Issuu on Google+

SD:s valmanifest En antirasistisk granskning av SD:s valmanifest 2010-09-09


Innehållsförteckning Inledning .......................................................................................................................................3 Utgångspunkter .............................................................................................................................3 Om rasism.................................................................................................................................3 Rasismens politisering ...............................................................................................................3 Är SD ett rasistiskt parti? ...............................................................................................................5 SD politik ......................................................................................................................................5 Slopandet av instegsjobben........................................................................................................5 Minskad arbetskraftsinvandringen .............................................................................................6 Krafttag mot våldtäkter .............................................................................................................7 Ett ökat bistånd .........................................................................................................................8 Stopp för islamiseringen ............................................................................................................9 Slutsats ........................................................................................................................................11


Inledning Denna rapport analyserar SD:s politik inför valet 2010. I rapporten granskas 5 av SD:s förslag utifrån deras valmanifest, skuggbudget och tilläggsbudget. SD:s principprogram och rapporten ”Dags att tala klarspråk om invandringen” används också i analysen. Rapporten utgår ifrån ett antirasistiskt perspektiv. Syftet med rapporten är att synliggöra hur politik kan skapas utifrån rasistiska problemformuleringar och idéer Rapportens frågeställning formuleras till följande; - Går det att återfinna rasistiska problemformuleringar och idéer i Sverigedemokraternas politik? Om detta är fallet; - På vilket sätt har dessa påverkat Sverigedemokraternas politik?

Utgångspunkter Nedan presenteras en kort presentation av de utgångspunkter som har använts för att granska SD:s valmanifest.

Om rasism Rasism är ett komplext begrepp, men handlar i grunden om uppdelningen av världen och mänskligheten i så kallade dikotomier, dvs. grupper som kan beskrivas som ”normala” och ”avvikande”. Detta kan exemplifieras av ett ”vi-och-dem” tänkande. Rasism är idag mer ett samlingsbegrepp för indelning av människor i grupper som tilldelas värdeladdade attribut, samt vissa gruppers överordnad en annan. Exempelvis kan människor som bor i Sverige delas in i grupperna ”svenskar” och ”invandrare”. Hur grupperna delas upp kan givetvis variera beroende på kontext. I en sådan uppdelning konstrueras ”svenskar” som det ”normala” och får därför utgöra normen i samhället. Till denna grupp tillskrivs vissa personlighetsdrag och egenskaper, exempelvis laglydiga, hög moral och renliga. Utifrån normen konstrueras därefter det som är avvikande, i detta fall gruppen ”invandrare”. Den avvikande blir då normens motsats, i det här fallet alltså kriminella, låg moral och smutsiga. Utifrån de olika egenskaperna som tillskrivs normen och det avvikande, sker en hierarkisering av grupperna där konstrueras normen som åtråvärd och upphöjd och det avvikande som förkastligt.

Rasismens politisering När idén om att det finns olika grupper och en hierarkisering mellan dessa existerar i ett samhälle har rasistiska idéer en möjlighet att omsättas i politik. Historiskt sett har rasism omsatts i politiken genom en argumentation om att normen innehar en naturlig överhet över det avvikande. Denna idé är dock svår att politisera idag då få skulle acceptera en sådan tanke. Istället använder sig rasistiska politiska initiativ till att skapa en hotbild mot det rådande samhället. Hotet om en kulturell degenerering används för att skapa ett samhälleligt problem


och på så sätt försöker rasistiska aktörer att lyfta fram sin fråga på dagordningen, genom så kallade policyfönster. För att rasism ska kunna bli politik behövs det således en hotbild om en degenerering av samhället. Hotbilderna kan konstrueras på många olika sätt inom många olika samhälleliga diskurser. Utifrån gällande hotbild skapas politiska åtgärder samtidigt som konstruktionen av normen och det avvikande reproduceras. Rasism kan ofta användas som enskild förklaringsmodell, detta innebär att andra rationella slutsatser, argument och fakta utesluts. Detta uteslutande av idéer kommer att ses som ett tecken på att rasistiska idéer istället används som faktamässiga grunder.


