Ungdomsförening 2/2020

Page 1

UNGDOMS FÖRENING 2/2020 2/2020 2/2020 2/2020


U TG I VA R E Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU rf Georgsgatan 18 00120 Helsingfors Tfn 050 501 4146 E-post: fsu@fsu.fi w w w.fs u .f i

INNEHÅLL

A N S VA R I G U TG I VA R E Sebastian Gripenberg sebastian@fsu.fi

3

2020 - RISKSAMHÄLLET

4

MGP 2020

7

HANTERA DINA FYRK

REDAKTIONSGRUPP

8

RECYCLE IT

Förbundskansliets personal

10

NSU - LUDDE OCH SUSSI GOES YOUTUBE

11

NSU - K-POP I PARKEN + NYLÄNDSK AFTON

12

ÅUF - UTMANINGAR OCH NYA LÖSNINGAR PÅ DISTANS

14 15

SÖU HAR FLYTTAT UT PÅ WEBBEN

R E D A K TÖ R E R

Förbundskansliets personal, landskapsförbundens personal och utomstående personer

L AYO U T Tuuli Gröhn

B E S TÄ L L U F -T I D N I N G E N Varje förening erhåller kostnadsfritt 1 exemplar av UF-tidningen. Om föreningarna vill ha flera exemplar, kan man beställa tidningen (4 nr / år) till priset av 20 euro / år / mottagare. Meddela då mottagarnas namn och kontaktuppgifter. Meddela även om föreningens kontaktperson ändrats och den nya personens adressuppgifter. Alla dylika uppgifter kan meddelas till fsu@fsu.fi.

TEATERSKOLAN I SVENSKFINLAND

16 RENOVERINGSBIDRAG 18

UF-STIFTELSEN + UFS VÅRMÖTE + FSU-KANALER

19

UF-KONTAKTER


2020 – RISKSAMHÄLLET

Den framstående tyska sociologen Ulrich Beck (1944– 2015) är känd för sitt arbete kring begreppet risksamhälle. Begreppet är träffande och syftar till att fånga idén att moderna samhällen i växande grad ordnar sig genom att förbereda sig på olika risker. Becks bok Risksamhället (1992) blev en bästsäljare och skribenten själv en av de flitigast citerade samhällsvetarna under de senaste decennierna. Ett av de fenomen som enligt Beck flyter ur risksamhället är ett minskat förtroende för vetenskap och experter. Fakta – objektiv kunskap – spelar en central roll i demokratiska politiska system. Det sägs ofta att alla har rätt till en egen åsikt, men inte till egna fakta. I dagens debatt kastas ofta begrepp som fake news eller alternativa fakta fram och tillbaka. Det beror säkert på att vår värld är komplex och svår att överskåda, för att inte säga förstå. Det är inte alltid lätt att veta vad som är sant, ens för en expert. Problemet är att ifall förtroendet för vetenskap och i förlängningen för olika typer av experter som bygger sin kunskap på vetenskap försvagas innebär det i sig risker för demokratin. Demokrati har förstås många ansikten, men en något förskönad bild är en grupp människor som samlas kring ett bord för att lösa

ett problem. Det är ett exempel på demokrati på verkstadsgolvet. För föreningsaktiva har det sedan UF-rörelsens första år varit klart att denna bild av demokratin måste genomsyra hela samhället från varje medelsvensons vardagsverklighet till de högsta statliga ämbetena. För att det alls skall finnas förutsättningar att lösa problemet som gruppen kring bordet samlats kring, måste gruppen först vara överens om vad problemet är, vilka faktorer som inverkar på det och vilka alternativ som kan tänkas och vad de eventuella konsekvenserna av dessa alternativ är. Detta är en hyperrationell idealtyp för hur ett demokratiskt samtal kan gestalta sig och verkligheten är aldrig så prydligt ordnad. Risk innebär osäkerhet och människan tenderar att föredra stabilitet framom instabilitet. Det är mänskligt att söka minimera osäkerhet. Osäkerhet är inte ett alltigenom rationellt fenomen – det väcker känslor och rädslor och frambringar emotionella reaktioner. Rädsla och osäkerhet kan tyvärr tjäna som effektiva maktmedel. Faktum är att minskat förtroende för olika typer av institutioner är en pågående trend i vissa länder. Institutioner kan i det här sammanhanget uppfattas som stabilitetsskapande inrättningar, men också givetvis som styrande och normerande. Att utmana och till och med rasera rådande institutioner är en

del av samhällsutvecklingen. Frågan är vilka institutioner som fyller tomrummet? Cui bono – vem drar nyttan? En viktig drivkraft för UF-rörelsen under dess uppmarsch var att göra bildning mer tillgänglig för fler människor. Det kan med en anakronistisk tillämpning av Becks tankar ses som ett svar på risker i den tidens samhälle. Fast vi kanske idag inte dagligen talar om bildning i ungdomsföreningarna, tror jag att det fortfarande eller kanske rättare sagt igen är ett väsentligt samhälleligt uppdrag för UF-rörelsen. Vad bildning är eller kan vara och vad UF-föreningarnas bildningsuppdrag idag kan bestå i får bli ett tema för en kommande ledare. Nu vill jag blott säga att risker och osäkerhet inte får leda till uppgivenhet. Utmaningens storhet får inte leda till handfallenhet. En av UF-föreningarnas styrkor har alltid varit den konkreta handlingens kraft. Det har talats, men det har också gjorts. Det har hållits möten, men samtidigt har det byggts hus. Idag finns det rum för det demokratiska samtalet. Scenen står färdig för ett modernt riskreducerande bildningsuppdrag.

verksamhetsledare Sebastian Gripenberg 050 502 5166, sebastian@fsu.fi

Ungdomsförening 2/2020

3


ARTISTER OCH DANSARE KLARA FÖR MGP2020

Den pågående Coronapandemin till trots är den fjortonde upplagan av låtskrivartävlingen Melodi Grand Prix (MGP) i full gång. Med en del försiktighetsåtgärder och justeringar i upplägget längs med vägen, har tio fenomenala låtbidrag och tio dansare nu kvalificerat vidare mot höstens TV-final som direktsänds från Studiohuset i Helsingfors den 10 oktober. The show must go on! MGP:s coacher Erik Nyholm (musikproducent), Tomas Höglund (sång), Niki Rock (scenuppträdande) och Jessica Öller (danskoreograf), samt en massa andra experter kommer att jobba tillsammans med artisterna och dansarna så att de känner sig säkra på scenen inför höstens direktsända TV-final. Övningarna sker bland annat på lägret Camp MGP som i

4

år arrangeras i början av augusti på Lärkkulla kursgård i Karis. Alla låtarna släpps några veckor innan höstens final och albumet kommer att innehålla en bred repertoar av olika musikstilar med artister från Nyland, Åboland, Österbotten och Åland. Vinnaren av MGP2020 får förutom ära, berömmelse och en pokal, också skapa en ny låt under ledning av musikproducenten Erik Nyholm. Till den nya låten produceras en musikvideo som publiceras på Yles kanaler. MGP2020 FINALISTERNA

Mirella – Landet ingenstans Mirella Roininen 14 år, Vanda Mirella går på åttonde klass i Helsinge skola. Hennes låt handlar om unga människors känslor och frågor.

Milou – Okej med mig Milou Sederlöf 14 år, Esbo Milou går på åttonde klass i Mattlidens skola. Hon började musicera redan som sjuåring och deltog i MGP även år 2018. Hennes låt handlar om ungdomar som kanske inte mår så bra. Kurry - Coolman Elias Ingström 13 år, Närpes Elias går på sjätte klass i Mosebacke skola. Elias drömmer om att kunna leva på musiken i framtiden och hans låt handlar om en man som söker bekräftelse. Kasper – Vi skapar en värld Kasper Kammonen 11 år, Singsby Kasper går på femte klass i Norra Korsholms skola. Hans låt handlar om hur man måste göra för att alla skall må bra i vardagen.


MGP2020 finalisterna: Milou Sederlöf, Ellen Pettersson, Kasper Kammonen, Elias Ingström, Alina Reinikainen, Isabel Hanna, Hilja Risku, Mirella Roininen, Amelia Nordberg, Edith Holmberg, Natalie Ewalds, Maya Hallgren och Amelia Backlund.

J.E.A.N.S – Turbo

Ellen - Förlåt

Edith Holmberg 12 år, Maya Hallgren 13 år, Natalie Ewalds 12 år, Ekenäs

Ellen Pettersson 8 år, Helsingfors

Flickorna går på sjätte klass i Mikaelskolan. Deras låt handlar precis som namnet antyder, om turbofart! Om gruppen vinner MGP2020, lovar de att ordna en stor fest med pannkakor, simma i havet och göra en ny låt. Möjligen allting på en och samma gång. Isabel och Hilja – Ett stort steg Isabel Hanna, Hilja Risku 13 år, Solf Isabel och Hilja går på sjätte klass i Solf Skola. Båda medlemmarna i duon har sjungit i 6 år. Låten handlar om att börja på högstadiet.

Ellen går på andra klass i Minervaskolan. Låten handlar om vänskap och om att säga förlåt. Om Ellen vinner, lovar hon att hjula på scenen. Amelia B – Gå vägen själv Amelia Backlund 12 år, Esse Amelia går på sjätte klass i Överesse skola. Låten som handlar om vänskap, kom till då Amelia hade bråkat med en kompis. Amelia drömmer om att bli artist. Amelia - Dröm Amelia Nordberg 9 år, Mariehamn Amelia går på tredje klass i Ytternäs skola. Hon har hållit på med musik i fem år och lyssnar själv mest på

pop. Låten som Amelia började jobba på redan vid jul, handlar om vad hon själv gillar. Alina – Våga sjunga ut Alina Reinikainen 12 år, Åbo Alina går på sjätte klass i Cygnaeus skola. Hon har sjungit och skrivit egna låtar i sju år. Alina drömmer om att bli världsartist och hennes låt handlar om att våga göra det man är bra på. ARTISTERNA FÅR STÖD PÅ SCENEN AV 10 SKICKLIGA DANSARE!

