UNGDOMS FÖRENING 2/2016
INNEHåll 3 Vi räcker nog till 4 FSU är Årets förbund 2016 5 Från början till slut 7 Nu presenteras MGP-finalisterna och dansarna! 9 Dansprojektet Make Your Move 10 Nytt rekord och nya teman för Föreningsfestivalen! 11 NSU 12 ÅUF - Praktik på ÅUF 13 ÅUF - På gång i Åboland
14 SÖU - Disco över språkgränsen 15 SÖU - Bygdegården 15 SÖU - Kulturturism 16 SÖU 1906 - 2016 18 En ny stiftelse ungdomsföreningsrörelsen till gagn 19 Ansökan om statligt renoveringsbidrag för föreningshus 20 Ledarskap – kultur och språklig kompetens 21 Sommarteatrar 23 UF-Kontakter
Utgivare:
Ansvarig utgivare:
Redaktörer:
Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU rf Georgsgatan 18 00120 Helsingfors Tfn 050 501 4146 E-post: fsu@fsu.fi www.fsu.fi
Tomas Järvinen tomas.jarvinen@fsu.fi
Förbundskansliets personal och utomstående personer
Redaktionsgrupp: Förbundskansliets personal
LAYOUT: Tuuli Gröhn Pärmbild: GLORIA/ Pietari Rantakangas
r e k c ä r i V ll i t g o n
Vi lever i ett prestationssamhälle där det har blivit allt viktigare att leverera bra resultat. Vi skall prestera redan i skolan och blir hela tiden bedömda. Väl inne i arbetslivet fortsätter samma gissel. Det räcker inte med att arbeta tillfredsställande, vi bör helst kontinuerligt effektivera och maximera vår insats. Klarar man det inte, skall man i det allra minsta ge skenet av att göra det.
I en nyutgiven forskning om barn och ungdomars idrott, betonar man att barn borde få idrotta minst till en ålder av 12 år utan några som helst prestationskrav. Något som alltför oftast inte är fallet, men som borde vara det. Varför skulle man inte få idrotta enbart för glada nöjets skull allt ifrån barn till pensionär? Människan skulle sannerligen må bra av det, utan att sikta mot stjärnorna.
Prestationssamhället är effektivt eftersom det egentligen kräver en minimal insats från samhället. Var och en av oss är sin egen fångvaktare. Allt för känslan att man duger i dagens samhälle. Sedan går man och tror att alternativet till detta är ledan.
Samma prestationskrav syns i det övriga föreningslivet. Samhället lyfter gärna upp alla framgångssagor. Bland annat inom ungdomsföreningsrörelsen hittar vi en förening vars föreningshus brann ner. Hellre än att slå handskarna i disken presterade samma förening inom loppet av några år ett enligt vår bedömning även ståtligare hus. Många andra föreningar bedriver allt från egna daghem och eftermiddagsklubbar till stora EU-projekt. Bland våra föreningar hittas också Finlands näststörsta amatörteater.
Människor verkar ha väldigt svårt att slappna av och göra ingenting. Det finns till och med självhjälpsböcker om hur man gör för att inte göra någonting. För man bör tydligen arbeta effektivt även i strävan att ta det lugnt. Sociala medier är fulla av prestationshyllningar för hur många kakor man bakat samtidigt som man städat huset, byggt lekstuga och löst världens hungersnöd. Det duger inte att berätta att man ingenting gjort. Det är ett vidrigt arv att ge följande generation.
Förstå oss inte fel, det är otroliga prestationer av föreningarna, även om det inte hade handlat om frivilligarbete. Hatten av med acklamation. Men hur skall man bedöma alla de övriga föreningarna? Dessa som en del dristar sig
att kalla inaktiva? Finns det ens något som kan kallas en inaktiv förening? Vi vågar påstå att det inte finns. Frivilligarbete måste få leva enligt de möjligheter folk har att engagera sig. Barnfamiljer och pensionärer kan ha olika förutsättningar därtill. Även om man satsar all sin lediga tid på frivilligarbete, kan det beroende på de egna omständigheterna vara betydligt mindre än under tidigare eller senare perioder i ens liv. Vem är vi att säga när det är tillräckligt? Föreningslivet är som bäst en motvikt till arbetslivet och prestationssamhället. Då borde all det engagemang man sätter i en förening, hur lite det än är jämfört med andra, enbart vara någonting positivt. Samma gäller våra egna liv. Vi behöver inte prestera det omöjliga för att bli godkända. Det enda godkännandet vi behöver få är vårt eget. Det är det vi borde lära våra barn och det vi själva borde leva enligt.
Niclas Sandnabba Ordförande
Tomas Järvinen
Verksamhetsledare
Ungdomsförening 2/2016
3
F
s t e r Å r ä SU
d un b r ö f 6 1 0 2
FSU har haft äran att få ta emot utmärkelsen som Årets förbund 2016. Orsaken till utmärkelsen var den Barnfest förbundet arrangerade under hösten till förmån för flyktingar. Svenska studieförbundet har tagit initiativet till att från och med i år utse Årets förbund årligen. FSU hade äran att ta emot det första priset i historien på studieförbundets vårmöte 14.4.2016 i Helsingfors. Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU har utsetts till Årets förbund 2016. FSU tog hösten 2015 initiativ till och koordinerade en barnfest till förmån för flyktingarna i vårt land. Med kort varsel och små resurser lyckades de skapa en lyckad helhet
4
som både konkret men också på attitydnivå tog ställning för de svaga i vår värld. Barnfesten i november på G18 i Helsingfors var en rolig fest med många deltagare. FSU bjöd in både organisationer, föreningar och privatpersoner att vara med och förverkliga festen. Det bjöds på bland annat pyssel, hoppslott, ansiktsmålning, smoothies, mete, fotografering, musik och marsipanverkstad. Festen var öppen för alla och barn från flyktingmottagningarna i Helsingfors bjöds in. Intäkterna från festen gick oavkortat till Röda Korset. Vandringspriset Årets förbund delas nu ut för första gången av Svenska studieförbundet. Studieförbundet fick in många bra nomineringar och valde FSU för att de reagerade på det som var aktuellt i samhället och gjorde
något konkret. De fick också med sig väldigt många andra och använde sitt förbunds kompetens till att göra något utöver sin vanliga verksamhet. Priset delas ut på studieförbundets vårmöte. Priset är en quiltad väggbonad, gjord av Kajsa Wikman-Colérus som driver företaget Syko i Ekenäs. På bonaden finns ett träd med 57 löv, lika många som medlemmarna i Svenska studieförbundet just nu är. Svenska studieförbundet är ett förbund för de finlandssvenska förbunden som har som uppgift att stöda de finlandssvenska förbunden i deras strävanden. Med priset Årets förbund vill man stimulera medlemmarna att aktivt verka enligt sina stadgar och lyfta fram sina bedrifter. Priset tillfaller ett förbund som under föregående år gjort något bra.
Skata (Lumi Aunio) och Korp (Bella Paasimäki). Foto: GLORIA / Pietari Rantakangas
Från
början till slut Att vara med i en turnerande musikalproduktion var varken lätt eller tråkigt. Under denna galna resa har jag både som skådespelare och människa utvecklats mer än någonsin. När man är med i ett projekt som BRÄND med människor som värderar själva musikalen lika mycket som man själv, kan slutresultatet inte bli mer än en fantastisk upplevelse och en spännande musikal som man inte kan glömma på länge. Vi alla skådisar hittade våra vägar till auditionerna på olika sätt… Förutom jag, jag lyckades tappa bort mig och hittade inte till auditionen. Min nervositet steg från 1 till 100 under den tid jag vimsade runt och försökte hitta fram. Ett par dagar senare fick jag sedan ett samtal, det var vår producent
Kim som ringde och berättade om möjligheten att få komma på en extra audition i Helsingfors. Jag var envis och bestämde mig för att åka iväg på auditionen. Såväl i Helsingfors satt vi, och väntade på att allt skulle börja. Vi gick alla in i ett rum och gjorde några övningar och sedan skulle vi turvis gå in och köra för fullt för att få vara med i musikalen. I detta skede hade min envishet tagit över och att få vara med i denna musikal blev ett måste för mig. Jag var sist, sist inne i rummet och jag minns den känslan av spänning och självsäkerhet bättre än någonting. Nu hade jag inget att förlora och att göra mitt allra bästa var mitt ända alternativ. Och så var det över. Nu gällde det bara att vänta på svar. Samtalet kom ett par dagar senare. Jag var med!
Vi skulle öva på olika övningsläger varav det första skulle hållas i Borgå. Jag hade inte hört om någon som jag kände skulle vara med så jag var otroligt nervös då jag skulle till Helsingfors och hitta sångcoachen Ilona som skulle komma emot mig. Hennes glädje strålade rakt mot mig och jag kände igen henne direkt fast jag aldrig sett henne förr. Jag steg in i bilen och ser en kille från min skola sitta på baksätet. Jag blev väldigt överraskad och jag hade ingen aning vad jag skulle säga, men konversationen började lika blygt från båda sidorna och vi hade turen att ha Ilona där som även kände vår nervositet och var riktigt pratglad. Vi skulle sedan till flygfältet för att hämta en flicka från Åland och sedan iväg mot Ungdomsförening 2/2016
5
Borgå. Då alla hade anlänt till Borgå, gällde det att vara jätte social och börja lära känna varandra, men jag var nervös och kände mig så blyg att jag inte kunde annat än maskera de känslorna med att vara pratsam och självsäker. Under resten av Borgå-lägret var det så mycket som hände, och jag kan klart säga att det var ett av de bästa lägren i mitt liv. Under kvällarna sjöng, skrattade och njöt vi av varandras kreativitet och underhållning. Vi var med om en äkta, fantastisk photoshoot och blev ivriga av det spännande manuset. Ingen verkade besviken på rollerna utan alla verkade ha en bra känsla om och började relatera till sin roll. Vänskapsband knöts och vi blev en tät grupp av ivriga ungdomar. När lägret tog slut var det redan svårt att säga adjö till de otroliga människorna man delat en så ögonöppnande upplevelse med. Såklart höll vi även på med mycket arbete och övningar, det var ju därför vi var där. Men arbetet kändes inte alltid heller som arbete. Det var så mycket nytt som pågick hela tiden att det aldrig hann bli tråkigt. Och när man sedan hade sina tysta stunder kändes de precis lika sköna som de spännande stunderna. De andra lägren var mer fokuserade på arbetet och slutprodukten. Under det tredje lägret tycker jag vi alla utvecklades mest. Våra roller fick alla nya betydelser för oss själva och det kändes alltid lika bra då man fick en bra kommentar av regissören Lauri. Hela pjäsen började leva mer och under lägret i Pargas och Helsingfors utvecklades allt mer än förr. Vi fick en bättre insikt i pjäsen och vi ville visa upp pjäsen på bästa möjliga sätt. Allt krävde mycket självdisciplin, självsäkerhet, tålamod och för mig också mod för att klara av min egna känslomässiga berg- och dalbana under premiärveckan. Ibland kändes det som om man var den sämsta möjliga versionen av sig själv men varje gång jag steg på scen kände jag hur rollen tog över mig. När det var
6
dags för premiären var jag nervös men också ivrig för att få visa vad vi så länge jobbat på. Showtime! Föreställningen gick snabbt som en blixt, i alla fall kändes det så. Ena sekunden satt vi och sjöng och nästa sekund står vi och bugar framför en applåderande publik. Vilken adrenalinrush, vilken känsla. Det var otroligt, varje föreställning gick knappast lika bra, men känslan var oftast samma. Under turnén kände man sig sällan trött, energin var på topp och tiden kändes aldrig lång. Det var den mest spännande tiden i mitt liv. Scenerna var nya på varje ställe och pjäsen kändes annorlunda varje gång. Vår uppfattning av pjäsen hade nu utvecklats och var på en alldeles ny nivå. Vårt skådespelande hade även utvecklats till en mycket högre nivå. Det var roligt och jag njöt av varje sekund jag fick stå på scen. I vår sångcoach fann jag en person som jag kunde lita på mer än någon annan, hon var inte bara en otrolig sångare men även en underbar person. Jag fann människor jag kunde skratta med i oändligheter, dessa människor skulle jag också kunna sjunga med i evigheter bara för att höra våra röster tillsammans bli ett mästerverk, samma människor utgör också de skådespelare jag vill spela emot och tillsammans ge liv åt en pjäs. Därför blev sista kvällen svår. Svårt att förstå att det var slut och svårt att säga adjö. Men jag vet att det inte tar slut här, denna upplevelse följer med mig livet ut. Om det finns någon där ute som tvekar på sig själv eller sin dröm har jag bara ett tips, som jag fått höra sägas till mig under BRÄNDtiden: “skjut dig inte i benet”. Lyft dig själv på toppen, på din egen topp. Det skadar inte att försöka sitt bästa, det skadade inte i alla fall mig.
Bella Paasimäki,
Korp och Måne i musikalen BRÄND
Foto: GLORIA / Pietari Rantakangas
45 ungdomar, 10 föreställningar och 4 orter BRÄND hade premiär den 31 mars på Kulturarenan Gloria i Helsingfors och hade ytterligare två föreställningar på Gloria före produktionen gav sig av på turné. Musikalen om de sista människorna spelades inalles 10 gånger med föreställningar i Helsingfors, Mariehamn, Åbo och Vasa. Cirka 1200 människor kom för att se de sista människorna kämpa för tilläggstid på jorden. Alla 45 ungdomar som stod på scen gjorde ett utmärkt arbete som resulterade i en jätte fin musikal. För mer bilder från både övningarna och föreställningarna gå in på BRÄNDs Instagram @musikalenbrand eller på musikalens Facebooksidan: facebook.com/musikalenbrand.
Nu presenteras
MGP-finalisterna
och dansarna! Fram till den 7 april hade Svenskfinlands unga versmakare återigen chansen att sätta sin duglighet på prov. Totalt 62 låtbidrag mottogs. Även i år valdes dansare till MGP-finalen, denna gång genom det pinfärska dansprojektet Make Your Move. Drygt 100 dansare deltog i uttagningarna som arrangerades på fyra finlandssvenska orter i mars. Nu fortsätter ungdomarnas väg mot rampljuset i Böle den 8 oktober! Den 17 februari var det dags att lansera årets MGP-låtskrivartävling. Fram till den 7 april fick barn mellan 8 -15 år gamla skicka in sina självskrivna låtar till tävlingen. För artister som ville ha hjälp med låtskriveriet arrangerades s.k. låtskrivarworkshoppar på sex finlandssvenska orter under mars månad. Upp emot sextio ivriga barn deltog vid tillfällena som leddes av musikern Ben Bergman. Till arrangörernas glädje skickade en stor del av dessa in bidrag till själva tävlingen. Efter förra årets svacka då det gäller inskickade bidrag upplevdes i år ett uppsving då totalt 62 låtbidrag mottogs. Också den geografiska spridningen bland låtskrivarna var stor och så gott som hela Svenskfinland representerades. Efter ett digert juryarbete gick slutligen åtta soloartister, samt ett flickband och ett pojkband vidare mot den stora finalen som sänds direkt på Yle5 den 8 oktober. Innan finaldagarna kommer finalisterna att delta i Camp MGP som arrangeras på Lärkkulla 7-10.6.
