Arbetsmiljö och säkerhet_ME

Du och jobbet

som maskinförare

ARBETSMILJÖ & SÄKERHET

INNEHÅLL

DU OCH JOBBET SOM MASKINFÖRARE ELLER ANLÄGGARE – ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET

• I kapitel 1: DU OCH ARBETSLIVET, får du lära dig om arbetsmarknadens parter, lagar och avtal, olika anställningsformer med mera. 6

• I kapitel 2: DU OCH DEN FYSISKA ARBETSMILJÖN, får du lära dig om SAM, Systematiskt miljöarbete, Första hjälpen och krisstöd samt säkerhetskultur, riskobservationer, tillbud och olyckor.

• I kapitel 3: DU OCH DEN SOCIALA ARBETSMILJÖN, OSA, får du lära dig att inte acceptera att bli dåligt behandlad, olika sätt man kan vara utsatt på, stress, rast och vila, skift och nattarbete samt personalrum.

16

28

• I kapitel 4: DU OCH DIN KROPP – ÄR DITT ANSVAR, får du lära dig att det är viktigt att du rör på dig, äter rätt, ser och hör bra och sover gott. Du får också lära dig lite om friskvård och negativa konsekvenser av droger och alkohol. 40

• I kapitel 5: DU OCH VIBRATIONER, BULLER OCH ERGONOMI, får du lära dig bland annat om helkroppsvibrationer, olika sorters ljud och att lyfta rätt. 58

• I kapitel 6: DU OCH PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING, får du lära dig om olika skyddsutrustningar som skydds- och varselkläder, skyddsskor, skydd för huvudet och mer. 68

• I kapitel 7: DU OCH ARBETSMILJÖN I MASKINEN, får du lära dig om förarmiljön, att sitta rätt, kliva ur maskinen på rätt sätt, använda hjälpmedel samt om att arbeta ensam. 82

• ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 90

© 2024 Caroline Maino, Tomas Lindberg och Maskinentreprenörerna, Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt (1960:729). Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk är förbjudet. Läs mer på www.bonuscopyright.se/ Maskinentreprenörerna www.me.se, telefon: 08–762 70 65, mejl: infome@me.se Redaktörer: Caroline Maino, Tomas Lindberg, Magnus Andersson.

Författare: Caroline Maino och Tomas Lindberg.

Foto: Dan Coleman, Colourbox

Illustrationer: Colourbox, Shutterstock

Grafisk form: Göran Hagberg

Tryck: Exakta Print, 2024

ISBN: 978-91-988095-7-2

ARBETSMILJÖ & SÄKERHET

INTRODUKTION

I Sverige finns cirka 18 000 maskinförare. De jobbar på många olika typer av arbetsplatser och arbetsuppgifterna kan skilja sig mycket från ett jobb till ett annat. Maskinföraren har ofta en central roll på arbetsplatsen – en ”spindeln i nätetfunktion”. Det innebär att föraren kan ha flera olika uppgifter – ibland samtidigt. Det kan vara så att en person både jobbar med att köra en maskin och har i uppgift att vara med och planera de många stegen i en arbetsprocess.

I den här boken får du lära dig om din arbetsmiljö och din säkerhet som maskinförare samt hur du tar hand om dig själv både i arbetslivet och på fritiden.

för många maskinförare varierar arbetsplatserna, en del uppdrag är på någon dag och andra kan pågå i flera år. Det innebär att du som maskinförare träffar många kollegor, arbetsledare, uppdragsgivare och andra yrkesgrupper. Det betyder många sociala kontakter och ställer krav på att du kan samarbeta.

Eftersom arbetsuppgifterna varierar mycket blir jobbet intressant och omväxlande.

En maskinförare har stor frihet. Samtidigt innebär det att hon eller han har stort ansvar. En maskinförare måste vara yrkesskicklig, vara noggrann och ha social förmåga. Hon eller han behöver också kunna se och förstå hur det färdiga arbetet ska se ut.

Med tiden ger allt detta maskinföraren en bred kompetens och samlad erfarenhet från olika typer av arbeten.

Du och ditt jobb

Att få arbeta och använda hjärnan och kroppen hör till de viktigaste möjligheter och friheter vi har som människor. En stor del av vår tid är vi på jobbet, ungefär 40 timmar i veckan i 40 år eller mer. Dessutom kretsar en del av fritiden kring jobbet. Vi planerar och reser till och från jobbet med mera. Så arbetet och miljön där vi arbetar påverkar oss, vare sig vi vill det eller inte.

Alla har ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön

Det är din arbetsgivare som enligt arbetsmiljölagen har huvudansvaret för arbetsmiljön. Men du har också ansvar för arbetsmiljön – du är en del av den.

Din rättighet på jobbet är att få jobba i en trivsam atmosfär utan onödiga risker för din hälsa. Därför ska din arbetsgivare se till att du har rätt utrustning och de kunskaper som du behöver för att kunna jobba säkert och bra. Arbetsmiljön måste hela tiden undersökas för att man ska upptäcka risker med jobbet. Det är arbetsgivarens ansvar. De risker som hittas måste åtgärdas.

Din skyldighet är att jobba på ett sådant sätt att du inte utsätter dig själv eller andra för risker. Det innebär att du ska följa säkerhetsföreskrifter och instruktioner. Du ska sköta din arbetsmaskin så att den fungerar bra och är säker att jobba med och du ska köra riskmedvetet. Om du upptäcker risker eller fel ska du slå larm och berätta för din chef.

Du har också ansvar för att sköta om dig själv genom att bland annat äta bra, ta pauser på jobbet, röra på din kropp på fritiden och se till att du sover bra. Allt detta ska du göra för att minska risken för att du blir sjuk av jobbet eller får arbetsskador. ◊

DU OCH ARBETSLIVET

Jobbet är en viktigt del av ditt liv och du kommer förmodligen att jobba i 40 år eller mer. Du kommer att tillbringa en stor del av din vakna tid på jobbet. Jobbet ger dig pengar så att du kan leva och göra saker på din fritid. Du kan träffa människor på jobbet som blir dina vänner för livet.

eftersom jobbet är en stor del av ditt liv är det viktigt att du kan känna dig trygg på arbetsplatsen, att dina anställningsvillkor är rimliga och att du inte skadar dig eller blir sjuk av jobbet.

I Sverige finns det regler och avtal för mycket som hör till arbetslivet. Till exempel finns det regler för hur många timmar du får arbeta, att du ska kunna ta raster, att du ska ha semester, hur säkerheten ska vara ordnad och mycket mer. Det finns också regler för hur mycket din arbetsgivare ska betala in för att du ska få pension.

En del saker bestäms på EU­nivå och en del står i svenska lagar. Många saker har arbetsgivare och fackförbund kommit överens om i kollektivavtal. Kollektivavtal är överenskommelser mellan två parter på arbetsmarknaden – parterna är arbetsgivarnas organisationer och arbetstagarnas organisationer.

I det här kapitlet kommer vi att gå igenom en del av det som är bra för dig att känna till i yrkeslivet.

Arbetsgivarorganisationer

Svenskt Näringsliv är en arbetsgivarorganisation som samlar cirka 50 medlemsorganisationer inom olika branscher. Svenskt Näringsliv driver frågor som är gemensamma för alla företag, till exempel skatter, arbetsrätt, utbildning och infrastruktur.

Maskinentreprenörerna (ME) är bransch­ och arbetsgivarorganisationen för Sveriges maskinentreprenörer. ME är en del av Svenskt Näringsliv och företräder och stödjer företagare med anläggningsmaskiner och arbetar för branschens utveckling.

ME har drygt 4 000 medlemsföretag som tillsammans har nästan 20 000 anställda.

Kärnan i ME:s verksamhet är rådgivning och stöd till medlemmarna i arbetsgivar­ och branschfrågor och vid fackliga förhandlingar. ME har kollektivavtal med fackförbunden Seko, Byggnads, IF Metall och för tjänstemän Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer.

Arbetstagarorganisationer

Landsorganisationen – LO är en av de största arbetstagarorganisationerna i Sverige.

LO:s uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna. LO samlar 14 medlemsförbund som i sin tur organiserar cirka 1,5 miljoner arbetare.

För bygg­ och anläggningsbranschen är Byggnads och Seko medlemsförbund inom LO. För gruvindustrin finns IF Metall som medlemsförbund.

En fackförening eller ett fackförbund är en organisation för arbetstagare med samma yrke eller arbetsplats. Fackförbund brukar ofta kallas för facket.

Facket arbetar för att de anställdas intressen och rättigheter ska skyddas. Facket och arbetsgivaren ska samarbeta för att arbetsmiljön och förhållandena i arbetslivet ska vara bra.

Facket förhandlar med arbetsgivaren om kollektivavtal, löner, uppsägningar, regler, arbetsmiljö och diskriminering. Facket kan hjälpa till om du har frågor om ditt jobb eller behöver hjälp på jobbet.

PÅ ORGANISATIONERNAS HEMSIDOR

HITTAR DU MER INFORMATION: Svenskt näringsliv https://www.svensktnaringsliv.se/ LO Landsorganisationen i Sverige https://www.lo.se/ Maskinentreprenörerna https://www.me.se/ Byggnads https://www.byggnads.se/ Seko https://www.seko.se/ IF Metall https://www.ifmetall.se/

LÄS MER OM FACKFÖRENINGAR www.fackförbund.com/ – sök på fackförening.

DU OCH ARBETSLIVET

Arbetsgivare

Arbetsgivare är en juridisk eller en fysisk person som betalar en annan person – arbetstagaren – för att göra ett jobb.

En juridisk person är ett företag, en verksamhet eller en organisation som bland annat kan ingå avtal, ha anställd personal, ha skulder samt bli stämd i domstol. Allt detta gäller även en fysisk person.

Aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar är juridiska personer. Enskild firma eller enskild näringsidkare är inte en juridisk person utan en fysisk person. I det fallet är den som äger företaget och företaget samma person.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för allt som händer i företaget och på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har ansvar för att anställda kan göra sitt jobb utan att riskera att bli sjuka eller råka ut för olycksfall. Arbetsgivaren har också ansvar för att arbetstagaren har den utbildning som krävs för arbetet.

Arbetsgivaren har rätt att anställa en arbetstagare, att leda arbetet och ge råd och anvisningar. Arbetsgivaren kan också bestämma hur arbetet ska göras och vilka bestämmelser som ska gälla på arbetsplatsen.

Chefer och arbetsledare

Chefen representerar arbetsgivaren i det dagliga arbetet. Chefen är den som leder arbetet och arbetstagarna på arbetsplatsen. Samtidigt är chefen själv arbetstagare och kan ha en högre chef ovanför sig.

Det är med din chef som du har medarbetarsamtal där ni diskuterar frågor om din arbetssituation, din utveckling och ditt behov av utbildning med mera. Även lönesamtal sker med din chef.

Förutom chefer kan det finnas arbetsledare, gruppledare eller lagbasar som leder det dagliga arbetet för en mindre arbetsgrupp.

Arbetstagare

Du som arbetstagare är en fysisk person som har ett anställningsavtal och ska utföra ett arbete mot att du får lön. Du har också skyldigheter som arbetstagare

på jobbet. De hänger ihop med arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

Du har bland annat skyldighet att:

• Utföra arbete.

• Följa arbetsinstruktioner och anvisningar.

• Följa ordningsföreskrifter och säkerhetsföreskrifter.

• Använda skyddsutrustning och skyddsanordningar.

• Ta väl hand om företagets maskiner, material och verktyg som du använder i jobbet.

• Inte säga eller göra något som kan skada din arbetsgivare, även utanför arbetstiden.

• Vara lojal och sätta arbetsgivarens intresse framför ditt eget.

Du måste också:

• Fråga arbetsgivaren om du vill jobba extra någon annanstans eller på ett annat företag.

• Iaktta tystnadsplikt – alltså inte berätta känsliga saker om företaget du jobbar för, till exempel en arbetsprocess som företaget är ensamt om.

• Självmant tala om saker som arbetsgivaren behöver få veta för att verksamheten ska fungera.

Du får inte:

• Arbeta med något som konkurrerar med din arbetsgivares verksamhet.

• Begå brott som drabbar arbetet, arbetsgivaren eller arbetskamraterna.

• Använda arbetsgivarens material och utrustning för privat bruk utan tillåtelse.

LÄS MER OM VEM SOM GÖR VAD I ARBETSLIVET www.av.se/ - sök på Vem gör vad i arbetslivet.

LÄS MER OM ARBETSRÄTT www.ledarna.se – sök på arbetsplikt.

Lagar och avtal

Det finns både lagar och kollektivavtal som bestämmer villkoren på arbetsplatser. Arbetsgivaren måste följa de lagar och regler som finns. Det måste arbetsgivaren göra även om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen.

Du som anställd måste också följa de regler som gäller dig. Gör vad du kan för att följa dem.

Här är några exempel på lagar och avtal:

Kollektivavtal

I Sverige är drygt fyra miljoner människor i åldern 16 – 64 år anställda. Kollektivavtal gäller bara de som är anställda. Ungefär nio av tio anställda omfattas av kollektivavtal.

Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Det finns på de flesta arbetsplatser och avtalet reglerar löner, anställningsvillkor och andra förhållanden på arbetsplatsen.

§Även om du inte är med i facket gäller kollektivavtalet för dig också. Men om det skulle bli en tvist eller konflikt med arbetsgivaren förhandlar och företräder facket endast sina medlemmar. Samma sak gäller om du till exempel skulle behöva juridisk hjälp eller fackets hjälp med ärenden hos diskrimineringsombudsmannen, DO.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en myndighet som arbetar för att Sverige ska vara ett samhälle fritt från diskriminering.

En myndighet – ska se till att de lagar som riksdagen och regeringen i Sverige har bestämt om blir verklighet. Några andra exempel på myndigheter är arbetsmiljöverket, arbetsförmedlingen, polisen, transportstyrelsen, migrationsverket, skatteverket, centrala studiestödsnämnden (CSN) och försäkringskassan. Det finns ungefär 250 statliga förvaltningsmyndigheter i Sverige.

NÅGRA MYNDIGHETER OCH VERK:

Arbetsförmedlingen – har som uppgift att föra samman dem som söker medarbetare med dem som söker jobb. www.arbetsformedlingen.se

Arbetsmiljöverket – har som uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer. www.av.se

Centrala studiestödsnämnden (CSN) – beslutar om och betalar ut det svenska studiestödet, det vill säga bidrag och lån till dem som studerar i Sverige och utomlands. www.csn.se

Försäkringskassan – har som uppdrag att besluta om och betala ut pengar till den som blir sjuk eller skadar sig på sitt arbete. www.forsakringskassan.se

Kronofogden – hjälper den som inte fått betalt. Om du inte betalar skatt hjälper kronofogden skatteverket att se till att du betalar. Om du har köpt något som du inte betalat för i tid hjälper kronofogden företaget att se till att du betalar. www.kronofogden.se

Migrationsverket – prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap. Inom flyktingmottagandet erbjuder migrationsverket asylsökande boende och pengar till mat under tiden de väntar på besked i asylärendet. www.migrationsverket.se

Polismyndigheten – har som uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Du som är svensk medborgare kan ansöka om pass eller nationellt id-kort hos polisen. www.polisen.se

Skatteverket – har i uppgifter är att ta in skatter. Det svenska samhället bygger på att alla som arbetar ska betala skatt. Skatten är olika i varje kommun och varierar beroende på hur mycket du tjänar. Skatten används till att bland annat betala sjukvård, skolor, vägar och äldreomsorg. Skatteverket sköter också folkbokföringen och utfärdar id-kort för personer som är folkbokförda i Sverige. www.skatteverket.se

Trafikverket – ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. www.trafikverket.se

Transportstyrelsen – skriver regler och ger tillstånd för alla fordon och förare inom flyg, väg, järnväg och till sjöss. Transportstyrelsen utfärdar körkort och tillhandahåller information om fordon och förare. www.transportstyrelsen.se

DU OCH ARBETSLIVET

Olika typer av anställningar

Tillsvidareanställning

Tillsvidareanställning kallas ofta fast anställning. Det betyder att anställningen inte har ett slutdatum. Du är anställd tills du själv säger upp dig eller tills din arbetsgivare säger upp dig.

Du behöver inte berätta varför du vill säga upp dig från ditt arbete. Om din arbetsgivare vill säga upp dig måste det finnas saklig grund för uppsägning. Saklig grund måste vara något av följande skäl – brist på arbete eller personliga skäl. Personliga skäl kan till exempel vara om du har misskött jobbet, vägrat att göra ett arbete eller varit borta utan lov.

Tidsbegränsad anställning

Det finns även tidsbegränsad anställning. Det innebär att anställningen har ett startdatum och ett slutdatum. Om avtalet har en överenskommelse om uppsägning, gäller kravet på ”saklig grund”, precis som vid tillsvidareanställning.

Exempel på olika tidsbegränsade anställningsformer:

Allmän visstidsanställning

Den kan användas i högst två år utan något specifikt skäl. Den omvandlas automatiskt till en tillsvidareanställning när du haft en allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år.

Vikariat

Om du arbetar i stället för en annan person som till exempel har semester, är sjuk eller är föräldraledig är det ett vikariat. Har du ett vikariat ska det stå i ditt anställningsbevis vem du är vikarie för. Vikariatet omvandlas automatiskt till en tillsvidareanställning om du har vikarierat i mer än två år under en femårsperiod.

Säsongsanställning

Om du utför arbeten som bara kan utföras under en viss del av året, exempelvis inom skogsbruk, jordbruk, asfaltläggning, snöröjning eller trädgårdsbranschen är det en säsongsanställning.

Provanställning

Det är vanligt att arbetsgivaren ber dig arbeta en tid på prov. Arbetsgivaren vill då se om du passar för arbetet.

En provanställning är ofta sex månader. Även om du jobbar på prov ska du ha anställningsbevis och lön. Tanken med en provanställning är att du ska bli tillsvidareanställd. Om arbetsgivaren inte önskar tillsvidareanställa dig ska du få besked om det minst fjorton dagar innan prövotiden är slut. Du kan själv avbryta anställningen utan uppsägningstid när som helst under prövotiden.

Arbetsplatsförlagt lärande – APL

En del av din utbildning till maskinförare gör du genom praktik hos ett entreprenadföretag. Den praktiken kallas APL – det betyder arbetsplatsförlagt lärande. Under APL får du bland annat lära dig om samspel, organisation, regler och förutsättningar på olika arbetsplatser och företag.

Skolan har det övergripande ansvaret för dig även under APL. Skolan upprättar ett avtal med praktikföretaget där det tydligt framgår vilket ansvar skolan har och vilket ansvar praktikföretaget har. Skolan och företaget kommer överens om vilka delar av din utbildning du ska genomföra på företaget.

Under APL är du inte anställd hos praktikföretaget, men du omfattas ändå av arbetsgivarens ansvar. Det gäller till exempel riskbedömningar, instruktioner och skyddsutrustning för arbete som kan vara farligt.

När du gör APL gäller arbetsmiljölagen för dig på samma sätt som för en arbetstagare. Kontakta alltid din lärare på skolan om du upplever att något känns riskfyllt eller är oklart på något sätt.

Anställningsavtalet

När du blir anställd på ett företag ska du få ett anställningsavtal eller anställningsbevis. Det ska både du och din arbetsgivare skriva under. Innan du skriver under anställningsavtalet är det viktigt att du läser igenom det noga och kontrollerar att allt stämmer. Om du vill kan du ta hjälp av facket eller någon person som du litar på om något känns oklart.

Anställningsavtalet är en viktig handling. Spara det så att du kan se vad du och din arbetsgivare har kommit överens om. Om det exempelvis uppstår frågor kring arbetstid, lön och andra förmåner är anställningsavtalet extra viktigt att ha kvar som underlag.

LÄS MER OM ARBETSLIVET PÅ ARBETSLIVSKOLL www.arbetslivskoll.se – klicka på fliken Allt vårt material.

Några saker som bör stå med i anställningsavtalet:

• Vilken typ av anställning det är

– vikariat

– visstid

– tillsvidare (tillsvidare brukar också kallas fast anställning).

• Datum för när anställningen börjar.

• Datum för när anställningen slutar, om den är för en viss tid eller ett vikariat.

• Arbetstiden per dag.

• Arbetstid per vecka.

• Vilken lön du får.

• När lönen betalas ut.

• Vilka arbetsuppgifter du har.

• Vilken uppsägningstid som gäller.

• ETT AVTAL ÄR NÅGOT SOM PERSONER ELLER FÖRETAG HAR KOMMIT ÖVERENS OM.

• MUNTLIGA AVTAL GÄLLER, MEN SE TILL ATT DU OCKSÅ FÅR ETT SKRIFTLIGT AVTAL.

• ETT MUNTLIGT AVTAL ÄR SVÅRARE ATT BEVISA VID EN TVIST.

• DU MÅSTE FÖRSTÅ VAD DU OCH DIN ARBETSGIVARE HAR KOMMIT ÖVERENS OM.

• TA HJÄLP AV FACKET ELLER NÅGON PERSON SOM DU LITAR PÅ OM NÅGOT KÄNNS OKLART.

DU OCH ARBETSLIVET

Om du blir uppsagd

Om din arbetsgivare vill avsluta din anställning kan det finnas två skäl. Skälen kan vara arbetsbrist eller personliga skäl.

När det är arbetsbrist beror det inte på dig som person. Det kan handla om att företaget har dålig ekonomi, att det tillfälligt är dåligt med entreprenaduppdrag eller att det ska ske en omorganisation.

Om arbetsgivaren säger upp dig av personliga skäl kan det bero på att du ofta kommer för sent eller inte gör det du ska på jobbet. Det kan också bero på att du vägrar att göra vissa arbetsuppgifter.

Innan en medarbetare som är medlem i facket blir uppsagd ska arbetsgivaren ta kontakt med facket.

Om du vill sluta själv

Om du vill säga upp dig från din anställning måste du tala om det för din arbetsgivare i god tid. Meddela din arbetsgivare genom att skicka ett mejl eller skriva ett brev. Om du är med i facket – ta även kontakt med det.

När du har sagt upp dig har du en uppsägningstid. Hur lång den är framgår av anställningsavtalet. Den är ofta minst en månad. Under den tiden måste du arbeta. Det ger arbetsgivaren tid att leta efter någon som ersätter dig.

Om du blir arbetslös

A­kassa – eller arbetslöshetskassa som det egentligen heter – är en försäkring om du blir arbetslös. Om du blir arbetslös, utan att vilja det, kan du få upp till 80 % av din lön i ersättning om du är med i en a­kassa.

Det kan vara en bra idé att gå med i en a­kassa när du får ditt första jobb. Det kostar ungefär 100–150 kronor i månaden och ger dig en ekonomisk trygghet medan du letar efter ett nytt jobb om du skulle bli arbetslös.

För att kunna få ersättning måste du ha varit medlem i a­kassan under en viss tid, normalt de senaste tolv månaderna innan du blir arbetslös.

LÄS MER OM SVERIGES A-KASSOR www.sverigesakassor.se eller www.a-kassa.se/

Arbetsintyg och referenser

I Sverige finns det omkring 30 a­kassor. En del a­kassor har specialiserat sig på en särskild yrkesgrupp. Andra kan du gå med i oavsett vad du jobbar med.

När du slutar på ett jobb ska du be din arbetsgivare att få ett arbetsintyg. I arbetsintyget ska det stå hur länge du varit anställd och vilka arbetsuppgifter du haft. Be att din arbetsgivare skriver ett betyg eller omdöme om dig som kan vara bra att ha när du söker jobb hos en annan arbetsgivare.

Be också om intyg från praktikplatser så att det framgår vilka arbetsuppgifter och typer av arbetsplatser du har varit på under dina praktikperioder.

Fråga också om din chef kan vara din referens till nästa jobb. En referens ska vara någon som känner dig genom jobbet. Han eller hon ska kunna berätta hur du har fungerat på arbetsplatsen. Det kan till exempel handla om hur du har varit att samarbeta med, hur du har passat tider och din förmåga att utföra jobbet.

Lagar om arbetsrätt

Lagar inom arbetsrätten är till exempel de nedan. Du kan läsa mer om dem på Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se – sök på arbetsmiljölagen.

www.unionen.se

– sök på lagar inom arbetsrätten.

• Arbetsmiljölagen (AML)

• Arbetstidslagen (ATL)

• Diskrimineringslagen

• Förtroendemannalagen (FML)

• Föräldraledighetslagen

• Lagen om anställningsskydd (LAS)

• Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL)

• Studieledighetslagen (SLL)

LÄS MER OM ARBETSLIVET www.arbetslivskoll.se – klicka på fliken Allt vårt material.

LÄS MER OM ROLLER OCH LAGAR PÅ ARBETSMARKNADEN www.av.se/ - sök på Vem gör vad i arbetslivet.

Arbetstidslagen

Du är skyldig att känna till och följa de arbetstidsregler som gäller. Du behöver följa reglerna för att öka säkerheten för dig och dina arbetskamrater. Arbetstidslagen (ATL) har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila.

Enligt arbetstidslagen är normalarbetstiden 40 timmar per vecka i Sverige. Inom EU finns det också gemensamma lagar för arbetstiden.

Det som gäller i EU gäller också i Sverige. Det innebär bland annat att det finns gränser för hur långa dagar man får arbeta utan vila och hur mycket skiftarbete man får göra.

Reglerna i arbetstidslagen är dispositiva. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden (arbetsgivare och fackförbund) gör överenskommelser i kollektivavtal som reglerar arbetstiden mer i detalj.

I kollektivavtalen finns det ofta överenskommelser som innebär att du kan jobba mindre än 40 timmar per vecka. Du behöver själv kolla upp vilket kollektivavtal och vilka regler som gäller på din arbetsplats.

Arbetstidslagen säger att du inte får jobba längre än fem timmar utan att ha rast. På rasten ska du till exempel kunna äta lunch. Rasten räknas inte som din arbetstid.

