Page 1

försvars nr 1 · 2011

ker på c a t t a r e b Cy sidan 9 r a v s r ö F Fo l k o c h arna d l i b t u s r a Försv sidan 10 a l o k s t n pla sidan 24 b m o b s I ran Försvarsutbildaren 1/2011

1


ledare Att sikta på målet

försvars nr 1 · 2011

Från Svenska Försvarsutbildningsförbundet Ansvarig utgivare: Generalsekreterare Leif Tyrén Chefredaktör: Informationschef Per Klingvall e-post: info@forsvarsutbildarna.se Redaktör: Per Lunqe Annonschef: Kontakta 08-587 742 00 eller info@forsvarsutbildarna.se Omslagsbild: Sofie Törnberg under GSU-kurs. Foto: Uno Gradin Adress: Karlavägen 65, Stockholm Postadress: Box 5034, 102 41 Stockholm Telefon 08-587 742 00 Telefax 08-587 742 90 Postgiro: 69310-1 E-post: forsvarsutbildaren@forsvarsutbildarna.se Hemsida: www.forsvarsutbildarna.se Originalframställning/Tryck Tryckerigruppen AB Adressändringar: adressandring@forsvarsutbildarna.se Manusstopp för Försvarsutbildaren nr 2/11 är den 25 feb-11. Nr 2 kommer ut den 15 apr-2011. Upplaga 33 700 ex/utgivning, 5 nr under 2011. Tidningen är TS-kontrollerad.

2

Försvarsutbildaren 1/2011

De flesta av Försvarsutbildarnas medlemmar och funktionärer har någon form av militär utbildning bakom sig. Vår anslutning till Försvarsutbildarna har ofta haft sin grund i detta och för att genom Försvarsutbildarna få ytterligare utbildning för våra befattningar. Det har varit våra personliga målsättningar, som också har stämt överens med Försvarsmaktens målsättning fram till helt nyligen. Vår organisation startades för att ge landstormsbefälet en grundläggande och kompletterande befälsutbildning. Den fick de inte på något annat håll. Det var vår och Försvarsmaktens gemensamma målsättning under organisationens första 30 år. Under kort tid försvann den målsättningen samtidigt som kategorin landstormsbefäl försvann vid tiden för andra världskriget. Vi fick en ny målsättning och en ny målgrupp, det värnpliktiga befälet, som skulle kompletterings- och vidareutbildas. Vår medlemskader stämde helt plötsligt inte överens med vår nya målsättning. Trots den stora omställningen klarade vi detta och levde vidare i högönsklig välmåga i vår nya roll och med vår nya målsättning. Nu har det hänt igen! Kategorin värnpliktiga, som genomför militär grundutbildning har försvunnit. Den tidigare målsättningen att kompletterings- och vidareutbilda värnpliktiga för krigsorganisationen har försvunnit. Dock består fortfarande vår medlemskader huvudsakligen av sådana som genomfört militär grundutbildning i någon form. Vi står inför en ny omställning och nya målsättningar. Vår uppgift, enligt stadgarna, är att främja totalförsvaret. Våra målsättningar sätter vi inte upp helt själva om vi vill förbli en frivillig försvarsorganisation. Våra målsättningar sätts genom vår samverkan med Försvarsmakten och dess nuvarande behov. Följden har lett till nya målsättningar och nya målgrupper. Klarade vi detta på 1940-talet så ska vi klara av det även idag! Det skadar inte att ibland själv ta sig en funderare på vilka målsättningar jag har. Varför är jag medlem eller funktionär i en frivillig försvarsorganisation? Vad vill jag med det? Vill jag enbart få ut något för min egen skull eller är jag beredd att vara ideell i ordets riktiga bemärkelse och därmed arbeta för vår målsättning i stadgarna, främja totalförsvaret? På vilket sätt ska jag då verka när det gäller rekrytering, utbildning och försvarsinformation? Sannolikt finns det lika många svar på det, som det finns medlemmar i vår organisation. Det viktiga är dock att alla förstår att vi befinner oss i en kraftfull förändringsperiod, där vår organisation inte kommer att vara sig lik om något eller några år. Nu gäller det att sikta på rätt mål för var och en av våra förbund, föreningar och medlemmar. Det lärde vi oss i den militära grundutbildningen, att sikta på rätt mål och att dessutom träffa rätt, mitt i prick! Man kan beklaga sig över att de gamla målsättningarna inte finns kvar, men man kan istället glädja sig över att vi fått nya intressanta målsättningar. Försvarsmaktens framtida behov är stora. Särskilt Hemvärnet har stora definierade behov att fylla. Detta är målsättningar vi kommer att ha fullt upp med framöver. MSBs nya inriktning med att sätta upp kompetenspooler är även en spännande och ny målsättning. De gamla målsättningarna är döda! Länge leve de nya målsättningarna! Leif Tyrén Generalsekreterare


chefredaktören har ordet

Vad skall vi rekrytera till? Efter att ha deltagit i EU-operation Atalanta under sju månader är jag nu tillbaka i min befattning som informationschef för Försvarsutbildarna. Det har varit en mycket stimulerande tid. En av de saker som verkligen blivit tydlig för mig nu när jag är tillbaka är hur Försvarsmaktens förändring påverkar oss. Det här slår mig extra mycket när jag får ett mail från en av våra funktionärer i södra Sverige. Mailet handlar om det besvärliga förhållandet att våra medlemmars önskemål inte längre överrensstämmer med Försvarsmaktens behov: ” Vi har snart utbildning för allt och alla – utom för våra medlemmar. Att kommunicera att vi sysslar med försvarsutbildning, närmast helt utan stridskurser blir i längden ett trovärdighetsproblem, samtidigt som vi skall grundutbilda avtalspersonal till hemvärnet. Bevärligt och oroande”. Det som står i mailet är helt korrekt beskrivet och sätter fingret på de avgörande frågorna just nu: Vad är vi till för, vilka är våra medlemmar i framtiden och till vad skall vi rekrytera? Den första frågan är relativt lätt att svara på. Av våra grundstadgar, sedan närmare hundra år, framgår att vi skall

främja totalförsvaret men hur vi skall göra det måste diskuteras. Traditionellt har vi rekryterat medlemmar av de som är grundutbildande och sedan erbjudit dem utbildning för att de skall bli bättre i sin befattning. Det har varit bra eftersom det också gynnat de som står för de mesta av våra kostnader, nämligen Försvarsmakten. Idag har inte Försvarsmakten samma behov av exempelvis stridsutbildning för att utveckla våra medlemmar och då är man inte villig att betala, eller ställa upp med materiel och liknande, för detta. Försvarsmakten betalar bara för den stridsutbildning som de har nytta av. För Försvarsmakten är det enkel matematik men inte för oss eftersom många av våra medlemmar ju har gått med för att behålla sin kompetens i strid. Vi kan inte heller göra det utan FM goda minne för då är risken att vi ses som en paramilitär organisation. Om vi fortfarande skall ha som huvuduppgift att stödja Försvarsmakten så måste vi tänka om. Att tänka om för mig är bland annat att vända på steken när det gäller rekrytering. Istället för att gå in i Försvarsmakten och rekrytera medlemmar behöver vi satsa på att rekrytera till Försvarsmakten och som en konsekvens av detta få medlem-

