Nu fortsätter vi att utveckla...

Page 1


Nu händer det saker igen! Sedan 1997 har vi i Sommenbygd jobbat med landsbygdsutveckling. Tillsammans med engagerade eldsjälar, landsbygds-

entusiaster, föreningar, företag och kommuner har vi genomfört hundratals projekt som på olika sätt stärkt området. Det vill vi fortsätta med. Så när Jordbruksverket valde att inte prioritera vår strategi i ett nytt leaderområde gjorde vi precis som vi i alla år uppmanat våra projektägare. Vi utvecklade våra tankar tillsammans med andra och bestämde oss för att våga experimentera och prova ett helt nytt arbetssätt!

2

Var med och skapa en modern och tillgänglig landsbygd där vi lever ett hållbart klimatsmart liv!


Sök en check!

Därmed kan du som har en bra idé redan nu söka en utvecklingscheck på ett mindre belopp. Beskriv ditt syfte, berätta om dina mål och presentera en budget. Projektet måste falla inom ramen för vår strategi (se våra mål på sid 18). Din egen medfinansiering, som kan räknas i ideell tid, ska vara lika stor som summan du söker.

Paraplyprojekt på G

Samtidigt jobbar vi med flera parallella spår för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för de kommande årens utvecklingsarbete. Hösten 2015 och delar av 2016 ägnar vi åt att rigga större paraplyprojekt med medel från bland annat sociala fonden och regionala fonden för att genomföra vår strategi. Vi tittar också på förutsättningarna att skapa ett nytt leaderliknande koncept tillsammans med de totalt fem områden i samma situation som oss.

Russinen ur kakan

Efter många års LAG-arbete vet vi att leadermetoden fungerar och att arbetssättet är ett effektivt utnyttjande av resurser. Nu när vi i större utsträckning är fria att skapa vårt eget regelverk väljer vi ändå att hålla fast vid våra gamla ledord:

Underifrånperspektiv

Idéerna kommer från människorna som berörs

Trepartnerskap

Föreningar, företag och offentlig verksamhet samverkar

Nytänkande

Vi stöttar gärna experimentell landsbygdsutveckling men kan inte finansiera ordinarie verksamhet

Vi behåller också kravet på att ett projekt alltid ska gynna flera på landsbygden. Vi kan dessutom bevilja företagsstöd och, eftersom vi numera står utanför leaderbyråkratin, erbjuda ett enklare regelverk för redovisningen.

3


Föreningen Sommenbygd-Vätterstrand

4

Vi initierar och utvecklar idéer och projekt i syfte att främja, samordna och bedriva lokalt och regionalt utvecklingsarbete i Aneby, Boxholm, Kinda, Tranås, Ydre och Ödeshögs kommuner samt de norra församlingarna, Lekeryd, Skärstad/ Ölmstad, Hakarp, Visingsö och Gränna i Jönköpings kommun. Föreningens övergripande mål är en levande landsbygd.


Foto: Lottie Rääf

Goda exempel Under perioden som gått har vi stöttat allt från stora miljon-

satsningar till små projekt med budget på 20 000 kronor. I den här foldern berättar vi om några av dem. Förhoppningsvis kan de ge en klarare bild av vad vi jobbar med och samtidigt inspirera till nya kreativa idéer. Samtliga kontaktade projektledare uppger att projektet inte hade genomförts utan leaderstödet. De allra flesta betonar också att ett nära samarbete med kommunen haft stor betydelse för resultatet.

Den mer omfattande utvärderingen av den gångna perioden visar att de små projekten, som tillsammans delat på knappt sex miljoner av våra totalt 30 miljoner kronor, står för 70 procent av måluppfyllelsen inom flera områden! Det är med andra ord inte alltid de stora projekten som ger de bästa resultaten. Snarare är det ofta de stora insatserna med de små resurserna som gör skillnad. Allt framgångsrikt utvecklingsarbete bygger på ett genuint engagemang.

