Page 1


Ingebo hagar Vi har startat vår resa från bondby till ekoby Sammanställt av Fotograf & konstnär Emma Jansson, www.emmajansson.se Version 1, maj 2015

Ur innehållet Om Ingebo hagar Ingebos historia Fakta om... Att göra lista Fårgården

Förord Av Kristina Lindelöf

Strax söder om Vimmerby ligger den gamla bondbyn Ingebo. Här har människor och djur levt i flera hundra år. Genom deras strävan att överleva och försörja sig har ett landskap formats. Åkermark har röjts fram ur den steniga jorden och odlingsrösen och stenmurar har skapats när sten lagts till sten av flitiga händer. Genom skog och hagmark har vagns-hjul, fötter och klövar nött fram stigar och körvägar. På många sätt ser vi idag spåren av förfäderna och deras möda. Idag är det familjerna Lindelöf och Pommerenke som genom den ekonomiska föreningen bedriver verksamhet med utgångspunkt i KRAV, FSC och PEFC certifierat jord- och skogsbruk. En annan viktig utgångspunkt för all verksamhet i byn Ingebo är att ”bruka utan att förbruka”! Med detta menar vi att vi genom ett genomgripande kretsloppstänkande hela tiden försöker skapa en balans mellan det som används eller förbrukas och det som byggs upp eller planteras. Strävan är att genom detta uttryck ”bruka utan att förbruka” utveckla hela byn , och allt den har att ge, till att utgöra en bas för mångfald av verksamheter, inkomstmöjligheter och människor. Naturligtvis försöker vi spara på energi och andra resurser på ett smart sätt. Vi hoppas givetvis genom vår strävan och detta kompendium även entusiasmera Dig att vara delaktig i att skapa det hållbara framtidssamhället! Tillsammans kan man åstadkomma mycket och få lust och arbetsglädje på köpet! Många personer associerade till Ingebo hagar har medverkat i detta kompendium. Materialet kommer att fyllas på och uppdateras löpande.

Ekocaféet Odlingen Gårdsbutiken Tant Agnes Pensionat Barn, djur, kollo Vandringsleder & naturslingor Skogen Dammarna Vattenhantering Energi Kultur Konferens & utbildning Ekonomisk förening Människor verksamma i Ingebo Grannfest Inspiration


Om Ingebo hagar Om Ingebo hagar ekonomisk förening

Den 24 maj 2011 bildades den ekonomiska föreningen Ingebo Hagar av fem landsbygdsentusiaster. Målet med föreningens verksamhet är att utgöra en bas för en rad verksamheter som bedrivs med utgångspunkt i KRAV, FSC och PEFC certifierat jord- och skogsbruk samt ekologisk djurhållning i byn Ingebo. Strävan är att utveckla hela byn, och allt den har att ge, till att utgöra en bas för en mångfald av verksamheter och människor. Tillsammans kan man åstadkomma mycket och få lust och arbetsglädje på köpet.

Familjerna Lindelöf & Pommerenke

På gården bor Kristina Lindelöf (11:e generationen) tillsammans med sina tre döttrar Maria, Jenny och Lovisa. I byn bor Charlie, Eddie och Tessie samt katten Pelle. På gården bor också katterna Maja, Bill och Trisse samt kaninerna Ludde och hans mor och syskon. Gotlandsfår och Värmlandsfår. Svenska Blåankor och Kindahöns. Fjällkor och Linderödsgrisar.

Hans och Susanne Pommerenke står för verksamheten i Ekocaféet med erfarenhet från restaurangbranschen i södra Tyskland. Kretsloppstänkandet är vår ledstjärna och en Även deras fyra barn Nina, Bianka, Janis och hållbar framtid vårt mål! Kim hjälper till i caféet. Susanne odlar egna grönsaker, örter och blommor till verksamMed utsikt över hagar, skogar och vatten- heten. I familjen ingår även hundarna Gina, speglar ligger Ekocaféet. Där serveras bland Lizzie och katten Joey. annat vedugnsbakat bröd, pizza och lasagne, sallader, bullar och bakverk. Allt är hemlagat på ekologiska, KRAV-märkta och närKontaktuppgifter prod- ucerade råvaror. Grönsaker, örter och Hans & Susanne Pommerenke: blommor odlas i gårdens växthus och ekocafe@ingebohagar.se frilandsodlingar. 0492-10039, 070-2021760 Kristina Lindelöf: Kring detta bedrivs också öppen gård med kristina@ingebohagar.se smådjur, gårdsbutik med försäljning av här070-6583212 och närproducerat, Tant Agnes pensionat och vandringsleder i skog- och hagmark. Ingebo www.ingebohagar.se by ligger strax söder om Vimmerby i Småland.


Ingebos historia Byn Ingebos historiska bakgrund sträcker sig 15 generationer tillbaka till ett medeltida Sverige, då Ingeborg Bengtsdotter från Knabbarp år 1639 får mark av sin far, Bengt Nannesson, för att anlägga ett torp. Nybygget får namnet Ingeboda. Knappt hundra år senare är Knabbarp och Ingebo återigen under en och samme ägare, stormannen Anders Larsson Biörn (troligen Ingeborgs son) och hans hustru Karin. De överlåter den stora gården (ett helt mantal) på sina tre döttrar; Anna och Maria fick dela på Knabbarp (1/2 resp ¼ mantal). Till mellandottern Brita (född år 1678) bryter man ut Ingebo till att bli en egen gård om ¼ mantal. Brita är Kristinas anmoder och hennes tre döttrar är 12:e generationen efter Brita. I Ingebos ägor ingick då även ryttartorpet Skällebacka, men efter en tid tycks Anders och Karin ha ansett att Brita fått något mer än vad rätt var, då de utbröt ryttartorpet och la det helt under Knabbarp. Under århundradena har ryttartorpet skiftat i ägo mellan Knabbarp och Ingebo, kanske p g a giften mellan släkterna i de båda byarna. Dock har Knabbarp och Ingebo hela tiden delat på ansvaret för Skällebacka som dragon- eller ryttartorp. Till rusthållet Knabbarp-Ingebo finns knutet en bybok och en bykista. Dessa båda finns fortfarande bevarade i Ingebo. På insidan av pärmen i byboken finns antecknat; Redogörelse Rusthållet no 5 Knabbarp og Ingebo, inrättad år 1810. I de efterföljande texterna som handlar om kontrakt rusthållarna och dragonen nämns händelser ända tillbaka till 1784. Byboken behandlar kontrakt och uppgörelser fram till den 12 februari år 1904. Det är alltså flera generationers rusthållare i de båda byarna som undertecknat med sina namnteckningar, ibland utgörandes endast av signaturer. I bykistan återfinns också dok-ument daterade på 1780-tal. Bykistan innehåller också div böcker, bla ett husapotek från slutet av 1700-talet.


Dottern Brita, som fick överta Ingebo (1/4 mantal), gifte sig med Nils. De fick 8 barn varav 6 nådde vuxen ålder. Kristinas släkt härstammar från den äldste sonen Anders (född år 1711), som övertog 1/8 mantal efter sina föräldrar. Den yngsta dottern Ingeborg (född år 1722) bodde också kvar i Ingebo på 1/8 mantal. Hon gifte sig med Måns och fick 12 barn, varav de första 5 dog. Så innan sonen Nils föddes år 1751 var de barnlösa. Efter Nils föddes ytterligare 6 barn, varav 4 nådde vuxen ålder . Ingeborg och Måns son Nils kom att ge upphov till mycket historia i byn Ingebo. Nils som hette Månsson efter sin far, red år 1785 till Hultsfred för att till översten för Kalmar regemente anmäla att han han själv var beredd att ställa upp som roteknekt eftersom man ej kunnat få tag i någon lämplig man för detta viktiga uppdrag. Som tack för detta fick Nils själv välja namn för roteknekten. Han valde då namnet Ingeström efter byn Ingebo. Nils gifte sig med Chatarina och de fick 3 söner, Håkan (född år 1791), Anders (född år 1793) och Magnus (född år 1795). Magnus gifte sig med Maja Stina Berg och de fick bl a sonen Anders Petter vars dotter Ida blev farmor till Astrid Lindgren.

Fåren betar nu på Mördarelyckorna.

För Håkan gick det lite sämre då han den 3 juni 1834 drämde yxan i huvudet på drängen Gustav Boman, varpå drängen dog. Upprinnelsen till dådet tycks ha varit otrohet, då drängen haft ihop det med Håkans hustru. Släkttraditionen förtäljer även att Håkan blev så förfärad över sitt dåd att han begav sig till ryttartorpet Skällebacka och där köpte sig en kvarter brännvin, vilket han drack ur varpå han begav sig till sjön Findeln där han dränkte sig. Håkan begravdes i tysthet. Än idag kallas de lyckor, dit drängen Gustav och bonden, tillika rusthållaren, Håkan var på väg till, för Mördarelyckorna. Astrid Lindgren har vid ett par tillfällen besökt Ingebo för att tala med släkten om mordet och vandra byvägen upp till de vackert belägna lyckorna som kommit att för alltid benämnas Mördarelyckorna. Håkan var Astrids farmors farfars bror.

Denna släkt- och byhistoria har hållits levande i generationer och livfullt har det berättats på alla släktkalas om anmödrar och och anfäder, om gångna tiders händelser och öden. Barn och vuxna har ryst ända in i märgen vid tanken på det mord och efterföljande händelser som utspelade sig på den sk ”Mördarelyckan” i byns omedelbara närhet. Ingeströmssläkten köper en gård i Tjurstorp och lämnar Ingebo, kanske pga av de tragiska händelserna i samband med svartsjukedramat. Som köpare till Ingeströmsgården kommer då, någon gång på 1830-talet, Nikolaus Svensson från Karsnäs i Södra Vi. Denna släkt äger sedan två av gårdarna i Ingebo fram till 2006, då Anna-Maria Eek-Wallenberg avlider. Nikolaus var Anna-Marias morfars far. Nikolaus bror, Sven-Petter Svensson, kommer också till Ingebo genom giftermål med Carolina Lovisa (Kristina Lindelöfs morfars mormors mor). Det finns mycket mer att berätta om släktleden, deras liv och öden, i Ingebo by. Men det får bli i en senare uppdatering av detta kompendium!

Porträtt föreställande AnnaMaria Eek-Wallenberg. .. Porträttet hänger i caféet.

Mycket här på Ingebo påminner oss om förfäderna och känslan vi bär med oss är att förfäderna följer oss på stigarna. Vi ser spår av deras arbete och möda i landskapet och vi vårdar byggnader och släktklenoder så långt tillbaka som till 1600-talet. Vår önskan är att bruka vår by Ingebo på ett sådant sätt att vi ej förbrukar utan lämnar över en by i balans till kommande generationer.


Fakta om... ... Ekologiskt jordbruk (Källa: Hitta naturen) Grundtanken bakom ett ekologiskt lantbruk är att så långt som möjligt använda lokala och förnybara resurser i produktionen. Man strävar efter att vara självförsörjande och för att få kalla sig ekologisk måste man vara KRAV-certifierad eller EU-ekologisk. Enligt KRAVs regler skall minst 60% av djurens foder vara producerat på gårdens egna åkrar och gödseln från djuren skall användas som gödning. Eftersom de ekologiska lantbruken inte använder kemiska bekämpningsmedel bidrar man till en ökad biologisk mångfald, vilket innebär ett rikare växt-, insekts- och fågelliv. Man förorenar därmed inte heller grundvatten och vattendrag. Nästan 20 % av åkerarealen i Sverige odlas idag på ekologiskt vis.

... KRAV (Källa: Krav.se) Vad är KRAV? KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på ekologisk grund med extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Det betyder att djuren lever ett bra liv, grödorna odlas miljövänligt utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, att bonden får en sjystare arbetsmiljö, att maten inte innehåller konstiga tillsatser eller har producerats med GMO. I jämförelse med EUs minimiregler för ekologisk produktion, den EU-ekologiska märkningen, eller EU-eko, så har KRAV mer långtgående regler för till exempel djuromsorg. KRAV har även regler för klimat och social hänsyn. Det har inte EU-eko.


Fakta om... ... FSC (Källa: Wikipedia) Forest Stewardship Council (betyder ungefär: Skogsförvaltningsrådet), FSC, är en oberoende, internationell medlemsorganisation som har sitt huvudkontor i Bonn, Tyskland. FSC uppmuntrar till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar, genom sitt certifieringssystem FSC. Certifierade företag ska följa FSC:s regler (standarder) för skogsbruk och spårbarhet. FSC-certifierade skogsägare ska följa nationella och lokala lagar som rör miljöhänsyn, skogsbruk och ekonomi och bindande internationella överenskommelser. FSC-skogsbrukare ska därutöver följa FSC:s särskilda regler. FSC:s hänsynsregler slår bland annat vakt om hotade djur och växter markens framtida förmåga att bära skog säkra och sunda arbetsvillkor för dem som arbetar i skogen urfolks rättigheter I FSC:s Principer och Kriterier finns övergripande riktlinjer för hur skogsbruket ska bedrivas och som gäller generellt över hela världen. Dessa övergripande regler ska sedan anpassas till de olika ländernas lokala förutsättningar och en av FSC:s viktigaste uppgifter är därför att stödja arbeten för utvecklande av nationellt anpassade FSC-skogsbruksstandarder. De globala principerna och kriterierna samt de nationella standarderna tas fram i samverkan mellan representanter för miljörörelse, sociala organisationer och representanter för näringslivet. Inget intresse ska få fullt genomslag för sina krav och alla beslut tas i konsensus mellan medlemmarna i de olika kamrarna, social, ekonomisk och miljö.

... PEFC (Källa: Wikipedia) PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) är ett system för certifiering av miljövänligt och resurshushållande skogsbruk. PEFC liknar de certifieringsregler som tagits fram av FSC, men är mer anpassat till det småskaliga privata skogsbruket (familjeskogsbruk). Bakom PEFC i Sverige står bland annat LRF och skogsägareföreningarna. För att bli certifierad enligt PEFC skall en skogsägare låta upprätta en s.k. Grön Skogsbruksplan. Med den Gröna Skogsbruksplanen förbinder sig skogsägaren att avsätta minst 5% av sin produktiva skogsmark för naturvård. Den skog som avsätts för naturvård kan antingen klassas som Naturvård- Orört (NO) eller Naturvård- Skötsel (NS). Till kategorin NO räknas till exempel urskogsliknande skog, hällmarksskog och sumpskog, som har höga naturvärden och skall lämnas orört. Som NS avsätts främst hagmarksskog och lövskog där någon form av skötsel krävs för att bevara och utveckla områdets naturvärden. Till denna kategori räknas ofta även tätortsnära skog och skog som har betydelse för landskapsvård.


Mental resa - där vi befinner oss, pü olika distanser


Fårgården

Generationers hävd och brukande har präglat de hagmarker som omger Ingebo. När familjen Lindelöf tog över en av gårdarna i Ingebo by 1994 hade hagmarkerna i byn legat för fäfot under flera år. Med hjälp av en liten motorsåg, många arbetstimmar och en växande fårbesättning samt EU:s ekonomiska stöd till det öppna landskapet har ca 50ha naturbetesmarker restaurerats. Många mular håller nu markerna öppna och möjliggör för växter som jungfru marie nycklar, slåttergubbe, blåklocka och nattviol att visa sin blomsterprakt.

“Tillsammans med fåren vårdar vi ett landskap.”


Ekocaféet

“I Ingebo hagars ekocafé handlade det från första början bara om kvaliteten på råvaran och om ett bra samspel mellan människor och natur. Det skulle bli enkel, lätt mat med stor eftertanke på var i från råvarorna kommer och vad de olika säsongerna har att erbjuda.” I en magasinslänga från 1850-tal, hittar du vårt EKOCAFÉ! Här kan du bland annat köpa vedugnsbakat bröd, pizza och lasagne, sallader, bullar och bakverk. ALLT är hemlagat på ekologiska,KRAV-märkta och närproducerade råvaror. Grönsaker, örter och blommor odlas i gårdens växthus och frilandsodlingar. Vi serverar ekologiskt öl och vin. Du kan beställa en kaffekorg och vandra ut i våra marker på väl uppmärkta vandringsleder.


Renoveringen - från drängbostad till ekocafé Hösten 2010 påbörjades renoveringen av den gamla magasinslängan. Längan som under de senaste åren används som drängbostad genomgick en totalrenovering. Väggar revs, fönster byttes ut och den stora vedugnen installerades. Sommaren 2011 var caféet så pass klart att de första gästerna välkomnades. Därefter har byggnaden byggts klar steg för steg. Ekocaféet drivs idag av jordvärme samt värms upp av vedugnen och två eldstäder (en på nedervåningen och en på ovanvåningen). Använt byggmaterial i caféet: - Väggar (inifrån och ut) Timmerstockar, vindpapp, träfiberisolering 50 mm, råspont 17 mm, mjukboard 10 mm, lump papp. - Golv: 195 mm reglar, träfiberisolering, golvvärmeslingor, ekparkett - Tak: 17 mm råspont, 20 mm ventilationsspalt, trä stickor, plåttak.


Bilder från renoveringen 2010-2011, nedervåning

Före

Efter


Bilder från renoveringen 2012-2013, övervåning

Premiärinvigning av övervåningen! Sommaren 2012 höll vi första föreläsningen här under invigningen av Klimatslingan.

Första vernissagen våren 2013

Sven stänkmålar med äggoljetempera.