Du har också rätt till korta pauser under arbetspassen. Det står inte i lagen hur långa pauserna ska vara eller hur många pauser du ska ha.

Din arbetsgivare ska se till att du kan ta paus. På olika arbetsplatser gör man olika med pauser och raster. Så fråga dina kollegor när du är ny på ett jobb hur de gör med raster och pauser.

Regler för minderåriga

Det finns särskilda regler för hur minderåriga får arbeta. Minderårig är den som inte fyllt 18 år. Minderåriga får aldrig arbeta mellan midnatt och klockan fem på morgonen. Normalt får minderåriga som går gymnasieutbildning arbeta högst 8 timmar per dag och högst 40 timmar per vecka. Det gäller oavsett om man är i skolan eller på APL, arbetsförlagt lärande.

Är du minderårig ska du ha en sammanhängande rast på minst 30 minuter senast efter fyra och en halv timmes arbete. Dessutom ska du ha andra pauser från arbetet, till exempel en fikapaus.

Minderåriga ska ha en viloperiod från arbetet om minst två dagar under varje sjudagarsperiod, så kallad veckovila. Den sammanhängande ledigheten får inte vara kortare än 36 timmar.

ARBETSTIDER - ARBETSTIDSLAGEN

ATL, arbetstidslagen = den här lagen har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila.

Dispositiv lag = en sådan lag kan avtalas bort. Den kan helt eller delvis ersättas och kompletteras av kollektivavtal. Det gäller till exempel reglerna om arbetstid.

Kollektivavtal = en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Där har man kommit överens om vilka rättigheter och skyldigheter de har mot varandra på en arbetsplats.

Övertid

DU OCH ARBETSLIVET KAPITEL 1

När arbetsgivaren vill att du arbetar fler timmar än de som gäller enligt lag eller står i kollektivavtalen eller det du och arbetsgivaren har kommit överens om är det övertid. Då ska du få extra betalning. Hur mycket ersättning du ska få när du arbetar övertid bestäms i kollektivavtalen.

Ibland får du ersättning i form av extra ledig tid. Det kallas kompensationsledighet och brukar förkortas komp.

Om du blir sjuk

Du måste anmäla till din arbetsgivare om du blir sjuk och inte kan komma till jobbet. Det måste du göra första dagen du är sjuk.

Ibland vill arbetsgivaren ha ett intyg från läkare när du är sjuk. När du är ny på ett jobb är det viktigt att du frågar vem du ska sjukanmäla dig till och från vilken dag du behöver ha ett läkarintyg.

Karensdag

På de flesta arbetsplatser har den som blir sjuk en karensdag. Det betyder att det blir avdrag på lönen för den första dagen du är sjuk. Om du är sjuk en längre tid får du sjuklön från din arbetsgivare de första 14 dagarna. Sjuklönen är ungefär 80 procent av lönen.

Om du är sjuk längre än 14 dagar får du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Försäkringskassan vill alltid ha läkarintyg.

Vad kostar det att vara sjuk?

För att visa ungefär vad det kostar dig om du är sjuk en dag har vi räknat på en månadslön på 29 000 kronor.

• Är du borta en dag, då du skulle ha jobbat åtta timmar, kostar det dig cirka 1 000 kronor efter skatt.

• Samtidigt måste företaget du jobbar på ändå betala cirka 550 kronor per dag i olika sociala avgifter för dig.

• Om maskinen som du skulle ha kört den dagen står still drabbas företaget av uteblivna intäkter, även det kostar pengar.

Så det är viktigt för dig att du sköter din hälsa och det är viktigt för din arbetsgivare att företaget jobbar aktivt med arbetsmiljön.

Försäkringar

Genom kollektivavtalen är du försäkrad på flera olika sätt. Om du råkar ut för en arbetsskada kan du få ersättning från en trygghetsförsäkring. Om du skulle avlida kan dina efterlevande få ersättning från en livförsäkring. Vad försäkringen gäller för beror på kollektivavtalet på arbetsplatsen. Även företag som inte omfattas av kollektivavtal kan ha olika försäkringar som gäller för dig. Fråga chefen eller facket vad som gäller på just din arbetsplats.

Semesterlag

Alla som arbetar har rätt till 25 dagars semester per år. Det står i semesterlagen. I kollektivavtalet som gäller på ditt jobb kan parterna ha kommit överens om extra semesterdagar. I vissa fall kan också de som är äldre, oftast över 40 år, få några extra semesterdagar.

• KOM I GOD TID OCH VAR ALLTID PÅ ARBETET DE TIDER SOM DU OCH DIN ARBETSGIVARE HAR BESTÄMT.

• KONTAKTA DIN ARBETSPLATS OM DU BLIR SEN ELLER MÅSTE STANNA HEMMA AV NÅGON ANLEDNING.

• ATT INTE KOMMA TILL ARBETET UTAN ATT MEDDELA ARBETSGIVAREN ÄR OLOVLIG FRÅNVARO.

• ATT LÄMNA ARBETSPLATSEN INNAN DITT ARBETSPASS ÄR SLUT ÄR OCKSÅ OLOVLIG FRÅNVARO.

• OLOVLIG FRÅNVARO KAN LEDA TILL ATT DU FÅR SLUTA DIN ANSTÄLLNING. VIKTIGT

De som jobbar i den statliga eller kommunala sektorn har ofta också fler semesterdagar.

När du har semester får du lön som vanligt, om du har arbetet tillräckligt länge och hunnit tjäna in dina semesterdagar. Dessutom får man oftast en extra ersättning – det kallas semestertillägg. Hur stort det är beror också på kollektivavtalen.

Det är inte självklart att du får semester på en gång när du börjat på ett nytt jobb. Semester är nämligen något som du arbetar in när du jobbar. Om du har en kortare visstidsanställning är det vanligt att du i stället för att få vara ledig får semesterersättning. Den betalas ofta ut samtidigt som lönen.

Pension

Pension är pengar som betalas ut till dig när du går i pension och slutar arbeta. Alla arbetsgivare måste betala in pengar till de anställdas statliga pension. Om det finns kollektivavtal på din arbetsplats gör din arbetsgivare också inbetalningar för att du ska få mer pension. Det kallas avtalspension eller tjänstepension. De flesta i Sverige slutar jobba när de är ungefär 65 år.

Många sparar själva till sin pension också. Prata med en bank om du vill starta ett eget pensionssparande. ◊

JOBBA INTE SVART!

Att arbeta svart betyder att du inte betalar skatt på din lön. Det betyder också att din arbetsgivare inte betalar sociala avgifter för dig och inte heller pengar till din pension.

• Det är förbjudet att jobba svart.

DU SOM JOBBAR SVART

• Får inte sjukersättning och semesterersättning från arbetsgivaren.

• Får inte rätt sjukpenning eller föräldrapenning.

• Får inte något anställningsavtal och kan därför bli lurad på lönen.

• Får ingen a-kassa om du skulle bli arbetslös.

• Får inga betyg eller referenser som du kan visa upp när du söker ett annat arbete.

• Får lägre pension eftersom inkomsten från svartjobb inte registreras som pensionsgrundande inkomst.

• Får svårt att hyra lägenhet eller låna pengar eftersom du inte kan visa upp att du har eller har haft en inkomst.

Företagets försäkringar gäller inte om du jobbar svart.

Det kan betyda att du:

• Inte är försäkrad om du råkar ut för en olycka eller drabbas av en arbetsskada.

• Inte är försäkrad om du skadar någon annan eller råkar ha sönder något när du arbetar.

Du kan även hamna i Kronofogdens register om du fått skatteskulder som du inte har råd att betala. Du som jobbar svart:

• Kan bli skyldig att betala skatt i efterhand för inkomst du har fått. Det kan du behöva göra för fem år bakåt i tiden.

• Kan bli tvingad att betala en straffavgift.

• Kan få svårt att få lån, mobilabonnemang, hyra lägenhet, få starta företag, få pass med mera.

LÄS MER OM ATT ARBETA SVART www.skatteverket.se - sök på jobba svart.

• OM DU ÄR MED I EN A-KASSA KAN DU FÅ ERSÄTTNING OM DU BLIR ARBETSLÖS.

• BE ARBETSGIVAREN OM ARBETSINTYG OCH REFERENSER OM DU SLUTAR DITT JOBB.

• TA REDA PÅ VILKET KOLLEKTIVAVTAL SOM GÄLLER PÅ DIN ARBETSPLATS.

• OM DU BLIR SJUK KOSTAR FÖRSTA DAGEN, KARENSDAGEN, DIG CIRKA 1 000 KRONOR EFTER SKATT.

• TA REDA PÅ VILKA FÖRSÄKRINGAR DU OMFATTAS AV PÅ JOBBET.

DU OCH DEN FYSISKA ARBETSMILJÖN

Arbetsmiljö, hälsa och ekonomi hänger ihop – både för dig och för arbetsgivaren.

den miljö vi arbetar i och alla de faktorer som påverkar den miljön brukar kallas vår arbetsmiljö.

Den består av:

• Oss själva – dig själv. Här finns dina kunskaper och erfarenheter. Dessutom finns vårt ansvar för oss själva och andra.

• Andra människor som ingår i organisationen. Det vill säga de vi arbetar och umgås med.

• Fysiska faktorer som byggnader, material, maskiner, redskap och hjälpmedel.

• Hygieniska faktorer som damm, kemiska ämnen, klimat, buller och vibrationer.

Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för arbetsmiljön. Men du som är anställd har också ett ansvar. Du ska följa de regler som finns på arbetsplatsen och använda den skyddsutrustning som finns. Du ska även anmäla om du upptäcker eventuella risker och brister till arbetsgivaren eller till skyddsombudet på din arbetsplats. Skyddsombudet är ofta en facklig förtroendevald. Skyddsombudet bevakar arbetsmiljön på arbetsplatsen, men har inget juridiskt ansvar för arbetsmiljön.

I det här kapitlet får du lära dig om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), första hjälpen och krisstöd

samt säkerhetskultur, riskobservationer, tillbud och olyckor.

SAM – systematiskt arbetsmiljöarbete

SAM är en förkortning för systematiskt arbetsmiljöarbete. Alla arbetsgivare måste arbeta med SAM. Det står i arbetsmiljölagen och gäller alla företag, oavsett om de har en eller flera tusen anställda.

Syftet med SAM är att få bort alla risker på jobbet. Arbetsgivaren ska ständigt undersöka vilka risker som finns på arbetsplatsen. När risker upptäcks ska de åtgärdas, så att ingen drabbas av en olycka eller av ohälsa.

Din arbetsgivare har huvudansvaret för arbetsmiljön. Du som arbetstagare är skyldig att hjälpa till. Du ska följa de säkerhetsföreskrifter som finns och slå larm om du upptäcker fel eller risker.

Arbetsmiljö är allt som påverkar alla på jobbet: damm, buller, trafik, trivsel, stress, arbetsbelastning och mycket mer. En bra arbetsmiljö gör arbetsplatsen säker och trivsam.

Alla som jobbar på företaget ska känna till vilka risker som finns i arbetet och hur man kan skydda sig.

Undersöka Bedöma Åtgärda Kontrollera

Arbetet med SAM består av fyra viktiga steg:

1. Undersöka vilka risker som finns i arbetsmiljön.

2. Bedöma riskerna.

3. Åtgärda riskerna.

4. Kontrollera att riskerna är åtgärdade.

De fyra stegen ska göras regelbundet, om och om igen och strukturerat. Varje år ska arbetsmiljöarbetet följas upp för att se vad som kan förbättras och hur det går att minska riskerna.

Det kan behövas tätare uppföljning än en gång om året. Det kan gälla till exempel om företaget flyttar till nya lokaler, ändrar sin verksamhet eller om det skett ett allvarligt tillbud eller en olycka.

Alla företag med anställd personal ska ha en arbetsmiljöpolicy. Den visar arbetsgivarens övergripande målsättning och viljeinriktning för det långsiktiga arbetet med företagets arbetsmiljö̈.

För alla aktiviteter i arbetsmiljöarbetet ska det finnas rutiner. De ska beskriva vad som ska göras, hur det ska göras, när det ska göras och vem som ska vara med. En rutin kan också̊ hänvisa till en blankett eller checklista.

För de risker som inte åtgärdas omedelbart ska det finnas en handlingsplan. Den ska tala om när och hur

risken ska åtgärdas och vem som har till uppgift att se till att det blir gjort. Allvarliga risker ska alltid åtgärdas så fort som möjligt.

Arbetsgivaren kan också behöva fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Som maskinförare kan du till exempel få uppgiften att kontrollera och utföra skötsel och underhåll på maskiner eller arbetsutrustning så att dessa är säkra att arbeta med.

Vad ska vara skriftligt?

Alla arbetsgivare ska ha riskbedömning och handlingsplan skriftligt.

Arbetsgivare med minst tio arbetstagare ska även ha arbetsmiljöpolicy, rutiner, fördelning av arbetsmiljöuppgifter och uppföljning av arbetsmiljöarbetet skriftligt.

Vad ska du göra?

Prata med din närmaste chef om det finns brister i din arbetsmiljö eller om du upptäcker en risk. Om problemet inte åtgärdas, kontakta ditt skyddsombud. Arbetsgivaren ska ge skyddsombud och andra arbetstagare möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet.

LÄS MER OM SAM: I Maskinentreprenörernas handbok under Arbetsmiljö i kapitel 2.7. www.av.se – sök på Systematiskt arbetsmiljöarbete. www.prevent.se – sök på Systematiskt arbetsmiljöarbete.

DU OCH DEN FYSISKA ARBETSMILJÖN

Skyddsombud

Din arbetsgivare och du som arbetstagare ska samarbeta i sådant som handlar om arbetsmiljön. Det säger arbetsmiljölagen. Huvudansvaret för arbetsmiljön har din arbetsgivare. Men alla anställda ska hjälpa till i arbetsmiljöarbetet och bidra till en sund och säker arbetsplats.

Skyddsombudet är de anställdas representant, men har inte ansvar för arbetsmiljön.

Är det minst fem anställda på din arbetsplats ska det finnas ett skyddsombud. Om arbetet är riskfyllt ska det finnas skyddsombud, även om det är färre än fem anställda.

Skyddsombudet har rätt att ta ledigt den tid som behövs för att sköta uppdraget, och ändå få sin vanliga lön. Skyddsombud har också rätt att få den utbildning som behövs för att kunna utföra sina uppgifter.

Den som är skyddsombud ska tala om för arbetsgivaren om hon eller han upptäcker en fara som behöver åtgärdas. Han eller hon ska jobba för en bra arbetsmiljö.

Skyddsombudet ska också bevaka att det finns skydd mot att det händer olyckor eller att någon blir sjuk på jobbet. Om arbetsgivaren inte gör något för att hantera det som är farligt kan skyddsombudet vända sig till arbetsmiljöverket.

Ett skyddsombud kan också stoppa arbetet på arbetsplatsen om det kan vara livsfarligt för arbetstagarna. Det kallas skyddsombudsstopp.

Skyddsombudet ska medverka vid skyddsronder och andra typer av undersökningar som gäller arbetsmiljön.

Han eller hon ska också vara med när arbetsplatser och arbetsmetoder planeras. De ska även vara med i planeringen när företaget köper och ändrar maskiner och utrustning.

I vanliga fall är det fackföreningen på arbetsplatsen som utser skyddsombud. Man är oftast skyddsombud i tre år.

Om det inte finns någon facklig representant på arbetsplatsen kan de som jobbar där själva välja ett skyddsombud och sedan meddela arbetsgivaren vem det är.

När arbetsplatsen är stor kan det behövas fler än ett skyddsombud. Om man har flera skyddsombud ska ett av dem utses till huvudskyddsombud.

Arbetsgivaren ska sätta upp ett anslag eller på annat lämpligt sätt informera om vem eller vilka som är skyddsombud på arbetsplatsen.

Det finns inte skyddsombud på alla arbetsplatser. Om det saknas skyddsombud på din arbetsplats tar det regionala skyddsombudet hos den fackliga organisationen över den rollen. ◊

LÄS MER OM SKYDDSOMBUD: I Maskinentreprenörernas handbok under Arbetsmiljö i kapitel 2.7. www.av.se – sök på skyddsombud. www.prevent.se – sök på skyddsombud.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• DU ÄR SKYLDIG ATT MEDVERKA I DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET.

• ANVÄND ALLTID SKYDDSUTRUSTNING OCH FÖLJ ANVISNINGAR OCH INSTRUKTIONER.

• MEDDELA DIN CHEF OM DET FINNS BRISTER I ARBETSMILJÖN ELLER OM DU SER RISKER.

• KONTAKTA DITT SKYDDSOMBUD OM BRISTER ELLER RISKER INTE ÅTGÄRDAS.

DU OCH DEN FYSISKA ARBETSMILJÖN

FÖRSTA HJÄLPEN OCH KRISSTÖD

Arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete, SAM, ska förhindra att folk blir sjuka eller att det händer olyckor på jobbet. Tyvärr händer situationer och olyckor ändå.

Därför ska det finnas en plan för vad som behöver göras:

• Direkt för att rädda livet på den som drabbats.

• För att minska skadorna.

• För att den som drabbats så snabbt som möjligt ska få medicinsk vård.

Exempel på situationer där första hjälpen-åtgärder behövs är:

• Arbetsplatsolyckor.

• Stänk i ögonen av kemikalier.

• Våldssituationer.

• Akut sjukdom.

För att kunna göra en insats med första hjälpen behöver man ha utbildning. Vilka och hur många som bör ha en sådan utbildning beror på vilka risker det kan finnas på arbetsplatsen, hur stort arbetsstället är, hur många som jobbar där, om arbetsplatsen är fast eller rörlig och hur långt det är till sjukhus eller liknande.

Alla på en arbetsplats måste veta hur första hjälpen är organiserad. Alla ska känna till:

• Vilka som är utbildade i L­ABC och HLR.

• Var utrustning som förbandslådor, ögonoch nödduschar finns.

• Hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsplatsen.

De två utbildningar som kan krävas kallas: L-ABC och HLR.

L-ABC betyder:

L = livsfarligt läge.

A = andning.

B = blödning.

C = chock.

Detta är ett sätt att alltid veta i vilken ordning man ska göra saker på en olycksplats.

HLR betyder Hjärt­lungräddning.

L-ABC

l – livsfarligt läge

• Ta allra först reda på om situationen är säker eller inte.

• Innan du börjar att hjälpa någon annan, se dig omkring och kontrollera att platsen är säker.

• Platsen ska vara säker för dig som livräddare.

• Platsen ska även vara säker för andra nödställda.

• Varna andra personer så att inte fler blir skadade.

• Sätt ut en varningstriangel vid en trafikolycka.

• Om den som råkat ut för olyckan är i ett livsfarligt läge ska hon eller han omedelbart flyttas i säkerhet.

a – andning

• När du träffar på en person som verkar livlös ska du först ta reda på hur allvarlig situationen är. Det gör du genom att kontrollera livstecken. Efter det bestämmer du vilken första hjälp du ska ge.

• Om personen inte är medvetslös ska du stanna hos honom eller henne. Tillståndet kan bli sämre. Ring 112 om det behövs.

• Om personen är medvetslös men andas – placera henne eller honom i stabilt sidoläge och ring 112. Om det inte går att placera personen i stabilt sidoläge är det viktigt att behålla luftvägen öppen.

• Om personen inte andas eller andas onormalt – ring 112. Starta HLR.

b – blödning

• Stoppa blodet ur sår och skador på personen.

C – ChoCk

• Stoppa chock. Den som drabbas av chock kan dö. Anledningen är att livsviktiga organ inte får

tillräckligt med syre, på grund av att blodtillförseln är för dålig. Hjärnan riskerar till exempel att få skador som inte går att reparera om den inte får tillräckligt med blod under så kort tid som 4 – 6 minuter.

Känn igen om någon har fått chock på att:

• Huden är blek och kallsvettig.

• Andningen är ytlig och snabb.

• Personen har frossa och är orolig.

• Personen är törstig.

Första hjälpen vid chock är:

• Låt den skadade ligga ned med benen högt om det är möjligt.

• Stoppa blödningar.

• Förhindra att den skadade blir kall genom att lägga en filt under och över personen.

• Uppträd lugnt.

• Undvik att flytta den skadade.

• Ge inte något att äta eller att dricka.

• Ring 112 – larma alltid 112 vid chock.

LÄS MER OM FÖRSTA HJÄLPEN www.1177.se – sök på första hjälpen.

Hjärt-lungräddning (HLR)

Hjärt­lungräddning, som brukar förkortas HLR, är en första hjälpen­behandling. Den ger man till någon som har fått hjärtstopp för att få igång hjärtverksamheten och andningen. Ju tidigare bröstkompressioner och inblåsningar startas, desto större blir chansen att personen kan överleva ett hjärtstopp.

Ring 112

Börja alltid med att ringa 112 om någon har fått hjärtstopp. På 112 kan du få hjälp att göra hjärt­lungräddning.

Det går snabbare om någon annan kan ringa 112 medan du själv sätter igång med hjärt­lungräddning. Använd högtalarfunktionen på din telefon.

När du ger hjärt­lungräddning börjar du med bröstkompressioner. Det innebär att du använder händerna och trycker på den medvetslösa personens bröstkorg. Det ska du göra för att få blodet att cirkulera. Med jämna mellanrum gör du korta uppehåll och växlar till att blåsa in luft genom den andras mun. Med mun mot mun­metoden kan du ge syre till blodet.

Bröstkompressionerna ersätter tillfälligt hjärtats arbete och inblåsningarna ersätter andningen.

Så här går hjärt-lungräddning till:

• Se till att personen ligger på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel golvet eller marken.

• Placera din ena handlov mitt på bröstbenet mellan bröstvårtorna, placera din andra hand ovanpå. Tryck ner bröstkorgen minst 5 cm men inte mer än 6 cm. Håll en takt av 100–120 tryck/min. Tryck 30 gånger, hårt och snabbt.

• Växla sedan till att göra inblåsningar med mun mot mun­metoden. Öppna först luftvägen genom att lyfta hakspetsen med två fingrar och böj den medvetslösa personens huvud bakåt med hjälp av en hand på pannan. Kläm samtidigt ihop näsan med hjälp av tummen och pekfingret.

• Ta sedan ett vanligt andetag och låt den egna munnen täcka den medvetslösa personens mun. Blås långsamt och försiktigt in luft tills det syns att bröstkorgen höjer sig. Du ska alltid göra två inblåsningar efter varandra.

• Växla mellan att ge 30 bröstkompressioner och två inblåsningar med luft. Fortsätt så tills sjukvårdspersonal kommit till hjälp.

Om du tycker att det känns obehagligt att ge mun mot mun­andning kan du lägga en tunnare textilbit, till exempel en näsduk eller en t­shirt, över munnen.

Om du inte kan ge mun mot mun­andning är det bättre att bara göra bröstkompressioner än att inte göra något alls i väntan på ambulans.

LÄS MER OM HLR www.1177.se – sök på bokstäverna HLR.

Krisstöd

Kris är en dramatisk plötslig händelse som påverkar arbetsplatsen och eller de som jobbar där. En kris kan till exempel vara en olycka eller ett rån. Det kan också vara något påfrestande som händer i privatlivet, till exempel att någon anhörig dör eller en skilsmässa. När en kris inträffar kan det påverka jobbet, både för den som drabbats och för de andra runtomkring.

En arbetsplats ska vara förberedd för att ta hand om personer som drabbats av en kris. Den som bryter ihop fysiskt eller psykiskt ska omedelbart mötas med respekt, tas omhand och få professionell hjälp.

En kris är inte någon sjukdom utan en normal reaktion på en svår situation. Trots att det är en normal reaktion kan det vara svårt att må bra igen efter att ha varit med om skrämmande händelser. Du kan till exempel ha känt dig hotad till livet, eller blivit vittne till en mycket skrämmande händelse. Eller så kan du ha varit med om olyckor, krig och sexuellt eller fysiskt våld. Du kan få symtom som mardrömmar, ha svårt att koncentrera dig och vara lättretad. Den sortens svårigheter kan kallas för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

För en del försvinner symtomen så småningom av sig själv, medan andra kan få psykiska trauman. Det innebär att symtomen är kvar. Med rätt behandling har många med posttraumatiskt stressyndrom goda chanser att må bra igen. ◊

Här kan du få hjälp:

• Vårdcentraler (alla vårdcentraler har tillgång till kurator eller psykolog)

• Psykiatriska öppenvårdsmottagninngar för vuxna

• Psykiatriska akutmottagningar

LÄS MER OM PTSD www.1177.se – sök på PTSD.

LÄS MER OM ATT HAMNA I KRIS www.1177.se – sök på att hamna i kris.

Den som har PTSD kan återuppleva det skrämmande som har hänt. Det kallas flashbacks.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• TA REDA PÅ HUR FÖRSTA HJÄLPEN OCH KRISSTÖD ÄR ORGANISERAT PÅ DIN ARBETSPLATS.

• TA REDA PÅ VILKA SOM HAR FÖRSTA HJÄLPEN-UTBILDNING OCH VAR UTRUSTNING FINNS.

• TA HJÄLP OM DU DRABBAS AV EN KRIS ELLER ÄR MED OM EN OBEHAGLIG HÄNDELSE.

DU OCH DEN FYSISKA ARBETSMILJÖN

SÄKERHETSKULTUR

– det händer inte mig….

För att en arbetsplats ska vara så säker som möjligt behöver man en bra säkerhetskultur. En god säkerhetskultur är när alla på arbetsplatsen har gemensamma värderingar, attityder och kunskaper om hur man skapar en säker arbetsplats.

alla på en arbetsplats har ansvar tillsammans för säkerheten på jobbet. Det ska finnas rätt skyddsutrustning och hjälpmedel och de ska fungera. Det är en bra grund. Men det räcker inte.

Risken att du skadas på jobbet beror också på hur du beter dig. Det beror också på hur dina kollegor beter sig.