Saara Bettina är 15 år gammal och bor i Borgå. I MGP uppträder hon med låten ”Tiden går”. Fotograf: Saara Numelin
7
Artisterna
presenterar sig
Aina Andersson är 10 år gammal och bor på Eckerö på Åland. Hon kommer att uppträda med låten ”Hem med mopeden”. Fotograf: Nina Andersson
Linnea Sundström är 13 år gammal och bor i Karleby. Hon sjunger och spelar trombon och uppträder med låten ”Bråttom”. Fotograf: Eva Sundström
Isabel Rautamo är 11 år gammal och bor i Vasa. Isabel sjunger och spelar saxofon, och i MGP uppträder hon med låten ”Du å jag, ingen annan”. Fotograf: Kirsti Rautamo
Lotta Björklund är 11 år gammal och bor i Åbo. I MGP kommer hon att uppträda med låten ”Min låt”. Fotograf: Bo Stranden
Erica Snårbacka är 13 år gammal och bor i Överesse. Hon sjunger och spelar piano, och i MGP uppträder hon under artistnamnet ”Kika” med låten ”Framför dig”.
Unicovers består av Hanna Turunen, Lauriina Läntinen, Linda Pohto och Maija Lappalainen. Flickorna är 1213 år gamla och bor i Helsingfors. I MGP uppträder Unicovers med låten ”Niin kuin aurinko”. Fotograf: Samppa Lappalainen
Saga Korkeamäki är 12 år gammal och bor i Helsingfors. Hon kommer att uppträda i MGP med låten ”Hand i hand”. Fotograf: Markku Villman
The Puffets består av Julius Långbacka, Lucas Norrholm, Oliver Granberg, Viktor Westerlund och Zacharias Rafik Olin. Pojkarna är 11-12 år gamla och bor i Åbo. I MGP uppträder The Puffets med låten ”Se mig”. Fotograf Petra Zilliacus
Mya Höglund är 11 år gammal och bor i Kyrkslätt. I MGP uppträder hon med låten ”Vi är nu”. Fotograf: Maria Höglund.
DDD DDDDDD DDDDD DDDDD DDDDDD DDDDDDDDDDD DDDDDD DDDDDDDDDDD DDDDDD DDDDDDDDDDD DDD D DDDDDD DDDDDDDDDDDD DDDDD D D D DDDDD D D DD DDDDDD DDDDDD DDDDDDDDDDDD D DDDDDD DDDDDD DDD D D DDDDDD DDDDDDDDDDD DDDDDDDDD D D DDDDDD DDDDDDDDDDD DDDDDDDDDD DDDDDD DDDDDD DDDDD DDDDDD DDDDDD DD D DDDDDD DDDDDDDDDDDD DDDDDDDDD DD D DDDDDD DDDDDDDDDDD DDDDDDDDD DDDDDD DDDDDD DD DD DDDDDD DDDDDD DDDDDDDDDDD D DDDDDD D DDDDDD DDDDDD D DDDDDD D D D D DDDDDD DDDDDD DDDDDDDDDD DDD DDDDDD DDDDDD DDDDDD DDD DDDDDD DDDDDD DDD D DDDD
Dansprojektet Make Your Move För andra året i rad sökte Finlands Svenska Ungdomsförbund dansare till MGP. Detta år genom det nya dansprojektet Make Your Move. Dansuttagningar ordnades under mars månad i Åbo, Mariehamn, Vasa och Helsingfors. Drygt hundra dansare deltog i uttagningarna som sköttes av koreografen Jessica Öller. Dansarna kommer att delta i Camp MGP som arrangeras i Lärkkulla 7-10.6 och dela rampljuset med artisterna under finaldagarna i Helsingfors 6-8.10.
Årets dansartister heter: Aileen Ahlskog, Aisha Kassem, Belia Lemberg, Emma Heiniö, Filip Rönnblad, Giselle Ahola, Ines Viinikkala, Philippa Viinikkala, Oskar Hydén och Simone D´Cruz.
Make Your Move 2016 dansare, Bild: Yle/Hajbo
Ungdomsförening 2/2016
99
Nytt rekord
och nya teman för Föreningsfestivalen! Föreningar från hela Svenskfinland visade intresse för Föreningsfestivalen, då det kom in rekordmånga ansökningar i år. Över hundra föreningar ansökte om att vara med som lokalarrangörer under festivalen som arrangeras i oktober för tionde gången. Bland alla ansökningar var det ett stort antal ungdomsföreningar som ansökte om att bli lokalarrangörer för Föreningsfestivalen 2016. Ansökningar skickades från så gott som hela den finska kustlinjen. Det finlandssvenska föreningsfältet lever och mår bra. Ansökningarna som kommit in visar en bred mångfald inom föreningsverksamheten, men samtidigt har många föreningar valt att fokusera på liknande teman. Att samarbeta är ett grundläggande mål för festivalen och det har flesta föreningar som ansökt om bidrag också strävat till.
10
Att skapa gemenskap och komma samman, speciellt där kontakten saknas, är viktigt för många föreningar och i år ses ett stort intresse för att bredda målgrupper till t.ex. invandrare och asylsökande. Ett återkommande tema inom ansökningarna har också varit ekologiskt tänkande. Att äta ekologiskt, leva ekologiskt, skapa ekologiskt och handla ekologiskt. -Detta visar att föreningarna lever starkt i nutiden och reagerar på samhälleliga frågor. Vi gläder oss över att vi kan vara med och förverkliga evenemang kring så aktuella och viktiga teman, säger AnnaEmilie Lindberg som är projektledare för Föreningsfestivalen. Under Föreningsfestivalen som arrangeras 3-9 oktober kommer man
kunna ta del av 23 olika evenemang. Festivalen kommer att vara både innehållsmässigt och geografiskt väldigt brett och det kommer att erbjudas evenemang för var och en. Under veckan kan man bl.a. gå på pop-up restauranger eller ta del av musikverkstäder och skapa ett eget band. Man kan också bekanta sig med ekologisk filmframkallning och gå på modeshow. Det bästa är att evenemangen sker runt om i landet, då alla har en chans att delta i något av Föreningsfestivalens program. Föreningarna som står bakom arrangemangen är alla en del av det mångfacetterade föreningslivet som finns på svenska i Finland. Eldsjälar som verkligen brinner för det de gör. Föreningsfestivalen förverkligas av Festivalföreningen rf. Information om festivalen och programmet i sin helhet hittas på www.festival.fi. Länge leve föreningslivet!
NSU
ÅUF
Praktik
på ÅUF Mitt namn är Jessica och jag gör min praktik för tillfället på Åbolands Ungdomsförbunds kansli i Pargas. Jag studerar till Samhällspedagog på Yrkeshögskolan Novia i Åbo. Som titeln redan säger jobbar vi mycket med samhället, aktivering av olika samhällsgrupper och förebyggande av marginalisering. Ungdomsarbete är en stor del av våra studier, men man kan även inrikta sig på andra målgrupper i samhället som till exempel asylsökande och äldreomsorg. Arbetsfältet för en samhällspedagog är mycket brett. Man kan jobba både inom kommunala-, privata- och tredjesektorn. Jag valde ÅUF som praktikplats eftersom jag är intresserad av jobbet på tredjesektorn och dess föreningsarbete. Vi har nyligen grundat en förening i skolan, och därför tyckte jag att det är intressant att följa med hur man jobbar i en förening. I mina studier har jag tänkt inrikta mig på ungdomsarbete, därför är ÅUF en mycket passande praktikplats för mig.