5


Unga vuxna finns på landsbygden! Det var när Lottie Rääf, som bland annat var initiativtagare till mötesplatsen Lyan i Ydre, anställdes för att informera om

Leader Sommenbygds ungdomscheck, som hon identifierade utmaningen kring unga vuxna. Människor mellan 18 och 25 år var generellt svåra att hitta. Dessutom var kommunernas allmänna uppfattning att åldersgruppen var upptagen med att resa och plugga och därför inte fanns i området. Lottie Rääf och Leader Sommenbygd var övertygade om motsatsen. – Det är klart att det finns unga som väljer att bo kvar, resonerade de och skapade ett projekt med målet att synliggöra unga vuxna på landsbygden och låta dem ta plats. – Vi ville lyfta fram unga som en resurs och visa att vi finns, säger Lottie.

Under perioden 2011-2013 fick var och en av de nio leaderkommunerna en månad med fokus på event med unga vuxna som arrangörer. I vissa kommuner valde man att satsa på några få större evenemang, andra hade tre event i veckan. Programmet skapades efter de ungas egna intressen och kom att innehålla över 80 arrangemang: babyrave, spelningar, föreläsningar, tävlingar, utställningar, modevisningar, galor, festivaler, middagar, resor och mycket, mycket annat.

6

Och kommunerna då? Har de insett att unga vuxna finns? – Absolut! Vissa kommuner mer än andra förstås. Kinda och ungdomshuset Kåken är ett fantastiskt exempel med anställda eldsjälar. I Ydre har ett rivningshotat hyreshus byggts om till boende för unga vuxna och kommunen hade för första gången någonsin bostadskö, berättar Lottie. – Alla mindre kommuner borde ha en person som jobbar med frågorna kring unga vuxna.

Foto: Lottie Rääf

En kärngrupp med representanter från varje kommun höll ihop projektet och lokalt bildades arrangörsgrupper för att skapa event. Många av deltagarna har fortsatt att engagera sig i sin hembygd efter projekttiden och i några fall har arrangörsgruppen arbetat vidare tillsammans, som företag eller förening. Gränna Ungdom är ett sådant exempel, där föreningen som föddes under Vi Finns-perioden arrangerat Grännafestivalen två år på egen hand. – Egentligen är en månad i varje kommun alldeles för kort tid. Man hinner bara skrapa lite på ytan. Men de som deltog fick redskap och verktyg för att förverkliga sina idéer, berättar Lottie Rääf, som i ett ettårigt projekt arbetat med samma koncept i en mer fördjupad version enbart i Tranås.


Vi-finns metoden har sammanfattats i åtta grundpelare som sprids via youtube, magasin och föreläsningar.

Foto: Evelina Carbon

1. Engagemang Triggar man igång unga vuxna så händer det saker! 2. Peppa Uppmuntra andra som gör saker, tillsammans kan ni skapa en positiv spiral som sprider sig i hela kommunen. 3. Utanförboxen Allt från arrangemang till företagsidéer kan ha en lite twist, de gör orten attraktiv på ett annorlunda sätt. 4. Kontaktnät Bor man på landsbygden så föds man in i ett unikt kontaktnät. Ta vara på det men samla även på visitkort, man vet aldrig när man behöver någons hjälp. 5. Ambassadörer Redan när vi föds ska tänket finnas där, vi är ambassadörer för vår hembygd. när vi är ute och reser, pluggar eller nätverkar ska vi stolt berätta var vi kommer ifrån. 6. Problem till möjligheter Det finns inte ett skit att göra, fint, då kan man göra vad som helst och det kommer att uppskattas. 7. Mötesplats Människor har ett behov av att träffas och det är i mötet det händer. Det borde finnas ett ställe på varje ort. Visst det kanske kostar, men vad kostar utanförskap? 8. Våga Det gäller att unga vuxna vågar ta plats och att vuxna ser möjligheter med att kontakta unga.

7


Amerikaveckan - Emigration utvecklar destination

Med kunskap om bygden blir människor goda ambassadörer. – Amerikaveckan förstärker vår lokalhistoriska identitet, konstaterar Kindas turistchef Ann-Louise Södersten, som ser ett ökat intresse för bygdens emigrationshistoria och tar emot fler släktforskare och amerikanare under hela säsongen. Runt förra sekelskiftet utvandrade fler än 10 000 Kinda- och Ydrebor till Amerika, de mest kända är Peter Cassel och Andrew Peterson. Sällskapen som hedrar de två emigranternas minne tog initiativet till en gemensam satsning och tillsammans med Ydre och Kinda kommuner skapades Amerikaveckan. Målet var att stärka varumärket, skapa ett centrum för emigrationshistoria och öka intäkterna hos landsbygdsföretagen. Projektet beviljades stöd till marknadsföring av arrangemanget. – Utan Leader Sommenbygd tror jag inte att Amerikaveckan hade funnits. Tack vare stödet kunde vi ta fram logga och ett proffsigt grundmaterial som vi kunnat använda under alla år, då vi haft betydligt mindre resurser, säger AnnLouise Södersten, som också är en av Amerikaveckans verkliga drivkrafter.

Sedan starten 2009 har Amerikaveckan återkommit vartannat år. Föreläsningar, utställningar, temakvällar, konserter, matupplevelser, workshops och kurser med koppling till emigrationen kompletteras med programpunkter med fokus på dagens immigration. Arrangörer är kommunerna, ovan nämnda sällskap samt förenings- och näringslivet och aktiviteter sammanställs i ett digert program. Resultatet blir en folkfest som lockat både lokalbefolkning, långväga gäster och fått stor uppmärksamhet i media. Numera sker också ett ungdomsutbyte via Rotary mellan Kinda och svenskkolonin i Iowa. – Det tar upp till fem år innan en ny tradition har satt sig ordentligt. Eftersom Amerikaveckan arrangeras vartannat år måste vi vara extra tålmodiga. Det kräver mycket tid, energi och resurser, men vi vill gärna fortsätta.

8

Foto: Torbjörn Lindqvist, Corren

Nästa Amerikaveckan planeras till sommaren 2017. För mer info: www.visitostergotland.se/amerikaveckan


Hedners park gör bygden stark En av Sommenbygd-Vätterstrands målsättningar är att ta

Foto: Bobo Hermansson

vara på lokala resurser och utveckla dem. Gärna inom området natur- och kulturturism. Hedners Park i Asby är ett utmärkt exempel. I anslutning till prästgården i Asby, på halvön mot Lillsjön, anlade prosten Anders Hedner på 1840-talet en romantisk lustpark med viloplatser, sandgångar och fruktträdgård. Med åren hade området vuxit igen och i Asbys lokala utvecklingsplan (antagen 2010) prioriterades en restaurering av Hedners park. Med hjälp av Leader Sommenbygd genomfördes en förstudie, och 2012 fick Asby kyrkliga samfällighet leaderstöd för bevara, utveckla och marknadsföra den unika kyrkomiljön. Även Ydre kommun stöttade projektet och målet var att utveckla parken till en turistattraktion och en plats för rehabilitering och undervisning i en levande landsbygd.

Insatserna handlade om att rusta upp stigar, gallra ur och få fram känslan av en naturpark. Växter, träd och insekter har inventerats och skyltar har satts upp. Vandringsvägarna är delvis handikappanpassade och i parken finns numera en naturlekpark, en sagostig för barn samt flera rastplatser. Endast lokala krafter och entreprenörer användes under arbetet och parken har på det viset skapat både engagemang, gemenskap och stolthet i bygden. Under Amerikaveckan är parken en naturlig plats för Andrew Peterson-sällskapets arrangemang och under sommaren 2015 uppskattades antalet besökare till 50-60 personer dagligen.

Kyrkan äger och förvaltar parken och sockenföreningen ansvarar för skötseln. – Med gemensamma krafter kan vi behålla parken i det här skicket. Förhoppningen är att folk ska fortsätta att komma hit och njuta av miljön, säger projektledare Märtha Andersson, som också är ledamot i sockenföreningens styrelse.

9


Bra start för Kindamat Att handla lokal mat är ett effektivt sätt att bidra till en hållbar utveckling. Genom att ta vara på lokala resurser och förutsättningar kan vi skapa en gastronomisk region. KindaMat har kommit en bit på vägen!

Efter en utvecklingscheck på 30 000 kronor och en gemensam sommarförsäljning på “levande torg” 2010 var de lokala matproducenterna i Kinda kommun överens om sina behov. De behövde samarbeta för att öka sin profilering och hitta metoder för att nå ut till konsumenter och offentliga kök. Näringslivsenheten Växtkraft Kinda blev huvudman för projektet och samarbetet omfattade förutom entreprenörerna även Kinda kommun med måltidsservice samt LRF.

Utifrån en omfattande kartläggning formades ett starkt, tydligt och synligt varumärke för lokal mat med hög kvalitet. KindaMat blev en värdefull paraplyorganisation. Redan under projekttiden utvecklades flera verksamheter kommersiellt och den lokala maten gjorde entré i kommunens kök.

10


Foto: Torbjörn Lindqvist, Corren

I dag är KindaMat en ideell förening med 19 medlemmar. De återfinns på sommartorget i Kisa och serverar med jämna mellanrum mat från sin ambulerande matvagn på olika event. Dessutom fortsätter kampanjen för att få kunderna att förstå värdet av lokal mat. – Vår målsättning är att vi ska kunna berätta att våra produkter finns på Ica och Hemköp. Vissa varor finns redan där men det kan bli mycket mer. Det handlar om efterfrågan och vad kunderna ber om, säger Barbro Ålström Bragée, ordförande i föreningen KindaMat. Arbetet har påbörjats och kommit långt. Men det finns mycket kvar att göra. Nu tittar föreningen på möjligheten att skapa ett större strukturprojekt. – Vi behöver stärka kunskapen, öka medvetenheten och utveckla både råvaruproduktion och förädling, inte minst av grönsaker, fågel och fisk. Det är en säkerhetsgrej om något händer att vara självförsörjande på mat. Dessutom kan matproduktion skapa jobb i området och betyder mycket för miljön och landskapet, säger Barbro.

11


Amalia Eriksson, som 1859 startade polkagristillverkning. Sedan 1990-talet har det arrangerats lokala mästerskap i polkagrisbakning. Genom projektet Polkagris-VM, ville Gränna Näringslivsförening höja arrangemanget till ett professionellt evenemang och skapa internationell uppmärksamhet för Handmade Candy. Förhoppningen var att öka samarbetet mellan godishantverkarna i Gränna samt att stärka Gränna/ Visingsö som internationellt besöksmål och öka antalet besöksdagar på destinationen. Tävlingen gick av stapeln sommaren 2013 med deltagare från Sverige, övriga Europa och USA. I juryn fanns bland andra kocken Leif Mannerström och Christina Gyllner från Hela Sverige bakar. Flera tusen besökare såg kvaltävlingarna i Jönköping (i samband med Jönköpings stadsfest) och drygt 1000 personer följde finalen i Gränna hamn. Intresset från såväl svenska som utländska media var större än man kunnat ana och värdet av den mediala uppmärksamheten uppskattas till minst fem miljoner kronor! Gränna blev ”Candycapital of the World”.

Inför 2014 var det svårt att få fram sponsorer för ett nytt Candy Championship. Det fanns intresserade deltagare från ett 10-tal länder runt om i världen. Som ersättning för tävlingen anordnades ett Candy Championship Convent i Gränna, med deltagare från Sverige, Grekland, Ukraina, Holland, Tyskland, Polen och Ryssland. – Alla var överens om att vi skall stärka hantverket Handmade Candy och försöka skapa en form av certifiering för hantverket, berättar Georg Svensson på Gränna Näringslivsförening. Nästa konvent är beräknat att hållas i Tyskland 2016.

12

2015 var det åter svårt att få fram tillräckligt med pengar för att kunna genomföra Candy Championships och eventet lades på is med siktet inställt på att hitta en hållbar finansieringsmodell. – Det finns ett stort intresse från världen att komma hit och deltaga. Vi har intresseanmälningar från 13 länder från bland annat Australien, Japan och USA, säger Georg Svensson och berättar att projektet sommaren 2015 genererat besök av en buss med kinesiska turister som studerat och provbakat polkagrisar. Flertalet utländska turister frågar om eventet.

Foto: Candy Championships

Candy Championships Grännas polkagristradition sträcker sig tillbaka till


13


verkstad i grannkommunen Eksjö och där genomfördes också en förstudie. När planerna ändrades gick frågan vidare till Åsens by. – Vi såg direkt möjligheten till utveckling av vår pedagogiska verksamhet, säger verksamhetsledare Anneli Persson. På kulturreservatet Åsens by utanför Aneby har tiden stannat runt år 1900, vid den tid då självhushållning var en del av vardagen. Här visas nästan hela produktionskedjan, från jordens beredning till smörgåsen på bordet. Målgruppen är i huvudsak barn och unga. Smakupplevelseverkstaden knyter an till livsmedelsursprunget och uppmuntrar människor att vara kritiska konsumenter.