Ofta är det flera faktorer som tillsammans gör att en olycka inträffar. Väldigt många arbetsskador och olycksfall sker trots att de som jobbar där vet vilka risker som finns. Ofta tror vi att vi inte ska drabbas av en olycka – för det är ju bara några få som råkar illa ut.

”Det händer inte mig…” Så tänker även de som drabbas…

Inom byggbranschen är det störst risk för nyanställda och ungdomar att skadas. Risken att du råkar ut för olycksfall är större under de första månaderna på jobbet, än när du har jobbat där ett tag.

Försäkringsbolaget AFA har undersökt 24 000 arbetsskador mellan åren 2010 och 2016. Undersökningen visar att de unga – de mellan 16 och 25 år – har större risk att skada sig på jobbet. 15 procent av de 24 000 arbetsskadorna var unga som råkat ut för allvarliga olyckor.

Med en allvarlig arbetsolycka menar AFA­försäkring att olyckan har lett till minst 30 dagars sjukfrånvaro eller motsvarande läkningstid och/eller medicinsk invaliditet.

Vart vänder jag mig?

Om säkerhetskulturen på din arbetsplats inte är bra ska du prata med din närmaste chef. Om det inte blir någon ändring kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Om det saknas skyddsombud på din arbetsplats kan du vända dig till det regionala skyddsombudet hos den fackliga organisationen. ◊

LÄS MER OM SÄKERHETSKULTUR www.prevent.se – sök på säkerhetskultur.

LÄS MER OM FÖRSÄKRINGSBOLAGET AFA:S UNDERSÖKNING OM UNGA I INDUSTRIN OCH BYGGBRANSCHEN www.afaforsakring.se – gå till pressrummet, där ligger rapporten.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• ANVÄND SKYDDSUTRUSTNING.

• ANVÄND HJÄLPMEDEL.

• UTMANA INTE FAROR.

• FÖRSÖK INTE VISA DIG TUFF.

• TALA OM FÖR DIN CHEF OM SÄKERHETSKULTUREN INTE ÄR BRA.

DU OCH DEN FYSISKA ARBETSMILJÖN

OBS, OJ OCH AJ

– riskobservationer, tillbud och olyckor

Det finns risker i alla arbeten och på alla arbetsplatser.

För att kunna hantera riskerna och förhindra att något händer måste vi känna till riskerna. Alla på en arbetsplats ska veta vilka risker som finns i arbetet. Du och alla andra ska veta vem ni kan fråga om risker.

det viktigaste är att lägga märke till och upptäcka risker innan de leder till ett tillbud eller en olycka. Vi behöver jobba aktivt med riskobservationer – för att ta bort riskerna så tidigt som möjligt.

När något ändå händer brukar vi kalla det för tillbud eller olycka. Alldeles för ofta inträffar olyckor i arbetet som leder till skador. Ännu oftare sker tillbud, händelser som hade kunnat leda till olycksfall eller ohälsa. Någon hade kunnat bli skadad. Det hade kunnat gå riktigt illa!

Det kan vara svårt att skilja mellan riskobservation, tillbud och olycka. Ett sätt är att koppla ihop dem med orden obs, oj och aj.

riskobservation – obs !

Vi upptäcker en risk som vi tar bort innan något hinner hända.

Här är ett exempel:

En cementsäck som väger 25 kilo ligger på kanten av en arbetsplattform – men vi tar bort den innan den faller ner.

tillbud – oj !

Något händer som skulle kunna orsaka skada, men ingen skadas eller blir sjuk av händelsen.

Här är ett exempel:

Cementsäcken faller ner från arbetsplattformen – men som tur är träffas ingen.

olyCka – aj !

Något händer som gör att någon blir skadad eller sjuk.

Här är ett exempel:

Cementsäcken faller ner från arbetsplattformen och träffar en person som blir skadad.

Tillbud och olyckor ska alltid rapporteras till din chef eller arbetsgivare. Det gäller oavsett om det händer i trafiken, i något särskilt arbetsmoment eller när du har rast.

Du ska alltid rapportera även om du tycker att det var ditt fel och att du bara varit slarvig. Det är viktigt att rapportera tillbud för att man ska kunna förhindra risker som kan leda till olyckor eller ohälsa på arbetsplatsen. På det viset hjälper du också till att göra arbetsplatsen säker, både för dig själv och för dina arbetskamrater.

Utredning ska göras Arbetsgivaren ska alltid utreda de tillbud och olyckor som inträffar. Detta för att förhindra att något liknande händer igen. Allvarliga tillbud och allvarliga olyckor ska arbetsgivaren anmäla till arbetsmiljöverket. Det är straffbart att inte anmäla allvarliga olyckor och tillbud.

Varje år ska arbetsgivaren följa upp arbetsmiljöarbetet. Där är det viktigt att rapporter om tillbud och olyckor också ingår. De är underlag i arbetet med att göra arbetsplatsen säkrare.

Tillbud behöver inte bara hänga ihop med fysiska saker. Det kan även handla om sådant som brukar kallas psykosociala risker. Det kan exempelvis vara tillbud som beror på stress, konflikter eller mobbning.

Det är extra viktigt att rapportera tillbud när nya arbetsmetoder eller maskiner börjar användas på jobbet eller när man gör andra större förändringar. ◊

Att fundera över när ett tillbud eller en olycka har inträffat:

• VAD hände?

• NÄR hände det?

• VAR hände det?

• VAD kunde ha hänt?

• VAD berodde det på?

• VAD kan förhindra att det händer igen?

• VAD behöver göras direkt?

• VEM har ansvaret för att det blir gjort?

• KAN något liknande hända med något annat arbete?

LÄS MER OM RAPPORTERING AV TILLBUD OCH OLYCKOR I Maskinentreprenörernas handbok under Arbetsmiljö i kapitel 2.7.

LÄS MER OM TILLBUD www.prevent.se/ – sök på tillbud

• OBSERVERA OCH TA BORT RISKER INNAN NÅGOT HINNER HÄNDA.

• RAPPORTERA ALLTID DE TILLBUD OCH OLYCKOR SOM ÄNDÅ SKER.

• TA REDA PÅ HUR RAPPORTERING GÅR TILL PÅ DITT JOBB.

• RAPPORTERA ÄVEN OM DU TYCKER DU GJORT FEL ELLER VARIT SLARVIG.

foto

DU OCH OSA

– den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Den bästa ekonomin både för dig och din arbetsgivare är att du är frisk och mår bra. Då kan du göra ett bra jobb – det tjänar du och din arbetsgivare på. Dessutom kan du ha en bra fritid – även det tjänar både du och din arbetsgivare på. Din hälsa är en helhet, den hänger ihop med hela dig. Det går inte att dela upp hälsan i arbetslivet å ena sidan och i fritiden å andra sidan. Att trivas på jobbet är lika viktigt som att sköta om sin kropp.

de allra största anledningarna till att människor är sjuka och hemma från jobbet i Sverige är lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa plus rygg­ och nackbesvär. Dessutom handlar det ofta om en kombination. Ofta är det svårt för sjukvården att avgöra om anledningen till att man har besvär är fysiska eller psykiska skäl.

Det är minst lika viktigt att vi frågar oss om vi är nöjda och belåtna när vi går hem när jobbet är slut som att vi är friska.

I det här kapitlet får du lära dig att inte acceptera att bli dåligt behandlad. Det handlar om mångfald, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, mobbning och om nya svenskar i alla tider. Du får också lära dig om olika sätt man kan vara utsatt på, stress, rast och vila. Vi pratar också om skift­ och nattarbete samt personalrum.

Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA

Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, handlar om psykosociala frågor på jobbet. Det kan handla om stress, konflikter, trygghet, diskriminering, trakasserier, mobbning och stöd från chef och kollegor. Enligt arbetsmiljölagen har alla rätt till ett bra arbetsklimat. Ingen ska behöva bli sjuk på jobbet på grund av att arbetsbelastningen är dålig för hälsan. Kränkande särbehandling är inte heller ok.

Om du tycker att arbetsklimatet är dåligt ska du tala med din närmaste chef. Om ingenting händer kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Finns det inte något skyddsombud på din arbetsplats kan du ta kontakt med det regionala skyddsombudet hos den fackliga organisationen.

LÄS MER OM ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, OSA https://www.prevent.se/ – sök på OSA.

Acceptera inte att bli dåligt behandlad Trakasserier, sexuella trakasserier eller mobbning är inte ok. Så fort någon blir illa behandlad, ska det tas på allvar! Diskrimineringslagen säger att den som trakasserar måste kunna förstå att det som han eller hon gör mot en annan människa är obehagligt och ovälkommet. Säg ifrån om det händer. Ta hjälp av arbetsledningen om du behöver.

Om du blir mobbad på jobbet ska du berätta det för din närmsta chef eller skyddsombudet på arbetsplatsen. Du kan också anmäla mobbningen till arbetsmiljöverket. Om man som enskild arbetstagare väljer att göra en anmälan till arbetsmiljöverket så kallas detta för ”arbetstagares anmälan”.

DU HITTAR BLANKETTEN PÅ www.av.se – sök på arbetstagares anmälan blankett kränkning.

LÄS MER OM VAD MOBBNING ÄR www.umo.se – sök på vad är mobbning.

Mångfald

När en grupp människor har olika egenskaper, bakgrund, sätt att tänka och erfarenheter blir det mångfald i gruppen. På en arbetsplats där det finns mångfald accepteras alla medarbetare. Deras olika erfarenheter och kunskaper är välkomna och tas tillvara.

Företag som har medarbetare av olika ålder, religion, etnicitet, kön, sexuell läggning och så vidare har friskare medarbetare som trivs bra på jobbet. En arbetsplats där det jobbar personer med olika erfarenheter och kunskaper kan leda till att både kvalitet ökar och att jobbet blir effektivare gjort. De företag som aktivt

jobbar med mångfald är dessutom mer lönsamma, det visar både forskning och exempel från företag som jobbar aktivt med mångfald.

Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Även du som arbetstagare har ett stort ansvar genom att medverka och inkludera dina kollegor. Inkluderar gör vi när vi ser, lyssnar på och respekterar varandra för dem vi är och ser till att ingen diskrimineras. Vi gör varandra delaktiga och drar nytta av varandras olikheter.

LÄS MER OM MÅNGFALD www.tng.se/ – sök på Vad betyder mångfald.

DU OCH DEN SOCIALA ARBETSMILJÖN

Diskriminering

Det är svårt att på ett lätt sätt förklara vad diskriminering är. Det kan till exempel gälla att du blir utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. Det kan också innebära att du blir orättvist behandlad på jobbet, i skolan, när du åker buss, besöker arbetsförmedlingen eller där du handlar.

Om en person behandlas orättvist jämfört med de andra på jobbet kan han eller hon vara diskriminerad. Diskriminering är förbjudet, och det finns en särskild lag för det. I lagen finns en lista med sju grunder för diskriminering. Du – och ingen annan heller – får bli diskriminerad på grund av:

• Kön.

• Ålder.

• Sexuell läggning.

• Religion eller annan trosuppfattning.

• En funktionsnedsättning.

• Könsidentitet eller könsuttryck, alltså att du inte ser ut eller känner dig som det kön andra förväntar sig.

• Att du är född i eller kommer från ett annat land eller har en särskild bakgrund.

Trakasserier

När någon behandlar dig på ett kränkande sätt på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna

är det trakasserier. Trakasserier är en typ av diskriminering och är olagligt.

Det kan handla om att någon säger något som gör dig ledsen eller arg – till exempel med kommentarer eller gester.

Det kan också handla om att andra på jobbet slutar hälsa eller inte låtsas om dig, du blir utfryst, överdrivet kontrollerad, hånad eller förlöjligad. Det är trakasserier om det gör att du känner dig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara att någon beter sig obehagligt sexuellt. Då kallas det för sexuella trakasserier. Det kan handla om kommentarer och ord, att någon tafsar eller tittar närgånget. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och antydningar.

Ingen ska behöva bli diskriminerad. Varken du eller någon annan. Det står i diskrimineringslagen. På Diskrimineringsombudsmannens, DO:s, hemsida kan du läsa mer om vad som är diskriminering.

LÄS MER OM VAD DISKRIMINERING ÄR www.do.se – sök på vad är diskriminering.

På DO:s hemsida hittar du också information om hur det går till att göra en anmälan och vad det kan leda till.

LÄS MER OM ATT ANMÄLA www.do.se – sök på att anmäla.

LÄS MER OM TRAKASSERIER OCH SEXUELLA TRAKASSERIER www.do.se – sök på trakasserier och sexuella trakasserier.

LÄS MER OM VAD DISKRIMINERING ÄR www.umo.se – sök på vad är diskriminering.

Mobbning

Mobbning är när någon blir illa behandlad av en eller flera personer, flera gånger. Det kan vara elaka kommentarer, viskningar, blickar, skratt och hot eller andra kränkningar som att aldrig få vara med. Det är mobbning att sprida rykten om någon. Mobbning kan också vara elaka kommentarer på nätet eller att lägga upp kränkande bilder på nätet.

Ibland är mobbningen brottslig

Att behandla någon på ett kränkande sätt kan vara brottsligt. De här sakerna är exempel på brottslig mobbning:

• Att slå någon.

• Att trakassera någon.

• Att diskriminera.

• Att hota någon.

• Att få någon under 15 år att göra sexuella saker.

• Att sprida kränkande bilder på någon annan.

• Att fota eller filma någon som till exempel är på toa, i duschen eller i omklädningsrummet, utan personens tillåtelse.

Det är alltid den som är utsatt för kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier eller mobbning som avgör vad som är kränkande. Det som en person tycker är helt ok, kan en annan uppleva som kränkande.

Personer som är utsatta för någon form av kränkande särbehandling kan få både psykiska och fysiska besvär. De kan till exempel drabbas av:

• Mag­, hjärt­ och muskelsymtom.

• Koncentrationssvårigheter.

• Minskad motivation och engagemang.

• Samarbetsproblem.

• Ångest och depression.

• Att prestera sämre på jobbet.

• Att tappa fotfästet i sitt liv.

• Att lägga skulden på sig själv.

• Att känna sig hjälplös och inte kunna göra något åt det.

• Risk för att begå självmord.

LÄS MER OM VAD MOBBNING ÄR www.umo.se – sök på vad är mobbning.

DU OCH DEN SOCIALA ARBETSMILJÖN

Härskartekniker

Härskartekniker kallas metoder som används för att få makt över andra. Det kan vara en eller flera personer som förtrycker eller förnedrar andra. Härskartekniker kan finnas på jobbet, i familjen eller i andra grupper. Arbetsplatser där chefer eller medarbetare använder härskartekniker blir otrygga. Det kan vara bra att känna till härskartekniker så att du kan känna igen dem när du eller någon omkring dig drabbas.

Här är en lista över vanliga härskartekniker:

1. Osynliggörande – Du blir inte presenterad om du är ny i en grupp, en kollega plockar upp mobilen just när du ska säga något, någon tar åt sig äran för jobb som du har gjort.

Motstrategi: Ta plats med din kropp eller röst.

2. Förlöjligande – Någon drar ett skämt på din bekostnad. En klassisk mobbningsmetod där man försöker få offret att framstå som dum eller löjlig.

Motstrategi: Ifrågasätt och säg ifrån.

3. Undanhållande av information – På en arbetsplats innebär det ofta att viktiga beslut tas innan ett möte startat, i fikarummet eller på annan plats där en specifik person eller grupp inte befinner sig. När mötet börjar har vissa beslut redan fattats.

Motstrategi: Kräv öppenhet och att få se underlagen.

4. Dubbel bestraffning – Vad du än gör duger det inte. Motstrategi: Säg ifrån och gör vad som pågår synligt för andra.

5. Påförande av skuld och skam – Förövaren får dig att känna skuld eller skam för något du inte bör känna så för, alternativt något du inte har kunnat påverka. Motstrategi: Lägg skulden på härskaren. Använd starka formuleringar som du övat på innan.

6. Objektifiering – innebär att du blir betraktad som ett passivt föremål i stället för en person.

Motstrategi: Flytta fokus tillbaka på det som är viktigt. Bemöt genom att fråga: “Hur uppfattar du det jag säger nu?”

7. Våld och hot om våld

Motstrategi: Be andra om hjälp att stödja dig. Avväpna härskaren.

LÄS MER OM HÄRSKARTEKNIKER www.friends.se – sök på härskartekniker. www.ung.psykologiguiden.se – sök på härskartekniker

Nya svenskar i alla tider

Det bor i dag ungefär 10 miljoner personer i Sverige. Ungefär 3,5 miljoner personer bor i och omkring våra tre största städer: Stockholm, Göteborg och Malmö. Cirka 17 procent av den svenska befolkningen är född utomlands, vilket motsvarar cirka 1,7 miljoner människor. Sverige är ett mångkulturellt samhälle och har varit det i alla tider.

När man ser på Sveriges historia så har landet utvecklats som allra mest under de perioder då Sverige har tagit emot störst mängd invandrare. På 1200­ och 1300­talen invandrade en våg av köpmän, bergsmän och administratörer från Tyskland. De la grunden till mycket av det som vi i dag kopplar ihop Sverige med. Under 1600­talet strömmade det in människor från Tyskland, Nederländerna, Vallonien och Brittiska öarna. Det gjorde att Sverige blev en internationell stormakt, det byggdes nya städer, myndigheter skapades och industrier började utvecklas.

Ofta under historiens gång har Sverige varit ett invandringsland. Men för ungefär 100 år sen var det en lång period, på cirka 60 – 70 år, när många människor flyttade från Sverige. På 1800­talet var Europa överbefolkat och fattigt. Även i Sverige var det många som svalt och levde mycket hårda liv. Från mitten av 1800­talet till tidigt 1920­tal utvandrade ungefär 1,5 miljoner svenskar från Sverige. De flesta reste över Atlanten för att bosätta sig i USA.

Sedan 1930­talet har Sverige varit ett invandringsland. Efter andra världskriget och fram till mitten av 1970­talet var det framför allt arbetare som invandrade. På 1950och 60­talen behövde Sverige arbetskraft. Människor från länder nära Sverige flyttade hit för att arbeta. Många kom även från Italien, Grekland, Jugoslavien och Turkiet. Under den perioden formades och växte det moderna välfärdssamhället fram.

På 1980­talet sökte människor från Sydamerika, Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea asyl i Sverige. Senare kom också människor från Somalia och östra Europa.

Under 2000­talet har invandringen ökat mycket. Under de senaste åren har allt fler kommit hit från länder där det är krig för att söka asyl. Sedan 2012 har framför allt antalet asylsökande från Syrien ökat kraftigt.

Alla vi som bor i Sverige har ett ansvar för samhället och landet, för att det ska fungera för alla och fortsätta

att vara ett välfärdssamhälle. Integration handlar om att var och en ska känna att man hör till i samhället. Det betyder att alla ska känna sig som en del av det svenska samhället.

Integration handlar också om att olika grupper i samhället inkluderas, möts och lär känna varandras kultur och sätt att leva. Inkluderar gör vi när vi ser, lyssnar på och respekterar varandra för dem vi är och säkerställer att ingen diskrimineras. Vi gör varandra delaktiga och drar nytta av varandras olikheter.

Många gånger träffar du nya vänner på jobbet. En arbetsplats med mångfald kan lägga en bra grund för integration.

LÄS MER OM STATISTIK FÖR INVANDRING TILL SVERIGE www.scb.se – sök på invandring till Sverige.

LÄS MER OM INVANDRING TILL SVERIGE www.informationsverige.se – sök på invandring till Sverige.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• ACCEPTERA ALDRIG ATT DU SJÄLV ELLER NÅGON ANNAN UTSÄTTS FÖR TRAKASSERIER.

• OLIKA ERFARENHETER OCH KUNSKAPER KAN ÖKA KVALITET OCH EFFEKTIVITET.

• DET EN PERSON TYCKER ÄR OK KAN NÅGON ANNAN UPPLEVA SOM KRÄNKANDE.

• ATT BEHANDLA NÅGON PÅ ETT KRÄNKANDE SÄTT KAN VARA BROTTSLIGT.

• DRA NYTTA AV OCH INKLUDERA ANDRA MÄNNISKOR SOM ÄR OLIKA DIG SJÄLV.

• TA KONTAKT MED DIN CHEF OM ARBETSKLIMATET ÄR DÅLIGT.

DU OCH DEN SOCIALA ARBETSMILJÖN

Stress

Förr i tiden var stress något som var helt nödvändigt för att överleva. Om dina förfäder inte hade varit snabba på att reagera på något som kunde vara en fara, hade du inte funnits. Det kunde ju vara ett rovdjur som ville äta upp dina förfäder – även om det säkert oftast bara var löv som prasslade i vinden.

Stress är alltså en positiv reaktion som vi inte vill vara utan. Det ger extra kraft när vi ska utföra en viktig uppgift. I dag slipper vi oftast riskera att hantera möten med lejon och tigrar eller annat farligt. Men hjärnan kan inte skilja på ett riktigt hot och ett som bara finns i dina tankar. Därför kan du bli stressad av att tänka på ett hot eller en svår situation som egentligen inte finns och kanske inte heller kommer att hända.

Stressreaktionen i din kropp sätts även igång när du anstränger dig psykiskt. Det kan till exempel handla om när du blir arg på någon eller känner att du har för mycket att göra. Din kropp reagerar ändå på hjärnans signaler. Tankar som kan vara stressande är till exempel: ”Tänk om någon i familjen skadar sig”, eller ”Jag kanske får sparken från jobbet nu när företaget ska spara pengar”.

Det här händer i kroppen

Det som händer i kroppen när vi stressar är att hjärtat pumpar ut mer blod till musklerna – för att vi ska kunna springa fortare från faran eller slåss bättre mot den. När faran är över går stressnivån ner igen och hjärtat slutar pumpa ut mer blod än vanligt i kroppen.

I dag är vi ofta stressade under lång tid. Om kroppen och hjärnan inte får möjlighet att varva ner och återhämta sig kan vi bli sjuka. Vi kan till exempel bli utmattade eller drabbas av åderförkalkning, det vill säga att det lagras bland annat fett på insidan av blodkärlen. Det kan i sin tur leda till hjärt­ och kärlsjukdomar.

Vi måste alltså låta kroppen och hjärnan vila med jämna mellanrum.

Positiv och negativ stress

Man brukar skilja på positiv stress och negativ stress.

Positiv stress får du till exempel om du utsätts för en fara eller något liknande. Då måste du reagera fort –du måste snabbt bestämma dig för att fly eller kämpa. Du kan även ha positiv stress om du har en arbetsuppgift som du tycker är särskilt intressant, om du ska tävla i något eller kanske organisera en fest. I dessa lägen tycker du inte att arbetet är ansträngande. Stressen hjälper dig att klara uppgiften bra.

Negativ stress kan du råka ut för om du får för höga eller för låga krav på jobbet. Om du inte kan påverka vad du ska göra, hur det ska göras eller hur snabbt eller långsamt det ska göras kan det ge dig negativ stress. En del relationer med andra människor kan också ge dig negativ stress.

Om du en längre tid utsätts för negativ stress kan du få både fysiska och psykiska symtom. Det kan innebära att du kan få magsår eller problem med hjärtat eller blodkärlen i kroppen.

Akut stressreaktion

Om du är med om en allvarlig olyckshändelse eller en allvarlig händelse av hot och våld kan det ge en akut stressreaktion. Du kan må dåligt under lång tid efteråt. Händelsen kan påminna dig om och om igen. Det kan hända att du utvecklar ett posttraumatiskt stressyndrom. Detta förkortas i vardagligt språk PTSD. Om du får PTSD kan det leda till utmattning, depression och andra sjukdomar till exempel i musklerna.

Det finns hjälp – om du har råkat ut för en allvarlig händelse kan du få hjälp med att bearbeta den.

Ta kontakt med en vårdcentral eller din företagshälsovård om du känner stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning.

DU KAN HITTA EN VÅRDCENTRAL HÄR www.1177.se – sök på vårdcentral.

Hantera stress

Kortare perioder av stress klarar vi ofta bra att återhämta oss från. En viktig nyckel är att sova bra och tillräckligt länge, sju eller åtta timmar per natt. En annan nyckel är att må bra, det vill säga att göra saker som man mår bra av när man är vaken. Det hjälper kroppen och hjärnan att återhämta sig. Kroppens olika

system behöver få vila. Då går andning, puls och blodtryck tillbaka till sina normala nivåer.

Förutom att vila är det bra att röra på sig för att hantera stress. För att hjärnan ska få maximal nytta av att du motionerar behöver du få upp pulsen minst tre gånger i veckan i en halv timme eller mer per gång.

Det är bra att känna till att alkohol är negativt både för din sömn och din återhämtning.

Det finns en rad tips för hur du kan få hjälp med att hantera stress och sova bättre. På 1177 kan du läsa om olika typer av avslappningsövningar och lyssna på avslappningsövningar.

Är du stressad?

Det finns signaler som varnar dig om att du kan vara stressad. Sådana signaler kan vara:

• Svårt att sova, vaknar ofta, vaknar och kan inte somna om, vaknar för tidigt och ligger och vänder och vrider dig.

• Svårt att koncentrera dig.

• Är yr eller känner att du svimmar.

• Har aldrig tid med något. Känner att du inte har tid att ta rast, att du måste jobba under lunchen, att du inte har tid att gå på toaletten.

• Svårt att minnas. Att du till exempel går för att göra något, men när du är framme minns du inte vad du skulle göra.

• Är trött – men inte blir piggare av att vila.

• Är nära att börja gråta utan anledning.

• Humöret åker upp och ner och du blir irriterad eller arg för minsta lilla.

• Har ingen lust att jobba eller göra andra saker.

Det här kan hända i din kropp om du stressar:

• Värk i muskler, ländrygg och leder.

• Huvudvärk.

• Hjärtklappning.

• Infektioner.

• Hudproblem.

