FRIA FÖRETAGARE

JAKTEN PÅ SMÅFÖRETAGARMINISTERN FORTSÄTTER


4-5
6-7
Småföretagarminister vore en efterlängtad förbättring.
Skills Halland ska få snurr på tillväxtjobb.
10-11Poppis med nytt stöd – CSN hinner ej med.

JAKTEN PÅ SMÅFÖRETAGARMINISTERN FORTSÄTTER
4-5
6-7
Småföretagarminister vore en efterlängtad förbättring.
Skills Halland ska få snurr på tillväxtjobb.
10-11Poppis med nytt stöd – CSN hinner ej med.
Festivalen för alla samhällsintresserade och politiskt engagerade. Festivalen för alla som tror på det demokratiska samtalet, även om det finns en hel del andra intressen i Visby under Almedalen också, festprissar, lobbyister med en egen agenda och rena turister som bara är där för att uppleva något.
Företagarförbundet är där för de demokratiska samtalen. Samtal om företagen. Samtal om villkoren för företagen och förutsättningarna för att driva företag i Sverige. Företagarförbundets fyra utgångspunkter för samtalen är att det ska bli bättre, enklare, tryggare och mer hållbart att driva företag i Sverige. Politikernas intresse är inte olika våra, men utgångspunkterna skiljer sig åt. Därför måste vi hitta mötespunkter för samtalen.
Jobbskapande är en sådan självklar mötespunkt. Förenklat är det så att om och när vi sätter fler i arbete i Sverige, minskar försörjningsbördan från samhället och skatteintäkterna ökar. Med större skatteintäkter kommer möjligheter till andra politiska reformer, som brottsbekämpning, vägar, skolor, sjukvård, miljösatsningar med mera.
Den enda riktigt stora möjligheten till jobbskapande finns i småföretagen. Det finns över 1,2 miljoner små företag i Sverige och om bara vart femte företag skapar ett nytt jobb och anställer EN person, så halveras arbetslösheten, vilket vore en enorm politisk framgång och en gigantisk vinst för hela samhället.
18
Egenutvecklad AI och vattenkraftsturbiner vässar vattenkraften.
Men för att skapa jobb i småföretagen måste det bli enklare, tryggare och billigare att anställa EN till. Enklare kan det bli med regelförenkling och förenklad administration på hundratals olika platser där företagen har med myndigheter att göra. Tryggare kan det bli med bättre villkor för sjukförsäkringar och pensionslösningar för företagarna. Men även bättre lånevillkor med mindre risktagande för företagaren. Billigare kan det bland annat bli med lägre arbetsgi varavgifter, eller ett avskaffande av den allmänna löneavgiften. Med insatser på dessa områden kan jobb skapas. Här finns med andra ord en väldigt bra mötesplats, där företagens och Företagarförbundets intressen förenas med politikens. Genom jobbskapande som gemensamt mål kan vi skapa för ändringar som ligger i båda parters intresse. Med jobbskapande på agendan åker Företagarförbundet till Almedalen. Vi kommer att samtala med företrädare från alla partier om arbetsgivaravgifter, sjuklöneansvar, energipriser, regelförenkling, 3:12-regler och om vikten av en småföretagarminister som kan ansvara för att det inte bara ”snackas” om företagen utan att företagens förutsättningar för att skapa jobb förbättras på allvar.
Mats Assarsson, förbundsordförande
30-31
Vårgårda i topp igen över bra företagsklimat i svenska kommuner.
32-33Brott och otrygghet får företag att överväga nerläggning eller flytt.
... Vi på Företagarförbundet har en enda uppgift: att förbättra villkoren för de svenska småföretagen. Vi jobbar hårt med att skapa kvalificerade medlemstjänster och att skapa ett stort utbud av förmåner till mycket gynnsamma storkundsrabatter. Medlemmar som använder förmåner från våra partners sparar i genomsnitt 6 100 kronor per år på medlemskapet. Läs mer på www.ff.se/medlemsformaner
KONTAKTINFO
Fria Företagare är organ
för Företagarförbundet
Box 1132, 262 22 Ängelholm
www.ff.se, e-post: info@ff.se
Telefon: 020-760 761
BLI MEDLEM?
Tel: 020-760 761 (anknytning 1)
REDAKTIONSRÅD
50-51Älskar grill – har byggt upp landets största e-handel för grillar.
Mats Assarsson, Bo Furevi
Dennis Oscarsson, Petri Savolainen
SÄLJANSVARIG
Mellansvenska
Telemarketingtjänsten AB
ANNONSBOKNING
bo.furevi@ff.se
WEBBEN
Facebook: FöretagarFörbundet
www.ff.se
ANSVARIG UTGIVARE
Mats Assarsson
OMSLAGSFOTO
Peter Fredriksson
REDAKTÖR
Dennis Oscarsson redaktion@ff.se
TIPS
Skickas till redaktion@ff.se.
Märk med Fria Företagare.
LAYOUT/ORIGINAL
New Copywriting ÖVRIGT
Åsikter uttryckta i denna publikation är antingen skribenternas egna eller de intervjuades och
speglar nödvändigtvis inte den ansvarige utgivarens eller Företagarförbundets åsikter. Det är fritt att citera Fria Företagare, källan ska dock alltid uppges.
TRYCKERI Aller
arbetsgivaravgift för alla unga – nu!
n Inflation, höjda räntor och arbetslöshet. Många svenskar kämpar och genomlider en tuff ekonomisk tid just nu – men faktum är att de är relativt optimistiska om framtiden. Cirka 30 procent tror att deras ekonomi kommer att vara bättre om tolv månader, att jämföra med att cirka 20 procent tror att deras ekonomi kommer att vara sämre. Det visar en undersökning från SBAB.
– I fjol oroade sig hushållen för att mat- och drivmedelspriserna skulle öka. Det gör de in-
te i samma utsträckning i år. Däremot oroar sig fler för boendekostnaderna i år. Det har nu kommit flera signaler om att inflationen kopplat till matpriserna toppat. Inte heller drivmedelspriserna förväntas öka på samma sätt i år som de gjort de senaste åren. Däremot har Riksbanken flaggat för ytterligare en höjning av räntan. Det slår hårt mot den stora andel hushåll som har bolån i Sverige, säger Linda Jonsson, SBAB:s privat- och boendeekonom.
n Ny statistik från Brottsförebyggande Rådet visar att antalet stölder från byggarbetsplatser ökar. Under 2022 anmäldes 4 707 inbrottsstölder från byggarbetsplatser.
n Regeringen har gett nio myndigheter i uppdrag att följa upp handläggningstider, bemötande och service för företag. Målet är att skapa ett mer konkurrenskraftigt företagsklimat.
– Myndigheterna har i dialog med oss på Tillväxtverket valt ut 24 ärendetyper som har betydelse för företagen och därefter genomfört en nollbasmätning av handläggningstiderna för 2022. Det handlar bland annat om tillståndsansökningar, registreringar och ansökningar om stöd, förklarar Cecilia Holmgren som ar-
Det är antalet unga i Sverige som beräknas ta studenten i år. Det innebär i sin tur att många av dem och deras anhöriga kommer att spendera en hel del pengar på själva firandet. Enligt Svensk Handel uppgår snittkostnaden för ett hushåll med en student till 4 900 kronor.
– Många lägger ganska mycket pengar på studentfirandet som utvecklats till att omfatta många olika delar, från studentmössa och festklänning till presenter, och många svenska handlare är förberedda på det även i år. Att second hand blivit mer attraktivt visar på hur den yngre generationen verkligen omfamnat det cirkulära modet, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.
betar med uppdraget på Tillväxtverket.
Tillväxtverket ska analysera resultatet och lämna förslag som bidrar till enklare myndighetskontakter och att målen nås.
Följande nio myndigheter omfattas av uppdraget: Bolagsverket, Energimarknadsinspektionen, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Trafikverket och Transportstyrelsen. Uppdraget ska redovisas av myndigheterna och Tillväxtverket 2023-2029.
n Det har varit ett tag sedan matpriserna sjönk, men nu visar SCB:s konsumentprisindex för april att priserna på livsmedel och alkoholfria drycker sjönk och blev 1,2 procent billigare i april jämfört med mars.
– Senaste gången priserna på livsmedel och alkoholfria drycker gick ner var i november 2021. Därefter gick priserna upp med över 25 procent innan det nu kom en vändning nedåt, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.
– Det är en ökning med nästan 200 stölder jämfört med 2021. Nu gäller det för både rättsstaten och branschen att hålla emot, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.
Utvecklingen med stölder av bygg- och arbetsmaskiner, ställningar, vitvaror och dörrar kulminerade under 2020 men minskade under 2021, men nu tycks trenden vara bruten på nytt.
– Vi ser det som en varningssignal. Nivåerna är klart lägre än före pandemin, men problemet med stöldligor kvarstår. Kostnaderna för våra medlemsföretag är både ekonomiska och demokratiska, säger Tanja Rasmusson.
Tullen har sedan den 1 juli 2021 rätt att stoppa misstänkt utgående stöldgods.
”Det föddes knappt 25 000 barn under första kvartalet i år. Det är drygt
1 700 färre än första kvartalet 2022, en minskning med 6,5 procent.
Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB om barnafödandet i Sverige.
n Med halverad arbetslöshet kommer ökade skatteintäkter och lägre kostnader för försörjning av arbetslösa. En av de bästa insatserna för svensk välfärd med andra ord. Detta är vår högerregering överens om. Men fortfarande saknas denna minister?
Till och med Socialdemokraterna var och nosade på en småföretagarminister med sitt Superdepartement efter valet 1998 då Mona Sahlin var ”småföretagarexpert”.
Inte för att Mona åstadkom några stora förändringar under sin tid som ”småföretagarmi-
nister”. Hon ville få till ett förbud mot kommuner att starta solarier, vilket inte lyckades. Simplexgruppen startades som skulle förenkla regler för småföretagare. Nu är alla partier överens om att regelkrånglet måste minska, men fortfarande sker inte mycket vad det gäller förenklingar.
Sahlin startade även ett eget småföretagarråd med chefer från näringslivet som hon döpte till ”nybyggarna”, gruppen lades ner efter tre möten … Sahlins departement var dock med och tog ett första steg i förändringen av LAS som
gjorde att två personer kunde undantas från turordningsreglerna vilket underlättade kompetensväxling i de minsta företagen. Beslutet drevs igenom tack vare att Miljöpartiet ingick en pakt med Moderaterna medan Sahlin protesterade.
Även om Mona Sahlin inte åstadkom något nämnvärt så var ansatsen från Socialdemokraterna med en egen småföretagarminister lovvärd och hade man inte lagt ner tjänsten efter två år då Mona hoppade över till integrationsminister så kanske det hade kunnat ske förändringar efterhand.
Ansvar för småföretagarfrågor på näringsdepartementet
n Idag arbetar över 300 personer på klimat- och näringsdepartementet. Men ingen med explicit ansvar för de minsta företagen.
