en maskin som är anpassad efter de risker som jobbet innebär.

Exempelvis kan en för liten grävmaskin med ett arbetsaggregat som inte har tillräcklig räckvidd behöva stå alltför nära en schaktkant. Det kan leda till att maskinen rasar ner i schakten med allvarliga konsekvenser som följd.

En för stor hjullastare eller grävmaskin kan å andra sidan riskera att sjunka ner i lös mark eller ”krocka” med byggnader, träd eller andra anordningar om det är trånga arbetsplatser.

Rent generellt kan man säga att det är mest ekonomiskt att välja en så stor maskin som möjligt så länge den klarar markens bärighet och får plats. Anledningen till detta är att produktionsökningen oftast är större än prisökningen per timme när man väljer en större maskin.

Större maskiner är dyrare att transportera mellan arbetsplatser eftersom de väger mer än mindre maskiner. Det kan också påverka valet av maskin ur ett rent ekonomiskt perspektiv, särskilt på ett kortvarigt jobb.

Du som maskinförare behöver ha kunskaper om de risker som finns vid olika schaktarbeten i jord och berg. Du behöver också veta vilka begränsningar din maskin har med tanke på vikt och räckvidd. Din

Större hjullastare.

Mindre hjullastare.

foto : thomas

bladh

ATT ARBETA MED ANLÄGGNINGSMASKINER

maskin ska ha rätt storlek för det jobb som ska göras. Med rätt maskin på rätt plats kan arbetet utföras både säkert och kostnadseffektivt.

Vid större anläggningsarbeten gör man ofta en geoteknisk undersökning redan i projekteringsfasen för att fastställa vilka jordarter som finns. Samtidigt kontrollerar man var det kan finnas berg och vilka grundvattenförhållanden man kan vänta sig. Det finns olika provmetoder, men oftast provborrar man eller gräver provgropar.

På ett mindre anläggningsprojekt kan det hända att du som maskinförare får gräva en eller flera provgropar så att man kan fastställa jordart, förekomst av berg och grundvattennivå. Utifrån dessa uppgifter kan man sedan planera rätt metod så att jobbet kan göras både säkert och effektivt.

Exempel på egenskaper hos jordarter som kan påverka valet av en anläggningsmaskin: Bärighet – Förmåga att bära och fördela belastningar. Schaktbarhet – Hur stort motstånd jorden ger när den schaktas.

Dräneringsförmåga – Förmåga att släppa igenom vatten utan att få sämre bärighet. Tjälfarlighet – Förmåga att binda vatten som riskerar att frysa, vilket ger sämre bärighet när det tinar.

Densitet – Vikt per kubikmeter.

Volymförändring – Skillnad mellan fast (orörd) volym och lös (uppgrävd/lastad) volym.

Klassning av maskiner

Branschorganisationerna Maskinentreprenörerna, Maskinleverantörerna och Byggföretagen har tillsammans skapat ett klassningssystem. Där listas de flesta anläggningsmaskiner som kan användas på ett byggoch anläggningsprojekt. Klassningen är ett generellt mått på en specifik maskinmodells kapacitet så att man kan jämföra olika fabrikat på ett likvärdigt sätt.

Klassningssystemet är ett hjälpmedel för bland annat de som handlar upp och beställer maskintjänster. Även entreprenör använder systemet när de ska välja rätt maskin för ett visst uppdrag.

Klassning av anläggningsmaskiner sker oftast efter vikt och skopvolym eller lyftkapacitet. Anläggningsmaskiner kan väga från cirka ett ton till flera hundra ton och ha skopvolymer från cirka 100 till 5 000 liter. På en vanlig byggarbetsplats är maskiner mellan två och femtio ton vanligast. ◊

LÄS MER OM KLASSNING AV ANLÄGGNINGSMASKINER PÅ www.me.se – sök på maskinklassning.

Större hjulgrävare.

Mindre bandgrävare.

ATT ARBETA MED ANLÄGGNINGSMASKINER

ATT KÖRA OCH ARBETA SPARSAMT

Enligt Trafikverkets beräkningar finns det i Sverige ungefär

290 000 tyngre arbetsmaskiner – traktorer, grävmaskiner, hjullastare, skördare med flera. De flesta av dessa maskiner har dieselmotorer.

Deras sammanlagda bränsleförbrukning har uppskattats till cirka 1 miljon kubikmeter per år.

genom sparsam körning kan bränsleförbrukningen minska med 5–10 procent. I hela landet betyder det 50 000–100 000 kubikmeter diesel om året, vilket motsvarar 1–2 procent av Sveriges hela dieselförbrukning. Eftersom bränsleförbrukningen påverkar både utsläpp av avgaser och kostnaden för drivmedel tjänar både miljön och plånboken på sparsam körning.

Grunden för att kunna köra sparsamt är att välja rätt typ av maskin för rätt arbete. Om maskinen är för liten behöver den kontinuerligt arbeta med maximal kapaci tet för att klara jobbet. Om maskinen är för stor kommer den inte att kunna utnyttja sin kapacitet i förhållande till den mängd bränsle som maskinen förbrukar. Inget av dessa alternativ gynnar vare sig miljön eller plånboken.

God planering av arbetet kan många gånger vara det mest effektiva sättet att minska bränsleförbrukningen. Man kan säga att det är lika viktigt att arbeta sparsamt som att köra sparsamt. Det innebär att man behöver planera så att man kan undvika onödiga arbetsmoment på en arbetsplats. Genom att planera bort ett onödigt arbetsmoment kan man faktiskt minska bränsleförbrukningen med upp till 100 % under förutsättning att momentet inte behöver utföras överhuvudtaget.

Exempel på åtgärder som minskar bränsleförbrukningen för maskiner och fordon som används på ett anläggningsprojekt:

• Placera schaktmassor på rätt ställe eller direkt lasta bort de massor som inte går att använda för att undvika onödig hantering av massor.

• Återanvända så mycket material som möjligt för att minska onödiga transporter.

förflyttningar eller transporter.

Som maskinförare kan du vara med och planera vissa åtgärder som är direkt kopplade till ditt arbete. Men i huvudsak är det arbetsledningen på projektet som äger förutsättningarna och har ansvaret att planera så att arbetet i det stora hela kan utföras sparsamt.

Vad kan du som maskinförare göra för att köra sparsamt?

Idag finns det många hjälpmedel för att minska bränsleförbrukningen och öka produktiviteten. Exempelvis laststyrda hydraulsystem, steglösa växellådor, positioneringsutrustning, lastautomatik med mera. Lär dig hur dessa hjälpmedel fungerar så att du kan jobba så sparsamt som möjligt.

Följ upp bränsleförbrukningen så att du kan se effekten av olika åtgärder som du gör för sparsam körning. Många maskiner har system för övervakning där du

arbetshydraulik är inställd på rätt sätt. Du kan exempelvis prova att sänka motorns varvtal från det varvtal du normalt använder och se hur det påverkar kapaciteten. Kanske kan vissa arbeten utföras med mindre varvtal men ändå med tillräcklig kapacitet.

Oavsett vilken typ av maskin du kör finns det några saker som är enkla att göra: Viktigast är att du undviker tomgångskörning och servar maskinen regelbundet. Tänk också på att:

• Varmköra en kall motor på låg belastning.

• Slå av motorn vid kortare pauser i arbetet.

• På tomgång drar maskinen onödigt bränsle.

• En kall motor ger mycket smutsiga utsläpp.

• Långa tomgångskörningar kyler ner motorn av det oförbrända bränslet.

• Serva och underhålla maskinen regelbundet.

Allt detta ger lägre utsläpp och mindre bränsleförbrukning.

ATT ARBETA MED ANLÄGGNINGSMASKINER

Om du kör en hjulburen maskin finns det fler saker som du ska tänka på: Rullmotstånd och lufttyck För hjulburna anläggningsmaskiner som exempelvis en hjullastare utgör rullmotståndet den dominerande kraft som maskinen ska övervinna för att förflyttas. Rullmotståndet är därför en stor källa till bränsleförbrukningen. Stora energimängder går åt till att accelerera maskinen. Ju tyngre maskinen är desto mer bränsle förbrukar den. Den kraft som behövs – och som måste produceras av motorn – är direkt kopplad till hur mycket du som förare accelererar maskinen.

Om du först accelererar mycket och sen genast bromsar in igen för att anpassa hastigheten kan bränsleförbrukningen öka med 20 %. Det blir alltså direkta energiförluster om du kör fortare än den optimala hastigheten.

På en hjulburen maskin är det viktigt att ha rätt typ av däck och rätt lufttryck i däcken. För lågt lufttryck ökar rullmotståndet. Kontrollera trycket regelbundet utifrån anvisningar i instruktionsboken eller från däckleverantören.

Kör mjukt och använd växellådan rätt Hög växel och lågt varvtal ger lägsta förbrukningen och lägst buller – det är grundprincipen. Men naturligtvis är rätt växel olika för förflyttning med eller utan last.

Se till att använda en växel där motorn får arbeta med en relativt hög belastning. Ofta motsvarar detta ett varvtal på 60–80 % av maxvarvtalet.

Många maskiner har flera växlar. Se till att använda den växel som på bästa sätt kombinerar produktivitet och bränsleförbrukning. Motorbromsa genom att släppa gasen i tid och utnyttja rörelseenergin. Planera körningen för att hitta det effektivaste och mjukaste körsättet.

Kom ihåg att genom sparsam körning gör du något positivt. Du sparar bränsle, minskar kostnader och bidrar samtidigt till en minskad miljöpåverkan. Så utmana dig själv och dina arbetskamrater att hitta de bästa sätten att köra och arbeta sparsamt. ◊

ATT ARBETA MED ANLÄGGNINGSMASKINER

SKOPVOLYMER

När det gäller grävmaskiner och hjullastare anges ofta maskinens skopvolym i liter. Då menar man oftast det så kallade rågade måttet eller som det även kallas den ”beräknade volymen”. Det avser i princip den volym av material som maximalt får plats och kan hållas kvar i skopan utan att det rinner ut över skopans kanter.

ett annat mått för volymen i en skopa är struken kapacitet. Det avser när rågen är avstruken jämns med skopans kanter.

Den verkliga volymen, det vill säga hur mycket du kan fylla skopan med en viss typ av material, beror på skopans beräknade volym och materialets fyllnadsfaktor.

Om du exempelvis ska fylla skopan med ett fint material som sand kommer du normalt att nå en högre fyllnadsfaktor jämfört med om du fyller skopan med ett grövre material eller med sprängsten.

Skopans volym påverkar maskinens stabilitet och lyftkapacitet. En hjullastare som hanterar ett lätt material som torr matjord eller snö kan ha en större skopvolym och fortfarande klara stabilitet och lyftkapacitet. Om maskinen ska hantera ett tyngre material som exempel­

vis grus eller berg måste den ha en mindre skopvolym eftersom materialet är tyngre.

En grävmaskin som är utrustad med ett grävaggregat med lång räckvidd klarar en mindre skopvolym för att behålla sin stabilitet och lyftkapacitet. Om samma maskin har ett grävaggregat med kortare räckvidd kan den ha en större skopvolym utan att förlora stabilitet och lyftkapacitet.

Skopvolymen på en maskin avgörs alltså dels av vikten på det material som ska hanteras, dels av maskinens begränsningar när det gäller stabilitet och lyftkapacitet.

Av den anledningen finns det olika skopor för både hjullastare och grävmaskiner som du kan byta mellan beroende på vilka arbetsuppgifter du ska utföra.

Olika skopor för hjullastare

Hjullastare med rågad volym.

Hjullastare med struken volym.

Grävmaskin med rågad volym.

Grävmaskin med ungefär den mängd massor som motsvarar struken volym.

ATT ARBETA MED ANLÄGGNINGSMASKINER

Volymberäkning och svällningsfaktor

För att kunna beräkna storleken på en schaktentreprenad utgår man oftast från volymen av massor som ska förflyttas, räknat i kubikmeter.

• När materialet ligger orört i marken talar man om verklig fast volym (vf) i kubikmeter.

• När materialet grävs loss luckras det upp och får större volym. Det kallas verklig lös volym (vl) i kubikmeter.

Material som ligger orört i marken sväller alltså när du gräver loss det. Det kallas för materialets svällningsfaktor.

Exempel:

Du ska schakta en yta på 200 kvadratmeter i torr lera. Schakten ska vara 1,5 meter djup. Verklig fast volym blir 300 kubikmeter (200 x 1,5 = 300).

Torr lera har en svällningsfaktor på 1,40.

Verklig lös volym blir då 420 kubikmeter (300 x 1,40 = 420).

I detta fall sväller alltså materialet med hela 120 kubikmeter jämfört med volymen när materialet ligger orört i marken.

Vid bergschakt efter sprängning kan man utgå från att bergmaterial har en svällningsfaktor på cirka 1,5. Det betyder att verklig fast volym ökar med cirka 50 %.

Viktberäkning och densitet

Förhållandet mellan materialets vikt och volym kallas för densitet och anges oftast i kilo per kubikmeter. Densiteten varierar för ett och samma material beroende på om det gäller fast eller lös volym samt kornstorlek och fuktighetshalt.

Exempelvis är densiteten för torr jord, verklig lös volym, cirka 960 kg. Om samma jord är fuktig är densiteten cirka 1 680 kg.

När du ska beräkna vikten av en viss volym schaktmassor är det viktigt att du känner till materialets densitet. Det gäller särskilt när materialet ska lastas och transporteras på fordon, eftersom dessa har begränsningar för maximal last. Ett material med hög densitet kräver fler antal lass när det ska transporteras bort än ett material med lägre densitet. Vid transport av massor är det vanligtvis vikten och inte volymen som begränsar hur mycket som du kan lasta på ett lastfordon.

Exempel:

Det ska lastas och transporteras bort 100 kubikmeter torr lera som har densitet 1 170 kg per kubikmeter. Den totala vikt av massor som ska transporteras bort blir då 117 ton (100 x 1 170 = 117 000).

Transporten sker med lastbilar som kan lasta maximalt 13 ton per lass.

Det krävs i detta fall 9 lass för att transportera bort hela volymen av torr lera. (117 / 13 = 9). Om det istället är fuktig lera ändras förutsättningarna. Fuktig lera har densitet 1 500 kg per kubikmeter. Den totala vikt av massor som ska transporteras bort blir då 150 ton (100 x 1 500 = 150 000).

Det krävs i detta fall 11,5 lass för att transportera bort hela volymen av fuktig lera. (150 / 13 = 11,5)

Det är alltså väldigt viktigt att du tänker på materialets svällningsfaktor och densitet när du beräknar hur stor volym av massor som ska transporteras bort eller hanteras. ◊

Nedan finns en tabell där du kan se densitet och svällningsfaktor för olika material.

(tabell ur Maskinentreprenörernas handbok 2022)

ATT ARBETA MED ANLÄGGNINGSMASKINER

MASKINSTYRNING

Många anläggningsmaskiner är idag utrustade med olika system som hjälper dig som förare i ditt jobb. Maskinstyrning är ett mätsystem där anläggningsmaskiner kan styras eller guidas med hjälp av ett eller flera mätinstrument och sensorer.

maskinstyrning används på olika typer av jobb som husgrunder, VA­ledningar och dikning, men används oftast på stora anläggningsprojekt som vägbyggen och järnvägsbyggen.

Med maskinstyrning kan du lägga in en modell av jobbet, en digital ritning, i systemets dator. Den modellen får du normalt av en mättekniker eller en arbetsledare på arbetsplatsen. Du kan också skapa egna modeller för vissa jobb när du lärt dig hur systemet fungerar.

Om du exempelvis kör en grävmaskin kan du på en skärm i din hytt se var skopan är på den digitala ritningen. På skärmen syns även tydliga uppgifter om hur djupt du ska gräva och var du ska gräva. Eftersom du ser både skopans höjd och position på ritningen kan du schakta mer noggrant och bara så mycket du behöver.

Maskinstyrning minskar också behovet av att du själv eller någon annan person behöver kliva ned i schaktgropen för att kontrollera höjden på vanligt sätt, med exempelvis en planlaser. Det gör att jobbet blir säkrare och samtidigt mer effektivt.

Så här fungerar

maskinstyrning

Maskinstyrning med GNSS

För att kunna beräkna maskinens position används ett system med satelliter. Det vanligaste systemet är GPS (Global Positioning System) som kommer från USA. Det finns även andra satellitsystem; Glonass från Ryssland, Galileo från Europa och BeiDou från Kina. GNSS, Global Navigation Satelite Systems, är samlingsnamnet för dessa satellitbaserade system.

När du använder GPS behövs signaler från minst 4 satelliter för att kunna beräkna en position. Men dessa signaler ger bara en noggrannhet på cirka 10 meter. Därför behöver signalerna korrigeras med hjälp av basstationer som samverkar med satelliterna. I Sverige finns det över 400 basstationer som Lantmäteriet äger.

Med hjälp av RTK­teknik (Real Time Kinematic) skickas data om maskinens position till en driftledningscentral för basstationerna. Det görs via mobilt internet eller radiokommunikation. I realtid skickas korrigerade data tillbaka som anger maskinens position med en noggrannhet på några få centimeter.

För att bestämma maskinens position använder systemet plankoordinater. De benämns X för nord/syd och Y för

väst/öst. I Sverige används referenssystemet SWEREF 99 som är ett koordinatsystem uppdelat i 12 zoner över landet.

Förutom data om maskinens position i plan behöver maskinstyrningens dator också uppgifter om maskinens höjd över havet. Det görs med hjälp av referenspunkter som kallas höjdfixar. I Sverige finns referenspunkterna i det nationella höjdsystemet RH 2000, Rikets höjdsystem 2000. Höjd över havet benämns med Z.

Beroende på vilken utrustning som maskinen har och på vilket behov som finns för jobbet kan maskinstyrning användas i:

• en dimension – Z = höjd

• två dimensioner – X och Y = plan

• tre dimensioner – X, Y och Z = plan och höjd.

Maskinstyrning med planlaser eller totalstation

Din maskin kan även styras och guidas med hjälp av mätinstrumenten planlaser eller totalstation. Mätinstrumentet måste då placeras på en känd punkt inom arbetsplatsen. Det vill säga en punkt där man känner till koordinaterna X och Y samt höjd över havet Z.