Projektet inleddes med en kreativ kick-off tillsammans med privatpersoner, representanter från hembygds- och fritidsföreningar samt stiftelsens styrelse och personal. Resultatet av kvällen blev en diger idélista som vittnar om att smakupplevelseverkstaden har utvecklingspotential.

14

Inledningsvis har Åsens by valt att fokusera på spannmål, mjölk, frukt och bär. Metodiken har utformats i samarbete med kompetens från Hushållningssällskapet och i utställningen kan besökarna känna, klämma, lukta, smaka och förstå var maten kommer ifrån. Hittills har skolklasser från Aneby, Jönköping, Tranås och Eksjö hittat till Smakupplevelseverkstaden. Aktiviteterna kan också anpassas till vuxengrupper. – Vi tror väldigt mycket på det här konceptet. Just nu har vi inte resurser att prioritera vidareutvecklingen av Smakupplevelseverkstaden men tack vare projektet har vi fått en bra grund att bygga vidare på.

Foto: Anneli Persson

Smaken blir en upplevelse i Åsens by Coompanions ursprungstanke var att skapa en Smakupplevelse-


Foto: Stefan Lindén

Gemenskapen växer i trädgårdslandet För föreningen Sommenbygd-Vätterstrand är det vikigt att människor, oavsett bakgrund och nationalitet, får möjlighet att vara delaktiga, aktiva och leva ett hållbart liv. Ibland är en enkel fröpåse det enda som krävs...

Det var nämligen en tanke om en fröpåse, på ett styrelsemöte i Röda Korset i Ödeshög , som var startskottet för projektet Odling och Integration. Kanske skulle man köpa in lite fröer, hyra kolonilotter av kommunen och erbjuda invandrarkvinnor möjligheten att odla? Sagt och gjort. Med stöd från Leader Sommenbygd kunde Röda Korset köpa in den utrustning som krävdes för att ta sig an ett område igenvuxna kolonilotter i utkanten av Ödeshög. 15 ensamkommande mammor från Iran, Irak, Syrien och Afganistan fick varsin jordplätt. Redan första året fick deltagarna grönsaker i överflöd, men också skörd i form av gemenskap, skratt och språkträning. Under tre odlingssäsonger träffades deltagarna flera gånger i veckan och tillsammans har gruppen bland annat genomfört studieresor, matlagningskurser, förädlat råvaror och fått massor av nya kunskaper. Fjärde sommaren hyrde kvinnorna, och flera nytillkomna odlare, själva sina kolonilotter direkt av kommunen. De har lärt sig hur det svenska odlingsklimatet fungerar och har nu gott om egenodlad mat på bordet. Här finns numera ett växthus, trädgårdsmöbler och odlingslådor. Männen har kommit hit och barnen hjälper till eller leker på gräsmattorna. Koloniområdet har blivit en naturlig mötesplats och gemenskapen är stark. – Vi träffas ofta både i trädgårdslandet och på fika hemma hos varandra. Vi har blivit som en stor familj, säger Kristina Lindén på Röda Korset och berättar att till skördefesten i september väntades 100 personer med koppling till kolonilotterna!

15


Foto: Janne Wrangberth

Teamwork med fokus på turism Ensam är sällan stark. Men när 150 turistföretag och fyra kommuner sätter upp gemensamma mål händer det saker! Det visar projektet Destinationsutveckling Sommenbygd.

16

Medlemmarna i det ideella samarbetet Sagolika Sommenbygd kände ett behov av att arbeta mer professionellt och sökte inledningsvis en check på 30 000 kronor. Förstudien visade på möjligheter med ett utvecklat samarbete mellan privata entreprenörer och offentliga aktörer. I det stora projektet, som inleddes 2010, utgjordes arbetsgruppen därför av företagare och styrgruppen av turismansvariga i kommunerna Tranås, Ydre, Kinda och Boxholm. En destinationsutvecklare anställdes på heltid och planen var att stärka det gemensamma varumärket Sommenbygd, men också att förlänga säsongen, öka företagens lönsamhet, och skapa en gemensam digital plattform.