12
Under de två första veckorna jobbade jag med Åbolands Teaterskola som hör till ÅUF:s verksamhet. Jag har fått vara med på repetitionerna till två olika pjäser, byggt upp scenografin, ställt in ljusen och vara med om mycket annat. Väldigt intressanta veckor! Den senaste veckan har jag varit på ÅUF:s kansli. Jag har förberett material till ordningsvaktskursen, skrivit blogginlägg till Föreningsbloggen, fått lära mig mycket om bokföring, lagat planscher till ett evenemang på Kimitoön och mycket mer. Jag har ännu halva min praktik kvar här på ÅUF. Jag kommer ännu få uppleva en hel del, bland annat kommer vi åka upp till Vasa på FSU:s tjänstemannakonferens, planera och genomföra evenemanget School’s out och jobba vidare på kansliet. Jag trivs väldigt bra här och känner att jag får massor ut av min praktik som jag i framtiden kommer ha nytta av i valet av min egen arbetsplats.
Jessica Lodenius
På gång i
Åboland Ordningsvaktskurs
i Dragsfjärd ÅUF ordnade i samarbete med Dragsfjärds ungdomsförening en ordningsvaktskurs. Kursen hölls 14 - 15.6 och 21 - 22.6 på Kimitoön. Det fanns möjlighet att delta i grundkurs eller repetitionskurs. De som deltog i repetitionskursen var på plats den första dagen medan grundkursen varade i fyra dagar. Kursen gick mycket bra och var överraskande populär i Dragsfjärd. 17 stycken deltog i grundkursen och 8 stycken i repetitionskursen, vilket resulterade i full bokad kurs. Kursen hölls i föreningslokalen Furulund som hör till Dragsfjärds ungdomsförening.
School’s out Den 4 juni kommer Pargas stad och ÅUF att ordna evenemanget School’s out i Pargas centralpark. Evenemanget går av stapel samma dag som skolavslutningen för att fira att läsåret är över. Ungdomarna i Pargas har haft möjlighet att vara med i planeringen till evenemanget. På programmet som vi tillsammans har bakat ihop finns bland annat bubbelfotboll, sumobrottning, graffitikonst, Open mic mm. Vi kommer även att ha en Dj på plats med musik i ungdomarnas smak. Evenemanget har varit populärt tidigare år och vi hoppas på många deltagaren även i år. Ungdomar från skärgården blir även i år erbjudna busstransport till centrum.
Åbolands Teaterskola vårterminen 2016 Åbolands Teaterskolas vårtermin 2016 har varit lyckad samt händelserik. Totalt har 102 barn och unga varit med i verksamheten, 71 i Pargas och 31 i Åbo. Deltagarna har varit uppdelade i sju olika grupper. Fyra grupper har gjort egna produktioner, två grupper har gjort en samproduktion och en grupp har genomfört verkstadsstudier. Våren har innehållit fem olika scenframställningar och totalt 14 föreställningar, samt två performansartade tillställningar. Den ena i Pargas och den andra i Åbo. Publikantalet för alla vårens föreställningar är 1393 åskådare.
Ungdomsförening 2/2016
13
SÖU
SÖU SÖU SÖU SÖU SÖU S SÖU SÖU SÖU SÖU S SÖU S ÖU SÖU Ö S U SÖU ÖU SÖ ÖU SÖU S SÖU S ÖU SÖU S SÖU SÖU U SÖU SÖU S ÖU SÖU S ÖU SÖU SÖ SÖU SÖU SÖU S ÖU SÖU ÖU SÖU S U SÖU SÖ SÖU S ÖU SÖU SÖSÖU SÖU SÖU SÖU SÖU SÖU S ÖU SÖU SÖ U SÖU SÖU ÖU SÖU S U SÖU SÖU SÖU SÖ U SÖU SÖU SÖU SÖU SÖU U SÖU SÖU SÖU SÖ SÖU SÖU SÖU SÖU S ÖU ÖU ÖU SÖ U SÖU SÖU SÖ SÖU S U U S S S ÖU ÖU ÖU Ö SÖU S U SÖU SÖU SÖU SÖU SÖU SÖU Ö S SÖU S U SÖU SÖ SÖU SÖU S ÖU SÖU ÖU ÖU U SÖU S SÖU SÖU SÖU SÖU SÖU SÖU ÖU SÖ SÖU S SÖU SÖU S SÖU SÖU U ÖU ÖU SÖ U SÖU SÖU SÖU
Disco över SÖU S
ÖU
SÖU
språkgränsen Ett nytt spännande projekt ligger i startgroparna på SÖU. Demokratidisco, finansierat av Svenska Kulturfondens specialprogram Ung på svenska, är ett projekt som erbjuder finsk- och svenskspråkiga barn en möjlighet att ordna ett disco tillsammans. Demokratidisco är ett ettårigt nationellt projekt, och SÖU fungerar som projektägare. Ett pilotdisco kommer att ordnas i Österbotten under hösten, och erfarenheterna från detta kommer att användas i Österbotten, Nyland och Åboland där lokala projektassistenter kommer att arbeta med barnen. Sammanlagt ska fyra discon ordnas under projekttiden. Målet med projektet är att hitta en metod för att överbrygga språkmuren och erbjuda barn en möjlighet att träna
14
sig på att göra demokratiska beslut. Projektet riktar sig till finska och finlandssvenska barn i åldern 10–13 år. Så-kallade demokratigrupper bestående av ett dussin barn kommer att bildas i de olika landskapen, och grupperna ska vara 50–50 mellan finska och svenska. Barnen ska tillsammans planera och genomföra ett disco för sig själva och för sina kamrater. De har en budget på 300 euro, och på planeringsträffarna ska de komma överens om dekor och underhållning. Man får prata sitt modersmål, men tanken är att barnen ska bli vana med att höra det andra inhemska användas. - Barnen som deltar får träna sig i demokratiskt beslutsfattande genom att argumentera, kompromissa och fatta gemensamma beslut gällande discot, säger Cecilia Pensar på SÖU.
Skolorna kommer eventuellt att användas som marknadsföringskanaler för att hitta barn som skulle vara intresserade av att delta i demokratigrupperna. De projektanställda kommer att fungera som handledare under träffarna. UF-föreningarna är också med på ett hörn, planen är att alla discon och träffar ska ordnas i föreningslokaler. Alla intäkter som discot inbringar ska skänkas till ett välgörande ändamål och barnen får själva bestämma till vilket. När modellen har testats under arbetet med fyra demokratigrupper (pilotgrupp i Österbotten, samt grupper i Nyland, Åboland och Österbotten) ska en handbok skrivas, och modellen tillgängliggöras för andra som jobbar med barn och unga, och som är intresserad av samarbete över språkgränsen.