mar i vår gemenskap. Hit hör i första hand en kraftfull satsning på rekrytering av ungdomar som kan få en spännande grund för att sen utvecklas till anställda, eller hemvärnssoldater, i Försvarsmakten. Hit hör också en satsning på att rekrytera individer utan tidigare militär utbildning. Vi har idag en spännande utmaning i att ha huvudmannaskap för frivillig grundutbildning (GU-F). Det är kurser som behöver just elever utan militär utbildning. Här måste vi finna metoder för att rekrytera dessa och jag tror personligen att ett sätt är att be alla medlemmar rekrytera ur sin egen bekantskaps- eller varför inte familjekrets. Du som läser detta har också säkert synpunkter på framtiden och jag önskar att flera debatterar detta och skickar in sina tankar och idéer kring: Vad är vi till för, vilka är våra medlemmar i framtiden och till vad skall vi rekrytera? Per Klingvall Chefredaktör

innehåll i detta nummer NYHETER

UTBILDNING

6

12 Försvarsutbildarnas nya ansvar att rekrytera och utbilda

7

CBRN-förbundet och ordföranden Bernt-Åke Nensén är glada åt en ny övningsanläggning i Umeå. I den kan hela CBRN-plutoner övas. Hemvärnet i Kalmar är missnöjda med räddningstjänsten efter en insats. ”Vi satt av tiden på grund av bristande rutiner” säger Mats Gröhn.

FOLK OCH FÖRSVAR

9

Det blev ett ”smörgåsbord av försvars- och säkerhetspolitik” när 300 personer samlades i Sälen. ÖB var tydlig: Det behövs mer pengar.

REPORTAGE

10 Från Försvarsutbildarna till Hemvärnets soldatutbildning

– Anna Olsson och Sofie Törnberg fortsätter i det militära.

18 Fältartister sätter Duveds kyrka i gungning under kurs med Försvarsutbildarna.

personal till hemvärnsförbanden ställer krav på dialog.

AFGHANISTAN

13 Niclas Bengtsson har gjort sju utlandsmissioner och upp-

skattar kamratskapet. I detta nummer speglar vi Afghanistanmissionen ur tre vinklar.

PERSONALFÖRSÖRJNING

21 Förmågan att framgångsrikt driva en hemvärnsbataljon kan jämföras med civilt entreprenörskap.

SÄKERHETSPOLITIK

24 Frågan är när eller om Iran ska uppnå kärnvapenkapacitet. Den kommer då inte bara att störa Israel utan hela regionen.

HISTORIA

26 Danskarna chockades rejält när det visade sig att deras kung ville sälja landet.

Försvarsutbildaren 1/2011

3


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER 600 musiker redo Sweden International Tattoo kommer att låta med besked. 600 musiker från Skottland, Tyskland och flera andra nationer märks i Malmö 21–22 maj. Bakgrunden är lika enkel som oväntad. Malmö Brandkårs Musikkår var inbjuden till världens största tattoo i Halifax, Kanada 2009. Där såg 90 000 åskådare nio föreställningar. Brandmännen från Malmö gjorde bra ifrån sig, flyttade upp några pinnar på stegen och knöt orkesterkontakter. I Halifax, på premiärkvällen, satt politiker från Malmö. De blev minst sagt imponerade och det dröjde inte länge innan ett initiativ togs till det som skall komma, ett tattoo i Malmö. Arbetet är nu igång, hjulen rullar. På Malmö Brandkårs Musikkårs kontor finns inte bara tankar om osläckta bränder utan nu är siktet inställt på trummor och trumpeter på Malmös första tattoo. Jan-Ingmar Landgren som är producent och Petra

Mellbrand, tutar och kör så det ryker. Målet är tio orkestrar med 600 musiker. Detta på Malmö Arena. Publiken kommer inte enbart från södra Sverige. Med passarens ena spets i Malmö är cirkeln större: Italien, USA, Danmark och Norge. Ett tattoo är inte bara marscher i perfekt formation och halsbrytande interfolieringar med trumpinnar och bajonetter höjda i 45 graders vinkel. – Om man jämför med en vanlig konsert med Malmö Brandkårs orkester så blir det en hel del marscher och mycket blåsmusik, men det finns också skäl till att vi kallar detta en musikshow i världsklass, säger Jan-Ingmar Landgren till LT. På repertoaren finns allt från ABBA till Mendelssohn. I finalen sjunger solisterna Nessun Dorma bland många nummer. Tattoodirigent är major Mats Janhagen som till vardags leder Arméns Musikkår.

Dyrare med yrkesarmé? Försvarets övergång från allmän värnplikt till en frivillig yrkesarmé kan bli dyrare än vad antagits. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Sammantaget kan kostnaderna för rekrytering, utbildning och tjänstgöring bli upp emot en och en halv miljard kronor dyrare än vad Försvarsmakten räknat med. – Värnpliktiga är billigare än anställda soldater och normalt finansieras det med att ett större antal värnpliktiga ersätts av ett färre antal anställda, men det gör man inte nu, säger Peter Nordlund, forskare på FOI. Han jämför med de senaste åren då värnpliktiga utgjorde grundstommen i försvaret. – De sista åren av värnplikts-

4

Försvarsutbildaren 1/2011

tillämpningen låg ungefär på samma volym som vi kommer att ha tjänstgörande soldater. Sedan finns tecken på att övnings- och utbildningskostnader kan bli dyrare än vad de var i ett pliktförsvar. FOI anser att försvaret och försvarsdepartementet bör ta fram alternativa planer då kostnaden för försvaret blir dyrare än beräknat. – Det kan handla om att hitta andra sätt att rekrytera, om att hitta billigare lösningar vid övning, om att nyttja personalen på annat sätt och det kan också handla om att man måste omfördela pengar från andra områden till personalområdet, säger Peter Nordlund.

Arbetsförmedlare lärde om egenskaper Vad krävs för egenskaper hos dem som söker tjänst i Försvarsmakten? Detta var frågan som skulle besvaras när arbetsförmedlare från nordvästra Götaland satte sig i skolbänken på P4 i Skövde. Ungdomar som anställs och åker ut på mission kan ställas inför tuffa val. – Tänk dig att du ställs inför ett barn som riktar sitt vapen mot dig. Du måste snabbt ta in situationen och fatta ett beslut, sa regementschefen Ronald

Månsson till arbetsförmedlarna. Vad svenska soldater, sjömän och befäl måste ha är en ”moralisk kompass”, gjutna värderingar som grundlägger ett etiskt godtagbart handlande. De som söker till Försvarsmakten ska dela den värdegrund som initierades av förre ÖB Håkan Syrén. Nära 40 arbetsförmedlare lyssnade och ställde frågor på en branschutbildningsdag som gjorde dem bättre skickade att förmedla jobb in i Försvarsmakten.

Regeringen kräver redogörelse Försvarsmakten vill ha fler heltidsanställda soldater i det framtida försvaret än vad ledande riksdagsledamöter vill. Enligt riksdagen ska högst en fjärdedel av soldaterna vara anställda på heltid och resten tjänstgöra ibland, och regeringen kräver nu att Försvarsmakten med jämna mellanrum ska rapportera hur fördelningen blir mellan olika soldater. – Vi vill att en övervägande del i Försvarsmaktens arméförband ska vara kontrakterade, alltså deltidsanställda, både för att få upp volymen i försvaret men också för att säkerställa en bra koppling till det civila samhället, säger försvarsminister Sten Tolgfors till Sveriges Radio. Trots riksdagsbeslutet om högst en fjärdedel heltidsanställda, räknar Försvarsmakten i sitt

senaste budgetunderlag med att 40 procent av soldaterna på sikt ska jobba heltid. Generallöjtnant Jan Salestrand tror att för få heltidsanställda skulle sänka kvalitén i förbanden. – Vi tycker att 25 procent innebär ganska tydliga konsekvenser, säger han. Men försvarsutskottets ordförande, Håkan Juholt (s) och Allan Widman (fp) kräver att högst en fjärdedel av soldaterna ska vara heltidsanställda. – Det där är inte upp till Försvarsmakten att avgöra. Riksdagen har sagt att det ska vara ungefär 25 procent som är heltidsanställda och det är faktiskt försvarsminister Sten Tolgfors uppgift att förklara för myndigheten att så ska det vara, säger Håkan Juholt.

Friskast i försvaret Ska du vara vid god hälsa lönar det sig att jobba i Försvarsmakten. Det visar sig i Försäkringskassans statistik (2008) att om du har ett militärt arbete så har du jämfört med andra yrkesgrupper lägst sjukfrånvaro.

I genomsnitt sjukskrev sig män i försvaret fyra dagar 2008 och kvinnor två dagar. Detta är statistik som visar att om du ännu inte valt yrke men siktar på Försvarsmakten, kommer du troligen att leva ett friskare liv.


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Europeiskt försvar för dyrt? Den 1 januari blev den nordiska stridsgruppen under svensk ledning operativ och i beredskap. NBG11 ska kunna sättas in i konfliktområden upp till 6 000 km från Bryssel. Efter förra nordiska stridsgruppen, NBG08 var kritiken stor. Den blev ”för dyr” utan att ens sättas in. NBG08 började planeras 2004 och den stod i beredskap under första halvåret 2008. Riksrevisionen och riksrevisor Jan Landahl slutförde under senhösten en granskning av projektet. På flera punkter slår riksrevisorn ner; allvarliga brister inom materialförsörjning, samövning och personalförsörjning. – Det är allvarligt att regeringen inte lämnat tillräcklig

och rättvisande information till riksdagen som därmed inte fått ett fullgott beslutsunderlag, säger Jan Landahl i ett pressmeddelande. Problematiken inom NBG08 redovisades dock redan i november 2008. I Försvarsmaktens och Högkvarterets rapport ”Operationsplan Vulcanus” framgår problemen. Att den första nordiska stridsgruppen inte fungerade optimalt var känt redan då och tillfrågad sa försvarsminister Sten Tolgfors i Försvarsutbildaren 4/2010: – Vi har dragit viktiga erfarenheter från NBG08. Med dessa erfarenheter står nu stridsgruppen till den europeiska unionens förfogande.

Försvaret i din android Nu finns Försvarsmaktens applikation att ladda hem gratis på Android. I appen finns ett utmanande logiktest som görs på tid. Resultatet kan jämföras globalt. Appen har även en nyhetsfunktion som visar internationella och svenska insatser. Där finns också information om befattningar inom Försvarsmakten. Du som väljer att ladda ner appen kan även anmäla ditt intresse för grundläggande militär utbildning, GMU.

Före jul hade 60 000 personer laddat ner denna app. Logiktestet är uppdelat i tio steg där du till exempel memorerar symboler, gör matematiska slutsatser och sorterar former i rätt ordning. Genom koppling till Facebook kan du jämföra dina resultat med dina vänners. Det är ingen mening med att memorera testet. En slumpgenerator ser till att du med stor sannolikhet får en ny variant varje gång du går in.

Militära kocklandslaget: VM-guld De militära kockarna slog knock-out på juryn i Luxemburg. Äntligen, var känslan i laget, efter alla års slit med slevarna, blev det full poäng. – Det känns väldigt bra att ha vunnit. Men det har varit så mycket att göra att jag knappt hunnit känna efter ännu, säger Conny Andersson som är lagledare, till forsvarsmakten.se. Militära kocklandslaget slog till i lilla Luxemburg men slog till stort och ordentligt. I en tävling med deltagare från 53 nationer placerade sig laget och Sverige längst upp. Militära kocklands-

laget har för första gången efter tio års tävlande i tre olympiska spel och tre världsmästerskap lyckats ta hem totalsegern i den militära klassen. I laget sliter nio kockar med köttbitar och såser. Laget som får stöd av P7 är en av Försvarsmaktens uppvisningsgrupper och har till uppgift att bevara försvarets matkultur. I tävlingen segrade laget i de två disciplinerna kallt och varmt kök. Låter betryggande för den som ätit kall ris och curry i grönburk enligt jägarordinationen.

Försvaret dubblar medieköpen Försvarsmakten har lagt ut sin medieupphandling. I år fördubblas medieinvesteringarna till 100 miljoner kronor med start i sponsring. – Vi knyter band med en byrå som har stor förståelse för den riktigt unga generationen, säger Fredrik Svahn, marknadschef för Försvarsmakten. Han inser trycket på Försvarsmakten bland alla andra aktörer på arbetsmarknaden. – Vi känner att medievalet är så viktigt för oss att vi vill ha

kontrollen över vårt avtal själva. I vårt uppdrag ingår mer än att bara informera medborgarna om verksamheten. Försvarsmakten behöver en mediebyrå med kompetens inom sponsring. – Jag vill kunna använda alla kanaler som finns i marknadsföringspaletten. Ett verktyg vi inte jobbat med tidigare är sponsring. Fredrik Svahn hoppas ha ett eget mediebyråval som verkar från april.

Modifierad helikopter klar FMV har lämnat över tre modifierade helikoptrar till Försvarsmakten som ska användas för sjukvårdstransporter i Afghanistan. Nu pågår en intensiv träningsperiod innan helikoptrarna flyger operativt från 1 april. Helikopter 10B är beteckningen på de tre helikoptrarna som ska utgöra stöd till Isaf-styrkorna i Afghanistan. Innan första uppdragen genomförs övar besättning, tekniker och sjukvårdare. FMV fick uppdraget 2009. – Jag är otroligt glad att vi har hållit avtalad tidsplan och utsatta leveranstidpunkter, säger Agneta Stillnerius, projektledare vid FMV.

Modifieringen av helikoptrarna innebär förändringar i sjukvårdsutrustningen, en kabin som är förberedd för mörkerflygning, återinförande av trupptransportsäten och stuvningsmöjligheter för personlig utrustning. Den främsta uppgiften i Afghanistan kommer att vara evakuering av skadad personal till kvalificerad vårdinrättning. Vård ska även kunna ges under färd. FMV har gett klartecken för möjligheten att skjuta med kulspruta från Helikopter 10B. Efter att fästen har monterats har också FMV genomfört skjutprov för att säkra funktionen.

Max 16 år som anställd soldat Svenskar ska kunna vara soldater i högst 16 år. Officerare får vara tillsvidareanställda. Blir det brist ska Arbetsförmedlingen hjälpa till med rekrytering. Det har föreslagits av en statlig utredning. Utredningen om Försvarsmaktens framtida personalförsörjning blev klar fem månader efter värnpliktens avskaffande.

– De tidsbegränsade anställningarna ska inte övergå i tillsvidareanställningar, sa utredningens ordförande Thomas Rolén när han överlämnat resultatet av utredningen till försvarsminister Sten Tolgfors. Thomas Rolén tror inte att det blir några större problem att få unga personer att varva civil anställning med militär.

Försvarsutbildaren 1/2011

5


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER

GSU i Härnösand, utbildning i handhavande med p-skott. Foto: Uno Gradin

Färdigbakade hemvärnssoldater Hemvärnsplutonen som utbildats av Ing 2 har passerat slutfasen av den grundläggande soldatutbildningen, GSU. Nu är soldaterna, tillsammans med dem som slutfört grundläggande militärutbildning, GMU, färdiga för och redo att genomföra be-

fattningsutbildning under våren. GSU som riktar sig mot Hemvärnet, ger soldaterna färdighet i att använda såväl AK5C som används i armén och AK4 som är vapnet för Hemvärnet. Isaac Vela Do Nascimento och Elias Sjöberg har båda genom-

fört GSU:n på Ing 2. De hade önskat genomföra den numera nedlagda värnplikten och de hade istället båda möjligheten att satsa på GSU. Något de gjort på ett godkänt sätt. – Underbart och skoj, säger Isaac.

Såväl Isaac som Elias är inställda på att fortsätta inom Försvarsmakten. De har flera vägar att välja mellan. Möjligheter finns som soldat, sjöman, specialistofficer eller officer. Bara inställningen sätter gränser.

Bästa julklappen till CBRN-förbundet Bernt-Åke Nensén och CBRNförbundet fick en verkligt fin julklapp som kommer att betyda mycket för CBRN-soldaternas kunskapsutveckling. Regeringen beslutade straxt före jul att Fortverket ska bygga en anläggning för inomhusträning i anslutning till Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC i Umeå. Första spadtaget tas i början av 2012 och ett år senare kommer anläggningen att vara i drift. – Den kommer att bli mycket användbar. Helt rätt för CBRNförbundet. I den mån vi får ha övningar där blir anläggningen nyttig för vår förmåga att bibehålla och öka våra kunskaper och förmågor, säger Bernt-Åke Nensén. Anläggningen ska ge möjlighet att öva på hot som kommer

6

Försvarsutbildaren 1/2011

från antagonistisk användning av ämnen som senapsgas, sarinklorid, sarin, VX med mera. Sjukdomsframkallande bakterier som framkallar Antrax kommer dock inte att användas, istället exponeras de övade för avdödade mikroorganismer. – Våra CBRN-soldater som nu rekryteras till Hemvärnet har skiftande bakgrund. En del har gjort värnplikt på SkyddC, andra har fått sin kompetens från högskolestudier. Alla har behov att vidmakthålla sin kompetens och eftersom deras behörighet gäller i fem år är den nya anläggningen viktig för oss, säger Bernt-Åke Nensén. CBRN-hot från terrorister är ett mardrömsscenario och därför prioriterar regeringen och ÖB svensk förmåga att möta

sådana hot. Som ett led i dessa ansträngningar byggs anläggningen som kommer att mäta 3 000 kvadratmeter, vilket ger möjlighet att öva en hel pluton. Förutom rena terrorhot ska inomhusanläggning skapa förutsättningar för övningar mot kemiska utsläpp som industrikemikalier. Anläggningen har förutom från CBRN-förbundet rönt intresse från landets blåljusmyndigheter och Totalförsvarets forskningsinstitut. Utanför Sveriges gränser är organ som OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons), EU och FN intresserade. – I dag finns bara en anläggning av den här typen och den ligger i Kanada. Nu kommer det att finnas en på närmre håll, säger Bernt-Åke Nensén.

Inte bara CBRN-förbundet får nu möjlighet att öva skarpt. Anläggningen kommer att ge en höjning av all kompetens inom CBRN-skyddsområdet. Befattningshavare i Försvarsmaktens CBRN-kompani, liksom de fyra CBRN-plutoner som Försvarsutbildarna sätter upp för Hemvärnet kommer att vässa sin professionalism för att hantera situationer med riktiga ämnen och i olika insatsmiljöer. Säkerhetskraven är omfattande. Innan övning kontrolleras både anläggningen och den personal som ska delta. Kontrollen innebär bland annat tillpassning av personlig skyddsutrustning. Efter övning saneras övningshall, deltagare och utrustning. Farligt avfall tas om hand.


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER ”Största ungdomsarbetsgivaren”

Frivillig hemvärnssoldat, resurs för Försvarsmakten. Foto: Anders Kämpe

Rekrytering tar tid – utnyttja frivilligorganisationer När Tomas Rolén från Personalförsörjningsutredningen meddelade slutsatser av Försvarsmaktens rekrytering på ett Folk och Försvarsseminarium märktes bland många talare Staffan Danielsson (C) som uttryckte tålamod med försörjning av soldater och befäl till försvaret. Staffan Danielsson menade att personalförsörjningen inte bara är en fråga för Försvarsmakten, utan för hela samhället. Dock: – Ansvarig myndighet är Försvarsmakten. Det är över 100 år sedan vi bytte system. Det är en stor uppgift att sjösätta årets reform. Det finns starka röster som vill ha tillbaka invasionsförsvaret och återgången till värnplikten, sa Staffan Danielsson. Här höjdes frågor som uttryckte förvåning över sammanblandning mellan försvaret av Sveriges territorium och försörjning av personal genom i huvudsak pliktsystemet, men Staffan Danielsson konstaterade att nu ”har vi det försvar vi har”. – Centerpartiet står fullt bakom vårt insatsförsvar. Vi står också helt bakom rekryteringen

som bygger på frivillighet, sa Staffan Danielsson och uttryckte också en förhoppning om att Försvarsmakten ska visa sig vara en attraktiv arbetsgivare i konkurrens med alla andra myndigheter, organisationer och företag i Sverige. – Det är den stora utmaningen och ska ha full stöttning av det övriga samhället. Det krävs ett bra samarbete mellan Försvarsmakten, näringsliv och fackliga organisationer. Staffan Danielsson sa också att det krävs ”flexibilitet och lyhördhet från oss alla” i omställningen. – Vi måste lyssna på signaler och justera vad som behöver justeras. Personalförsörjningsutredningens förslag känns bra. Han inser värdet av att Försvarsmakten som arbetsgivare syns i Sverige. – Det är viktigt med stora informationskampanjer för att få unga människor att överväga erbjudandet och vi måste även förstå värdet av att rekrytera via frivilligorganisationerna, sa Staffan Danielsson.

Försvaret kommer de närmaste åren att anställa 16 000 ungdomar. Det skriver försvarsminister Sten Tolgfors i en debattartikel i Gefle Dagblad. Sten Tolgfors pekar på försvarets reform, den största på decennier och på den ”omedelbara” tillgängligheten såväl nationellt som internationellt. Med alla ungdomar som kommer att anställas i närtid, 16 000 blir då Försvarsmakten en av Sveriges största ungdomsarbetsgivare: Huvuddelen av de soldater, sjömän och gruppchefer som anställs kommer, enligt Sten Tolgfors, att vara under 26 år. Försvarsministern går också in på rekryteringen och redogör för uttagningen till GMU:n, där

6 700 personer sökt till de platser som nu finns för den tre månader långa grundutbildningen. Nu räcker det inte med att platserna till grundutbildningen fylls: Försvarsmakten måste visa sig vara en attraktiv arbetsgivare med tydliga anställningsvillkor. Här är det ”parternas ansvar” att komma överens om dessa villkor och löner, allt enligt den svenska modellen. Det svenska yrkesförsvaret kommer inte att bli ett yrkesförsvar fullt ut. Där kommer att finnas soldater med tidsbegränsad anställning och där de flesta har civila jobb vid sidan av. Detta kommer, enligt Sten Tolgfors, att borga för en bred samhällsförankring.

Nej till databas Datainspektionen säger nej till Försvarsmaktens förslag att skapa ett omfattande ITsystem som skulle ha innehållit uppgifter om personalens prestationer och personliga egenskaper. Försvarsmakten vill skapa ett sådant IT-system som bland annat skulle lagra uppgifter om personalens utbildning, kompetens, prestationer och personliga egenskaper. Syftet med den databas som nu fått tummen ner från Datainspektionen, är att Försvarsmakten vill kunna utveckla personalen i sina yrkesroller och att bemanna organisationen på ett bra sätt. I ett samråd har Försvarsmak-

ten bett Datainspektionen om synpunkter på sin framtida databas. Det blev många synpunkter. Datainspektionen skriver i sitt yttrande att det föreslagna IT-systemet ”innebär en mycket ingående kartläggning av de anställda och att stora delar av databasen skulle innehålla information av integritetskänslig natur”. – Informationen är dessutom inte skyddad av några sekretessbestämmelser vilket innebär att den kan komma att lämnas ut enligt offentlighetsprincipen om någon begär det, säger Göran Gräslund, generaldirektör på Datainspektionen.

”Flera hus kunde ha räddats i Kalmar” Hemvärnet i Kalmar och Kronoberg riktar tuff kritik mot räddningstjänsten i Kalmar. Vid insatsen i november förra året då Hemvärnet kallats in av räddningstjänsten för att bistå vid kraftiga översvämningar

var hemvärnssoldaterna på plats tidigt. Flera hus kunde ha sluppit såväl översvämning som vattenskador om Hemvärnet fått materiel tidigare. – Som hemvärnsman så tyckte jag att det var en katastrof, 30

hemvärnsmän satt av tiden. Vi fyllde lite sandsäckar och sedan rullade vi tummarna, säger Mats Gröhn vid insatskompaniet i Kalmar, till Nyhetskanalen.se. Räddningstjänsten vill inte kommentera kritiken men säger

att ”man ska se över sina rutiner och kontakta Hemvärnet för att diskutera samverkan vid kommande insatser”. – Vi hade definitivt kunnat rädda fler fastigheter om vi fått börja i tid, säger Mats Gröhn.

Försvarsutbildaren 1/2011

7


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Åsa är ny lotta(chef)

Vinterövning i Skåne

Åsa Lindestam har valts till ny ordförande för Lottorna, Svenska Lottakåren. Med förflutet i politiken som riksdagsledamot i försvarsutskottet anser hon sig vara beredd och hon axlar ansvaret. – När det uppstår kriser i samhället finns Lottorna där och är en resurs som både utbildat sig väl och tränat sig för sina uppdrag. Det kan vara mat eller nödvändig kommunikation, säger Åsa Lindestam.

Snön drev in över marken och vinden piskade i hemvärnssoldaternas ansikten. Sjunde hemvärnsbataljonen ryckte fram på Ravlunda skjutfält. 300 befäl och soldater var väl klädda. Nu behövde inta alla vara ute i kylan. I stabsvärmen satt Anders Nilsson och samverkade med kommunens beredskapssamordnare, spelad i övningen av kapten Cecilia Selin. – Detta är utmanande och en kul uppgift. Jag är mycket nöjd med resultatet, säger Anders Nilsson efter att ha löst sin första uppgift. Cecilia Selin är lika nöjd. Hon agerade som beredskapssamordnare i CIMIC-momentet, där CIMIC står för civil och militär samverkan. Hemvärnsbataljonens två samverkansbefäl fick godkänt för sina insatser under övningens utvärdering. Anders Nilsson började som plutonchef på ett bevakningskompani 1994. Nu är det nog med fältlivet. – Jag tycker jag sprungit färdigt i skogen. Att bli samverkansbefäl är en stor utmaning, säger han. Under övningen hade i spelet

Under sitt ordförandeskap vill Åsa Lindestam jobba med att öka jämställdheten inom försvaret: – Inte för att det måste vara olika kön utan för att vi tillför olika kunnande och kompetens genom att ha olika bakgrunder. Då kan en organisation växa i utveckling och klokskap, säger Åsa Lindestam. I dag finns det 8 300 medlemmar i Svenska Lottakåren.

Svärd och fäktning i Halmstad Om svärdets historia talade Björn Levin, Militärhögskolan i Halmstad för försvarsutbildarföreningen i samma stad. Mötet som ägde rum på Tylebäcks kursgård samlade ett 20-tal försvarsutbildare. Det blev en genomgång av svärdet och fäktningens historia. Björn Levin tog avstamp i Europa under bronsåldern och gick metodiskt och pedagogiskt fram till slutet 1800-talet då eldhandvapen slog ut stöt och huggvapen. Men innan dess red svenska kavallerister fram med kraft och massa, med värjor och sedan sablar. Björn Levin talade över dueller med blanka värjor och han visade värjor från 1700-talet. Han är en hängiven samlare. Dessutom sportar han i disciplinen militär fäktning. Hans lag från Halmstad tog förra året SM-brons och det

Kristianstads kommun drabbats av ett snöoväder, ungefär som de verkliga. Kommunen begärde stöd av tre bandvagnar från Försvarsmakten för att kunna köra ut hemsjukvårdspersonal till dem som var strandsatta och isolerade hemma. Frågor uppstod om var, hur och när samarbetet skulle inledas. Också frågor om mat och drivmedel sattes under lupp. Detta löste Anders Nilsson tillsammans med övriga samverkansbefäl. Medan dessa samverkansbefäl träffade kommunala tjänstemän, fortsatte som på utlagd räls andra samverkansmoment till det att det sköts skarpt på Ravlunda. Där slutade samverkansmomentet. I scenariot eskalerade lägessituationen snabbt. ”Skydda och bevaka” upplevdes som en bekväm rest i minnet hos hemvärnssoldaterna. Kränkningar av svenskt territorium ställdes mot soldater som var fast övertygade om hävda territorialrätten. – Sju av tio i bataljonen är med på övningen. Det är glädjande och jag vet var jag har mina soldater, säger bataljonschefen, major Bo Jönsson.

Vinterutbildning. Foto: Anders Kämpe Husarofficers sabel från 1800talet. Foto: Björn Levin

var en speciell tävling om en trofé som Gustaf V instiftade för hundra år sedan, 1910. Människan började tillverka svärd och fäkta 1500 f.Kr. Under 3 500 år har svärdet påverkat människan på flera sätt, inte minst inom krigskonsten.

Dystert på Gotland Av 800 hemsvärnssoldater på Gotland som skulle bli ett resultat av förra försvarsbeslutet, blev det 380. Nu planerar Gotlandsgruppen för 400 som ska öva fyra eller åtta dygn per år. Vid det årliga mötet i december talade Gotlandsgruppens nye chef, överstelöjtnant Hans Håkansson. Han konstaterade att materielen har en del brister,

8

Försvarsutbildaren 1/2011

bland annat på fordonssidan. – Det positiva är att vi nu får genomföra GMU, grundläggande militär utbildning här på ön, sa Hans Håkansson. Men av de 30 som anmält sig för vårens GMU är endast en gotlänning. Det är inte heller säkert att han vill skriva på för Hemvärnet. Får Gotland nya ksp-skyttar? Foto: Per Lunqe


NYHETER • NYHETER • NYHETER NYHETER folk•och försvar

Ett smörgåsbord av försvars- och säkerhetspolitik Sedan den första rikskonferensen genomfördes 1946 på Ånns kursgård så har Folk och Försvar årligen samlat ett hundratal nyckelpersoner inom det försvars- och säkerhetspolitiska området. I år samlades närmare 300 personer i den ”bubbla” som bildas på Sälens Högfjällshotell för att diskutera aktuella ämnen. Detta år bestod smörgåsbordet av terrorism, cyberattacker, säkerhetspolitik i Europa, Afghanistanfrågan, Försvarsmaktens personalförsörjning och utveckling och en hel del annat. Till nyckelpersonerna får man nog också räkna de journalister som inte bara följer konferensen för att rapportera om den utan även har en viktig roll i den debatt som förs. Normalt sett finns Försvarsmakten tidigt på programmet men i år fanns dess verksamhet i slutet på konferensen. Det kan vara en symbolisk gest där Försvarsmaktens betydelse för konferensen minskat men jag hoppas inte det. Försvarsmaktens frågor är viktiga för försvaret av Sverige och vår demokrati. Det måste få ta tid i programmet. Ministern: inga problem Får man tro Försvarsministern så finns det inga bekymmer med Försvarsmakten vare sig idag eller i den närmaste framtiden. Han målade upp en positiv bild där det inte verkade finnas några problem med vare sig omstrukturering eller en förändrad personalförsörjning. Alla delar inte hans uppfattning utan många var de som ställde frågor kring problematiken att inte FM lyckats anställa de 2 500 kontraktsanställda som var målet 2010. Enligt Försvarsmakten är den stora anledningen att regelverket för att anställa dessa platser inte finns på plats men att man har ett stort antal sökande. Vad som egentligen är sanning är ju alltid svårt att veta men en viktig slutsats är

David Lindahl, FOI, beskriver hur enkelt det är att genomföra en Cyberattack i Sverige.

ju ändå att det nya personalförsörjningssystemet inte kommer att gå som på räls utan många, både små och stora, förändringsbeslut måste ske på vägen. Eller som ÖB säger ” Det är ingen som vet slutmålet”. ÖB, Sverker Göranson, lyfte fram tre centrala områden för förändringen av det svenska försvaret: personalförsörjningen, långsiktig ekonomi och nationell samverkan i sitt tal i Sälen. Behovet av en utökad ekonomi efter 2014 var ett särskilt tydligt budskap. Det behövs mer pengar efter 2014 för att upprätthålla den kvalité som behövs i insatsförbanden. – Flera äldre materielsystem måste efter 2014 moderniseras eller ersättas med nya om vi ska behålla operativ förmåga i paritet med vår omvärld, menar ÖB. ÖB var för övrigt glasklar i att vi frivilliga har en stor uppgift att fylla när det gäller försvaret framöver och allra tydligast är uppgiften att stödja personalförsörjningen. Det är faktiskt befriande att höra denna tydlighet. Cyberattacker troligt hot Det är inte möjligt att redovisa allt som presenterades under konferensen men här kommer några övriga anteckningar från seminarierna. Enligt Säpochefen Anders Danielsson bedöms inte någon av de extremistiska organisationerna Vit makt, de autonoma grupperna eller islamistiska extremister ha förmågan att kunna påverka Sveriges statsskick och demokrati. Säpo har inte möjlighet eller vilja att kartlägga allt och alla för att hitta extremister och den stora frågan vi bör ställa oss är hur mycket är vi beredda att gå för att lyfta det okända till det kända. Cyberattacker är ett reellt hot och de kan utföras utan att den som är antagonist kan pekas ut. FOI demonstrerade ett exempel där man släpper USB-stickor med olika typer av programvaror. Obetänksamma personer tar gärna hand om dem för att hjälpa till att identifiera den som tappat dem och på så sätt kan olika program spridas. Enligt Natos biträdande chef, Jamie Shea, är en del av deras nya strategiska koncept en återgång till att kunna genomföra artikel 5, den så kallade musketörsparagrafen ”En för alla Alla för en” verksamhet. Nato kommer att öva detta framöver.

Försvarsminister Sten Tolgfors förklarar för journalisterna att han inte ser några problem med Försvarsmaktens omstrukturering.

Wilhelm Agrell är forskare och har genomlyst de beslut som har lett fram till dagens anställda försvar. I ett mycket inspirerande tal beskrev han en rad händelser som ledde fram till dagens försvarsmakt och det är ingen positiv bild där politik, ekonomi och omvärlden inte gått hand i hand. Wilhelm Agrell fick avsluta denna redovisning av Sälen 2011 med några ord om värnpliktsförsvaret. – Det finns till sist en lite sorglig ironi i det förhållande att vi har valt att klippa det djupast förankrade bandet mellan försvaret och medborgarna i just en tid då försvaret inte tycker att det är av någon större nytta i termer av kostnadseffektivitet men där det kanske istället är samhället som skulle ha behövt försvaret. Text och foto: Per Klingvall

ÖB, Sverker Göransson behöver mer pengar till försvaret efter 2014.

Försvarsutbildaren 1/2011

9


reportage

Jens Tjernberg, närmast kameran, och Patricia Quick förbereder sin insats i MOUT-övningen.

Anna och Sofie

gick från Försvarsutbildarna till Hemvärnets soldatutbildning Försvarsutbildarnas ungdomsverksamhet fungerar som en plantskola när det gäller GSU-utbildningarna. Det visar Anna Olsson från Sundsvall och Sofie Törnberg från Matfors. Båda har tillsammans med sina 46 kamrater i dagarna avslutat tre månaders GSU- utbildning vid G 23 i Härnösand. Text och foto: Uno Gradin

– Jag har deltagit i Försvarsutbildarnas ungdomsverksamhet i Sundsvall i två år. Där vaknade mitt intresse för försvaret och det är också därför jag genomför GSUutbildningen. Min målsättning är att bli befäl och jobba med trupputbildning inom armén, säger 19-åriga Anna Olsson.

10

Försvarsutbildaren 1/2011

När Försvarsutbildaren träffar Anna pågår en utbildning i SIB (strid i bebyggelse) i en av de nu tomma tidigare kasernerna vid det nedlagda regementet KA 5. Eleverna uppträder som stridspar. – Jag kastar du rensar, ljungar det mellan stenväggarna när tomma logement och andra utrymmen rensas från motståndare. Blodad tand i flera år Sofie Törnberg konstaterar att hon har varit inne på en karriär inom försvaret i flera år. Liksom Anna är Sofie aktiv inom ungdomsavdelningen vid Försvarsutbildarna i Sundsvall. – Det var i ungdomsutbildningen jag fick blodad tand. Det späddes på ytterligare under en fyra dagars minilump i Boden. - Jag är glad över att jag satsade på att göra GSU-utbildningen, säger Sofie. Det är otroligt lärorikt och intressant. Vi har

mycket bra instruktörer. Tempot är högt och det tycker jag om. Inga döda punkter, säger Sofie. Söker till hemvärnet För framtiden hoppas Sofie komma in på polishögskolan. – Jag tror att det meritmässigt kan vara en fördel att ha gjort GSU. Studenten tog jag i våras, säger hon. 19-årige Alexander Jonsson från Sundsvall har redan bestämt sig för att söka till hemvärnets insatskompani i Medelpad. – Jag är också intresserad av att fortsätta utbildningen till specialistofficer. Lumpen har jag alltid velat göra, men hamnade tyvärr i utbildningsreserven. GSU-utbildningen är toppen och har gett mig en andra chans, säger Alexander.


Utbildning på 14 orter Under 2010 genomförs GSU Hemvärn på 14 orter i landet med totalt 588 utbildningsplatser. Norrbottens regemente utbildar i Kiruna, Umeå, Härnösand och Östersund. Utbildningen vid Västernorrlandsgruppen i Härnösand hade lockat 185 sökande. Efter uttagningsprocessen antogs 42 rekryter och åtta nyrekryterade lottor. De senare genomför samma utbildning som GSU-soldaterna. GSU-soldaterna kommer nästan uteslutande från Västernorrland där det idag finns tre hemvärnsbataljoner, Sundsvall, Angermanna med kompanier från Härnösand, Kramfors och Sollefteå samt Örnsköldsviks hemvärnsbataljon. Det är i någon av dessa bataljoners insatskompanier som flertalet nu utbildade soldater kommer att placeras. Från 2012 reduceras antalet bataljoner i Västernorrland till två. Angermanna och Örnsköldsvik slås ihop till en bataljon. – Ungdomarna är mycket motiverade och intresserade av att lära sig så mycket som möjligt, konstaterar plutonchefen, kapten Amos Hedberg. – Det är redan klart att Västernorrlandsgruppen får i uppdrag att utbilda en ny GSU-pluton under 2011. Hur det blir 2012 vet vi ännu inte något om. Det beror förmodligen på vad som händer under den kommande budgetmanglingen, förmodar Amos Hedberg. n

Det här ska eleverna lära sig på GSU under 90 dagar: • Uppträda i strid • Hantera sitt personliga vapen (under utbildningen Ak5) • Skydda sig själv mot kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära stridsmedel så kallade CBRN-stridsmedel • Ta hand om och transportera skadade och sjuka • Bevaka och skydda militära anläggningar • Tillämpa reglerna om folkrätt för soldater i krig och fred • Övervaka och stödja samhället vid fredstida kriser och naturkatastrofer • Hantera pansarbrytande vapen och kommunikationsutrustning

Sofie Törnberg var bland de snabbaste under livräddningsövningen i en av Härnösands simhallar. Även Sofie har en bakgrund i ungdomsutbildningen inom Försvarsutbildarna i Sundsvall.

Anna Olsson, Jens Tjernberg och Mathias Bergsten rensar ett utrymme under ett MOUT-moment.

Anna Olsson hör till de ungdomar som inspirerats att söka till GSU-utbildningen i Härnösand tack vare sin tid i ungdomsavdelningen inom Försvarsutbildarna i Sundsvall. Ivan Bonettic mår som en prins efter bastubadet. Ska man överleva ska man också trivas.