Är Sverigedemokraterna ett rasistiskt parti? Går det att återfinna rasistiska problemformuleringar och idéer i Sverigedemokraternas politik? Alla SD-sympatisörer är inte rasister, troligtvis är det endast några få som kan definieras som det. Dock är det viktiga inte att peka ut vilka som är rasister eller inte - ett misstag som har gjorts allt för länge och i för stor omfattning. Istället är det viktigt att fokusera på rasistiska idéer och hur dessa blir politik. Även fast flertalet av SD:s sympatisörer inte kan anses vara rasister så är SD:s politik rasistisk i sin grund. Ur SD:s principprogram: ”Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen” 1 Citatet vittnar om SD:s rasistiska utgångspunkt i skapandet av deras politik. Om denna princip om etnisk och kulturell likhet ska vara bärande för SD:s politik innebär detta att hierarkiseringen mellan normen och det avvikande alltid kommer bestå. Det avvikande är därmed inte önskvärt i ett Sverigedemokratiskt samhälle.

SD:s politik Nedan kommer 5 punkter ur SD:s valmanifest att granskas närmare. Vidare kommer det att antas att SD:s politiska utgångspunkt om strävandet av en kulturell och etnisk likhet genomsyrar hela deras politik, eftersom den nationalistiska principen är bärande för partiets existens.

Slopandet av instegsjobben SD vill arbeta för: ”Ett slopande av instegjobben och övrig diskriminering på arbetsmarknaden” 2 Instegsjobb innebär att en arbetsgivare som anställer utlandsfödda personer som står utanför arbetsmarkanden kan få ett ekonomiskt stöd under en tidsbegränsad period. Instegsjobben infördes under den föregående mandatperioden av Alliansen. Åtgärden syftade till att underlätta för utlandsfödda personer att etablera sig på arbetsmarknaden. SD menar att instegsjobben diskriminerar "svenska arbetssökande" eftersom det blir billigare att anställa utlandsfödda. Vidare anser SD att instegsjobben innebär kvotering och att kvalifikationer och meriter istället ska vara avgörande i en rekryteringsprocess. De etablerade partierna uppmärksammar istället på olika sätt den nu rådande diskrimineringen på arbetsmarknaden och den ekonomiska förlust som Sverige gör om en grupp av invånare strukturellt ställs utanför arbetsmarkanden. Frågan politiseras enkelt då SD låter ställa dessa problembilder i 1 2

SD:s principprogram sid 5 SD:s Valmanifest sid, 3


konfliktlinje med det egna kravet om slopade instegjobb. Politiseringen påskyndas av myten om att ”invandrare kommer och tar våra jobb” som är djupt rotat i det svenska samhället. Satsningen på instegsjobb är inte en kontroversiell satsning, då arbetsmarkandspolitiska åtgärder ofta genomförs för att stödja grupper som har det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Exempelvis sänktes arbetsgivaravgiften för ungdomar, för att komma åt den höga ungdomsarbetslösheten. Mot denna satsning protesterar inte SD. I SD:s skuggbudget skriver de att ”En av de viktigaste principerna i ett demokratiskt samhälle är att alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett ursprung, kön, religion eller sexuell läggning.” 3 Det SD bortser från i sin kritik av instegjobben är den nu rådande strukturella diskrimineringen på arbetsmarkanden. Förra året var 56,2 % av alla utrikes födda mellan 15-74 år sysselsatta. Motsvarande siffra för den infödda befolkningen var 66,3 %. Utrikes födda har således svårare att etablera sig på arbetsmarkanden än infödda 4 . SD väljer också att bortse från att det är 50 % svårare att få komma på en arbetsintervju om du har ett arabisktklingande namn jämfört med om du har ett svensktklingande namn 5 . Detta innebär att slopandet av instegsjobben inte kommer resultera i att den bäst lämpade kommer att anställas, utan istället kommer arbetsmarknaden fortsätta att förfördela personer med svensktklingande namn. Instegjobben är ett ekonomiskt styrmedel för att bryta hierarkiseringen av normen det avvikande på arbetsmarknaden. Instegjobben utmanar således den rådande över- och underordningen och därför motsätter sig SD denna politiska reform. Vidare reproducerar även SD:s argumentation mot instegsjobben hotbilden av arbeten i Sverige går förlorade till personer som invandrat, istället för till svenskfödda.

Minska arbetskraftsinvandringe SD vill arbeta för: ”En skärpning av reglerna för arbetskraftsinvandring” 6 SD vill skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring, vilket är ett krav som SD har drivit under lång tid. Kravet om att minska arbetskraftsinvandringen genom en skärpning av reglerna aktualiserades då den nuvarande regeringen har förenklat möjligheten för arbetsgivare att rekrytera personal utomlands. Kravet om en skärpt reglering för arbetskraftsinvandring syftar inte till att skapa en generellt bättre arbetsmarknad, utan syftar endast till att skapa en hotbild om att utlandsfödda tar jobben från svenskfödda. Frågan politiseras på liknande sätt som kravet gällande slopade instegjobb.

3

SD:s Skuggbudget sid 17 http://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/sysselsattning-bland-utrikes-fodda/ 5 http://www.fof.se/tidning/2008/7/etnicitet-ett-hinder-i-okvalificerade-yrken 6 SD:s Valmanifest sid 3 4


I skuggbudgeten skriver SD om arbetskraftsinvandring på följande sätt: ”Matchning av befintlig arbetskraft med arbetsmarknaden sköter marknaden generellt sett väl, men staten fyller en viktig roll i att mer långsiktigt sträva efter att morgondagens arbetskraft matchar morgondagens behov på arbetsmarknaden.” 7 Att reglera arbetskraftsinvandringen är ett hinder för att marknaden ska kunna matcha utbudet av arbetskraft med dess efterfrågan. En skärpning av reglerna för arbetskraftsinvandring leder således till en mer trögrörlig arbetsmarknad. Således syftar inte SD:s krav till att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad. Att ta bort möjligheterna för arbetsgivare att rekrytera utomlands den kompetensens som de saknar i Sverige, går stick i stäv med SD:s argumentation gällande varför instegsjobb ska slopas. I detta fall ska svenska arbetstagare premieras före utländska oavsett kvalifikationer. Denna hotbild är konstruerad av rasismen och saknar grund. Undanträngningseffekten på arbetsmarknaden är i stort sett noll. 8 Detta innebär att personer som kommer till Sverige från ett annat land och får ett jobb här, inte tar arbetet från någon annan. Dels för att nya jobb skapas när fler arbetar och dels för att personer som kommer till Sverige ofta inte får något jobb delvis beroende på diskriminering på arbetsmarkanden. Att SD konstruerar arbetskraftsinvandringen som ett problem och sedan tillskriver personer som invandrat som orsaken till problemet kan inte härleda till en ekonomiskt hållbar kalkyl. SD:s inställning till arbetskraftsinvandringen bör istället härledas till SD:s strävan efter den ”etniska och kulturella likheten bland befolkningen” 9

Krafttag mot våldtäkter SD vill arbeta för: ”Ett kraftfullt åtgärdsprogram mot våldtäkter och sexualiserat våld” 10 I augusti släppte SD rapporten ”Dags att tala klarspråk om våldtäkterna”. Rapporten granskade 114 våldtäktsdomar från 2009. Enligt SD:s granskning var 55 av dessa av ”utländskt ursprung”. Utifrån denna problemformulering vill SD satsa 1 miljard på att motverka våldtäkterna. 11 Kritiken mot SD våldtäktsrapport har kommit från flera håll. Bland annat kritiserades rapporten av Brottsförebyggande rådets utredare Klara Hradilova Selin, som menar att ”hela resonemanget är över huvud taget spekulativt. För det första är 114 domar väldigt lite” 12

7

SD:s skuggbudget sid 17 http://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/paverkan-pa-sysselsattning/ 9 SD:s principprogram sid 5 10 SD:s valmanifest sid 4 11 SD:s rapport ”Dags att tala klarspråk om våldtäkterna” 12 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sds-pastaende-saknar-grund_3673919.svd 8


Enligt Sverigedemokraternas definition av ”invandrare” finns det idag cirka 1.3 miljoner individer som faller inom denna kategori i Sverige. 13 SD drar således slutsatser om en grupp på 1.3 miljoner, utifrån 55 personers handlingar. Utifrån SD:s resonemang ska alltså 25 000 individer dömas för en persons gärning. Detta skulle innebära att om en person i Landskrona skulle bli dömd för våldtäkt så skulle hela staden bestraffas. Vidare kritiserade även kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki SD:s rapport då han menar att ”Sverigedemokraterna drar slutsatsen att invandring ska minska på grund av våldtäktsstatistiken. Det är lika orimligt som att föreslå att inga svenska män ska få åka till Asien eftersom en liten del av dem ägnar sig åt sexhandel med barn.” 14 SD skriver rapporten ”Dags att tala klarspråk om våldtäkterna” att: ”Mycket lite talar för att dessa typer av kulturellt betingad acceptans för våldtäkt automatiskt skulle försvinna så fort en person från något av dessa länder flyttar till ett västerländskt land.” 15 Genom citatet ovan tillskrivs en person som anses som avvikande, epitet som våldsam och icke jämställd. Genom denna konstruktion av det avvikande skapas också en bild av normen som lugn och jämställd. Utgångspunkten att våldtäkter är accepterade bland de avvikande bottnar i en redan etablerad rasistisk föreställning om att personen som anses som avvikande är ojämställd. På samma sätt som kravet om slopandet av instegjobb och reglering av arbetskraftsinvandringen tar avstamp i fördomen om att ”invandrare kommer hit och tar våra jobb”, utgår SD:s antivåldtäktspolitik utifrån fördomen att invandrare - och i detta fall främst muslimer - är ojämställda och våldsamma.

Ett ökat bistånd SD vill arbeta för: ”Ett ökat stöd till världens nödlidande flyktingar genom flerdubblade anslag till FN:s flyktingorgan UNHCR” 16 SD vill öka stödet till UNHCR med cirka 900 miljoner från det nuvarande stödet på cirka 500 miljoner. I valmanifestet lyfter dock SD inte fram hur de ställer sig till Sveriges övergripande biståndspolitik, men i skuggbudgeten framgår detta tydligare. Trots att SD vill öka anslaget till UNHCR så vill partiet inte öka det sammanlagda biståndet. Tvärtom vill SD sänka det, från 1 % av Sveriges BNP till 0.7 %. Det motsvarar 29.5 miljarder. Denna sänkning försöker SD i sin retorik dölja genom att istället påpeka att de vill höja anslaget till UNHCR. 17 I skuggbudgeten anser SD att:

13

http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/ http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sds-rapport-far-icke-godkant_5193703.svd 15 SD:s Rapport, ”Dags att tala klarspråk om våldtäkterna” 16 SD:s Valmanifest sid 5 17 SD:s Skuggbudget sid 4 14


”det inte vara en klok, rättvis eller human flyktingpolitik att varje år satsa tiofalt mer resurser på att ta emot förhållandevis välmående och mestadels icke skyddsbehövande invandrare i Sverige än vad vi satsar på att hjälpa samtliga av världens mest utsatta flyktingar.” Rasistiska partier förespråkar ofta ett högt bistånd för att framställa sig som humana och medmänskliga trots att de vill ta emot färre flyktingar. Förespråkandet av ett högt bistånd legitimerar således den för övrigt rasistiska politiken. Att det är bättre att hjälpa flyktingarna i sina närområden än i Sverige och därav motivera en låg invandring och ett högt bistånd är ett klassiskt populistiskt argument. SD är ett av de partier som flitigast använder sig av denna logik och retorik. Vidare skriver SD också att: ”Samtidigt erhåller FN:s flyktingorgan UNHCR, som ansvarar för mer än 25 miljoner verkligt nödställda flyktingar runtom i världen, endast 599 miljoner kr per år från regeringen.” 18 SD framhåller frekvent att flertalet som får asyl i Sverige inte är ”riktiga” flyktingar. Enligt SD är det bara de flyktingar som ryms inom FN:s flyktingkonvention från 1951 som räknas som riktiga flyktingar. 19 Men denna konvention innehåller inte skydd för personer som är på flykt på grund av krig och svält, eller förföljelse på grund av sexuell läggning. Enligt SD är alltså dessa personer inte riktiga flyktingar. Etiketten ”riktig” invandring används av SD för att misstänklighetsgöra personer som invandrar som personer som kommer till Sverige för att utnyttja systemet, inte på grund av att de behöver skydd. På så sätt konstrueras en konfliktlinje mellan normen och det avvikande. Konflikten skulle vara svår att politisera om konstruktionen av flyktingarna skulle vara att alla som sökte skydd i Sverige gjorde det på reella grunder, då detta skulle framstå som en hjärtlös politik. Därför är SD:s politik beroende av misstänkliggörandet av flyktingar; utan misstanken, inget policyfönster.

