4 minute read

jesus åt sig igenom evangelierna

Next Article
kalendarium

kalendarium

Julen handlar om mycket men kanske särskilt om att äta tillsammans, att umgås kring julbordet. Traditionerna går långt tillbaka. Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige. Då var Sverige katolskt och man fastade under advent för att sedan fira Jesu födelse den 25 december.

Maten är en viktig del när det kommer till socialt umgänge. Att äta tillsammans som familj eller med vänner är inte självklart idag. Och det påverkar våra relationer. I kyrkan har ätandet varit en självklar del av våra verksamheter länge, ända sedan start. Och kanske är det inte så konstigt då Jesus åt sig igenom evangelierna.

Advertisement

TEXT Jennie Högberg

1

JESUS FÖDDES PÅ ETT MATBORD

Hans liv började i en krubba, där djuren äter. Jesus föddes och lades sedan lindad i en krubba – i djurens matplats. Man hade förutspått att en ny kung skulle födas den natten, den Messias som folket väntat på. En kung förväntades födas i ett palats och läggas lindad i vackra tyger i en vagga – inte i ett stall och läggas där djuren äter. Under hela sin mission vände sig Jesus till de sjuka, fattiga och de mest utsatta. Han föddes själv in i enkelhet och utsatthet.

Man kan föreställa sig en ko som tittar fram nyfiket men ändå lite ängsligt, ett lamm som springer fram och undrar och bräker – ”vad händer” några åsnor som tveksamt begrundar människobarnet som ligger i deras mat.

2

DEN SISTA MÅLTIDEN

Instiftelseorden, läses av prästen vid varje nattvard. Det är en beskrivning av hur Jesus vad Jesus sa under den sista måltiden med lärljungarna.

Instiftelseorden lyder: Den natt då Han blev förrådd, tog Han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp, som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse." Likaså tog han bägaren, tackade och gav åt lärjungarna och sade: "Drick av den alla. Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse

3

JESUS KALLADE SIG LIVETS BRÖD

Vi behöver mat för att överleva. I västvärlden har vi både mat och materiella tillgångar i överflöd och ändå kan vi uppleva en inre tomhet. Kanske är det något annat som egentligen kan göra oss ”mätta”? Var och en behöver söka sin väg. Jesus visade på en väg – tjänandets väg. Gång på gång utmanade han de med makt i vad som är viktigt på riktigt. Och gång på gång tröstade han dem som var fattigast och mest utsatta. Bröd var basfödan på Jesu tid och Jesus kallade sig själv för livets bröd. Han sa: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.” (Joh 6:35)

Den natt då Han blev förrådd, tog Han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sa... "

4

BESPISNINGSUNDRET

Jesus gav folket mat. Bespisningsundret är en av de få berättelser som finns i alla fyra evangelierna. Jesus, och vad han sagt och gjort hade blivit känt runtom i landet och femtusen människor följde honom ut i ödemarken. Framåt kvällen blev folket hungriga och Jesus lärjungar föreslog att folket skulle gå till byarna och köpa mat. Jesus sa: ”De behöver inte gå härifrån. Ge dem något att äta ni själva”. De var ute i ödemarken, det var sent på kvällen, femtusen människor var hungriga. Det naturliga att tänka här är förstås, som lärjungarna gjorde, att de behöver skingras och gå in till byarna för att köpa mat, att var och en ser till sig själv. Och Jesus säger istället: ”De behöver inte gå härifrån. Ge dem något att äta ni själva".

Men hurdå? Det är en fråga man ställer sig när man står inför det till synes omöjliga. Hurdå? Lärjungarna kom till Jesus med det lilla de hade och Jesus bad och det räckte och alla femtusen blev mätta och mer därtill. (Matteus 14:13-21, Markus 6:31-44, Lukas 9:10-17 och Johannes 6:5-15.)

5

JESUS ÅT MED SYNDARE

Maten och gemenskapen, vad betyder det att äta tillsammans? Att dela måltid med varandra var en grundläggande del av livet i de första kristna församlingarna – precis som det hade varit när Jesus levde i Palestina. Han var känd för att äta tillsammans med dem som ingen annan ville äta tillsammans med, t.ex. tullindrivare, horor och syndare.

Tullindrivare drog in skatter för romarnas räkning. De var kända för oärlighet och missbruk av systemet. De beskrivs som motsatsen till en rättfärdig människa och betraktades som allmänt opålitliga i samhället.

Horor var kvinnor som likt idag försörjde sig på sex. Och dit räknades även ogifta kvinnor som bytte partners. Syndare var inte folk i allmänhet utan var de som levde i synd, och framhärdade i den livsstilen. De ställde sig utanför förbundet och ansågs vara religiösa förrädare. Syndaren brydde sig inte, hade inget behov av omvändelse och var inte angelägen om sin gudsrelation.

Jesus delade bord med dessa. Att dela måltid var att göra ett statement. Det var att säga att; Jag ser dig, vi är likvärdiga, vi hör ihop.

This article is from: