1.2 PROBLEMDISKUSSION Det finns ett enormt stort intresse inom fotboll, både av privatpersoner och företagare. Var tredje svensk som sysslar med någon idrottsaktivitet spelar fotboll. Enligt Svenska fotbollsförbundet finns det ingen idrott i Sverige som engagerar, intresserar, upprör och skapar diskussionsämnen för så många som just fotboll gör och det av människor i alla åldrar, både män och kvinnor (www.SvFF.se:2009-‐04-‐12). Förväntningarna på fotbollsklubbar är inte längre bara av sportslig natur. Det finns också intresse inom föreningens ekonomi och deras sociala verksamhet. Att spela fotboll har successivt blivit ett yrke där upplärningen har systematiserats. Det finns externa krafter som har gett nya förutsättningar för sporten (Morrow 2003:145). Elitfotbollsföreningar liknar numera på många sätt vinstdrivande företag. Dessutom sker det ständigt förändringar i omvärlden som tvingar föreningarna att utvecklas. Att vara en del av den moderna fotbollen är en utmaning men också en möjlighet (Morrow 2003:182). Den förändring som företag går igenom kanske också kan kopplas till elitfotbollsföreningarnas utveckling, då det redan konstaterats att det finns vissa likheter mellan elitfotbollsföreningar och vinstdrivande företag. Kanske finns det möjlighet att använda tidigare forskning kring hur företag använder affärsutveckling för att också förstå hur elitfotbollsklubbar använder sig av det. Men vad betyder utveckling och förändring? Genom att se förändring över tid i ett historiskt perspektiv kanske det kan ges insikt i hur dagens förändringar påverkas av historien. Det har diskuterats att fotbollsföreningarna står inför en större förändring där företagsekonomiskt tänkande kommer att bli allt viktigare. Kanske kommer inte fotbollsspelandet längre vara det centrala. På Nyhetsmorgon, Tv4 (2009-‐05-‐06), pratades det om hur Zlatan har blivit en ikon, inte bara för fotboll. Han kanske inte är den bästa spelaren genom tiderna men han står för förändring. Det visar att individen är viktig och att det kollektiva hamnat i periferin. Spelare köps inte bara för deras talanger utan också för att de ska marknadsföra laget och generera fler tittare och därmed mer intäkter. Ännu ett exempel på en förändring är det som skedde 1995 då en belgisk spelare vid namn Bosman fick igenom en ny lag som innebär att spelare fritt kan välja klubb efter att deras kontrakt gått ut (www.svenskelitfotbooll.se 2009-‐05-‐11). Det här anses ha haft betydelse för fotbollen då det innebar att de i klubbarna fick tänka om och lägga upp nya strategier för att behålla sina spelare. Fotbollsklubbar som tidigare drevs av ideellt arbete styrs nu mer och mer av ekonomiska resurser och det diskuteras i media om att många elitfotbollsklubbar är eller snart övergår till att vara aktiebolag. AIK har exempelvis startat ett aktiebolag och omsättning blir en allt mer intressant del i verksamheten (Morrow 2003:43). AIK gick även ett steg längre i att likna ett företag. I ett pressmedelande (2008-‐03-‐14) meddelar de att de har anställt en person som har
10