Om du kör maskinstyrningen mot en planlaser med roterande prisma tar maskinen emot signalerna genom en lasermottagare som är monterad på arbetsaggregatet. Skopans eller schaktbladets position beräknas av systemets dator som sedan redovisar informationen till dig på skärmen i hytten. Så länge som systemet kan ta emot signalen från lasern får du uppgifter om referenshöjden, även om du förflyttar maskinen inom arbetsplatsen.

Du kan också använda maskinstyrningen genom att vara uppkopplad mot en totalstation. Den metoden kan med fördel användas när det är dålig satellittäckning eller höga krav på noggrannhet. När du använder en totalstation ökar noggrannheten i systemet till några få millimeter. Med en totalstation får du samma funktioner som när du använder GPS.

Många totalstationer har en teknik som kallas ATS (Advanced Tracking Sensor). Totalstationen är då självsökande och söker aktivt upp mottagaren på din maskin. Om den tappar kontakten med maskinen söker den automatiskt upp den igen. Totalstationen skickar ut signaler till systemets dator som beräknar och jämför maskinens position med totalstationen. Den information du behöver för att kunna göra ditt jobb redovisas för dig på skärmen i hytten.

ATT ARBETA MED ANLÄGGNINGSMASKINER

Vilka komponenter behövs på maskinen? Systemet med maskinstyrning behöver fastmonterade sensorer på alla rörliga delar för att kunna läsa av maskinens och arbetsaggregatets läge och höjd. När utrustningen monteras mäter man noggrant in avståndet mellan arbetsaggregatet och sensorerna. Systemets dator kan då räkna ut läge och höjd för skopan, schaktbladet eller andra redskap som är monterade på maskinen.

För maskinstyrning som är uppkopplade mot ett satellitsystem behöver maskinerna vara utrustade med olika komponenter.

På en grävmaskin behövs:

• Sensor som läser av lutning och stigning på din maskin.

• Sensorer på arbetsaggregatet (bom, sticka, skopa och tiltrotator).

• Sensorer som visar hur skopan är roterad (tillval hos olika leverantör av tiltrotatorer).

• GNSS­mottagare som är monterade baktill på maskinen.

På en bandschaktare behövs:

• Sensor som läser av lutning och stigning på din maskin.

• Sensorer på armar och schaktblad.

• GNSS­mottagare som är monterade på schaktbladet eller på taket.

På en väghyvel behövs:

• Sensor som läser av lutning och stigning på din maskin.

• Sensorer för tvärfall och tiltning av hyvelbladet.

• GNSS­mottagare som är monterade på hyvelbladet.

• Sensor som känner av hyvelbladets förskjutning i sidled.

På en vält behövs:

• En GNSS mottagare för maskinens position.

• Sensor som mäter hur materialet packas (systemet ger rapport på packningsdata).

Automatik kan styra maskinen med maskinstyrning kan exempelvis en bandschaktare eller en väghyvel styras så att bladet automatiskt följer rätt höjd och tvärfall utifrån den modell som är inlagd i systemets dator. Som förare behöver du då bara styra maskinen. Datorn justerar bladets höjd med stor noggrannhet medan maskinen rör sig. Datorn kan även justera både tvärfall och längsfall samtidigt.

Även grävmaskiner kan utrustas med automatik. En del system har automatik så att skopans vinkel följer den inmatade modellen. Du som förare behöver då se till att bom och sticka är i rätt läge.

Andra system har även automatik för bommen, så att maskinstyrningen också håller höjden på skopan. En del fabrikat levererar maskintyper med automatik från fabrik. På andra behöver automatiken monteras i efterhand.

Ytterligare funktioner som maskinstyrning kan användas till Eftersom maskinen har ett system som visar position och höjd i ett koordinatsystem kan du använda den till att göra olika utsättningar och inmätningar. Det kan exempelvis vara att sätta ut position och höjd för fundament och brunnar utifrån en ritning.

Vågsystem kan också kombineras med maskinstyrning. Det kan du använda för att få uppgifter om hur mycket du lastar på ett lastfordon så att det blir rätt vikt. Från vågsystemet kan du också få ut rapporter om hur mycket som du lastat ut under exempelvis en arbetsdag.

Viktigt att tänka på när du har en maskin med maskinstyrning

• Kontrollera systemet regelbundet så att höjd och position stämmer mot en känd referenspunkt.

• Gör en bedömning om uppgifterna från systemet är rimliga och att de stämmer med ritningen och önskat resultat.

• Kontrollmät då och då med annat mätinstrument, exempelvis en laser eller totalstation, när du gör arbeten som kräver stor noggrannhet.

• Utsättningar och inmätningar som du gör med hjälp av maskinstyrningen ska kontrolleras av en mättekniker på arbetsplatsen så att de stämmer med ritningen.

nu har vi gått igenom det som är gemensamt för många anläggningsmaskiner. I kommande kapitel kommer vi att gå igenom det som är specifikt för några olika maskintyper. Oavsett vilken maskin du arbetar med är det viktigt att du tänker på arbetsmiljö och säkerhet.

Repetera gärna kapitel 7 om förarmiljö i boken Arbetsmiljö & säkerhet.

Tänk alltid på ergonomin när du arbetar:

• Justera förarstolen för din kropp – du ska ha ordentligt stöd för ryggen och benen.

• Ha midjebältet på dig när du sitter i maskinen.

• Justera armstödet – du ska kunna vila armarna. Då avlastar du axlarna och ryggen.

• När du kliver ur maskinen – ha ansiktet mot hytten och klättra ner baklänges från maskinen – hoppa aldrig ur maskinen. (många skadar sig när de hoppar ner från maskinen) ◊

HJULLASTARE

HJULLASTARE

I avsnittet om Maskinernas historia och utveckling har vi berättat om hjullastarens historia. Vi berättade bland annat att Volvo år 1954 tillverkade världens första hjullastare, H10. Den var baserad på en traktor och styrdes med bakhjulen.

Idag är hjullastare midjestyrda och hjulen är lika stora bak som fram.

i det här kapitlet går vi igenom den moderna hjullastaren och hur du jobbar med den.

Hjullastarens användningsområde hjullastaren är en maskintyp som finns i många storlekar. De kan väga från ett par ton upp till flera hundra ton. Hjullastaren har ett stort användningsområde. Den används för att lyfta, lasta och lossa olika typer av gods. Den används för snöröjning och underhåll av gator och vägar. Den används även för att schakta, lasta och förflytta massor vid anläggningsarbeten och i täkter och gruvor med mera.

De minsta modellerna av hjullastare kallas kompaktlastare eller minilastare. De används på platser där det är trångt och smalt. Maskinvikten för dessa ligger normalt mellan 2 och 5 ton.

Redskapsbäraren är en annan modell av hjullastare som är större än minlastaren. Den används ofta för arbeten inom fastighetsförvaltning och parkskötsel samt för snöröjning och renhållning av gator.

En redskapsbärare är utrustad med ett kraftfullt hydraulsystem så att den kan använda och driva olika utrustningar som exempelvis gräsklippningsaggregat, sopaggregat och snöplogar.

Precis som en större hjullastare kan den också använda skopa och gafflar för att lasta och lossa gods och annat material.

foto : wille

Redskapsbärare.

Fyrhjulsstyrd minilastare..

Hjullastare som används vid bygg­ och anläggningsarbeten väger vanligtvis cirka 8 – 20 ton. Större hjullastare än så används oftast för lastning och förflyttning av massor inom berg­ och grustäkter och inom gruvindustrin.

Hjullastaren kan också användas för att hantera gods inom tillverkningsindustrier, sågverk, återvinningscentraler och liknande. Om du använder hjullastaren med pallgafflar på en sådan arbetsplats och kör på plana och hårdgjorda ytor, räknas den som en truck.

Då ska du följa reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om truckar, AFS 2023:11 kap. 4.

Reglerna innebär bland annat att du som förare ska ha ett skriftligt tillstånd från din arbetsgivare att köra maskinen med pallgafflar.

Om du kör hjullastaren med pallgafflar på ett byggoch anläggningsarbete räknas den inte som en truck. Då räknas den som en hjullastare och omfattas inte av reglerna om truckar.

LÄS MER OM TRUCKAR PÅ www.av.se – sök på AFS 2023:11 kap. 4.

Hjullastarens uppbyggnad

HJULLASTARE

hjullastarens huvuddelar är ram, hytt, motor, lastaggregat och hjul.

Det finns två olika typer av ramar: stel ram: hjullastare med stel ram kan styras med framhjulen, bakhjulen eller alla fyra hjul. En maskin med fyrhjulsstyrning kallas vanligtvis för krabbstyrd.

Fördelen med en stel ram är att hjullastaren är lika stabil oberoende av vilka hjul du styr med.

Nackdelen är att maskinen ofta har större vändradie och inte är lika smidig. Det beror på att framhjulen och bakhjulen inte kan följa i samma spår.

ledad ram: hjullastare med ledad ram styrs med ramstyrning som också kallas midjestyrning. Ramen består av två delar, en främre och en bakre. Delarna sitter ihop med hjälp av en lagring i maskinens midja. Där sitter även styrcylindrarna som gör att du kan svänga framdelen i förhållande till bakdelen.

Fördelen med en midjestyrd hjullastare är att vändradien blir liten. Det gör att den är smidigare än en hjullastare med stel ram.

Nackdelen är att maskinen är mindre stabil, när maskinens framdel och bakdel är maximalt svängda i förhållande till varandra. Det beror på att maskinens tyngdpunkt flyttas beroende på hur maskinen är svängd. Maskinen kan bli mindre stabil speciellt när du kör i lutningar och när du kör med lastaggregatet högt upp. Då är risken större att maskinen välter.

Lastaggregat och redskapsfäste lastaggregatet, som ibland kallas lyftaggregat, kan vara uppbyggt på olika sätt. Det beror på hur stor maskinen är och vilket företag som har tillverkat den. Du manövrerar lastaggregatets olika funktioner med hjälp av hydraulik. Maskinen kan ha flera olika hydrauliska funktioner som styrs av manöverspakarna i hytten.

Med hjälp av hydrauliken kan du lyfta och sänka lastarmarna samt tilta (vinkla) redskapet, till exempel pallgafflar. Det går att tilta redskapet bakåt, då är spetsen uppåt. Det går också att tilta redskapet framåt, då är spetsen neråt.

Spakarna i hytten kan var uppbyggda på olika sätt. Några tillverkare väljer att ha en spak för att manövrera de olika funktionerna med. Spaken kallas joystick. Andra tillverkare har system med flera spakar, där varje funktion har en egen spak.

Hjullastaren kan ha flera extra hydrauluttag som det går att koppla olika arbetsutrustningar till. Det gör att du som förare kan använda till exempel hydrauliska pallgafflar, sopaggregat eller diagonalblad för snöröjning.

De flesta hjullastare har ett redskapsfäste som gör att det går snabbt och enkelt att byta mellan olika redskap. I Sverige har många tillverkare valt att utrusta sina maskiner med det så kallade ”Volvos stora BM­fäste”. Det gör att många redskap passar på de flesta maskiner.

Om din hjullastare eller skopa saknar rätt redskapsfäste kan du använda en adapter. Den gör att du ändå kan använda redskap med att annat fäste. Tänk på att utrustningen alltid måste vara CE­märkta för att få användas.

En del redskapsfästen är gjorda så att det går att tilta redskapen i sidled.

Risker när du arbetar med hjullastare

du behöver alltid tänka på att det kan innebär en fara både för dig och för din omgivning när du arbetar med en stor och tung maskin.

Därför är det viktigt att du planerar ditt arbete och vet vilka risker arbetet kan innebära. Gör alltid daglig kontroll av din maskin enligt instruktionsboken.

Det är särskilt viktigt att du tänker på maskinens stabilitet när du kör med maskinen. Maskinen riskerar att välta eller tippa om du kör med för mycket last till exempel i skopan.

Tipplast är den vikt som gör att maskinens bakdel lättar från marken. Arbetslast är cirka 50 % av tipplasten om maskinen är midjestyrd.

Lastaggregat och redskapsfäste.

Hjullastare, ledad ram.

HJULLASTARE

Kör säkert

• Håll redskapet så lågt som möjligt, cirka 30–40 cm ovanför marken när du kör.

• Kör rakt – och inte i sidled – när du kör i kraftig lutning, i sluttningar eller när du korsar diken och vallar.

• Ha alltid ögonkontakt med personer som behöver vara inom maskinens arbetsområde.

• Var extra försiktig när du backar och använd backkamera om maskinen har en sådan.

• Kontrollera att varningssignalen som ska uppmärksamma andra människor om att maskinen är i rörelse fungerar.

• Om sikten är dålig – ta hjälp av en kollega som kan vara signalgivare.

Byt redskap säkert

• Läs i instruktionsboken hur du byter redskap på ett säkert och korrekt sätt.

• Kontrollera alltid att låstapparna på redskapet är i låst läge.

• Tryck redskapet mot marken för att kontrollera att det är i låst läge.

• Se till att inga personer vistas inom maskinens arbetsområde.

• Är du det minsta osäker? Gå ur maskinen och gör en okulärbesiktning, det vill säga kontrollera med dina ögon.

När du ska koppla eller lossa ett hydrauliskt redskap är det viktigt att det inte finns tryck i slangar och andra

anslutningar. Om det finns tryck kvar i redskapet kan det göra en oväntad rörelse som kan skada dig allvarligt. Det hydrauliska trycket i en hjullastare kan vara mellan 200 och 400 bar. Du kan jämföra med trycket i vattenkranen hemma i köket som vanligtvis är på 3 – 5 bar. I instruktionsboken finns information om hur du gör systemet trycklöst.

Att arbeta med pallgafflar

det gods som du hanterar med pallgafflar är ofta olika stort och väger olika mycket. Det finns flera olika modeller av pallgafflar. På många kan du ställa in hur brett det är mellan gaffelarmarna. På vissa modeller av gafflar kan du göra det manuellt och på andra med hjälp av hydraulik. Gafflarna ska ställas in så att tyngdpunkten hamnar i centrum. Det är viktigt så att inte endast en gaffel får bära hela lasten. Då minskar risken för att du tappar eller skadar godset.

På en skylt i maskinen eller på pallgaffeln ska det stå angivet vilken maxlast som är tillåten. I pallgaffelns instruktionsbok hittar du även information om maxlasten. Uppgifterna om maxlast gäller när du kör på plant och hårt underlag. Om underlaget är ojämnt eller löst måste du anpassa lasten efter dessa förhållande.

När du kör med pallgafflar är det alltid några grundregler som du bör tänka på.

• Försök att alltid arbeta med maskinen rakt mot godset.

Bild 1: Köra i lutning. Tyngdpunkt rak maskin.

Bild 2: Köra i lutning. Tyngdpunkt svängd maskin.

• Om du kör en midjestyrd maskin blir små rattutslag till stora utslag längst ute på gaffeln.

• Om din maskin står svängd är det svårare att hantera godset när det är trångt.

• Försök att placera lasten så nära gaffelns häl som möjligt. Om godset hamnar långt fram på gafflarna förskjuts tyngdpunkten.

• Tänk på att gaffelspetsarna på din maskin kan skada gods som står bakom det du ska lyfta. Det kan ibland innebära att du måste göra ett omtag av pallen.

KOM IHÅG!

• Det är alltid du som förare som är ansvarig för att lasten inte väger för mycket.

• Ska du transportera godset längre sträckor eller på allmän väg är du som förare alltid skyldig att förankra godset enligt Transportstyrelsens bestämmelser.

Det är viktigt att gafflarna hålls vågrätt så att de inte skadar godset. Både gaffelspetsen och gaffelhälen kan orsaka stora skador på godset.

Tänk också på att lastaggregatet inte lyfter rakt upp, utan gör en halvcirkelformad rörelse vid lyftet. Det innebär att gafflarna förskjuts framåt vid lyftet. De flesta maskiner har parallellföring av lastaggregatet. Det innebär att gafflarna hålls i samma vinkel oberoende av vilket läge som lastaggregatet har.

Montering av pallgaffel.

Montering av pallgaffel – olåst läge.

Montering av pallgaffel – låst läge.

Låstapp

Lyftcykel för lyftaggregat: gaffel längst ner.

Lyftcykel för lyftaggregat: gaffel längst ut mitt på.

Lyftcykel för lyftaggregat: gaffel längst upp.

Ett annat hjälpmedel som finns på många maskiner är tiltautomatik. Det innebär att redskapet automatiskt stannar i det läge som är inställt, normalt när gafflarna står parallellt med marken. Är du osäker på om gafflarna står i rätt läge när du använder tiltautomatik? Gå ut ur maskinen och titta. Tiltautomatiken kan ibland behöva justeras beroende på vilket redskap du använder.

När du ska ställa ner en lastad pall måste du bland annat kontrollera att underlaget är jämnt.

• Platsen där du ska lasta av ska vara ren och jämn så att godset inte skadas.

• Planera så att du kan ställa pallen rätt.

• Om pallen hamnar fel får du göra ett omtag av pallen.

• Knuffa aldrig en felställd pall med gaffelarmen – godset och gaffelarmen kan skadas.

• Ta aldrig tag i ett av hörnen på en felställd pall och släpa den – godset och gaffelarmen kan skadas.

• Var försiktig när du lastar på lastbil eller annat lastfordon. Pallgafflarna kan orsaka stora skador på sidolämmar eller skåp.

3 4 5

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

Bild 1 och 2: Pallhantering med hjullastare på rätt sätt

På väg in i hög.

Att arbeta med skopa

när du kör hjullastaren med skopa, är det viktigt att du har rätt typ av skopa för jobbet. Om du har fel storlek på skopan kan du inte göra jobbet effektivt. Tänk även på att köra sparsamt – det är effektivt för jobbet, miljön och beställarens plånbok.

• En för stor skopa gör maskinen orkeslös och instabil.

• En för liten skopa gör att du inte kan utnyttja maskinens kapacitet.

• En skopa med rakt skär, det vill säga utan tänder, passar bäst när du ska hantera löst material, till exempel finare bergkross eller jord.

• En skopa med tänder passar bäst när du ska hantera hårt eller svåråtkomligt material, till exempel lera, sprängt berg eller malm.

• En planeringsskopa passar bäst för lättare arbeten som när du ska lägga ut matjord eller justera en yta med fint krossmaterial.