Odlingen, visningsträdgården & permakulturodlingen

“Att bygga ett växthus är som att skära ut en egen bit ur Edens lustgård” ”Grundtanken här i Ingebo är att odla giftfritt och ekologiskt vilket leder till både, friskare och nyttigare grönsaker och frukter. Det är en härlig känsla att skörda egen mat och njuta av dem med familjen och i vårt Ekocafé. Vår dröm är att vi kommer att odla alla säsongens grönsaker i vår egen trädgård, det är nämligen där inspiration för matglädje börjar.” Odlingen i Ingebo hagar är ekologisk och biodynamisk. Odlingsmetoden eftersträvar att skapa ett sunt jordbruk med hälsosamma produkter. Gödselmedeln som används i trädgården är organiska, från gårdens får och hästar, som Susanne komposterar tillsammans med köks- och trädgårdsavfall. Trädgårdslanden gröngödslas också. Frön som används för odlingen är ekologiska från Runåbergs Fröer men även egna frön som tas till vara på under hösten. I anslutning till odlingarna finns också byns bikupor som förser caféet med honung och pollinerar blommorna.


Mer fakta om... ... Gröngödsling (Källa: Odla.nu, Gröngödslingsgröda) Gröngödsling menas med att man odlar en växt som sedan nedbrukas för att gödsla och förbättra jorden. Man väljer växter som har ett omfattande eller djupt rotsystem och mycket bladmassa. Med hjälp av de grova rötterna luckras jorden upp och transporten av luft och vatten underlättas. Det djupa rotsystemet drar upp näring från djupare skikt, där andra växters rötter inte når. Näringen frigörs sedan när grönmassan bryts ned. Exempel på växter som odlas för gröngödsling är: honungsört, lupin, senap, spenat.

... Biodynamisk odling (Källa: Wikipedia, Biodynamiskt jordbruk) Biodynamiskt jordbruk är en odlingsmetod som baseras på ekologisk odling och en form av astrologi. Odlingsformen härrör från Rudolf Steiners seminarier om jordbruk 1924 och utgår ifrån en antroposofisk världsbild.Det som praktiskt skiljer biodynamisk odling från ekologisk odling är användandet av de åtta biodynamiska preparaten. Preparaten ska enligt Steiner göra så att kosmiska krafter påverkar jord och växter positivt. Biodynamiskt jordbruk är pseudovetenskapligt och skiljer sig från ekologisk odling. Ekologi, kretslopp och vitalism Biodynamiskt jordbruk innehåller även ett kretsloppstänkande som kan jämföras med ett självförsörjande ekologiskt jordbruk. Jordbruket strävar efter att skapa fullständiga kretslopp i liten skala och att bygga upp och stärka de ekologiska systemen i jorden. Kompostering och vallodling är två viktiga metoder. De åtta preparaten I seminariet som hölls år 1924 introducerade Steiner åtta preparat att använda istället för konstgödsel. Preparaten ska enligt Biodynamiska Föreningen ge växterna egenskaper som vitalitet, förnimmelseförmåga, kraft, förnuft, mognad och förmåga att övervinna. De flesta preparaten är växter som tillreds eller komposteras i kohorn eller andra djurdelar. Kohorn anses av antroposoferna vara extra bra på att ansamla kosmiska krafter. Preparaten tillsätts i mycket små mängder i det gödsel som sedan används i jordbruket. Det vanligaste preparatet heter Humuspreparatet (eller 500), och tillverkas av kogödsel. Andra preparat är kisel (501), rölleka (502), kamomill (503), brännässla (504), ekbark (505), maskrosor (506) och vänderot (507). Preparaten blandas sedan med hästgödsel och placeras i 50 cm djupa hål med två meters mellanrum.


... Permakultur (Källa: Wikipedia, Permakultur) Permakultur är en hopdragning av PERMAnent agroKULTUR, vilket kan översättas med hållbar odling. Begreppet myntades av Bill Mollison och David Holmgren i Australien 1978. Under årens lopp har permakultur börjat användas i många länder och inom olika samhällssektorer. Målet för permakultur är ett hållbart samhälle, som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet. Filosofi Filosofin vilar på tre etiska grundprinciper som genomsyrar allt arbete inom permakultur: - Omsorg om jorden: Förståelse för att vi är en del av jorden och att vi måste värna om den. - Omsorg om människor: Stödja och hjälpa varandra att leva och utveckla hälsosamma samhällen. - Rättvis fördelning: Försäkra sig om att jordens begränsade resurser används på ett rätt vist och vist sätt. Permakulturdesign kan ses som ett system som organiserar allt vi behöver: mat, boende, energi och vattenförsörjning. Även sociala värderingar ingår i en design som rätten till utbildning och meningsfullt arbete. Permakultur är inte en isolerad metod för odling, utan erbjuder en helhetssyn på hur människan kan fungera som en del av naturen, utan att förstöra den. Och det ger konkreta verktyg för hur man kan göra det. Principer för en permakulturdesign - Arbeta med naturen och inte mot den. - Varje element skall tillgodose flera funktioner. Till exempel ett äppelträd kan vara vackert, dofta gott, ge goda frukter och till slut virke eller bränsle. - Varje funktion ska tillgodoses av flera element. Till exempel för uppvärmning av en lokal bör man ha flera möjligheter, värmepanna, el eller fjärrvärme. - Sektorsindelning – ta hänsyn till maximal solinstrålning, kalla vindar och andra faktor er såsom topografi och utsikt. - Zonindelning – omedelbara närområdet är zon 0, sedan följer zon 1-4. Vildmarken, som sällan behöver besökas, är zon 5. Naturen som förebild Vid odling har man naturens växtsätt och mångfald som förebild. Det ger möjlighet till en viss grad av självförsörjning genom att träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra. Man kan odla effektivt på små ytor med täckodling, dvs jorden ska aldrig ligga bar utan täckas med gräsklipp, löv eller råkompost beroende på säsong. Täckodlingen medför mindre ogräsrensning och bevattning vilket sparar arbete. I permakultur används perenna och självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. På det sättet kan man utnyttja växternas olika höjder, olika rotsystem och kvävefixerande växter ger näring till omgivningen.


