IKT-plan Fria Läroverken i Karlstad

11

”You cannot discover new oceans unless you have the courage to lose sight of the shore.”

Andre Gide

INLEDNING Den IKT-plan som du nu håller i din hand (eller läser digitalt på webben) utformades hösten 2016. Vi ville ta fram en plan som beskriver hur vi på Fria Läroverken i Karlstad arbetar med digitala verktyg idag samt hur vi avser att utveckla den digitala kompetensen hos vår skolas elever och personal.

En avgörande del i vår IKT-plan är vår vision. Den lyder: ”Vår vision är att vara en av de främsta skolorna i landet inom det digitala lärandet. IKT ska genomsyra alla delar av vår verksamhet för att skapa en innovativ och kreativ lärmiljö som förbereder våra elever att framgångsrikt möta framtida utmaningar”. Det är vår förhoppning att vår vision ska hjälpa oss att fatta rätt strategiska IKT-beslut och att den kommer att hjälpa oss att styra vår skolverksamhet i rätt färdriktning. På så sätt kommer både vi och våra elever att stå väl rustade inför morgondagens digitala skola och arbetsplats.

XPS Quizlet Live Padlet

OneNote

Office Mix

FlipQuiz

Go Formative Kahoot

Lucidchart

Quizizz

Digitala verktyg

Google forms Canva

Prezi Sway

Geogebra

GoConqr

Socrative Newsela

Mentimeter TED

Fria Läroverken i Karlstad Orrholmsgatan 4 652 15 Karlstad

Kontakt Telefon: 054-22 00 80 E-post: karlstad@laroverken.se

Webb laroverken.se/karlstad

2

BILD 1

BILD 2

BILD 3

Fria Läroverken i Karlstad Orrholmsgatan 4 652 15 Karlstad

Kontakt Telefon: 054-22 00 80 E-post: karlstad@laroverken.se

Webb laroverken.se/karlstad

3

EU:S NYCKELKOMPETENSER Hösten 2006 presenterade EU-kommissionen följande åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande: • Kommunikation på modersmålet • Kommunikation på främmande språk • Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens • Digital kompetens • Lära att lära • Social och medborgerlig kompetens • Initiativförmåga och företagaranda • Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Dessa nyckelkompetenser kombinerar olika kunskaper och färdigheter och de är enligt EU-kommissionen särskilt viktiga för personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning. Vidare menar EU-kommissionen att nyckelkompetenserna bör stimuleras i tidig ålder, framförallt i skolan, för att förbereda våra ungdomar för deras framtida arbetsliv.

EU-kommissionen beskriver digital kompetens som ”säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål”. Den digitala kompetensen, i sin tur, underbyggs av åtta grundläggande IKT-färdigheter:

DIGITAL KOMPETENS

4

”Teachers need to integrate technology seamlessly into the curriculum instead of viewing it as an add-on, an afterthought, or an event.”

Heidi-Hayes Jacobs

VAD SÄGER VÅRA STYRDOKUMENT? Digital kompetens och teknisk innovation är återkommande begrepp i Läroplanen för gymnasiet. I avsnittet Skolans värdegrund framhålls att ”ny teknologi” ställer höga krav på hur vi bör arbeta i skolan och i läroplanens Övergripande mål betonas skolans ansvar för att varje elev ska kunna använda ”modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”. I de Övergripande målen står det även att rektorn ansvarar för att eleverna får tillgång till ”tekniska hjälpmedel”.

Examensmålen för flera av gymnasieprogrammen understryker betydelsen av digital kompetens: Naturvetenskapsprogrammet: ”Förmågan att söka, sovra, bearbeta och tolka information samt att tillägna sig ny teknik är viktig för naturvetare och matematiker. Utbildningen ska därför ge god vana att använda modern teknik och utrustning.”

Teknikprogrammet: ”Utbildningen ska ge kunskaper om interaktiva och digitala medier för att eleverna till exempel ska kunna presentera tekniskt innehåll [...] Utbildningen ska ge eleverna kunskaper om och färdigheter i engelska i en teknisk kontext, så att de kan […] ta del av teknik och teknikutveckling.”

Samhällsvetenskapsprogrammet: ”Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier.”

El- och Energiprogrammet: ”Inriktningen dator- och kommunikationsteknik ska [...] utveckla elevernas förmåga att arbeta med system för presentation av data, bild, ljud och interaktiva tekniker.”

Teknisk utveckling och digitala verktyg utgör också viktiga inslag i flera av gymnasiets Ämnesplaner.

I ämnesplanen för Samhällskunskap står det till exempel att eleverna ska ta hänsyn till ”den digitala teknikens möjligheter”, medan det i ämnesplanen för Matematik betonas att eleverna ska ”använda digital teknik och digitala medier”.

Skolans skyldighet och ansvar Utifrån skolans styrdokument kan vi alltså inte bortse från IKT i skolsammanhang.Det är varken valbart eller förhandlingsbart. Istället är det skolans skyldighet att utveckla och stimulera elevernas (och lärarnas) digitala kompetens och integrera IKT som en naturlig del i skolverksamheten.

I vår IKT-plan kommer vi att beskriva vårt arbete för att möta kraven i våra styrdokument samt hur vi arbetar för att skapa en innovativ, digital lärmiljö med IKT som ett naturligt inslag i vår verksamhet.

5

Eva Nilsek, som är legitimerad gymnasielärare i matematik samt legitimerad speciallärare i matematik, har undersökt IKT:s betydelse för studierna i det examensarbete som hon skrev på speciallärarprogrammet vid Linköpings universitet.

IKT PÅ RIKTIGT

BILD 4

6 6

The best combination is great teachers working with technology to engage students in the pursuit of the learning they need.”

U.S. Secretary of Education, Arne Duncan

MOTIVATION I MATEMATIK Det finns idag en stor mängd digitala hjälpmedel i matematik som ger goda möjligheter att effektivisera undervisningen, som ökar variationen i klassrummet och som kan generera ökad motivation för ämnet. Det är viktigt att lärare har förståelse för och även uppmuntrar den positiva påverkan som digitala verktyg kan ha på kunskap och progression.