Att fylla skopan och transportera material

För att du ska kunna arbeta så effektivt och säkert som möjligt behöver du tänka på:

• Planera ditt arbetsområde – arbetsplatsen och transportvägar ska vara jämna och fria från stenar och annat ojämnt material.

• Håll maskinen rak när du kör in i materialet.

• Lyft och tilta skopan så att du får tryck på framhjulen. Det minskar risken för att hjulen slirar.

• Fyll inte skopan så mycket att du riskerar att tappa material när du förflyttar maskinen.

• Tänk på att maskinen blir mindre stabil när du svänger och skopan är fylld.

• Ha skopan fullt tiltad bakåt och cirka 30–40 cm över marken när du transporterar material.

Skopfyllning: Fylla skopa.

Skopfyllning: Kommer ut ur hög.

Skopfyllning:

Skopfyllning: Köra in skopa.

HJULLASTARE

Lastning på fordon eller upplag

när du ska lasta material på ett lastfordon eller bära material till ett upplag ska du planera jobbet så att arbetscykeln blir så kort så möjligt.

• Håll arbetsområdet jämt och fritt från vassa stenar. Vass sprängsten kan skada däcken.

• Du som maskinförare ska visa var och hur lastfordonet ska stå.

• Du markerar var du vill ha lastfordonet genom att lyfta upp skopan så att lastfordonet kan ställa sig under den.

• Håll skopan så nära flaket eller upplagsplatsen som möjligt när du tömmer skopan.

• Ställ din maskin i uppförslutning om det inte är helt plant där du ska lasta. Det gör maskinen mer stabil och hindrar att den tippar framåt.

• Tänk på att med en midjestyrd maskin som är fullt svängd kan du endast bära 50 % av tipplasten.

Berglastning

När du ska lasta sprängda bergmassor är det viktigt att hjulen på din maskin inte börjar slira. Om de slirar blir de fort förstörda. Därför är det väldigt viktigt att du kör mjukt och med rätt motorvarv när du ska fylla skopan med bergmassor. Titta på hur bergmassorna ligger och planera hur du bäst kan lirka in skopan under och mellan stenarna.

• Bryt inte loss stenar med ena hörnet på skopan. Det gör att lastaggregatet belastas snett och kan skadas.

• Var uppmärksam på rasrisken om du arbetar på platser där stenar riskerar att falla ner. Det kan leda till svåra olyckor.

• Försök att lasta finare material i botten på lastfordets flak. Det skyddar flaket och dämpar stötar när du lastar större stenblock. Det hindrar även stenarna från att komma i rullning.

• Lasta helst större stenar långt bak på lastfordonet. Stora stenar långt fram på flaket kan göra stor skada när lastfordonet töms.

Håll arbetsområdet jämt och fritt från vassa stenar. Vass sprängsten kan skada däcken.

Du som maskinförare ska visa var och hur lastfordonet ska stå.

Håll skopan så nära flaket eller upplagsplatsen som möjligt när du tömmer skopan.

Tänk på att med en midjestyrd maskin som är fullt svängd kan du endast bära 50 % av tipplasten.

Schaktning

när du ska schakta med en hjullastare är det viktigt att ha rätt vinkel på skopan. Det varierar beroende på materialet du ska schakta.

• Tilta skopans framkant något nedåt när du ska fylla den.

• Lyft skopan en aning när du trängt in i materialet, så att du får tryck på framhjulen. Det minskar risken för att hjulen slirar.

• Kör på en låg växel och undvik att ha ett högt varvtal för att få bäst kraft.

• Håll maskinen rakt för att minska slitaget på däcken.

• När du nått önskat djup kan du lirka och pressa in massorna i skopan. Det gör du genom att lyfta skopan eller tilta skopan något bakåt med små rörelser samtidigt som du kör framåt.

• När skopan är fylld tiltar du skopan helt bakåt och backar tillbaka. Håll skopan cirka 30–40 cm över marken.

Planering

När du planerar ut massor eller material ska skopan vara plan eller något titltad framåt. Det hjälper dig att hålla rätt höjd. Använd en planeringsskopa eller en annan skopa med plan botten för att plana ut materialet. Se till att ha material framför skopan, så att underlaget jämnas ut när du kör maskinen framåt.

• Börja alltid med att planera ut materialet grovt utifrån rätt höjd.

• Packa ytan med hjulen genom att köra över den innan du börjar med finjustering.

• Arbeta upp en yta som ligger på rätt höjd, så att maskinen står jämnt.

• Arbeta sedan fram och tillbaka så att håligheter jämnas ut över hela ytan.

• Fyll på med material om höjden på ytan behöver justeras.

• Var försiktig när du arbetar nära branta slänter och lösa kanter.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• PLANERA ARBETE NOGGRANT SÅ ATT DU JOBBAR EFFEKTIVT OCH UTAN ATT TA NÅGRA RISKER.

• ANVÄND RÄTT SKOPA OCH RÄTT KÖRTEKNIK TILL RÄTT ARBETSUPPGIFT.

• HÅLL SKOPAN CIRKA 30 – 40 CM ÖVER MARKEN NÄR DU KÖR MED MASKINEN.

När du ska schakta med en hjullastare är det viktigt att ha rätt vinkel på skopan.

Arbeta upp en yta som ligger på rätt höjd, så att maskinen står jämnt.

HJULLASTARE

Att arbeta med kranarm

i kapitlet om Arbetsmiljöregler och behörigheter anläggningsmaskiner har vi gått igenom vilka regler som gäller vid användning av lyftanordningar och lyftredskap. Här sammanfattar vi vad som gäller när du använder en kranarm på en hjullastare.

Om hjullastaren utrustas med en kranarm (materialhanteringsarm) räknas den som en kran enligt arbetsmiljöreglerna. Då måste maskinen och kranarmen vara besiktade tillsammans. Det ska finnas en belastningstabell som talar om hur mycket du får lyfta vid olika utliggningar av kranarmen.

Din arbetsgivare ska se till att du har teoretiska och praktiska kunskaper för att kunna arbeta säkert. Du

Kranarm med belastningstabell.

måste också ha arbetsgivarens eller inhyrarens skriftliga tillstånd för att få använda maskinen med kranarm.

Kontrollera alltid att kranarmen är ordentligt monterad på maskinens redskapsfäste. Du måste vara säker på att kranarmen sitter rätt och är fastlåst innan du använder den.

Hantera alltid lasten lugnt och försiktigt så att den inte kommer i svängning. Om lasten börjar svänga i olika riktningar kan tyngdpunkten förskjutas och stabiliteten försämras. Håll lasten så lågt över marken som det går. Då kan du snabbare sänka lasten till marken om den börjar svänga eller om du av någon anledning skulle riskera att överskrida tipplasten.

ANVÄND INTE HJULLASTAREN MED KRANARM FÖR EXEMPELVIS MONTAGEARBETEN

När det ska göras arbeten som kräver lyft och manuell inpassning – det vill säga när lasten måste styras eller passas in med handkraft – ska man inte använda en hjullastare med kranarm. Då ska man välja en kran eller en mobilkran. Dessa är konstruerade för att kunna lyfta med god säkerhet och god kontroll. En hjullastare är i första hand konstruerad för andra jobb än att lyfta fritt hängande last. Den har därför och har inte samma skyddsanordningar och går inte att manövrera med lika god kontroll och stabilitet som en kran eller mobilkran.

Du kan däremot använda hjullastare med kranarm för jobb där ingen person behöver vara i närheten och styra lasten.

Innan du gör ett lyft måste du alltid planera arbetet och göra en riskbedömning så att du kan göra arbetet säkert. Använd belastningstabellen så att du kan bedöma om maskinen klarar lyftet.

Gör alltid en okulärbesiktning – syna med dina ögon – av kranarmen så att du vet att den är hel och inte har några skador. Kontrollera särskilt att själva lyftkroken är hel och att den har ett urhakningsskydd. Det är en säkerhetsanordning som gör att lyftredskapet inte kan glida ur lyftkroken.

med urhakningsskydd.

Krok

Här är exempel på frågor som du behöver ställa till dig själv inför ett lyft:

• Är min maskin och kranarm besiktigad?

• Vad är vikten på det jag ska lyfta?

• Har min maskin och kranarm tillräcklig lyftkapacitet?

• Vilka lyftredskap ska jag använda?

• Är lyftredskapen kontrollerade och i gott skick?

• Är lyftkroken på kranarmen hel och säker?

• Har en eventuell medhjälpare som kopplar lasten rätt kunskaper?

• Kan någon person komma in i riskområdet?

• Har jag tillräcklig sikt eller behöver någon vägleda mig?

• Är marken tillräcklig stabil att köra på?

• Är platsen där jag ska placera lasten förberedd?

Ibland kan det vara svårt att veta vikten på det du ska lyfta. Då kan du göra ett provlyft på en säker plats och bedöma om maskinen har tillräcklig lyftkapacitet och stabilitet för lyftet. Gör provlyftet i det läge där maskinen är minst stabil. Vissa hjullastare är utrustade med en våg. Har du en sådan ser du lätt hur mycket lasten väger.

Besiktning av hjullastare

i kapitlen 3 och 4 har vi gått igenom regler om besiktning för olika maskiner Här sammanfattar vi vad som gäller för hjullastare.

VANLIGA BEGREPP FÖR HJULLASTARE:

Tipplast – Den vikt som gör att maskinens bakdel lättar från marken.

Arbetslast – den vikt som en maskin maximalt klarar utan att riskera att bli instabil. På en midjestyrd maskin är det cirka 50 % av tipplasten.

Skopvolym – kan gälla antingen skopans strukna mått – eller skopans rågade mått.

Fyllnadsgrad – hur mycket material det går att fylla i skopan i förhållande till skopvolym.

Brytkraft – Maskinens förmåga att bryta loss material med skopan. Lyftkraft – Maskinens förmåga att lyfta en last med lastaggregatet.

Tömningshöjd – Avståndet mellan skopans underkant och marken. Den räknas från max lyfthöjd där skopan är skopan tiltad 45° framåt. Tilta – vinkla redskapet framåt och bakåt.

Om hjullastaren är registrerad som motorredskap klass 1 krävs kontrollbesiktning utifrån fordonsförordningen.

Om hjullastaren är utrustad med kranarm krävs återkommande besiktning för hjullastaren och kranarmen utifrån arbetsmiljöreglerna.

Dessutom kan det krävas brandskyddsbesiktning enligt försäkringsbranschens krav, SBF 127. ◊

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• GÖR ALLTID EN RISKBEDÖMNING OCH PLANERING INNAN DU LYFTER MED MASKINEN.

• MASKINEN OCH KRANARMEN MÅSTE VARA BESIKTADE TILLSAMMANS.

• UTFÖR ALDRIG LYFT MED KRANARM SOM KRÄVER MANUELL INPASSNING.

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

I avsnittet om maskinernas historia har vi berättat om grävmaskinernas tidiga historia. På 1970-talet förbättrades grävmaskinens hydraulik, driftsäkerhet och prestanda. Förarplatsen blev också mer ombonad och trivsam än den varit tidigare.

de senaste 40 åren har grävmaskinens grundkonstruktion inte förändrats särskilt mycket. Hydrauliken har däremot utvecklats med lastkännande hydraulpumpar och servosystem som förbättrar prestanda, precision och maskinförarens arbetsmiljö. De senaste åren har även en snabb teknikutveckling skett med avancerade hjälpmedel som grävsystem med maskinstyrning. Dagens hydraulik gör maskinen lättkörd samtidigt som den är stark.

I det här kapitlet går vi igenom den moderna grävmaskinen och grävlastaren och hur du jobbar med dem.

Grävmaskinens användningsområde

Grävmaskiner finns i olika storlekar, från några ton till flera hundra ton. Små maskiner kallas ofta för minigrävare. Sådana använder du där det är trångt som exempelvis i en villaträdgård eller andra trånga utrymmen. Riktigt stora maskiner använder du i täkter

eller stora schakter för att lasta olika typer av material. Oavsett hur stor din maskin är de grundläggande funktionerna och arbetssätten likadana.

Grävmaskinens uppbyggnad en grävmaskin består av en undervagn och en överdel samt ett grävaggregat.

Undervagnen används för att förflytta maskinen. Undervagnen tar också upp de belastningar som maskinen utsätts för. Den måste därför vara väl dimensionerad så att maskinen blir stabil.

Undervagnen på en bandgrävare har två band som även kallas larvband eller endast larv. De är tillverkade av stål eller gummi. Banden drivs av varsin hydraulmotor och kan manövreras framåt eller bakåt oberoende av varandra med hjälp av pedaler, spakar eller knappar.

STICKA/SKAFT

PLANERINGSSKOPA

REDSKAPSFÄSTE MED TILTROTATOR

BOM

HYTT

MOTOR OCH HYDRAULIK

BANDVAGN/UNDERVAGN

Undervagnen som också kallas bandvagn består av larvband, underullar, överullar, drivhjul och ledarhjul. Drivhjulet, som är ett kugghjul, driver larvbandet som löper runt på underrullarna, överrullarna och ledarhjulet.

Du kan svänga med maskinen genom att bromsa ett band och samtidigt köra med det andra. Man kan även rotera undervagnen på stället genom att köra ett band framåt och ett bakåt samtidigt. Vissa bandgrävmaskiner har ibland ett schaktblad monterat på undervagnen.

LARVBAND

Larvband av stål består av en kedja med bandplattor. Bandplattorna skruvas fast i kedjan med bultar.

Bandplattor finns i olika bredder.

Breda bandplattor minskar marktrycket och används på löst underlag.

Smala bandplattor gör maskinen lättare att manövrera och används på hårt underlag.

Larvband av stål kan utrustas med gummipads för att skydda marken.

Larvband av gummi är helgjutna och vanligast på mindre maskiner.

Drivhjul bandvagn.

Ledarhjul bandvagn.

Gummipads.

Överrulle bandvagn.

SCHAKTBLAD

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE KAPITEL 8

PENDELAXEL

Pendellås i olåst läge på

Pendelaxeln är låst när du har ansatt grävbromsen. Då står maskinen stabilt. Pendelaxeln är aktiv när du kör i transportläge.

Då följer axeln ojämnheterna i underlaget.

När pendelaxeln är aktiv kan maskinen börja luta om tyngdpunkten förskjuts i sidled. Placera aldrig grävaggregatet så att tyngdpunkten förskjuts på ett riskfyllt sätt.

på en hjulgrävare har undervagnen två axlar, fyra gummihjul och en hydraulmotor. Du kör maskinen framåt och bakåt med en pedal eller via en knapp. Du svänger undervagnen med hjälp en ratt eller knapp som påverkar hjulen så att maskinen svänger. På hjulgrävaren är den ena hjulaxeln pendlande. Det gör att du kan köra på ojämnt underlag. Det är en enkel typ av individuell hjulupphängning och kallas för pendelaxel. Det är vanligtvis den styrande axeln. Pendling innebär att axeln följer ojämnheterna i underlaget, så att hjulen har kontakt med marken även om hjulen befinner sig på olika höjd. Det gör att maskinen tar sig fram bättre och är mer stabil när du kör på ojämnt underlag.

Hjulgrävaren har oftast ett schaktblad monterat på undervagnen. Med hjälp av schaktbladet kan du till exempel skrapa bort löst material framför maskinen. Då får du en jämn yta som är fri från vassa stenar när du ska köra på den med gummihjulen.

Pendelaxellås.

hjulburen grävmaskin.

Schaktbladet kan även fungera som stödblad när du gräver med maskinen. Många maskiner har också två stödben. Med schaktbladet och stödbenen nedfällda får du den bästa stabiliteten, samtidigt som du minskar belastningen på maskinens hjulaxlar.

Överdelen innehåller bland annat motor, hydraulpumpar, tankar för bränsle och hydraulolja samt styrsystemet till grävaggregatet. På överdelen sitter även hytten.

Överdelen och underdelen sitter ihop med varandra genom en svängkrans. Det gör att överdelen kan roteras 360 grader både åt höger och åt vänster. Därför kallas maskinen runtomsvängande.

På överdelen sitter ett grävaggregat monterat, oftast till höger om förarhytten. Grävaggregatet består av en bom som sitter ihop med en sticka som även kallas skaft. På stickan sitter det ett redskapsfäste där du kan montera olika typer av skopor eller annan utrustning. Du kan välja skopa eller utrustning beroende på vilket jobb du ska göra.

En del maskiner har en ledad bom som gör att bommen kan vikas in som din arm. Det gör att arbetsaggregatet får en snävare svängradie och blir lättare att manövrera i trånga utrymmen.

Hjulgrävare med utsträckt bom.

Hjulgrävare med indragen bom.

Schaktblad upphissat.

Svängkrans.

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

Att arbeta med grävmaskin när du arbetar med en runtomsvängande grävmaskin är det viktigt att du maximerar kraften i varje enskild rörelse som maskinen gör. Det gäller både bandburna och hjulburna maskiner. Det är i huvudsak tre olika krafter du kan använda – grävkraft, brytkraft och lyftkraft.

• Grävkraften är den kraft som stickan har för att pressa in skopskäret i materialet.

• Brytkraften är den kraft som skopan har för att bryta loss materialet.

• Lyftkraften är den kraft som bommen har för att lyfta materialet när skopan är fylld.

Hela maskinen är tillverkad för ett arbetssätt där du ska använda bommen, stickan och skopan med de rörelser de är tänkta för. Grävaggregatet är också konstruerat och dimensionerat för att klara av att utsättas just för dessa krafter.

Det är därför viktigt att du inte använder maskinen till rörelser som den inte är tillverkad för. Exempelvis ska du inte använda maskinens svängrörelse för att förflytta massor på marken i sidled.

Maskinens svängrörelse är till för att förflytta grävaggregatet och last i upplyft läge. Svängrörelsen är inte dimensionerad för hård belastning i sidled. Om den utsätts för hård belastning kan det skada svängmotor och arbetsaggregat, ofta med stora kostnader som följd.

Så lär dig att utnyttja kraften hos maskinens olika grävrörelser. Då kan du jobba effektivt och samtidigt köra maskinen skonsamt och med rätt belastning.

Undervagnen på bandgrävare och hjulgrävare är konstruerade på olika sätt. Därför har de olika egenskaper och används till olika uppgifter.