Tant Agnes pensionat

Under sommaren kan du bo hos oss och möta gårdens alla djur – får, höns, ankor, kaniner, katter och hundar. Kring byn finns vidsträckta hagmarker och skogar att vandra i. Som besökare i Ingebo kommer du att kunna uppleva sådana miljöer som Astrid Lindgren så målande beskriver i sina böcker. I mangårdsbyggnaden från 1818 är “Tant Agnes pensionat” inrymt. Här levde tant Agnes delar av sitt 99 år långa liv. En stor trädgård omger det lilla pensionatet. Köket i “Tant Agnes pensionat” är nyrenoverat våren 2013. Badrummen, på neder- resp övervåningen, renoverades 2013 och 2011. På nedervåningen finns ett sovrum med dubbelsäng och två barnsängar. Intill finns tv-rummet. På övervåningen finns ett sovrum med dubbelsäng och barnsäng. Intill ligger ett rum med två barnsängar och en spjälsäng.


Barn, kollo och djur

Tillsammans med hundarna och fåren, ankorna och hönsen, kaninerna, ko och gris tar katten Pelle emot många barn som besöker Ingebo för att lära om djur och odling och uppleva livet på landet i en liten småländsk by.


Vandringsleder & Naturslingor

I Ingebo hagar och skogsmarker finns flera vandringsleder att upptäcka den småländska naturen genom. Kaffekorgar, bärstol till barn, samt klövjeväskor (till liten och stor hund) kan du låna i caféet.

Den korta leden på 1,2 km är ett bra val för barnfamiljen och alla andra äventyrslystna! Leden utgår från byn och leder ner genom den gamla fägatan. Du svänger av och vandrar genom en hassellund och snart är du framme vid den lilla bäcken som bron tar dig över. På väg in i skogen kan du pröva din balans på en lång trädstam. Väl inne i skogen finner du en blandning av löv och barrträd, en del så gamla att man kan kalla dem levande död ved, då många andra organismer lever av dem. När det ljusnar mellan träden går du genom grinden och in i hagmarken.

Här blommar i juni orkidén Jungfru Marie Nycklar och i junikvällen kan du känna doften av Nattviol. Snart är du framme vid den flera hundra år gamla eken, som vi kallar ”Farmorseken”. Nu kan du slå dig ner med den flata stenen som bord och packa upp matsäcken eller kaffekorgen från caféet. En äventyrlig del av din vandring återstår, nämligen grottan som bildats mellan en lodrät bergsvägg och ett jätteflyttblock. Området kring grottan är en nyckelbiotop, skyddad p g a sina ovanliga mossor och lavar. Nedanför, bland hassel, asp och ek, växer i maj Vätteros, en ovanlig växt som saknar klorofyll och parasiterar på hassel. Nu återstår en vandringssträcka genom hagmark med stora och gamla lövträd blandat med enar. Kanske träffar du fåren här! Grinden genom fårstängslet tar dig in i nästa hagmark och snart är du tillbaka i byn!


Du passerar snart torpet Blomsterhult. Hit gick man förr från Ingebo för att få hjälp med smide. Det höga staketet på din högra sida inhägnar en lövplantering. Där planterades år 2001 lövträden ek, bok, lind, fågelbär och masurbjörk. Stanna till en stund och tadel av mer uppgifter om lövplanteringen. Infotavlan är placerad direkt till höger, där du ska svänga ner för att komma tillbaka till byn. En skön vandring genom vackra hagmarker väntar dig nu. Glöm inte stänga grindarna efter dig! Mellanleden är på 2,4 km. Också den har sin början i den gamla fägatan och vidare ner längs blandskog som sköts varsamt enligt kontinuitetsmetoden. Utmed bäcken du passerar över, växer på våren den inte helt vanliga Gullpudran. Snart är du nere i den mörkare barrskogen som har ljusa luckor p g a stormarna Gudrun och Per. En lång, mossbeklädd backe leder dig upp till ”Mördarelyckorna”. Här skedde ett hemskt mord den 3 juni 1834 då bonden Håkan Ingeström drämde yxan i huvet på unge drängen Gustaf Boman, ”varpå han dog”, som det står i släkthistorien. Ett svartsjukedrama låg bakom dådet och som lite kuriosa kan tilläggas att bonden Håkan var Astrid Lindgrens farmors farfars bror. Idag är dock ”Mördarelyckorna” en fridfull plats där fåren betar. Följ gärdesgården, stenmurarna och de gamla lövträden genom hagmarken. När du kommit ner så du har ungskog på din vänstra sida och stamkvistade granar på din högra sida, ska du snart lyfta blicken för att få se en stor ”häxkvast” i toppen på en hög gran på andra sidan hagmarken. En sådan formation är en genetisk mutation som gör att granens skott börjar växa tätt-tätt, så att en bollformad topp bildas. Nedanför hagmarken svänger vandringsleden tvärt höger och för dig ut i gammal åkermark, som på 1950-tal planterades med gran. Stora stenrösen bland granarna minner om den tid då man med mycken möda lyckades odla säd till sitt dagliga bröd på dessa marker. Strax är du uppe på Kungsvägen, den gamla riksvägen mellan Stockholm och Kalmar. Under hundratals år har här färdats både kungar och bönder.

Den längsta vandringsleden sträcker sig 4,2 km genom hagmark, skog och mossmark för att sedan föra dig tillbaka till Ingebo längs den gamla Kungsvägen. Leden börjar som de andra i den gamla fägatan. Den första sträckan är samma som 2,4 km-leden. Men när mellanleden viker av efter hagmarken på ”Mördarelyckorna”, så fortsätter du rakt fram genom en smal led i den frodiga granungskogen. Du passerar snart över ”Järnkärrsmossarna”. Här bröts förr myrmalm till järnbruken, bl a Storebro bruk. På mossarna har under senare tid skördats foder till djuren, men nu växer här 60-årig gran av dålig kvalité. Leden banar sin väg fram genom 20årig granskog. Du passerar ytterligare en, på 1950-talet, planterad granskog.