Under MGP-showen i oktober uppträder också tio dansare som valts ut enkom för detta genom FSU:s projekt Make Your Move. Dansarna övar med artisterna för att tillsammans göra varje finalnummer till den bästa möjliga helheten.

Ungdomsförening 2/2020

5


MGP2020 dansarna: Emmi Kanerva, Oliver Brandt, My Vauras, Ellen Kronqvist Storholm, Sonja Sievänen, Victoria Sahi, Frida Sjöblom, Nadya Mattson, Maximilian Roininen, Minea Harrikar

MGP2020 DANSARNA

Emmi Kanerva, 11 år, St:Karins Emmi går på femte klass i S:t Karins svenska skola. Hon har dansat i fem år och dansar helst modern dans. Emmi drömmer om att få lära andra att dansa. Oliver Brandt 12 år, Esbo Oliver går på sjätte klass i Smedsby skola. Han har dansat i sju år och gillar mest att dansa Hiphop. Olivers högsta dröm är att få vara bakgrundsdansare till någon känd artist. My Vauras 14 år, Mariehamn My går på sjunde klass i Övernäs skola. Hon har dansat i fyra år och dansar helst modern dans. My drömmer om att få jobba med dans. Ellen Kronqvist Storholm 10 år, Socklot Ellen går på fjärde klass i Socklot skola. Hon har dansat i fem år och dansar helst showdans. Ellen sysslar också med konståkning och drömmer om att få representera Finland i konståknings-VM.

6

Sonja Sievänen 14 år, S:t Karins Sonja går på sjunde klass i St. Olofs skola. Hon har dansat i elva år och dansar helst nutidsdans och balett. Sonja drömmer om att bli en ännu bättre dansare. Victoria Sahi 13 år, Esbo Victoria har dansat i nio år och dansar helst Hiphop. Hon drömmer om att jobba som en dansare och få resa runt världen. Frida Sjöblom 12 år, Ekenäs Frida går på femte klass i Seminarieskolan. Hon har dansat i sex år och dansar helst nutidsdans. Frida drömmer om att bli artist eller OS-medaljör i friidrott. Nadya Mattsson 13 år, Esbo Nadya går på sjätte klass i Finno skola. Hon har dansat i fyra år och dansar helst Hiphop. Nadyas högsta dröm är att få vara med i en musikal. Maximilian Roininen 12 år, Vanda Maximilian går på femte klass i Dickursby skola. Han har dansat i fem år och dansar helst Hiphop och

streetdance. Maximilian drömmer om att bli en känd dansare eller en bra djurläkare. Minea Harrikari 13 år, Helsingfors Minea går på sjätte klass i Hoplaxskolan. Hon har dansat i sju år och dansar helst showdans. Minea drömmer om att bli e professionell dansare och dansa bakom olika artister. Dansuttagningar arrangeras i regel under våren i Nyland, Åboland, Österbotten och på Åland. Den pågående pandemin tvingade arrangörerna att ställa in uttagningarna och ändra på upplägget. Istället för att hålla platsspecifika uttagningar gavs ungdomarna möjligheten att skicka in en video där de presenterade sig själva samt uppvisade ett dansprov. Specialarrangemanget var lyckat och intresset för att delta i uttagningen på distans var enormt. Arrangörer för Melodi Grand Prix är Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU r.f., Svenska Yle och Five Corners Production.


HANTERA DINA FYRK - Unga och ekonomi

Finlands Svenska Ungdomsförbund har utformat handboken “Hantera dina fyrk - Unga & ekonomi” som skall förbättra samhällets stöd till unga i att hantera sin ekonomi. Med hjälp av en kvalitativ enkätundersökning riktad till ungdomar vid svenskspråkiga andra stadiets läroinrättningar och genom att arrangera en ekonomimässa som fallstudie har FSU undersökt vilka delområden inom ekonomihantering som målgruppen främst saknar kunskap om och vilken typ av pedagogik som lämpar sig för kunskapsförmedlingen. “Undersökningen ger en mångsidig, men blandad bild av ungdomars förhållande till sin ekonomi. Å ena sidan tyder svaren på ett relativt stort intresse för ekonomi i allmänhet och sparande och investeringar i synnerhet, men å andra sidan är bilden splittrad beträffande källor till ekono-

misk information. Det är en utmaning som personer som arbetar med att erbjuda kunskap i ekonomiska frågor till ungdomar måste fokusera på,” skriver verksamhetsledare Sebastian Gripenberg i slutsatserna för undersökningen. Det är tydligt att området kräver större, långsiktigare och bättre koordinerade insatser i framtiden. Resultatet av undersökningen presenteras i handboken “Hantera dina fyrk - Unga & ekonomi”, som skall ge förutsättningar för ungdomsorganisationer att förmedla kunskap i privatekonomi till ungdomar på ett intressant och lättförståeligt sätt. Handboken finns tillgänglig på fsu. fi/fyrk och kommer också i framtiden att kunna beställas i tryck på adressen fyrk@fsu.fi. Projektet möjliggjordes tack vare ett bidrag av Stiftelsen Tre Smeder.