Bandgrävare

Bandvagnens konstruktion ger maskinen en låg tyngdpunkt. I kombination med det stumma underredet blir den därför stabil.

Banden fördelar maskinens vikt över en större yta än om den hade haft hjul. Det gör att bandgrävaren har lågt marktryck. Därför är den bra när du ska göra jobb på underlag med dålig bärighet. Marktrycket för en bandgrävare som väger cirka 20 ton är inte större än vad du har under ena foten.

Vanliga arbetsuppgifter:

Bandgrävare under 20 ton:

• Små till medelstora schakter, exempelvis grundläggning och ledningsarbeten.

• Återställningsarbeten, exempelvis anläggning av grönytor.

• Dikningsarbeten i terräng med dålig bärighet.

• Underhåll av vägar och järnvägar.

Bandgrävare över 20 ton:

• Stora schakter för grundläggning, väg, järnväg och ledningar.

• Arbete i täkt exempelvis för att frilägga berg.

• Utlastning och matning av krossanläggning.

• Rivningsarbeten.

Hjulgrävare

Hjulgrävare finns i maskinvikter på cirka 3 – 20 ton. Tack vare att den går på hjul är den lätt att förflytta inom arbetsplatser. Den kan även köras för egen maskin på väg mellan olika arbetsplatser om avståndet inte är för långt. Om du kör på allmän väg behöver du tänka på att maskinens axelbelastning kan vara för hög för att få köras på vissa vägar.

Marktrycket för en hjulgrävare är cirka 10 gånger högre än för en bandgrävare. Det gör att hjulgrävaren normalt passar bäst på mark med bra bärighet. Det finns lättare hjulgrävare med bredare däck som är bättre att använda om du ska köra maskinen på mark med dålig bärighet.

Hjulgrävaren har högre tyngdpunkt än bandgrävaren. Den har också hjul som gör att maskinen inte är lika stabil som bandgrävaren. Hjulgrävarens pendelaxel kan också göra att maskinen blir instabil i vissa lägen om den inte är i låst läge. Det gör att du som förare behöver anpassa ditt körsätt efter det.

Hjulgrävaren kan exempelvis utrustas med släpvagn för att transportera material inom arbetsområdet eller sin egen utrustning mellan olika arbetsplatser. Det gör att den kan användas till många arbetsuppgifter.

Vanliga arbetsuppgifter:

• Servicemaskin vid grundläggnings­ väg­ och ledningsarbeten.

• Underhållsarbeten på väg och järnväg.

• Anläggning och återställning av grönytor.

• Finplanering vid vägarbeten.

Att manövrera en grävmaskin

Grävaggregatet på alla moderna grävmaskiner manövreras och styrs med hjälp av ett tvåspakssystem. På spakarna finns även rullar och knappar som används för styrning av undervagn. De används även för att manövrera exempelvis tiltrotator, grip, hydrauliskt redskapsfäste och annan utrustning.

En del av grävmaskinens funktioner manövreras med olika typer av fotpedaler, exempelvis drivning av undervagn och broms. Fotpedaler använder du också när du ska ändra vinkel på en ledad bom.

Branschorganisationen Maskinleverantörerna har tagit fram en standard för styrspakarnas funktioner. Det gör att alla maskinförare ska kunna manövrera en maskin i en nödsituation. ◊

LÄS MER OM STANDARDEN PÅ www.maskinleverantorerna.se – gå till dokument under fliken Branschfakta, sedan fliken Dokument.

Hjulgrävare med vagn.

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

RISKER OCH SÄKERHET

För dig som maskinförare är den allvarligaste risken att du välter med maskinen. Därför är det viktigt att du placerar din grävmaskin så att den alltid står stabilt.

undervagnens konstruktion, på både hjul­ och bandgrävare, gör att maskinen är längre än vad den är bred. Det innebär att maskinen är mest stabil och har bäst kapacitet när du gräver eller lyfter med överdelen längs undervagnen. Det innebär att undervagn och överdel står parallellt med varandra. När överdelen är vriden tvärs mot undervagnen blir maskinen mindre stabil och kan lättare tippa.

När du jobbar med en hjulgrävare måste du även tänka på att den pendlande axeln påverkar stabiliteten. När du förflyttar maskinen är pendelaxeln aktiv. Det gör att maskinen blir mindre stabil om tyngdpunkten förskjuts i sidled. Det kan hända om du svänger grävaggregatet åt något håll.

Använd alltid schaktblad och eller stödben för att öka stabiliteten när du gräver eller lyfter.

På en runtomsvängande maskin måste du också tänka på överdelens placering i förhållande till underdelen när du ska förflytta maskinen. Det kan hända att du har överdelen med förarhytten vänd åt fel håll.

Om du kör en hjulgrävare innebär det att du har de styrande hjulen bakom dig och egentligen backar. Men eftersom du har hytten i färdriktningen upplever du att maskinen körs framåt. Om du då vrider ratten åt vänster kommer maskinen att svänga åt höger.

På samma sätt påverkas manöverspakarna eller pedalerna för att köra maskinen framåt eller bakåt. Om du exempelvis kör en bandgrävare och har överdelen åt fel håll kommer maskinen att köra bakåt när du ger kommando om att köra framåt.

Därför ska du alltid placera undervagnen så att framdelen är vänd mot grävstället. Speciellt vid djupa schakter eller om du jobbar på underlag med dålig bärighet. Risken är annars att du av misstag kör maskinen framåt när du snabbt behöver flytta maskinen bakåt, till exempel vid en nödsituation. Det kan innebära att maskinen välter och att du utsätter dig själv och andra för fara.

Kör säkert

• Det är förbjudet att transportera personer i eller utanför hytten.

• Det är även förbjudet att lyfta personer i skopan.

• Håll skopan lågt och nära maskinen när du förflyttar dig.

• Kör rakt – och inte i sidled – när du kör i kraftig lutning eller i sluttningar.

• Ha alltid ögonkontakt med personer som behöver vara inom maskinens arbetsområde.

• Var extra försiktig om du inte kan svänga runt överdelen och måste backa. Använd backkamera om maskinen har en sådan.

• Om sikten är dålig – ta hjälp av en kollega som kan vägleda dig. ◊

Tipplast är den vikt som gör att maskinens hjul eller band lättar från marken. Arbetslast är cirka 75 % av tipplasten.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• TA ALLTID REDA PÅ VAR DET KAN FINNAS KABLAR OCH LEDNINGAR INNAN DU GRÄVER.

• TÄNK PÅ RISKEN FÖR RAS OCH PLACERA MASKINEN RÄTT NÄR DU SCHAKTAR.

• DU SOM FÖRARE HAR ANSVAR FÖR ATT INTE PERSONER I NÄRHETEN AV MASKINEN SKADAS.

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

ATT SCHAKTA OCH GRÄVA

Innan du börjar gräva ska du välja rätt typ av skopa och placera maskinen så att den står stabilt. När du schaktar i hårda material kan du exempelvis använda en skopa med tänder. Tänk också på att ta av tiltrotatorn när du jobbar i hårt material så att den inte riskerar att skadas.

gräv alltid så att du jobbar med aggregatet med rörelsen in mot maskinen. Kör så att stickan kan jobba med korta arbetsrörelser för att få bäst kraft och kapacitet. Flytta hellre maskinen ofta. Det är bättre än att köra med för lång utliggning av aggregatet.

Anpassa skopans skärvinkel och djup så att du kan fylla skopan med materialet innan du kommer för nära maskinen. På det viset kan du minimera lyfthöjden. Samtidigt kan du utnyttja grävrörelsen där maskinen är som starkast. Stickan får även en kortare rörelse när du ska tömma skopan.

Att planera med maskinen när du jobbar med planering av material eller gör slänter är det normalt lämpligt att använda en planeringsskopa. Även här gäller det att du tänker på att inte köra i aggregatets ytterlägen.

FLUKTER – ÄR EN ÄLDRE METOD

FÖR ATT MÄTA HÖJD

På stående reglar som kallas stakkäppar sätts en plastbit som kallas fluga fast, på till exempel 1,5 m höjd. Stakkäpparna sätts en bit ifrån varandra. Med hjälp av en tredje stakkäpp med fluga, som kallas lösflukt, kan du se – eller flukta – när linjerna går ihop. Då har du fått fram rätt höjd.

Vid planering (utjämning) av material ska du stanna när stickan dragits in så att den står lodrätt. Om du drar in stickan förbi lodrätt läge kommer skopan att börja lyftas uppåt. Det beror på den naturliga cirkelrörelsen hos aggregatet. Om det händer måste du kompensera genom att sänka bommen.

När du ska precisionsköra till en angiven höjd eller lutning minimerar du med denna körteknik antalet rörelser maskinen behöver utföra. Samtidigt ökar den precisionen. Det är bättre att du flyttar maskinen ofta.

Börja jobbet med att göra iordning en yta på rätt höjd med rätt lutning. Då har du något som du kan utgå ifrån när du gör finjusteringen. Lägg gärna upp ytan utmed en kant av området som ska planeras.

Kör du med grävsystem eller maskinlaser kontrollerar du ytans höjd med skopan. Annars kan du använda en laser med mottagare på mätsticka. Du kan också kontrollera höjden med flukter för att få fram en horisontell linje med hjälp av dina ögon.

Kör med skopans skärstål – och inte med skopans botten – för att minska slitaget på skopans botten. Planera ytan genom att jobba i sidled tills du måste flytta maskinen. Flytta maskinen ofta i stället för att jobba i aggregatets ytterlägen.

Inom de här tre områdena arbetar du mest effektivt med grävaggregatet.

Att arbeta med släntning

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

när du släntar ska du placera maskinen så att du kan jobba längs med slänten. Om det är möjligt ska du ställa maskinen på släntkrönet, det vill säga där slänten är som högst. Du ska ha hytten närmast slänten så att du får den bästa överblicken. Det gör också att du kan utnyttja maskinens räckvidd och kapacitet på bästa sätt.

Om du kör en grävmaskin som är utrustad med maskinstyrning arbetar du istället rakt emot slänten.

Att lasta massor på fordon

innan du börjar med lastningen, se till att ytan där grävmaskinen står är jämn och stadig. Placera gärna grävmaskinen högre än lastfordonet om det går. Då får du en bättre överblick när du ska lasta massorna.

Gör sedan iordning underlaget där lastfordonet ska stå, så att det kan komma nära grävmaskinen. Markera var du vill ha lastfordonet placerat genom att hålla upp skopan över tömningsplatsen.

Låt lastfordonet backa in under skopan och ge signal när det står rätt och du vill att det ska stanna. Du bör ha minst 0,6 meter mellan grävmaskinens överdel och lastfordonet. Om någon skulle råka komma emellan är annars risken stor för att personen kläms mellan maskin och lastfordon.

När det är möjligt, placera fordonet så att du behöver lyfta och svänga så lite som möjligt mellan skopfyllning och skoptömning. Placera lastfordonet så att det står med bakänden rakt mot grävaggregatets längdlinje. På det sättet får du bäst överblick över hur lasten är placerad.

• När du lastar större stenar kan du gärna börja med att lägga lite finare material i botten på lastfordonets flak. Det skyddar flaket och dämpar stötar när du lastar större stenblock. Det hindrar även stenarna från att komma i rullning.

• Lasta större stenar längst bak på lastfordonet. Stora stenar långt fram på flaket kan annars göra stor skada när lastfordonet töms.

• Börja med den första stenen längst bak.

• Fortsätt med att lägga nästa stora sten framför den första och låt den försiktigt glida ner mot flakbotten.

• Sedan kan du fylla flaket med mindre material.

• Ge signal till föraren när lastfordonet är färdiglastat.

Ta upp last.

Svänga last.

Tippa last.

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

ANVÄND INTE GRÄVMASKINEN FÖR EXEMPELVIS MONTAGEARBETE!

Att lyfta med grävmaskin

i kapitlet om Arbetsmiljöregler och behörigheter anläggningsmaskiner har vi gått igenom vilka regler som gäller vid användning av lyftanordningar och lyftredskap. Här sammanfattar vi vad som gäller när du lyfter med en grävmaskin.

Din arbetsgivare ska se till att du har teoretiska och praktiska kunskaper för att kunna arbeta säkert. Du måste också ha arbetsgivarens eller inhyrarens skriftliga tillstånd för att få lyfta med grävmaskinen.

När det ska göras arbeten som kräver lyft och manuell inpassning – det vill säga när lasten måste styras eller passas in med handkraft – ska man inte använda en grävmaskin. Då ska man välja en kran eller en mobilkran. Dessa är konstruerade för att kunna lyfta med god säkerhet och god kontroll.

En grävmaskin är i första hand konstruerad för att gräva, men används också för lyft av vissa saker som görs i samband med grävarbetet. Det kan vara exempelvis att lyfta betongrör eller betongbrunnar när man jobbar med ledningbyggnad. Grävmaskinen har inte samma skyddsanordningar som en kran eller mobilkran och går inte att manövrera med lika god kontroll och stabilitet. Därför är det viktigt att du bara använder grävmaskinen till uppgifter den är tillverkad för.

Innan du gör ett lyft måste du alltid planera arbetet och göra en riskbedömning så att du kan göra arbetet säkert. Om maskinen belastas över sin kapacitet finns det risk för att den välter.

Arbetslasten för en grävmaskin är 75 % av tipplasten när maskinen står i det mest stabila läget. Tipplasten är när maskinen belastas med en vikt som är så stor att maskinen lättar från marken med något hjul eller band.

Det finns en belastningstabell som talar om vilken arbetslast som är tillåten beroende på hur långt ut lasten är från maskinen. Tabellen finns i instruktionsboken och på en dekal inne i hytten. Tänk på att skopa/ tiltrotator och annan extrautrustning ska räknas bort från lastvikten som står i lyfttabellen. Se till att alltid ha en god marginal mellan tipplast och arbetslast för att minimera risken för att grävmaskinen välter.

Några viktiga saker att tänka på:

• Ta för vana att koppla av skopa och tiltrotator när du ska lyfta tunga saker så ökar du maskinens lyftförmåga och stabilitet. Om maskinen har ett lastvarningssystem, se till att det fungerar.

• Tänk på att placera grävmaskinen så att den står plant och stabilt. Planera lyftet så att du kan ha överdelen längs med undervagnen och ha arbetsaggregatet med minsta möjliga utliggning.

• Använd alltid schaktblad och eller stödben för att öka stabiliteten när du ska lyfta med maskinen.

• Kontrollera lyftkroken innan du lyfter. Den ska vara hel och ha ett urhakningsskydd. Det är en säkerhetsanordning som gör att lyftredskapet inte kan glida ur lyftkroken.

Hantera alltid lasten lugnt och försiktigt så att den inte kommer i svängning. Om lasten börjar svänga i olika riktningar kan tyngdpunkten förskjutas och stabiliteten bli sämre. Håll lasten så lågt över marken som det går. Då kan du snabbare sänka lasten till marken om den börjar svänga eller om du av någon anledning skulle riskera att överskrida tipplasten.

Exempel på frågor som du behöver ställa till dig själv inför ett lyft:

• Är min maskin besiktigad?

• Vad är vikten på det jag ska lyfta?

• Har min maskin tillräcklig lyftkapacitet?

• Vilka lyftredskap ska jag använda?

• Är lyftredskapen kontrollerade och i gott skick?

• Är lyftkroken hel och säker?

• Har en eventuell medhjälpare som kopplar lasten rätt kunskaper?

• Kan någon person komma in i riskområdet?

• Har jag tillräcklig sikt eller behöver någon vägleda mig?

• Är marken tillräcklig stabil att köra på?

• Är platsen där jag ska placera lasten förberedd?

Ibland kan det vara svårt att veta vikten på det du ska lyfta. Då kan du göra ett provlyft på en säker plats och bedöma om maskinen har tillräcklig lyftkapacitet och stabilitet för lyftet. Gör provlyftet i det läge där maskinen är minst stabil. Vissa grävmaskiner är utrustade med en våg. Har du en sådan ser du lätt hur mycket lasten väger. ◊

Krok med urhakningsskydd.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• GÖR ALLTID EN RISKBEDÖMNING OCH PLANERING INNAN DU LYFTER MED MASKINEN.

• KONTROLLERA ALLTID BELASTNINGSTABELLEN SÅ ATT DU VET HUR MYCKET DIN MASKIN

KLARAR ATT LYFTA.

• UTFÖR BARA LYFT SOM GRÄVMASKINEN ÄR TILLVERKAD FÖR.

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

ATT BYTA REDSKAP

De flesta grävmaskiner har ett hydrauliskt redskapsfäste. Det gör att du kan byta redskap utan att du behöver lämna hytten. Det ska inte gå att låsa upp fästet av misstag. Redskapsfästet måste vara säkert så att det inte finns risk för att exempelvis en skopa faller av och skadar någon.

många företag med anläggningsmaskiner rapporterar om att det ofta sker olyckor och tillbud i samband med redskapsbyten. Det har till och med hänt dödsolyckor med tappade redskap. Därför är det viktigt att du läser maskinens instruktionsbok noga, så att du kan byta redskap på ett säkert sätt. Om du använder tiltrotator måste du även läsa tiltrotatorns instruktionsbok noggrant.

Olika tillverkare har olika lösningar för att låsa redskapet säkert. Normalt behöver du aktivera två olika reglage eller knappar samtidigt innan låset öppnar sig.

För att du ska kunna byta redskap på ett säkert sätt finns det vissa grundregler som du behöver följa:

När du ska låsa upp ett redskapsfäste:

• Se till att inga personer är i närheten.

• Håll redskapet nära marken.

• Håll fästet i en vinkel så att redskapet inte släpper på ett okontrollerat sätt när du låser upp.

• Ställ av redskapet på en säker plats där det inte riskerar att välta.

När du ska låsa ett redskapsfäste:

• Se till att inga personer är i närheten.

• Kroka försiktigt tag i redskapet så att det inte välter.

• Fästet ska vara helt låst innan du lyfter redskapet från marken.

• Kontrollera att markeringspinnen är i ändläge.

• Kontrollera alltid att redskapet är låst genom att pressa det mot marken och lirka med brytfunktionen. Snurra även tiltrotatorn så att du ser att klackar eller kil på baksidan av fästet är ordentligt låst.

• Är du det minsta osäker? Gå ur maskinen och gör en okulärbesiktning, det vill säga kontrollera med dina ögon.