Under projektet har Destination Sommenbygd deltagit på en mängd mässor, marknader och evenemang samt skapat en gemensam välfylld hemsida samt en facebooksida. Med små medel har projektet lyckats sätta Sommenbygd på kartan både internationellt och nationellt. Den flerspråkiga broschyren (som inte finansierats med leadermedel) har också distribuerats till samtliga hushåll i de fyra kommunerna för att visa på möjligheterna på hemmaplan. Under höst, vinter och vår marknadsförs i huvudsak fiske, konferenser och långfärdsskridskor. En rad underprojekt har genomförts och flera av dem har fått mer genomslagskraft än väntat. Inte minst teaterkonceptet Rövarstråt, där gymnasieungdomar anställs för att skapa sommarteater för barn. I området finns 150 turismföretag. Många av dem har deltagit i flera föreläsningar och workshops, och samarbetet över kommun- och länsgränserna har stärkts väsentligt under projekttiden. Aktiebolagens omsättning har ökat med tio procent och minst tre nya arbetstillfällen har skapats i branschen.

I dagsläget finns inga medel till personal men samarbetet lever vidare. – Vi jobbar med gemensam broschyr och hemsida. Vår önskan är att hitta former för att ha en deltidsanställd destinationsutvecklare, säger Anna-Lena Holstensson på turistbyrån i Tranås.

17


Välkommen till oss med din idé! Hos oss är inga frågor dumma frågor. Alla projektidéer behandlas seriöst och kan vi inte hjälpa dig försöker vi att lotsa dig vidare.

Vision Sommenbygd-Vätterstrand är en modern och tillgänglig landsbygd där vi lever ett hållbart klimatsmart liv.

Våra mål Mål 1

Förbättrat folkhälsoklimat - kvinnor och män som bor i området är friska, aktiva och lever ett hållbart liv

Mål 2

Området får en högre tillgänglighet - här ska kvinnor och män både kunna bo och försörja sig

Mål 3

Kvinnor och män får ökade kunskaper om vår bygd och kan verka som goda ambassadörer

Mål 4

Företagande och innovationer baserat på lokala resurser och kunnande ökar

Mål 5

Ungas engagemang, entreprenörskap och möjlighet att försörja sig ökar

Mål 6

18

Ökad delaktighet och en starkare ställning på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund


Våra insatsområden

1. Hållbar livskvalité, som utgår från att det är individen, som bor, arbetar eller vistas i området, som gör många av de viktiga valen som påverkar utvecklingen nu och i framtiden. Därför prioriteras aktiviteter som via kunskapsuppbyggnad, engagemang och delaktighet kan bidra till mångfald och hållbar utveckling. 2. Lokala resurser, som handlar om att tillvarata de lokala förutsättningarna för utveckling av nya produkter och tjänster som på ett hållbart sätt kan bidra till företagande och sysselsättning i området. Insatserna ska koncentreras till tre tematiska områden: gastronomisk region, lokal skogsnäring samt natur- och kulturturism. 3. Modern landsbygd, som främst ska bidra med stödjande strukturer för mångfald och tillgänglighet, både inom området och i relation till omvärlden. De stödjande strukturerna kan vara av olika slag – fysiska, sociala eller digitala. Infrastruktur för service, turism och företagande är viktiga områden.

Arbetssättet för Sommenbygd-Vätterstrand kommer bland annat att bygga på tematiska utlysningar där LAG och kansliet bjuder in och samverkar med intresseorganisationer, företag och föreningar mm som äger engagemang, kunskap och har en genomförandekapacitet inom det tematiska området.

Så kom strategin till

Stommen i strategin är en SWOT-analys som genomförts tillsammans med cirka 200 personer som representerar byalag, föreningar, kommuner, ungdomar, utbildningsaktörer samt företag och enskilda entreprenörer i de sju kommunerna. Strategin är avstämd med myndigheter och större organisationer i området. Dokumentet väver samman det lokala underifrånperspektivet och kommunernas prioriteringar med regionala och nationella/internationella mål.

19


Föreningen Sommenbygd-Vätterstrand Svampgatan 2, 573 43 Tranås Telefon: 0140-38 52 40 | E-post: info@sommenbygd.nu

Text: Carina Engqvist, www.bokstavligt.nu i samarbete med Jacob Käll, www.doingrural.se Layout: Emma Jansson, www.emmajansson.se Fotograf om inget annat anges: Emma Jansson Fotograf omslag: Monica Kastensson, Invigning av Hedners Park, 18 maj 2014 Tryck: MZ Reklam AB, www.mzreklam.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.