• Problem med magen. ◊

LÄS MER OM STRESS www.1177.se – sök på stresshantering och sömn.

LÄS OM STRESSHANTERING www.1177.se – sök på stresshantering.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• STRESS KAN VARA BÅDE POSITIVT OCH NEGATIVT.

• FÖR HÖGA ELLER FÖR LÅGA KRAV I ARBETET KAN LEDA TILL STRESS.

• NEGATIV STRESS UNDER LÄNGRE TID KAN GÖRA DIG SJUK.

• VAR UPPMÄRKSAM PÅ KROPPENS VARNINGSSIGNALER.

• TA HJÄLP SÅ TIDIGT SOM MÖJLIGT OM DU UPPLEVER SYMPTOM.

DU OCH DEN SOCIALA ARBETSMILJÖN

RAST & VILA

Du behöver ta pauser i arbetet med jämna mellanrum, inte bara för att äta. Om du inte tar pauser och raster gör du förmodligen ett sämre jobb. Dessutom kan för långa pass utan vila betyda en risk både för dig och för andra.

på de flesta arbetsplatser är raster inplanerade under arbetsdagen. Det är väldigt bra, men det räcker inte. Du behöver även ta mikropauser, gärna någon eller ett par gånger i timmen.

Som maskinförare innebär ditt jobb att du sitter mycket still. Det kan vara påfrestande för din kropp. Om du arbetar länge i en position får musklerna syrebrist och din hjärna får signaler på smärta. Dina muskler blir utmattade och vävnaden i din kropp blir känslig för kompression. Kompression betyder att pressas ihop. I längden kan det öka risken för problem med nacke, axlar och rygg.

För att få tillbaka syre i muskler och vävnader måste du röra på dig. Då sätts blodcirkulationen igång och nytt syre transporteras ut till hela kroppen. Samtidigt transporteras slaggprodukter bort. Det kan förebygga att du får problem med en kropp som gör ont. Försök också att variera dina arbetsuppgifter.

Det du behöver är att ta mikropauser någon eller några gånger i timmen – ta en minut eller två och gör några rörelser.

Gå gärna ur din maskin, men om det inte går:

• Sträck på dig.

• Sätt armarna i hytt­taket och tryck uppåt.

• Rulla axlarna bakåt och framåt.

• Dra upp axlarna mot öronen, håll i tio sekunder. Släpp ner axlarna och vänta ett par sekunder och gör sedan om rörelsen.

Om du kan gå ur maskinen kan du även:

• Sträcka armarna upp mot himlen och tänja. Gör det med båda armarna och sedan en i taget.

• Veva runt armarna i stora cirklar, en åt gången. Gör armrörelserna både framåt och bakåt.

• Rotera höfterna. Ställ dig med fötterna lite isär så att du har balans. Sätt händerna på höfterna och gör cirklar med höfterna. Stå lite mer än höftbrett, med händerna på höfterna och gör cirklar med höften, som om du rockar rockring.

• Rulla axlarna med armarna hängandes rakt ner, rulla axlarna i cirklar bakåt och framåt.

Och du – ha midjebältet på dig när du sitter i maskinen. Det hjälper dig att hålla ryggen i en bra ställning. Utan bältet glider du lätt ner i stolen och ryggen får en felaktig form, som en ostbåge. Det kan ge smärta och skador i längden.

Skift- och nattarbete

Det finns för­ och nackdelar med att jobba skift eller på natten. Fördelar med att jobba på natten är till exempel att det ofta är bra betalt och att man jobbar färre timmar än de som jobbar skift eller på dagen. Den som jobbar på natten är ofta även ledig flera dagar i följd.

Att jobba skift eller på natten stör kroppens biologiska dygnsrytm. Det är den medfödda klockan i din hjärna som påverkar hormoner som styr sömn, hunger, matsmältning, stress och mycket mer. Att rubba det systemet – vilket man gör om man jobbar oregelbundna tider eller på natten – kan leda till flera problem med hälsan,

Att jobba skift eller på natten stör kroppens biologiska dygnsrytm, alltså den medfödda klockan i din hjärna som påverkar hormoner som styr sömn, hunger, matsmältning, stress och mycket mer.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• TA REGELBUNDNA MIKROPAUSER OM DU ÄR STILLASITTANDE.

• FÖRSÖK ATT VARIERA ARBETSUPPGIFTERNA OM DET GÅR.

• KLIV UR MASKINEN OCH RÖR PÅ DIG SÅ ATT KROPPEN FÅR SYRE.

DU OCH DEN SOCIALA ARBETSMILJÖN

som till exempel stress och sömnproblem. Det kan även innebära högre risk för hjärt­ och kärlsjukdomar.

Att inte få tillräckligt med vila och inte kunna återhämta sig är en stor risk för de som jobbar skift eller på natten. Det kan innebära stora arbetsmiljörisker.

Här är några tips att tänka på för dig som vill satsa på ett arbete med nattskift:

• Ät en lätt måltid under natten när du jobbar och en lätt frukost när du slutat ditt nattpass.

• Se till att vila ordentligt och att återhämta dig mellan arbetspassen. Fyll inte dagarna med aktiviteter.

• Planera din sömn så att du får djupsömn. Det är viktigt för din kropp och din hjärna att du sover djupt och inte bara slumrar. Ta en ”tupplur” före nattpasset.

LÄS MER OM ARBETSTIDER

I Maskinentreprenörernas handbok under Arbets-, kör- och vilotider i kapitel 4.8.

LÄS MER OM NATTARBETE www.prevent.se/ – sök på nattarbete.

Personalrum

På alla arbetsplatser ska det finnas personalutrymmen. Du ska kunna byta om och torka dina arbetskläder i ett utrymme. Tvätt­ och duschrum behövs också liksom toaletter. Det behöver finnas rum där du och dina kollegor kan sitta och äta. Ett vilrum ska också finnas.

På företag med ungefär 20 till 50 anställda krävs vanligtvis särskilda utrymmen för de olika ändamålen. På arbetsplatser som är mindre, går det ofta att använda samma utrymme för flera olika ändamål. En viloplats kan till exempel ordnas i omklädningsrum eller i något annat lämpligt utrymme. På arbetsplatser med fler än 50 anställda kan det behövas ett särskilt vilorum.

Vad gäller toaletter brukar en toalett för varje påbörjat 15­antal anställda vara normalt.

På tillfälliga arbetsplatser, som till exempel byggarbetsplatser, gäller särskilda överenskommelser via kollektivavtal. I bygg­ och anläggningsbranschen är det vanligt att personalutrymmena är i särskilt inredda bodar eller vagnar.

Även i bodar ska du kunna äta i ett särskilt matrum eller matutrymme. Där ska det finnas ett matbord med sittplatser med ryggstöd. Det ska finnas plats för alla som äter samtidigt. Kylskåp och någon anordning så att du kan värma din mat ska också finnas.

På en tillfällig arbetsplats kan kylskåp, spis och uppvärmningsanordningar drivas med gasol. Belysning, fläktar med mera kan drivas av ett eller flera 12­voltsbatterier eller mobilt elverk.

En vattentank, som står frostfritt, behövs så att du kan tvätta dig. Det ska finnas tillgång till toalett med tvättplats. Om det inte går att ansluta toaletten till vatten och avlopp så kan en modern torrklosett vara tillräcklig.

Om det är möjligt bör det finnas skilda toaletter för män och kvinnor, men detta är inget krav. På varje arbetsställe ska det finnas – eller lätt kunna ordnas – utrymme där man kan vila en stund om någon plötsligt blir sjuk.

Det ska finnas skilda omklädningsrum för män och kvinnor om de används samtidigt. Om det i arbetsgänget endast finns en person som är man eller kvinna går det bra att lösa omklädning för den personen i annat avskilt utrymme som fungerar för ändamålet. ◊

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• DET SKA FINNAS PLATS I PERSONALRUM FÖR ALLA SOM ARBETAR PÅ ARBETSPLATSEN.

• PERSONALRUMMET ELLER BYGGBODEN ÄR DITT HEM PÅ JOBBET.

• HÅLL DET RENT OCH SNYGGT FÖR DIN EGEN OCH ARBETSKAMRATERNAS TRIVSEL.

LÄS MER OM PERSONALUTRYMMEN www.prevent.se/ – sök på personalutrymme.

LÄS MER OM PERSONALUTRYMMEN PÅ TILLFÄLLIGA ARBETSPLATSER www.byggnads.se – sök på personalutrymmen tillfälliga arbetsplatser.

illustration : christina andersson

DU OCH DIN KROPP – ÄR DITT ANSVAR

KAPITEL 4

DU & DIN KROPP

– är ditt ansvar

Din livsstil betyder mycket för om du är frisk och mår bra – det vet du säkert. De flesta av oss vet nog att vi behöver motionera regelbundet, ha bra kostvanor, minska på rökningen, inte dricka alkohol för ofta, inte använda droger, stressa mindre och få balans i våra liv för att må bättre och öka chansen att leva längre.

trots allt vi vet är det fortfarande alldeles för många som rör sig för lite och hellre är soffpotatisar än tar en promenad. Vi äter alldeles för onyttigt eller för mycket eller för lite. Vi stressar och klarar inte att låta bli att röka. Vi dricker för mycket alkohol eller använder droger.

Men det lönar sig i längden att se till att skaffa sig bättre vanor. Flera sjukdomar som hjärtinfarkt, högt blodtryck, stroke, vissa former av cancer, åldersdiabetes och övervikt beror på våra levnadsvanor. Sköt om dig och få ett friskare och längre liv kort sagt.

En människokropp är en fantastisk konstruktion. Det är den mest avancerade konstruktionen som finns. Är du hungrig så kurrar magen, och när du är trött så gäspar du. Om du har sprungit så svettas du och blir du rädd så slår hjärtat snabbare. Kroppen visar på olika sätt hur vi mår och vad vi behöver. När kroppen behöver något försöker den tala om det. Lär dig att lyssna på din kropp och din kropps signaler.

Du har ansvar för att ta hand om din kropp så att du mår så bra som möjligt hela livet. Det finns några grundregler som du behöver följa för att din kropp ska fungera bra:

• Du måste ge din kropp energi.

• Du måste röra på dig och variera dina rörelser.

• Du måste vila när kroppen har arbetat hårt.

• Du måste ha möjlighet att läka kroppen om du blir sjuk eller skadar dig.

Åldrandet

Att bli äldre är en naturlig del av våra liv. Under hela ditt liv förändras din kropp. Den går igenom olika faser i utvecklingen. Vid 35­årsåldern är vi oftast på toppen av vår fysiska arbetsförmåga. När vi blir äldre avtar muskelstyrkan.

I stället har vi fått värdefull kunskap, erfarenhet och rutin. Det är sådant som brukar fortsätta att utvecklas och växa med åren. Det är helt naturligt att den fysiska arbetsförmågan minskar med åldern, men att träna kropp och muskler är viktigt hela livet igenom.

I det här kapitlet går vi igenom hur viktigt det är att du rör på dig, att du äter rätt, att du ser bra och hör bra och att du sover gott. Friskvård är också viktigt, liksom att du känner till riskerna med olika droger och vad som händer om du använder dem. ◊

KAPITEL 4

DU OCH DIN KROPP – ÄR DITT ANSVAR

RÖR PÅ DIG

För ungefär 200 000 år sedan dök de första moderna människorna, homo sapiens, upp någonstans i Afrika. Några av dem blev förfäder till alla människor som lever på jorden idag.

din kropp oCh din hjärna är alltså en mycket gammal konstruktion. Din kropp är skapad för att röra på sig. Det gör den hela tiden, även när du sover. Kroppen behöver röra på sig för att hålla sig frisk.

Från början var människans huvudsysselsättning att jaga och samla. De vandrade i flera timmar varje dag för att hitta ätbara växter och för att jaga. Det finns människor på olika håll i världen som än i dag lever som jägare och samlare. De går ofta mellan 9 och 14 kilometer per dag. Det motsvarar 12 000 till 18 000 steg. Ett vanligt råd i dag är att vi ska försöka gå minst 10 000 steg per dag. Men många går inte mer än kanske 5 000 steg. Hur mycket rör du på dig?

När du rör dig kommer ditt system i gång, som en motor. Det händer mycket i kroppen som gör att du känner dig piggare och starkare och ditt minne blir bättre. Du orkar mer på jobbet och på fritiden. Dessutom sover du bättre. När du rör på dig ökar blodcirkulationen och cellerna kan ta upp mer syre. När blodet cirkulerar i kroppen transporterar det bort slaggprodukter som annars stannar kvar och kan göra att du får ont eller blir sjuk. Ont i ryggen, nacke, axlar, leder med mera beror ofta på att arbetsställningen är dålig och att vi rör på oss alldeles för lite.

Rör på dig en halvtimme om dagen

Du behöver röra på dig för att få bra kondition och starka muskler. Rör på dig minst 30 minuter varje dag. Halvtimmen behöver inte vara vid ett och samma tillfälle. En kvart två gånger varje dag eller flera fem­minuters­pass fungerar lika bra. Kom ihåg att varje steg räknas. Se till att du blir lite varm, att pulsen och andningen ökar lite.

Detta kan du göra

Här är några exempel på vad du kan göra för att röra dig två och en halv timme i veckan:

• Du kan gå en rask promenad 30 minuter fem dagar i veckan.

• Du kan löpträna 20 till 30 minuter tre dagar i veckan.

• Du kan kombinera de två första punkterna.

• Du kan som maskinförare hjälpa till att utföra arbete utanför maskinen och på så sätt röra dig mer under arbetsdagen.

Musklerna vill ha sitt Musklerna i kroppen behöver få träning också. Två till tre gånger i veckan är det bra att träna styrkan i musklerna. Gå i trappor – det är bra både för konditionen och muskelstyrkan i benen. Se till att du blir varm, får upp pulsen och andningen – då gör dina rörelser mest nytta.

Hjärnan vill också att du rör på dig

Din hjärna påverkas positivt när du rör på dig. Om du börjar träna regelbundet ökar hjärnans arbetsförmåga. När du rör på dig och får upp pulsen händer bland annat följande:

• Du känner dig gladare direkt. Det beror på att vissa ämnen frigörs i hjärnan som minskar risken för att du blir deprimerad. De ämnena kallas signalsubstanser, till exempel dopamin och serotonin.

• Du får bättre minne.

• Du lär dig nya saker lättare.

• Du löser problem lättare.

• Du får lättare att koncentrera dig.

• Du kan känna dig nöjdare och piggare. Det beror på att endorfiner frigörs i hjärnan. Endorfiner är ett hormon som ibland kallas kroppens eget morfin.

• Du upplever att du har mindre ont. Muskelcellerna börjar producera proteiner som sprids med blodet. Proteinerna är smärtstillande, piggar upp och motverkar stress och depression.

Minska risken för sjukdomar

När du rör på dig regelbundet minskar risken för att bli sjuk i till exempel några av de här sjukdomarna:

Rör på dig minst 30 minuter varje dag. Se till att du blir lite varm, att pulsen och andningen ökar lite.

• Hjärt­kärlsjukdomar, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.

• Metabola sjukdomar, till exempel diabetes typ 2 och fetma. Metabola sjukdomar är ett samlingsnamn för rubbningar i människokroppens processer för att bryta ner näringsämnen och läkemedel.

• Cancer, till exempel tjocktarmscancer och bröstcancer.

• Fall och benbrott, till exempel höftfraktur.

• Psykisk ohälsa, till exempel demens och depression.

• Att dö i förtid, oavsett orsak.

Arbetsskada

Om du råkar ut för en olycka eller blir sjuk på grund av jobbet räknas det som en arbetsskada. Olyckor som händer på väg till och från jobbet eller om du blir smittad av någon sjukdom på jobbet kan också vara arbetsskador. Det är viktigt att hela tiden göra riskbedömningar på arbetsplatsen för att minska risken för skador och sjukdom. Riskbedömning ingår i SAM, Systematiskt arbetsmiljöarbete, som du kan läsa om i kapitel 2.

Tunga lyft och fallolyckor orsakar de vanligaste arbetsplatsolyckorna. Den vanligaste arbetssjukdomen är muskel­ och ledbesvär som beror på fysisk belastning. Psykiska besvär är den näst vanligaste arbetssjukdomen. Anledningen till psykiska besvär är ofta sociala faktorer i arbetsmiljön och hur arbetet är organiserat.

Sök vård även om din skada kan verka vara en bagatell. Det kan annars stå dig dyrt senare i livet. Du ska ju orka jobba tills du är 65 eller kanske 70 år och sen ska du förhoppningsvis vara en pigg pensionär i ett antal år.

Om du skadar dig eller blir sjuk på grund av jobbet ska du även tala om det för din arbetsgivare. ◊

LÄS MER OM ATT RÖRELSE ÄR LIVSVIKTIGT www.1177.se – sök på rörelse är livsviktigt.

LÄS MER OM ARBETSSKADOR www.prevent.se/ – sök på arbetsskada.

HÄR KAN DU ANMÄLA ARBETSSKADA www.anmalarbetsskada.se.

• RÖR PÅ DIG MINST 30 MINUTER VARJE DAG.

• VARIERA DITT ARBETE SÅ ATT DU INTE SITTER STILLA HELA ARBETSDAGEN.

• GÅ I TRAPPOR ISTÄLLET FÖR ATT ÅKA HISS.

• OM DU RÖR PÅ DIG MINSKAR RISKEN FÖR ATT DU FÅR SJUKDOMAR.

• GÖR RISKBEDÖMNINGAR FÖR ATT UNDVIKA SKADOR.

• DU SKA ORKA JOBBA TILLS DU GÅR I PENSION. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

KAPITEL 4

DU OCH DIN KROPP – ÄR DITT ANSVAR

ÄT RÄTT

Din kropp och din hjärna behöver energi bland annat för att hjärnan ska fungera och för att musklerna ska orka arbeta. Du behöver även olika näringsämnen för att kroppen ska fungera. Därför mår du bäst om du äter olika sorters mat. Om du äter varierad kost behöver du inte tänka så mycket på vad som är nyttigt eller inte. Men tänk på att varierad kost är inte olika snabbmatsrätter varje dag.

När ska du äta?

Kroppen mår bra av att du äter regelbundet. Ät tre måltider per dag plus ett par små mellanmål. Fördela måltiderna jämt över dagen så mår din kropp bäst och du orkar med jobbet.

Alla har en egen ”mat­ och sovklocka”. Lär dig att läsa av just din. Här är ett exempel på hur du kan tänka när du planerar när du ska äta:

07.00 Frukost

09.00 Mellanmål (till exempel en frukt eller en smörgås på fullkornsbröd och lätt pålägg)

11.00 Lunch

13.30 Mellanmål

17.00 Middag

19.00 Eventuellt ett kvällsmål/mellanmål

Vad ska du äta?

• Ät mycket frukt och grönsaker – gärna ett halvt kilo varje dag. En dagsranson kan vara tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Använd din egen hand som mått på en näve.

• Välj fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.

• Ät fisk och skaldjur minst tre gånger i veckan. Om du inte äter fisk, ät olika nötter och frön samt bön och baljväxter för att få i dig de nyttiga ämnena.

• Använd olja, till exempel rapsolja eller olivolja när du lagar mat. Det är bättre för kroppen än att steka i smör.

Vegetarisk mat

Intresset för att äta vegetarisk mat ökar. Att äta vegetariskt är inte svårt men du behöver veta var näringen finns.

För att du ska få i dig tillräckligt med näring behöver du tänka på att äta till exempel:

• Baljväxter, som bönor, ärter, linser, tofu eller andra sojaprodukter.

• Fullkornsprodukter, till exempel havregryn, korngryn, råris, fullkornsbröd och/eller fullkornspasta.

• Grönsaker och rotfrukter.

• Frukt och bär.

• Lättmjölk och magra mejeriprodukter – eller produkter från växtriket som har berikats med vitaminer. Välj lätta och magra produkter för att inte få i dig för mycket fett.

• Rapsolja och rapsoljebaserade matfetter.

Om du inte äter något från djurriket alls behöver du ha kosttillskott med vitamin B12 och vitamin D eller äta tillräckligt mycket av produkter som är berikade med de vitaminerna. Det kan du behöva även om du äter mjölkprodukter och ägg.

Du orkar vad du äter

Frukost säger man ofta är det viktigaste målet på dagen.

TIPSRUTA:

Vad händer om du ligger kvar i sängen lite extra och hoppar över frukosten?

Du ger inte kroppen det den behöver – och du orkar inte så mycket.

hur långt kan du springa om du äter en limpmacka med matfett plus pålägg? Det beror på…

Limpmackan plus matfettet ger dig 100 kilokalorier som är slut när du sprungit 1 200 meter i 7 km/h.

Om du har gurka på mackan orkar du springa 12 meter till. Med kyckling orkar du springa 900 meter till.

Ål är utrotningshotad och därför inte något du ska äta – men skulle du ändå äta en ålmacka orkar du springa 2 100 meter till.

I boken ”Försök med biologi” av Hasse Persson, Liber förlag, finns tabellen nedan:

Tabell Antal gram Antal kilokalorier Så lång räcker energin om du springer i 7 km/h

RÖR DU DIG MYCKET KAN TALLRIKEN SE UT SÅ HÄR:

Titta i tabellen och se hur långt du kan springa med olika pålägg på mackan.

Och du – hoppa inte över frukosten!

RÖR DU DIG LITE KAN DEN SE UT SÅ HÄR:

DU OCH DIN KROPP – ÄR DITT ANSVAR

KAPITEL

4

Natt- och skiftarbete

Försök att äta vid ungefär samma tid varje dag oavsett om du jobbar förmiddag, dag, kväll eller natt. Det mår din kropp bäst av.

Jobbar du natt? Ät så här:

• Frukost innan du går och sover, mellan klockan 6 och klockan 9.

• Gärna nästa mål mellan klockan 11 och 14 om du är vaken då – men sätt inte väckarklockan.

• Huvudmåltid mellan klockan 17 och 19.

• En måltid före midnatt.

Vad är bra att äta på natten?

Välj gärna varm mat eller dryck. Undvik för tung mat. Ät mindre portioner än på dagen, tänk 1/3 –1/2 av en vanlig portion. Drick mycket – helst vatten.

Mattips för nattarbete:

• Soppa – gärna grönsaks­ eller tomatsoppa.

Lägg i räkor, tonfisk, ägg, skinka eller lite kyckling.

• Gröt – helst fiberrik.

• Ägg – kokt eller som omelett.

• Smörgås – fullkorns­ eller knäckebröd.

Mycket pålägg och lite bröd;

• Pålägg typ makrill­, lax­ eller mager leverpastej, skivat ägg, mager ost + grönsaker eller skivad frukt.

• Färskost, keso + frukt.

• Fil, yoghurt.

• Frukt, bär.

• Kaffe/te med mjölk eller annan varm dryck.

Låt bli på natten (också):

• Snabba kolhydrater i form av socker, vitt mjöl och söta drycker.

• Sötade drycker som läsk, energidryck, nyponsoppa, sötad drickyoghurt, juice och chokladdryck.

• Godis, sylt och marmelad.

På natten är din mage känsligare för fibrer som du kan få gaser i tarmarna av. Så var försiktig med till exempel ärtsoppa, bönor, lök och råkost som vitkål och kålrot.

Hur mycket ska du äta?

Det beror på din egen livsstil. Hur mycket energi du

TALLRIKSMODELL – ICKE-VEGETARIAN

Den första fylls med potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Välj helst fullkornsprodukter. Rör du dig mycket och behöver mer energi? Då kan du göra den här delen större.

Den andra delen fylls med grönsaker och rotfrukter. Rör du dig inte så mycket och behöver därför mindre energi? Låt grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken.

Den tredje, lite mindre delen, fylls med kött, fisk, ägg och baljväxter, som bönor, linser och ärter.

TALLRIKSMODELL – VEGETARIAN

Den första fylls med potatis, pasta, bröd, eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Välj helst fullkornsprodukter. Rör du dig mycket och behöver mer energi? Då kan du göra den här delen större.

Den andra delen fylls med grönsaker och rotfrukter. Rör du dig inte så mycket och behöver därför mindre energi? Låt grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken.

Den tredje, lite mindre delen, fylls med baljväxter som bönor, linser och ärter samt sojaprodukter, quorn eller ägg.

Snabbt

trött

av snabbmat

Kan du inte lika gärna hoppa över frukosten och stoppa i dig extra mycket snabbmat på lunchen?

– Nej!

Pizza, hamburgare med pommes frites, kebab, falafel eller varför inte bara en korv med bröd? Jättegott eller hur? Inte alls bra varje dag – för snabbmat innehåller inte bara gott – utan också:

• Transfetter = risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar.

• Mycket salt = kan ge dig högt blodtryck, njursten och magcancer.

• Mycket socker = kan öka risken för hål i tänderna.

• Väldigt lite fibrer = du blir snabbt hungrig igen. Det kan göra att du äter mer och blir överviktig.

Snabbmat ökar risken för att du:

• Blir deprimerad

• Får diabetes typ 2

• Får hjärt- och kärlsjukdomar

• Får akne

behöver beror bland annat på hur stor kropp du har och hur mycket du rör på dig. Om du rör dig mycket kan du äta mer potatis eller pasta. Om du inte rör dig så mycket kan du äta mer grönsaker.

När det gäller hur mycket du ska äta vid de olika måltiderna under dagen kan du tänka så här:

• Frukost – 25 % av det du äter under en dag.

• Lunch – 30 %

• Middag – 30 %

• Resterande – 15 % fördelas på mellanmålen.

TIPSRUTA:

Ta hjälp av tallriksmodellen för att se hur mycket du ska äta av olika saker för att få en bra balans i måltiden.

Tallriksmodellen består av tre delar och går precis lika bra att använda om du är vegetarian. ◊

LÄS MER OM MATVANOR OCH HÄLSA www.livsmedelsverket.se – sök på råd om bra mat.