Caroline Mård
Bygdegården
- för ökad användning av
föreningarnas
resurser Projektledare Emilia Nord berättar om fas två av SÖU:s projekt Bygdegården. Om projektet Kulturturism främst fokuserar på de större nöjesföreningarna är Bygdegården som finansieras av Aktion Österbotten i stället de små föreningarnas vän, projektet strävar efter att förbättra användningen av de resurser som redan finns inom föreningarna. Målsättningen för projektet är att öka användningen av föreningshusen samt förbättra samarbetet mellan föreningar, både mellan olika ungdomsföreningar men också mellan ungdomsföreningar och till exempel Marthaföreningar. Hembygdsföreningarna har också en nyckelroll i detta projekt. Fas två av Bygdegården pågår till årsskiftet, och Emilia har gett sig i kast med att kontakta föreningar och sprida samarbetsidéer. En turné till föreningarna i Österbotten är under planering för att rent konkret se vilka resurser det finns att tillgå, kanske kunde denna information samlas i ett användbart register? Förhoppningen är i alla fall att projektet ska ge inspiration till samarbete och evenemang som lever vidare även efter projekttidens slut. Text och foto: Jenny Backström
Kulturturism -
för ökad synlighet
Projektledare Sofia Sundholm berättar om målsättningarna med SÖU:s nystartade projekt Kulturturism. Det ordnas en hel del evenemang med stort potential ute i bygderna, men antalet besökare blir inte alltid det som arrangörsföreningarna har hoppats på. Ofta är synligheten den svaga länken. Den huvudsakliga målsättningen med Kulturturism är att öka besökarantalet på de evenemang som föreningarna ordnar, genom att bland annat hjälpa föreningarna skapa strategier för marknadsföring och hitta nya samarbetsparter främst inom turismnäringen. Målgruppen för detta projekt är i första hand de större dans- och teaterföreningarna. Projektet pågår till augusti 2018 och under det inledande stadiet analyserar Sofia föreningarnas situation och hjälper dem identifiera eventuella svagheter. Hur sköts marknadsföringen i dag, och vem besöker föreningarnas evenemang? Därefter kan marknadsföringen utvecklas och nya målgrupper hittas. Ett långsiktigt mål är att knyta kontakter med samarbetsparter i Västerbotten, och locka besökare från såväl svenska sidan som Seinäjokitrakten. Projektet finansieras av NTM-centralen. Text och foto: Jenny Backström Ungdomsförening 2/2016
15
1881 1881
1959 1959
Finlandsförsta första Finlands ungdomsförening ungdomsförening grundasi iKauhava. Kauhava. grundas
1906 1906
SvenskaÖsterbottens Österbottens Svenska Ungdomsförbundgrundas. grundas. Ungdomsförbund
SÖU:ssommarsamlingar sommarsamlingarsamlar samlarstor storp SÖU:s i slutetav avfemtiotalet femtiotaletoch ochbörjan börjanav av i slutet tiotalet.Vid Vidsommarsamlingen sommarsamlingeni Närpe i Närp tiotalet. augusti1959 1959är ärpresident presidentUrho UrhoKekko Kekko 1 1augusti ochfru fruSylvi SylviKekkonen Kekkonenförbundets förbundetsgä g och
1946 1946 Det första ungdomslä-
Det första ungdomslägretordnas ordnasi Oravais i Oravais gret ochhar harstor storbetydelse betydelse och föratt attfå fåigång igångverkverkför samhetenefter efterkriget. kriget. samheten
1888 1888 Johannes Klockars grundar Malax
Johannes Klockars grundar Malax UF,den denförsta förstaungdomsföreningen ungdomsföreningeni i UF, Svenskfinland.HAN HANVAR VAROCKSÅ OCKSÅEN ENdridriSvenskfinland. vandekraft krafti grundandet i grundandetav avsöu söuoch och vande fsu. fsu.
1907 1907 Fem vandringsbibliotek
Fem vandringsbibliotek införskaffasför föratt att införskaffas främjafolkbildningen. folkbildningen. främja
1908 1908
svenskakulturfonden kulturfondengrundas. grundas. svenska fondenär ären enav avsöu:s söu:soch och fonden föreningarnasviktigaste viktigaste föreningarnas finansiärer.organisationens organisationens finansiärer. uppgiftär äratt attstöda stödafinlandsfinlandsuppgift svenskkulturverksamhet. kulturverksamhet. svensk
1908 1908 Den vandrande folkhögskolan
Den vandrande folkhögskolan Breidablickgrundas grundasoch ochverkar verkar Breidablick framtill till1960 1960då dåden denslås slåssamman samman fram medVörå Vöråfolkhögskola. folkhögskola. med
1897–1939 1897–1939
TidningenUngdomen Ungdomenutkommer utkommeren en Tidningen gångi månaden i månadenfram framtill till1910. 1910. gång Ungdomenåterkommer återkommerhösten hösten1937 1937 Ungdomen ochutges utgesdå dåen engång gångi veckan i veckanfram fram och tillkrigsutbrottet krigsutbrottet1939. 1939. till
1905 1905
1906 1906
1909 1909
ÅbolandS Nylandssvenska svenska finlands finlandssvenska svenska Ålands Ålands ÅbolandS Nylands ungdomsförbund ungdomsförbund ungdomsförbund ungdomsförbund ungdomsförbund ungdomsförbund ungdomsförbund ungdomsförbund
1880 1880
1890 1890
Underkrigsåren krigsårenligger ligger Under störstadelen delenav avungdomsungdomsstörsta föreningarnasverksamhet verksamhet föreningarnas nereeftersom eftersomdet detråder råder nere nöjesförbudoch ochde demanliga manliga nöjesförbud medlemmarnaär ärinkallade inkalladei i medlemmarna krigstjänst.Dessutom Dessutom krigstjänst. använderförsvarsmakten försvarsmakten använder mångaföreningshus föreningshussom som många kasernereller ellervapenförråd. vapenförråd. kaserner
1900 1900
1910 1910
1920 1920
Månganya nyaungdomsföreningar ungdomsföreningargrundas grundasoch ochföreningshus föreningshusbyggs. byggs.Verksamheten Verksamhetenbestår består Många avbildning, bildning,musik musikoch ochteater. teater.Dansen Dansenväcker väckerdock docklänge längedebatt. debatt. av
196 1967 Nordiva
Nordival festival festival, vidSvens Sven vid folkhög folkhögs Närpesde d Närpes samlaret e samlar
196 1968
detförst förs det Posteni s i Posten utgivnin utgivning tidninge tidningen
1941 1941 FINLANDS SVENSKA D R.F. UNGDOMSFÖRBUN
1897 1897
1939–45 1939–45
19 19
Artist-oc o Artistförmedl förmedlin bildasför fö bildas kontakt kontakte ungdom ungdoms dansarr dansarra dansban dansband till2010 2010d till
SÖUger gerut utett ettMinnesalbum Minnesalbum SÖU överstupade stupade över Österbottningari i Österbottningar vinterkriget. vinterkriget.
1930 1930
1940 1940
Underkrigstiden krigstidenhar harungdomsungdomsUnder föreningarnaringa ringaverksamhet. verksamhet. föreningarna
1950 1950
Dansensgenomsla genoms Dansens inkomstkällaoch ochm inkomstkälla samarbetemellan mella samarbete
Med anledning av SÖU:s 110-årsjubileum har en tidslinje gjorts upp där viktiga händelser i förbundets och Finlands historia har prickats in. Alla SÖU:s medlemsföreningar och samarbetspartners får ett inramat exemplar av tidslinjen som vi hoppas att ska väcka minnen till liv och inspirera till fortsatt livlig verksamhet.
1616
SÖU:sOrdföra Ordför SÖU:s
1917 1906-1908 1909-1910 1911-1916 1919-1921 1918 1922-192 1917 1906-1908 1909-1910 1911-1916 1919-1921 1918 1922-1925 HermanIngo Ingo EdvinSundqvist Sundqvist Alfred AlfredJ.J.Karlsson Karlsson JohannesNäse Näse EinarSpjut Spjut EdvinSundq Sund VäinöGranlund Granlund Herman Edvin Johannes Einar Edvin Väinö 1989-31.5.1991 1981-1983 1984-1988 1977-1980 1.6.1991 1969-1970 1971-1973 1974-1976 1989-31.5.1991 1.6.1991-3 1981-1983 1984-1988 1977-1980 1969-1970 1971-1973 1974-1976 PeterBjurs Bjurs StureErickson Erickson Mårten MårtenLövdahl Lövdahl Peter KjellA OlavStorgård Storgård Gustav GustavSkuthälla Skuthälla Hans HansIngvesgård Ingvesgård LeifRex Rex Sture Kjell Olav Leif
1960-talet 1960-talet
publik publik vsexsexpesden den es onen onen gäster. äster.
Talangjaktoch och Talangjakt frågesport(seder(sederfrågesport meraringfrågan) ringfrågan) mera blirpopulärt populärtpå på blir 1960-talet. 1960-talet.