Departementet har två statsråd: energi-, och näringsminister Ebba Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Ebba Buschs uppgift är enorm, särskilt med de elprisproblem vi står inför. Hon har dessutom tagit på sig hatten som vice statsminister och departementschef för nä-
En småföretagarminister som förstår potentialen i vad småföretagen kan bidra med vad det gäller jobbskapande vore verkligt bra för Sverige. Med närmare en miljon småföretag så räcker det att vart femte företag anställer en person så vore arbetslösheten halverad och Sverige skulle ligga i topp istället för botten i jämförelse med andra EU-länder.
ringsdepartementet vilket givetvis minskar chansen att hon ska ha fem minuter till övers för småföretagarfrågor.
Enheten för entreprenörskap och innovation
n Vi letar vidare bland departementets ansvarsområden.
Enheten för entreprenörskap och innovation skulle kunna omfatta småföretagen. Men problemet är att de flesta småföretag inte är entreprenörsdrivna utan snarare ”kopiatörsföretag”. Företag som ko-
pierar ett annat företags affärsidé och eftersom marknaden frågar efter många snickare så finns det plats för fler att kopiera den affärsmodellen. Inte mycket entreprenörskap behövs för att det ska bli en hygglig affär och födkrok för en duktig snickare.
I sanning så vill de flesta som anlitar en snickare ha en person som är duktig på sitt hantverk snarare än en driven entreprenör.
Inget utspel har heller kommit i småföretagarfrågor från denna enhet sedan den nya re-
geringen tillträdde. Det har förresten inte kommit något utspel från dem sedan 2019!
Enheten för branscher och industri
n En annan enhet som skulle kunna ansvara för småföretagarfrågor är ”Enheten för branscher och industri”, men inte heller här finns några utspel sedan 2019 på regeringens hemsida, bortsett från när enheten delade ut ett exportpris i november ifjol…
Ska arbetslösheten bekäm-
pas och Sveriges välfärd stärkas måste det finnas en politik som förstår och arbetar med småföretagen dagligen, ska detta ske måste någon äga det ansvaret.
Någon måste utses till småföretagarminister!
Skills Halland är ett nystartat projekt i Region Halland som har tydligt släktskap med Företagarförbundets ”Tillväxtjobb”. Det är Region Halland och Högskolan i Halmstad Innovation AB i samarbete med TEK Kompetens som startat ett projekt som stöds av Europeiska socialfonden. Projektet pågår fram till januari 2025 och syftar till att kompetensutveckla medarbetare på plats i företagen.
n Hittills har 30 företag med över 200 anställda anslutit sig till projektet och planerar att genomföra utbildningar under 2024. Under innevarande år genomförs behovsanalyser hos företagen med hjälp av TEK Kompetens. Resultatet av analyserna används för att skräddarsy utbildningar från Högskolan i Halmstad, om de relevanta kurserna finns tillgängliga där.
I de fall där Högskolan inte kan tillhandahålla den nödvändiga kompetensen kopplas andra utbildningsleverantörer in för att ansvara för specialistkurserna som kan behövas. Det kan vara allt från digitalisering, språkkunskaper, lageradministration, e-handelsutveckling och CNC-fräsning till praktiska kunskaper inom försäljning, marknadsföring eller videoproduktion för sociala medier.
Alla utbildningar utformas helt enligt företagens behov
av kompetenshöjning, vilket är en unik styrka för projektet eftersom det ger omedelbar nytta för företagen på deras specifika marknad.
– Det kan låta som en kortsiktig kompetensinsats, men i projektet ingår det livslånga lärandet vilket innebär att de som utbildas även kommer ges kunskaper i hur de vidareutbildar andra på företagen. säger Staffan Enting som är vd på HH Innovation AB i Halmstad.
Genom att inkludera livslångt lärande får projektet en längre livslängd och skapar större värde för både företagen, de anställda och samhället i stort.
Deltagarna, som kommer från något av de 30 företag som hittills har visat intresse, kombinerar arbete med utbildning under hela 2024 antingen på företaget eller i närheten av företaget, i de fall där flera företag har personal med
samma behov av kompetensutveckling. Att utbildningen genomförs på plats eller i närheten är en förutsättning för att så många som möjligt ska kunna delta och för att utbildningen kontinuerligt kan anpassas efter företagens behov.
Genom att gå från klassrummet ena dagen till praktisk tilllämpning dagen efter får man direkt återkoppling på om utbildningen skapar det värde som var avsett eller om justeringar behöver göras.
Avsikten med Skills Halland
är att skapa ett skräddarsytt utbud av kompetensutbildning som kan bidra till det livslånga lärandet. Utbildningarna som anpassas efter företagens behov samproduceras av flera olika aktörer som Högskolan i Halmstad och exempelvis TEK Kompetens. Ambitionen är att modellen ska kunna leva kvar efter projektets slut i januari 2025.
– För högskolan blir det allt viktigare att bidra till det livslånga lärandet och till omställning i arbetslivet. Många yrkesverksamma har tagit del av de kurser som vi har tagit fram under de senaste åren för att stärka sin kompetens. Genom Skills Halland kan vi utveckla ytterligare kurser som är relevanta i den snabba samhällsoch teknikutvecklingen, säger Anders Nelson, tillförordnad prorektor vid högskolan.
Projektet stöds av Europeiska socialfonden (ESF) i samarbete med Region Halland och Högskolan i Halmstad som delfinansiärer. Företagen som deltar bidrar med de anställdas tid som de bekostar.
Driver kompetensutveckling i Halland med syfte att företagen ska blomstra och därmed också regionen. Kompetensutveckling sker genom utbildning på hemmaplan, både som inspirationsföreläsningar, generella utbildningar och skräddarsydda kompetensutvecklingsprogram för företag.
Är en del av Högskolan i Halmstad och arbetar med att koppla samman innovation och engagemang på högskolan med företag och marknad för att skapa samhällsnytta.
n Ett koncept framtaget av Företagarförbundet för jobbskapande i de små och medelstora företagen som liknar en modern lärlingsutbildning. Tillväxtjobb är en trappstegsmodell och bidrar till att små företag kan ta rimligt små eller stora steg när de är redo att anställa.
n Tillväxtjobb kombinerar arbete på plats i företaget med kompetensutveckling som syftar till att anställningsbarheten ökar i samma företag.
n En anställning kan starta med 33 procent arbete och 67 procent utbildning för att succesivt växla upp arbetstiden och ner utbildningstiden. Efter sex månader är arbetstiden 67 procent och utbildningstiden 33 procent och efter tolv månader har den anställde nått full arbetstid och är samtidigt påklädd med adekvat kompetens för att bidra till värde i företaget och därmed bära sin lön.
n Tillväxtjobb skiljer sig från lärlingsutbildningar genom att alla företag ska ha möjlighet att anställa med tillväxtjobb, inte bara hantverksföretag.
n Modellen ”Tillväxtjobb” stärker individers ställning på arbetsmarknaden. Det i sin tur stärker företagens konkurrenskraft och därmed utvecklas alla inblandade: individen, företagen och samhället.
Sverige har bland den högsta sysselsättningen i hela EU, samtidigt har vi den högsta arbetslösheten i EU. Hur hänger detta ihop?
Vilken roll spelar arbetslösheten för den svenska ekonomin, välfärden och för företagens utveckling? Fria Företagare reder ut begreppen.
n Först måste vi lära känna definitionernas innebörd:
Sysselsättning: När en person arbetat minst en timme under en vecka räknas den in i statistiken som sysselsatt (även semester eller kortvarig sjukskrivning räknas som sysselsättning om personen har ett arbete).
Sysselsättningsgrad: Den
andel av befolkningen (15-74 år) som är sysselsatt.
Arbetslöshet: Person räknas som arbetslös om hen kan och vill arbeta och har sökt jobb under den senaste månaden.
Arbetskraften: Består av de som är sysselsatta och de som är arbetslösa. De personer som av olika anledningar inte arbetar eller söker efter arbete; till
exempel studenter, förtidspensionerade, långtidssjukskrivna och pensionärer räknas inte in i arbetskraften.
Paradoxen
Goda tider karakteriseras av att de arbetssökande lätt hittar arbete. Samtidigt har företagen svårt att hitta kompetent personal. Arbetslösheten är
låg och de lediga jobben är många. I sämre tider har arbetssökande svårt att hitta jobb medan företag har lätt att rekrytera. Arbetslösheten är hög och de lediga jobben är få.
Paradoxen i Sverige är att arbetslösheten är hög samtidigt som företagen har svårt att hitta kompetent personal. Sverige har EU:s näst lägsta lång-
tidsarbetslöshet, efter Nederländerna, men trots detta uppvisar Sverige höga arbetslöshetstal. Vad beror det på?
Succéparametrar
Om det är lättare att hitta personal så går rekryteringskostnaden ner och fler jobb skapas.
Bättre matchning leder också till lägre arbetslöshet.
Kompetensutveckling ökar möjligheten att matcha rätt.
Semi-matchning
Genom att semi-matcha, det vill säga rekrytera en delvis matchad person för att därefter kompetensutveckla denne till ”full-matchad” på arbetsplatsen lyckas många företag hitta personal och kan utveckla verksamheten. Detta är egentligen inget nytt. Lärlingssyste-
met har vi haft i Sverige i hundratals år. Dock har det varit isolerat till hantverksyrken.
Genom att tillgängliggöra och finansiera företagsnära utbildning kan medarbetare anställas på deltid, det vill säga delvis bidra i företagets arbete och avlasta arbetsbördan, samtidigt som personen på andra deltiden kan utbilda sig i de kompetenser som saknas och därmed snabbt bli anställningsbar på full tid.
550 000 företagare och över 1,2 miljon småföretag Sverige har över 1,2 miljon små företag, varav drygt 900 000 är enmansföretag. Med bättre förutsättningar för att anställa, lägre risk och lägre trösklar och dessutom ge möjlighet att kombinera anställning med
utbildning kan potentialen i alla dessa småföretag utnyttjas och jobb skapas.
Om bara vart femte företag anställer en person skulle Sveriges arbetslöshet halveras, och vara bland de lägsta i EU istället för bland de högsta.
Med 200 000 fler i arbete skulle dessutom skatteintäkterna öka, försörjningsbördan och kostnaderna för de arbetslösa minska. Det skulle vara verkligt bra för hela Sverige.
Det går tre personer utan gymnasieutbildning på varje jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer. Men genom att göra det enklare att anställa dessa människor på deltid och samtidigt erbjuda utbildning kan de minsta företagen erbjudas en möjlighet att utvecklas.
Hälften av befolkningen drar sysselsättningslasset I Sverige är halva befolkningen sysselsatt och en dryg tredjedel är barn eller pensionärer som inte räknas in i arbetskraften. 13 procent är studerande, arbetslösa eller förtidspensionerade och genererar därmed inga skatteintäkter.
Det betyder att de som är sysselsatta ”försörjer” sig själva plus ytterligare en person i termer av skatteinbetalningar till pensioner, olika typer av bidrag, skolor med mera.
inte fått besked. Intresset för stödet har överträffat alla prognoser och handläggarna på CSN hinner inte med.
n Omställningsstudiestödet är ett studiestöd för yrkesverksamma som vill studera och bredda sin kompetens, antingen inom befintligt yrke eller genom att byta inriktning.