sekelskiftet. Så gjorde man på den tiden, idag kommer sopbilen varannan vecka istället. När du kliver över stättan passerar du in i en fårhage och sedan in i ytterligare en. Här ser du nu en av byns tre kräftdammar, som anlades för ca 30 år sedan. Tidigare levererades härifrån svenska flodkräftor till Östermalmshallen i Stockholm. Sväng runt dammen och ta nu sikte på den stora eken. Bakom den ska du kliva över en stätta och ut i en blandad björk- och tallskog. Sväng höger efter denna och kika lite längre fram efter odlingsrösen som härrör från den tid då man svedjade (brände) skogen för att kunna odla. Sedan svänger du höger ut på en smal skogskörväg. Efter ca 100 meter är det dags att svänga höger igen. Stigen går nu zick zack uppför backen i tallungskogen. Snart finner du en ”liggande höna”. Så kallas flyttblock, från istiden, som vilar på tre stenar. Stigen leder dig ner till den gamla granskogen. En bit fram, vid sidan av de mäktiga frötallarna, blommar på försommaren Carl von Linnés favoritblomma Linnean. Denna lilla rara vedväxt hör till gruppen ris- och dvärgbuskar och är Smålands landskapsblomma. Stanna upp och känn hur dess doft påminner om mandel! Framme vid hyggeskanten svänger du höger och efter ca 20 meter höger igen. Följ bäcken genom den täta ungskogen tills du kommer fram till en stätta som tar dig ut i ”GubbekärVår nyaste vandringsled är 1,4 km och startar ret”. Möjligen minner namnet om någon stackvid infotavlan invid parkeringsplatsen. Stigen ars ”gubbe” från byn som råkat ut för något i ner till kallkällan, som aldrig sinar, har legat denna vattenrika mark. För att du inte ska bli dold i över 70 år och har nu varsamt röjts fram. blöt om fötterna så viker leden in över en stätEn ny gärdesgård har byggts där den gam- ta på lite fastare mark. la fanns redan på laga skiftets tid. Intill sti- Snart är du framme vi kräftdammarna igen gen ligger byns gamla soptipp. Här kan man och vandrar du bort över dammens invallning så är du snart uppe i byn igen. beskåda sopor från 1970-tal och tillbaka till

Leden går vidare som stensatt väg och sedan upp på fastare tallmark. Här uppe passerar du snart rester av en kolarkoja. Vid torpet Björkhult vänder leden och du följer nu vägen en bit för att sedan vika in och följa längs den gamla bondeskogen som under sommaren betas av kvigor från grannbyn Knabbarp. Du passerar återigen på den stensatta vägen och svänger sedan vänster för att komma ut på ”Lille Mosse” som spänger hjälper dig över. Väl uppe på en höjd ser du nu ryttartorpet Skällebacka, som under 1700-talet och en bit in på 1800-talet var soldattorp under Knabbarp-Ingebo rusthåll. Snart är du framme vid en liten väg som leder dig upp till Kungsvägen. På vägen hem passerar du järnåldergravfältet, där du kan ta del av information på en tavla invid vägen. En liten bit längre fram ansluter leden till 2,4 km-leden.


Bildcollage frĂĽn vandringar i Ingebos skogar och hagar


Dammar


Gårdsbutiken

I gårdsbutiken finns här- och närproducerat att inhandla. Lammkött, skinn och ull från fårgården. Ved, grillkol, trähantverk och pyntegrönt från skogen. Grönsaker, plantor och örter från bl a Susannes trädgård, förädlade produkter från ekocaféet. Produkter från medlemmarna i Bondens Torg och andra lokala producenter.


Skogen

”Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse” Tomas Tranströmer

Skogsbruket i Ingebo by bygger på mångfald och skogsmarken är certifierad enligt FSC och PEFC. Den största delen av skogsmarken brukas traditionellt med tall, gran och löv för kvalitetsproduktion av timmer och massaved. Kontinuitetsskogsbruk samt lövskog i anslutning till hagmarker bildar oaser i landskapet där både människor och djur trivs. Kontinuitetsskogsbruk innebär att marken varit kontinuerligt bevuxna med träd under lång tid. I Ingebo sköts den betespräglade och plockhuggna ”bondeskogen” i anslutning till byn enligt kontinuitetsskogsprincipen. I strävan att höja andelen löv i byn Ingebo anlades ett lövhägn för 11 år sedan. Hägnet är 1ha stort och innehåller ek, lind, avenbok, fågelbär och masurbjörk. Lövhägnet är öppet för besökare och mer information finns att ta del av i anslutning till hägnet.


I Ingebo blir skogen till timmer, massaved, byggmaterial, staketstolpar, gärdsgårdar, trähantverk, ved, julgranar, pyntegrönt, kransar, grillkol, m m Några av ledorden i vårt skogsbrukande här i Ingebo är; jobba med naturen - inte mot, var omsorgsfull vid plantering av ny skog, gynna löv och plantera gärna masurbjörk och ädellöv , röj med stor försiktighet, undvik monokulturer, gallra svagt, stamkvista gärna, fördela volymen på fler stammar, skapa snygga hyggen och lägg särskild omsorg intill vägar, satsa gärna på småskalig utrustning och även häst där så passar, undvik storskaliga = storskadliga maskiner. Våga tänka annorlunda för att gynna mångfald i skogen och bruka skogen utan att förbruka den!


Bilder från skogen Utkörning av masurbjörk från lövhägnet 14 april 2015


Bilder fr책n skogen Vi s책gar virke p책 Norrhultss책gen 24 april 2015


Vattenhanteringen i Ingebo hagar Av Christian Holzer

Vat​ten är li​vets källa

Kallt vatten som släcker törsten, varmt vatten att bada i, rent vatten. Vatten använder vi varje dag. Vi tvättar oss, vi dricker det. Det är verkligen livets källa. Vi klarar oss inte utan vatten. Sverige har stora problem med försurat (för lågt ph­-värde) och övergött vatten (främst för stora halter av fosfat, nitrat). Ibland kan vattnet även vara otjänligt p g a mikrobiologiska föroreningar (t ex colibakterier) eller kemiska föroreningar som arsenik/uran/koppar. Vattnet för privat bruk, alltså för de fast boende i Ingebo, omfattas av Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2003:17, försiktighetsmått för dricksvatten. För vattnet som används i vår kommersiella eller offentliga verksamhet gäller Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter oavsett hur lite vatten som produceras. Dessa föreskrifter är mycket strängare än Socialstyrelsens allmänna råd. Ett exempel: Socialstyrelsens allmänna råd tillåter vatten med upp till 10 E. coli (tarmbakterier) per dl som dricksvatten (tjänligt med anmärkning). Livsmedelsverkets föreskrifter klassar vatten redan som otjänligt om man hittar en enda E. coli-bakterie. Även om det må verka som att det finns gott om rent vatten i Småland värnar vi om vattnet i Ingebo!