966 966 och musiker-
1965 1965
ch musikerlingen Artisto ngen Artisto ör attförbäTtra förbäTtra r att ten mellan en mellan msföreningarna, sföreningarna, rangörerna och angörerna och nden ochverkar verkarfram fram den och 0då dåden denläggs läggsner. ner.
1980–90-talet 1980–90-talet
Danskurserordnas ordnasför föratt attväcka väcka Danskurser dansintressetbland blandungdomar. ungdomar.några några dansintresset exempelär ärJocke-kampanjen Jocke-kampanjen1980-81, 1980-81,Let’s Let’s exempel dance1987, 1987,Chans Chanstill tilldans dans1991 1991och ochSteg Steg dance försteg steg1995-1996. 1995-1996. för
Gruppresortill till Gruppresor Nordamerika Nordamerika inledsoch ochresorna resorna inleds ärpopulära populärafram framtill till är 1980-talet. 1980-talet.
1982 1982 Boken “Huset mitt i byn” med
67 7 alen, en nordisk ungdoms-
len, en nordisk ungdoms, ordnasmed medhuvudfesten huvudfesten ordnas nska Österbottens ska Österbottens gskola-folkakademin skola-folkakademin i i den 23juli juli1967 1967och och en 23 ett partusen tusenpersoner. personer. tt par
1981 1981
ta numret av Österbottniska i söu:sregi regiutges. utges.1986 1986upphör upphör söu:s ngen ochåterupptas återupptas1999. 1999. gen och en utgesän änidag. idag. n utges
1970 1970
LAN blir populärt bland ungai österbotten i österbottenoch och unga etttema temaför förprojekt projekt ett inomsöu. söu. inom
1980 1980
1990 1990
2000 2000
lajv-verksamhet introducerastill till introduceras medlemskåren medlemskåren genomett ettprojekt. projekt. genom
2008 2008 söu:s medlemsföreningar
söu:s medlemsföreningar Fårkostnadsfria kostnadsfriahemsidor, hemsidor, Får medlemsregister&& medlemsregister bokföringssystemm.m. m.m. bokföringssystem genomsamarbete samarbetemeD meD genom webbhuset. webbhuset.
Orkesterparaden blir ett populärtevenemang evenemangunder under populärt 1970-talet.paraden paradenåterupptas återupptas 1970-talet. 2013efter efteren enpaus pauspå på1010år. år. 2013
Miljö-och ochungdomsfrågor ungdomsfrågorengagerar engagerar Miljöunder�����talet �����talet och�era �eraton�rsting ton�rsting under och grundas. grundas.
2003 2003 lajv-verksamhet
Storsand-Rock, föregångarentill till föregångaren SÖU-Rock,ordnas ordnasför för SÖU-Rock, förstagången gångeni i första monäs. monäs.
1976 1976 Orkesterparaden blir ett
Sommarteaterverksamheten Sommarteaterverksamheten inleds1962 1962med medKorsholmsspelet Korsholmsspelet inleds ochslår slårigenom igenomordentligt ordentligti i och Närpes1966. 1966.Revy Revyblir blirpopulärt populärtpå på Närpes 1970-talet.idag idaghar harca ca30% 30%av av 1970-talet. föreningarnateaterverksamhet. teaterverksamhet. föreningarna
1960 1960
2002 2002 LAN blir populärt bland
1977 1977 Storsand-Rock,
DRARIGÅNG IGÅNGoch ochsamlar samlar DRAR fortfarande500 500 fortfarande deltagarevarje varjeår. år. deltagare
1960–70-talet 1960–70-talet
slag blirenenviktig viktig ag blir hmedför medförett ettökat ökat anföreningarna. föreningarna. n
den Första Johannesgalanordnas. ordnas.på på galan Galanpremieras premierasårligen årligen Galan föreningsaktivaoch och föreningsaktiva åretsförening föreningutses. utses. årets
Revykavalkadenarrangeras arrangeras Revykavalkaden förförsta förstagången gångenav avSÖU. SÖU. för
1970 1970 68 8 SÖU:S PIDROTURNERING sta numret av Österbottniska SÖU:S PIDROTURNERING
1996 1996 studiefrämjandet i
1998 1998 den Första Johannes-
SÖU-Rock ordnas för första gångeni Maxmo. i Maxmo.Från Frånoch och gången med1982 1982hålls hållsSÖU-Rock SÖU-Rocki i med Molpe,och ochår år2005 2005återuppåteruppMolpe, taskonceptet konceptetefter efteren enpaus paus tas på1818år. år. på
Bingoverksamhet inledsi Finland i Finlandmed med inleds SÖUsom somen endrivande drivande SÖU part. part.
Kanal 8, som är föregångaretill tillradio radiox3m, x3m, gångare börjarproducera producera börjar ungdomsprogram. ungdomsprogram.
studiefrämjandet i österbottenr.f. r.f.som somär är österbotten föregångaretill tillaktion aktion föregångare österbottengrundas. grundas. österbotten söufinns finnsmed medsom som söu konstituerandemedlem. medlem. konstituerande
Boken “Huset mitt i byn” med ungdomsföreningarnas ungdomsföreningarnas lokalerges gesut, ut,en enny ny lokaler uppdateradversion version uppdaterad utkommer2010. 2010. utkommer
1981 1981 SÖU-Rock ordnas för första
1966 1966 Bingoverksamhet
1989 1989 Kanal 8, som är före-
2010 2010
2020 2020
SÖUdriver driveren enrad radolika olikaprojekt projektför föratt attutveckla utvecklasin sinoch ochföreningarnas föreningarnasverksamhet. verksamhet.Kontakten Kontakten SÖU medföreningarna föreningarnablir blirallt alltmer merdigitaliserad digitaliseradoch ochsker skertill tillstor stordel delvia viahemsida, hemsida,e-post e-postoch ochsociala sociala med medier.Men Menfortfarande fortfarandeslår slåringenting ingentingden denpersonliga personligakontakten. kontakten. medier.