– När den första ansökningsomgången öppnade den 1 oktober i fjol trodde man på cirka 5 300 ansökningar fram till årsskiftet. Det kom in fler än fyra gånger så många. Nu när den andra omgången, som gäller studier till hösten, har varit öppen i fem veckor är vi totalt uppe i 47 000 ansökningar för de båda omgångarna, säger Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN.
Intresset har gjort att handläggarna på CSN inte hinner med i bedömningsprocessen. Av de 47 000 ansökningar som inkommit har 12 300 personer fått beslut och 2 178 personer har fått stödet beviljat. Fortfarande är andelen ansökningar från företagare låg. Cirka fyra procent av dem som söker har eget företag, men majoriteten av dessa har även en anställning vid sidan om. Detta kan jämföras med att egenföretagare utgör sex procent av den arbetande befolkningen, enligt SCB.
– Våra handläggare arbetar nu parallellt med båda ansökningsomgångarna, säger Stefan Tärnhuvud. I februari begärde vi 50 miljoner kronor av regeringen för att kunna anställa ytterligare ett 90-tal handläggare, men vi fick inga pengar.
Nu ser CSN över vilka åtgärder man kan vidta för att förkorta handläggningstiderna.
– Det kommer säkert att ge visst resultat, men inte alls motsvara effekten av fler handläggare. Målet är fortfarande att använda hela det anslag på 1,36 miljarder kronor som vi har fått för 2023, men prognosen är dyster. Sannolikt kommer vi att behöva lämna tillbaka cirka 600 miljoner kronor, pengar som hade kunnat betalas ut i studiestöd. Den summan får vi inte flytta över till nästa års budget.
Omställningsstudiestödet ska byggas ut successivt under flera år. Årets anslag på 1,36 miljarder kronor följs av anslag på 2,84 miljarder för 2024 och 4,88 miljarder för 2025.
Text: Stefan Hedner Foto: CSNEnligt statistik till och med vecka 15 2023:
n 53 procent av de sökande arbetar inom privat sektor, 47 procent inom offentlig.
n 66 procent av de sökande är kvinnor, 34 procent är män.
n Den vanligaste utbildningen som fått bifallsbeslut är sjuksköterskeprogrammet, därefter olika masterprogram samt polisprogrammet och utbildningar till redovisningsekonom/konsult.
Intresset har varit mer än fyra gånger så stort som beräknat.
Stefan Tärnhuvud, CSN.
Våra frågor:
1. Vad vill ert parti göra för att stimulera jobbskapande inom företagen?
2. Hur vill ni lösa energipriserna inför den kommande vintern?
3. Vill ni sänka den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgifterna, då den inte längre finansierar socialförsäkringarna?
4. Behövs det en småföretagarminister? Vem skulle i så fall passa för rollen?
Birger Lahti (V), ledamot i riksdagens näringsutskott
1. Vi behöver investera i infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik för att ställa om ekonomin i en mer klimatvänlig riktning. Dessa investeringar håller uppe efterfrågan samtidigt som de stärker Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar.
Vår politik för små och medelstora företag handlar om att skapa långsiktighet och goda förutsättningar för tillväxt. Men också trygghet för den enskilda företagaren och för anställda. Det är viktigt att hitta lösningar där egna företagare är lika bra försäkrade som anställda. Vi vill bland annat att sjuklöneansvaret ska ses över för företag med upp till tio anställda.
2. Elmarknaden inom landet bör separeras från vår exportmarknad. Det skulle ge oss Sverigepris på el, som sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden. Att separera marknaderna på det sät-
tet skulle stabilisera det svenska elpriset på i genomsnitt 40 öre per kWh. Exporten skulle inte påverkas, utan kan fortsätta i samma omfattning och till samma pris som idag. Förslaget innebär ingen ändring av prisområdena inom Sverige, utan endast att den dyra elen som går på export inte ska driva upp priserna i Sverige.
3. Nej. Att den allmänna löneavgiften har växt som andel av arbetsgivaravgifterna beror på att socialförsäkringarna har monterats ner och därmed kräver lägre utgifter. Vi vill rusta upp socialförsäkringarna så att de ger verklig ekonomisk trygghet för den som av olika skäl inte kan arbeta. Det är till den upprustningen arbetsgivaravgifterna ska användas.
Vårt förslag om att höja pensionerna är ett exempel på detta. Förslaget innebär att hela inbetalningen till den inkomstgrundade pensionen görs från arbetsgivaravgiften och att pensionerna höjs rejält. Därmed minskar också den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgiften används i högre grad till socialförsäkringarna.
Fredrik Olovsson (S), ledamot i riksdagens näringsutskott
1. Tillgången till rätt kompetens är avgörande om Sverige ska vara ledande i den gröna omställningen och säkra jobb i Sverige. Idag råder kompetensbrist i många branscher vilket hotar Sveriges konkurrenskraft och företagens förmåga att hitta rätt kompetens. Istället för nerdragningar behövs ett brett kunskapslyft, från yrkesvux, yrkeshögskola och universitet och högskolor, till branschskolor och arbetsmarknadsutbildning. Tillsammans med snabbare tillståndsprocesser och regelförenkling, digital inlämning och tydliga främjandeuppdrag skulle det få stor betydelse.
2. Genom att bryta gasprisernas koppling till elpriset på europeisk nivå kan vi åstadkomma lägre priser i Sverige. Vi vill
också genomföra Folkhemsel, där staten genom att erbjuda långa kontrakt på marknaden kan ge lägre och stabila elpriser. På kort sikt vill vi även tillföra all elproduktion som är möjlig att starta och att staten bistår i energieffektivisering. Om priserna trots allt blir för höga vill vi säkerställa att övervinster i produktionen och flaskhalsintäkter från Svenska Kraftnät återförs till hushåll och företag.
3. Löneavgiften infördes för att finansiera EU-medlemskapet 1995 och det behövdes för att Sverige skulle klara sina åtaganden. I den meningen kvarstår ett behov. Alliansregeringen tryckte sedan ner villkoren i socialförsäkringarna samtidigt som den allmänna löneavgiften höjdes för att finansiera sänkta skatter, framförallt jobbskatteavdraget. En eventuell sänkning av löneavgiften behöver finansieras och skulle vara ett stort åtagande, vi har därför inget löfte om förändring.
4. Vi tror att en småföretagarminister riskerar att separera småföretagen från övriga nä-
Vi har tagit pulsen på riksdagspartierna för att få veta hur de tänker kring jobb, elpriser, den allmänna löneavgiften och en eventuell småföretagarminister.4. Vi har inget sådant förslag i nuläget.
ringslivet. Vi tror därför att det bästa är att en näringsminister har ett helhetsgrepp där förutsättningarna för näringspolitiken får ett samlat grepp.
Elin Söderberg (MP), ledamot i riksdagens näringsutskott
1. Det ska vara lätt att starta företag och anställa sina första medarbetare. Vi vill därför permanenta den utökning av växa-stödet som gjorts under pandemin, så att småföretagare får en tillfälligt nedsatt arbetsgivaravgift för att anställa sina två första medarbetare.
2. Det snabbaste sättet att sänka hushållens och företagens höga energikostnader inför den kommande vintern är att investera stort i energieffektivisering. Miljöpartiet vill att staten ska betala 80 % av investeringskostnaden för alla åtgärder som effektiviserar företagens (och hushållens) energianvändning. Eftersom detta minskar mängden energi som används, minskar det också energikostnaderna. Samtidigt minskar detta den totala efterfrågan på energi, vilket gör att priserna för alla kunder minskar. Slutligen gör en mer effektiv energianvändning också att det totala uttaget av effekt vid effekttoppar minskar, vilket också bidrar till att pressa elpriserna.
3. Vi har inte något sådant förslag just nu.
4. Småföretagares förutsättningar behöver beaktas inom flera politikområden och ministerportföljer. Vårt fokus ligger därför på att skapa goda förutsättningar för småföretagande.
Elisabeth
ThandRingqvist (C), ledamot i riksdagens näringsutskott
1. Vi vill sänka kostnaderna för att anställa och stoppa att företagen drabbas av dålig och krånglig reglering. Först genom att arbetsgivaravgifterna för unga sänks och tas bort för den andra anställda i små företag. I nästa steg bör arbetsgivaravgifterna halveras för låga löner. Regelrådet måste bli egen myndighet samt att avgifter och tillsyn ska bli rimliga och enkla.
2. Vi vill sänka både elskatten och momsen samt nyttja all kapacitet i kraftvärmen och konvertera bort så mycket direktverkande el som möjligt. Då kommer priserna sjunka radikalt.
3. Ja. Den allmänna löneavgiften är en dold skatt för företagen som 2021 inbringade mer än 200 miljarder kronor till statskassan. 2010 var summan cirka 60 miljarder. Det är en straffbeskattning av företagen som skett under de senaste tio åren som måste stoppas.
4. Nej, viktigast är att näringsministern förstår småföretag och familjeföretag och helst också har drivit egna företag. Elisabeth Thand Ringqvist, som är Centerpartiets näringspolitiska talesperson, är företagare och tidigare vd för organisationen Företagarna. Hon skulle vara en tänkbar kandidat.
Louise Eklund (L), ledamot i riksdagens näringsutskott
1. Liberalerna vill se en rejält höjd kvalitet genom hela utbildningssystemet. Vi vill införa ett bidragstak som ökar incitamentet att gå från bidrag till arbete samt införa en ny anställningsform med något lägre ingångslön och slopade arbetsgivaravgifter för unga och nyanlända. Tillståndsgivningen ska förenklas. Samma information ska endast lämnas en gång till myndigheterna. Regleringsbrev för myndigheter ska tydliggöra det ansvar dessa har för näringsklimatet. Ett implementeringsråd ska granska hur lagar och regler implementeras och hur de påverkar konkurrenskraften. Ingen överimplementering av EU-direktiv.
2. Vi har drivit på för att sänka skatten på el och det är en fråga vi driver aktivt i regeringssamarbetet. Inför höstens budget har vi därför sett till att det är en av skatterna vi ser över. Lägre skatter är positivt för hushåll och företag. Liberalerna ser det som en bra ordning att ta in mindre skatter i första skedet, istället för att betala ut bidrag i efterhand.
Utöver det beviljar miljöoch klimatministern tillstånd för mer el. Sedan Liberalernas tillträde i regeringen har man beviljat lika mycket havsbaserad vindkraft som föregående regeringar har mellan 2014 och 2022.
3. Liberalerna vill sänka skatten från arbetsgivaravgiften, med fokus på småföretagare och för de som satsar på forskning och utveckling så att Sverige är konkurrenskraftigt även i framtiden. Vi prioriterar också arbetslinjen genom att sänka skatten på arbete med ett brett jobbskatteavdrag. Det ska löna sig bättre med flit, risktagande och strävsamhet.
4. Småföretagarperspektivet och företagens betydelse för Sverige måste bli tydligare i regeringsarbetet i alla regeringar. Det är viktigare än att en minister får titeln småföretagarminister.
Mats Green (M), ledamot i riksdagens näringsutskott
1. Moderaterna vill ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet, sänka anställningskostnaderna för långtidsarbetslösa, sänka skatterna på företagande samt förenkla 3:12-reglerna. Vi vill också få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen.
För att stoppa kriminella gäng som orsakar problem för företag vill vi ta krafttag mot utländska stöldligor, ge Brå i uppdrag att kartlägga brott mot företag samt ge butiksägare rätt att bestämma vem som får vistas i butikslokalen.
Vi vill stärka äganderätten och låta skogsägare bestämma över sin skog, även vad gäller bruksmetod.
2. Regeringen har redan avskaffat den skadliga avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraftvärme- och värmeproduktion som riskerade att försämra energisituationen ytterligare och gjorde kraftvärmen mindre lönsam. Moderaterna vill att eventuellt outnyttjad elproduktion i södra Sverige kommer elkonsumenterna till del.
Den senaste vintern har regeringen fått flera elprisstöd
forts. nästa sida
forts.
på plats för att underlätta för konsumenterna. I det korta perspektivet kommer energieffektiviseringar och flexibel elanvändning vara viktiga komponenter för att begränsa elpriset tills det att ny effekt har tillförts i södra Sverige. Moderaternas ingång är att det ska vara lätt för företag att energieffektivisera och att använda elen flexibelt. Därför måste det finnas ett regelverk som möjliggör detta.
3. Vi har inga förslag på att förändra den allmänna löneavgiften.
4. Moderaterna har inga förslag på att inrätta en småföretagarminister.
Lili André (KD), ledamot i riksdagens näringsutskott
1. Jobben skapas idag företrädesvis i de små och medelstora företagen. Det är bra, men det kan bli bättre. För att möjliggöra detta måste vi minska regelkrånglet och minska kostnaderna för att anställa. Jobb skapas av företag som vill och vågar växa samt kan räkna hem nyanställningar ekonomiskt.
2. De så kallade flaskhalsintäkterna som använts för det elstöd som regeringen betalat ut till hushåll och företag kommer inte att vara så omfattande kommande vinter. Vi kristdemokrater menar att vi måste se över och sänka energiskatten och även momsen.
3. Ja, när den infördes 1995 var syftet att finansiera det svenska medlemskapet i EU. Den
borde inte kallas för ”avgift” då det är en ren skatt, som tillfaller staten, utan någon koppling till förmåner i socialförsäkringssystemet.
4. Sverige har nu, äntligen, en småföretagarminister i näringsminister Ebba Busch. Kristdemokraterna har alltid haft en stor andel småföretagare som medlemmar. Deras verklighet finns ständigt närvarande när vi utformar vår politik för samtid och framtid.
Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott
1. Företag måste ges möjlighet att verka på en marknad med klara ramar och utan onödig regelbörda. Det bör ställas högre krav på konsekvensutredningar vid införande av nya regler och det behövs ett systematiskt arbete för att ta bort regler där kostnaderna överstiger nyttan. Dessutom bör näringslivsorganisationerna få ett formaliserat mandat att sätta agendan för att förbättra förhållandena i näringslivet.
Utöver detta måste brottsligheten som drabbar företagare bekämpas. Vi behöver även återupprätta ett fungerande energisystem där det levereras elkraft med hög leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga priser. En annan viktig fråga är konkurrenskraftiga skatter som inte avviker från omvärlden på ett sätt som försvårar för företagande i Sverige.
2. Energipolitiken i Sverige är nu på väg att ändras för att skapa förutsättningar för mer
planerbar kraftproduktion, inklusive kärnkraft, samt för att säkerställa rimliga villkor för kraftvärme. Ett led i detta har varit det uppdrag regeringen gav åt Svenska Kraftnät i december. Vi följer utvecklingen noga och en möjlig åtgärd den kommande vintern kan vara att sänka elskatten.
3. Detta är en budgetförhandlingsfråga, men vår generella ingång är ja – den allmänna löneavgiften är en ren avgift/ skatt på arbete. Innan vi ingick i regeringssamarbete har vi haft olika förslag på området
varav samtliga riktat sig mot de minsta företagen, exempelvis har vi föreslagit att arbetsgivaravgiften avskaffas för de två första anställda. Just nu har debatten fokuserat på den temporära sänkningen för unga som kom på plats under pandemin, men vår ambition har varit att den typen av åtgärder på sikt bör riktas brett.
4. Det är en rimlig idé att överväga. Det viktigaste är dock inte detta utan att politiken som förs verkar tillväxt- och företagsfrämjande.
Att vara företagare innebär att ta risker. Det handlar om att våga tro på sin idé och att riskera både pengar och tid för något man brinner för. Det gör våra medlemmar och hundratusentals andra småföretagare i Sverige varje dag, varje vecka, varje månad.
Men även om företagande handlar om risktagande, så kan man skapa trygghet för företaget och företagaren på många sätt. Det finns ingen poäng med att riskera saker i onödan. Företagarförbundet erbjuder tre helt nya trygga försäkringar anpassade för dig som småföretagare. Försäkringarna erbjuds i samarbete med stabila partners för att skapa en långsiktig trygghet för dig som företagare.
Anpassad för småföretag!
l Låga självrisker och generösa försäkringsbelopp.
l Försäkringsställe – Glöm det, med vår försäkring behöver ni inte ange detta. l 10 % rabatt på fordonsförsäkringar om du tecknar företagarförbundets försäkring.
Teckna på 5 minuter Säkra Stenstaden hjälper dig att anpassa efter ditt företag.
En av de mest prisvärda sjukvårdsförsäkringarna!
Du som medlem i FF har möjlighet att teckna en sjukvårdförsäkring. Försäkringsgivare är SEB. Med försäkringen får du snabb tillgång till privat vård genom ett stort nätverk av specialister i hela landet. Scanna QR koden med din mobilkamera så får du information om pris och innehåll i vårdförsäkringen för dig och ev. medförsäkrad.
För att du ska slippa ekonomiska bekymmer om något händer har vi tagit fram en förmånlig gruppförsäkring, Liv & Hälsa som består av 6 olika försäkringar. Liv-, sjuk-, sjuk och olycksfall-, olycksfall, barnförsäkring och vårdförsäkring.
”Frisk nu!” ingen krånglig hälsoförklaring
6 försäkringar i 1
Håkan Thiberg på Cityhallen i Karlskrona har halverat elförbrukningen. Det var när de gamla frysarna behövde bytas som han passade på att bygga om. Och med facit i hand var det vid exakt rätt tillfälle som han gjorde satsningen.
– Från början var tanken att vi skulle göra en rejäl besparing, men med facit i hand visade det sig bli ett nollsummespel. För även om vi halverat elförbrukningen och nu gör av med 600 000 kilowattimmar, så är elpriserna mer än dubbelt så höga som när vi började bygga, säger han och tillägger att han inte ångrar satsningen.
Skulle han haft kvar de gamla frysarna skulle elnotan kraftigt påverkat lönsamheten.
– Tidigare hade vi ett fast elpris på 50 öre per kilowattimme, men det avtalet har nu löpt ut så vi har numera rörligt elpris, säger han och tillägger att han är lite tudelad till framtida elstöd.
Visst hade ett elstöd varit välkommet när elpriserna ständigt slog nya rekord i vintras, men nu när elpriserna sjunkit tillbaka till lägre nivåer är det inte lika akut.
– Jag menar att man istället borde satsa mer på att se till att få ett fungerande elnät med stabila elpriser istället för att komma med olika stöd.
Lantbrukaren Per Brunberg nappade på erbjudandet om gödselgasstöd, och investerade flera miljoner kronor i småskalig och miljövänlig elproduktion.
n Nu kräver EU pengarna tillbaka, inte bara av honom utan av alla som fått stödet.
– Helt vansinnigt, menar Brunberg som inte har mycket till övers för politiker som ständigt sätter käppar i hjulet för landets alla småföretagare.
Så när EU inte bara ville ta bort gödselgasstödet som lantbrukare fått för att kunna installera och driftsätta biogasanläggningar på sina gårdar,
utan även ville ha tillbaka de stödmedel som redan beviljats, gick han i taket.
– Den överenskomna skattebefrielsen mellan 2020 och 2030 bröts upp i mars 2023 av EU-tribunalen som anförde att den gav otillåtna konkurrensfördelar för biogasen. Jag satsade på en småskalig biogasanläggning eftersom jag tyckte att det var en utmärkt idé att kunna ta tillvara på gödsel och
samtidigt kunna sänka våra eloch uppvärmningskostnader. Då var det här stödet en viktig del i kalkylen för att det skulle gå att räkna hem. Om det nu blir ett återkrav skulle det innebära att vi får en nota på en miljon kronor som ska betalas till årsskiftet, säger Per Brunberg.
”Det skulle innebära att vi får en nota på en miljon kronor.”
Per Brunberg.
Genom att använda egenutvecklad AI och vattenkraftsturbiner har SeaPattern utvecklat en teknik som gör det möjligt att öka mängden el som genereras i ett redan existerande vattenkraftverk.
n Kombinationen bildar ett unikt helhetskoncept – som skapar hållbar och förnybar energi.
Startupföretaget från Linköping möjliggör ökad elproduktion hos redan etablerade elproducenter genom att förbättra resurseffektiviteten i redan existerande vattenkraftsanläggningar.
– Genom att ta vara på outnyttjad energi i kanalerna nedströms vattenverk kan vi potentiellt öka produktionen av elektricitet med mellan fem och tio procent genom att kombinera flera turbiner i ett specifikt mönster. På så sätt bidrar vi till ökad tillgång på förnybar energi, säger vd:n Niklas Boman.
SeaPattern, som startades 2020, har utvecklat egen AI mjukvara – som används för
att kartlägga vattendrag, samt att optimera placeringen av turbiner. Detta är den banbrytande innovationen. För att maximera energiuttaget från vattenströmmarna har företaget även utvecklat en egen vattenturbin. Dessa tillsammans bildar det framgångsrika helhetskonceptet.
– Turbinen tar alltså vara på energin som fortfarande finns i vattenströmmarna nedströms vattenkraftstationen och genererar el. Antingen använder man en turbin eller fler vid en viss vattenkraftstation, om det är flera kallas det för en ”turbinfarm”.
Målgruppen för deras kunder är existerande elproducenter i Sverige till att börja med. Sedan kommer det att utökas internationellt och till andra länder varefter.
– Vår produkt är helt unik, det finns inget annat företag som installerar turbinfarmar nedströms vattenkraftstationer på det sättet som vi gör. Vår ambition är att efter etablering i Sverige expandera i Norden och därefter vidare.
Frånsett att utveckla mjukvaran och turbinerna kommer SeaPattern även att producera och sälja el till befintliga aktörer på marknaden (B2B).