För att vara en framgångsrik matematiklärare krävs det att man brinner för ämnet och är aktiv på lektionerna. Det innebär att man skapar varierade lektioner som är anpassade till varje elevs behov och som ger möjlighet till valfrihet med ökat elevinflytande. Att låta elever vara med och påverka undervisningen skapar drivkraft och engagemang. I den positiva lärprocessen är flexibilitet ett ledord.

Det är dessutom viktigt att ha en förståelse för hur elever upplever ämnet matematik, hur de lär på bästa sätt samt hur man kan stimulera elevers motivation för inlärning. För elever som tycker matematik är besvärligt kan IKT vara ett effektivt hjälpmedel som gör dem mer positivt inställda till ämnet.

Att som elev få känslan av att matematik är okomplicerat kan vara koden som stimulerar kunskapsinlärningen, samtidigt som det minskar de problem som ibland kopplas till ämnet matematik.

- Att som pedagog ha förståelse för att de digitala verktygen kan stödja den pedagogiska processen och ge ett mervärde för lärandet är betydande. Det är först då som IKT blir ett effektivt verktyg för lärande och progression, säger Eva Nilsek, som arbetar som legitimerad speciallärare i matematik vid Fria Läroverken i Karlstad.

Dagens elever har fötts in i informationssamhället och så gott som alla elever på gymnasiet kan med lätthet hantera digitala enheter som mobiltelefoner, datorer och surfplattor. För dessa elever utgör digitala verktyg ett viktigt inslag i vardagen.

- Genom att möta eleverna på den digitala arena som är så naturlig för dem kan man komma till rätta med den problematik som en del elever känner inför matematikundervisningen. Men det gäller att vara lyhörd för elevens upplevelser och det är viktigt att eleven själv känner sig bekväm med att använda digitala verktyg, inte minst i samband med matematiken, säger Eva Nilsek.

När Eva Nilsek utbildade sig till speciallärare i matematik genomförde hon en studie som bland annat undersökte vilken påverkan IKT kan ha för kunskapsinlärningen i matematik.

- Om elever har en positiv syn på IKT skapas gynnsamma förhållanden för IKT i undervisningen, säger Eva Nilsek.

Elevernas känsla och tilltro för IKT har alltså ofta stor betydelse för de digitala verktygens genomslagskraft i klassrummet. Det är därför viktigt att även lärarna har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg och använder dem regelbundet i klassrummet tillsammans med eleverna. Med ett positivt förhållningssätt till IKT finns det alltså goda förutsättningar för att digitala verktyg verkligen stöttar kunskapsprocessen hos eleven.

7

FRIA LÄROVERKEN I KARLSTAD Fria Läroverken finns på sju orter i Sverige. Vår gymnasieskola i Karlstad etablerades 2003 och är Värmlands största friskola med fler än 40 undervisande lärare och över 480 elever, fördelade på både yrkesförberedande och studieförberedande program. Till de studieförberedande programmen hör Ekonomiska programmet, Estetiska programmet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Till de yrkesförberedande programmen hör Barn- och fritidsprogrammet samt El- och energiprogrammet.

KVALITET OCH BEDÖMNING På Fria Läroverken är kvalitet i fokus. Vi är nämligen övertygade om att det inte finns några genvägar för skolor som vill bli uppskattade och framgångsrika: det är kvaliteten på undervisningen som är nyckeln till ett framgångsrikt lärande för våra elever!

Det formativa arbetssättet är en integrerad del av vår undervisning. Det är ett kraftfullt pedagogiskt redskap som syftar att medvetandegöra vad eleven behöver utveckla i det egna lärandet, där bedömning, reflektion och återkoppling utgör viktiga begrepp. Utifrån John Hatties forskning kring vad som höjer elevernas prestationer i skolan har vi utvecklat konceptet ansiktstid som åskådliggör det formativa arbetssättet med tre centrala frågor:

ANSIKTSTID Vart är jag på väg?

Hur ska jag ta mig dit?

Vad är nästa steg?

8

2003

540

40

GRUNDADES SKOLAN

ANTAL ELEVER

ANTAL LÄRARE

INTRESSE

HÄLSA

STRUKTUR

KOMBINERA STUDIER MED DITT INTRESSE

HITTA EN IDROTT SOM PASSAR DIG

TRETIMMARSPASS OCH HEMKLASSRUM

UNDERVISNING PÅ RIKTIGT

INNOVATIVA DIGITALA VERKTYG

INTERNATIONELLA PROJEKT

9

”If we teach today as we taught yesterday, we rob our children of tomorrow.” John Dewey

VÅRT UTBILDNINGSKONCEPT Våra gymnasier förenas av ett gemensamt utbildningskoncept: verkligt lärande, entreprenörskap och innovation.

Verkligt lärande innebär att vår undervisning ska vara förankrad i verkligheten. I klassrummet får eleverna ofta arbeta med uppgifter som har anknytning till världen utanför skolan, till exempel samla pengar till välgörande ändamål, skapa logotyper åt nystartade företag eller utforma en PowerPoint-presentation åt en kommunal fritidsgård.

Entreprenörskap innebär att våra elever får styra sin egen lärprocess, vilket stimulerar deras nyfikenhet och företagsamhet. Varje år får våra elever arbeta med Ung Företagsamhet och genom åren har vi vunnit många fina priser i detta evenemang, bland annat ”Värmlands bästa UF-skola 2015”.

Innovation kommer av latinets innovare, som betyder ”att förnya”. För oss innebär innovation att vara en skola i framkant av utvecklingen som vågar prova olika former av undervisningsmetoder, gärna med hjälp av ny teknik och innovativa, digitala verktyg.