SvenskaÖsterbottens ÖsterbottensUngdomsförbund Ungdomsförbundidag idag Svenska Förbundetarbetar arbetarför förföreningarna, föreningarna,ungdomen ungdomenoch ochkulturen kulturensamt samtdriver driveren enrad radolika olikaprojekt projektför föratt attutveckla utvecklarörelsen. rörelsen.SÖU SÖU Förbundet erbjudermedlemsservice medlemsservicegenom genomkurser kurseroch ochevenemang. evenemang.SÖU SÖUsköter sköterkontakten kontaktentill tillmyndigheter myndigheteroch ochfinansiärer finansiäreroch ochär är erbjuder föreningarnasspråkrör. språkrör.Förbundet Förbundethar har125 125medlemsföreningar medlemsföreningarmed med20 20000 000personmedlemmar personmedlemmarfrån frånKarleby Karlebyi inorr norrtill till föreningarnas Kristinestadi isöder söderoch ochområdet områdetär ärindelat indelati iåtta åttaungdomsringar. ungdomsringar.Varje Varjeförening föreninghar hari igenomsnitt genomsnitt160 160personmedlemmar. personmedlemmar. Kristinestad
Statistiköver överföreningarnas föreningarnasverksamhet verksamhet2016 2016 Statistik
80% 80% UngdomsUngdomsverksamhet verksamhet
randen anden
50% 50% dans/musikdans/musikverksamheT verksamheT
45% 45% BarnBarnverksamhet verksamhet
30% 30% teater/revyteater/revyverksamhet verksamhet
40/60 60/40 30/70 40/60 60/40 30/70 kassör Ordförande sekreterare kassör Ordförande sekreterare
90% 90%lokal har har lokal
25% har25% paviljong har paviljong
Verksamheten finansieras genom statsbidrag, Verksamheten finansieras genom statsbidrag, verksamhetsbidrag och projektmedel i huvudsak från: verksamhetsbidrag och projektmedel i huvudsak från:
1950-1956 1925-1926 1927-1949 25 1957-1959 1960-1963 1964-1966 1967-1968 1950-1956 1925-1926 1927-1949 5 1964-1966 1967-1968 1957-1959 1960-1963 ErnstAugust AugustMitts Mitts Johannes dqvist JohannesNyquist Nyquist Harald HaraldWiik Wiik William WilliamHägg Hägg Trygve TrygveErikson Erikson AlfSnellman Snellman Allan AllanBlom Blom Ernst qvist Alf Ungdomsförening 2/2016 1997-1999 2000-2003 2004-2007 20141-31.12.1991 2012-2013 1992-1996 2008-2011 1997-1999 2000-2003 2004-2007 201431.12.1991 1992-1996 2012-2013 2008-2011 AndersForss Forss Mats MatsBrandt Brandt Jens JensJuthström Juthström Niclas JohanHäggblom Häggblom lAntus Antus AnnaBertills Bertills Johan Anna-LenaGroos Groos Anders NiclasSandnabba Sandnabba Anna Anna-Lena
17 17
En ny stiftelse
ungdomsföreningsrörelsen till gagn Finlands Svenska Ungdomsförbunds vårmöte 2015 beslöt att ansöka om lov för att grunda en stiftelse, som bär namnet Ungdomsföreningsstiftelsen. Stiftelsen godkändes i mars 2016 av Patent och Registerstyrelsen. Stiftelsekapitalet som har donerats av Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU, Svenska Österbottens Ungdomsförbund SÖU, Nylands Svenska Ungdomsförbund NSU, Åbolands Ungdomsförbund ÅUF, Ålands Ungdomsförbund ÅLUF och Ungdomsföreningsrörelsens Stöd UFS, jämte andra privatpersoner inom UF-rörelsen, uppgår till ett belopp om ca 36 000 euro, vilket överlämnats till stiftelsen.
18
Stiftelsens ändamål är att understöda och främja svenskspråkiga ungdomsföreningar och ungdomsföreningsverksamhet. Stiftelsen uppfyller sitt ändamål genom att organisera olika typer av insamlingar samt genom att i första hand utdela understöd till svenskspråkiga UF-medlemsföreningar och i andra hand genom att bevilja priser till förtjänta personer som är aktiva eller som har varit aktiva i svenskspråkiga ungdomsföreningar. Även genom att understöda sådana stora och omfattande projekt som är av betydelse för den finlandssvenska ungdomsföreningsrörelsen i sin helhet. Stiftelsens styrelse representeras av delegater från FSU, SÖU, NSU, ÅUF, ÅLUF och UFS. FSU tar emot donationer och testamenten och ger gratis sakkunnig hjälp. Kontakta verksamhetsledaren Tomas Järvinen, tomas@fsu.fi eller 040 5844 655.
Ansökan om statligt renoveringsbidrag
för föreningshus Renoveringsbidrag för föreningshus beviljas för renovering av föreningshus som är avsedda för fri medborgarverksamhet och ägs av • arbetarföreningar, • ungdomsföreningar, • lantmannaföreningar, • småbrukarföreningar och -avdelningar, • nykterhetsföreningar, • marthaföreningar,
Hembygdsförbundets byggnadsforskare före arbeten börjas. Understödet är inte avsett för renovering av sådana föreningshus som huvudsakligen utnyttjas för idrott och för vilkas anläggningskostnader statsunderstöd söks med stöd av idrottslagen. För projekt som delvis finansieras med EU-stöd kan inte beviljas anslag för renovering av föreningshus.
• hembygdsföreningar, • lantbruksproducenternas föreningar,
Vid sidan av reparationskostnader kan understödet även beviljas för:
• mantalsstiftelser,
• planeringskostnader vid renoveringar
• byaföreningar, • olika partiavdelningar och • idrottsföreningar. Av särskilda skäl kan understödet även beviljas för renovering av föreningshus som ägs av annan motsvarande förening. Om föreningen ska börja med renoveringsarbeten före den har skickat bidragsansökan, måste den kontakta
Ansök om bidrag Ansökningstiden utgår årligen den 30 september.
För vad beviljas understöd? Avsikten med renoveringsunderstödet är att hålla husen i gott skick och förbättra deras verksamhetsbetingelser.
• FBK-föreningar,
När understöden beviljas läggs särskilt vikt på byggnadens kulturhistoriska värde och den betydelse samlingslokalerna har för medborgarnas kultur- och hobbyverksamhet och andra fritidsaktiviteter i trakten.
• sådan tillbyggnad som förbättrar husets funktion • iståndsättning eller anskaffning av inventarier • utrustning som anpassar sig till den stil byggnaden företräder • förbättring eller anskaffning av fast specialapparatur • Understödet kan även gälla uthusbyggnader eller gårdsplaner som betjänar huvudbyggnaden
Närmare information www.kotiseutuliitto.fi/etusivu/ pa-svenska/foreningshus/renoveringsbidrag Byggnadsforskare Johanna Hakanen förnamn.släktnamn@kotiseutuliitto.fi tfn (09) 612 63221
Frågor gällande utbetalning av understödet: Projektsekreterare Sanna Käyhkö förnamn.släktnamn@kotiseutuliitto.fi tfn (09) 612 63223
Ledarskap–
kultur och
språklig kompetens
FSU och Sverigefinska Ungdomsförbundet har ingått ett gemensamt projekt vars namn nämns i rubriken. Syftet med projektet är att stärka finlandssvenska och sverigefinska ungdomar som skall bli kommande ledare med att ta vara på sin kulturella och språkliga kompetens. Syftet är att ge dem förebilder och att visa möjligheterna som finns genom att aktivt arbeta med flerspråkighet och minoritetsarbete. Målsättningen är även att genom dessa band möjliggöra utbyten av erfarenheter mellan de två språkliga minoriteterna i Sverige och Finland samt stärka nordiska samarbetet på lång sikt. Vår målgrupp är finlandssvenska och sverigefinska ungdomar i åldern 16-20 år med samma minoritetsbakgrund. Pilotprojektet år 2016-2017 samlar en blandad grupp från Sverige och Finland på 10 personer. Från och med hösten 2017 samlar vi tre grupper i
20
bägge länderna under perioden av ett år. Ledarskapsutbildningen är verkstadsbetonad. Ledarskapskursen strävar till att stärka individen i sin språkliga minoritetsposition och sålunda stärka gruppen som helhet. Unga personer ges verktyg för att utveckla sitt ledarskap utifrån sin bakgrund och metoder för att bevara och utnyttja kompetenser som språkgruppen har. Projektets arrangörer är Sverigefinska Ungdomsförbundet och FSU. Ledarskapsutbildningen koncentrerar sig på grundkunskaperna beträffande ledandet och på att öka kännedomen om föreningsvärlden. Målsättningen är att erbjuda vägkost för ledarskapspraktik samt senare för grenspecifikt deltagande i ledarskapsutbildning. Då utbildningen riktar sig till ungdomar, noteras deras förmåga att ta emot nya impulser då utbildningen planeras.