Fäste. Kroka i.

Skopan säkert fastsatt.

Tiltrotator.

Utrustningsalternativ

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

du kan använda många olika typer av utrustning till din grävmaskin. Vad du ska välja beror på vad den ska användas till. Utvecklingen av tilläggsutrustning och redskap har gjort grävmaskinen till ett mångsidigt arbetsredskap. Det gäller särskilt hjulgrävmaskiner i mellanklassen cirka 5–20 ton.

Här är exempel på grundutrustning för en bandgrävmaskin:

• Bandplattor i standardbredd, av stål eller stål med gummipads. Alternativt larvband av gummi.

• Monobom, det vill säga en bom som inte är ledad.

• Schaktblad, vanligast på mindre maskiner.

• Schaktskopa, smal/kabelskopa, planeringsskopa, tjälkrok, asfaltsskärare.

• Tiltrotator.

Här är exempel på grundutrustning för en hjulgrävmaskin:

• Hjul med gummidäck, dubbel eller singel, twin eller industri.

• Ledad bom, det vill säga bom som är vikbar.

• Schaktblad, stödben.

• Schaktskopa, smal/kabelskopa, planeringsskopa, tjälkrok, asfaltsskärare, pallgafflar.

• Tiltrotator.

• Släpvagn eller tippvagn.

Att arbeta med tiltrotator tiltrotatorn tillhör i princip standardutrustningen på en grävmaskin. Den monteras mellan maskinens redskapsfäste och det redskap som ska användas. Tiltrotatorn gör att du kan svänga runt skopan 360 grader samtidigt som du kan tilta, alltså vinkla, skopan i sidled åt båda hållen.

• Undvik att använda tiltfunktionen för att bryta med ett skophörn i hårt material. Då kan tiltrotatorn skadas eftersom brytmomentet blir för högt i tiltrotatorn. Sådana skador kan bli dyra att reparera.

• Ta av tiltrotatorn när du arbetar i hårda material.

Ibland är tiltrotatorn utrustad med en gripklo. Den är en bra hjälp när du ska lyfta saker som inte behöver kopplas med ett lyftredskap. Tänk på att den inte klarar att lyfta för tunga laster.

Obs!

Du får inte koppla ett lyftredskap som lyftstropp eller lyftkätting till gripklon. Den är inte tillverkad och inte dimensionerad för den typen av lyft.

Om du ska koppla ett lyftredskap till tiltrotatorn måste den ha en godkänd lyftkrok.

Du får inte heller använda gripklon för arbeten med stolpresning och liknande eftersom lång och tung last innebär att brytmomentet blir för stort.

Kontrollera alltid i tiltrotatorns instruktionsbok om hur gripklon är tänkt att användas.

En tiltrotator underlättar många arbeten som du ska göra med grävmaskin, särskilt vid återfyllnadsarbeten och planering i lättare material.

• Använd inte tiltrotatorn till tyngre arbeten där du belastar grävmaskinens svängfunktion. Då finns det risk för att du skadar maskinens svängmotor och grävaggregat.

Instruktioner för hur du monterar och tar av tiltrotatorn på maskinen hittar du i maskinens instruktionsbok. Instruktioner för hur du använder och kopplar redskap på tiltrotatorn hittar du i tiltrotatorns instruktionsbok.

Att transportera maskinen till och från arbetsplatsen

bandgrävare flyttas normalt med hjälp av ett lastfordon. Även hjulgrävare flyttas längre sträckor med lastfordon. Mindre maskiner kan flyttas på ett maskinflak som dras av en lastbil eller en traktor med lastväxlarsystem. För större och tyngre maskiner används som regel en maskintrailer som dras av en lastbil.

Ofta flyttas maskiner utanför ordinarie arbetstid och då lastar lastfordonets förare grävmaskinen själv. Sker

transporten under ordinarie arbetstid får maskinföraren ofta köra upp grävmaskinen på maskinflaket/trailern.

Ibland lastas maskinen av lastfordonets förare och ibland är det du som maskinförare som lastar din maskin.

Tänk på detta innan du kör upp på lastfordonet:

• Rensa bandvagn eller hjul noga från jord och sten.

• Föraren av lastfordonet ska dirigera dig så att maskinen placeras rätt på maskinflaket/trailern. Detta med tanke på viktfördelning, höjd och längd.

• Placera skopan så att du har god sikt när du kör fram mot maskinflaket/trailern.

• Använd låg växel och kör med lågt varvtal.

Bandgrävare och andra anläggningsmaskiner kan ibland flyttas på lastbil eller på en maskintrailer.

• Använd spakar till band och ratt till hjul när du styr, så att du kan köra med god precision.

• När du kör en bandgrävare, håll stickan indragen så att skopan är nära maskinen.

• När maskinen börjar väga över, skjut ut stickan försiktigt så att tyngdpunkten förskjuts långsamt så att maskinen sakta går ner mot flaket.

• Tänk på att hålla skopan högt eller vid sidan av maskinflaket/trailern så att du inte riskerar att slå skopan i flaket när maskinen ”väger över”.

• Föraren av lastfordonet är ansvarig för att förankra maskinen. Du kan hjälpa till genom att visa lämpliga förankringspunkter på maskinen.

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

Besiktning av grävmaskin

i kapitlen 3 och 4 har vi gått igenom regler om besiktning för olika maskiner. Här sammanfattar vi vad som gäller för grävmaskiner.

Grävmaskinen klassas som en lyftanordning enligt arbetsmiljöreglerna. Den ska därför genomgå återkommande besiktning.

Om grävmaskinen är registrerad som motorredskap klass 1 krävs kontrollbesiktning utifrån fordonsförordningen.

Dessutom kan det krävas brandskyddsbesiktning enligt försäkringsbranschens krav, SBF 127. ◊

VANLIGA BEGREPP GRÄVMASKIN :

Tipplast – Den vikt som gör att maskinens band eller hjul lättar från marken.

Arbetslast – den vikt som en maskin maximalt klarar utan att riskera att bli instabil. Cirka 75 % av tipplasten. Skopvolym – kan gälla antingen skopans strukna mått – eller skopans rågade mått.

Fyllnadsgrad – hur mycket material det går att fylla i skopan i förhållande till skopvolym.

Grävkraft – Maskinens förmåga att tränga in i materialet med kraften från stickan.

Brytkraft – Maskinens förmåga att bryta loss material med skopan. Lyftkraft – Maskinens förmåga att lyfta en last med bommen.

Tilta – Vinkla redskapet framåt och bakåt.

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

grävlastare med personkorg

GRÄVLASTARE

Grävlastaren kallades från början traktorgrävare. Den är en blandning mellan en grävmaskin och en hjullastare. Den har utvecklats från att vara en vanlig traktor med frontlastare och ett enkelt grävaggregat till en avancerad, effektiv och mångsidig maskin.

i sverige och norden är större ramstyrda grävlastare i viktklasser från cirka 9 till 15 ton vanligast. Huddig, Hydrema och Lännen är exempel på tillverkare av ramstyrda grävlastare. I övriga Europa är det vanligare med mindre grävlastare med stel ram som används som servicemaskiner vid mindre arbeten.

Vi kommer i detta avsnitt att fokusera på ramstyrda grävlastare, som alltså är de vanligaste i Sverige.

Grävlastarens uppbyggnad grävlastaren har en framdel med ett lastaggregat som på en hjullastare. Den har en bakdel med hytt, grävaggregat och stödben som på en grävmaskin. Lastaggregatet är uppbyggt på samma sätt som hos hjullastaren. Grävaggregatet har bom, sticka och skopa precis som grävmaskinen.

En grävlastare har normalt hydrostatisk drift och en midja som tillåter pendling, alltså att midjan följer framaxelns rörelser när du kör på ojämnt underlag. För att maskinen ska stå stabilt när du gräver, finns det stödben som tillsammans med grävbromsen ser till att maskinen står stadigt.

Grävlastarens arbetssätt

Grävlastaren kan snabbt förflytta sig på allmän väg mellan olika arbetsplatser. Den har lika stora hjul på

både framaxeln och bakaxeln och har drivning på alla hjul. Grävlastaren kan därför ta sig fram på ett bra sätt även i terräng eller på en lerig arbetsplats.

Grävlastarens användningsområde och vanliga arbetsuppgifter

Grävlastare används normalt för mindre grävarbeten, till exempel kabelgrävning, underhållsarbeten inom gatu­ och VA­arbeten och dikning med mera. Maskinens rörlighet och flexibilitet är i dessa fall viktigare än själva grävkapaciteten.

Eftersom maskinen, förutom att gräva, även kan använda lastaggregatet för att lyfta och bära material, lasta och planera ut massor, är grävlastaren ett bra alternativ för den typen av arbeten.

Grävlastare används också för arbeten med underhåll och byggande av kraftnät och järnväg. Då är det vanligt att maskinen är utrustad med en separat personlyft. Den har en arbetskorg som kan bära en eller flera personer som utför montagearbete.

När grävlastaren jobbar med att resa eller ta ner kraftledningsstolpar har maskinen en speciell skopa eller tillsatsutrustning med gripklo. Med hjälp av den kan maskinen greppa tag runt stolpen och lyfta den med grävaggregatet.

Stolpe i Grab John-skopa

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

När maskinen jobbar med underhåll av järnväg är den utrustad med rälshjul. Det gör att maskinen kan förflytta sig längs med ett järnvägsspår på ett smidigt sätt.

Precis som hos hjullastaren har lastaggregatet ett redskapsfäste. Det gör att lastaggregatet kan utrustas med olika skopor, gafflar och kranarm med mera.

Även grävaggregatet har ett redskapsfäste. Det gör att grävaggregatet kan utrustas med olika typer av skopor och annan utrustning på samma sätt som på en grävmaskin.

För arbeten inom kabelförläggning, kraftnät och järnväg finns dessutom speciella utrustningar som kan monteras på maskinen. Det kan till exempel vara sopvalsar, kabelplogar och anordningar för att bära med sig en kabeltrumma.

Att arbeta med grävlastaren när du ska jobba med lastaggregatet på grävlastaren använder du i grunden samma arbetssätt som med en

hjullastare. Du förflyttar och styr maskinen med hjälp av pedaler och spakstyrning eller med ratten när du kör framåt.

Du utför olika arbetsmomenten som schakt, lastning, planering, lyft och pallhantering på samma sätt som med hjullastaren.

När du ska jobba med grävaggregatet på grävlastaren, snurrar du på stolen så att du sitter vänd bakåt. Du kan då manövrera grävaggregatet, stödbenen och andra funktioner som behövs för grävarbetet.

Eftersom grävaggregat har en begränsad svängradie kommer du inte åt att placera schaktmassor på samma sätt som med en runtomsvängande grävmaskin. Om du ska lasta massor kan inte alltid lastfordonet placera sig så att du har samma överblick som med en runtomsvängande maskin.

För dig som maskinförare innebär det att grävarbetet behöver planeras på ett annat sätt med en grävlastare

Grävlastare med rälshjul och sopborste.

Resning av stolpe.

foton : huddig

GRÄVMASKIN OCH GRÄVLASTARE

än med en runtomsvängande grävmaskin. Du behöver tänka extra mycket på hur du ska placera maskinen, hantera massor och utföra lastning med mera.

Du behöver också tänka på hur du bäst kan utnyttja fördelen med att grävlastaren har ett lastaggregat precis som hjullastaren. Kanske kan förflyttning eller lastning av massor utföras mest effektivt med lastaggregatet?

När det gäller ren grävkapacitet kan inte grävlastaren konkurrera med en runtomsvängande grävmaskin i samma viktklass. Men med grävlastaren får du två maskiner i en.

Den har inte samma kapacitet som en runtomsvängande grävmaskin och den är inte lika smidig som en hjullastare. Men vid rätt typ av arbeten är grävlastaren en mångsidig och kostnadseffektiv maskin som snabbt kan förflytta sig mellan olika arbetsplatser både i stad och terräng.

Risker och säkerhet

när det gäller grävlastarens stabilitet och risker vid lyft, förflyttning och redskapsbyte med mera, gäller samma regler som för hjullastare och grävmaskin. Du behöver också tänka på samma saker och göra samma kontroller som vi beskrivit i kapitlet om hjullastare. Vi har tidigare i detta kapitel beskrivit vad du ska tänka på när det gäller grävmaskin.

Innan du påbörjar arbete med en grävlastare är det viktigt att du läser igenom maskinens instruktionsbok. Du behöver veta vilka kontroller du ska göra, vilka säkerhetsföreskrifter som gäller och hur olika reglage och system för förarstöd fungerar.

Om grävlastaren utrustas med kranarm för hantering av fritt hängande last, räknas den som en kran enligt arbetsmiljöreglerna. Om den utrustas med en arbetskorg för personlyft, räknas den som en mobil arbetsplattform enligt arbetsmiljöreglerna.

När grävlastaren används för lyft av personer eller fritt hängande last ska arbetsgivaren göra en riskbedömning. Arbetsgivaren ska även se till att du har teoretiska och praktiska kunskaper för att arbeta säkert och utfärda ett skriftligt tillstånd. I det ska det framgå vilka arbetsuppgifter du får utföra.

Besiktning av grävlastare i kapitlen 3 och 4 har vi gått igenom regler om besiktning för olika maskiner. Här sammanfattar vi vad som gäller för grävlastare.

En grävlastare kan i vissa fall omfattas av flera olika besiktningskrav.

Grävlastaren klassas normalt som ett motorredskap klass 1 och ska därför kontrollbesiktigas utifrån fordonsförordningen.

Utifrån arbetsmiljöreglerna krävs återkommande besiktning för grävlastaren i egenskap av:

• Grävmaskin (basmaskinen grävlastare).

• Mobil arbetsplattform (om den är utrustad med personlift/personkorg).

• Kran (om den är utrustad med kranarm på lastaggregatet).

Dessutom kan det krävas brandskyddsbesiktning enligt försäkringsbranschens krav, SBF 127. ◊

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• PLANERA GRÄVARBETET NOGGRANT SÅ ATT DU JOBBAR SÄKERT OCH EFFEKTIVT.

• MARKEN MÅSTE VARA STABIL OCH HA BRA BÄRIGHET OM DU SKA GÖRA PERSONLYFT

ELLER LYFTA MED KRANARM.

• DET KAN KRÄVAS FLERA OLIKA BESIKTNINGAR FÖR EN GRÄVLASTARE.

• LÄS INSTRUKTIONSBOKEN SÅ ATT DU VET HUR MASKINEN FUNGERAR.

TELESKOPLASTARE

Teleskoplastaren kallas också för teleporter eller teleskoptruck.

Det är en materialhanteringsmaskin som är utrustad med en teleskopisk bom. Det ger maskinen lång räckvidd både horisontellt och på höjden. Det finns både stela och runtomsvängande teleskoplastare.

en runtomsvängande teleskoplastare kan svänga överdelen fritt i förhållande till underdelen. Den liknar mer en mobilkran. Därför ingår den i maskinfamiljen kranar, när det gäller frågor om utbildning och yrkesbevis. Vi kommer i detta kapitel att fokusera på stela teleskoplastare.

Teleskoplastarens uppbyggnad och arbetssätt

teleskoplastaren har normalt tre olika alternativ för styrning: framhjulstyrning, krabbstyrning och fyrhjulsstyrning. I kapitlet om Tekniken kan du läsa mer om hur de olika styrningsalternativen fungerar.

Teleskoplastare har olika hjälpsystem med indikatorer som visar bommens vinkel och hur långt den är utskjuten. På vissa maskiner finns elektroniska system som indikerar maskinens stabilitetsgräns med staplar eller annan indikering på förardisplayen.

• Grön – inom säker stabilitetsgräns.

• Gul – stabilitetsgränsen börjar närma sig.

• Röd – stabilitetsgränsen uppnådd eller överskriden.

Om stabilitetsgränsen är uppnådd eller överskriden hörs också en larmsignal.

Större teleskoplastare är ofta utrustade med stödben som kan fällas ner och stabilisera maskinen så att den står stadigt under arbetet.

Observera! Vid körning på väg ska du alltid använda framhjulsstyrning.

Teleskoplastarens användningsområden teleskoplastare används bland annat inom bygg­ och anläggningssektorn, inom industrin och inom jordbruket. En teleskoplastare kan till exempel lasta och lossa olika typer av material och gods, förflytta schaktmassor, röja snö och fungera som en mindre mobilkran, allt beroende på vilka redskap som monteras på redskapsfästet. Precis som hjullastaren kan den utrustas med skopa, gafflar, snöplog och materialhanteringsarm (kranarm) med mera.

TELESKOPLASTARE

Teleskoplastaren är en mångsidig maskin som till stor del har ersatt hjullastaren när det gäller arbetsplatser som exempelvis husbyggen. En stor fördel är att teleskoplastaren, tack vare sin teleskopiska bom, har mycket bättre räckvidd och lyfthöjd än hjullastaren. Därför kan den användas till fler arbetsuppgifter.

Vanliga arbetsuppgifter

Inom jordbruket används teleskoplastare för att hantera till exempel balar, foder och gödsel. Den kan även utrustas med draganordning, trepunktslyft och kraftuttag för olika jordbruksredskap. På så sätt kan den vara ett komplement till en vanlig traktor.

I vissa fall kan teleskoplastaren utrustas med en arbetskorg för lyft av personer. Detta under förutsättning att tillverkaren av maskinen och korgen har angett att utrustningen är konstruerad för detta ändamål. Maskin och korg räknas då som en mobil arbetsplattform enligt arbetsmiljöreglerna.

Om teleskoplastaren utrustas med kranarm/lyftkrok för hantering av fritt hängande last, räknas den som en kran enligt arbetsmiljöreglerna.

Att arbeta med teleskoplastare

teleskoplastare finns i viktklasser från cirka 3–4 ton till uppemot 20 ton i olika utföranden. Vilken längd den teleskopiska bommen ska ha väljs utifrån vad maskinen är tänkt att användas till. Är behovet lång räckvidd och hög lyfthöjd? Eller är det lyftkapacitet, smidighet eller andra faktorer som är viktiga?

Exempel på räckvidd, lyfthöjd och lyftkapacitet

En mindre teleskoplastare som väger 5 ton kan ha:

• Maximal räckvidd (framåt) – 3,3 meter.

• Maximal lyfthöjd – 6 meter.