Vat​ten i In​ge​bo

Dricksvatten Ingebo får sitt dricksvatten genom en egen brunn, djupborrad brunn på ca 90 meter. Det finns en reservbrunn nere vid dammarna. Vattnet därifrån används för dammarna, men skulle kunna användas även för byn vid behov. Alla toaletter är av modern snålspolande typ, där man kan välja mellan en stor och liten spolning. Alla vattenkranar och duschar är försedda med vattensparande munstycke (perlator) och har resurssnåla engreppsblandare. Vi säljer inget vatten i flaska i Ekocaféet. Vattenanalyser tas regelbundet enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. Avloppsvatten Ekocaféets och pensionatets avloppsvatten renas i en modern trekammarbrunnanläggning, byggt 2011. Avloppsvattnet renas från fasta delar i en trekammarbrunn. Den största delen av fosfat stannar i dessa brunnar, som slamtöms en per år. Restvattnet rinner vidare till en infiltrationsanläggning med kassetter som binder kväve. Infiltrationsanläggningen ligger ca 150 m bort från dricksvattenbrunnen (föreskriften är minst 20 m från vattentäkt, som riktvärde brukar man ta 50 m).


Dagvatten Dagvatten är regn­ , smältvatten och dräneringsvatten. Dagvatten från t ex parkeringen innehåller föroreningar (bilens däck, avgaser). Kombinationen av snabb avrinning, avsaknad av naturlig rening och föroreningshalten gör att det inte är så lämpligt att direkt släppa ut dagvattnet i till exempel en känslig sjö, inte heller ska den användas till bevattning i odlingssammanhang. I Ingebo samlas dagvatten från parkeringen och regn­/ smältvatten från en del av gårdshusen i en brunn och rinner vidare därifrån genom en rörledning mot ängen bredvid sädesmagasinet.

Möjligheter och pla​ner för In​ge​bo​hagar Dricksvatten Inga åtgärder. Fortsatt regelbundet kontroll.

Avloppsvatten Det finns system för avloppsvatten som är mera miljövänliga än det befintliga. Ett exempel är separerande toaletter, där fekalier och urin leds till olika brunnar och kan återanvändas som gödsel. Dock är det inte tillåtet på en KRAV­-gård att gödsla på det viset, fekaliernas och urinens ursprung är okontrollerad och de kan innehålla för stora mängder gift (t ex läkemedelsrester). Dessutom skulle en sådan lösning innebära att alla toaletter måste bytas ut, att nya ledningar måste grävas och att nya brunn måste läggas, en dyr investering som medför en energiinsats som skulle tillintetgöra miljövinsten. Ett annat alternativ som är kanske mer realistiskt är att ha en reningsdamm med speciell växtlighet istället för den befintliga infiltrationsanläggningen. Problemet här är dock det svenska klimatet, när dammen fryser och växtligheten upphör på vintern sjunker reningseffekten dramatiskt. Sådana anläggningar finns (med ett undantag utanför Stockholm) bara i södra Sverige och skulle nog inte kunna bli godkänd i Vimmerby kommun. I nuläget finns det alltså ingen förbättringsmöjlighet för Ingebo hagars avloppssystem. Men vid eventuell nybyggnation av bostadshus kommer ovanstående alternativ att undersökas närmare. Dagvatten Den befintliga dagvattensamling från byns övre del (parkeringen, gårdshus och gårdsbutik) samlas redan idag. Avledningen ska dock föras vidare längre ned mot dalgången och mynna i en ny anlagd damm, som buffrar vattnet och rensar dagvattnet med en speciell växtlighet. Bostadshusen ska sätta upp regntunnor under stuprören för att kunna använda regnvatten för trädgårdsbevattning.


Dagvattensystemet - fรถr bevattning av odling


Solenergi i Ingebo hagar Av Christian Holzer

Solen ger el Att sol kan generera elektricitet är inget nytt, utan upptäcktes redan 1839 av den franske fysikern Bequerel. Han observerade att när ljus påverkade en silvertäckt platinaelektrod i en elektrolys uppkom en elektrisk ström. Genombrottet för solcellen kom på 1950­ och1970-talen under oljekriserna började solcellstekniken att ses som en möjlighet för kommersiell elproduktion. I Sverige blev det dock först intressant på 2000­-talet med solenergi. 2005 infördes investeringsstödet för nätanslutan system av solceller (först bara på offentliga byggnader, 2009 allmänt). Solenergi spelar idag (2015) ingen nämnvärd roll i Sverige, produktionen ligger på ca 0,1% av årsproduktionen av all el i Sverige (jämfört med Tyskland där solenergi står för 5,3 % av den totala årliga förbrukningen). I slutet av 2011 hade Tyskland över 170 gånger mer installerad solel per capita än Sverige! Men 2015 infördes äntligen en statlig ersättning för solproducerad överskottsel i Sverige, sen dess är mikroproduktionsanläggningar (upp till 30 000 kWh årsproduktion) ekonomisk fördelaktiga och tillväxttakten har ökat markant. För​de​lar med sol​cel​ler Solcellen omvandlar solljus direkt till elektrisk energi. Processen varken låter eller luktar, det finns inga rörliga delar, processen sker utan bränsle och utan att någonting i solcellen förbrukas. Driftskostnaderna är i princip noll. Solenergin finns i mycket större mängd än vi behöver och är i princip en oändlig resurs. Med dagens (2015) lagstadgade ersättningar och marknadspriser har solcellsanläggningar en amortiseringstid på 8­12 år. Räknat på en livslängd på 30 år ger de en avkastning på 5­7%. Den faktiska livslängden är ännu längre, minst 40 år. Pla​ner för In​ge​bo​ hagar Byns användbara tak har en sammanlagd imponerande yta på nästan 1000 kvm, som teoretiskt skulle kunna ge en årsproduktion ca 140 000 kWh. Gårdens årsförbruking av el är (2015) 46 000 kWh. Dessvärre ligger nästan alla byggnader i Ingebo åt “fel” håll, d v s taken lutar åt väst och öst och många av taken är skuggade av träd eller ligger på sluttningar där solen kommer först sent på dagen eller försvinner tidigt på kvällen. Det är bara sädesmagasinet, gårdsbutiken, ekocaféet och de stora ladugårdar som är intressanta för solcellsanläggningar. Plan​era​de sats​nin​gar I Ingebo skulle det finnas plats även på marken för att installera solpaneler. Dock är markanläggningar dyrare än anläggningar på tak, de kräver förberedande markarbete och framförallt mycket rejäla fästelement för att kunna motstå vind, storm och snö. Det är tveksamt att konvertera åker­ eller ängsmark till solcellsparker när det finns så många tak och möjligheter för­ svensk vattenkraft. Alla takytor i Sverige skulle lätt kunna täcka hela Sveriges elbehov. Hellre vill vi i Ingebo vårda och utveckla det vackra kulturlandskapet!


Kultur och kreativitet i Ingebo


Konferens & Utbildning

I samhället idag talas det mycket om miljöproblem, hållbar utveckling och omställning till ett mer kretsloppsanpassat samhälle. Det är bra att debatten är igång och att diskussioner förs på olika plan! Men ord måste också bli till handling. Därför är vår ambition att på alla vis det går kretsloppsanpassa verksamheten i vår by och konkret visa på vad och hur man kan göra. Ingebo Hagar skall bli en modellby och utgöra en kompetensnod för utbildning och inspiration kring praktik och konkreta handlingar för hållbart boende, brukande av jord- och skog, och en hållbar livsstil. Vi vill ta emot enskilda och grupper av människor för att visa, inspirera och utbilda i konkreta handlingar för kretsloppsanpassning. T ex dagis- och skolgrupper, turister, kommuners och länsstyrelsers handläggare inom miljö, energi och samhällsplanering, studenter och forskare från universitet och högskolor samt svenska och internationella projekt som är inriktade på hållbar utveckling. Som ett led i detta arbete skall vi dokumentera vårt löpande arbete med vattenreningsdammar, permakulturodling, omvandling av solenergi till varmvatten o el m m. Allt detta skall samlas i en folder om kretsloppsbyn Ingebo, I ett gammalt torp (med utsikt över dammar och fågelvatten) ska ett naturrum inrättas där dokumentation och informationsmaterial kan visas för besökare. Som en del i utbildningskonceptet anläggs en klimatslinga i anslutning till dammar och fågelvatten. Den är anpassad för funktionshindrade.


Ekonomiska föreningen ”Kretsloppstänkandet är vår ledstjärna och en hållbar framtid vårt mål!”

Den 24 maj 2011 bildades den ekonomiska föreningen Ingebo Hagar av fem landsbygdsentusiaster. Målet med föreningens verksamhet är att utgöra en bas för en rad verksamheter som bedrivs med utgångspunkt i KRAV, FSC och PEFC certifierat jord- och skogsbruk samt ekologisk djurhållning i byn Ingebo. Strävan är att utveckla hela byn, och allt den har att ge, till att utgöra en bas för en mångfald av verksamheter och människor. Tillsammans kan man åstadkomma mycket och få lust och arbetsglädje på köpet. Vi har beslutat oss för att med en by, med kända anor kring byns historia och alla de 15 generationer som levt här sedan slutet av 1600-talet, möta framtiden och de utmaningar som ligger i att fördela byns resurser så att de räcker till fler familjer att få sin utkomst från. Att låta ramen för familjernas samarbete utgöras av ett kooperativ i en ekonomisk förening där ledstjärnan är kretsloppsanpassning och målet är en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt som socialt för medlemmarna och framförallt för miljön i och kring byn Ingebo. Det är egentligen detta som är det innovativa; att ta ett helhetsgrepp på begreppet hållbar utveckling: Att lära sig dela på resurserna i en by, där markägaren själv inte skulle kunna göra verklighet av alla möjligheter som finns. Att lära sig samarbeta och leva nära andra familjer och tillsammans skapa inkomstmöjligheter som räcker till försörjning för alla. Och framförallt; att göra detta på ett sådant sätt som ej tär på, utan för tillbaka resurser till marken vi brukar! Medlemmar i den ekonomiska föreningen är personer eller familjer som kan bidra till hållbar utveckling av Ingebo Hagar som kretsloppsby. Exempelvis markägare, odlare, snickare, djurhållare, olika kompetenser inom café, restaurang, musik och kultur.


Människor verksamma i Ingebo hagar

Gänget i caféet: Hans, Susanne, Bianka, Julie, Katja mfl medhjälpare. Grabbarna, Mathias, Simon och Erik.

Jörgen

Jens och Nina

Andreas och Birthe

Kristina

Sven

Viltvårdaren och jägaren Kim

Vanja


Grannfest! Efter all planering, projektering och genomförande av projekt är det viktigt att glädjas och fira arbetsresultat tillsammans med varandra, våra vänner och grannar.


Inspiration

Tillsammans har vi inom den ekonomiska föreningen och med våra medarbetare genomfört flera inspirerande studiebesök. Mandelmanns trädgårdar på Österlen

Stebbarps café, Torpön

Vår resa från bondby till ekoby  

www.ingebohagar.se

Vår resa från bondby till ekoby  

www.ingebohagar.se

Advertisement