Ungdomsförening 2/2020

7


RECYCLE IT HAR A N PA S S AT S I N VERKSAMHET

8


På grund av det rådande coronaläget behöver seniorer mycket hjälp och stöd. Många äldre personer är isolerade och ensamma, vilket ökar risken för fysiska och psykiska problem. Särskilt den sociala isoleringen är ett stort problem. Med modern kommunikationsteknologi är det ändå möjligt att upprätthålla värdefulla kontakter med familj, vänner och bekanta, vilket är av största betydelse för att inte coronakrisens effekter skall bli ännu värre. Recycle IT har därmed anpassat sin verksamhet för att kunna hjälpa seniorer på bästa möjliga sätt. ÄLDREBOENDEN HAR FÅTT SURFPLATTOR FÖR VIDEOSAMTAL

Eftersom IT-handledarna inte fysiskt kan träffa seniorer för tillfället, var man tvungna att hitta nya lösningar. Tillsammans med Röda Korsets projekt, ”Vi ses i byn”, undersökte man var största behovet att hjälpa fanns. Man kom fram till att de mest isolerade seniorerna finns på åldringshemmen. Projektet kontaktade därför alla åldringshem i Pargas för att reda ut hur läget var. Tillsammans med personalen på åldringshemmen, och med bidrag från Sparbanksstiftelsen i Nagu, LokalTapiola – Sydkusten, Partel och Pargas stad, kunde man skaffa kommunikationsverktyg till alla åldringshem i Pargas. SURFPLATTOR SOM ÄR ANPASSADE FÖR ÄLDRE

Som bästa lösning fann man att skaffa surfplattor. Surfplattorna är anpassade och inställda så att de äldre på ett enkelt sätt ska kunna ringa videosamtal. Hela verksamheten är uppbyggd så att den inte skall belasta

personalen på äldreboendena och stöd ges åt personalen, de som bor på hemmen samt anhöriga. HANDLEDNING PÅ DISTANS

På grund av restriktionerna för att bromsa spridningen av coronaviruset kan handledarna inte träffa seniorer som behöver datorhjälp för tillfället. I stället ger man handledning på distans i mån av möjlighet. Många seniorer behöver hjälp med videosamtal, då de inte får kontakt som de vill. Projektet har därför gjort manualer för seniorer med bilder, som visar var man ska klicka och var man ska skriva sitt namn, etcetera. VÅREN 2021 UTBILDAS NIO NYA HANDLEDARE

För tillfället jobbar åtta gymnasieelever som IT-handledare efter att ha klarat av den teoretiska och praktiska biten av handledarutbildningen, som ger dem gymnasiepoäng. Efter avklarad kurs kan de välja att fortsätta jobba som handledare och får då lön för sitt arbete. Våren 2021 utbildas nio nya handledare. Av dem är 6 elever som då går första året i gymnasiet. IT-handledningen är avgiftsfri för seniorerna, tack vare att projektet har ett flertal samarbetsparter, till exempel Partel som sköter bokningarna, Pargas stad, Folkhälsan, stadens äldreråd, Röda Korsets projekt ”Vi ses i byn” och pensionärsföreningarna. Den som vill boka IT-handledning av ungdomarna i Recycle IT kan ringa Parcall på 024545 410. Handledning fås både på svenska och finska.

Ungdomsförening 2/2020

9


NSU

LUDDE OCH SUSSI GOES YOUTUBE

”När barnfamiljerna inte kan komma till oss flyttar vi via YouTube hem till dem istället” Då coronan ställde till det för oss alla i mars och musikleken inhiberades blev barnen så besvikna. De kunde inte förstå varför de inte mera kunde gå på musiklek till Bygdehemmet i Botby och Solhem i Malm för att sjunga, spela, dansa och leka tillsammans med alla andra. För att göra barnen glada gjorde vi 5 ”Musiklek med Ludde” videon på YouTube som redan har ca 11000 visningar. Familjerna har varit så tacksamma då de haft möjlighet att sjunga med oss när de vill. Många har kontaktat mig och skickat videon där man ser hur barnen sitter hemma i soffan och sjunger med i sångerna. På det här sättet når vi dessutom mycket fler familjer som hittat oss på YouTube.

10

Macke Andergård spelar gitarr och Dennis Leskinen har filmat och editerat videorna. NSU har producerat i samarbete med Olaus Petri.

Varma musiklekhälsningar Sussi Isaksson


K- P O P I PA R K E N NSU i samarbete med Helsingfors stad arrangerar park K-pop under juni månad. Den moderna dansstilen från Sydkorea har under senare år uppnått global spridning genom sociala medier. K-pop dans har slagit igenom bland barn och unga vuxna. I juni kan mindre grupper av ungdomar dansa K-pop i parker under ledning av Kaisla Koski från dansgruppen Bebe.

NYLÄNDSK AFTON I år firas Nyländsk Aftongala i samarbete med Helsingfors stad i Tiivistämö i Södervik, i Helsingfors den 17 oktober 2020. Det blir show, dinner, prisutdelningar och dans. Som traditionen påbjuder vill vi med detta evenemang lyfta fram ungdomsföreningarnas egna förmågor inför en stor publik. På grund av den nu rådande beklagliga coronapandemin,

kommer många av våra sommarteatrar inte att sätta upp en pjäs i sommar. Därför ser vi hoppfullt fram emot en afton med ett utbud av olika sketcher, sånger, promotions för kommande pjäser eller varför inte en “blast from the past” med pärlor från tidigare år. Om er teater, förening, kör eller grupp vill uppträda på galan, kontakta kansliet@nsu.fi. Vi vill ha din anmälan senast 13 juni.

Biljetterna kommer till salu senare i sommar på www.nylandskafton.fi

Ungdomsförening 2/2020

11


ÅUF

UTMANINGAR OCH N YA LÖ S N I N G A R PÅ D I S TA N S

Våren 2020 är något vi alla kommer att minnas. Åbolands Ungdomsförbund har trots allt hållit igång verksamheten, dock i nya format. I början av maj ordnade ÅUF en träff för ungdomsförbundets alla medlemsföreningars ordföranden, för att diskutera vad ordförandeskap innebär och bolla idéer. Detta visade sig att vara ett mycket välfungerande koncept och det ser ut som att ordförandeträffarna kommer att ordnas på distans även i fortsättningen, eftersom det möjliggör det för flera att delta i.o.m att många av föreningarna har sin verksamhet i skärgården med långa avstånd samt svår logistik mellan öarna. En ny lösning som denna corona-vår har resulterat till. ÅUF ordnade även en distanskurs om medlemsregistret i DESKY för alla UF-föreningar. Kursen hölls av Ant Simons från Webbhuset och öppnade upp

12

verktyget ytterligare för deltagarna i kursen. En väldigt uppskattad kurs som förhoppningsvis kommer att få en fortsättning. Åbolands Teaterskola har hållit igång undervisningen genom distansuppgifter och utmaningar på sociala medier. Allt från att hitta ansikten i sin omgivning till att klä ut sig till påskhäxor och skapa nya historier! Några resultat av uppgifterna finns att se på teaterskolans Instagram. På måndagen 11.5 streamades även sketchen “​ Soppan och Knuts Detektivbyrå - Del 1: Den försvunna munken!” ​live på Pargas stads kanaler. Soppan och Knut är Åbolands Teaterskolas egna clowner som har dykt upp på teaterskolans kanaler under vårens gång. Sketchen kan ses på: w ​ ww.pargas. fi/live​. Vem vet, kanske de gör en comeback i framtiden?

Våren har främst handlat om förberedande arbete och planering för sommaren och hösten, inom de ramarna som varit möjliga. Möten över videosamtal och livestreamar av olika slag har blivit en ny slags vardag men också öppnat upp flera möjligheter, som även gjort ett stort avtryck i verksamheten i år. ÅUF önskar alla en skön sommar trots omständigheterna!

Hälsar Personalen på ÅUF Följ gärna vår verksamhet på: @abolandsungdomsforbund och @abolandsteaterskola @abolandsuf och @abolandsteaterskola

Hemsidor - www.auf.fi och

www.abolandsteaterskola.fi


Bild: Nelli Salonen Clownerrna Soppan och Knut har figurerat på Åbolands Teaterskolas kanaler under vårens lopp.

Ungdomsförening 2/2020

13


SÖU

S Ö U H A R F LY T T A T U T PÅ W E B B E N

Trots att alla fysiska möten och evenemang ställdes in på grund av coronapademin har SÖU kunnat erbjuda ett digert program under våren. Kurser, föreläsningar, möten och träffar har ordnats online, och erfarenheterna har varit goda. I april ordnade projektet Bygdegården sitt slutseminarium i form

av fem livestreamade föreläsningar på Zoom. SÖU har dessutom bjudit på fyra interaktiva träffar med österbottniska kulturarbetare. I början på maj kunde en repetitionskurs för ordningsvakter för första gången hållas online. Deltagarantalet på samtliga tillfällen har varit över förväntan, och glädjande nog har vi haft deltagare också från andra delar av landet. SÖU kommer även i fortsättningen att erbjuda digitala träffar.

Bild: Sergey Zolkin / Unsplash

Följande föreläsningar är fritt tillgängliga på SÖU:s kanal på Youtube.

14

Anna Bertills: Föreningens synlighet och varumärke i kristider Steven Frostdahl: Hur kan tredje sektorn samverka med kommunen? Anci Holm: Kulturproducenter i samverkan med kommunen Pörtom UF: Verksamhet i byar utan service Axel Åhman: Liti snack


T E AT E R S K O L A N I SVENSKFINLAND Åbolands Teaterskola. Fotograf: Andreas Ek

Projektet Teaterskolan i Svenskfinland befinner sig nu i ett vägskäl och måste noggrant fundera på verksamhetens framtid och hur det är vettigast att genomföra grundläggande konstundervisning i teaterkonst på svenska framöver. Målsättningen är fortfarande att våra teaterskolor och läroanstalter skulle ha möjlighet att ansöka om statligt understöd för verksamheten i framtiden och på detta sätt kunna bli ”självgående”.