– Partnerskapen och affärsmodellerna ser olika ut. Men jag är exalterad över att vi kommer att spela en viktig roll för att öka den tillgängliga el-kapaciteten i Sverige, speciellt med tanke på att behovet av el kan komma att fördubblas till 2035, säger Niklas Boman.
Text: Joakim Löving Foto: SeaPattern
Genom att göra små men meningsfulla förändringar är vi säkra på att vi som företagare kan stärka vår konkurrenskraft, minska klimatavtrycket och ta ansvar för framtida generationer. Inte minst ger det oss en tydligare profil och ett starkare varumärke. Tanken med vår hållbarhetsresa är att den ska vara en enkel och en förhoppningsvis rolig katalysator för dig, med dig och din affär i fokus.
Vi hjälper till med att skapa medvetenhet, stärka din kunskap och genom ett antal frågor och aktiviteter få dig att komma i gång.
Hållbarhetsresan består av ett antal hållbara hållplatser. Vi hjälper er till hållplats 1, 2 och 3. Efter varje genomförd resa till en hållplats erhåller ni ett hållbarhetsbevis samt att ni publiceras på vår hemsida där vi intygar ert arbete för en mer hållbar framtid.
Hållplats 1- En introduktion till ämnet hållbarhet startar i gröna rutan bredvid.
Varmt välkomna till hållbarhetsresan och lycka till!
Andreas, Pragsten, hållbarhetsansvarig Företagarförbundet
Hållbarhetsresan genomförs av Företagarförbundet tillsammans med RISE och #omställningslyftet
De flesta politiker är överens om att regelkrånglet för småföretag måste minska – men varför görs inget åt saken?
– Generellt sett krävs en helt annan samordning och arbetssätt på regeringsnivå, samt en bättre samsyn kommunalt, säger August Liljeqvist, sakkunnig på Näringslivets Regelnämnd (NNR).
n I en nyligen publicerad rapport i Svenskt Näringsliv anser varannan företagare att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. Därför måste företagare i genomsnitt lägga tio timmar i veckan på administration …
All byråkrati och administration hämmar våra företags konkurrenskraft och lönsamhet. Småföretagare drabbas allra värst av att brottas med regelkrångel istället för att driva sina företag.
– Det har tidigare pratats och lovats mycket bland politiker, inte minst inför ett val, men det är sällan vi sett något resultat. Oftast hamnar sådana här regelförbättringspolitiska frågor mellan två olika stolar –i form av olika departement. Så fort det börjar handla om pengar eller enskild lagstiftning är det ju till exempel inte bara näringsdepartementet som är inblandat, utan även andra departement, menar August Liljeqvist.
För att förslag och ärenden från näringslivet inte bara ska rinna ut i sanden gång på gång
förespråkar NNR en förstärkt process för regelförbättringsarbetet och tydligare samordning på regeringsnivå.
– Under 2022 samlade vi på NNR in 104 regelförbättringsförslag från våra medlemsorganisationer – gällande att förenkla och effektivisera bland annat bygg- och miljöregler. Från regeringsnivå får de sällan några svar. Exempelvis Statsrådsberedning skulle kunna få ett ansvar att samordna mottagandet av regelförbättringsförslag från näringslivet och sedan fatta beslut efter ett moget övervägande.
Och på kommunal nivå anser August att en större samsyn skulle underlätta mycket.
– Vårt samhälle har blivit alltmer komplext och regler tillämpas ibland olika – inte bara i olika kommuner, utan även av handläggare på samma kommun. Om det sist-
nämnda inträffar – att det är tydligt att den ena handläggaren ofta utfärdar bygglov och den andra oftast säger nej, så krävs det att reda ut detta och skapa samsyn. Detsamma om en företagare som driver verksamhet även vill starta upp i grannkommunen – då kan det inte vara helt andra regler som gäller där.
– Hela näringslivet har nu stora förhoppningar på att regeringen levererar på de förslag om att minska företagens regelbörda som den lagt fram, avslutar August Liljeqvist.
Text: Joakim Löwing Foto: NNR
n Regelbördan kostar svenska företag minst 200 miljarder kronor varje år, enligt Svenskt Näringsliv. Många svenska företag tappar i konkurrenskraft gentemot internationella konkurrenter som inte står inför samma omfattande regelbörda. Flera år har passerat sedan regeringens utredare presenterade ett antal konkreta regel-
förenklingsförslag, men ännu har ingen förändring skett.
Om regelförenklingsutredningens förslag förverkligas så skulle man kunna vända de senaste årens negativa trend där regelkostnaderna ökat för varje år. Utredningen föreslår bland annat att förbättra konsekvensanalyserna innan ny lagstiftning beslutas och möj-
ligheter att kunna justera i regelverk som skapar onödigt krångel.
Regeringen har i sin höstbudget signalerat en tydlig ambition att minska företagens regelbörda. Nu är det, enligt Christer Östlund, regelförbättringsexpert på Svenskt Näringsliv, hög tid att gå från tanke till handling.
– Med en minskad regelbörda kan företagen lägga mer kraft och resurser på sina verksamheter istället för att behöva hantera krångliga regelverk. Det skulle även stärka de svenska företag som konkurrerar på en global marknad, säger Christer Östlund.
Text: Annika Wihlborg
Illustration: Adobe Stock
Pia Ahlberg driver Zackrissons Bil & Däckverkstad i Norrköping. Hon menar att det finns utrymme för betydligt fler kvinnor att starta eget.
Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärder för att stärka kvinnors företagande. Ungefär en tredjedel av svenska företag drivs av kvinnor, men trots det investeras mindre än en procent av privat riskkapital i dessa bolag. Eftersom regeringen har som ett uttalat mål att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap i Sverige har man gett Tillväxtverket i uppdrag att sammanställa aktuell forskning kring kvinnors företagande och tidigare insatser på området. Dessutom ska Tillväxtverket bedöma vilka resultat som uppnåtts och vilka åtgärder som bäst främjar en ökning av kvinnors företagande.
n Det är full fart på verkstadsgolvet och i receptionen väntar kunder på att få hämta ut sina bilar som varit inne på service och reparation.
Pia Ahlberg har hoppat in i kundmottagningen under förmiddagen och i samband med lunchen får hon tid att gå ifrån ett ögonblick.
Hon berättar att redan som ung sprang hon i lokalerna och det var här hon började sin yrkesbana med att städa, skifta och balansera däck.
När hon tog över bilverkstaden efter sin far 2008 var det ovanligt att kvinnor drev bilverkstäder. Nu har det gått femton år och under den tiden har det inte hänt speciellt mycket på den fronten.
– Det tycker jag är synd, för enligt min erfarenhet blir arbetsmiljön och stämningen bättre på arbetsplatser där det är en mix med anställda av olika kön och åldrar, säger hon och tillägger att det finns en hel del som politikerna skulle kunna göra för att skapa bättre förutsättningar för alla att driva företag.
Först och främst är hon kritisk till hur
n Det finns över en miljon SME-bolag i Sverige. De utgör ryggraden i svensk ekonomi, men har länge påverkats negativt av bristande finansiering. Ett statligt garantiprogram för SME-finansiering kan hjälpa svenska småföretag att resa sig från lågkonjunkturen.Det anser Michael Wolf, styrelseledamot och investerare på DBT Capital och Alexis Kopylov, vd och grundare av DBT Capital.
– Lånefinansiering eller skuldfinansiering har snabbt blivit ett allt viktigare alternativ för SME-bolag i behov av tillväxtfinansiering. Om Sverige ska resa sig snabbt ur lågkonjunkturen gör regeringen klokt i att säkerställa att tillgången till lånefinansiering till svenska SME-bolag är den bästa möjliga. Regeringen bör dra lärdom av investeringsfondens arbete med motsvarande garantiprogram i andra europeiska länder, säger Michael Wolf.
snårigt och krångligt regelverket är, och detta blev särskilt tydligt under pandemin när man skulle söka de olika stöden som då fanns tillgängliga.
– Jag var tvungen att ta in extern kompetens för att lyckas fylla i alla blanketterna rätt, och så ska det inte behöva vara. När man driver ett mindre företag som detta går det ofta orimligt mycket tid till administration, och det är extraarbete som jag brukar få ta med mig hem efter att verkstaden stängt för dagen.
Pia Ahlberg tror att de snåriga regelverken gör att många drar sig för att starta eget företag, och det handlar både om män och om kvinnor. Genom att förenkla och förtydliga skulle trösklar kunna sänkas och göra att fler skulle bli intresserade av att starta eget.
– Det måste gå att kombinera familjeliv och företagande, i annat fall är det stor risk att framförallt kvinnor väljer bort företagandet.
För att entreprenörer ska kunna och våga göra långsiktiga satsningar krävs oftast en stabil och flerårig finansieringslösning. Med ett statligt garantiprogram skulle tillväxtföretag få tillgång till den finansiering de behöver för att fortsätta växa.
– Den bristande finansieringen har gått från att vara ett strukturellt problem till att på sikt utvecklas till ett ohållbart problem. Ett statligt garantiprogram skulle sänka risken för långivare och därigenom öka tillgången till finansiering för SME-bolag, säger Alexis Kopylov.
Efter en långvarig högkonjunktur har byggbranschen nu drabbats hårt av lågkonjunkturen. Många små hantverksföretag är hårt pressade och många har fått färre uppdrag till följd av prisökningar på material, en tuffare ekonomisk situation för hushållen och en rejäl minskning av bostadsbyggandet. Allt fler aktörer efterlyser nu ett utökat grönt ROT-avdrag som på många sätt kan bli räddningen för de små hantverksföretagarna.
n Även om många hushåll tvingas hålla hårdare i plånboken så har de skenande elpriserna gjort allt fler beredda att investera i energieffektiviserande renoveringsåtgärder. Det finns definitivt ett uppdämt behov av den här typen av åtgärder bland svenska husägare. Beijer Byggmaterial, som regelbundet genomför enkätundersökningen Hantverksbarometern, är en av de aktörer som nu efterlyser ett utökat och mer flexibelt ROT-avdrag som även inkluderar energibesparande renoveringsåtgärder.
– Dagens gröna ROT-avdrag omfattar endast byggnationer som är kopplade till solceller, men bör utökas. En utökning av ROT-avdraget skulle både hjälpa hantverkare och ge privatpersoner tydligare incitament att exempelvis förbättra
tätskikt eller installera mer energieffektiva fönster. ROT-avdraget är ett historiskt framgångsrikt system som redan finns på plats, och nu är tillfället att agera från politiskt håll för att rädda sysselsättningen i byggsektorn och samtidigt bidra till energiomställningen, säger Geir Thomas Fossum, vd för Beijer Byggmaterial.
68 procent av de tillfrågade hantverkarna i Beijer Byggmaterials Hantverkarbarometer har sett en ökad efterfrågan på energibesparande renoveringar. Det är tydligt att ROT-avdraget har en väldigt hög ställning bland hantverkarna runt om i Sverige, hela 83 procent av de tillfrågade tycker det har
stor eller mycket stor betydelse för branschen.