Stopp för islamiseringen SD vill arbeta för: ”Ett stopp för islamiseringen av det svenska samhället” 20 SD menar att Sverige håller på att bli islamskt och att den muslimska minoriteten har ett för stort inflytande över det svenska samhället. Denna problembild är faktamässigt fel och bottnar i konspirationsteorin Eurabia. 21 Teorin vill göra gällande att det finns en gemensam muslimsk plan att ta över Europa. Hur den påstådda islamiseringen ska stoppas är dock svårare att utläsa, detta eftersom SD har svårt att påvisa att det överhuvudtaget pågår en islamisering. 22 Anta att islamiseringen existerar och är ett reellt hot mot det svenska samhället, vad är då SD:s förslag på motdrag, dvs. med vilka konkreta politiska förslag ska SD stoppa den pågående islamiseringen? 18

SD:s Skuggbudget sid 4 http://www.unhcr.se/se/Protect_refugees/Q_A_1951_Convention.htm 20 SD:s Valmanifest sid 4 21 http://en.wikipedia.org/wiki/Eurabia 22 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5984647.ab 19


SD vill främst stoppa islamiseringen av det svenska samhället genom att försvåra möjligheten att inneha en muslimsk identitet. Den individuella och kollektiva identiteten som muslim bör enligt SD undermineras och utrotas. Detta för att uppnå den åtråvärda ”etniska och kulturella likheten” i samhället. Begreppet ”islamisering” konstruerar en uppdelning och en hierarkisering av två rådande kulturella grupper. Uppdelningen är klassisk där normen och det avvikande konstrueras som ett hot mot varandra. Konstruktionen innehåller också en rörelse, där det avvikande utmanar den rådande normens världsordning. Utmaningen anses vara pågående och en del av den kulturella degenereringen av samhället. ”Man förväntar sig inte heller att de nya medborgarna anpassar sig efter svenskarnas sätt att leva, tvärtemot pratar man om det mångkulturella samhället, där invandrarna istället för att bli svenskar uppmuntras att hålla kvar vid sina sedvänjor och värderingar och med det också behålla ett beteende som ofta är oförenligt med vad majoritetsbefolkningen anser vara acceptabelt.” 23 SD framhåller ofta skolan som ett problemområde. I valmanifestet stipulerar SD att de vill arbeta för att ”eleverna endast ska få prata svenska” och att ingen skattefinansierad modersmålundervisning ska få bedrivas. Utöver detta brukar krav om skolavslutningar i kyrkan och att eleverna ska äta fläskkött ligga högt på SD dagordning. Forskning har visat att personer som undervisning i sitt modersmål och lär sig svenska snabbare. 24 Denna forskning bortser dock SD ifrån i sin politik gällande att påskynda inlärningen av det svenska språket. Åtgärden syftar således inte på att stärka de enskilda individerna eller underlätta inlärandet av svenska. Syftet med förslaget är återigen att uppnå den ”etniska och kulturella likheten” Förslag om obligatoriska skolavslutningar i kyrkan och att fläskkött ska serveras i skolmatsalen kan avfärdas som populistiska förslag utan egentlig substans. Dock är detta två myter som är välspridda bland befolkningen. Att dessa föreställningar dominerar flera människors verklighetsuppfattningar innebär ett vidöppet policyfönster som SD utnyttjar. Att SD saknar konkreta och spetsiga förslag på att stoppa islamiseringen är det bästa beviset på att islamiseringen inte existerar. Om hotet från islam är så omfattade, hur ska mat som serveras i skolor och vart skolavslutningar firas hindra detta hot.

23 24

SD:s Principprogram sid 4 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=3471756


Slutsats SD:s politik har flera fallgropar, den är ofta lätt att avfärda som antigen rasistisk eller populistisk. Dock bygger deras politik på existerande verklighetsuppfattningar. Vilka ofta är felaktiga och fördomsfulla men dock lika existerande. För mottagaren av SD:s politik är dessa verkligheten. SD:s politik utgår från rasistiska idéer och problemformuleringar. Detta vittnar det selektiva val av fakta som SD bygger sin politik på. Ickerasistiska rationella aktörer skulle inte bortse från konkret fakta om exempelvis utestängningar från arbetsmarkanden, men det gör Sverigedemokraterna. SD:s politiska handlade kan dock anses vara rationellt eftersom deras beslut utgår från preferensen att en ”etnisk och kulturell likhet” ska eftersträvas. Detta resulterar i att andra mål, om till exempel rörlighet på arbetsmarkanden eller bekämpning av rasism och diskriminering, blir underordnade mål.


Antirasistisk analys av sd valmanifest