Målsättningen med utbildningen är att erbjuda möjligheter för 16-20 åringar att delta och på så vis önskar man att de unga förbinder sig vid föreningsverksamheten. Då ungdomarna deltar i utbildningen kan de också få, om de så vill, mer ansvarsfyllda uppgifter inom föreningsverksamheten. Utbildningen riktar sig till alla intresserade. Utbildningens innehållsmässiga målsättningar fördelar sig t.ex. enligt: Ledarens grundkunskaper, organisationskunskap och praktiska övningar. Under de praktiska övningarna fungerar deltagarna som både ledare och adepter. I valet av innehåll noteras igen målgruppen, t ex om alla deltagare är amatörteaterskådespelare, kan man beakta t ex dramaövningar, men utbildningens huvuduppgift är att fungera som en inblick i vår organisations tvärkonstnärliga värld. En utbildning består av tre veckoslut (lö-sö) med övernattning på kursplatsen. En dag består normalt av 7 h kurs och därefter annan aktivitet. Man kan få till godo utbildning man erhållit från annat håll. Deltagarna erhåller en titel och diplom för utförd utbildning. FSU arrangerar dessa utbildningar i samarbete med uf-rörelsens landskapsförbund; Nylands Svenska Ungdomsförbund, Åbolands Ungdomsförbund, Svenska Österbottens Ungdomsförbund och Ålands Ungdomsförbund. Sverigefinska Ungdomsförbundet har egna nationella samarbetsparter.
Foto: GLORIA / Pietari Rantakangas
sommarteatrar
Finns Sommarteater ”Sunes Sommar” Forfättare: Sören Olsson och Anders Jacobsson Pjäsen har dramatiserats av Pekka Sonck
Raseborgs Sommarteater
Lurens Sommarteater
”The Sound of Music”
”Djungelboken”
I huvudrollerna Sarah Nedergård och Leif Wadenström
Huvudroller: Emilia Nikkanen
av Rudyard Kipling
Regissör: Sven Sid
Regi: Oskar Silén
www.raseborg.org
www.lurens.fi
Borgå Lillteater
Teaterboulage
Pedersöre Teater
”En Fru För Mycket”
”Doris – Flickan i läderrock”
”Alice i underlandet” av Lewis Carroll
Författare: Derek Benfield
Manus: Skini Lindgård
Regi: Lilian Petterson
Regissör: Katarina Stolt
Regi: Riddo Ridberg
www.pedersoreteater.fi
borgalillteater.teater.fi
www.teaterboulage.fi
Regissör: Mika Fagerudd
ebuf.org/teater
Ungdomsförening 2/2016
21
Foto: GLORIA /Pietari Rantakangas
Petalax hembygdsförenings sommarteater, Ur Bykiston teatern
Närpes teater
Teater Jacob
”Närpesboan (Masjävlar)”
”CIrcus Goja 21”
Författare: Maria Blom
Regissör: Anders Hassel
”Vardagshjältar”
www.narpesteater.fi
Kapellmästare: Anders Sjölind
Manus och regi: Rafael Frans Dragspel: Jonathan Bonn
Svenska Föreningen Brahegården
www.bykiston.fi/bykiston
”Revy: He e besväälit!”
Oravais Teater
Scenograf: Anders Aromäki
www.teaterjacob.multi.fi
www.brahegarden.com
”Tre kärlekar”
Korsholms Teater
Författare Lars Olin
”Tjocka Släkten”
Regi: Ann-Luise Bertell
Regi: Malin Olkkola
oravaisteater.fi
www.korsholmsteater.fi
22
Koreograf: Anna Hagen
Skäriteatern ”Alice” och ”Hallonmasken” www.skariteatern.fi
TTTT TTTTTTT TTTTT TTTTTT TTTTTTT TTTTTTTTTTTTT TTTTTTT TTTTTTTTTTTT TTTTTTT TTTTTTTTTTTTT TTTT TTTTTTT TTTTTTTTTTTTT TTTTTT TTTTTTT TTTTTTTTTTTTT TTTTTTTT TTTTTTT TTTTTTTTTTTTT TTTTTTTTTT T T TTTTTTT TTTTTTTTTTTT TTTTTTTTTT TTTTTTT TTTTTTT TTTTT TTTTTTT TTTTTTT T T TTTTTTT TTTTTTTTTTTTT TTTTTTTTTTT T T TTTTTTT TTTTTTTTTTTTT TTTTTTTTTTT T TT T TTTTTTT TTTTTTTTTTTT TTTTTTTTTT TTTTTTT TTTTTTT TTTT TTTTTT TTTTTT
UF-KONTAKTER Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU rf Kansli: Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors 050 501 4146, fsu@fsu.fi www.fsu.fi Tomas Järvinen verksamhetsledare 040 584 4655, tomas@fsu.fi Kim Österman förbundskoordinator, 050 501 4146, kim@fsu.fi
Sofia Wegelius teaterkoordinator 050 502 4280, sofia@fsu.fi Pasi Holmberg IT-ansvarig 050 502 0732, pasi@fsu.fi Kim Lindström projektledare för Ungdomsmusikalen 050 502 0161, kim.lindstrom@fsu.fi
Förbundsstyrelsen styrelsen@fsu.fi Niclas Sandnabba Ordförande
Oskar Koivumäki projektledare för MGP 2016 050 502 0434, oskar@fsu.fi Anna-Emilie Lindberg projektledare för Föreningsfestivalen 2016 050 502 0272, anna@fsu.fi, info@festival.fi Christian Sandqvist civiltjänstgörare/kansliassistent 050 502 1102, christian@fsu.fi
Lokalförbunden i Nyland Västnyländska Ungdomsringen www.vnur.org Kyrkslättnejdens Ungdomsförbund www.knuf.nsu.fi
Åbolands Ungdomsförbund ÅUF rf Kansli: Fredrikaplanen 1, 21600 Pargas 044 307 7407, auf@auf.fi www.auf.fi
Svenska Österbottens Ungdomsförbund SÖU rf Kansli: Handelsesplanaden 10 D, 65100 Vasa 06 320 5000, kansli@sou.fi www.sou.fi
Nylands Svenska Ungdomsförbund NSU rf Kansli: Borgfrökensgränd 1, 00950 Helsingfors 09 325 4244, kansliet@nsu.fi www.nsu.fi
Ålands Ungdomsförbund rf Kansli: Godbyvägen 395, AX-22150 Jomala 045 7524 4300, kjell@ungdom.ax www.ungdom.ax
Esbobygdens Ungdomsförbund www.ebuf.org Helsinge-Tusby Ungdomsförbund www.helsinge-tusby.fi Sibbo Ungdomsförbund www.suf.nsu.fi Borgåbygdens Ungdomsförbund www.buf.nsu.fi Östra Nylands Ungdomsförening 2/2016 Ungdomsförbund www.onuf.fi
23
F UF U F UF U F U F UF F UF U UF UF UF U F UF UF U UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF F F F U U U F F UF UF F UF UF U F UF UF U UF UF U F FU F U UF F UF UF U UF UF UF U UF UF U U F F F U U UF U F UF UF UF UF UF F UF UF U U F UF UF F UF UF U UF UF UF UF UF U F U F U F U F U U F U F U U UF F UF F UF UF UF F U U F F U U U F F UF U F UF UF U U F UF U F UF UF UF UF UF UF U F UF UF U F UF UF U U F U F UF U UF UF U UF UF UF F UF UF U UF UF UF UF UF UF UF UF U UF UF U UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF F UF UF UF F UF UF UF F UF U UF U UF UF U F UF U F UF UF U F UF UF U UF F UF UF UF UF UF UF U F UF UF U UF UF UF UF UF UF UF U F UF UF UF UF UF F UF U FU UF U F UF UF U UF UF UF UF UF UF UF UF F U U UF U F UF
F UF UF U UF UF UF F UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF U U F U F U F UF UF U F UF UF UF UF UF UF U UF UF UF F UF UF UF UF UF F UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF U UF UF UF UF UF F U UF UF UF F UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF U UF UF UF F UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF U U UF UF UF F UF UF UF UF UF F UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF U UF UF UF UF UF UF F UF UF UF UF UF UF U U UF UF UF F UF UF UF UF UF UF UF UF U F F U F UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF U F UF UF UF U UF UF UF F UF UF UF UF UF UF UF UF UF UF U
F UF
24