Vi är stolta över vårt utbildningskoncept som bidrar till att våra elever utvecklas både i skolan och som individer. Dessutom har utbildningskonceptet en stark förankring i läroplanen för gymnasiet: ”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande.”

INNOVATION OCH IKT För oss är IKT nära förknippat med innovation. Det finns idag tusentals digitala utbildningsverktyg på webben och många av dem erbjuder helt nya sätt att undervisa på. Verktyg som Office Mix, Quizlet Live och Kahoot skapar exempelvis en spännande dynamik i klassrummet, medan verktyg som OneNote och Go Formative möjliggör helt nya former av formativa arbetssätt.

VERKLIGT LÄRANDE

10

INNOVATION

ENTREPRENÖRSKAP 11

”Technology is just a tool. In terms of getting the kids working together and motivating them, the teacher is most important.”

Bill Gates

IT-RESURSER Datorn och tekniska hjälpmedel Alltsedan vår skola etablerades 2003 har vi praktiserat 1:1, det vill säga en dator per elev och lärare.

Eleverna har fri tillgång till sin dator både på skolan och på fritiden. När eleverna tar examen får de möjlighet att köpa loss datorn till ett förmånligt pris. Våra elever har PC-datorer (med undantag för våra medieelever som har Mac-datorer). Datorn är ett viktigt arbetsredskap som används regelbundet i alla kurser. Då vi har trådlöst bredband har våra elever tillgång till alla digitala hjälpmedel som webben erbjuder. I varje klassrum finns en projektor som enkelt kopplas ihop med dator för projicering på skärm. Det finns två stora kopieringsmaskiner på skolan som lärarna har tillgång till.

Lärplattform: SchoolSoft Fria Läroverkens lärplattform heter SchoolSoft, vilket är ett helt webbaserat verktyg som kan användas överallt där det finns en dator med internetuppkoppling. Med hjälp av SchoolSofts app (finns för både Android och iOS) kommer man dessutom snabbt och smidigt åt SchoolSoft direkt i mobilen eller surfplattan. SchoolSoft hjälper oss med administration, dokumentation och dialog med hemmet, samtidigt som programmet ger oss pedagogiskt stöd. Med hjälp av SchoolSoft har dessutom eleverna tillgång till bland annat lektionsplaneringar, uppgifter och scheman.

Microsoft Office 365 Samtliga lärare och elever har tillgång till Microsoft Office 365. Office 365 inkluderar Officesviten med alla dess applikationer, bland annat Word, Excel, PowerPoint, Sway, Skype och OneNote. Med hjälp av dessa program kan elever och lärare bland annat skriva och dela dokument, skapa analoga och digitala presentationer, utforma olika slags diagram samt prata videosamtal med personer från jordens alla hörn.

Microsoft Outlook är den mailklient som lärarna använder för att kommunicera med varandra och med personer utanför skolan (kontakten med elever och vårdnadshavare sköts i första hand via Elits mailapplikation). Med hjälp av Sharepoint kan lärare samarbeta, dela, lagra och redigera dokument från nästan vilken enhet som helst. OneDrive ger alla lärare och elever möjlighet att spara upp till en 1 TB i molnet.

Adobe Creative Cloud På lärarnas och elevernas datorer finns några av Adobes mest användbara program installerade: Photoshop, Illustrator, InDesign och Dreamweaver. Med hjälp av dessa program kan elever och lärare bland annat redigera foton, skapa vektorbaserad grafik, utforma planscher och broschyrer, skapa hemsidor och mycket mer.

Lokal IT-support Vi har en person på skolan som är anställd på halvtid som ansvarar för skolans IT-support. Hon håller till i skolans IT-supportslokal på våningsplan 1 och hon hjälper elever och lärare som har problem med sina datorer. Antingen löser hon datorproblemen på plats eller så skickar hon in datorer för reparation till vår IT-leverantör.

12

v

VÅRA LÄRARES SYN PÅ IKT För att ta reda på hur och i vilken omfattning våra lärare använder digitala verktyg i sin undervisning har vi låtit dem besvara en enkät. Omkring hälften av lärarna deltog i undersökningen och resultaten illustreras i diagrammen nedan. Enkätresultaten har varit väldigt användbara när vi har utformat våra målsättningar för skolans IKT-arbete, då de visar vad vi redan gör bra och vad vi kan bli bättre på. Vi vill skapa förutsättningar för alla lärare att ta tillvara digitaliseringens möjligheter så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att elevresultaten förbättras och att verksamheten effektiviseras.

Hur ofta använder du digitala verktyg?

35 %

55 %

Dagligen

Varje vecka

Sällan

10 %

6

Hur bekväm känner du dig att använda digitala verktyg?

30 %

25 %

5

20 %

4 Antal lärare

15 %

3 2

10 %

1 0

Inte alls

Begränsat

Delvis

Till stor del

Naturlig del i min undervisning

Samarbete

Modernt

Inlärning

Multimodalt

Gemenskap

Stöttning

Innovation

Kommunikation

Möjligheter

Pedagogik Nytänkande

Engagemang

Intresseskapande

Inspirerande

Interaktivitet

Kreativitet

VÅRA ELEVERS SYN PÅ IKT För att ta reda på vad våra elever tycker om digitala verktyg lät vi dem besvara en enkät. En klass från respektive program deltog i undersökningen och resultaten illustreras i diagrammen nedan. Utöver verktygen som nämns i diagrammen uppgav eleverna att de har fått använda följande digitala verktyg på Fria Läroverken: Quizlet, Kunskapsmatrisen, PowerPoint, Ted Talk, OneNote, Adobe CC, OneDrive och Elits. Våra elevers enkätresultat är givetvis viktiga för oss, då de hjälper oss att avgöra hur vi ska arbeta med IKT och hur vi bäst möter våra elevers IKT-behov. Till nästa års IKT-plan kommer vi att jämföra, analysera och följa upp diskrepanserna mellan lärarna och elevernas enkätresultat.