Projektet Teaterskolan i Svenskfinland beviljades fortsatt finansiering av Svenska kulturfonden våren 2020. Bidraget på 60 000 euro är mindre än man hoppats på, men en betydande del av hela finansieringen. Som ny finansiär för projektet bör även nämnas Föreningen Konstsamfundet som beviljade projektet 10 000 euro för år 2020. Behovet av finansiering för projektet växer hela tiden då även verksamheten inom projektet utvecklas och växer. Då projektet började hösten 2016, fanns det endast två svenskspråkiga teaterskolor och 140 elever med i verksamheten och projektet inom UF-rörelsen. Under läsåret 2019-2020 hade antalet redan vuxit till fyra läroanstalter och hela 270 elever. Nu ser det även ut att projektet äntligen kommer att få igång den första teaterskolan i Österbotten under hösten 2020 då Teaterskolan i Karleby kör igång grundläggande konstundervisning i teaterkonst på svenska i Karleby UF:s regi. Tyvärr har finansieringen för projektet inte vuxit i samma takt som verksamheten gjort. Projektet understöder de lokala teaterskolorna ekonomiskt genom att kanalisera pengar direkt vidare till teatersko-

lorna. Understödet betalas ut terminsvis och baserar sig på antalet elever som deltar i verksamheten. Som exempel kan nämnas att projektet vårterminen 2020 betalade ut sammanlagt 27 000 euro i understöd till teaterskolorna inom UF-rörelsen. Sammanlagt delade projektet ut hela 55 000 euro understöd till teaterskolorna under läsåret 2019-2020. Under vårterminen såg elevantalet ut enligt följande: Teaterskolan i Esbo 94 elever (Esbobygdens Ungdomsförbund), Åbolands Teaterskola 85 elever (Åbolands Ungdomsförbund), Teaterskolan Konfetti i Raseborg 49 elever (Västnyländska Ungdomsringen) och Teaterskolan i Borgå 42 elever (Borgåbygdens Ungdomsförbund).

Vårterminen 2020 blev på många sätt även historisk och annorlunda inom teaterskolorna då man var tvungen att stänga dörrarna för närundervisning och flytta scenframställningarna till hösten 2020 på grund av coronasituationen. Åbolands Teaterskola som firar 10-årsjubileum detta läsår var även tvungen att flytta sin jubileumspjäs och storsatsning Marsipanpojken till hösten 2020. Vi får hoppas på att situationen är bättre i början av höstterminen 2020 och då kommer teaterverksamheten för barn och ungdomar att vara aktivare än någonsin i teaterskolorna och föreställningar kommer att spelas upp en efter en på teaterscenerna.

Ungdomsförening 2/2020

15


Lasse Majuri

HUR GÖRS EN BRA ANSÖKAN FÖR ERHÅLLANDE AV R E N O V E R I N G S B I D R A G ? Hur gör man en bra ansökan för att kunna erhålla statens renoveringsbidrag? Enligt byggnadsforskare Lasse Majuri på Finlands Hembygdsförbund (Suomen Kotiseutuliitto): ”De som behandlar ansökningarna och som besluter om bidragen skall bli övertygade om att just det huset och projektet behöver och förtjänar att få bidrag. Det borde man kunna notera via det material som bifogas; inte behöva kontakta för att begära tilläggsuppgifter eller surffa på webbsidor för att få mera information. Vi ska bli övertygade, att om föreningen inte har möjlighet att renovera huset, går viktigt kulturarv till spillo samt att en viktig mötesplats förloras.” Majuri ger mera goda tips till ansökare: ”Det räcker med att beskriva sanningen, för nästan alla kvarstående föreningshus är värda att hållas i

skick, och som samlingslokaler har de betydelse för medborgarnas kulturoch hobbyverksamhet samt andra fritidsaktiviteter i trakten!” Läs flera gånger igenom all information, direktiv och råd om ansökandet som hittas på webbsidan kotiseutuliitto.fi/foreningshus/ renoveringsbidrag-for-foreningshus. OBS! Det är bättre att fråga än att gissa! Under våren och i augusti har personalen på Finlands Hembygdsförbunds kontor bättre med tid att förklara och hjälpa beträffande frågor om ansökningar. I september ska man redan lämna in ansökan, gärna en så fullständig som möjligt. Det är föreningens medlemmar som har den bästa kännedomen om sitt föreningshus. ”Vi på Hembygdsförbundet vet bara om de projekt som

har blivit beviljade statens understöd under tidigare år. Det fanns en byggnadsforskare som jobbade med föreningshusfrågor i tre decennier och kom ihåg ett och annat om husen. Hens efterträdare har tillsvidare varit anställda bara ett par år”, konstaterar Majuri. Byggnadsforskaren, som relativt snabbt ska göra den första bedömningen av projektansökan, har knappast besökt huset tidigare. Eventuellt har han varit på plats i några av dem, men det finns hundratals projekt som fått bidrag och husen ligger överallt i landet. Det lönar sig att bifoga representativa nya bilder för varje gång man ansöker! Speciellt om man har en tidigare ansökan inne och man söker om tilläggsfinansiering. Då ska man via bilder och text kunna påvisa situationen med den påbörjade

16 Foto: Jacob Åberg


renoveringen. Det är viktigt att varje år skicka den senaste verksamhetsberättelsen och -planen samt officiellt bokslut gällande föreningens ekonomi. Lika viktigt är det att skriva fritt och grundligt om: • Vilken typ av mångsidig och livlig verksamhet det bedrivs i huset och på gården • Hur pågående renoveringar framskrider om sådana startats tidigare • Beskriv gärna husets hela renoveringshistoria om ni har tillgång till sådana uppgifter Majuri nämner följande: ”Vårt arkiv är som det brukar vara med sådana då det sällan finns tid att ordna och städa upp. Nu när man har övergått till det digitala systemet beträffande bilagor, får vi ungefär 2500 sådana på hösten som ska hitta sin rätta plats!” Ibland händer det, att en konditionsgranskning eller en ritning som föreningen skickat för fem år sedan, hamnat någon annanstans ”i molnet”. Därför är det bra att varje gång bifoga den senaste konditionsgranskningen och den uppdaterade helhetsplanen gällande renoveringar av huset under den senaste tiden. Det ska finnas en helhetsplan för en längre tid! Fast det ofta händer att projekten inte förverkligas som de planerats, visar helhetsplanen den rätta riktningen och att föreningen målmedvetet tar hand om huset. Varför ska man anlita en sakkunnig expert att granska husets skick och skriva en rapport? Det finns ju folk i föreningen som vet vad som bör repareras. Byggnadsforskaren i sin byrå på Kalevagatan i Helsingfors känner inte till husets skick, men om en sakkunnig gett ett utlåtande, får han en bättre bild. När

man vet alla brister och behov och i brådskan inte vidtar fel åtgärder, vet man bättre i vilken ordning man ska åtgärda dem! Ofta behövs en sakkunnig planerare som känner till gamla hus, metoder och material. Hen ska man anlita för att producera planer för renoveringen, också för ansökning av finansiering. Exempel: För att göra en diagnos behövs en läkare och samma läkare eller en annan som planerar åtgärden, eventuellt operationen. Att hitta yrkeskunniga byggare för renoveringen kommer senare in i bilden. Det är viktigt att planeringen görs opartiskt. Först senare begär man anbud. Visst finns det särskilda situationer, exempelvis om fönster ska repareras, kan en fönsterhantverkare granska konditionen, göra planer, lämna in en offert för renoveringen och genomföra den. Men om det skall påbörjas en grundrenovering av hela huset, behövs mångsidig kompetens. En arkitekt har kompetens att vara huvudplanerare. Och i en bra ansökan har man redan benämnt huvudplaneraren. Notera att man även kan få bidrag till kostnader gällande utlåtanden, planering och övervakning av renoveringar. ”Om det inte har gjorts anmärkningsvärda renoveringar på sistone, är det bäst att först ansöka om bidrag för konditionsgranskning av hela byggnaden, planeringskostnader och brådskande renoveringar via konditionsgranskningen” säger Majuri. Ansökan har mycket bättre chanser att bli förordad av byggnadsforskaren och övertyga föreningshusdelegationen när beslut skall fattas. ”Om man lämnar in blanketten och skriver Grundrenovering på den och skickar den med förvirrande bilagor, blir den rakt underkänd. Det låter kanske inte vettigt, men det finns för-

eningar som praktiskt taget varje år gör det” nämner Majuri. Kvaliteten på planer och sättet att renovera är en stor helhet i sig. I sin korthet: Man ska inte föreslå i planen att det kommer att användas moderna renoveringsmaterial, exempelvis beläggning på plåt, mineralull, plast som ångspärr och dylikt. Renoveringar som kan understödas är bevarande och återvinnande. Man ska inte reparera det som inte är trasigt. Man ska inte byta det som kan repareras. Om det skall förnyas, används traditionella material, konstruktioner och arbetssätt. Det finns visserligen undantag, som att konstruktioner för kök och våtutrymmen ska följa nutida regler och direktiv. Det ska vara funktionellt, men även dessa förnyade utrymmen ska anpassas med det som ska sparas eller återställas, det vill säga tillsammans med salen, scenen, serveringsrummet, foajén och andra eventuella utrymmen i föreningshusen. Renoveringsbidraget för föreningshus är ett prövningsbaserat statsunderstöd som Finlands Hembygdsförbund årligen delar ut på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Renoveringsbidrag för föreningshus har till syfte att bevara föreningshusens kulturhistoriskt värdefulla byggnadsarv samt att möjliggöra renoveringar som bevarar husens särdrag och nödvändiga förändringsarbeten som förbättrar husens användbarhet. Bidraget är främst avsett för nödvändiga reparationsarbeten i traditionella föreningshus med etablerad användning.