• Maximal lyftkapaciteten med bommen helt indragen – 2 700 kg.

• Lyftkapaciteten med bommen helt utskjuten (3,3 meter) – 1 000 kg.

En större teleskoplastare som väger 16 ton kan ha:

• Maximal räckvidd (framåt) – 13 meter

• Maximal lyfthöjd – 18 meter.

• Maximal lyftkapaciteten med bommen helt indragen – 5 000 kg.

• Lyftkapaciteten med bommen helt utskjuten (13 meter) – 500 kg.

Arbetsplattform.

För dig som maskinförare är det viktigt att tänka på stabiliteten när du hanterar last, speciellt om du behöver ha bommen långt utskjuten. Se till att kontrollera maskinens lyftkapacitet med hjälp av lastdiagrammet som finns i instruktionsboken. Du behöver veta var gränserna går i förhållande till bommens utskjutning och vinkel.

Risker och säkerhet

När teleskoplastaren används för lyft av personer eller fritt hängande last ska arbetsgivaren göra en riskbedömning. Arbetsgivaren ska se till att det finns teoretiska och praktiska kunskaper för att arbeta säkert och utfärda ett skriftligt tillstånd. I tillståndet ska det framgå vilka arbetsuppgifter som du får utföra.

Besiktning av teleskoplastare

I kapitlen 3 och 4 har vi gått igenom regler om besiktning av maskiner. Här sammanfattar vi vad som gäller för teleskoplastare.

En teleskoplastare kan i vissa fall omfattas av flera olika besiktningskrav.

Om teleskoplastaren är registrerad som motorredskap klass 1 eller traktor B, krävs kontrollbesiktning utifrån fordonsförordningen.

Utifrån arbetsmiljöreglerna krävs återkommande besiktning för teleskoplastaren i egenskap av:

• Mobil arbetsplattform (om den är utrustad med personkorg).

• Kran (om den är utrustad med kranarm).

Dessutom kan det krävas brandskyddsbesiktning enligt försäkringsbranschens krav, SBF 127.

En modern teleskoplastare har i likhet med andra maskiner en avancerad teknik och olika hjälpsystem. Det har den dels för att optimera maskinens prestanda, dels som stöd för dig som förare.

Innan du påbörjar arbete med en teleskoplastare är det viktigt att du läser igenom maskinens instruktionsbok. Du behöver veta vilka kontroller du ska göra, vilka säkerhetsföreskrifter som gäller och hur olika reglage och system för förarstöd fungerar. ◊

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• KONTROLLERA MASKINENS LYFTKAPACITET I LASTDIAGRAMMET.

• MARKEN MÅSTE VARA STABIL OCH HA BRA BÄRIGHET OM DU SKA GÖRA PERSONLYFT ELLER LYFTA MED KRANARM.

• DET KRÄVS BESIKTNING VID PERSONLYFT OCH ANVÄNDNING AV KRANARM.

• LÄS INSTRUKTIONSBOKEN SÅ ATT DU VET HUR MASKINEN FUNGERAR.

Hantering av gods med kranarm.

Hantering av gods med pallgaffel.

BANDSCHAKTARE

Bandschaktaren utvecklades i början av 1900-talet för att användas inom jordbruket. Maskinen användes i huvudsak för att luckra upp och förflytta kompakta och hårda jordar.

år 1925 bildades Caterpillar Tractor Co (CAT) som sedan dess utvecklat och tillverkat olika modeller av bandschaktare. I det här kapitlet går vi igenom den moderna bandschaktaren och hur du jobbar med den.

Bandschaktarens användningsområden

bandschaktaren finns i många storlekar med maskinvikter uppemot 100 ton. Det är en effektiv maskin för att förflytta och planera ut schaktmassor.

Bandschaktaren används även för:

• Ytavtäckning av vegetation och stubbar.

• Terassering av jord­ eller bergmassor, till exempel vid vägbyggen.

• Riva och luckra upp tjäle eller kompakta och hårda jordar.

• Släntning och landskapsutformning.

• Skjuta på eller dra schaktvagnar.

Bandschaktarens uppbyggnad och arbetssätt en bandschaktare består av ram, hytt, motor, bandvagn och lyftarmar för schaktbladet. Maskinens underrede, som kallas bandvagn, är den viktigaste delen av maskinen.

Det är med hjälp av bandvagnen som maskinen med stor kraft kan göra sitt jobb.

Bandvagnen består av kedjor, bandplattor, drivhjul och ledarhjul med mera. Bandschaktaren har ett larvband på varje sida av maskinen. Larvbanden är vanligtvis tillverkade av stål.

Banden drivs av varsin hydraulmotor och kan manövreras framåt eller bakåt oberoende av varandra. Du manövrerar larvbanden med hjälp av pedaler, spakar eller knappar. För att svänga med maskinen bromsar du ett band och kör samtidigt med det andra.

Det finns olika typer av bandvagnar:

Stel bandvagn

Med stel bandvagn är larvbanden monterade på bandramen ungefär som på en bandburen grävmaskin. Fördelen med stel bandvagn är att maskinen blir stabil. Men den får sämre framkomlighet och inte lika mjuk gång som med en rörlig bandvagn.

Rörlig Bandvagn

En rörlig bandvagn innebär att bandramen kan pendla. På vissa maskiner kan också larvbanden röra sig i höjdled oberoende av varandra. Det ger en mjuk och jämn gång. Det ökar också dragkraften eftersom bandvagnen kan anpassa sig till ojämnheter i underlaget.

Hög rörlig bandvagn

Det finns även bandvagnar som är extra höga. Det gör bandvagnen mer hållbar vid krävande jobb som till exempel i täkter och större anläggningsarbeten.

Med hög bandvagn flyttas drivhjulen för larvbanden högre upp på bandramen. I kombination med den rörliga bandramen ger det bättre dragkraft. Det gör också att det blir bättre dämpning mot markstötar och att banden får en längre livslängd. Du som förare får också en bättre arbetsmiljö om maskinen går mjukare.

Bandschaktare skjuter massor i slänt.

BANDSCHAKTARE

På bandschaktare med hög bandvagn sitter både schaktbladet och rivaren monterad med kortare avstånd från själva maskinen än normalt. Det gör att maskinen blir mer balanserad eftersom tyngdpunkten kan koncentreras bättre. Med hög bandvagn kan maskinen också ha ett större och bredare schaktblad.

Att arbeta med bandschaktaren en bandschaktare kan ha olika typer av schaktblad. Det kan till exempel vara ett rakt blad eller ett blad som är format mer som ett U, det kallas U­blad. Bandschaktaren kan också ha en rivare. Den sitter ofta baktill på maskinen och används till exempel för att riva tjäle eller luckra upp kompakta och hårda jordar.

Det är vanligt att bandschaktaren är utrustad med maskinstyrning. Med maskinstyrning kan bandschaktaren styras så att bladet automatiskt följer rätt höjd och tvärfall utifrån den modell som är inlagd i systemets dator.

Som förare behöver du då bara styra maskinen. Datorn justerar bladets höjd med stor noggrannhet medan maskinen rör sig. Datorn kan även justera både tvärfall och längsfall samtidigt.

Du kan läsa mer om maskinstyrning i kapitlet Att arbeta med anläggningsmaskiner.

Risker och säkerhet

när du jobbar med bandschaktaren i slänter och lutningar måste du veta vilken maximal lutning maskinen klarar. Om du kör i för brant lutning riskerar du att välta med maskinen. Information om maskinens olika begränsningar hittar du i instruktionsboken.

Om du ska köra i kraftiga lutningar ska du köra så rakt som möjligt – och inte i sidled.

Bandschaktaren har en stor fördel. Även om den är stor och tung kan du köra på relativt lös mark utan att fastna. Maskinens vikt fördelas över den långa och breda bandvagnen. Det gör att maskinen får ett lågt marktryck.

Bandschaktare som arbetar med schaktblad.

Hög bandvagn.

Men även om maskinen har ett lågt marktryck finns det risk för att maskinen sjunker ner eller fastnar i lös mark. Därför måste du vara uppmärksam på markens bärighet när du jobbar med maskinen.

Besiktning av bandschaktare

i kapitlen 3 och 4 har vi gått igenom regler om besiktning för olika maskiner. Här sammanfattar vi vad som gäller för bandschaktare.

En bandschaktare omfattas inte av krav på besiktning utifrån fordons­ eller arbetsmiljöreglerna.

Däremot kan det krävas brandskyddsbesiktning enligt försäkringsbranschens krav, SBF 127.

En modern bandschaktare har i likhet med andra maskiner en avancerad teknik och olika hjälpsystem, dels för att optimera maskinens prestanda, dels som stöd för dig som förare.

Innan du påbörjar arbete med en bandschaktare är det viktigt att du läser igenom maskinens instruktionsbok så att du vet vilka kontroller du ska göra, vilka säkerhetsföreskrifter som gäller och hur olika reglage och system för förarstöd fungerar. ◊

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• DU MÅSTE VETA VILKEN MAXIMAL LUTNING MASKINEN KLARAR NÄR DU KÖR I SLÄNTER.

• VAR UPPMÄRKSAM PÅ MARKENS BÄRIGHET SÅ ATT DU INTE SJUNKER NER MED MASKINEN.

• TAG REDA PÅ VILKA HJÄLPSYSTEM SOM FINNS PÅ DEN MASKIN DU SKA JOBBA MED.

Bandschaktare med rivare.

VÄGHYVEL

VÄGHYVEL

Väghyveln är en mångsidig maskin som är användbar för många arbetsuppgifter – från finhyvling av material på olika ytor till vägbyggnad, från början till färdig väg. I det här kapitlet går vi igenom väghyveln översiktligt och hur du jobbar med den.

väghyvlar finns i viktklasser från cirka 3–4 ton upp till cirka 65 ton. Den vanligaste viktklassen på väghyvlar ligger mellan 10 och 20 ton. Vilken storlek på väghyvel som är bäst att använda beror på vilket arbete som ska utföras. Mindre maskiner kan med fördel användas på trånga arbetsplatser och större maskiner där det krävs mer kapacitet och finns mer utrymme.

Väghyvelns användningsområde väghyveln är överlägsen andra maskiner när du ska göra arbete på stora ytor. Det beror på att den är väldigt bra för arbeten med att jämna ut och justera material till färdig höjd.

Väghyveln används också i stor utsträckning vid vägunderhåll, reparations­ och ombyggnadsarbeten på olika typer av vägar. Hyveln kan användas för att skära och rensa diken, hyvla och putsa släntfyllningar och underhålla grusvägar. Vinterväghållning som snöröjning eller att riva is på vägar är en annan arbetsuppgift där väghyveln används.

Väghyvelns uppbyggnad

oavsett hur stor väghyveln är och hur mycket den väger är den uppbyggd på ungefär samma sätt. Även hur du jobbar med väghyveln är i stor sett likadant.

En väghyvel består av en bakre del som utgör huvudram med motor, transmission, förarhytt och en eller två hjulaxlar. Den främre delen kallas dragram och utgörs av framaxel och svängbord med hyvelblad. Svängbordet är utformat så att hyvelbladet kan vridas, tiltas i olika vinklar och förskjutas i sidled. Som tillval kan även ett frontblad monteras längst fram på dragramen. Vissa väghyvlar har drivning på alla hjul och vissa endast på hjulaxlarna på bakre delen.

VÄGHYVEL

Moderna väghyvlar har en kombination av ramstyrning och framhjulsstyrning. Framhjulen kan tiltas så att de lutas mot den sidokraft som uppstår från hyvelbladet. På så sätt kör inte framhjulen i en annan riktning än den man hade tänkt sig. Genom att använda ramstyrningen och framhjulstyrningen tillsammans kan exempelvis ett av framhjulen köras i botten av ett dike medan bakre hjulen kör på vägbanan.

Utrustningsalternativ väghyveln kan utrustas med olika typer av skärstål på hyvelbladet, strängspridare, mitt­ eller bakmonterad rivare, snöblad och plogvinge med mera. Som stöd för föraren är det vanligt att använda maskinstyrning, exempelvis vid arbete med vägbyggnad. Uppgifter om vägens profil och höjd matas då in i väghyvelns dator som sedan styr hydrauliken så att hyvelbladet följer de inmatade värdena och utformar vägen på rätt sätt.

Du kan läsa mer om maskinstyrning i kapitlet

Att arbeta med anläggningsmaskiner.

Risker och säkerhet

tänk på att väghyveln är en stor och tung maskin som alltid innebär risker, framför allt i trånga utrymmen.

Tänk även på markens bärighet, särskilt när du kör nära kanter eller slänter. Om du jobbar med väghyveln på vägunderhåll måste du tänka på riskerna med passerande fordonstrafik.

Besiktning av väghyvel

i kapitlen 3 och 4 har vi gått igenom regler om besiktning för olika maskiner. Här sammanfattar vi vad som gäller för väghyvel.

Om väghyveln är registrerad som motorredskap klass 1 krävs kontrollbesiktning utifrån fordonsförordningen.

Dessutom kan det krävas brandskyddsbesiktning enligt försäkringsbranschens krav, SBF 127.

En modern väghyvel har i likhet med andra maskiner en avancerad teknik och olika hjälpsystem, dels för att optimera maskinens prestanda, dels som stöd för dig som förare.

Innan du påbörjar arbete med en väghyvel är det viktigt att du läser igenom maskinens instruktionsbok så att du vet vilka kontroller du ska göra, vilka säkerhetsföreskrifter som gäller och hur olika reglage och system för förarstöd fungerar. ◊

foto: magnus andersson

VÄRLDENS STÖRSTA ANLÄGGNINGSMASKINER – OCH VÄRLDENS MINSTA

En bandburen grävmaskin som är vanlig på maskinförarutbildningar är CAT 313. Den väger ungefär 15 ton, till hyttens tak är det nästan 3 meter och skopan rymmer en halv kubikmeter.

de största anläggningsmaskinerna i världen är ungefär 65 gånger tyngre och skopan rymmer 51,5 kubikmeter mer.

När det gäller världens minsta får du lägga ihop vikten på uppåt 25 sådana eller fler för att komma upp i vad en CAT 313 väger.

Minigrävare

minigrävare väger från 500 kilo till 8 ton. En minigrävmaskin går oftast gummiband och passar bra när du ska anlägga en mindre trädgård, odla, återställa en väg, riva något eller gräva ner kabel eller vattenledning till exempel.

Några exempel på minigrävare är XN10 Winstorm och XN08 Winstorm från Rhinoceros som båda väger 880 kilo. En minsting som importeras från Kina väger knappt 600 kilo.

Giganterna

de flesta av de riktigt stora anläggningsmaskinerna används i gruvor, till exempel där kol produceras. Maskinerna finns i länder som Australien, Ryssland och Colombia där några av världens största företag som producerar kol finns.

Men några av världens största hjullastare och grävmaskiner jobbar i Sverige, i Aitik. Bland dem finns bergtruckar som väger 570 ton med last och har hjul som är fyra meter i diameter. Där arbetar grävmaskiner som rymmer upp till 45 kubikmeter berg i skoporna.

Aitik ligger strax söder om Gällivare i Lappland och är Sveriges största koppardagbrott. Varje dag, dygnet runt och året runt bryter företaget Boliden malm där som innehåller koppar, guld och silver.

Hjullastare KOMATSU (LeTourneau) L-2350

• Basmått: Längd 21 m; Bredd 6,76 m;  Höjd 6,73 m; Vikt 272 ton

• Motor: 2 300 hk.

• Skopvolym: 38 m3

Hjullastare KOMATSU (LeTourneau) L-1850

• Basmått: Längd 19,3 m; Bredd 6,04 m;  Höjd 6,73 m; Vikt 240 ton

• Motor: 2 000 hk.

• Skopvolym: 28 m3

Minigrävare från Bobcat.

SUPERSTORA MASKINER

Hjullastare CATERPILLAR 994F

• Basmått: Längd 17 m; Bredd 5,5 m;  Höjd 7,5 m; Vikt 210 ton

• Motor: 1 800 hk.

• Skopvolym: 18 m3

Lingrävare P & H 4100-XPC

• Basmått: Längd 15 m; Bredd 14,4 m;  Höjd 14,7 m; Vikt 1 600 ton

• Driftspänning: 6 600 volt

• Motoreffekter: Hiss: 2 x 1 860 kW

Sväng: 1 860 kW Larv: 1 860 kW

• Kapacitet: 6 000 ton/timme

• Skopvolym: 45 m3

Bergtruck CAT 795-F

• Basmått: Längd 15 m; Bredd 9 m;  Höjd 8 m; Vikt 250 ton

• Lastkapacitet: 313 ton

• Motordata: Motor: 3 400 hk. Bränsletank: 7 192 liter

• Bränsle: Diesel. Förberedd för eldrift

• Däck: Dimension: 56/80R63

Diameter: 4,1 meter Lufttryck: 6,7 kp

Bergtruck KOMATSU 930E-5

• Basmått: Längd 15 m; Bredd 9,15 m;  Höjd 7,45 m; Vikt 232 ton

• Lastkapacitet: 290 ton

• Motordata: Motor: 2 700 hk.

Oljetråg: 363 liter

Bränsletank: 4 542 liter

• Bränsle: Diesel. Förberedd för eldrift

• Däck: Dimension: 56/80R63  Diameter: 4 meter Lufttryck: 7 kp

LÄS MER OM AITIK OCH BOLIDEN PÅ www.boliden.com/sv - sök på Aitik.

cat:s gigant heter 6090 FS. Totalt används 15 sådana maskiner i världen i dag. Majoriteten av maskinerna arbetar i kolgruvor i Australien.

CAT 6090 FS

• Tjänstevikt: 980 ton

• Motorer: 2st Cummins QSK60 motorer, total 4500 hk

• Skoplast: 93,6 ton

• Volym dieseltank: 15 m3

• Volym hydraultank 10 m3, total systemvolym 13 m3

Se en film om Cat 6090FS på youtube.com – sök på Cat 6090FS. Cat 6090FS SN 40014 - Bing video

Bagger 293

Även i Tyskland finns en bjässe – Bagger 293. Det är en skovelhjulsgrävmaskin tillverkad av det tyska företaget TAKRAF. Maskinen finns med i Guinness Rekordbok som världens största landfordon. Den används i en kolgruvan Hambach i Nordrhein­Westfalen i Tyskland. ◊

Se en film om maskinen på youtube.com (45) Bucket Wheel Excavator (Bagger 293) - YouTube – sök på Bagger 293.