Välj ett eller fler av följande alternativ som du skulle vilja lära dig mer om kring digitala verktyg Ha bättre koll på hur Onedrive fungerar (skolans digitala moln)

42 %

Hur jag kan använda digitala verktyg till att få en bättre studieteknik Hur man redovisar sitt arbete genom att använda digitala verktyg

55 %

41 % Antal elever

35 30 25 Antal elever

Hur ser du på användandet av digitala verktyg i klassrummet?

41 % 34 %

20 15

17 %

10 5 0

7% 1% Används inte alls

Begränsat

Delvis

Till stor del

En naturlig del av lektionerna

”Det gör det lätt att repetera tidigare lektioner.” ”Det är roligt!”

”Det blir variation på lektionerna.”

”Kreativt, nytänkande och att det blir mer variation på arbetena.”

”Det blir ett annat sätt att lära sig, man får uttrycka sin kreativitet även när man ska presentera saker.” ”Innovativt, kul!”

”Det blir en roligare stämning.”

”Bra med olika sätt att lära ut.”

”Roligare och det gör så att man lär sig mer.”

”Det gör att några lektioner blir mer intressanta än om man bara skulle sitta med papper och penna i tre timmar.”

VAD TYCKER VÅRA ELEVER ÄR POSITIVT MED DIGITALA VERKTYG I KLASSRUMMET? ”Man lär sig hur olika digitala verktyg fungerar och vilken nytta man kan ha när man använder dem under sina studier.” ”Enkelt och man kan dela med sig av själva arbetet.”

”Alla är oftast aktiva.”

”Det är effektivt.”

”Man får möjlighet att använda alla sina förmågor för att lära sig.”

”Ger användning av mobiltelefonerna och det är olikt det klassiska lärandet vilket är bra för eleverna.” ”Underlättar undervisningen.”

”Det är ett bra inlärningssätt.”

”Allt är samlat på ett och samma ställe. Man slipper hålla på att skriva upp och komma ihåg.

Istället kan man gå in och se vad man ska göra.”

IKT PÅ RIKTIGT Sköna europeiska ungdomar som var med på vårt möte i Ascoli Piceno i Italien hösten 2015.

BILD 5

Globalisering

GRÄNSLÖST SAMARBETE Vi har en tydlig internationell profil på Fria Läroverken i Karlstad och vi samarbetar med skolor från bland annat Italien, Spanien, Tjeckien, Slovakien, England, Norge och Turkiet. Genom att arbeta med internationella utvecklingsfrågor och utbyta kunskaper och erfarenheter med skolor från andra länder höjer vi kvaliteten på vår egen verksamhet. Internationalisering är dessutom enkelt att kombinera med IKT. Faktum är att digitala verktyg ofta är en förutsättning för att internationella projekt ska fungera bra. Digitala verktyg ger nya möjligheter till samarbete där tid och rum inte längre är avgörande.

De hjälper oss att tänka bortom klassrummets fyra väggar och att interagera och kommunicera med människor från världens alla hörn.

När vi kommunicerar med lärare och elever från andra länder använder vi oss framförallt av e-post, sociala medier och Skype. Gemensamma Facebookgrupper och Facebooksidor har varit väldigt effektiva hjälpmedel för att kommunicera och interagera över nationsgränserna. Ett annat relativt nytt verktyg som vi har använt heter Appear.in (appear.in). I likhet med Skype erbjuder Appear.in videosamtal kostnadsfritt, men man behöver inte ha ett eget konto för att använda tjänsten.

De internationella projekt som vi deltar i försöker vi göra så verklighetsnära som möjligt. Vi vill att eleverna ska känna att projekten är på riktigt. Ett led i denna strävan är att publicera elevmaterial på webben. Det kan till exempel röra sig om filmer som beskriver syftet med projektet, fotografier från någon särskild resa, eller en digital broschyr som presenterar resultatet av projektet. När vi publicerar elevfilmer brukar vi använda YouTube och Vimeo, medan vi vanligtvis använder Flickr och sociala medier när vi publicerar fotografier. Broschyrer och magasin publicerar vi med hjälp av tjänsten Issuu. De gånger vi har velat samla allt material på en gemensam webbplattform har vi använt Wordpress som verktyg.

Det finns många så kallade digitala spelbaserade responssystem på webben, vars syfte är att öka elevernas engagemang och synliggöra vad de har lärt sig. Flera av dessa verktyg går även att använda över nationsgränserna, till exempel Kahoot som har ett spelläge som heter ”Ghost”. Detta spelläge innebär att spelare får möta tidigare spelare (deras så kallade ”Ghosts”), vilket möjliggör spännande spelalternativ. Man kan till exempel dela en Kahoot-länk och låta sina elever tävla mot elever i andra länder.

Padlet är ett annat digitalt verktyg som fungerar bra att använda i internationella sammanhang. Med hjälp av Padlet kan man skapa en digital, interaktiv anslagstavla som elever från olika länder kan samarbeta och publicera innehåll på. eTwinning Det finns en unik digital plattform som är särskilt anpassad för europeiska skolprojekt: eTwinning (etwinning.net). Det är europeiska kommissionen som står bakom eTwinning, vars syfte är att uppmuntra skolor inom EU att samarbeta i olika former av projekt. eTwinning gör det enkelt och smidigt för lärare och elever att arbeta med internationalisering utan att behöva lämna klassrummet, samtidigt som det öppnar upp för ämnesövergripande projekt med andra länder.

eTwinnings logotyp

20

FRIA LÄROVERKEN I EUROPA De länder i Europa som vi har eller har haft internationellt utbyte med är markerade i blått. Vi har även haft utbyten med länder utanför Europa, bland annat USA, Tanzania och Filippinerna.