– Ett utvidgat ROT-avdrag är en enkel, kraftfull och effektiv åtgärd för att energieffektivisera Sverige, samtidigt som man upprätthåller sysselsättningen inom byggbranschen, säger Geir Thomas Fossum.
Text: Annika Wihlborg
Foto: Adobe Stock
är en enkel, kraftfull och effektiv åtgärd för att energieffektivisera Sverige.
Att försäkra sin lokal och sin utrustning gör de allra flesta företagare. Men bara hälften försäkrar sig själv mot inkomstbortfall och arbetslöshet. Det vill SMÅA, a-kassan för företagare, ändra på.
- A-kassa för företagare bör finnas med på checklistan när man startar eget företag. Då har du billig och trygg försäkring om det inte går som du tänkt dig. Något som blivit tydligt de senaste åren är att vi inte alltid kan styra det som händer. Under den tiden har vi betalat ut ersättning till tusentals företagare, säger Jessica Tjällman, marknadschef SMÅA.
Att vara med i a-kassan är bra både för dig som individ och för hela samhället Som företagare är du redan med och finansierar välfärdssamhället. SMÅA vill att en företagare ska ha samma trygghet som anställda och som medlem i a-kassan kan även du som företagare ha rätt till ersättning.
- A-kassan ger dig dessutom en frihet att kunna ändra dig. SMÅA finns för att du ska våga starta företag, byta bransch eller byta jobb. När du vill ställa om på arbetsmarknaden behövs en trygg försäkring, säger Jessica Tjällman.
Som nystartad företagare omfattas man även av en skyddsregel Eftersom det kan vara svårt att få upp en lönsamhet i ett nystartat företag inom två år kan ersättningen beräknas på det du tjänade som anställd innan företaget startades.
Det är enkelt att bli medlem på vår hemsida. Scanna QR-koden nere i hörnet.
1) Du kan få pengar om du förlorar ditt jobb
Du kan få upp till 1 200 kronor per dag i 300 dagar
2) Det är mycket prisvärt
Om det inte går som du tänkt dig backar a-kassan upp Det kostar bara 159 kronor i månaden.
3) Du är solidarisk
Vi är Sveriges största sammanslutning av företagare. Men ju fler som är med desto mer kan SMÅA påverka beslutsfattare för att få bättre villkor i trygghetssystemet för företagare.
4) Intygar att du har inkomst
Som medlem i a-kassan kan du intyga att du har en inkomst till både hyresvärdar och banker.
5) Du kan lägga till en inkomstförsäkring
Som medlem i SMÅA kan du addera en inkomstförsäkring och försäkra din lön upp till 80 000 kronor. Då ingår även ett konkursskydd.
I mer än 50 år har Almedalsveckan varit en mötesplats för demokrati- och samhällsintresserade människor.
Numera går det även att delta från kontoret eller hängmattan, tack vare Almedalsveckan Play.
– Vi vill förstås helst att våra besökare kommer hit fysiskt, säger Mia Stuhre, verksamhetsledare för Almedalsveckan. På plats i Visby går det att nätverka och ta del av oväntade möten. Men alla har inte möjlighet att komma hit och därför har vi ökat tillgängligheten genom att erbjuda en plattform för webbsändning av många programpunkter.
Förra året kunde Almedalsveckan stoltsera med hela 2 066 evenemang i det officiella programmet. 606 av dessa webbsändes, med tillsam -
mans cirka 44 000 besökare.
– Över 600 evenemang är ett bra utbud för dem som inte kan ta sig till Gotland, menar Mia Stuhre. Det är mycket att välja på och webbsändningarna är ett bra sätt att helt gratis fylla på den egna kompetensen.
I år genomförs Almedalsveckan från den 27 juni till och med den 1 juli. Den som vill följa något av evenemangen hemifrån rekommenderas att använda sidan almedalsveckan.info. Där finns den mest fördjupade sökfunktionen.
– På almedalsveckan.info
går det att filtrera ut alla webbsända programpunkter och få dem i en lista. Utifrån den är det sedan lätt att välja det man är mest intresserad av och klicka på länkar till sändningarna, säger Mia Stuhre. Vill man följa en viss person kan man söka på namnet och se var personen ska vara med. Därifrån går det att filtrera igen och se vilka av dessa evenemang som kommer att webbsändas. Det går också att gå in på almedalsveckanplay. info och se programmet, men
där har vi inte riktigt samma filtreringsmöjligheter.
Många av de webbsända evenemangen sänds inte bara live, utan spelas också in så att det går att se dem i efterhand. De är då tillgängliga i nästan ett år, tills det är dags att göra plats för nya sändningar från en ny Almedalsvecka.
n Följ digitalt på: almedalsveckan. info och almedalsveckanplay.info eller via Appen Almedalen Just Nu
Text: Stefan Hedner
Foto: Malin Ericson
n Den 21 mars försvann den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgift för ungdomar som är mellan 19 och 23 år.
Däremot finns nedsättningen kvar för dem som är mellan 15 och 18 år. På lön upp till 25 000 kronor per kalendermånad betalar du som arbetsgivare endast 10,21 procent istället för 31,42 procent.
Under årens lopp har beloppen och nedsättningarna ändrats med kort framförhållning och det skapar ofta förvirring bland småföretagare, som ständigt måste sätta sig in i nya regelverk.
Denna kortsiktighet har också ifrågasatts av många ekonomer som menar att det inte är bra att ha tidsbegränsade och riktade skatteregler, utan att det är bättre att det blir permanenta sänkningar av arbetsgi-
varavgiften, bland annat genom utökning av växa-stödet och sänkning av den allmänna löneavgiften.
Lena Arvidsson driver Havsviken som är en mindre livsmedelsaffär och servering på en campingplats, och nästan samtliga av de anställda är ungdomar som precis fått in sin första fot på arbetsmarknaden.
Och hon håller med om att det är viktigt att småföretagare uppmuntras till att anställa ungdomar.
– Om arbetsgivaravgifter sänks skapar det mer utrymme för oss att anställa, säger hon och konstaterar att det finns mycket jobb inom restaurangbranschen men att marginalerna samtidigt är väldigt pressade.
”Butiken har anställt sammanlagt 16 ungdomar som ska bemanna butiken samt en matvagn som kommer att ställas upp ute på stranden senare i sommar.
– De senaste tre åren har betydligt fler semestrat på hemmaplan och det spiller så klart över på oss. Bitvis har det blivit mycket köer här inne. Det är därför vi valt att sälja glass och enklare fika utomhus för att på så sätt avlasta butiken, säger Lena Arvidsson som konstaterar att läget kan inte vara så mycket bättre.
Lena Arvidsson.Förutom närheten till centrala Karlskronas mest välbesökta badstrand ligger även fyrstjärniga Dragsö Camping i direkt anslutning till butiken.
n Historien om arbetsgivaravgiften sträcker sig tillbaka till Sverige på 1960-talet. Syftet var att finansiera den växande offentliga sektorn och socialförsäkringssystemet som växte fram. 1 januari 1960 infördes arbetsgivaravgiften och under 1960- och 1970-talen ökade avgifterna snabbt från 3,5 procent till 32,5 procent 1980. Under 90-talet fortsatte arbetsgivaravgiften att skjuta i höjden för att ”peaka” 1990 med 39 procent.
Tre år senare hade avgifterna sänkts till 31 procent, en nivå som varit relativt stabil fram till nu när den ligger på 31,42 procent.
Avgiften är baserad på den anställdes inkomst och används för att finansiera olika socialförsäkringssystem, såsom sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring och pensionssystemet. Kostnaderna fordrade drygt 30 procent under 90-talet, men successivt har kostnaderna för socialförsäkringssystemen minskat.
För att inte minska skatteintäkterna från arbetsgivaravgiften infördes 1994 en allmän löneavgift i samband med den stora skattereformen. Denna var vid den tiden endast några få procent men har nu i och med fortsatt sjunkande kostnader för socialförsäkringarna ökat i andel och står för närmare en tredjedel av arbetsgivaravgiften, 11,62 procent.
Arbetsgivaravgifterna genererar en dryg fjärdedel av statens skatteintäkter, cirka 650 miljarder under 2022.
Även om det är arbetsgivaren som administrerar inbetalningen innebär inte det att det är arbetsgivaren som bär kostnaden för den. Kostnaden för avgiften vältras i varierande grad över på löntagarna i form av uteblivet löneutrymme.
Om man betraktar arbetsgivaravgiften som en del av arbetskraftskostnaderna gör det ingen reell skillnad om det är arbetstagaren eller arbetsgivaren som administrerar inbetalningen. Men okunskapen om hur mycket av företagens kostnader för lön som går till skatt är stor. Fler och fler företag väljer att redovisa den anställdes arbetsgivaravgift på lönebeskedet för att det ska vara tydligt för alla anställda hur lönekostnaden delas upp mellan den anställde och statens skatteuttag.
n Normalt är arbetsgivaravgiften 31,42 procent, men det finns tillfällen då den är lägre.
n För personer födda 1937 eller tidigare betalas ingen arbetsgivaravgift alls.
n För personer födda 1938–1956 betalas bara ålderspensionsavgift på 10,21 procent.
n För personer födda 2005–2007 betalas endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Regeln gäller för ersättningar upp till 25 000 kr per månad och person.
n För den först anställde i ett enmansföretag betalas bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent (så kallat växa-stöd). Gäller för ersättningar upp till 25 000 kr per månad och person.
I flera år har Vårgårda placerat sig högt på Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i svenska kommuner. Både 2021 och 2022 toppade man listan.
– Kommunen har hög tillgänglighet och är i ständig dialog med företagarna, säger Linn Marinder, ansvarig för näringslivsfrågor i Vårgårda. Men lika viktig är kulturen. Både politiker och tjänstepersoner är lösningsorienterade och ödmjuka inför sina uppgifter.
n Själv är Linn Marinder anställd av Center of Innovation, COI, en ideell förening som startades på 1990-talet av de största arbetsgivarna i Vårgårda för att fokusera på företagarfrågor. Kommunen är med och finansierar COI.
– Att näringslivet är drivande på det sättet är speciellt för Vårgårda, säger hon. I min roll ingår jag i en arbetsgrupp i kommunen och arbetar nära bland annat samhällsbyggnadschef, miljöstrateg, kommunchef och skola.
Vårgårda har cirka 12 300 in-
vånare och 2 000 företag. De flesta företag är aktiva inom skogs- och jordbruk.
– Flest arbetstillfällen har vi dock inom tillverkande industri, säger Linn Marinder. Bland de större arbetsgivarna märks Veoneer, Gustavsberg, Autoliv och Doggy.
Dialogen med det lokala näringslivet håller Linn Marinder igång genom att driva och delta i olika forum där hon kan fånga upp tankar och önskemål från företagen.
– Bland annat driver jag en
centrumutvecklingsgrupp, ingår i ett HR-nätverk och är med i Destination Vårgårda. COI samlar också det lokala näringslivet till soppluncher med aktuella teman och föreläsningar. Jag jobbar med Nyföretagarcentrum, gör många företagsbesök tillsammans med kommunen och hjälper också företagare att hitta rätt information och få kontakt med rätt person inom kommunen. Vårgårda har även en bygglovsmail som ger snabba och motiverade svar även när bygglov inte beviljas.