PÅ YOUTUBE

www.youtube.com hittar du många filmer med anläggningsmaskiner i aktion.

foto : boliden

DRIVA EGET – ELLER VARA ANSTÄLLD

DRIVA EGET – ELLER VARA ANSTÄLLD

I maskinentreprenörernas bransch är det väldigt vanligt att man jobbar som enmansföretag eller i ett litet företag. De flesta företagen i branschen har 1 – 4 anställda och lika många maskiner. Men det finns även företag med över 100 anställda och lika många maskiner.

kanske drömmer du om att starta eget – det har sina fördelar, men också utmaningar. Kanske trivs du bäst som anställd. I det här avsnittet går vi igenom lite av allt det du behöver veta om du ska starta och driva eget företag. En hel del av detta behöver du som är anställd också känna till, som till exempel företagets ekonomi och att kvalitet är viktigt. Oavsett om du driver eget eller är anställd är det viktigt att företaget klarar sig på marknaden.

Affärsidé

om du funderar på att starta ett företag måste du ha en bra affärsidé. Men hur vet du om din affärsidé är bra? Eftersom det oftast kräver stora investeringar om man vill starta ett entreprenadföretag är det viktigt att affärsidén kan vara lönsam redan från start. Fråga och testa affärsidén på din omgivning som kunder, leverantörer, kreditgivare och andra du kan tänka på.

Det är också bra att du gör en konkurrensanalys –det vill säga vilka företag kommer din verksamhet att konkurrera med och vilka styrkor talar för att kunderna ska välja dig?

LÄS MER I ME-HANDBOKEN OM ATT STARTA OCH DRIVA EGET FÖRETAG ME-handboken finns på sidan Läromedel på ME-Skolans hemsida, www.meskolan.se

Risk

att driva ett företag är förenat med risker. I ett nystartat företag är risken särskilt hög. Det tar tid att etablera sig på marknaden och kanske har du inte ett tillräckligt stort eget kapital.

De vanligaste misstagen är att företagaren:

• felbedömde intäkterna, som blev mindre än beräknat.

• överskattade värdet av insatserna, felinvesteringar och egen förmåga.

• inte räknade med kundförluster.

• kostnaderna var högre än förväntat.

• inte är insatt i gällande lagar och regler.

Företagsform

det finns flera olika företagsformer som du kan välja mellan om du startar ett bolag. Vanligast är enskild firma, och aktiebolag, men även handelsbolag och kommanditbolag förekommer.

TÄNK PÅ ATT

Om du är anställd när du planerar att starta ett eget företag, kan det strida mot den så kallade lojalitetsplikten. Det är den skyldighet som du som anställd har mot din arbetsgivare att inte planera och förbereda att starta en verksamhet som konkurrerar med företaget där du är anställd. Om du bryter mot lojalitetsplikten kan det leda till att du blir avskedad.

I enskild firma och handelsbolag har delägaren eller delägarna solidariskt ansvar för bolagets alla åtaganden och skulder.

I aktiebolag svarar aktieägarna däremot bara med sitt aktiekapital för bolagets skulder. Om aktieägarna har gått i personlig borgen för aktiebolagets skulder, så svarar de dock solidariskt även för dessa skulder.

Vilken bolagsform man ska välja påverkas av flera faktorer:

• Enskild firma är enkel att starta och kan fungera väl för mindre företag.

• Har bolaget anställda eller tar det entreprenaduppdrag genom anbudsräkning, så finns det dock anledning att fundera på att bilda aktiebolag.

Kompanjonsavtal

det är ganska vanligt att företag startas av mer än en person. Det kan vara tidigare kollegor eller familjemedlemmar som man startar företag tillsammans med. Om man startar eller köper företag tillsammans med en eller flera personer, ska man upprätta ett så kallat aktieägaravtal. Man ska reglera och komma överens om en rad saker innan man startar företaget.

Ekonomi

det är viktigt för ett företag att ha kontroll på sina kostnader. Företaget behöver tjäna tillräckligt med pengar för att kunna betala löner, hyra eller köpa maskiner, hyra lokaler, ha försäkringar, betala skatter och avgifter och mycket mer.

Om du är anställd behöver du känna till vad som kostar i ett företag. Om du ska driva ett företag behöver du lära dig ännu mer om företagsekonomi.

Innan du startar ett företag finns det en rad frågor du behöver ha svar på. Några av dem är:

• Hur ska företaget finansieras?

• Hur stort eget kapital har du?

• Hur mycket kan du finansiera med lån i bank?

• Finns det andra sätt att finansiera företaget?

• Vad är marknaden beredd att betala för den typ av tjänster ditt företag tänker erbjuda? Marknadspriset påverkas ofta av flera faktorer, men utbud respektive efterfrågan är faktorer som har stor påverkan på priset.

Gör en kalkyl och analysera de siffror du kommer fram till innan du tar beslut om du vill starta företag eller inte.

Om du ska investera i en maskin

är det en bra idé att göra en kostnadskalkyl.

"DRIVA EGET – ELLER VARA ANSTÄLLD

Maskinerna kostar

den som ska driva ett eget företag måste ha kontroll

över sina kostnader. Om du ska investera i en maskin

är det en bra idé att göra en kostnadskalkyl, alltså en beräkning av vad det kostar att köpa till exempel en maskin. Företaget som säljer och levererar maskinen kan ofta hjälpa till med förslag på hur du kan finansiera köpet. Det kan vara en bestämd kostnad per månad eller per kvartal till exempel.

Kom ihåg att man också måste räkna in övriga kostnader för att äga maskinen – det vill säga drift och underhåll. Dessutom behöver man räkna in kostnaderna för alla tillbehör, redskap, styrsystem och abonnemang. Att använda bara maskinpriset utan tillbehör leder till att du får en för låg timkostnad. Om du tar för lite betalt per timme kommer ditt företag inte att klara sig i längden.

Kostnadskalkyl maskinen

För att ge dig en bild av vad en maskin kostar visar vi här exempel på sådant som man tar med i kostnadskalkylen för en maskin:

INKÖPSPRIS – vad maskinen kostar att köpa.

EKONOMISK LIVSLÄNGD – maskinens ekonomiska livslängd är en bedömning av hur länge det är lönsamt att använda den i stället får att byta ut den mot en ny maskin. Redan från den dag du köper maskinen börjar den sjunka i värde. Det gör den bland annat på grund av att maskinen och maskindelarna slits när de används. Värdet på maskinen sjunker också eftersom tekniken i den blir föråldrad. Det beror också på att nya och bättre maskiner kommer ut på marknaden. Beroende av maskinslag, typ och antal årstimmar, varierar den ekonomiska livslängden mellan 7 och 10 år.

SLARV KOSTAR PENGAR

Du som medarbetare har ansvar för att inte slarva när du gör jobb – det kostar pengar. Du behöver också sköta om din maskin så att de är i bra skick när du ska jobba med den. En välskött maskin riskerar inte att gå sönder lika fort som en misskött maskin. Reparationer kostar mer än att sköta underhållet.

DEBITERBARA TIMMAR/ÅR – det antal timmar du använder maskinen under 1 år och som är debiterbara, alltså som det går att få betalt för. Ett genomsnitt i landet är cirka 1 400 timmar per år. Det blir lite mer än 30 timmar per vecka om man räknar bort några veckor då maskinen står still under semestertider.

RESTVÄRDE – är det värde som maskinen har efter att den ekonomiska livslängden är slut.

AVSKRIVNINGSKOSTNAD – med avskrivning menar man kostnaden eller värdeminskningen som blir för maskinen under tiden den används.

RÄNTESATS – om man lånar pengar för att köpa maskinen kan räntan man betalar för att låna pengar vara räntesatsen.

RÄNTEKOSTNAD – kostnaden för räntan man betalar per år.

REPARATIONS- OCH UNDERHÅLLSKOSTNADER – Dessa kostnader bör vara noggrant noterade i en körjournal eller i bokföringen.

Maskinförare kostar

om du driver ett företag behöver du också ha koll på vad det kostar att ha maskinförare anställda.

För alla som bor och arbetar i Sverige gäller socialförsäkringssystemet. Det ger en grundtrygghet i form av exempelvis sjukpenning och pension. Genom arbetsgivaravgiften betalar du till det grundläggande försäkringsskyddet för dina anställda.

Ofta tecknar arbetsgivaren även olika försäkringar för sina anställda. Om ditt företag är anslutet till kollektivavtal måste du teckna de avtalsförsäkringar som ingår i kollektivavtalet.

Om ditt företag inte är anslutet till kollektivavtal eller har ett så kallat hängavtal måste du inte teckna avtalsförsäkringar. Men du kan frivilligt teckna avtalsförsäkringar för dina anställda.

Här får du en bild av vad det kostar att ha anställda. Kostnaden för en maskinförare är bland annat:

LÖN – kostnad per arbetad timme.

FÖRBEREDELSE OCH AVSLUTNINGSARBETEN – kostnader för arbete som inte går att ta betalt för, det vill säga ej debiterbar tid.

SJUKLÖN – om du är sjuk har företaget ändå kostnader för dig, även om du inte kan jobba. De första 14 dagarna betalar företaget sjuklön, efter det betalar staten via försäkringskassan.

SEMESTERERSÄTTNING – när du har semester får du semesterlön och semesterersättning, som företaget betalar. Utöver lönen betalar arbetsgivaren sociala avgifter dels enligt lag, dels enligt kollektivavtal.

DRIVA EGET – ELLER VARA ANSTÄLLD

Det krävs inte bara en duglig maskinförare med en bra maskin för att företaget ska ha ett bra rykte. Även ordning och reda är viktigt.

"ARBETSGIVARAVGIFTER ENLIGT LAG – Din arbetsgivare betalar in sociala avgifter till Skatteverket. De pengarna går bland annat till sjukförsäkringar, föräldraförsäkringar och pensioner med mera.

ARBETSGIVARAVGIFTER ENLIGT KOLLEKTIVAVTAL – Din arbetsgivare betalar även sociala avgifter enligt kollektivavtal. De pengarna går bland annat till försäkringar om företaget måste göra förändring och medarbetare behöver få nya arbetsuppgifter. Det finns även försäkringar om du skadar dig eller blir sjuk på eller på grund av jobbet. Dessutom betalar arbetsgivaren till avtals­ eller tjänstepension.

RESEKOSTNAD DAGLIG RESA – om du har tjänstebil kostar det för företaget att du tar dig från din bostad till arbetsplatsen och tillbaka.

UPPDRAG PÅ ANNAN ORT MED ÖVERNATTNING – om du reser i jobbet blir det kostnader för resor, traktamente, rum för övernattning eller förrättningstillägg enligt kollektivavtal.

PERSONALADMINISTRATION – hit hör kostnader för när du går på utbildning och när någon planerar för den, när

du får företagshälsovård och för dina arbetskläder. Till det kommer bland annat också administration, alltså jobbet som görs av någon på kontoret. Det kan vara kostnader för de som räknar ut löner och skickar fakturor till kunder med mera.

LÄS MER I ME-HANDBOKEN OM ATT GÖRA KOSTNADSKALKYLER ME-handboken finns på sidan Läromedel på ME-Skolans hemsida, www.meskolan.se

Marknadsföring och kundnöjdhet marknadsföring är allt företaget gör för att få kunder. Det är mycket mer än bara att annonsera för att få kunder. Tjänster är svårare att sälja än produkter. Man kan inte beskriva en tjänst på samma sätt som en produkt.

Du som medarbetare är en del av marknadsföringen för företaget du jobbar för. Nöjda kunder är den bästa marknadsföringen brukar det heta. Får företaget många uppdrag finns det mycket jobb även för dig och dina kollegor.

Det krävs inte bara en duglig maskinförare med en bra maskin för att företaget ska ha ett bra rykte. Även ordning och reda är viktigt. Ofta är det de ”yttre

faktorerna” som avgör om kunden tycker att företaget är ett bra företag. Småsaker som hur du ser ut, om maskinen är hel och ren eller hur trevlig kunden tycker att du är kan avgöra om ditt företag får fler uppdrag. Det är viktigt att hålla tider och givetvis göra det jobb som uppdraget gäller med bra kvalitet.

Kvalitet och kundnöjdhet vad är kvalitet ? Naturligtvis handlar kvalitet om att du gör ett bra jobb rent tekniskt. Men det är också andra faktorer som påverkar kundens uppfattning om arbetet som är gjort.

Det kan handla om:

• att göra klart arbetet inom den tid som ditt företaget har kommit överens med kunden om.

• att se till att vara säker på att alla delar i överenskommelsen blir gjorda.

• att vara tillgänglig och lösa problem som har uppstått.

• att vara kompetent inom området, det vill säga att hjälpa kunden med den bästa lösningen.

• att hantera eventuella klagomål och reklamationer på ett professionellt sätt.

• att den eller de som utför arbetet har tillräcklig kompetens för uppdraget.

• att det material som köps in till uppdraget håller utlovad kvalitet och att materialet är spårbart. Spårbarhet, används för att kunna spåra tillverkaren om tillbud, olycka eller skada händer.

Brist i kvalitet kostar!

om det finns brister i kvaliteten på det jobb du gör eller i företaget du jobbar på kostar det pengar – och det kan bli dyrt.

För att kunna jobba på rätt sätt med kvalitén behöver man ha ett system. Det kallas för ett kvalitetsledningssystem och innehåller rutiner, arbetssätt, checklistor med mera.

Bristerna kan finnas i verksamheten, från första kundkontakt till slutbesiktning och fakturering.

Det kan till exempel vara:

• kostnaderna för att göra om ett arbetsmoment för att det blev fel första gången.

• att man missar att lägga till de extratimmar som man kommit överens om med kunden på fakturan.

• att kunden inte vill betala för extraarbete som du har gjort för att man inte har dokumenterat att extraarbetet beställdes av kunden.

• kostnader för att jobbet står still för att utrustning inte fungerar på grund av slarv med underhållet.

• kostnader för tiden det tar att hantera reklamationer.

• väntetid, övertid och onödigt merarbete på grund av bristande planering. ◊

Kundnöjdhet handlar om att hantera eventuella klagomål och reklamationer på ett professionellt sätt.

BILAGOR

SAMMANSTÄLLNINGAR

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER

Föreskrifter är bindande regler som gäller generellt.

Det är alltså regler som måste följas och som gäller alla.

Här i tabellen ser du en sammanställning av föreskrifter

som är vanliga i bygg- och anläggningsbranschen.

Föreskrifter Handlar om Läs mer

Användning av arbetsutrustning (AFS 2023:11, 2 kap.)

Användning av lyftanordningar & lyftredskap (AFS 2023:11, 11 kap.)

Användning av motorkedjesågar & röjsågar (AFS 2023:11, 5 kap.)

Användning av ställningar (AFS 2023:11, 8 kap.)

Arbete med risk för exponering för asbest (AFS 2023:13, 3 kap.)

Belastningsergonomi (AFS 2023:10, 6 kap.)

Berg- och gruvarbete

(AFS 2023:13, 4 kap.)

Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2023:11, 13 kap.)

Buller (AFS 2023:10, 2 kap.)

Föreskrifterna gäller alla typer av arbetsutrustningar som används i arbetet. Innehåller särskilda krav på kunskaper för arbetsutrustning med särskilda risker, exempelvis anläggningsmaskiner.

Föreskrifterna gäller alla som använder lyftanordningar och lyftredskap i arbetet. Arbetet ska planeras, organiseras och genomföras så att farliga situationer förhindras.

Föreskrifterna gäller användning av motorkedjesågar och röjsågar. När en motorkedjesåg eller röjsåg ska användas måste arbetsgivaren undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, och sedan vidta nödvändiga åtgärder.

Föreskriften innehåller regler om hur olika ställningar ska uppföras, ändras och nedmonteras. Arbetsgivaren ska se till att de som deltar i arbetet har utbildning för aktuell typ av ställning. Om utbildning saknas får arbetsgivaren betala en sanktionsavgift.

Asbest är ett farligt ämne som kan orsaka flera allvarliga sjukdomar som till exempel cancer. Föreskrifterna gäller alla verksamheter där det finns risk för att exponeras – utsättas – för asbest och asbesthaltigt damm. För att få arbeta med asbest behövs tillstånd från Arbetsmiljöverket.

I de här föreskrifterna förklaras hur arbetet ska planeras och göras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller till exempel obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och repetitivt arbete. Repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen.

Föreskrifterna omfattar förutom gruvor även arbeten vid krossanläggningar, dagbrott, användning av hydraulhammare med mera.

Föreskrifterna innehåller regler och anvisningar för olika slags besiktning av lyftanordningar. De gäller till exempel grävmaskiner, fordonskranar, hissar, lingångar och kranar.

Föreskrifterna gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet.

www.av.se – sök på användning av arbetsutrustning.

www.av.se – sök på användning av lyftanordningar och lyftredskap.

www.av.se – sök på användning av motorkedjesågar och röjsågar.

www.av.se – sök på säkra ställningar bok.

www.av.se – sök på asbest.

www.av.se – sök på belastningsergonomi.

www.av.se – sök på berg och gruvarbete.

www.av.se – sök på besiktning av lyftanordningar.

www.av.se – sök på buller. Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 2023:13, 5 kap.)

Första hjälpen och krisstöd (AFS 2023:2, 4 kap.)

Föreskriften talar om hur arbetet ska planeras och utföras för att vara säkert. Den innehåller speciella krav för vissa riskfyllda arbetsmoment som schaktarbeten, vägarbeten och rivningsarbeten.

Föreskrifterna handlar om hjälpåtgärder om det händer olycksfall och någon blir akut sjuk.

www.av.se – sök på Byggnadsoch anläggningsarbete

www.av.se – sök på första hjälpen och krisstöd.

Föreskrifter samt broschyrer Handlar om Läs mer Kemiska riskkällor (AFS 2023:10, 7-10 kap.)

Kvartshaltigt damm (AFS 2023:10, 10 kap.)

Produkter – maskiner (AFS 2023:4)

Projektering och byggarbets miljösamordning (AFS 2023:3).

Sprängarbete (AFS 2023:13, 16 kap.)

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, (AFS 2023:1)

Föreskrifterna räknar upp kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, för arbetsplatser med kemiska risker. I kraven ingår till exempel att undersöka och bedöma risker, vidta åtgärder och märka behållare och rörledningar.

Föreskriften ställer krav på riskbedömningar och åtgärder för att minimera risken för exponering av kvartsdamm. Hälsokontroller krävs under vissa förutsättningar.

Föreskrifterna om maskiner gäller för maskiner, utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, kättingar, linor, vävband med mera.

Föreskriften beskriver ansvar och uppgifter under byggprocessen för byggherrar, projektörer, Bas-P och Bas-U.

Föreskrifterna om sprängarbete gäller arbete i verksamhet där explosiva varor används för att utföra ett sprängarbete. Dokumentet innehåller även allmänna råd om hur föreskrifterna ska tillämpas.

Föreskrifterna gäller för alla arbetsgivare och talar om vilka rutiner som ska finnas för skyddsarbetet och vad som ska dokumenteras.

Regelbundna riskbedömningar, fördelning av uppgifter och utredning av olyckor och tillbud är exempel på områden som omfattas.

Rutinerna ska även omfatta hur introduktion av nyanställda går till och hur arbetsgivaren ser till att arbetstagaren får instruktioner och har tillräckliga kunskaper för sin arbetsuppgift.

www.av.se – sök på kemiska arbetsmiljörisker.

www.av.se – sök på kvartsdamm i arbetsmiljön.

www.av.se – sök på maskiner.

www.av.se – sök på Projektering och byggarbetsmiljösamordning.

www.av.se – sök på sprängarbete.

www.av.se – sök på SAM.

Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12)

Vibrationer (AFS 2023:10, 3 kap.)

Föreskrifterna gäller hur arbetsplatser är utformade. De tar bland annat upp krav och råd om ventilation, klimat, omklädning, tvätt- och duschutrymme, inredning och utrustning samt utrymning.

Föreskrifterna handlar om att arbetsgivaren ska förebygga risker vid arbetsmoment som innebär exponering för vibrationer. Det gäller både helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer. Föreskriften talar om vid vilka exponeringsvärden som det krävs insatser och vilka gränsvärden som inte får överskridas. Föreskriften ställer också krav på medicinska kontroller under vissa förutsättningar.

www.av.se – sök på arbetsplatsens utformning.

www.av.se – sök på vibrationer.

Arbetsmiljöverket har även många broschyrer som baserar sig på föreskrifterna. Med hjälp av illustrationer och korta förklarande texter får du förklaringar på vad som gäller. Här finns också exempel på alternativa sätt att lösa problem. Gå in på www.av.se – sök på broschyrer.

foto

BILAGOR

ORDLISTA

A

ACKREDITERING Är en kvalitetssäkring. Kompetens, rutiner och metoder kontrolleras så att alla kvalitetskrav uppfylls enligt en viss standard och kontrolleras regelbundet.

ADR Internationella bestämmelser om hur farligt gods ska hanteras och transporteras.

ARBETSLAST

– FÖR GRÄVMASKIN Den vikt som en maskin maximalt får lyfta utan att riskera att bli instabil. Cirka 75 % av tipplasten.

ARBETSLAST – FÖR HJULLASTARE Den vikt som en maskin maximalt får lyfta utan att riskera att bli instabil. Cirka 50 % av tipplasten.

ATS Advanced Tracking Sensor, innebär att totalstationen är självsökande och söker aktivt upp mottagaren på din maskin. Se även totalstation

B

BAR En måttenhet för tryck. Den definieras som 100 kPa vilket motsvarar 100 000 Pa = 100 000 N/m^2 ≈ 10 mVp.

BERGTÄKT Att bryta berg i en öppen gruva. Normalt behöver bergtäktverksamhet tillstånd.

BRUTTOVIKT Bruttovikt är den vikt som ett fordon har vid ett visst tillfälle

BRYTKRAFT Maskinens förmåga att bryta loss material med skopan.

DDAGBROTT En gruva vid jordytan. I ett dagbrott bryts malm, industrimineral, torv, brunkol eller byggnadssten direkt vid jordytan istället för att tunnlar grävs under jord.

DENSITET Täthet. Är förhållandet mellan materialets vikt och volym. Densitet anges oftast i kilo per kubikmeter.

DETONERA Explodera, exempelvis sprängmedel som detonerar vid sprängning.

DOLOR Sprängmedel som inte har detonerat och finns kvar i sprängmassorna.

DRIVLINA Synonymt med drivsystem och i det ingår allt som tillsammans driver fordonet, det vill säga motorn, kopplingen, drivaxeln, växellådan, slutväxlar etcetera.

EEBR-UTBILDNING En kurs för maskinförare om byggmetoder med elkablar i mark.

ESA-UTBILDNING En kurs som ger grundläggande kunskaper om el­lagstiftning samt el­ och säkerhetsfrågor.

EU-FÖRSÄKRAN OM

ÖVERENSSTÄMMELSE En obligatorisk handling som en tillverkare – eller ett ombud – måste underteckna för att försäkra att produkten uppfyller EU­kraven. Genom att skriva under försäkran tar tillverkaren på sig hela ansvaret för att produkten överensstämmer med gällande EU­lagstiftning.

EXPANSIONSKÄRL

FFARLIGT AVFALL

FARLIGT GODS

Ett expansionskärl är ett slutet värmekärl gjort av stål. Kärlet klarar trycket när vattnet ökar i volym när det blir varmt.

Allt som kan vara giftigt, cancerframkallande, frätande, miljöfarligt, smittförande, brandfarligt eller ge fosterskador.

Ämnen och föremål som kan skada människor, djur, natur, miljö och egendom. I entreprenadbranschen är diesel, lösningsmedel och glykol exempel på farligt gods.

FLUKTER Hjälpmedel för att ange en viss höjd eller lutning (Flukta= kika) Se även Lösflukt.

FOPS

En förkortning av det engelska ”Falling object protection structure”. Ett system för hytter för att skydda maskinföraren från att skadas av fallande objekt, exempelvis stenar.

FRAKTIONER Delar. Avfall och restprodukter ska sorteras i olika fraktioner för att göra det lättare att ta omhand och återvinna. Fraktioner är exempelvis jord (schaktmassor), betong, tegel, klinker, asfalt, metallskrot, brännbara ämnen, spillolja, glykol, elektronikskrot, sprejburkar och lysrör.

FYLLNADSGRAD Mått på hur mycket material det går att fylla i skopan i förhållande till skopvolym.

GGNSS-MOTTAGARE

En utrustning som tar emot kodade radiosignaler från satelliter för att visa en position.

GODKÄNT ORGAN Ett företag som har rätt att intyga att någon eller något stämmer överens med ett EU­direktiv, exempelvis maskindirektivet. Swedac utfärdar ackrediteringar och utöver tillsyn.

GRUSTÄKT

ELLER GRUSTAG Plats där man utvinner naturgrus som innehåller kornfraktionerna sand, grus och sten. Grustäkter i Sverige finns ofta vid rullstensåsar och grus som är avlagringar efter strömmar av smältvatten från inlandsisen.

GRÄVKRAFT Maskinens förmåga att tränga in i materialet med kraften från stickan.

GRÄVLASTARE Är en självgående maskin som är utrustad med hjul. Den har en bärande konstruktion med ett lastaggregat som kan bära skopa och redskap framtill och ett grävaggregat med skopa som är monterat bak.

GRÄVMASKIN Är en självgående maskin som är utrustad med hjul eller band. Maskinen har en överliggande konstruktion som kan vridas i minst 360 grader. Grävmaskinen gräver, förflyttar, lastar och tippar material. H

HYDRAULSYSTEM

HÖJDFIX

Ett system för att styra och variera kraft och hastighet med hjälp av hydraulvätska som utsätts för tryck.

Referenspunkt som anger en känd höjd över havet.

HÖJDSYSTEMET

RH 2000 Rikets höjdsystem 2000 – Ett svenskt nationellt höjdsystem med referenspunkter som används när man äter en punkts höjs över havet. Höjd över havet benämns med Z.

IID 06

Ett system med id­kort för alla som jobbar i bygg­ och anläggningsbranschen. ID06 kan till exempel användas som in­ och utpasseringskort på större byggarbetsplatser.

INDUKTION När en växelström går genom en ledning blir det ett magnetfält runt ledningen. Magnetfältet kan i sin tur skapa en växelström i en annan ledning i närheten eller ett föremål som är långt, exempelvis en bom och en sticka. Induktion kan leda till att maskinen blir strömförande om säkerhetsavståndet till en luftledning inte är tillräckligt.

INJICERA Spruta in.

KKOLDIOXID, CO2 En gas som är färglös i rumstemperatur. Gasen har en svag skarp lukt. Koldioxid finns naturligt i atmosfären och ingår i naturens kretslopp. Koldioxid är en växthusgas.

KOLLEKTIVAVTAL

KOORDINATSYSTEM

Överenskommelser mellan två parter på arbetsmarknaden – parterna är arbetsgivarnas organisationer och arbetstagarnas organisationer.

– SWEREF 99 Ett svenskt referenssystem som används för att ange exakt var punkter är på marken. Det används för att mäta in koordinater när exempelvis en byggnad eller en väg ska placeras exakt där det är planerat. Systemet används även för att ta fram kartor och uppgifter om koordinater till databaser som ska visa exakt position.

KORROSION Innebär att exempelvis metaller löses upp och förstörs genom en kemisk reaktion, till exempel rost.

L

LASTVÄXLARFLAK Ett samlingsnamn för produkter, inom flera användningsområden, kan alla appliceras till en lastväxlare som är monterad på lastbilen. Genom att använda en lastväxlare blir det möjligt att ena dagen transportera grus för att nästa transportera maskiner eller sopor.

LGF-SKYLT En skylt som ska sitta på långsamtgående fordon vars högsta tillåtna hastighet är 45 km/h.

LYFTANORDNING En maskin eller anordning som lyfter eller sänker lasten, exempelvis en kran, travers, grävmaskin eller skylift.

LYFTKRAFT – FÖR GRÄVMASKIN Maskinens förmåga att lyfta en last med bommen.

LYFTKRAFT – FÖR HJULLASTARE Maskinens förmåga att lyfta en last med lastaggregatet.

LYFTREDSKAP De komponenter som sätts mellan lyftanordningen och lasten, exempelvis en stropp, kätting eller ett lyftok.

LÖSFLUKT Hjälpmedel för att kunna stämma av aktuell bygghöjd mot uppsatta flukter.

MMIDJESTYRNING Se Ramstyrning

MOTORREDSKAP Ett motordrivet fordon som är byggt som ett arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av gods.

MOTORREDSKAP

KLASS 1 Ett fordon som är konstruerat för att kunna köra fortare än 30 kilometer i timmen.

MOTORREDSKAP

KLASS 2

OEtt fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen.

OKULÄRBESIKTNING ELLER

OKULÄR KONTROLL

P

PLANERA

POWER SHIFT

Att kontrollera med sina ögon. Det kan exempelvis vara att kontrollera synliga sprickor på ett arbetsaggregat, skador på hydraulslangar eller att en lyftkrok är säker.

Att göra en yta plan.

En hydraulisk växellåda med kugghjul som alltid är ikopplade. Du kan byta växel samtidigt som maskinen drivs och belastas. Det görs genom att växellådans olika axlar bromsas med hjälp av ett hydraulsystem.

RRAMPENDELLAGER

RAMSTYRNING

(MIDJESTYRNING)

ROPS

SSENSOR

Är ett lager mellan framdel och bakdel på vissa grävlastare. Det horisontellt och gör att framdelen och bakdelen kan vrida sig eller pendla i förhållande till varandra. Det gör att körning i terräng blir lättare. En annan mycket vanlig lösning på hjulburna grävmaskiner är att den främre axeln, som är den styrande axeln, kan pendla.

En typ av styrmekanism som gör att ett fordon kan svänga med en ledad midja som styrs av hydraulkolvar. Ramstyrning är vanligast på hjullastare, grävlastare, skogsmaskiner och dumprar.

En förkortning av det engelska ”Roll Over Protection Structure”. Ett system för att hytter för att skydda maskinföraren om maskinen välter. Det kan även kallas överrullningsskydd.

En givare som mäter tryck, luft, temperatur, hastighet, elektricitet, vätska eller magnetiska fält och rapporterar fakta till en dator.

BILAGOR

ORDLISTA

SERVOSTYRNING Ett hjälpsystem till styrsystemet. Med hjälp av hydrauliskt, elektrohydrauliskt eller elektriskt hjälpsystem gör det ratten lättare att vrida och fordonet lättare att styra.

SERVOSYSTEM Det består av en oljebehållare, oljepump, styrventiler och servocylinder. Vid styrning leder ventiler oljeflödet till vänstra eller högra sidan av kolven på kuggstången, därigenom förstärks styrkraften.

SKOPVOLYM Kan avse antingen skopans strukna mått – eller skopans rågade mått.

SLIDVENTIL Ett samlingsnamn för olika typer av ventiler. Ventilerna kan styra ett hydraulflöde både när det gäller riktning och mängd. Ett fordons förare påverkar slidventilen antingen direkt eller med hjälp av ett servosystem eller el.

SPÅRBARHET Att utifrån en märkning kunna identifiera och spåra vilket företag som tillverkat en viss produkt. Det används för att kunna spåra tillverkaren om det händer ett tillbud, olycka eller skada om produkten kan vara orsak till det som hänt.

SVÄLLNINGSFAKTOR Hur mycket ett material sväller när det grävs eller luckras upp.

SVÄNGKRANS En lagring med en inre och en yttre del som gör att grävmaskinen kan rotera överdelen oberoende av undervagnens läge.

SÄKERHETSDATABLAD En produktinformation där det står hur du ska hantera kemiska produkter och vilka skyddsåtgärder du ska vidta.

TTELESKOPLASTARE En typ av anläggnings­ och materialhanteringsmaskin som kan utrustas med gafflar, skopa eller kranarm. Teleskoplastaren används till många uppgifter, bland annat inom byggoch anläggningsbranschen, transportbranschen, industrin, försvarsmakten och jordbruket.

TILT Kommer från engelska och betyder att luta eller vinkla redskap, som till exempel skopan på grävmaskinen.

TILTA Vinkla redskapet framåt och bakåt.

TILTROTATOR En tillsats som monteras på redskapsfästet på en grävmaskin som gör att du kan rotera och vinkla olika redskap.

TIPPLAST – FÖR HJULLASTARE Den belastning vid vilken maskinens bakdel lättar från marken.

TIPPLAST – FÖR GRÄVMASKIN Den vikt som gör att maskinens band eller hjul lättar från marken.

TJÄNSTEVIKT Fordonets vikt inklusive förare.

TORV En jordart som framför allt bildats av växtrester. Torv används bland annat för att förbättra jord, till odlingar och som bränsle.

TORVTÄKT En plats där torv skördas.

TOTALSTATION Ett mätinstrument som med stor precision används för att sätta ut eller avväga olika höjder och lägen vid anläggningsarbeten.

TOTALVIKT Fordonets tjänstevikt plus eventuella passagerare och gods.

TRANSMISSION Komponenter som, i en anläggningsmaskin, överför eller utväxlar en kraft från motorn till hjulen med hjälp av till exempel kugghjul.

TÄKT

TÖMNINGSHÖJD – HJULLASTARE

UURHAKNINGSSKYDD

VEn plats där till exempel grus, morän, berg, torv, lera, sand, jord bryts och samlas in. En kommersiell täkt kräver tilllstånd.

Avståndet mellan skopans underkant och marken. Den räknas från max lyfthöjd där skopan är skopan tiltad 45° framåt.

En säkerhetsanordning på en lyftkrok som förhindrar att lyftredskapet kan glida ur.

VOLYMVIKT Se densitet.

VÄXTHUSEFFEKT

VÄXTHUSGAS

En förutsättning för allt liv på jorden eftersom den håller delar av värmen från solen kvar på jorden – som ett i växthus.

Några av de gaser som finns i atmosfären runt jorden. Dessa gaser är bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas.

KÄLLOR

ARBETSMILJÖUPPLYSNINGEN ARBETSMILJÖVERKET www.av.se

BOLAGSVERKET www.bolagsverket.se

BRANDSKYDDSFÖRENINGEN www.brandskyddsforeningen.se BYGGBRANSCHENS YRKESNÄMND www.byn.se

FORANKRA www.forankra.se

GRÖN BIL www.gronbil.se/

GÖTEBORGS HISTORIA OCH ARV www.goteborg.com/

ILLUSTRERAD VETENSKAP www.illvet.se/ LANTMÄTERIET www.lantmateriet.se

LÄNSFÖRSÄKRINGAR www.lansforsakringar.se

MASKINENTREPRENÖRERNA www.me.se

MILJÖFORDON www.miljofordon.se/ NATURSKYDDSFÖRENINGEN www.naturskyddsforeningen.se NATURVÅRDSVERKET www.naturvardsverket.se

NE, UPPSLAGSVERKET www.ne.se

NY TEKNIK https://www.nyteknik.se/ SITECH www.sitechsverige.com/

SKATTEVERKET www.skatteverket.se

SO-RUMMET www.so-rummet.se/

SPIRIT MAGAZINE, HISTORISKT SPECIALNUMMER ÅR 2012 FRÅN VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT. www.volvoce.com

FÖRETAG SOM HJÄLPT OSS MED BILDER:

BOLIDEN www.boliden.com/sv CAT, ZEPPELIN www.zeppelin-cat.se/se HUDDIG www.huddig.com/sv SCANTRUCK www.scantruck.se/ SITECH www.sitechsverige.com/ TEKNISKA MUSEET www.tekniskamuseet.se/ VOLVO MUNKTELL MUSEUM https://munktellmuseet.com/ WILLECENTER https://willecenter.se

SVERIGEREPORTAGE https://sverigereportage.com/ SVT NYHETER https://www.svt.se/ TEKNIKENS VÄRLD www.teknikensvarld.se

TEKNISKA MUSEET www.tekniskamuseet.se/

TRAFIKFÖRSÄKRINGSFÖRENINGEN www.tff.se

TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND www.tya.se/

VERKSAMT www.verksamt.se/ VÄRLDENS HISTORA www.varldenshistoria.se

VÄTGAS SVERIGE https://vatgas.se/