21

ATT ARBETA FORMATIVT MED IKT Fem strategier för ett formativt arbetssätt: • Tydliggöra och skapa förståelse för lärandemål • Ta fram belägg för och synliggöra lärande • Ge återkoppling som utvecklar lärandet • Aktivera eleverna som resurser för varandra • Aktivera eleverna till att ansvara för och äga sitt eget lärande* Enligt modern skolforskning har det formativa arbetssättet en väldigt stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Det har även visat sig att formativa strategier i kombination med digitala verktyg kan bidra till ökat lärande. De digitala verktygen hjälper oss att variera våra metoder och vårt arbetssätt för att skapa en mer lustfylld, dynamisk och framgångsrik undervisning. Det bör emellertid betonas att de digitala verktygen sällan har något värde om de inte används med syfte att stödja och förbättra elevernas progression. En genomtänkt, pedagogisk plan behövs för att de digitala verktygen ska leda till effektivt lärande.

Det finns många digitala verktyg som effektiviserar de formativa inslagen av undervisningen. Ett verktyg för att synliggöra lärande hos eleverna är så kallade exit tickets. Att arbeta med exit tickets (ungefär ”lärkvitto”) innebär att eleverna i slutet av en lektion eller ett projekt får möjlighet att förklara hur de har uppfattat lektionen/projektet samt formulera vad de har lärt sig. Det finns flera digitala verktyg för att arbeta med exit tickets, bland annat Today’s Meet (todaysmeet.com), Padlet (padlet. com). Mentimeter (mentimeter.com) och Socrative (socrative.com).

Ett annat sätt att synliggöra lärande är att använda digitala tankekartor. Med hjälp av dessa tankekartor kan lärare och elever tillsammans brainstorma och visualisera vad eleverna har lärt sig. Lucidchart (lucidchart.com) och Popplet (popplet.com) är två lättanvända verktyg för att göra tankekartor.

Digitala responssystem bidrar inte bara till att öka aktiviteten i klassrummet, utan kan även användas för att synliggöra lärande. Genom att använda dem i slutet av ett moment eller en lektion kan eleverna tydligt se vad de har lärt sig. Kahoot, Mentimeter, Socrative, Google formulär (google.com/forms) och Microsoft formulär (forms.office.com) är exempel på effektiva, digitala responssystem.

Ett ytterligare sätt att synliggöra elevernas lärandeprocesser är genom webbpublicering. Både läraren och eleven själv kan enkelt följa elevens progression genom att elevens produktioner finns samlade på ett ställe. För textpublicering är bloggverktyg som Wordpress (wordpress.com, wordpress.org) och Joomla (joomla.com) uppskattade verktyg, medan Vimeo och Youtube passar bra för videopublicering. För publicering av foto är Flickr, sociala medier och Tumblr populära plattformar. Återkoppling är en viktig del i det formativa arbetssättet. Det är nämligen genom återkoppling som eleverna får insikt om vad de behöver göra för att ta sig vidare i sin kunskapsprogression. Med digitala verktyg kan man dessutom enkelt variera metoderna för återkoppling. Till exempel kan en lärare ge muntlig istället för skriftlig återkoppling på skrivuppgifter med hjälp av skärminspelningsverktyg.

Detta tillvägagångssätt brukar uppskattas av eleverna som ofta tycker att det är lättare att tillgodogöra sig muntliga kommentarer. För skärminspelning är Screencast-O-Matic (screencastomatic.com), Jing (techsmith.com/jing) och Snagit (techsmith.com/snagit) smidiga verktyg.

* Diaz, Patricia, Arbeta formativt med digitala verktyg. Studentlitteratur, Lund, 2014, s. 22.

22

”Formativ bedömning är det pedagogiska redskap som i stora effektstudier har allra störst betydelse för elevernas kunskapsutveckling.” Skolverket

BILD 6

2323

VÅRA FAVORITER Här har vi samlat några av våra favoriter bland de IKT-verktyg som finns på webben idag. Alla har en väl fungerande gratisversion, men några av dem erbjuder ytterligare funktioner om man väljer att betala för dem. Verktygen är sorterade i bokstavsordning och majoriteten av dem fungerar på alla enheter (PC, Mac, Android, iOS).

Google formulär: google.com/forms / Microsoft formulär: forms.office.com Med Google formulär kan man skapa enkäter på webben (kräver Google-konto). Om man låter eleverna utvärdera undervisningen via Google formulär får man en tydlig sammanställning och lättåskådlig statistik över elevernas svar. Med Google formulär kan man även skapa enkla diagnostiska prov av olika slag. Microsoft erbjuder en liknande tjänst: Microsoft formulär (kräver Microsoft-konto).

FlipQuiz: flipquiz.me FlipQuiz är ett genomtänkt och smidigt verktyg för att utforma olika former av frågesporter i klassrummet. Läraren förbereder och utformar frågor på FlipQuiz för att pröva elevernas kunskaper och förståelse för ett kunskapsområde. Till skillnad från andra interaktiva verktyg, behöver inte eleverna något digital enhet för att delta i en FlipQuiz.

Kahoot: getkahoot.com Kahoot är ett populärt digitalt verktyg bland både lärare och elever. Det är lättanvänt och används av många lärare för att öka elevernas engagemang och för att stämma av och synliggöra vad eleverna har lärt sig. Med verktyget kan man skapa frågesporter, undersökningar och diskussioner.

Khan Academy: khanacademy.org Khan Academy är en ideell organisation med syfte att lära ut kunskap gratis med hjälp av YouTube-klipp och olika övningar. Khan Academy erbjuder gratis kurser i bland annat historia, matematik, ekonomi, fysik, kemi, biologi, astronomi, konsthistoria, datavetenskap och grammatik. Allt material är på engelska, men man kan använda svenska undertexter.

Mentimeter: mentimeter.com Mentimeter är ett lättanvänt verktyg som kan användas för omröstningar, utvärderingar, frågesporter och för att interagera med eleverna. Man kan även skapa ordmoln utifrån de svar man får in. Det finns en del begränsningar i gratisversionen, men den är ändå riktigt användbar.

Newsela: newsela.com Newsela erbjuder en stor samling nyhetsartiklar på engelska och spanska indelade i flera kategorier.