Ungdomsförening 2/2020

17


UF-STIFTELSEN Ungdomsföreningsstiftelsen grundades för några år sedan. Stiftelsekapitalet donerades av Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU, Svenska Österbottens Ungdomsförbund SÖU, Nylands svenska ungdomsförbund NSU, Åbolands Ungdomsförbund ÅUF, Ålands Ungdomsförbund ÅlUF och Ungdomsföreningsrörelsens Stöd UFS, jämte andra privatpersoner inom UF-rörelsen. Beloppet uppgick till ca 36 000 euro, vilket sattes in på stiftelsens konto. Stiftelsens ändamål är att understöda och främja svenskspråkiga ungdomsföreningar och ungdomsföreningsverksamhet. Stiftelsen uppfyller sitt ändamål genom att organisera olika typer av insamlingar samt genom att i första hand utdela understöd till svenskspråkiga UF-medlemsföreningar och i andra hand genom att bevilja priser till förtjänta personer som är aktiva eller som har varit aktiva i svenskspråkiga ungdomsföreningar. Även genom att understöda sådana stora och omfattande projekt som är av betydelse för den finlandssvenska ungdomsföreningsrörelsen i sin helhet.

Här följer tips om olika FSU-kanaler och -info som det lönar sig att ha koll på:

Stiftelsens styrelse representeras av delegater från FSU, SÖU, NSU, ÅUF, ÅlUF och UFS.

Prenumerera på FSU:s nyhetsbrev för att få aktuell och nyttig information. Prenumerationen görs via FSU:s hemsida www.fsu.fi.

Stiftelsen tar emot donationer, testamenten, hyllningar och uppvaktningar samt andra inbetalningar. Stiftelsens kontonummer är: FI83 4055 0012 2905 12.

U FS VÅ R M ÖT E Ungdomsföreningsrörelsens Stöd senarelägger sitt vårmöte för att minska risken för sina medlemmar på grund av coronapandemin. Detta sker med stöd av den tillfälliga lag om föreningars möten som riksdagen har antagit. Kallelse till mötet sker i normal ordning efter sommaren.

18

NOTERA FSU:S KANALER OCH NYHETSBREV

FSU hittas på följande kanaler: FSU_fi och #FSUfi Finlands Svenska Ungdomsförbunds fb-sida och Ungdomsföreningar fb-gruppen där alla uf-aktiva kan dela och skriva. Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU

UF-tidningen kan läsas på issuu.com Teaterinfo kan ni få direkt till er e-post genom att beställa på infobrevet för teatergrupper. Brevet kan beställas på teater.fi Teater.fi finns också på Facebook, där vi publicerar bland annat auditioner för amatörer.


U F - K O N TA K T E R Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU rf Kansli: Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors, 050 501 4146, fsu@fsu.fi www.fsu.fi Sebastian Gripenberg verksamhetsledare 050 502 5166, sebastian@fsu.fi Kim Österman förbundskoordinator, 050 501 4146, kim@fsu.fi

Sofia Wegelius teaterkoordinator, 050 502 4280, sofia@fsu.fi

Pasi Holmberg IT-ansvarig, projektledare för Recycle IT, 050 502 0732, pasi@fsu.fi

Kim Lindström producent, 050 502 0161, kim.lindstrom@fsu.f

Jani Lastuniemi projektledare för Teaterskolorna, 050 502 4690, jani.lastuniemi@fsu.fi

Oskar Koivumäki projektledare för MGP 050 502 0434, oskar@fsu.fi

Malin Lundström projektassistent, 050 502 1102, malin@fsu.fi

Förbundsstyrelsen styrelsen@fsu.fi Niclas Sandnabba Ordförande

LO K A LFÖRBUNDEN I NYLAND Västnyländska Ungdomsringen www.vnur.org Kyrkslättnejdens Ungdomsförbund www.knuf.nsu.fi

Åbolands Ungdomsförbund ÅUF rf Kansli: Duvstigen 2, 21600 Pargas

Ålands Ungdomsförbund rf Kansli: Godbyvägen 395, AX-22150 Jomala

Esbobygdens Ungdomsförbund www.ebuf.org Helsinge-Tusby Ungdomsförbund www.helsinge-tusby.fi

045 895 7353, 044 307 7407 auf@auf.fi, www.auf.fi

045 7524 4300 info@ungdom.ax www.ungdom.ax

Svenska Österbottens Ungdomsförbund SÖU rf Kansli: Handelsesplanaden 10 D, 65100 Vasa

Nylands Svenska Ungdomsförbund NSU rf Kansli: Borgfrökensgränd 1, 00950 Helsingfors

Borgåbygdens Ungdomsförbund www.buf.nsu.fi

040 197 5577 kansli@sou.fi www.sou.fi

050 061 6933 kansliet@nsu.fi www.nsu.fi

Östra Nylands Ungdomsförbund www.onuf.fi

Sibbo Ungdomsförbund www.suf.nsu.fi


20


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.