LÄS MER OM VEGETARISK KOST www.livsmedelsverket.se – sök på vegetarisk mat för vuxna.

• DIN KROPP BEHÖVER ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN FÖR ATT FUNGERA.

• RÄTT KOST GÖR ATT DIN HJÄRNA FUNGERAR OCH ATT MUSKLERNA ORKAR ARBETA.

• ÄT REGELBUNDET OCH FÖRDELA MÅLTIDERNA JÄMT UNDER DAGEN.

• ÄT MYCKET FRUKT OCH GRÖNSAKER OCH VÄLJ FULLKORNSPRODUKTER.

• ANPASSA VAD OCH HUR MYCKET DU ÄTER TILL DIN LIVSSTIL.

• DU KAN BEHÖVA KOSTTILLSKOTT AV VITAMINER BEROENDE PÅ DINA KOSTVANOR. VIKTIGT

KAPITEL 4 DU OCH DIN KROPP – ÄR DITT ANSVAR

SE & HÖR

Att se bra är viktigt för att kunna jobba säkert.

Ljuset där du jobbar behöver också vara bra.

Ser du bra?

Synen förändras och blir sämre ju äldre du blir. Synproblem som beror på ålder kan börja redan i 40­årsåldern. En äldre person behöver mer ljus än en yngre.

Även mörkerseendet blir sämre med åren. När det är skymning märker du särskilt väl när din syn börjar bli sämre. Kontrollera synen hos en optiker om du börjar se sämre än tidigare.

När du kör med ett fordon i 90 km/h så förflyttar du dig cirka 25 meter/sekund. Om det är mörker och du har halvljus på bilen, ser du en mörkklädd person först på 25 meters avstånd. Det betyder att du inte ens hinner reagera förrän du kört på personen.

Om du arbetar i områden där det finns passerande fordonstrafik är det viktigt att du själv tänker på att synas ordentligt. Använd rena varselkläder och se till att det finns korrekta varningsskyltar och vägledning för trafikanterna.

Utan bra belysning går det inte att uppfatta vår omgivning på ett riktigt sätt. Dålig belysning kan ofta ge huvudvärk och besvär med ögonen. Felaktig belysning kan även öka riskerna för olycksfall och belastningsskador.

Arbetsbelysning från maskiner kan blända de som arbetar i närheten av maskinen och det kan innebära en risk för dem. Se därför till att du inte har arbetsbelysningen påslagen i onödan eller att den lyser i olika riktningar. Ha bara arbetsbelysningen påslagen när den behövs och endast i den riktning som behövs.

Tycker du att belysningen är dålig där du jobbar? Ta upp det med din arbetsgivare. Ni har ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön.

Hör du bra?

Det är också viktigt att höra bra för att kunna jobba säkert. Att höra sämre kan vara tillfälligt eller permanent. Den vanligaste orsaken till att man hör sämre är att kroppen blir äldre, åldras. Hörseln kan också bli

Bilderna nedan visar hur mörkerseendet kan vara i olika åldrar

Använd hörselskydd hela tiden du är i bullrig miljö – det är det enda som skyddar din hörsel till 100 procent.

person först när hon eller han är 25 meter bort.

sämre på grund av sjukdomar eller skador, buller eller ärftliga förändringar. Du kan gradvis börja höra sämre eller plötsligt och det kan drabba ena eller båda öronen. Om du har bekymmer med din hörsel bör du göra en hörselundersökning.

Var rädd om din hörsel – använd hörselskydd som sitter bra. Du kan använda proppar om de sitter bra eller skyddskåpor. Använd hörselskydd hela tiden du är i bullrig miljö – det är det enda som skyddar din hörsel till 100 procent. ◊

LÄS MER OM HUR BULLER KAN PÅVERKA DIN KROPP i kapitel 5 – Du och vibrationer, buller och ergonomi.

LÄS MER OM HÖRSELSKYDD i kapitel 6 – Du och personlig skyddsutrustning.

Kontrollera synen hos en optiker en gång om året.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ: foto : dan coleman

• BRA OCH RÄTT LJUS ÄR VIKTIGT FÖR ATT KUNNA JOBBA SÄKERT.

• SE TILL ATT DU SJÄLV SYNS BRA OM DU ARBETAR NÄRA FORDONSTRAFIK.

• ARBETSBELYSNING FRÅN MASKINEN KAN BLÄNDA ANDRA SOM ARBETAR.

• SYN OCH HÖRSEL FÖRÄNDRAS OCH BLIR SÄMRE MED ÅLDERN.

• KONTROLLERA SYNEN OM DU BÖRJAR SE SÄMRE.

• GÖR EN HÖRSELUNDERSÖKNING OM DU BÖRJAR HÖRA SÄMRE.

När du kör i mörker och har halvljus på bilen ser du en mörkklädd

Du kan också använda proppar för att skydda din hörsel, om de sitter bra.

KAPITEL 4

DU OCH DIN KROPP – ÄR DITT ANSVAR

SOV GOTT

När du sover lagras det du har lärt dig i hjärnan och du klarar lättare av att jobba. Du behöver sova för att din kropp och din hjärna ska kunna vila upp sig och bearbeta minnen och intryck. Att sova är också viktigt för att hålla dig frisk.

en vuxen behöver sova mellan sex och nio timmar per dygn. En tonåring brukar behöva sova åtta och en halv till nio timmar per dygn. Hur mycket man behöver sova varierar från person till person. Om du känner att du är pigg och fungerar bra på dagarna sover du tillräckligt.

Det är viktigt att sova tillräckligt – om du är trött när du kör i trafiken eller jobbar med maskiner minskar din uppmärksamhet och koncentrationen blir sämre. Det kan vara lika farligt som att vara alkoholpåverkad eller påverkad av droger eller mediciner.

Du som jobbar skift eller på natten behöver ha bra rutiner för att få tillräckligt med sömn. Får du inte det kan du pröva att sova en liten stund innan du börjar arbeta.

Tips för att sova bra:

• Gå och lägg dig samma tid varje kväll och gå upp samma tid på morgnarna.

• Ha mörkt och svalt i sovrummet, mellan 14 och 18 grader är bra.

• Se till att det är tyst, använd öronproppar om du behöver.

• Rör på dig, promenera eller motionera – men motionera inte för hårt senare än tre timmar innan du lägger dig. Det tar nämligen en stund för kroppen att varva ner.

• Var utomhus i dagsljus.

Undvik – om du vill sova bra:

• Använd inte mobil, platta eller dator för nära den tid då du går och lägger dig. Ljuset från dem gör att din hjärna får för mycket ljus och inte ställer in sig på att sova.

• Kaffe och andra drycker som innehåller koffein gör att du sover sämre.

• Alkohol och tobak gör att du sover sämre. ◊

• EN VUXEN PERSON BEHÖVER SOVA SEX TILL NIO TIMMAR PER DYGN.

• TILLRÄCKLIG SÖMN ÄR VIKTIGT FÖR ATT HÅLLA DIG FRISK.

• TRÖTTHET MINSKAR DIN UPPMÄRKSAMHET OCH KONCENTRATION.

• HITTA BRA RUTINER SOM HJÄLPER DIG TILL EN GOD SÖMN.

• SKIFT- ELLER NATTARBETE KAN KRÄVA SPECIELLA RUTINER.

• SÖK HJÄLP OM DU REGELBUNDET HAR SÖMNSVÅRIGHETER.

LÄS MER OM SÖMNSVÅRIGHETER www.1177.se – sök på sömnsvårigheter.

KAPITEL 4

DU OCH DIN KROPP – ÄR DITT ANSVAR

FRISKVÅRD, ALKOHOL & DROGER

Friskvård är till för att du ska må bättre och undvika sjukdomar. Din arbetsgivare kan ge dig bidrag så att du kan motionera och träna, få massage, kostråd och friskvård. Det får arbetsgivaren göra skatteavdrag för. Det är även vanligt att arbetsgivaren erbjuder rökavvänjning, gratis frukt och fria läkarbesök. En del arbetsgivare erbjuder också möjlighet till friskvård på arbetstid.

FRISKVÅRD

Företaget tjänar på att ge sin personal friskvård genom att sjukskrivningarna minskar.

Dessutom får medarbetarna bättre minne, kan koncentrera sig bättre och blir mer stresståliga. Det är också så att den som motionerar återhämtar sig bättre från stress. Det finns även forskning som visar att träning gör att vi blir effektivare på jobbet.

Här är exempel på motion som du kan få bidrag för: gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton eller squash, lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll, bandy samt även golf och ridning. Även en del friskvårdsaktiviteter kan du få bidrag för – till exempel tai chi, qi gong, kostrådgivning, massage och information om stresshantering.

Vart vänder jag mig?

Om du undrar över friskvårdsarbetet på din arbetsplats kan du kontakta din närmaste chef. För att ta itu med din egen hälsa kan du vända dig till företagshälsovården, din vårdcentral eller till någon av alla de tränings­ och hälsoorganisationer som finns.

LÄS MER OM BIDRAG TILL FRISKVÅRD www.skatteverket.se – sök på friskvård.

Olika droger

Alkohol, tobak, narkotika och dopning är olika sorter droger. Droger är giftiga och kan göra dig påverkad på olika sätt. Du kan bli beroende om du använder dem. Ofta menar man narkotika när ordet droger används. Många former av narkotika är olagliga att använda, tillverka eller sälja. En del former av narkotika kan vara lagliga, men ändå skadliga om du använder dem på fel sätt. Det kan till exempel vara vissa läkemedel eller preparat som du kan handla på nätet.

Säkerhetsrisker

Att använda alkohol och andra droger kan orsaka säkerhetsrisker både för dig själv och dina kollegor.

Därför hör alkohol och droger definitivt inte hemma på en arbetsplats.

Om du är påverkad av alkohol, narkotika eller andra droger på arbetstid skickas du hem. Den som är påverkad på jobbet vid flera tillfällen kan få varningar av arbetsgivaren och till slut kan du bli avskedad.

Alkohol gör att du blir sämre på att bedöma risker. Även din syn och hörsel blir sämre. Dessa effekter finns kvar i kroppen under lång tid. Det gör att det kan vara olämpligt för dig att jobba dagen efter att du druckit alkohol också.

LÄS MER OM TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER www.umo.se – sök på tobak, alkohol, droger.

LÄS MER OM BEROENDE OCH SKADLIGT BRUK www.1177.se – sök på beroende och skadligt bruk.

DU OCH DIN KROPP – ÄR DITT ANSVAR

KAPITEL 4

ALKOHOL

Vem som helst kan bli alkoholist. Alkoholism är en av de allra största folkhälsosjukdomarna i Sverige. Hur mycket alkohol du kan dricka innan du riskerar att bli alkoholist går inte att säga. Det är olika från en person till en annan. Ungdomar under 18 år ska inte dricka alkohol alls, eftersom viktiga organ i kroppen fortfarande håller på att utvecklas.

Alkohol finns i drycker som öl, vin, cider, alkoläsk och sprit. Många personer dricker alkohol för att de tycker att det är gott, för att ha roligt eller för att slappna av. En del personer dricker alkohol för att ta bort jobbiga känslor.

Men alkohol kan också skada kroppen, och du kan få problem om du dricker mycket eller ofta. Behöver du hjälp med att stressa av? Lär mer här i boken under rubriken Stress i kapitel 3.

Det här händer i kroppen

• Hjärnan och nervsystemet påverkas på flera sätt när du dricker alkohol:

• Du kan få sämre omdöme och reaktionsförmåga.

• Du får sämre balans och svårare att minnas.

• Du får svårare att förstå vad som händer omkring dig.

• Hämningar kan släppa.

• Hjärnans belöningssystem sätts igång, så att du lättare kan känna positiva känslor.

• Du kan må sämre när du dricker mer.

• Oro och ångest kan dämpas.

• Du kan må illa och bli trött.

• Du kan kräkas eller bli medvetslös, om du dricker för mycket.

Det här kan hända…

Du kan bli beroende, alltså alkoholist. Om du dricker mycket eller ofta kan du få psykiska symtom. Du kan till exempel bli deprimerad, orolig och få ångest eller sömnsvårigheter.

Du kan få olika skador och sjukdomar av att dricka mycket alkohol eller ofta. Till exempel allvarliga sjukdomar i magen, levern eller hjärtat. Du kan få högt blodtryck och det kan i sin tur leda till hjärnblödning. Muskler och leder kan skadas och det finns risk för att ditt skelett blir svagare så att du lättare bryter ben.

Kvinnor får lättare skador av alkohol än män, och det

gäller framför allt skador på levern. Om du är med barn och dricker alkohol, kan det skada barnet i magen. Det bästa är att inte dricka alls när du är gravid.

LÄS MER OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER www.prevent.se – sök på alkohol och andra droger.

NARKOTIKA OCH DROGER

Det är många skillnader mellan alkohol och droger. Droger är olagligt att använda, sälja och inneha. Du kan till exempel få en månads fängelse även för mindre narkotikabrott.

En drog är något som är skadligt att använda och som du kan bli beroende av. Det är vanligt att få problem i livet, om du använder droger.

Det finns olika sorters droger. Det kan till exempel vara tabletter, pulver, något du röker, något du dricker eller får i dig genom sprutor. Några exempel är cannabis, amfetamin, heroin, ecstasy och khat. Vissa mediciner räknas som droger, till exempel starka smärtstillande tabletter.

Droger kallas narkotika

• Det är olagligt att inneha, använda, köpa och sälja vissa droger. Det är också olagligt att tillverka, ge bort eller hjälpa andra att köpa eller sälja såna droger.

• Det finns mediciner som räknas som narkotika. Dem får du bara använda om du har fått dem utskrivna från en läkare. Annars är det olagligt.

• Brott med droger kan ge böter eller fängelse, eller så kan du få hjälp från socialtjänsten. Det beror på hur gammal du är och vad du har gjort. Det är strängare straff om du har smugglat eller sålt droger, och om det handlar om mycket droger.

• Narkotikabrott kan också göra att du inte får övningsköra, eller att du blir av med körkortet.

Det här händer i kroppen

Olika droger påverkar dig på olika sätt. Vissa droger kan göra att du känner dig lugn och trött, och glömmer omvärlden. Du får sämre minne och svårare att tänka, om du använder drogerna ofta.

Andra sorters droger gör att du en stund känner dig pigg, lycklig eller får bättre självförtroende. Du kan också få ont i huvudet, feber, känna att hjärtat slår snabbare eller få svårt att andas.

Det här kan hända….

Du kan bli beroende av droger. Det betyder att kroppen har vant sig vid att vara påverkad av droger. Då känns det mycket jobbigt att inte få droger. Det är svårt att sluta, även om du kanske vill.

Du kan bli irriterad, börja svettas, må illa, få hjärtklappning eller kramp när du slutar med en drog. Du kan också få ångest. Vissa droger blir du snabbt beroende av. Det är större risk att bli beroende när du är ung.

Droger kan skada kroppen på olika sätt. Hjärnan, andningen och hjärtat kan till exempel påverkas.

Kroppen slits ut fort, du ser ofräsch ut och riskerar att skada dig själv när du är påtänd och inte har riktig koll på läget.

Du kan inte droga lite lagom Många tar steget från alkohol till cannabis, kokain eller andra droger. Kanske du självmedicinerar mot ångest eller laddar innan du går på klubb. Men det går inte att droga lite lagom. Du fastnar i ett bero ende och riskerar att råka riktigt illa ut. Droger påverkar hela dig. Och din omgivning.

Tecken på att du har problem med droger

• Dina känslor förändras. Du kanske blir irriterad, ledsen eller rädd oftare än förut.

• Du får svårt att koncentrera dig, och glömmer saker som har hänt.

• Något förändras i kroppen, till exempel att du får svårt att sova, eller blir mer eller mindre hungrig än vanligt.

• Du behöver mer droger än tidigare för att bli påverkad.

• Du behöver droger igen, när effekten är slut.

• Du använder droger oftare än du hade tänkt.

• Det går sämre för dig i skolan, på jobbet eller med andra saker som är viktiga för dig.

• Din relation till familjen, kompisar eller andra personer förändras.

• Du får problem med pengar.

• Du gör saker när du är påverkad som du ångrar efteråt.

Det går att sluta använda droger

Använder du droger? Du kan få hjälp att sluta använda droger, längre fram hittar du en samling länkar och tips till ställen där du ka få hjälp.

Sjukvården och socialtjänsten anmäler inte till polisen, om du söker hjälp för problem med droger.

TOBAK

Tobak finns i cigaretter, snus, cigarrer, cigariller, tobakscigaretter innehåller ofta nikotin. Nikotin är ett gift som finns i tobak. Det är ett starkt gift som snabbt påverkar din hjärna så att du blir beroende av det och det gör att du känner ett

Det finns mer än 8 000 skadliga ämnen i cigarettrök. Omkring 60 av ämnena kan orsaka cancer. Dessa ämnen komin i ditt blod när du drar ner cigarettröken i lungorna när du drar ett halsbloss. Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år.

Om du röker kan det även minska möjligheten att få barn.

Lungorna får svårare att ta upp syre från luften du andas in. De röda blodkropparna blir sämre på att transportera syre ut i kroppen, och nikotinet får hjärtat att slå snabbare. Din puls och ditt blodtryck ökar, dina blodkärl drar ihop sig. De här sakerna gör bland annat att rökare får sämre kondition. Den som röker drar ner flera giftiga ämnen, till exempel tjära och

KAPITEL 4

DU OCH DIN KROPP – ÄR DITT ANSVAR

Du kan märka några saker i kroppen ganska kort tid efter att du har börjat röka.

• Dina tänder blir gulare.

• Du hostar mer.

• Du får fler finnar.

• Du får sämre kondition.

• Du får ont i halsen eller blir ofta sjuk.

• Du får sämre sexuell förmåga även om du har sexlust.

Passiv rökning

Att vara nära personer som röker är också skadligt. Du får i dig giftiga ämnen om du är i närheten av personer som röker, till exempel i samma rum. Det heter passiv rökning. Det kan ge skador och sjukdomar, precis som att röka själv.

Det här kan hända….

Om du röker ökar risken för att få många sjukdomar. Rökning är bland annat den främsta riskfaktorn för följande sjukdomar:

• Lungsjukdomar – till exempel astma, lunginflammation, KOL och lungemfysem.

• Hjärt­ och kärlsjukdomar – till exempel kärlkramp i benen, åderförfettning, stroke och hjärtinfarkt.

• Cancer – till exempel i lungorna, urinblåsan, matstrupen, bukspottkörteln och tarmen.

• Andra sjukdomar – till exempel reumatism, diabetes typ 2 och benskörhet.

DOPNING

Med dopning menar man att använda hormoner eller andra läkemedel för att snabbt få större muskler. Dopning är både farligt och olagligt.

Tidigare användes dopning framför allt av fuskande idrottare. Numera är det vanligt att även de som inte idrottar dopar sig.

Det finns flera olika dopningspreparat. Det vanligaste är anabola steroider. Det heter egentligen anabola androgena steroider, AAS. Alla som tar AAS får biverkningar förr eller senare.

Det finns många olika sorters anabola steroider, som ser olika ut och har olika namn. En del är tabletter, andra tas med spruta.

Om du använder anabola steroider kan du må väldigt dåligt och du kan aldrig veta i förväg vad som kommer

att hända. Det går heller inte att veta vilka biverkningar som just du kan få. Det har hänt att personer som dopat sig har slagit kompisar, tränare, den de är ihop med eller någon person som bara råkat gå förbi.

Risken för att bli aggressiv och våldsam är ännu större om du dricker alkohol och tar andra droger samtidigt som du använder dopningspreparat.

Det är olagligt att använda, inneha, köpa, sälja, ge bort, tillverka eller ta in anabola steroider i landet. Det är bara lagligt om en läkare har skrivit ut det som medicin. Annars kan det kan leda till böter eller fängelse. Det kan också hända att du blir av med körkortet.

Det här händer i kroppen

Det kan hända saker med dig och din kropp om du använder dopningspreparat. Förutom att du kan bli starkare och få större muskler om du styrketränar, kan du få mer energi och känna att du får bättre självförtroende. Men det finns biverkningar. Undersökningar visar att personer som missbrukar AAS riskerar att dö i förtid.

Det här kan hända

• Acne, finnar, på rygg, skuldror och bröst

– på grund av fetare hud.

• Hudbristningar – på grund av att musklerna växer för fort.

• Rynkig och förtjockad hud.

• Förstorade bröstkörtlar om du har en killkropp.

• Mer hår i ansiktet, på kroppen och mörkare röst, oavsett om du har en tjejkropp eller killkropp. Det kan stanna kvar även när du slutat med dopningen.

• Håravfall.

• Testiklarna krymper – en förändring som inte alltid försvinner när du slutar med missbruket.

• Förändrad sexlust – många upplever en starkare sexlust när de börjar med AAS. Men efter ett tag minskar sexlusten och kan till och med försvinna helt.

• Stora förändringar i humör och självförtroende.

• Aggressivitet och depression.

• Förstorat hjärta.

• Levern påverkas och kan i svåra fall leda till gulsot.

• Högt blodtryck på grund av att vatten samlas i kroppen som svullnar – särskilt i ansiktet.

• Ökad risk för åderförkalkning.

Kvinnor drabbas av liknande bieffekter som män.

Men risken är högre för kvinnor. En del biverkningar ger också maskulina drag och de försvinner inte automatiskt när du slutar med dopning.

Exempel på biverkningar för kvinnor:

• Oregelbunden mens eller att den slutar helt.

• Förstorad klitoris.

• Större struphuvud.

• Skäggväxt.

• Högt hårfäste.

• Brösten tillbakabildas.

• Mer hår på kroppen.

• Mörkare röst.

En del biverkningar kan komma långt efter att du har slutat använda dopningspreparatet.

KOSTTILLSKOTT

Vitaminer och mineraler i koncentrerad form kallas kosttillskott. Kosttillskott är tänkta att komplettera den vanliga maten och säljs i form av kapslar, tabletter, pulver, ampuller med vätska, droppflaskor eller liknande.

För de allra flesta räcker det med vanlig mat för att få i sig det kroppen behöver. Ibland behövs ett kosttillskott av ett vitamin eller mineral för att komplettera kosten, till exempel vitamin B12 och vitamin D om du äter vegetariskt.

Men att äta kosttillskott är inte alltid nyttigt. Tvärtom kan det vara onödigt eller till och med farligt. Kosttillskott är ofta en mycket koncentrerad form av ett ämne, en växt eller något annat. Kosttillskott är inte testade på samma grundliga och vetenskapliga sätt som godkända läkemedel är. Därför kan ingen säkert veta hur de påverkar kroppen och vilka risker som finns med dem.

HÄR KAN DU FÅ HJÄLP!

LÄS MER OM FRISKVÅRD https://www.prevent.se/ – sök på friskvård.

LÄS MER OM TOBAK www.tobaksfakta.se – gå in på fliken om tobaksprodukter.

LÄS MER OM DROGER www.beroendecentrum.se – sök på droger.

LÄS MER OM DOPNING www.beroendecentrum.se – sök på dopning.

LÄS MER OM RÖKNING OCH SNUSNING www.1177.se – sök på rökning och snusning.

LÄS MER OM ALKOHOL- ELLER DROGPROBLEM www.umo.se – sök på ordet drogproblem.

LÄS MER OM KOSTTILLSKOTT www.livsmedelsverket.se – sök på ordet kosttillskott.

Du kan läsa mer på Livsmedelsverkets hemsida om vilka regler som finns för kosttillskott och vilka ämnen som kan finnas i dem. ◊

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• KOLLA OM DITT FÖRETAG ERBJUDER FRISKVÅRDSBIDRAG

• DROGER ÄR GIFT FÖR KROPPEN OCH KAN PÅVERKA DIG NEGATIVT.

• ATT ANVÄNDA DROGER OCH ALKOHOL ÄR EN SÄKERHETSRISK BÅDE FÖR DIG OCH ANDRA.

• DET ÄR OLAGLIGT ATT INNEHA, ANVÄNDA, KÖPA OCH SÄLJA VISSA DROGER.

• DET FINNS MER ÄN 8 000 SKADLIGA ÄMNEN I CIGARETTRÖK.

• BIEFFEKTER AV DOPNING KAN BLI KVAR ÄVEN NÄR DU SLUTAT MED DOPNING.

DU OCH VIBRATIONER, BULLER OCH ERGONOMI

Vibrationer och buller hänger ihop. De är olika sidor av samma mynt. Vibrationer – alltså att något, till exempel en maskin, rör sig – gör att det blir vågor i luften. De vågorna kan bli buller i dina öron och om vibrationerna når din kropp kan de ge dig problem och skador. KAPITEL 5

VIBRATIONER, BULLER OCH ERGONOMI

det går att göra en hel del för att minska vibrationer och buller. Men långt ifrån alla vibrationer och allt buller går att få bort. Men eftersom både vibrationer och buller uppstår på grund av själva arbetet går det inte att få bort helt. Det gäller alltså att du skyddar dig på de sätt som går.

I det här kapitlet går vi igenom vad vibrationer och buller är och vad du som maskinförare ska tänka på för att minska risken för att du får skador. Du får också lära dig hur du ska lyfta för att minska risken för att du får belastningsskador.

Vibrationer

Vibrationer är små eller stora rörelser som din kropp utsätts för. Orsakerna till vibrationerna kan vara många: motorer som skakar, obalans i roterande delar, ojämna underlag som fortplantar vibrationerna från hjul och liknande.

Man skiljer mellan helkroppsvibrationer och handarmvibrationer. Riskerna skiljer sig mellan dessa två sorter av vibrationer. Den som tillverkar en maskin eller arbetsutrustning ska ange värdet för vibrationsnivån i instruktionsboken så att det lätt går att hitta.

Helkroppsvibrationer

Helkroppsvibrationer förekommer när någon står, sitter, eller ligger på̊ ett vibrerande underlag och där exponeringen är sådan att hela kroppen utsätts för vibrationer. Denna typ av vibrationer förekommer i de flesta fordon, till exempel bilar, bussar, lastbilar, tåg, anläggningsmaskiner, snöskotrar och motorcyklar.