Dessutom finns det fem olika versioner av varje text med olika svårighetsgrad (skrivna av journalister).

Nya texter publiceras kontinuerligt. Newsela riktar sig framförallt till lärare i engelska och spanska, men bredden av texter gör att de flesta lärare kan hitta spännande lektionsmaterial.

Office Mix: mix.office.com Office Mix är ett plug-in till PowerPoint som gör det möjligt att skapa och dela interaktiva presentationer på webben. Med hjälp av Office Mix kan man enkelt spela in hela eller delar av en PowerPoint-presentation i form av en video. Det finns även möjlighet att göra mentometer-undersökningar och kunskapstest med flervalsfrågor.

OneNote: onenote.com Microsoft OneNote är ett effektivt verktyg anpassat för skolan. Med hjälp av OneNote kan lärare bland annat följa elevernas skrivprocess i realtid, kommunicera med eleverna samt göra lektionsmaterial tillgängligt på webben i form av texter, ljudklipp, filmer, bilder och länkar. OneNote ingår i Office 365 men finns även som kostnadsfri, fristående applikation.

24

Padlet: padlet.com Padlet är en digital, interaktiv anslagstavla där man kan publicera länkar, bilder, filmer och texter. Det är ett flexibelt verktyg som öppnar upp för digitalt samarbete i olika former. Lärare kan använda Padlet för brainstorming tillsammans med elever eller som återkoppling i slutet av en lektion.

Prezi: prezi.com Prezi är ett innovativt och användarvänligt presentationsverktyg. Istället för att bygga upp sidor som man gör i PowerPoint arbetar man i Prezi med ett enda stort ark som man kan zooma in och ut i. Prezi erbjuder massor av fräscha mallar utan kostnad, men vill man ha lite exklusivare mallar finns det att köpa billigt på Prezibase (prezibase.com).

Quizizz: quizizz.com Quizizz är ett lättanvänt verktyg för att utforma frågesporter på webben. Man kan använda quizizz både som tävling i klassrummet och som hemläxa för eleverna. När eleverna har genomfört en frågesport kan man som lärare ladda hem och analysera elevernas svar.

Quizlet: quizlet.com / Quizlet Live: quizlet.com/features/live Quizlet har funnits i många år och är ett mångsidigt verktyg för att öva ord och begrepp. 2016 lanserades funktionen ”Quizlet Live”, som påminner om Kahoot men som kräver ännu mer samarbete.

Quizlet Live är ett utmärkt verktyg för att träna ord och för att stärka lagandan i en grupp.

Slido: sli.do Syftet med Slido är att skapa bättre muntliga presentationer där talaren får större interaktion med sina åhörare. Med hjälp av Slido kan presentatören låta åhörarna ställa frågor via sina digitala enheter. Åhörarna kan även delta i omröstningar som presentatören har förberett.

Socrative: socrative.com Socrative är ett verktyg för att skapa digitala förhör eller prov på webben. Dessa prov kan skapas som flervalsfrågor eller som frågor med öppna svar. Flervalsfrågorna är självkorrigerande. I mitten av 2016 lanserades en premiumversion av tjänsten, men gratisversionen täcker in de flestas behov.

Sway: sway.com Sway är Microsofts nya presentationsverktyg. Med hjälp av Sway kan man skapa professionella presentationer snabbt och enkelt. Sway är uppbyggt kring olika så kallade kort som kan fyllas med bilder, musik, filmer och diagram. Det finns massor av mallar att utgå från beroende på vad man presenterar.

När presentation är färdig är det enkelt att publicera den på webben, via exempelvis Facebook, Twitter eller Google+. Sway är kostnadsfritt för alla med ett Microsoft-konto.

Trello: trello.com Trello är ett verktyg som hjälper till med planering och samarbete. Trello fungerar ungefär som en elektronisk anslagstavla där man enkelt kan planera det mesta man kan tänka sig. Användningsområden för lärare: att-göra-listor, lektionsplaneringar, ämnesövergripande projekt, kommunikation med elever/föräldrar. Användningsområden för elever: enskilda skolarbeten, grupparbeten, att-göra-listor.

Gratisversionen täcker in de flestas behov.

Wordpress: wordpress.org Med hjälp av Wordpress.org kan man skapa snygga bloggar och webbsidor. Det finns massor av kostnadsfria mallar att utgå från när man utvecklar sin webbsida med hjälp av Wordpress.org. Ett bra tips är att delta i webbstjärnan (webbstjarnan.se), för då får man gratis webbhotell och professionell hjälp.

Om man vill ha ett enklare bloggverktyg kan man använda sig av wordpress.com.

25

”If you always do what you always did, you will always get what you always got.”

Alan Kay

ETT VINNANDE KONCEPT Weronica Jansson Rådberg, som arbetar som kemi- och naturkunskapslärare på Fria Läroverken, började läsåret 2015 att använda sig av OneNote i sin undervisning. Vi har ställt några frågor till henne där hon utvecklar varför hon är så förtjust i OneNote som digitalt verktyg i klassrummet.

Vad är det som gör OneNote till ett så effektivt pedagogiskt verktyg?

OneNote är ett kraftfullt multimodalt verktyg där jag som lärare kan kombinera bilder och texter tillsammans med egna ritningar, animeringar samt inbäddade filmer och inspelade ljudklipp. Därmed individanpassas undervisningen då varje elev får möjlighet att välja sin egen väg till kunskap och förståelse. Inom kurserna för naturvetenskap är det särskilt viktigt med ett mångsidigt upplägg i undervisningen, då många processer är svåra att förstå med enbart text och enkla bilder. För att eleverna ska förstå är det därför viktigt att ge dem olika vägar till förståelse, vilket OneNote skapar utmärkta förutsättningar för.

Hur använder du OneNote i praktiken?