Linn Marinder tror även att den politiska enigheten i kommunen har varit viktig för företagsklimatet.
– Både styret och oppositionen har prioriterat näringslivsfrågorna, säger hon. Ett aktuellt exempel gäller energiförsörjningen, där vi har sett att det framtida behovet av el hos de största förbrukarna i Vårgårda kan komma att öka markant. Vårgårda importerar nästan 95 procent av den el som förbrukas här och för att lösa det framtida behovet har vi identifierat fem åtgärder som
n Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är mest gynnsamt att starta och driva företag. 2022 års ranking toppades av Vårgårda och baserades till två tredjedelar på enkätsvar från 32 000 företagare och till en tredjedel av statistiska faktorer från SCB och UC.
”Företagare: Kommunen är snabb på pucken och hjälpsam att hitta lösningar framåt. Dessutom
vi nu jobbar med. Till exempel behovet av grövre kraftledningar, möjliga sätt att kapa effekttoppar samt hur vi kan arbeta tillsammans med näringslivet för att öka andelen förnybar energi genom exempelvis solceller på industritak.
Martin Carlsson är företagare i Vårgårda och driver skylt- och dekorföretaget Göta Neon.
– Vi har ett fint företagarklimat här, säger han. Kommunen är snabb på pucken och hjälpsam med att hitta lösningar framåt. Dessutom är fö-
retagen bjussiga och har en vilja att anlita varandra i så stor utsträckning som det går.
Text: Stefan Hedner
Foto: Vårgårda kommun
Göta Neon
Många företag överväger att lägga ner eller flytta verksamheten på grund av brott och otrygghet. Det framgår av rapporten Företagens Trygghetsundersökning, där Stiftelsen Tryggare Sverige har kartlagt 14 000 svenska företagares oro och utsatthet för brott.
n 61 procent av företagen har under det senaste året oroat sig för att utsättas för brott och hela 41 procent rapporterar att de har utsatts för olika typer av brott. Nu krävs att Polisen avsätter mer resurser för att minska brottsligheten mot företag.
De vanligaste brotten mot företagare är, enligt undersökningen, stölder, skadegörelse, bedrägerier och andra brott som har stor påverkan på tryggheten i vardagen. Även grövre brott som hot, våld och trakasserier förekommer. Några av de mest utsatta branscherna är handel, hotell och restaurang samt fastighetsbranschen.
– Trots de senaste årens grova kriminalitet är näringslivet fortfarande en bortglömd aktör i diskussionerna om brott och otrygghet. Det gäller både brottslighetens omfattning och de konsekvenser brottsligheten har för svenskt företagande, säger Stiftelsen Tryggare Sveriges generalsekreterare Magnus Lindgren.
Han anser att polisen bör göra som i Norge och tillsätta en näringslivskontakt i varje polisområde med syfte att främja samarbetet mellan polisen,
kommunen och det lokala näringslivet.
– En förutsättning för att komma till rätta med brottsligheten är att den kommer till polisens kännedom. Nästan 60 procent av företagen uppger att de inte polisanmält något av de brott de har utsatts för under det senaste året. Orsaken är framför allt uppfattningen att det inte är någon idé eftersom en polisanmälan sällan leder till någon åtgärd, säger Magnus Lindgren.
Tryggare Sverige vill att Brottsförebyggande rådet inför nya brottskoder för att i större utsträckning kunna identifiera när ett företag eller en person i sin yrkesroll har utsatts för brott.
– Eftersom Polismyndigheten tillsätter resurser och prioriterar sitt arbete utifrån den polisanmälda brottsstatistiken är detta väsentligt. Om inte statistiken ger en rättvisande bild av företagens utsatthet för brott riskerar näringslivet att utelämnas till att själva förebygga och skydda sig mot en brottslighet som kostar dem över 100 miljarder årligen, säger Magnus Lindgren.
Text: Annika Wihlborg
Trots de senaste årens grova kriminalitet är näringslivet fortfarande en bortglömd aktör.Magnus Lindgren.
Under sommaren ändras rutinerna på många företag, något som bedragare och andra kriminella utnyttjar. Här tipsar Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet på Högskolan i Skövde, om saker att tänka på.
1
Var noga även med små fakturor. Bedragare är listiga och skickar gärna bluffakturor på mindre summor, som man kanske inte vill störa chefen med på semestern.
2
Var försiktig med abonnemang. Om någon har tillfällig behörighet att ingå avtal under semestern, så var noggrann. Det kan bli juridiskt jobbigt att komma ur avtal som ingåtts av misstag.
3
Låt signeringar ta tid. Det går fort att använda BankID. För fort ibland. Låt det ta tid, läs det finstilta och ta gärna bort möjligheten att blixtsnabbt signera BankID med Face ID.
4
Var smart med autosvaret. Autosvar på mailen är lockande att använda, men kan vara en reklamaffisch för att man inte är på plats. Skriv inte ”vi är borta hela juli”, utan hellre ”vi är på kontoret efter behov”.
5
Ha en privat mobil och en jobbmobil. Det är en risk att ha med viktiga företagshandlingar och kundkontrakt överallt. Kommer mobilen bort på semestern försvin ner viktig företagsinformation. I många länder är uppkopp lingen osäker och det finns en konkret risk för avlyssning och att telefonen blir hackad. Ibland ska du bara ha med en privat mobil.
6
Ha en rutin för backup även av mobilen. Tjänsten går att köpa för några hundringar om året, men få gör det. En backup är ovärderlig om mobilen försvinner.
Efter semestern. Starta hösten med att göra de uppdateringar av program och system som har kommit under sommaren. Se även över vilka rättigheter och behörigheter som delats ut tillfälligt under semestern och ändra tillbaka. Ändra även koder och lösenord som sommarvikarier har använt.
7
Foto: Adobe stock
Medlemmar i Företagarförbundet har kostnadsfri rådgivning från våra experter i Rådgivningspanelen. Har du någon fråga? Kontakta kansliet. Rådgivningen är begränsad till max tre gånger 15 minuter per år och medlem.
Lasse Gärdlund & Ina Gärdlund
Advokataktiebolaget
Gärdlund AB
Norrtälje
Thorbjörn Hilleskog
Advokat Thorbjörn
Hilleskog
Malmö
Lars Andersson
Advokataktiebolaget
Janson & Partners, Helsingborg
Göran Smedberg
Astra Advokater
n Som företagare och gift är det viktigt att på flera sätt skydda sitt företag och värdet på företaget. Ett sätt är att göra företaget till enskild egendom i äktenskapet. Egendom kan bli enskild genom att det förordnas i ett testamente, gåvobrev eller att gifta makar skriver ett avtal (äktenskapsförord) och bestämmer vilken egendom som ska vara enskild egendom eller giftorättsgods.
Maria Lidström
Advokatbyrån
Kaiding, Skellefteå
Rebecca Edman
Säkra Stenstaden AB
Stockholm
Johan Engborg
Astra Advokater
Stockholm
Magnus Hedenberg
Advokatfirman
Hedenberg & Partner
KB, Göteborg
Annelie Blomqvist
Advokataktiebolaget
Jansson & Partners, Helsingborg
Christoffer
Söderlund
C IT Consulting AB
Vid skilsmässa ska en bodelning upprättas mellan makarna och den ska omfatta alla tillgångar som fanns den dag ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten (brytdagen).
Om någon av makarna på brytdagen äger ett företag, exempelvis ett aktiebolag, så ska aktierna i aktiebolaget värderas och bodelas om aktierna är giftorättsgods. Aktierna ska tas upp till marknadsvärde och fördelas värdemässigt mellan makarna. Det kan innebära att den som äger företaget (aktierna) antingen måste dela med sig av hälften av aktierna till den andra maken, eller kompensera den andra maken ekonomiskt för värdet på hälften av aktierna minska. Om företaget är enskild egendom ska nettovärdet på företaget inte ingå i bodelningen utan behållas av ägaren utan ekonomisk kompensation till den andra maken.
Är man flera delägare i ett bolag är det också viktigt att skriva ett aktieägaravtal (ett avtal mellan delägarna i bolaget) där det bl.a. kan regleras att delägare ska göra sin andel i bolaget till enskild egendom genom äktenskapsförord. Om någon delägare missar detta finns det en risk att delägarens maka/make erhåller andelar i bolaget i och med en skilsmässa, vilket kan få stora konsekvenser för bolaget och dess övriga delägare.
Ina Gärdlund, Advokataktiebolaget Gärdlund” Egendom kan bli enskild genom att det förordnas i ett testamente, gåvobrev eller att gifta makar skriver ett avtal.
Bland annat finns hennes skulpturer på Solliden eftersom kungaparet fattat tycke för hennes verk.
– För mig var det viktigt att skapa en intressant utställning med ett meningsfullt sammanhang. Resultatet blev Genesis som är en utställning med skulpturer och budskap som ger utrymme för betraktarna att fantisera vidare kring ursprung och framtid, säger hon och tillägger att det som från början var en dröm om att kunna leva på sitt måleri har med åren utvecklats.
Idag omfattar hennes företag förutom den konstnärliga verksamheten med måleri, emalj och skulpturer även en visningsträdgård som lockar upp till 15 000 besökare varje år från hela världen.
– Så även om jag drömde om att livnära mig som konstnär blev det olika sidospår, idag skulle jag vilja kalla mig mångsysslare inom olika konstnärliga genrer. Basen i mitt företag är den industriella produktionen av olika designfigurer där framförallt mina hondjävlar sålt väldigt bra, säger hon men betonar att hög omsättning och lönsamhet aldrig varit ett självändamål och mycket av det hon dragit in har återinvesterats i olika projekt.
Susanne Demåne firar 25 år som konstnär och entreprenör, och kan se tillbaka på ett framgångsrikt företagande.
Grillälskaren Sebastian Virta började sälja grillar och tillbehör i liten skala via sina föräldrars företag Ljudbutiken i Mjölby 2015. Åtta år senare har han
byggt upp Sveriges största e-handelssajt när det gäller kvalitativa grillar från premium till lyx: grillkung.se
n Sebastian Virta hamnade i entreprenörsvärlden genom sina föräldrar – som tidigare drev Ljudbutiken. De startade i Mjölby och höll på nästan 40 år till 2018.
– Jag drog i gång ljudbutiken.com, men insåg ganska fort att jag inte kommer att bli nya Net on Net eller Hifi-klubben. Och istället för att vara en medelmåtta testade jag med grillkung.se. Jag trodde att det fanns en marknad, gick all in och det visade sig ju vara helt rätt beslut, ler han.
Om man spanar in på hemsidan möts man av orden:
”Alla är vi nördar på något sätt, vi är grillnördar. Att vara grillnörd innebär också att man nördar in på bra grillar, så föddes idén till att starta en hemsida och webbshop med fokus på grillar och att grilla.”