När du jobbar som maskinförare tillhör du en yrkesgrupp som utsätts för helkroppsvibrationer. Det kan till exempel vara när du jobbar med grävmaskiner, hjullastare och andra typer av anläggningsmaskiner.

Vibrationer kan öka risken för skador på rygg, nacke och skuldror – så lär dig vad du själv kan göra för att minska risken för att dessa skador ska uppstå. Längre ner i texten får du tips på vad du ska tänka på och saker att göra.

Arbetsmiljöreglerna anger ett gränsvärde (1,1 m/s2) för helkroppsvibrationer som aldrig får överskridas. Utifrån tillverkarens mätningar och information i instruktionsboken kan du se vibrationsnivån på din maskin.

Gränsvärde = Är den högsta vibrationsnivå du får utsättas för under en period på åtta timmar. Om

Du som kör en maskin eller ett fordon kan till exempel tänka på att justera förarstolen, inte köra för fort om marken eller vägen är ojämn.

gränsvärdet överskrids måste arbetsgivaren omedelbart se till att vibrationerna kommer under gränsvärdet.

Det finns också ett insatsvärde (0,5 m/s2) som innebär att man måste vidta åtgärder för att man ska bli mindre exponerad för vibrationerna.

Insatsvärde = Är också en nivå på vibrationer som du utsätts för under en period på åtta timmar. Om vibrationerna når den nivån ska arbetsgivaren genomföra ett åtgärdsprogram för att minska vibrationerna.

m/s2 = meter per sekund i kvadrat. Det är enheten för acceleration. Acceleration är hur fort hastigheten förändras.

Alla anläggningsmaskiner ligger normalt under gränsvärdena för helkroppsvibrationer under en arbetsdag om 8 timmar. Några kan i vissa fall överskrida insatsvärdet.

Här nedan ser du exempel på vibrationsnivåer, för helkroppsvibrationer, för olika typer av fordon/ maskiner:

Fordon/maskin Vibrationsnivå m/s2

Personbil 0,30

Minibuss 0,34

Grävmaskin, bandburen 0,45

Lastbil 0,52

Helikopter 0,56

Grävmaskin, hjulburen 0,57

Dumper 0,69

Snöskoter 0,76

Hjullastare 0,84

Kompaktlastare 0,99

LÄS MER OM OLIKA MASKINERS VIBRATIONSNIVÅER I EN KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING SOM ARBETSMILJÖVERKET GJORT www.av.se – sök på helkroppsvibrationer + hälsorisker.

För att kunna beräkna om en maskin över­ eller underskrider något av gräns­ eller insatsvärdena behöver man förutom vibrationsnivån även ta hänsyn till tidsfaktorn, alltså hur länge man utsätts för vibrationer.

Gräns­ och insatsvärdena beräknas utifrån den effektiva tid som kroppen utsätts för vibrationer under en arbetsdag om 8 timmar. Det innebär att man kan utsättas för högre vibrationsnivåer om man bara exponeras under en kortare del av arbetsdagen.

Helkroppsvibrationer förekommer i olika maskiner och fordon.

Arbetsmiljöverket har tagit fram en metod, den så kallade poängmetoden. Med den kan man enkelt kan ta reda på om vibrationsnivån ligger inom gräns­ och insatsvärdena med hänsyn till hur länge man exponeras. ◊

LÄS MER OM POÄNGMETODEN www.av.se – sök på poängmetoden.

TABELL FÖR ATT UPPSKATTA DAGLIG VIBRATIONSEXPONERING FÖR HELKROPPSVIBRATIONER www.av.se – sök på vibrationsexponering.

KAPITEL 5

DU OCH VIBRATIONER, BULLER OCH ERGONOMI

Information och utbildning

Det är viktigt att minska risken för att du får skador av jobbet. Din arbetsgivaren har ansvar för att du får information om risker på grund av vibrationer och ge dig utbildning om detta.

Arbetsgivare och förare kan göra mycket tillsammans för att göra effekterna av skadliga helkroppsvibrationer så små som möjligt.

Precis som i alla arbetsmiljöfrågor ska arbetsgivare och förare samarbeta för att minska riskerna som finns med helkroppsvibrationer.

LÄS MER OM HELKROPPSVIBRATIONER www.me.se – sök på helkroppsvibrationer.

LÄS MER OM ARBETE OCH HELKROPPSVIBRATIONER www.av.se – sök på helkroppsvibrationer hälsorisk.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

Tre viktiga tips

Det finns framför allt tre saker som du ska tänka på för att se till att maskinens vibrationsnivå är så låg som möjligt:

1. Ställ in förarstolen efter din vikt och längd.

2. Planera underlaget du ska arbeta på. Undvik att köra i gropar och andra ojämnheter. Ta bort stenar och andra hinder som gör att maskinen skakar när den kör över.

3. Använd maskinen på rätt sätt och kör så mjukt och följsamt som möjligt.

Hand-armvibrationer

Hand­armvibrationer kommer från vibrerande verktyg och redskap som till exempel borrmaskiner, markvibratorer, motorkapar och bilningsmaskiner. Men även manöverspakar som joysticken kan öka risken för

vibrationsskador. Därför är det viktigt att du regelbundet tar mikropauser och ser till att röra på dig.

För hand­armvibrationer finns det också gräns­ och insatsvärden som måste följas. Även här kan du använda arbetsmiljöverkets poängmetod med tabell, för att ta reda på aktuella värden för de arbetsutrustningar som du använder.

LÄS MER OM POÄNGMETODEN www.av.se – sök på poängmetoden.

Det här är exempel på problem som du kan råka ut för på grund av hand-armvibrationer:

• Ökad känslighet för köld.

• Sämre känsel i händerna.

• Musklerna i armen blir trötta och värker.

• Muskeltrötthet.

• Domningar och stickningar.

• Skador på blodkärl (vita fingrar).

• Skador på nerver.

• Skador på muskler.

• Skador på leder.

• Skador på skelettet.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• SE TILL ATT MASKINEN HAR LÄMPLIGA HJUL, DÄCK OCH DÄCKSTRYCK.

• KÖR MED RÄTT HASTIGHET MED TANKE PÅ UNDERLAGET.

• PLANT OCH JÄMNT UNDERLAG ÄR BÄST.

• INGEN ONÖDIG TOMGÅNGSKÖRNING.

• TA REGELBUNDNA PAUSER UTANFÖR MASKINEN.

• ANVÄND HJÄLPMEDEL PÅ RÄTT SÄTT.

• DU BEHÖVER TID ATT PLANERA KÖRNING, SERVICE OCH UNDERHÅLL.

En typisk vibrationsskada är ”vita fingrar”. Den beror på att blodförsörjningen till fingrarna har skadats efter att man har jobbat med vibrerande verktyg. Hur lång tid det tar att få vibrationsskador är olika från person till person.

Personer som inte alls bör utsättas för vibrationer är:

• Gravida – som inte bör utsättas för stötar eller helkroppsvibrationer.

• Personer som redan har bestående vibrationsskador.

• Personer som är födda med en högre risk att få vita fingrar.

• Personer som redan har kärl­ eller nervsjukdomar.

Minska risken för skador

Det finns en hel del saker som man kan göra för att minska risken för vibrationer. Om du utsätts för vibrationer under lång tid av arbetsdagen ökar risken för att du får besvär eller skador.

Det här kan du göra för att hjälpa dig själv:

• Det är viktigt att blodet hela tiden kan komma till kroppens alla olika delar – så rör på dig, ta både längre pauser och regelbundna mikropauser.

• Tänk på att ändra din arbetsställning och variera ditt arbete.

• Anpassa förarstolen efter din längd och vikt.

• Håll stol, armstöd och andra hjälpmedel i gott skick.

• Kör lugnt och sakta om marken eller vägen är ojämn.

• Arbeta mjukt och följsamt och undvik snabba start­ och stopprörelser.

• Håll dig varm – om du är kall minskar genomströmningen av blodet i kroppen.

Det viktigaste din arbetsgivare kan göra är att planera jobbet så att du inte jobbar med samma vibrerande

arbete under en längre tid. Att variera arbetsuppgifterna är bra, liksom att välja maskiner med så låga vibrationsvärden som möjligt.

Vibrationer och buller har likheter med varandra. Vibrationer kan skapa buller. Att minska bullret handlar ofta om att undvika vibrationer. ◊ Nästa avsnitt handlar om buller.

LÄS MER OM VIBRATIONER www.av.se – sök på risker med vibrationer.

• RÖR PÅ DIG, TA MIKROPAUSER.

• KÖR LUGNT OCH SAKTA OM MARKEN ELLER VÄGEN ÄR OJÄMN.

• STÄLL IN FÖRARSTOLEN OCH HÅLL DIG VARM.

DU OCH VIBRATIONER, BULLER OCH ERGONOMI

BULLER

Har du hört någon säga ”visst bullrar det, men man vänjer sig”?

Det är fel. Man vänjer sig inte. Man blir hörselskadad.

Du ska inte behöva utsättas för buller som skadar dig.

över en miljon svenskar är hörselskadade – det betyder fler än en person på tio. De som jobbar i byggbranschen toppar statistiken bland dem som får besvär på grund av buller på jobbet.

Ljud blir till när luften rör sig som en våg – som när du kastar en sten i vattnet och det blir ringar på vattnet. När vågen når ditt öra rör sig trumhinnan och du hör ljudet.

Buller är ljud som vi inte vill ha. Det kan vara starka ljud på en byggarbetsplats. Men det kan även vara en mygga som surrar när du vill sova. Buller är helt enkelt ljud som människor störs av och helst vill slippa. Men även ljud som vi gärna hör – såsom musik – kan bli buller om ljudnivån är för hög.

Om du blir utsatt för buller kan du få tinnitus. Det är bullerskador på grund av att du har varit i miljöer med höga ljud. Har du tinnitus upplever du ljud fast det inte finns några. Det kan vara susningar, pipande eller ringande ljud eller toner.

Buller är något du aldrig kan vänja dig vid. Om du blir hörselskadad går det inte att bota. Så gör vad du kan för att undvika miljöer med höga ljud och använd hörselskydd om det inte går att undvika buller.

Olika sorters ljud

Vibrationer och ljud/buller hör ihop. Om man lyckas minska vibrationerna blir bullret också mindre. För att bullerkällor ska låta mindre kan man i vissa fall isolera och kapsla in dem.

Det finns olika sorters ljud – som alla kan ge skador på hörseln eller påverka din hälsa på annat sätt.

Infraljud – är ett ljud som din hörsel normalt sett inte kan uppfatta. Men du kan känna av skakningar eller vibrationer. Infraljud kan vara brus från bil­ och tågfönster i hög fart. Det kan också komma från ventilationssystem, kompressorer, värmepumpar, elektroder, jetmotorer, fordon, dieselmotorer, maskiner med svängande delar och vattenmassor i kraftstationer. Infraljud kan även uppstå helt naturligt av bland annat åskväder, vindar, vulkanutbrott, jordbävningar och vattenfall.

Lågfrekvent buller – är ett basljud, dovt muller som åska eller brus från ventilation. Lågfrekventa ljud som kan påverka din hälsa kan till exempel komma från fläktar och ventilationssystem, kylkompressorer, luftvärmepumpar, dieselmotorer i lastbilar, bussar och arbetsfordon, vissa flygplanstyper, godstransporter med tåg, färjor och lastfartyg. De kan också komma från tung trafik, sjötransporter, tvättstugor och musik.

Högfrekvent buller – även kallat ultraljud – kan du normalt sett inte höra. Några exempel på maskiner som kan generera högfrekventa ljud är centrifuger, hydrauliska pumpar, slipverktyg och höghastighetsborrar.

Impulsljud – är skarpa och snabba ljud. Det kan till exempel komma från byggarbetsplatser, men även från vikter som dunsar i golvet på ett gym eller slagljud. Slagljud är särskilt farliga. Det kan räcka med en enda tillräckligt stark knall för att du ska få en bestående hörselskada.

Farliga ljudnivåer

Vi är alla olika känsliga för buller. Ett ljud som inte stör en person med normal hörsel kan vara väldigt störande för en person med hörselskador. Om man störs av buller kan också bero på hur man mår för

tillfället. Är man utvilad, glad och i balans störs man mindre än om man är trött, ledsen eller stressad.

Om du under längre tid utsätts för buller som är högre än cirka 85 dB(A) riskerar du att få en hörselskada. Sådana höga ljud finns till exempel när man bearbetar plåt, packar med markvibrator, använder motorkapar och motorsågar. Om du är särskilt känslig kan du riskera att få en hörselskada även vid ljud som ligger inom 75–80 dB(A).

85 dB(A) motsvarar ljudet av stadstrafik. Det är lite högre än tvättmaskinsljud (70 dB(A)) och lite lägre än en hårtork eller gräsklippare (90 dB(A)). Får du en skada på din hörsel går den inte att reparera. Du måste förmodligen leva med den.

Decibel = Ljudstyrkan mäts i decibel (dB). Ett vanligt samtal där personerna står en meter från varandra ligger på cirka 60 dB. Ju längre från ljudkällan desto lägre blir ljudets styrka.

Som maskinförare jobbar du ofta i bullriga miljöer. Inne i förarhytten på moderna anläggningsmaskiner är ljudnivån så låg att det inte finns någon risk för skadligt buller. Men akta dig för buller från omgivningen.

Det kan till exempel vara en lastbil som tippar sten, gnissel från skopor och larvband, olika arbetsutrustningar med mera som bullrar. Sådant buller kan ge dig tinnitus.

Stäng fönster och dörr till din förarhytt så kan du undvika skadligt buller som finns utanför hytten.

I maskinens instruktionsbok hittar du information om hur mycket maskinen bullrar till omgivningen och inne i förarhytten. ◊

KAPITEL 5

DU OCH VIBRATIONER, BULLER OCH ERGONOMI

HÖRSELUNDERSÖKNINGAR

OCH HÖRSELSKYDD

Din arbetsgivare har ansvar för att bedöma riskerna och mäta ljudnivåerna på arbetsplatsen och minimera risken för att du och dina kollegor utsätts för buller.

I första hand ska bullret alltid åtgärdas vid källan, så att ljudnivån minskar och inte längre utgör någon risk för skador.

om du i ditt arbete utsätts för ljud som kan skada hörseln, ska din arbetsgivare erbjuda dig hörselskydd och hörselundersökningar. Det är din arbetsgivare som ska erbjuda dig hörselundersökning när det behövs.

På en byggarbetsplats är det ofta svårt att minska bullret vid källan och därför blir alternativet vanligtvis att använda hörselskydd. Det är ditt ansvar att använda hörselskydd och att använda dem på rätt sätt. Läs mer om hörselskydd i kapitel 6.

Enligt arbetsmiljöreglerna ska du som anställd få tillgång till hörselskydd:

• Om den genomsnittliga ljudnivån under en 8­timmars arbetsdag är 80 dB(A) eller mer.

• Om impulstoppvärdet, det vill säga den högsta kortvariga ljudtoppen under en arbetsdag, är 135 dB(C) eller högre.

Hörselskydd måste du använda:

• Om den genomsnittliga ljudnivån under en 8­timmars arbetsdag är 85 dB(A) eller mer.

• Om den högsta ljudnivån är 115 dB(A) eller högre.

• Om impulstoppvärdet, det vill säga den högsta kortvariga ljudtoppen under en arbetsdag, är 135 dB(C) eller mer.

Arbetsgivaren ska erbjuda dig hörselundersökning:

• Om den genomsnittliga ljudnivån under en 8­timmars arbetsdag är 85 dB(A) eller mer.

• Om den högsta ljudnivån är 115 dB(A) eller högre.

• Om impulstoppvärdet, det vill säga den högsta kortvariga ljudtoppen under en arbetsdag, är 135 dB(C) eller mer.

Buller ökar risken för olyckor I en bullrig arbetsmiljö ökar risken för olyckor. Det blir svårare att höra och höra rätt när någon talar. Det kan göra att du missförstår en muntlig instruktion – och det kan i sin tur leda till att en olycka inträffar. Varningssignaler och andra viktiga ljud, till exempel från ett fordon, blir också svårare att uppfatta.

Att du ska använda hörselskydd i bullriga miljöer är självklart. Men tänk på att vara extra uppmärksam på vad som händer runt omkring dig. Du kanske inte hör en varningssignal. Samma sak gäller andra på jobbet som använder hörselskydd. Tänk alltså på att det kan vara svårare för den som använder hörselskydd att uppfatta varningssignaler eller ljud från andra fordon.

Störande och stressande buller kan även påverka kroppen på olika sätt.

Det här kan hända i kroppen:

• Ditt hjärta slår snabbare.

• Du får högre blodtryck.

• Din kropp producerar stresshormoner – du blir stressad.

Det här kan hända när du utsätts för buller:

• Du blir trött och okoncentrerad.

• Din hörsel blir sämre.

• Du kan få skador på hörseln som inte går att bota.

• Du kan få tinnitus.

• Du blir överkänslig för ljud.

• Ljudet förvrängs – du kan till exempel höra en ton som två, eller att en ton har en tonhöjd i höger öra och en annan tonhöjd i vänster. ◊

TIPSRUTA:

På arbetsmiljöverkets hemsida

www.av.se kan du ladda ner en app och mäta buller med din mobiltelefon.

www.av.se – sök på mät buller med din mobiltelefon.

Högsta ljudnivå som kan uppträda (194 dB)

I närheten av startande jetplan

Rikthammare

Smärtgräns

Golvslipning

Tåg på 100 meters avstånd (100 km/tim)

Luftkyld elmotor

Normalt samtal Tyst sovrum

LÄS MER OM BULLER OCH HÖRSELSKYDD

www.av.se – sök på buller och hörselskydd.

LÄS MER OM RISKER MED BULLER www.av.se – sök på risker med buller.

Svagast uppfattbara ljud

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• KÖR MED STÄNGDA FÖNSTER OCH DÖRRAR NÄR DU JOBBAR I EN BULLRIG MILJÖ.

• ANVÄND HÖRSELSKYDD NÄR DET INTE GÅR ATT UNDVIKA HÖGA LJUDNIVÅER.

• DET KAN VARA SVÅRARE ATT UPPFATTA VARNINGSSIGNALER OM MAN BÄR HÖRSELSKYDD.

• DU MÅSTE HA HÖRSELSKYDD OM LJUDNIVÅN ÄR 85 DB(A) ELLER MER UNDER EN ARBETSDAG.

KAPITEL 5

DU OCH VIBRATIONER, BULLER OCH ERGONOMI

ERGONOMI

Ergonomi handlar om att arbeta och använda kroppen på ett sätt som gör att du undviker belastningsskador. Du kan få ont efter en tid om du sitter, står, lyfter eller rör dig på ett sätt som är jobbigt för kroppen. Därför är det bra att vänja sig vid att använda så bra arbetsställningar som möjligt.

Att lyfta rätt

När du ska utföra olika typer av lyft är det viktigt att du alltid använder rätt typ av hjälpmedel. Om det inte går att använda hjälpmedel kan du få göra en del arbetsmoment som är ansträngande för kroppen. Du kan behöva lyfta tunga saker, jobba i en besvärlig arbetsställning eller göra ett arbetsmoment om och om igen. Det kan ge dig belastningsskador. Det är de vanligaste yrkesskadorna idag.

Om du rör på dig och ser till att ta pauser och mikropauser hjälper du din kropp att klara belastningen bättre.

En grundregel är att inte lyfta saker som väger mer än 25 kilo utan hjälpmedel. Att lyfta något så tungt en gång då och då går ofta bra om man lyfter på rätt sätt.

Om du ska lyfta saker som är tyngre än 15 kilo många gånger under en arbetsdag ska du också använda hjälpmedel.

Använd lyfthjälpmedel och arbeta med så kallad “rullande hantering” så ofta du kan – det innebär till exempel du ska använda transportkärra (pirra) eller lastkärra. Ta hjälp av en kollega om det inte finns lyfthjälpmedel.

Det är också viktigt att du inte arbetar med armarna över axelhöjd. Det är inte bra för nacken och skuldrorna. Dessutom blir blodgenomströmningen i musklerna sämre eftersom händerna och delar av armarna är ovanför hjärtat.

Bra lyftteknik

När du ska lyfta saker är det viktigt att du planerar lyftet i förväg. Lär dig en bra arbetsteknik:

• Planera lyftet i förväg.

• Värm upp musklerna innan du lyfter något tungt – särskilt om du suttit still länge.

• Starta rörelsen i kroppen mjukt, inte med ett ryck.

• Använd alltid hjälpmedel om godset väger mer än 25 kilo.

• Ta hjälp av någon om det går.

• Skjut lasten framför dig – dra den inte.

• Använd båda händerna när du ska flytta kollin.

• Flytta helst ett kolli i taget.

• Försök att arbeta i ett lugnt tempo.

• Arbeta inte med armarna över axelhöjd, om det är möjligt.

• Undvik lyft under knänivån.

• Särskilda skyddsskor och handskar minskar risken att skadas av arbetet.

Det finns risk för att du får skador på ryggen om du inte lyfter på rätt sätt. Även något som du tror är lätt att lyfta kan innebära risk för skador. Om du gör samma rörelse eller samma fel om och om igen kan du få smärta och belastningsskador som kan leda till långvariga besvär.

När du lyfter tunga saker är ländryggen särskilt utsatt. Även andra delar av din kropp kan skadas. Om du lyfter något samtidigt som du vrider eller böjer dig är risken för skador större.

Lyft så här

Gör så här när du ska lyfta:

• Stå lite bredbent nära och mitt framför det som ska lyftas.

• Håll ryggen rak och axlarna bakåt.

• Håll blicken framåt.

• Böj knäna och höfterna.

• Fatta tag i det som ska lyftas.

• Använd benmusklerna när du lyfter – håll ryggen rak.

• Bär föremålet nära kroppen.

• Vrid inte på kroppen samtidigt som du lyfter något.

• Ställ ner föremålet genom att böja knäna och höfterna – håll ryggen rak hela tiden. ◊

LÄS MER HUR DU UNDVIKER BELASTNINGSSKADOR www.1177.se – sök på belastningsskador

LÄS MER OM ARBETSSTÄLLNING OCH BELASTNING www.av.se – sök på manuell hantering.

LÄS MER OM BELASTNINGSERGONOMI www.prevent.se – sök på vägledning belastningsergonomi.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• ANVÄND ALLTID HJÄLPMEDEL OM GODSET VÄGER MER ÄN 25 KILO.

• LÄR DIG OCH TRÄNA PÅ HUR DU LYFTER RÄTT.

• ANVÄND BENMUSKLERNA NÄR DU LYFTER.

• HÅLL RYGGEN RAK.

DU OCH PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING

DU & SKYDD

Personlig skyddsutrustning är sådant du kan ha på dig, till exempel hörselskydd, andningsskydd, ögon- och ansiktsskydd, hjälm, skyddshandskar och skyddskläder. Den som jobbar intill vatten, exempelvis på broar, kajer och pontoner, kan också behöva flytväst. Om det finns risk för fall från höjd kan i vissa fall personlig fallskyddsutrustning användas.

personlig skyddsutrustning får bara användas om det inte går att skydda sig med permanenta och fasta skyddsanordningar. Det kan till exempel vara räcken, avspärrningar och skyddstak. Personlig skyddsutrustning ska också användas om det inte går att välja arbetsmetoder som gör det möjligt att åtgärda olika risker direkt vid källan.

Om arbetsgivaren, efter att ha bedömt riskerna, kommer fram till att det inte finns andra alternativ är det den personliga skyddsutrustningen som ska skydda dig mot ohälsa och olycksfall.

Det är därför mycket viktigt att du verkligen använder utrustningen och att du använder den på rätt sätt –annars jobbar du helt oskyddad och kan lätt råka ut för både olyckor och sjukdomar.

Din arbetsgivare är skyldig att se till att det finns personlig skyddsutrustning om den behövs.

Det är arbetsgivaren som avgör vilken typ av skyddsutrustning som ska användas och som ska se till att du får rätt skyddsutrustning. Din arbetsgivare ska också betala den skyddsutrustning som du behöver för arbetet.

I det här kapitlet går vi igenom vad som gäller för personlig skyddsutrustning plus olika skyddsutrustningar som kan vara aktuella för dig som maskinförare.

Du och din personliga skyddsutrustning

Vid byggnads­ och anläggningsarbete ska alltid skyddshjälm med hakrem samt skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta användas om det inte är helt klart och tydligt att de inte behövs.

På de flesta byggarbetsplatser finns dessutom krav på ytterligare skyddsutrustning som kan variera mellan olika företag och arbetsplatser. Ta alltid reda på vilka krav som gäller på din arbetsplats!

På arbetsplatser där det förekommer risker med fordonstrafik ska normalt varselkläder användas. Det kravet gäller även besökare på arbetsplatsen.

Skyddsutrustning ska vara märkt med bokstäverna CE och uppgifter om vilken standard som gäller. Att en produkt är CE­märkt betyder att en tillverkare eller importör intygar att produkten uppfyller EU:s grundläggande hälso­, miljö­ och säkerhetskrav.

Det kan även behöva finnas uppgifter om vilken klass som utrustningen uppfyller. Utrustning med oläslig märkning ska inte användas.

Du har ansvar för din personliga skyddsutrustning och du är skyldig att använda den. Du ska använda utrustningen på rätt sätt. Om du inte gör det, är det så allvarligt att du kan bli uppsagd från jobbet.

Du ska få reda på varför, när, var och hur utrustningen ska användas. Du ska också få reda på var du kan hämta utrustningen och hur du ska sköta den. Det ska finnas en bruksanvisning på svenska som följer med utrustningen.