Microsoft har utvecklat OneNote klassbok där jag som lärare delar den digitala anteckningsboken med alla mina elever. Dessutom har eleverna en privat mapp som de kan arbeta med. Som elev kan man då se allt som jag lägger upp gemensamt i boken, men elevens privata mapp ser enbart jag och eleven. Alla förändringar och uppdateringar sker i realtid och synkroniseras till OneDrive, vilket innebär att all information finns tillgänglig oavsett vilken digital enhet som eleven eller läraren använder.

Hur använder du OneNote för bedömning?

Med hjälp av OneNote kan jag följa elevens tankeprocess och ge formativ feedback, både muntligt och skriftligt. I och med att jag har ständig tillgång till elevens digitala anteckningsböcker, behöver jag inte vänta tills eleven har lämnat in arbetet för att börja med bedömningen. OneNote bidrar till att mitt arbete kring bedömning får ett jämnare flöde och sänker arbetsbelastningen betydligt, vilket gör OneNote till ett vinnande koncept både för lärare och elever!

26

IKT PÅ RIKTIGT

BILD 7

Tidsbesparande verktyg! Weronica Jansson Rådberg, som arbetar som lärare i kemi och naturkunskap, använder OneNote regelbundet i undervisningen. Hon har upptäckt att OneNote är ett kraftfullt pedagogiskt verktyg som sänker hennes arbetsbelastning avsevärt!

27

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Enligt skollagen är varje skola skyldig att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete (4 kapitlet 3-8 §§ skollagen). Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att man arbetar metodiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar skolan. Huvudmän, rektorer, lärare och annan personal har olika ansvar utifrån sitt specifika uppdrag. För att förstå och gemensamt tolka det nationella uppdraget som gäller för verksamheten krävs det att alla är involverade i kvalitetsarbetet.

IKT och kvalitetsarbete På Fria Läroverken i Karlstad strävar vi efter att kontinuerligt utveckla och förbättra vårt strategiska IKT-arbete. Till stöd i vårt förbättringsarbete använder vi oss av Skolverkets publikation Kvalitetsarbete i praktiken, som beskriver ”systematiskt kvalitetsarbete” som en cyklisk process med fyra faser:

1) Var är vi?

Följa upp resultat Förutsättningar Nulägesbeskrivning

2) Vart ska vi?

Uppdrag och mål Analys Nulägesbedömning

4) Hur blev det?

Delaktighet Fortsättning

3) Hur gör vi?

Planera Genomföra Dokumentera

I början av varje läsår fokuserar vi på den första frågeställningen – ”Var är vi?” – och gör en nulägesbeskrivning. Därefter bestämmer vi vart vi vill nå under läsåret och hur det ska genomföras. I slutet av läsåret följer vi upp resultaten: ”Hur blev det?”. Nästkommande läsår utgår vi från vår uppföljning av resultaten och arbetar återigen mot de fyra frågeställningarna. Vårt arbete med IKT är alltså en ständigt pågående process och vi uppdaterar vår IKT-plan regelbundet, framförallt i början och i slutet av läsåret.

Mer läsning På skolverkets webbsida finns det en särskild avdelning för ”systematiskt kvalitetsarbete”. Här kan man även ladda ner skriften Kvalitetsarbete i praktiken: skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete.

28

STRATEGISK PLAN En strategisk plan är en långsiktig plan som beskriver hur en organisation bör agera i nuläget för att få så bra resultat som möjligt i framtiden. Den kan se olika ut beroende på vilken organisation som står bakom den. I vår strategiska plan har vi valt att redogöra för vilka pedagogiska mål vi har med IKT och den utgår från följande modell: 1) Vision Visionen är ett centralt verktyg för att en verksamhet ska kunna fatta rätt beslut. Den anger färdriktningen för en organisations utveckling samtidigt som den enar och motiverar medarbetarna.

2) Koncept Fria Läroverkens koncept är vårt gemensamma förhållningssätt kring hur vi ska bedriva vår skolverksamhet. Det bidrar till att stärka samhörigheten och kvaliteten på vår verksamhet. Vårt koncept är väl förenligt med IKT, framförallt vad beträffar innovationsdelen (som vi har redogjort för tidigare).

3) Övergripande strategier Våra övergripande strategier hjälper oss att rikta uppmärksamheten mot vår vision. De är allmänt hållna och behöver varken vara mätbara eller tidsbestämda. Till skillnad från visionen kan de bytas ut om vi bedömer dem som utdaterade eller avklarade.

4) Målsättningar Våra målsättningar är konkreta, mätbara, tidsbestämda aktiviteter som utformas i början av ett läsår och utvärderas i slutet av samma läsår. Vi följer upp och analyserar utfallet för att därefter utforma nya målsättningar till följande läsår.

Vision Koncept Övergripande strategier Målsättningar

29

”You’ve got to think about big things while you’re doing small things, so that all the small things go in the right direction.”

Alvin Toffler

VISION Fria Läroverkens vision är att vara en av dem främsta skolorna i landet inom det digitala lärandet. IKT ska genomsyra alla delar av vår verksamhet för att skapa en innovativ och kreativ lärmiljö som förbereder våra elever att framgångsrikt möta framtida utmaningar.

ÖVERGRIPANDE STRATEGIER Att vi stärker IKT-profilen på våra gymnasieprogram.

Att vi stärker våra elevers IT- och IKT-kompetenser.

Att vi sprider och tydligt förankrar IKT-planen bland skolans personal.

Att vi använder IKT på ett sätt som förbättrar och effektiviserar undervisningen.

Att vi blir bättre på formativ bedömning med hjälp av digitala verktyg.

Att vi effektivt använder de digitala resurser som vår lärplattform Elits erbjuder.

Att vi utreder alternativ till Elits som bättre tar tillvara teknikens möjligheter.

Att vi använder IKT som plattform för internationellt utbyte.

Att vi prioriterar IKT i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Att vi vinner Guldäpplet för vårt arbete med digitala verktyg i undervisningen.

MÅLSÄTTNINGAR Att vi uppdaterar skolans IKT-plan.