– Vi på Grillkung tar grillning på allvar, vi nöjer oss inte med någon lågkvalitetsgrill från något stort varuhus som rostar efter första vintern. Vi vill sälja grillar som står pall, grillar som tål regn, grillar som tål snö, med grillbaljor i äkta gjut-
järn, grillar som kan göra dig till ditt kvarters grillkung.
Totalt har antalet anställda ökat till elva – och omsättningen låg i fjol på 107 miljoner kronor om man räknar med stekbordspecialisten Burgerstore, som företaget förvärvade tidigare i år.
När det gäller grillar är utbudet stort med uppåt 50 olika märken – och de finns i alla varianter man kan tänka sig. Allt från gasol-, till kamado-, kol-, ved- och elgrillar.
– De håller alltså alla hög klass och finns från premium till lyx, så att kunderna blir nöjda. Att de får tio års garanti på många av våra produkter säger ganska mycket om tåligheten och standarden.
Allra bäst säljer gasolgrillar, kamodogrillar och pizzaugnar.
– Det märks att matlagningstrenden med alla program på tv har ökat intresset rejält. Och under pandemin var det många som satsade extra på sitt hem och trädgård. Intresset för det vi erbjuder
har vuxit ordentligt på senare tid. Kul att även pizzaugnar har fått ett sådant uppsving.
Han fortsätter:
– Att använda en pizzaugn med gasoldrift för matlagning utomhus har flera fördelar. Det är lätt att få upp och bibehålla den önskade temperaturen, du slipper hantering och förberedelse av ved och det blir inte heller lika mycket rök – vilket kan påverka vilka platser som passar för tillagningen. Förutom pizza kan du använda ugnen till annan typ av bakning och matlagning.
Gissa om det blir en hel del grillande hemma hos Sebastian … – Haha, ja, det är både roligt och väldigt gott – även om jag inte är någon grillofil, om det nu finns något ord som heter så (skratt). Det finns så mycket som är gott att slänga på gallret – som bland annat kyckling och revbensspjäll, ler Sebastian Virta.
n Om du använder en gasolgrill: tänd alla brännarna på max till det slutar ryka varje gång du startar grillen. Då får grillen chans att bränna ur fett och gamla rester, grillen blir fräsch och säker. Därefter kan man justera ner till en mindre zon och lägre värme om man vill.
n Om du använder kolgrill – testa att köpa ett bättre kol än standardkolet som du hittar i mataffären. Då får du en helt annan grillupplevelse – även om du har en enklare grill. Det blir lite dyrare initialt, men om du har ett lock kan du kväva glöden och återanvända kolet.
n Det är många som grillar ”samma gamla vanliga” – men jag skulle vilja utmana er till att låta grillen göra mer av jobbet. Prova att grilla indirekt, kanske en hel kyckling eller en hel karré. Lägg kolet på ena sidan och lägg köttet på andra sidan. Använd en termometer och vänta tills köttet når önskad temperatur, gör en enkel glaze och pensla på. Det du får är en fin grillsmak och en saftig köttbit.
2 matskedar honung
2 matskedar sambal oelek (eller sriracha)
1 matsked soja
1 eller 2 pressade vitlöksklyftor En liten skvätt vinäger
Gör så här: Pensla på köttet för en sötstark klibbig glaze. Innan du lägger på den, vilket du gör på slutet, ska köttet saltas.
Att vara företagare innebär att ta risker. Det handlar om att våga tro på sin idé och att riskera både pengar och tid för något man brinner för. Det gör våra medlemmar och hundratusentals andra småföretagare i Sverige varje dag, varje vecka, varje månad.
Men även om företagande handlar om risktagande, så kan man skapa trygghet för företaget och företagaren på många sätt. Det finns ingen poäng med att riskera saker i onödan.
Företagarförbundet erbjuder tre helt nya trygga försäkringar anpassade för dig som småföretagare. Försäkringarna erbjuds i samarbete med stabila partners för att skapa en långsiktig trygghet för dig som företagare.
Anpassad för småföretag!
l Låga självrisker och generösa försäkringsbelopp.
l Försäkringsställe – Glöm det, med vår försäkring behöver ni inte ange detta. l 10 % rabatt på fordonsförsäkringar om du tecknar företagarförbundets försäkring.
Teckna på 5 minuter Säkra Stenstaden hjälper dig att anpassa efter ditt företag.
En av de mest prisvärda sjukvårdsförsäkringarna!
Du som medlem i FF har möjlighet att teckna en sjukvårdförsäkring. Försäkringsgivare är SEB. Med försäkringen får du snabb tillgång till privat vård genom ett stort nätverk av specialister i hela landet. Scanna QR koden med din mobilkamera så får du information om pris och innehåll i vårdförsäkringen för dig och ev. medförsäkrad.
För att du ska slippa ekonomiska bekymmer om något händer har vi tagit fram en förmånlig gruppförsäkring, Liv & Hälsa som består av 6 olika försäkringar. Liv-, sjuk-, sjuk och olycksfall-, olycksfall, barnförsäkring och vårdförsäkring.
”Frisk nu!” ingen krånglig hälsoförklaring
6 försäkringar i 1
Den innovativa uppfinningen var först för eget bruk – idag är företaget ett av världens ledande vad gäller jordbearbetning, sådd och precisionssådd med 5,5 miljarder kronor i omsättning … Historien om Rune Starks innovativa uppfinning fram till hur Väderstad Group utvecklats till ett världsbolag inom sin bransch är mer eller mindre som en saga.
Den startade 1962, då Rune och hans fru Siw drev en 30 hektar stor gård i Väderstad. Precis som alla andra lantbrukare i trakten använde Rune en sladd av trä för att bearbeta jorden. Dessa hade alltid varit tillverkade av trä och hade en högst begränsad livslängd.
Till slut tröttnade han på att göra en ny sladd inför varje växtodlingssäsong. Rune, som var morfar till dagens vd Henrik Gilstring, förverkligade istället en idé han gått och funderat länge på.
– Med den erfarenhet som Rune fått från många års hårt lantbruksarbete ritade och byggde han istället en sladd i stål. Den innebar en enorm kvalitetshöjning i drift och hade dessutom en helt annan hållbarhet. För morfar var det viktigt med
en hög kvalitet på produkterna och efter att ha utvecklat sladden ytterligare ökade antalet beställningar från andra lantbrukare ännu mer, berättar Henrik.
Ganska snart var Runes Mekaniska Verkstad i full gång och de första byggstenarna till dagens verksamhet var lagda. 1968 lanserades en harv som blev en sådan sensation att bönderna började vallfärda till företaget i Väderstad.
Med åren involverades samtliga parets fyra barn – Christer, Christina, Andreas och Bo – i familjebolaget och de är fortfarande verksamma på olika sätt. Liksom fyra av nio barnbarn till Rune och Siw i tredje generationens företagande.
– Jag har varit vd ett drygt år, det är enormt roligt och inspirerande att driva mina farföräldrars skapelse vidare in i framtiden. Alla i vår ägarfamilj har ett stort engagemang som bidragit till företagets fantastiska utveckling och det har varit en otroligt häftig resa.
Sedan 2015 har omsättningen ökat från 2,1 miljarder ända till 5,5 miljarder kronor – och antalet anställda stigit till totalt cirka 2 000 spridda i världen. Numera finns man i 40 länder och satsar stort i USA och Kanada.
Väderstad Group är ett av världens ledande företag för jordbearbetning, sådd och precisionssådd – som varit med och satt flera olika standarder inom sin bransch.
– Klart att vi är väldigt stolta och glada över att ligga bakom ett antal innovationer och har satt ett ordentligt avtryck vad gäller att förenkla och effektivisera växtodlingen för världens lantbrukare, ler Henrik Gilstring.
Text: Joakim Löwing
1288
Falu Gruva omnämns 1288, är känt som världens äldsta företag och idag en del av Stora Enso.
1600-talet
Vallonerna kommer till Sverige och vi får vårt första specialstål genom vallonsmidets etablering.
1731
Ostindiska kompaniet grundas. 132 expeditioner till framför allt Kina genomförs med 37 olika skepp.
1832
Göta Kanal öppnas och Sverige får en viktig led för tyngre transporter från kust till kust.
1848
Den första svenska aktiebolagslagen ser dagens ljus. Företagare behöver inte längre riskera hus och hem, utan bara det kapital de satsar. Viktigt för möjligheten att starta aktiebolag och fördela risk.
1864
Näringsfrihetsförordningen genomförs och nästan alla svenskar får rätt att starta företag.
1860-talet
Järnvägens stambanor har börjat byggas och det blir enklare att resa och transportera gods inom landet.
1920
Gifta kvinnor blir myndiga och får därmed möjlighet att hantera sin egen ekonomi. Ogifta kvinnor hade varit myndiga från 25 års ålder sedan 1863.
1932
Skog och malm, tändstickor och handel, allt hängde ihop i Ivar Kreugers företagsimperium. När det kraschar, högt belånat, får det både politiska och ekonomiska konsekvenser i landet. 1930 hade bolagen i Kreugerkoncernen svarat för nära 64 procent av omsättningen på Stockholmsbörsen.
1964
Under rekordårens rekordår når BNP-tillväxten per capita 6,8 procent. Det är fortfarande svenskt rekord.
1995
Sverige går med i EU och vi får fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. (Vilket vi faktiskt även hade från 1860 till första världskrigets utbrott.)
2020
Coronapandemin börjar spridas och restriktioner drabbar arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden i Sverige minskar för första gången sedan 2010.
Just nu
1870-talet
Sulfitmetoden upptäcks och Sverige får en massaoch pappersindustri. Skogen blir inte längre bara timmer eller bränsle.
Den gröna industrin etablerar sig i norra Sverige. Prognoser talar om en möjlig befolkningsökning i Norr- och Västerbotten på 100 000 personer de kommande 15 åren, att jämföra med de drygt 500 000 som bor i länen idag. Rallare. Med stambanorna och järnvägens utbyggnad förbättrades kommunikationerna i landet.
FOTO FRÅN VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM.
Vårt land har varit med om ett stort antal händelser som påverkat möjligheterna att driva företag idag. Vi har fått reformer och nya lagar, vi har krisat och kraschat, sett teknikskiften och genombrott. I samarbete med Centrum för Näringslivshistoria presenterar vi här några av de största milstolparna.
Ett ökat antal eldrivna fordon leder till ett ökat behov av att kunna ladda bilen var man än befinner sig – hemma, på jobbet eller längs med vägen. Och ju enklare det blir, desto fler kommer att ställa om.
Så resonerar åtminstone vi. Därför är vårt publika stationsnätverk med elbilsladdare och supersnabbladdare bland de största i landet. Som medlem i Företagsförbundet kan du enkelt ansöka om vårt företagskort som ger dig en unik och smidig omställning till eldrivna fordon, hela vägen från laddning till ekonomi och administration.
Hur enkelt kan det va! Scanna QR-koden för att ansöka om företagskort eller läs mer om vår helhetslösning på OKQ8.se/ladda-bilen