Ulf Lundin, aktuell på Galleri Magnus Karlsson med verket »5–9« – en film och smygtagna bilder av ett kontorshus.
ras av exempelvis journalistiska eller konstnärliga hänsyn. Men samtidigt står det uttryckligen att den personliga integriteten ska väga tungt. Efter att ha läst propositionen noga förefaller det mig att den svenska konstnärliga yttrandefriheten är mer beskuren än den amerikanska. En svensk domstol skulle kunna döma till den avbildades fördel, avslutar Thomas Reisler. »schaulust« var Sigmund Freuds benämning på voyeurism eller lusten att se och den franske filosofen Jaques Lacan använde ordet skoptofili som vi som studerade filmvetenskap i början på nittiotalet använde flitigt. Filmerna Peeping Tom och Hitchcocks Ett fönster mot gården användes som klassiska exempel på voyeurism. Urtypen för voyeuren är en man, blicken är den klassiskt manliga. Men oavsett om blicken är manlig eller kvinnlig, om det är en lust eller en perversion är det (hävdar
MIGUEL ANGEL ROJAS, COURTESY OF THE ARTIST.
mig kränkt och polisanmäler fotografen. Skulle jag ha ett case eller skulle han frias även här? Vad tror Thomas Riesler, förbundsjurist på Svenska Fotografers Förbund. – Den nya straffbestämmelsen om kränkande fotografering är ej prövad i det här avseendet så mitt svar blir rent hypotetiskt. Skedde fotograferingen utan uttryckligt samtycke? Ja, det gjorde den, Arne Svenson hade inte bett dig om lov. Skedde fotograferingen i hemlighet? Det vill säga du som är avbildad har inte varit i stånd att uppfatta att fotografering pågått? Ja, den har skett i hemlighet. Var är bilden tagen? Inte på allmän plats utan inomhus i en privat bostad. Är fotografiet taget med syftet att kränka den enskilde? Här blir svaret nej. Arne Svenson har haft konstnärliga motiv när han tog bilden, han var inte ute efter dig personligen. Lagen gör undantag när gärningen, det vill säga själva fotograferandet, låter sig försva-
Miguel Angel Rojas smygfotograferade homosexuella män i Bogota.
jag) någonting kittlande med ett smygtaget fotografi. Det handlar inte enbart om vad som syns på själva bilden. Den bär även en tydlig berättelse om den osynliga person som tar bilden. Bilderna bevisar så att säga fotografens handling. Det fotografisk tidskrift | 20