Att minst fyra av våra lärare genomför fortbildning utomlands med fokus på IKT. Att vi skriver en ansökan och får igenom ett Erasmusprojekt som inbegriper IKT. Att vi genomför minst en fortbildningsdag på skolan med fokus på IKT. Att samtliga lärare provar tre nya digitala verktyg under läsåret (Mentimeter, Quizlet och Microsoft Forms, eller liknande verktyg).

Att samtliga lärare genomför sina kursutvärderingar med hjälp Microsoft Forms.

Att vi genomför en enkät med våra lärare där de får ge sin syn på digitala verktyg.

Att vi genomför en enkät med våra elever där de får ge sin syn på digitala verktyg.

30

BILD 8

31

IKT PÅ RIKTIGT

Johan Rosenströmer, som är en av initiativtagarna till profilen e-sport på El- och energiprogrammet, använder sin erfarenhet som innebandyspelare på elitnivå när han undervisar e-sportseleverna.

BILD 9

”I skate to where the puck is going to be, not where it has been.”

Wayne Gretzky

MED E-SPORT PÅ SCHEMAT Höstterminen 2015 var El- och energiprogrammet vid Fria Läroverken i Karlstad ett av de första gymnasieprogrammen i Sverige att erbjuda e-sport. Gensvaret bland ungdomar har varit överväldigande. Från och med höstterminen 2016 kan även elever på skolans Teknikprogram ta del av e-sportsprofilen.

Fria Läroverken i Karlstad har i många år varit väldigt framgångsrika att kombinera studier med idrott.

Höstterminen 2015 tog skolan steget till att bli en av de första skolorna i Sverige att erbjuda e-sport som profil på skolans El- och energiprogram. Intresset bland Värmlands ungdomar har varit väldigt stort och det har blivit en skarp konkurrens om de åtråvärda platserna på programmet. För att möta efterfrågan erbjuder Fria Läroverken från och med hösten 2016 även e-sport för de elever som läser på Teknikprogrammet.

E-sport är ett samlingsbegrepp för tävlingar som utförs på datorer och sett till antalet utövare är det en av världens mest populära och mest inkomstbringande sporter. I USA hade till exempel e-sport fler tittare online än sändningarna från OS i Rio under samma period (enligt siffror från bredbandsleverantören Sandvine). Fria Läroverkens e-sportsprofil leds av Johan Rosenströmer som är legitimerad gymnasielärare i idrott och religion och som har meriter inom innebandy på elitnivå.

– Vi vill samtala med eleverna om vilken plats e-sport ska ha i ens liv, berättar Johan Rosenströmer.

Upplägget innebär rent praktiskt att en eftermiddag i veckan ägnas åt e-sport. I linje med skolans övriga idrottsutbildningar fokuserar e-sporten på att utveckla fysisk och mental hälsa, parallellt med teknik och spelstrategier. I fokus står de största spelen på e-sportmarknaden: Counter-Strike, Hearthstone och League of Legends.

Färdigheter som tränas är samarbetsförmåga, strategiskt tänkande och förmåga att ta snabba beslut.

Den som lyckas bäst är oftast den som förmår att anpassa sig till lagets behov och som stöttar sina kamrater.

– De erfarenheter och färdigheter som eleverna tar med sig från e-sporten kommer de att ha nytta av i framtiden, oavsett vilken väg de väljer att gå, avslutar Johan Rosenströmer.

BILD 10

TEXT OCH FOTO Text: Erik Axelsson, Weronica Jansson Rådberg och Eva Nilsek Formgivning: Erik Axelsson Enkätundersökningar: Weronica Jansson Rådberg Korrekturläsning: Eva Nilsek Foto: bild 1: Ninni Brandt, bild 2: Skitterphoto, bit.ly/kameraretro (CC0 Public Domain), bild 3: Takashi Hososhima, bit.ly/skrivmaskin (CC BY-SA 2.0), bild 4: Fria Läroverken, bild 5: Lenka Kotrbackova, bild 6: Vitor Esteves, bit.ly/glodlampa (CC BY 2.0), bild 7: Gabriela Pinto, bit.ly/pendelrorelse (CC BY 2.0), bild 8: Cristian Bodnar, bit.ly/strategiskplan (CC BY 2.0), bild 9: Fria Läroverken, bild 10: Ninni Brandt

LITTERATURTIPS Diaz, Patricia, Arbeta formativt med digitala verktyg. Studentlitteratur, Lund, 2014 Diaz, Patricia, Webben i undervisningen. Studentlitteratur, Lund, 2012 Dylan, William, Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur, Lund, 2013 Hattie, John, Synligt lärande. Natur & Kultur, Stockholm, 2012

KONTAKT Om du vill veta mer om IKT på Fria Läroverken i Karlstad eller om du har frågor som berör digitala verktyg är du varmt välkommen att kontakta Weronica Jansson Rådberg eller Erik Axelsson.

WERONICA JANSSON RÅDBERG Lärare Fria Läroverken i Karlstad E-post: weronica.jansson.radberg@laroverken.se Telefon: 054-22 00 89

ERIK AXELSSON Internationell koordinator, lärare Fria Läroverken i Karlstad E-post: erik.axelsson@laroverken.se Telefon: 073-573 20 51

35

DIGITAL INNOVATION KOMMUNIKATION PRODUKTION Gruppchatt på Todaysmeet Webbsida i Wordpress

Nätverkande på sociala medier Animeringar med Videoscribe

Argumentering i Sway

Videopublicering på Vimeo

Magisk föreläsning på TED Frågesport med Kahoot

Grupparbete i OneNote

Mentimeteromröstning

Självrättande prov i Socrative Molndelning på OneDrive

Office Mix-Quiz i PowerPoint

Publicera tidning på ISSU

Teamwork i Quizlet Live Mindmap i Lucidchart

Enkäter via Google Forms

Fotoutställning på Flickr

Globala möten via Skype Samarbete i Trello

SAMARBETE INTERAKTION