säkerhetspolitik
Wilhelm Agrell tycker inte att soldaterna i Afghanistan har bra utrustning. Foto: Atlantis
Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Hela Sverige ska försvaras. Men Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra, sina grannar i Norden och EU. – Riksdagen beslutade 2009 om solidaritetsförklaringen i bred enighet: Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Detta innebär att Sverige kan bidra med militärt stöd vid kris- och konfliktsituationer. Vi ska kunna och vilja hjälpa varandra i händelse av olyckor, kriser eller konflikter med relevanta förmågor. Sverige ska mot bakgrund av detta både ha förmåga att ta emot och ge militärt stöd. – Vårt försvar ska kunna agera med omedelbart gripbara och användbara förband både i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. 2. Georgien 2008? - Utgångspunkten för hur svensk försvarspolitik utformas är en bred och genomgripande säkerhetspolitisk analys. Analysen av kriget i Georgien var ett viktigt ingångsvärde i den säkerhetspolitiska analys vi gjorde inför försvarsbeslutet 2009. Kriget i Georgien illustrerar hur snabbt ett konfliktförlopp kan vara i dag. Kriget avgjordes under konfliktens inledande två dagar. Det var färre än 20 000 ryska soldater i Georgien, men de kom dit mycket snabbt. – Georgienkonflikten visade också att den ryska tröskeln för att använda militärt våld hade sänkts, men att den varierar med den politiska och strategiska situationen i varje enskilt fall. 3. Kvar till 2014? – Uppgörelsen innebär ett långsiktigt ramverk för de samlade svenska insatserna i Afghanistan. Strategin är en successiv förändring från stridande trupp till stödjande säkerhetsinsatser och ambitionen är att i linje med den afghanske presi-
denten Karzais målsättning, nämligen att, afghanska säkerhetsstyrkor ska kunna leda och genomföra operationer i samtliga provinser i slutet av 2014. 4. Demokrati? – Vår liksom det internationella samfundets roll är att stödja den afghanska regeringen. Vi ska understödja ett afghanskt ägarskap, afghanerna själva ska ges möjlighet att forma sin framtid. Det är svårt att uppnå ett välfungerande demokratiskt samhälle på kort tid. Det internationella liksom det svenska stödet till den afghanska regeringen är därför långsiktigt. Sverige kommer inom ramen för FN, EU och Nato men också i övrigt att fortsätta ett aktivt engagemang för fred och försoning, utveckling och stabilitet och inte minst för respekten för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter i Afghanistan. 5. Räcker soldaterna? – Den svenska militära insatsen på plats i Afghanistan kommer att vara ca 500 personer. Det finska bidraget som ingår i PRT Mazar-eSharif kommer i mars uppgå till ca 195 soldater. En successiv uppbyggnad sker av de afghanska säkerhetsstyrkorna ANA och ANP. I takt med att deras förmåga utvecklas ska de kunna ta över det primära ansvaret för säkerheten. 6. Försvarsmakten som arbetsgivare? – Det är Försvarsmakten som ansvarar för vilken materiel som används i enskilda insatser, utifrån operativa överväganden och vad säkerhetsläget kräver. n
Sten Tolgfors - vi har lärt oss mycket av kriget i Georgien 2008. Foto: Försvarsdepartementet
Försvarsutbildaren 1/2011
17