Din personliga utrustning ska vara anpassad och utprovad för just ditt arbete. Skyddskläder och skyddshandskar ska – förutom CE­märkning – även vara märkta med ett piktogram. Piktogram är symboler som visar vad kläderna och handskarna skyddar mot. De kan

även visa i vilken miljö skyddsutrustningen är lämplig att användas i.

Du ska kontrollera och sköta utrustningen så att den fungerar som den ska. Om något går sönder eller inte fungerar får utrustningen inte användas. Meddela alltid arbetsgivaren om det finns fel och brister på din personliga skyddsutrustning. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att utrustningen underhålls, repareras och kontrolleras. Du är skyldig att medverka i detta arbete. ◊

Din personliga skyddsutrustning kan vara:

• Skyddskläder

• Varselkläder

• Skyddsskor

• Skydd för huvudet

• Skyddshandskar

• Hörselskydd

• Ögonskydd och ansiktsskydd

• Andningsskydd

• Personlig fallskyddsutrustning

• Flytväst

LÄS MER OM PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING www.prevent.se/

– sök på orden personlig skyddsutrustning.

LÄS MER OM ATT VÄLJA PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING www.av.se – sök på orden personlig skyddsutrustning broschyr.

Säkerhetssele Skyddsglasögon Skyddshandskar

Skyddshjälm Skyddskläder Skyddsskor

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• ANVÄND ALLTID FASTA SKYDDSANORDNINGAR I FÖRSTA HAND.

• ANVÄND BARA PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING SOM ÄR CE-MÄRKT.

• SE TILL ATT SKYDDSUTRUSTNINGEN ÄR UTPROVAD OCH PASSAR FÖR DIG.

• LÄS BRUKSANVISNINGEN FÖR RÅD OM ANVÄNDNING OCH SKÖTSEL.

• ANVÄND INTE SKADAD ELLER TRASIG SKYDDSUTRUSTNING.

• FÖLJ ARBETSGIVARENS INSTRUKTIONER OM SKYDDSUTRUSTNING.

Andningsskydd Ansiktsskydd Hörselskydd

PÅBUDSMÄRKEN

KAPITEL

SKYDDSKLÄDER

Skyddskläder används för att minska risken för kroppsskador.

Skyddskläder ska vara CE märkta och uppfylla kraven för vad och hur mycket de ska skydda för.

de ska oCkså vara praktiska, bekväma och ge god rörlighet för den som använder dem. Ofta får man kompromissa mellan olika egenskaper när man väljer skyddskläder. Men de skyddande egenskaperna bör alltid komma före exempelvis utseende och design.

Vanliga arbetskläder och profilkläder räknas inte som skyddskläder. Profilkläder är kläder som gör reklam för ett företag eller en vara. Tänk alltså på att kontrollera att de kläder du väljer verkligen är skyddskläder, om det är det du vill ha.

Skyddskläder märks med symboler, så kallade piktogram, för att visa vad de skyddar mot. De som skyddar mot flera risker ska vara märkta med ett piktogram för varje risk. Ett plagg kan alltså ha flera olika märkningar och skydda mot flera risker.

Det ska finnas en bruksanvisning på svenska som bland annat ska förklara märkningarna, ange skyddsnivå och ge information om klädernas livslängd och hur de ska underhållas och tvättas.

Om dina arbetskläder eller skyddskläder har förorenats med brandfarlig vätska som har en flampunkt under 60 grader C måste de lufttorka på en plats med bra ventilation – men inte i torkskåp – innan de tvättas i maskin. Om kläder fått brandfarlig vätska på sig, kan det finnas risk för explosion i tvättmaskinen.

LÄS MER OM KEMISKA ARBETSMILJÖRISKER www.av.se – sök på skydd för hud och hygienåtgärder.

LÄS MER OM SKYDDSKLÄDER OCH PIKTOGRAM www.av.se – sök på skyddskläder eller – sök på piktogram.

Varselkläder

Varselkläder gör att du syns bättre. Exempel på varselkläder är reflexväst, overall, jacka, byxa eller regnställ med reflekterande och fluorescerande fält.

På alla arbetsplatser där det förekommer risker med passerande fordonstrafik ska du använda varselkläder. Till sådana platser räknas bland annat vägar, parker, hamnar, byggplatser, lastningsplatser, lossningsplatser, gruvor, parkeringsplatser, flygplatser med mera.

Idag är det obligatoriskt att bära varselkläder på nästan alla arbetsplatser inom bygg­ och anläggning, oavsett om det förekommer trafik eller inte. Vid arbete på vägar och järnvägar inom stat och kommun finns detaljerade regler och krav om varselkläder. Den som dirigerar trafik ska alltid ha varselkläder med reflexer på sig.

EU­direktiven har godkänt tre fluorescerande färger: gult, orange och rött. Tester har visat att gult har bäst lyskraft. Smuts syns dock inte lika bra på orange som på gult. Därför har även orange blivit vanligt på varselkläder.

När det är mörkt tappar de fluorescerande färgerna lyskraft. Därför har varselplaggen även reflexer som syns betydligt bättre eftersom de reflekterar strålkastarljus.

När bilar kör med halvljus på, når strålkastarnas ljus först den nedre delen av kroppen. Det gör att reflexer längst ner på varselbyxor syns bäst när bilarna kör med halvljus.

Det är viktigt att hålla varselkläderna rena för att de ska synas och ge det skydd som de är avsedda för.

Tänk på att följa tillverkarens underhålls­ och tvättråd eftersom varselkläder kan vara extra känsliga för tvätt om det inte sker på rätt sätt.

Skyddsutrustning med hög synbarhet Reflexer och fluorescerande material håller inte hur länge som helst och det finns ingen normal livslängd. I plaggets bruksanvisning kan det stå hur många tvättar ett plagg är testat för att hålla. Men plaggets livslängd beror inte bara på hur ofta det tvättas utan också bland annat på hur det används, sköts och lagras. Om det inte indikeras antalet tvättar så har det testats för att klara åtminstone fem tvättar.

Standard

Den standard som gäller för varselkläder är EN ISO 20471 (tidigare ISO 471). Kläderna klassas i tre steg beroende på plaggets fluorescerande yta och reflexernas yta. Du syns bäst i kläder klass 3.

• Klass 1: Fluorescerande yta: Minst 0,14 m2

Reflexens yta: Minst 0,10 m2.

• Klass 2: Fluorescerande yta: Minst 0,50 m2

Reflexens yta: Minst 0,13 m2

• Klass 3: Fluorescerande yta: Minst 0,80 m2

Reflexens yta: Minst 0,20 m2.

Under vissa omständigheter kan flera klädesplagg kombineras, exempelvis byxa och jacka för att för att uppnå en högre varselklass. Det ska då framgå av märkningen i kläderna hur det ska göras. ◊

LÄS MER OM VARSELKLÄDER www.me.se – sök på ordet varselkläder.

LÄS MER OM SAKER ATT TÄNKA PÅ VID BYGGNADSARBETE www.av.se – sök på orden tänk på detta vid byggnadsarbete.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• SKYDDSKLÄDER SKA VARA CE MÄRKTA OCH UPPFYLLA KRAVEN FÖR SKYDD.

• KONTROLLERA MÄRKNINGEN SÅ ATT DU VET VAD DE SKYDDAR MOT.

• VÄLJ SKYDDSEGENSKAPER FRAMFÖR UTSEENDE OCH DESIGN.

• LÄS BRUKSANVISNINGEN FÖR RÅD OM ANVÄNDNING OCH SKÖTSEL.

• VARSELKLÄDER SKA NORMALT UPPFYLLA KLASS 3.

• HÅLL VARSELKLÄDER RENA SÅ ATT DE SYNS OCH GER AVSETT SKYDD.

KAPITEL 6 DU OCH PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING

SKYDDSSKOR

Skyddsskor använder du för att förhindra skador på fötterna.

Skyddsskor kan vara lågskor, kängor eller stövlar. Beroende på skyddsegenskaper delas de in i olika kategorier.

man kan se på märkningen på skorna om de uppfyller baskraven när det gäller design, utförande, material, halksäkerhet och tåskydd. Om de även skyddar mot andra risker ska särskilda märkningar visa det. Det ska framgå av tillverkarens bruksanvisning vad de skyddar mot.

Skyddsskor är alltid försedda med en skyddståhätta som klarar en belastning på >200 joule. Det betyder att tåhättan ska klara att ett föremål som väger 20 kilo ramlar på skon från 1 meters höjd. Skyddsskor är märkta med SB om de uppfyller baskraven. Om de också skyddar mot andra risker är de märkta med S1–S5. Den märkningen talar om vilka andra risker de skyddar mot.

Lätta skyddsskor har en skyddståhätta som klarar en belastning på >100 joule. Det betyder att tåhättan ska klara att ett föremål som väger 10 kilo ramlar på skon från 1 meters höjd. Lätta skyddsskor är märkta med PB om de uppfyller baskraven. Om de också skyddar mot andra risker, till exempel har spiktrampskydd eller antistatiska egenskaper, är de märkta med P1–P5. Den märkningen talar om vilka andra risker de skyddar mot.

Joule - Energi mäts i enheten Joule (J). Joule är ett sätt att mäta den kraft, som gör att något förflyttar sig.

Yrkesskor har inte skyddståhätta, men ger normalt bra stöd åt foten, bidrar till stötdämpning och kan skydda mot exempelvis halkrisker. De är märkta med 0 om de uppfyller baskraven. Om de också skyddar mot andra risker, till exempel har spiktrampskydd eller antistatiska egenskaper, är de märkta med 01–05. Den märkningen talar om vilka andra risker de skyddar mot.

Om du jobbar med bygg­ och anläggningsarbeten krävs normalt skyddsskor i klass PB eller SB med skyddståhätta och spiktrampskydd. Yrkesskor utan skyddståhätta kan du inte använda eftersom de inte uppfyller kravet på skyddsklass. ◊

LÄS MER OM SÄKERHETSKRAV PÅ SKYDDSSKOR www.av.se – sök på ordet skyddsskor.

LÄS MER OM MÄRKNING AV SKYDDSSKOR www.me.se – sök på skyddsskor.

• VID BYGG- OCH ANLÄGGNINGSARBETE KRÄVS NORMALT SKYDDSSKOR I KLASS PB ELLER SB.

• KONTROLLERA MÄRKNINGEN FÖR ATT SE VILKA RISKER SOM SKORNA SKYDDAR MOT.

• LÄS BRUKSANVISNINGEN FÖR RÅD OM ANVÄNDNING OCH SKÖTSEL.

• VÄLJ BEKVÄMA SKOR SOM DU KAN HA PÅ DIG HELA ARBETSDAGEN.

• YRKESSKOR KAN DU INTE ANVÄNDA VID BYGG- OCH ANLÄGGNINGSARBETE.

HUVUDSKYDD

Det finns två typer av huvudskydd – industrihjälm och stötskyddsmössa.

Vilket huvudskydd du ska använda beror på vilken typ av jobb som du gör.

industrihjälmar skyddar främst mot fallande föremål. De kan även skydda mot klämskador, elektrisk spänning och stänk av smält metall. Vad hjälmen skyddar mot ska framgå av tillverkarens bruksanvisning. Den ska finnas på svenska. Hjälmen ska vara utrustad med hakrem. En godkänd industrihjälm ska uppfylla standard EN 397. Industrihjälmen är den som vanligtvis används vid byggnads­ och anläggningsarbete.

stötskyddsmössor används där det finns risk för att man slår huvudet i hårda föremål, i vassa kanter eller utstickande föremål. De kan till exempel skydda när man rör sig runt maskiner eller vistas i trånga utrymmen. En godkänd stötskyddsmössa ska uppfylla standard EN 812. En stötskyddsmössa uppfyller inte kraven på skyddshjälm och är därför inte godkänd på en byggarbetsplats.

Normalt har ett huvudskydd en livslängd på fem år, men läs alltid vad som står i leverantörens bruksanvisning. Kom ihåg att kontrollera huvudskyddet innan du använder det. Du ska till exempel inte kunna se sprickor, missfärgningar och krackeleringar. Om huvudskyddet råkat ut för stötar, slag eller har andra skador så att det inte längre uppfyller sin funktion ska du alltid kassera det. ◊

LÄS MER OM HUVUDSKYDD www.av.se – sök på huvudskydd.

LÄS MER OM PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING www.me.se – sök på personlig skyddsutrustning.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• ANVÄND SKYDDSHJÄLM MÄRKT MED EN 397 VID BYGG- OCH ANLÄGGNINGSARBETE.

• LÄS BRUKSANVISNINGEN FÖR RÅD OM ANVÄNDNING OCH SKÖTSEL.

• KONTROLLERA ATT HUVUDSKYDDET ÄR I GOTT SKICK INNAN DU ANVÄNDER DET.

• NORMAL LIVSLÄNGD ÄR FEM ÅR FÖR HUVUDSKYDD.

• ANVÄND ALDRIG ETT SKADAT HUVUDSKYDD.

KAPITEL 6 DU OCH PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING

SKYDDSHANDSKAR

Dina händer utsätts för många olika risker på jobbet.

Därför är det viktigt att du skyddar dem.

det finns flera typer av handskar, fodrade, ofodrade, montagehandskar, svetshandskar, handskar som skyddar mot risker med olika kemikalier etcetera. Du behöver ha rätt handskar på dig för det jobb du ska göra.

I ditt jobb som maskinförare räcker det oftast att du använder vanliga arbetshandskar av skinn eller läder. De är bra när du jobbar utanför maskinen och till exempel kopplar last eller liknande. Samtidigt får inte handsken leda till nya risker. Den ska passa din hand. Om du har för stora handskar kan du fastna i rörliga maskindelar. För stora handskar kan också göra att det är svårare att få bra grepp på saker.

Använd inte skinn­ eller läderhandskar om du ska hantera olja, fett och diesel. Skinn och läder suger åt sig olja, fett och diesel. Det gör att ämnena finns på insidan av handskarna. Genom huden kan kemikalierna gå in i kroppen. Kemikalierna transporteras via blodet till platser i kroppen där de kan göra dig sjuk. Oljor eller vätskor kan också göra att du får frätskador på huden.

För att skydda dig från att bli förgiftad av kemikalier behöver du rätt sorts skyddshandskar. Om du har fel sorts skyddshandskar kan det skada dig mer än att inte ha handskar alls.

När du ska välja skyddshandskar tänk på:

• Vilka kemikalier riskerar jag att komma i kontakt med?

• Behöver jag skydda mina händer mot slag?

• Riskerar jag att klämma mig?

• Kan något sticka hål på handskarna?

• Kan jag få stänk av någon vätska på händerna?

• Kan jag behöva doppa händerna i någon vätska?

• Kan mina skyddshandskar utgöra en risk?

• Kan jag fastna i rörliga maskindelar?

• Kan jag få sämre grepp?

• Kan jag få eksem på händerna?

Ibland kan det vara bra att du använder en innerhandske av bomull tillsammans med skyddshandsken.

Skyddshandskar märks med symboler, så kallade  piktogram, för att visa vad de skyddar mot. Handskar som skyddar mot flera risker ska vara märkta med ett piktogram för varje risk. Handskar som skyddar mot termiska risker och mekaniska risker plus kemiska risker ska alltså vara märkta med tre piktogram.

Bruksanvisningen ska vara på svenska och bland annat förklara olika märkningar. Det ska också finnas information om hur du sköter handskarna.

Exempel på piktogram som förekommer:

Skydd mot mekaniska risker

Skydd mot hetta och flamma

Skydd mot kyla

Skydd mot kemiska risker (2 eller färre kemikalier)

Skydd mot kemiska risker (3 eller fler kemikalier)

Leverantören som säljer handskar ska kunna hjälpa till med att välja rätt typ av handskar.

Här är exempel på några olika sorters skyddshandskar:

• nitrilhandskar – ger bra grepp, är inte lätta att sticka hål på och är slitstarka om de har lämplig tjocklek. De skyddar mot alifatiska kolväten som blyfri bensin, diesel, hexan, fotogen, lacknafta och oktan. Nitrilhandskar ger dåligt skydd mot aromatiska kolväten som till exempel toluen. De tål inte syra, som till exempel svavelsyra i batterier.

• butylhandskar – skyddar dig om du kommer i kontakt med oorganiska syror som svavelsyra, salpetersyra och saltsyra. De skyddar också om du handskas med ketoner; till exempel aceton eller estrar som etylacetat. De ger ofta bra skydd där handskar i andra gummimaterial inte skyddar lika bra.

• pvC -handskar – har en beläggning som gör att de är mycket slitstarka. De kallas också för vinylhandskar. PVC­handskar behåller sin mjukhet även när det är kallt. De är alltså mycket lämpliga att använda i utomhusmiljöer både på sommaren och på vinter. De har bra motstånd mot oljor, fetter, syror och baser.

Det är viktigt att du sköter handskarna noga. Vilket material de är gjorda av och hur tjockt det är avgör hur länge de håller och kan skydda dig. Beroende på vilka produkter du hanterar kan handskarna också snabbt bli utslitna och inte längre skydda dig. Är handskarna skadade? Kasta dem direkt.

Du kan förebygga eksem på händerna genom att sköta om din hud. Det är viktigt att du tvättar dina händer ofta. Tvätta med mild oparfymerad tvål och ljummet vatten. Handsprit som innehåller återfuktande ämnen (till exempel glycerol) kan vara mer skonsamt än tvål och vatten. Torka händerna noga, även mellan fingrarna. Ha inte ringar på dig i vått och smutsigt arbete, eftersom smuts och fukt under ringar kan irritera huden.

Återfetta huden genom att smörja in med hudkräm och gör det så ofta som det är praktiskt möjligt. Smörj händerna efter varje arbetspass, när arbetsdagen är slut och till natten. Men använd inte hudkräm precis innan du sätter på dig skyddshandskar. Anledningen är att hudkrämen gör att huden blir fuktig. Handskarna gör att du stänger in den fuktiga huden och det kan ge dig eksem. Händerna ska alltid vara helt torra innan du tar på handskar. ◊

LÄS MER OM SKYDDSHANDSKAR www.av.se – sök på ordet skyddshandskar.

LÄS MER OM SKYDDSHANDSKAR MOT KEMIKALIER www.av.se – sök på skyddshandskar mot kemikalier.

LÄS MER OM VILKA HANDSKAR SOM SKYDDAR MOT VILKA KEMIKALIER www.prevent.se – sök på ordet handskguide.

• VÄLJ RÄTT TYP AV SKYDDSHANDSKAR FÖR DIN ARBETSUPPGIFT.

• KONTROLLERA MÄRKNINGEN MED PIKTOGRAM FÖR ATT SE VAD DE SKYDDAR MOT.

• LÄS BRUKSANVISNINGEN FÖR RÅD OM ANVÄNDNING OCH SKÖTSEL.

• FÖREBYGG EKSEM PÅ HÄNDERNA GENOM ATT SKÖTA OM DIN HUD. VIKTIGT ATT TÄNKA

KAPITEL

HÖRSELSKYDD

Din hörsel är ömtålig. Buller är något du aldrig kan vänja dig vid och får du en hörselskada så blir den bestående. Så använd hörselskydd om du utsätts för ljudnivåer över 80 dB(A) i genomsnitt under din dag på jobbet. Din arbetsgivare ska se till att det finns hörselskydd om de behövs.

om ljudnivån är 85 dB(A) eller mer måste du enligt arbetsmiljöreglerna alltid ha hörselskydd på dig. Men det är bra att använda hörselskydd även vid lägre ljudnivåer. Det är bra eftersom långvarigt buller ändå kan medföra ökad risk för hörselskada.

Hörselskydd finns som kåpor och proppar. Det finns många typer av hörselskydd med olika utformning, egenskaper och användningssätt. Det finns hörselkåpor med inbyggd kommunikationsradio.

Det finns även hörselkåpor där du kan välja FM­radio, mikrofon och koppla till mobiltelefon trådlöst via bluetooth. För vissa ändamål finns det även ljuddämpande hjälmar.

Det finns även hörselkåpor som kan monteras på skyddshjälmar vilket normalt är en bra lösning när man behöver använda skyddshjälm och hörselskydd samtidigt. Tänk på att hörselkåporna måste vara anpassade till den typ av skyddshjälm du använder, så att de fungerar bra tillsammans.

Du måste kunna höra vad dina arbetskamrater säger – så välj skydd som inte dämpar ljudet onödigt mycket.

Ibland kan det vara bra att växla mellan kåpor och proppar. Då kan du undvika problem med värme och fukt innanför kåporna.

Standarden DIN EN 352 reglerar allmänna krav på hörselskydd. Alla hörselskydd måste märkas med:

• Tillverkarens namn eller varumärke och modellnamn.

• EN­nummer.

• Anvisningar om hur du sätter in, tillämpar och använder produkten (efter behov).

• Nominell storlek.

• CE­märkning.

• Indikering om de kan återanvändas eller är för engångsbruk (gäller öronproppar).

• Vänster eller höger märkning (för öronsnäckor). ◊

LÄS MER OM BULLER OCH FARLIGA LJUDNIVÅER i kapitel 5.

LÄS MER OM HÖRSELSKYDD www.av.se – sök på hörselskydd.

Om du behöver använda hörselskydd hela dagen måste det vara bekvämt och det ska inte trycka eller vara för varmt.

LÄS MER OM BULLER OCH HÖRSELSKYDD www.av.se – sök på orden buller och hörselskydd broschyr

• EN HÖRSELSKADA GÅR INTE ATT BOTA, DEN ÄR BESTÅENDE.

• DU SKA ALLTID HA TILLGÅNG TILL HÖRSELSKYDD OM LJUDNIVÅN ÄR ÖVER 80 DB(A).

• DU SKA ALLTID ANVÄNDA HÖRSELSKYDD OM LJUDNIVÅN ÄR ÖVER 85 DB(A).

• ANPASSA OCH VÄLJ HÖRSELSKYDD SOM PASSAR JUST FÖR DIG.

• KONTROLLERA ATT HÖRSELSKYDDET HAR RÄTT MÄRKNING.

• LÄS BRUKSANVISNINGEN FÖR RÅD OM ANVÄNDNING OCH SKÖTSEL.

ÖGONSKYDD & ANSIKTSSKYDD

Ögonskydd minskar risken för skador på ögonen och ansiktet.

skadorna kan du få av till exempel flygande partiklar, damm, gas, stänk av kemikalier, solljus, laserstrålning, ljusbåge, IR­ och UV­strålning.

Det finns flera typer av ögon- och ansiktsskydd:

• glasögon med eller utan sidoskydd

• korgglasögon som har en heltäckande ram

• visir eller huva, ibland kombinerad med hjälm eller andningsskydd.

På glasögonbågen och på linsen ska det finnas en märkning som visar vad ögonskyddet skyddar mot. Märkningen är kodad och består av olika bokstäver och siffror. Förklaring till koderna finns i skyddens bruksanvisning.

Exempel på arbetsmoment där du som maskinförare eller anläggare kan behöva använda ögonskydd:

• Användning av motorkap, motorsåg och röjsåg.

• Bilning och bearbetning av sten och betong.

• Reparationsarbeten på maskiner och utrustning där handmaskiner och verktyg används (slip­ och fräsmaskiner, borrmaskiner, släggor, dorn, etcetera).

• Svets och smidesarbeten.

• Tvätt och rengöring med högtrycksutrustning.

• Batteriladdning och hantering av startbatterier.

• Arbete och vistelse nära maskiner, mobila krossar och borriggar.

Om det finns risk för att du kan få stänk av kemikalier ska du använda visir, huva med visir eller korgglasögon som sluter tätt mot ansiktet. Det är även viktigt att du läser om skyddsåtgärder i säkerhetsdatabladet för den kemiska produkten, så att du vet vad du ska göra om det sker en olycka. ◊

LÄS MER OM ÖGON OCH ANSIKTSSKYDD www.av.se – sök på ögon och ansiktsskydd.

• KONTROLLERA MÄRKNINGEN SÅ ATT DU KAN VÄLJA RÄTT TYP AV SKYDD.

• LÄS BRUKSANVISNINGEN FÖR RÅD OM ANVÄNDNING OCH SKÖTSEL.

• SKYDDA ALLTID DITT ANSIKTE OCH DINA ÖGON VID RISKFYLLDA ARBETEN.

• LÄS SÄKERHETSDATABLADET OM DU HANTERAR KEMISKA ÄMNEN.

KAPITEL 6

ANDNINGSSKYDD

Om det finns skadliga föroreningar i luften kan du behöva använda andningsskydd. Med föroreningar menas damm, rök, aerosoler, fibrer, gas eller ånga.

kvartsdamm är exempel på en förorening som du kan exponeras för som maskinförare. Kvartsdamm uppstår när du hanterar och bearbetar sten, berg, krossmaterial, betong, tegel, puts och murbruk.

Din arbetsgivare ska göra en riskbedömning som ska visa om nivåerna för skadliga föroreningar är så pass höga att det behöver göras åtgärder. Om det inte går att åtgärda föroreningen direkt vid källan, till exempel genom att spruta med vatten om det gäller damm, ska du skydda dig genom att använda andningsskydd.

Eftersom olika människor har olika ansiktsform behöver ansiktsskyddet provas ut så att det passar dig. Om skyddet inte sluter tätt mot ansiktet läcker förorenad luft in under masken. Då skyddar inte masken dig.

Har du skägg? Då ska du inte använda hel­ eller

halvmask. Skägget gör att masken inte kan sluta tätt mot ansiktet. Använd i stället visir och huva.

Du ska göra rent andningsskyddet när du har använt det. De flesta andningsskydd har filter som behöver bytas regelbundet. Om du inte byter filtret kan det bli onödigt tungt att andas om det är ett partikelfilter. Det kan också vara så att andningsskyddet slutar att fungera. Då kan den förorenade luften gå rätt igenom filtret.

Om du använder fel andningsskydd eller använder det på fel sätt, är risken stor att andningsskyddet inte skyddar alls.

Innan du börjar använda andningsskydd ska du få tillräcklig utbildning. Utbildningen ska omfatta en teoretisk del och praktisk provning.

Du ska ha kunskaper om:

• Varför andningsskyddet behövs och när det ska användas.

• Hur du kontrollerar passformen och att andningsskyddet sluter tätt.

• Vad felaktig användning innebär.

• Vad utrustningen har för begränsningar och användningstid.

• Hur du anpassar och tar på dig andningsskyddet.

• Hur du kontrollerar andningsskyddet före varje användning.

• Hur du byter filter.

• Hur du ska förvara och underhålla andningsskyddet. ◊

LÄS MER OM ANDNINGSSKYDD www.av.se – sök på andningsskydd LÄS MER HUR DU ANVÄNDER ANDNINGSSKYDD PÅ RÄTT SÄTT www.skydda.se/se/

FALLSKYDD

Om det inte går att använda fasta skyddsanordningar för att skydda dig mot fall, till exempel skyddsräcken, arbetsplattformar och ställningar, kan du behöva använda ett personligt fallskyddssystem.

Personligt fallskyddssystem

Det bromsar ett fritt fall och förhindrar att du slår i marken. Fallskyddssystemet ser dessutom till att du hänger upprätt efter ett fall. Normalt är det bara aktuellt att använda fallskyddssystem vid korta och enstaka arbetsmoment. Innan ett arbete startar ska en riskanalys göras plus förebyggande åtgärder.

Ett personligt fallskyddssystem består av följande delar:

• En lämplig förankringsanordning.

• En helsele.

• Ett kopplingssystem med en funktion för att dämpa fall som består av antingen en:

– falldämparlina eller

– fallskyddsblock med falldämpande funktion eller

– styrt glidlås på fast förankrad lina eller

– skenastyrt glidlås på flexibel förankringslina.

En personlig fallskyddsutrustning består av flera delar. De går att kombinera eller användas separat. Om du ska använda fallskydd ska du få utbildning i hur du använder den. Du ska få koppla och prova utrustningen innan du ska använda den. Du ska också få information om de risker som finns om du använder utrustningen på fel sätt. Du ska även få reda på hur du sköter och underhåller den.

Varje gång du ska använda utrustningen ska du kontrollera att sömmarna är hela och att det inte finns synliga skador på de olika delarna. En behörig person ska kontrollera fallskyddet minst en gång om året, eller när det har utsatts för onormal påfrestning.

Använd aldrig skadad utrustning. Den ska i stället kasseras eller lämnas in för reparation enligt tillverkarens bruksanvisning. ◊

LÄS MER OM FALLSKYDD www.av.se – sök på personlig fallskyddsutrustning.

FLYTVÄST

Det händer att byggnads- och anläggningsarbeten utförs vid vatten. Det kan vara när broar, dammar eller bryggor ska byggas. KAPITEL 6

ett sådant arbete kräver en särskild planering. Bland annat är det viktigt att det finns en plan för att ingen ska behöva riskera att drunkna. Det ska också finnas en plan för hur man ska kunna rädda en person som faller i vattnet.

Om du arbetar vid vatten kan du behöva använda flytväst. En flytväst hjälper till att hålla dig flytande och gör det lättare att rädda dig. Om du skulle bli medvetslös vänder flytvästen dig så att huvudet hålls ovanför vattenytan.

Det är viktigt att du lätt kan simma med flytvästen och den ska inte hindra dig när du ska röra dig i vattnet.

Uppblåsbar flytväst

Det blir vanligare och vanligare att använda uppblåsbara flytvästar. En uppblåsbar flytväst är ofta smidigare att röra sig i än en vanlig flytväst och många tycker att de är bekväma. Men när flytvästen blåses upp, blir den svårare att klättra upp med eller simma med.

För att en uppblåsbar flytväst ska fungera måste den inspekteras regelbundet och det måste göras service på den. Om inte uppblåsningsanordningen fungerar så flyter du inte. Du måste också få instruktioner om hur flytvästen ska användas.

i handtaget/snöret när du vill att den ska fyllas med luft. Den automatiska fylls med luft när den hamnar under vattenytan.

Tänk på det här om du ska använda uppblåsbar flytväst:

• Använd bara uppblåsbar flytväst om du är simkunnig.

• Kontrollera alltid att gaspatronen är ordentligt iskruvad före varje gång du ska använda den.

Kontrollera att västen har en säkring som hindrar gaspatronen från att gänga ur. Om du är osäker på om västen har en säkring, kontakta inköpsstället och fråga.

Följ tillverkarens serviceanvisningar när det gäller byte eller kontroll av gaspatron och kontrollera regelbundet att patronen är oanvänd/ operforerad.

Följ tillverkarens serviceanvisningar när det gäller byte av förbrukningsdelar i aktiveringsanordningen som till exempel bobbin och cartridge

Se till att handtaget/snöret för manuell uppblåsning är åtkomligt från utsidan. Kontrollera att sömmar, spännen, band och ytterhölje är hela så att västen är tät.

• Låt inte barn använda uppblåsbar flytväst. ◊

LÄS MER OM ARBETE MED DRUNKNINGSRISK www.av.se – sök på drunkningsrisk.

Det finns flytvästar som blåses upp automatiskt eller manuellt. Den manuella kräver att du själv drar

LÄS MER OM UPPBLÅSBARA FLYTVÄSTAR www.hallakonsument.se – sök på uppblåsbar flytväst.

DU OCH ARBETSMILJÖN I MASKINEN

FÖRARMILJÖ

I jobbet som maskinförare sitter du i förarhytten i många timmar varje dag. Du sitter ofta stilla i samma arbetsställning och upprepar samma rörelser en stor del av din arbetstid. Det kan vara ansträngande för din kropp.

Du och arbetsmiljön i maskinen

Vibrationer, buller och stötar tillsammans med långa arbetspass, och tidspress är andra faktorer som kan påverka din kropp.

Vi har tidigare pratat om att det är viktigt att röra på sig och ta mikropauser för att kroppen ska få nytt syre ut i muskler och leder. I det här avsnittet kommer vi till arbetsmiljön i förarhytten. Där finns en hel del olika utrustningar och hjälpmedel som bidrar till att underlätta arbetet.

Tänk på att skapa ett bra klimat i hytten, att sitta rätt och att du har bra sikt. Och du – använd de hjälpmedel och skyddsutrustningar som finns. Ingen utrustning kan skydda dig mot olyckor och sjukdom om du inte använder dem på rätt sätt.

Du behöver ta hänsyn till att det är olika förhållanden på olika arbetsplatser och att förhållandena kan skilja sig från en dag till en annan. Förhållanden som kan påverka din arbetsmiljö är till exempel väder, temperatur, markförhållanden och trafiksituation.

I det här kapitlet går vi igenom din arbetsmiljö i maskinen – men också att du alltid ska kliva i och ur maskinen. Du ska inte hoppa. Den vanligaste arbetsolyckan för maskinförare är nämligen när hon eller han ska gå i eller ur maskinen. Ska du jobba ensam finns det också en del du ska tänka på.

Klimatet i hytten

Att du har ett bra klimat i förarhytten är viktigt för att du ska kunna jobba säkert. Om det är för varmt i hytten kan du bli trött och ouppmärksam. Försöker du göra något åt det genom att öppna en ruta eller en dörr för att få korsdrag, kan du får värk i muskler och bli stel. Du utsätter dig också i onödan för damm och partiklar som kommer in i hytten.

Om det är för kallt i förarhytten kan du få sämre reaktion och körningen kan bli ryckig. Dessutom kan sikten bli sämre eftersom det lätt bildas imma på rutorna.

Både för varmt och för kallt ger dålig arbetsmiljö. Lagom är bäst.

Vad är då ett bra klimat i förarhytten? Det är förstås individuellt. Men en rekommendation är att temperaturen i hytten inte ska vara lägre än +15 till 17 °C . Temperaturen bör heller inte vara högre än +20 till 22 °C.

Det bästa är om förarhytten har en automatisk klimatanläggning, så kallad ECC/ACC. Med ECC ställer du in den temperatur du vill ha, sedan sköter den automatiskt att hålla temperaturen i förarhytten. Då kan du få ren luft och ett bra klimat i hytten.

Tänk på att:

• Ställa in temperaturen i hytten mellan +15 och + 22 °C.

• Håll hyttens dörrar och rutor stängda så fungerar klimatanläggningen bäst.

• Rikta luftmunstyckena så att de inte blåser rakt på dig.

• Drag gör dina muskler stela och du kan få värk.

• Sätt på värmen i stolen om det är kallt.

• Kontrollera att defrostern fungerar när du gör den dagliga säkerhetskontrollen.

• Titta i instruktionsboken för att se när du ska göra rent hyttfilter och kontrollera klimatanläggningen.

LÄS MER OM KLIMATANLÄGGNING I FÖRARHYTTEN www.me.se – sök på klimatanläggning i förarhytt.

LÄS MER OM FORDONSKLIMAT – VÄRME OCH KYLA I FORDON www.av.se – sök på fordonsklimat.

DU OCH ARBETSMILJÖN I MASKINEN

Sitt rätt

Att du har rätt körställning är en förutsättning och en av de viktigaste faktorerna för att du ska kunna ha en bra arbetsmiljö under hela arbetsdagen. Därför är det viktigt att du ställer in förarstolen så att du sitter rätt.

Förarstolen ska ge dig stöd för ryggen, nacken och axlarna. Den ska också avlasta armarna. Det är viktigt att du ställer in stolen och nackskydden för just din kropp och din vikt. Om du inte gör det kan skydden inte ge den effekt som de ska. Genom att använda midjebältet får du en bättre körställning i förarstolen, samtidigt som du får ett skydd om maskinen välter eller vid ett hastigt stopp.

Se till att:

• Förarstolen är hel och i gott skick.

• Att fjädringen fungerar som den ska.

• Justera förarstolen för din kropp – du ska ha ordentligt stöd för ryggen och benen.

• Ha midjebältet på dig när du sitter i maskinen.

• Justera armstödet – du ska kunna vila armarna. Då avlastar du axlarna och ryggen.

• Undvik att tala i telefon när du arbetar med maskinen – använd handsfree om du absolut måste.

Tänk på att:

• Förarstolen kräver kontinuerligt underhåll och kontroll.

• Komponenter kan behöva bytas ut (till exempel sittdynor, armstöd, fjädring med mera).

• Förarstolen kan behöva bytas ut om den är utsliten.

LÄS MER OM MOBILANVÄNDNING I TRAFIKEN www.polisen.se – sök på mobilanvändning i trafiken.

Ha säker sikt

Som maskinförare kan du arbeta i områden där människor rör sig nära eller intill maskinen. Ibland kan det vara dammigt, mörkt och dåliga väderförhållanden.

Därför är det viktigt att du har en god sikt åt alla håll för att kunna arbeta säkert.

Se till att:

• Hålla rutorna rena och fria från imma

– både på utsidan och på insidan.

• Strålkastare, blinkers och varselutrustning är rena och fungerar.

• Ställa in solavskärmningen så att du inte blir bländad av solen.

• Vara uppmärksam på människor som finns inom maskinens arbetsområde.

• Använda och kontrollera funktionen hos hjälpmedel som kamera, sensorer och liknande.

• Kontrollera synen hos optiker med några års mellanrum eller om du tycker att du ser sämre – synen blir sämre med stigande ålder.

Kör mjukt

Du, din arbetsgivare och miljön tjänar på att du kör mjukt. Det finns många anledningar till att köra mjukt:

• Din kropp mår bäst av att du kör mjukt.

• Jobbet blir mindre stressigt.

• Risken för att du får skador av vibrationerna i maskinen minskar.

• Din arbetsgivare sparar pengar när du kör mjukt – det går åt mindre bränsle och maskinen håller längre.

• Miljön påverkas mindre när du kör mjukt och din maskin släpper ut mindre koldioxid, som är en växthusgas.

• Risken för arbetsplatsolyckor minskar. ◊

Du vet väl att det är förbjudet att använda din mobil när du kör om du håller den i handen. Förbudet gäller också annan kommunikationsutrustning som hålls i handen. Förbudet gäller när du kör ett motordrivet fordon. Kontrollera vilka regler som gäller för mobilanvändning på ditt företag.

• STÄLL IN RÄTT TEMPERATUR I HYTTEN

• HA MIDJEBÄLTET PÅ DIG NÄR DU SITTER I MASKINEN.

• VAR UPPMÄRKSAM PÅ MÄNNISKOR SOM FINNS INOM MASKINENS ARBETSOMRÅDE.

• DIN KROPP OCH MILJÖN MÅR BÄST AV ATT DU KÖR MJUKT. VIKTIGT ATT TÄNKA

DU OCH ARBETSMILJÖN I MASKINEN

KLIV I OCH UR MASKINEN –

hoppa inte

Den vanligaste arbetsolyckan för dig som maskinförare är när du ska gå i eller ur maskinen. Fallolyckor när man går i och ur maskinen står för cirka 30 procent av alla arbetsolyckor.

använd därför alltid fotstegen och handtagen när du klättrar upp och ner.

När du kliver ur maskinen – ha ansiktet mot hytten och klättra ner baklänges från maskinen – hoppa aldrig ur maskinen.

Gör det till en vana att använda trepunktsfattning när du går i och ur maskinen. Se till att du alltid har kontakt med fotsteg eller handtag. Om du håller dig med två händer och har en fot på ett fotsteg – eller har två fötter på fotsteg och håller dig med en hand, minskar du risken för att ramla och skada dig.

Det är ofta en meter eller mer från hytten till marken. Om du hoppar från hytten till marken blir det en stor belastning på dina knän och fötter.

Det är vanligt att maskinförare trampar snett, stukar fötter, halkar eller tappar kontrollen på något annat sätt och skadar sig när de ska i eller ur arbetsmaskiner. När det är snöigt, isigt, regnigt eller om marken är lerig är det särskilt lätt att skada sig.

Undvik helst att ha skor med hård sula. De dämpar inte stötar alls, vilket inte är bra. ◊

LÄS MER OM MASKINFÖRARES ARBETSMILJÖ www.prevent.se – sök på maskinförares arbetsmiljö.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

• STÄLL IN RÄTT TEMPERATUR I HYTTEN

• HA MIDJEBÄLTET PÅ DIG NÄR DU SITTER I MASKINEN.

• VARA UPPMÄRKSAM PÅ MÄNNISKOR SOM FINNS INOM MASKINENS ARBETSOMRÅDE.

• DIN KROPP OCH MILJÖN MÅR BÄST AV ATT DU KÖR MJUKT.

• KLIV I OCH UR MASKINEN PÅ RÄTT SÄTT. HOPPA INTE!

DU OCH ARBETSMILJÖN I MASKINEN

ATT ARBETA ENSAM

Ensamarbete är arbete där du inte får kontakt med chef och kollegor utan att använda telefon eller kommunikationsradio. I ditt jobb som maskinförare arbetar du ibland ensam. Ensamarbete kan innebära större risker eftersom du inte kan räkna med att snabbt få hjälp om något händer.

grundregeln är att man inte får arbeta ensam om arbetet är riskfyllt och det inte snabbt går att få hjälp. Om det inte går att undvika ensamarbete, ska din arbetsgivare göra en risk­ och säkerhetsanalys som särskilt tar upp risker och åtgärder för ensamarbetet.

Exempel på områden som kan vara särskilt riskfyllda för maskinförare vid ensamarbete:

• Djupa schakter, stup eller höga slänter.

• Mark med dålig bärighet.

• Schakt i material som riskerar att rasa eller glida.

• Lastkoppling och hantering vid lyft.

• Rivningsarbete, fallande föremål.

• Fall från höjd, snubbling.

• Reparationsarbeten, fastna, klämmas.

• Kontakt med elektriska ledningar.

Din arbetsgivare har ansvar för att du känner till vilka risker som finns när du jobbar ensam. Arbetsgivaren har också ansvar för att förebygga risker och för vad som ska göras om det händer något. Eftersom riskerna ökar när man jobbar på natten är det bra om det går att undvika nattarbete.

Du som är arbetstagare är skyldiga att hjälpa till, följa de säkerhetsföreskrifter som finns och slå larm om du upptäcker några fel.

Några tips för dig med ensamarbete:

• Ha alltid mobil, kommunikationsradio eller larm på dig.

• Kom överens med din chef och dina kollegor att du ska höra av dig vid vissa tidpunkter. Om du inte hör av dig kan dina kollegor få reda på din position via din mobil och snabbare hjälpa dig.

• Ta flera pauser som ger dig kontakt med andra om det är möjligt, exempelvis åka iväg och fika eller äta lunch.

• Planera så att någon chef eller kollega kommer och hälsar på ibland.

• Följ säkerhetsinstruktionerna och ta inga onödiga risker.

• Avbryt arbetet och meddela arbetsgivaren om du tycker det är för riskfyllt. ◊

LÄS MER OM ENSAMARBETE www.av.se – sök på ordet ensamarbete.

LÄS MER OM RISKER MED ENSAMARBETE www.unionen.se

• GÖR ALLTID EN RISKANALYS INNAN DU JOBBAR ENSAM.

• HA REGELBUNDEN KONTAKT MED DINA KOLLEGOR ELLER CHEFEN.

• HA ALLTID MOBIL ELLER KOMMUNIKATIONSRADIO PÅSLAGEN.

• AVBRYT ARBETET OM DET ÄR FÖR RISKFYLLT.

BILAGOR

SAMMANSTÄLLNINGAR

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER

Föreskrifter är bindande regler som gäller generellt.

Det är alltså regler som måste följas och som gäller alla.

Här i tabellen ser du en sammanställning av föreskrifter

som är vanliga i bygg- och anläggningsbranschen.

Föreskrifter Handlar om Läs mer

Användning av arbetsutrustning (AFS 2023:11, 2 kap.)

Användning av lyftanordningar & lyftredskap (AFS 2023:11, 11 kap.)

Användning av motorkedjesågar & röjsågar (AFS 2023:11, 5 kap.)

Användning av ställningar (AFS 2023:11, 8 kap.)

Arbete med risk för exponering för asbest (AFS 2023:13, 3 kap.)

Belastningsergonomi (AFS 2023:10, 6 kap.)

Berg- och gruvarbete (AFS 2023:13, 4 kap.)

Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2023:11, 13 kap.)

Buller (AFS 2023:10, 2 kap.)

Föreskrifterna gäller alla typer av arbetsutrustningar som används i arbetet. Innehåller särskilda krav på kunskaper för arbetsutrustning med särskilda risker, exempelvis anläggningsmaskiner.

Föreskrifterna gäller alla som använder lyftanordningar och lyftredskap i arbetet. Arbetet ska planeras, organiseras och genomföras så att farliga situationer förhindras.

Föreskrifterna gäller användning av motorkedjesågar och röjsågar. När en motorkedjesåg eller röjsåg ska användas måste arbetsgivaren undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, och sedan vidta nödvändiga åtgärder.

Föreskriften innehåller regler om hur olika ställningar ska uppföras, ändras och nedmonteras. Arbetsgivaren ska se till att de som deltar i arbetet har utbildning för aktuell typ av ställning. Om utbildning saknas får arbetsgivaren betala en sanktionsavgift.

Asbest är ett farligt ämne som kan orsaka flera allvarliga sjukdomar som till exempel cancer. Föreskrifterna gäller alla verksamheter där det finns risk för att exponeras – utsättas – för asbest och asbesthaltigt damm. För att få arbeta med asbest behövs tillstånd från Arbetsmiljöverket.

I de här föreskrifterna förklaras hur arbetet ska planeras och göras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller till exempel obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och repetitivt arbete. Repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen.

Föreskrifterna omfattar förutom gruvor även arbeten vid krossanläggningar, dagbrott, användning av hydraulhammare med mera.

Föreskrifterna innehåller regler och anvisningar för olika slags besiktning av lyftanordningar. De gäller till exempel grävmaskiner, fordonskranar, hissar, lingångar och kranar.

Föreskrifterna gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet.

www.av.se – sök på användning av arbetsutrustning.

www.av.se – sök på användning av lyftanordningar och lyftredskap.

www.av.se – sök på användning av motorkedjesågar och röjsågar.

www.av.se – sök på säkra ställningar bok.

www.av.se – sök på asbest.

www.av.se – sök på belastningsergonomi.

www.av.se – sök på berg och gruvarbete.

www.av.se – sök på besiktning av lyftanordningar.

www.av.se – sök på buller. Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 2023:13, 5 kap.)

Första hjälpen och krisstöd (AFS 2023:2, 4 kap.)

Föreskriften talar om hur arbetet ska planeras och utföras för att vara säkert. Den innehåller speciella krav för vissa riskfyllda arbetsmoment som schaktarbeten, vägarbeten och rivningsarbeten.

Föreskrifterna handlar om hjälpåtgärder om det händer olycksfall och någon blir akut sjuk.

www.av.se – sök på Byggnadsoch anläggningsarbete.

www.av.se – sök på första hjälpen och krisstöd.

Föreskrifter samt broschyrer Handlar om Läs mer Kemiska riskkällor (AFS 2023:10, 7-10 kap.)

Kvartshaltigt damm (AFS 2023:10, 10 kap.)

Produkter – maskiner (AFS 2023:4)

Projektering och byggarbets miljösamordning (AFS 2023:3).

Sprängarbete (AFS 2023:13, 16 kap.)

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, (AFS 2023:1)

Föreskrifterna räknar upp kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, för arbetsplatser med kemiska risker. I kraven ingår till exempel att undersöka och bedöma risker, vidta åtgärder och märka behållare och rörledningar.

Föreskriften ställer krav på riskbedömningar och åtgärder för att minimera risken för exponering av kvartsdamm. Hälsokontroller krävs under vissa förutsättningar.

Föreskrifterna om maskiner gäller för maskiner, utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, kättingar, linor, vävband med mera.

Föreskriften beskriver ansvar och uppgifter under byggprocessen för byggherrar, projektörer, Bas-P och Bas-U.

Föreskrifterna om sprängarbete gäller arbete i verksamhet där explosiva varor används för att utföra ett sprängarbete. Dokumentet innehåller även allmänna råd om hur föreskrifterna ska tillämpas.

Föreskrifterna gäller för alla arbetsgivare och talar om vilka rutiner som ska finnas för skyddsarbetet och vad som ska dokumenteras.

Regelbundna riskbedömningar, fördelning av uppgifter och utredning av olyckor och tillbud är exempel på områden som omfattas.

Rutinerna ska även omfatta hur introduktion av nyanställda går till och hur arbetsgivaren ser till att arbetstagaren får instruktioner och har tillräckliga kunskaper för sin arbetsuppgift.

www.av.se – sök på kemiska arbetsmiljörisker.

www.av.se – sök på kvartsdamm i arbetsmiljön.

www.av.se – sök på maskiner.

www.av.se – sök på Projektering och byggarbetsmiljösamordning.

www.av.se – sök på sprängarbete.

www.av.se – sök på SAM.

Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12)

Vibrationer (AFS 2023:10, 3 kap.)

Föreskrifterna gäller hur arbetsplatser är utformade. De tar bland annat upp krav och råd om ventilation, klimat, omklädning, tvätt- och duschutrymme, inredning och utrustning samt utrymning.

Föreskrifterna handlar om att arbetsgivaren ska förebygga risker vid arbetsmoment som innebär exponering för vibrationer. Det gäller både helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer. Föreskriften talar om vid vilka exponeringsvärden som det krävs insatser och vilka gränsvärden som inte får överskridas. Föreskriften ställer också krav på medicinska kontroller under vissa förutsättningar.

www.av.se – sök på arbetsplatsens utformning.

www.av.se – sök på vibrationer.

Arbetsmiljöverket har även många broschyrer som baserar sig på föreskrifterna. Med hjälp av illustrationer och korta förklarande texter får du förklaringar på vad som gäller. Här finns också exempel på alternativa sätt att lösa problem. Gå in på www.av.se – sök på broschyrer.

foto

KÄLLOR

AFA FÖRSÄKRING, https://www.afaforsakring.se/ AHLSELL, https://www.ahlsell.se/ A-KASSA, www.a-kassa.se/ ARBETARSKYDDSBUTIKEN ARBETSMILJÖFORUM, www.arbetsmiljoforum.se ARBETSMILJÖUPPLYSNINGEN, ARBETSMILJÖVERKET, www.av.se

ARENA SKOLINFORMATION, https://arbetslivskoll.se/ BEROENDECENTRUM, www.beroendecentrum.se BYGGNADS, https://www.byggnads.se DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN, www.do.se

FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, https://www.folkhalsomyndigheten.se/ FORSKNING & FRAMSTEG, https://fof.se/ ”FÖRSÖK MED BIOLOGI” BOK AV HASSE PERSSON, LIBER FÖRLAG, INFORMATIONSVERIGE, https://www.informationsverige.se/sv/ HALLÅ KONSUMENT, https://www.hallakonsument.se/ HARRISON DICK, https://www.svd.se/ LEDARNA, https://www.ledarna.se/ LIBER, ”BYGGYRKE” BS 2, BS 3

LIVSMEDELSVERKET, https://www.livsmedelsverket.se/ LUNDS UNIVERSITET, https://www.lu.se/ MASKINENTREPRENÖRERNA, https://www.me.se/ MASKINENTREPRENÖRERNAS HANDBOK 2020 POLISEN, www.polisen.se

PREVENT, www.prevent.se

PREVENT, ”BÄTTRE ARBETSMILJÖ HANDBOK”, 14:E UPPLAGAN

SKATTEVERKET, https://www.skatteverket.se/ SKYDDA www.skydda.se/se/

STATISTISKA CENTRALBYRÅN, https://www.scb.se/ SVERIGES A-KASSOR, www.sverigesakassor.se

TOBAKSFAKTA, www.tobaksfakta.se

TRAFIKVERKET, https://www.trafikverket.se/ TYA, ARBETSHÄFTE ”ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET” UMO, www.umo.se

UNIONEN, www.unionen.se 1177 VÅRDGUIDEN, https://www.1177.se/