Försvarsutbildaren 1/2011

11


utbildning Ny grundläggande soldatutbildning för frivilliga,

GU-F

Försvarsmakten har gett Försvarsutbildarna förtroendet och huvudmannaskapet för den grundläggande soldatutbildningen för frivilliga, GU-F. GU-F är en obligatorisk tvåveckorsutbildning (cirka 135 timmar) för de frivilliga som planeras för tjänstgöring på avtalsbefattningar i Försvarsmakten. GU-F ersätter TFU-G utbildningen som genomfördes fram till och med år 2010. Text: Anders Gustafsson

F

örsvarsutbildarna får nu ett nytt ansvar innebärande både rekrytering och utbildning av personal som ska ingå i Hemvärnsförbanden. Ansvaret understryker betydelsen av att förbunden genomför en regelbunden dialog och samverkan med hemvärnsförbanden. Syftet med dialogen är bl.a. att koordinera informations- och rekryteringsinsatserna samt skapa delaktighet och förutsättningar för att utbildningarna motsvarar hemvärnets behov. Chefer från hemvärnsförband bör därför alltid erbjudas möjlighet att följa upp utbildningen. Huvudmannaskapet ställer också krav på kompetenta kurschefer och instruktörer, vilket sannolikt kommer att öka betydelsen av en kontinuerlig kompetensutveckling av våra medlemmar.

Planering Huvudmannaskapet innebär att Försvarsutbildarna leder, samordnar, genomför och följer upp GU-F kurserna tillsammans med Svenska Lottakåren, Bilkåren och Flygvapenfrivilliga. Försvarsutbildarna ansvarar också för att, i samverkan med Försvarsmakten och andra organisationer, utveckla GU-F avseende innehåll och genomförande. För närvarande pågår bl.a. planering för att utveckla kursen med hjälp av Avancerat Distribuerat Lärande, ADL.

12

Försvarsutbildaren 1/2011

Hemvärnet har stort utbildningsbehov. Foto: Anders Kämpe

För att samordna planering, genomför- Ansvarig organisation för genomförande: ande och uppföljning av GU-F har en Försvarsutbildarna särskild arbetsgrupp, AG GU-F bildats. Vecka 11–12 Såtenäs I arbetsgruppen ingår deltagare från alla Vecka 19–20 Boden organisationer som har ansvar för genomVecka 19–20 Härnösand förandet av GU-F. Vidare ingår också Vecka 26–27 Villingsberg deltagare från HvSS Samordningsavdelning Vecka 34–35 Östersund som bland annat följer upp att GU-F motVecka 37–38 Umeå svarar Hemvärnets utbildningsbehov. Vecka 37–38 Ronneby Vapentjänst För kvalitetssäkring av utbildningens delmoment ansvarar de organisationer som har huvudmannaskap för respektive sakområde. Detta innebär bl.a. att Svenska Röda Korset ansvarar för sjukvårsdutbildningen, Svenska Pistolskytteförbundet/ Svenska Sportskytteförbundet ansvarar för vapenutbildningen och Försvarsutbildarna ansvarar för CBRN-utbildningen. Kursplanerna för utbildningen är godkända av berörda kompetensföreträdare i Försvarsmakten och instruktörerna certifierade/ godkända av de organisationer som stödjer genomförandet av utbildningen. Kvalitetssäkringen säkerställs också genom att en yrkesofficer deltar i utbildningen. Utbildningen kraftsamlas till vapentjänst (cirka 40 tim), sjukvård (cirka 20 tim) CBRN (cirka 10 tim) och strid (cirka 10 tim). Övriga moment i utbildningen är bland annat fysisk träning, soldatregler och Försvarsmaktens värdegrund. Kursen avslutas med en tillämpningsövning under cirka ett dygn som också är en kontroll av att uppsatta mål nåtts. Utbildningen präglas av högt tempo med fysiskt och psykiskt ansträngande tjänst. Fysisk träning genomförs både enskilt och i grupp. Kraven för att söka till GU-F är; den sökande ska ha fyllt 18 år, vara folkbokförd i Sverige, vara svensk medborgare samt vara medlem i en frivillig försvarsorganisation. Under 2011 planeras ett antal GU-F att genomföras enligt nedan

Ansvarig organisation för genomförande:

Flygvapenfrivilliga Vecka 20–21 Vecka 28–29 Vecka 43–44

Väddö Halmstad Ronneby

Ansvarig organisation för genomförande:

Bilkåren Vecka 13–14 Vecka 20–21 Vecka 26–27 Vecka 35–36

Halmstad Ronneby Falun Revingehed

Ansvarig organisation för genomförande:

Svenska Lottakåren Vecka 26–28 Vecka 31–32

Revingehed Karlskrona

Vissa GU-F kommer att inriktas speciellt för deltagare från FMCK, SRK, FFK och SBK. Dessa kurser är: Halmstad vecka 13–14, Boden vecka 19–20, Väddö vecka 20–21, Falun vecka 26–27 och Halmstad vecka 28–29. Inriktningen har sin grund i att personal från dessa organisationer utbildas på pistol eller har begränsad vapenutbildning. Deltagare från ovanstående organisationer, och alla andra berörda frivilligorganisationer, är naturligtvis välkomna att söka till den GU-F som passar dem bäst både tidsmässigt och geografiskt. Ansökan om att få genomföra en GU-F skickas till den organisation som den sökande är medlem i. Efter kontroll av medlemskap, skickar medlemmens organisation ansökan till den organisation som är ansvarig för genomförande av den GU-F kurs som ansökan avser. n


Afghanistan

Soldat i fyra insatsområden Han är en rutinerad veteran med sju missioner i bagaget. Niclas Bengtsson har mycket att berätta. Som den gången han blev stoppad i en vägspärr i Bosnien. Men hur har det egentligen varit med soldat- och anhörigstödet genom åren? Text och foto: Richard Kjaergaard

D

et hela började sommaren 1993. Niclas Bengtsson hade muckat från värnplikten några år tidigare och var arbetslös under en period. – Jag trivdes i lumpen. När jag blev utan jobb det året så passade jag på att söka utlandstjänst. Min ingifta morbror var FN-soldat i bland annat Kongo på 1960-talet, så redan som barn blev jag präglad av hans historier. Niclas blev antagen till en befattning som fordonsförare vid bataljon L-118 i Libanon. Från ett högst ordinärt liv i Stenkullen utanför Göteborg, till rollen som soldat och fredsbevarare i Mellanöstern. Den första missionen gjorde ett bestående intryck på den då 23-årige soldaten. – Det låter lite klyschigt, men kamratskapet under en mission är något helt speciellt. Att dessutom få möta andra kulturer och hjälpa människor i nöd motiverade mig till att söka igen.

Från FN till Nato Niclas anlände till Bosnien 1995. FN-styrkan opererade då med begränsad handlingsfrihet. Tusentals människor hade dödats i kriget som rasat under flera år. Men genom Dayton-avtalet blev FN-missionen i landet över en natt förvandlad till en NATO-ledd operation. – Avtalet resulterade i att fred kunde slutas. Jag minns särskilt en gång under första delen av BA05 då jag som FN-soldat fastnade i en checkpoint. Där satt det tre berusade milismän framför ett oljefat och värmde sig. Stämningen var tryckt. – Det låter lite klyschigt, men kamratskapet under en mission är något helt speciellt, säger Niclas Bengtsson.

Så var det ofta under FN-mandatet, en liten grupp beväpnade män kunde hindra ett helt svenskt kompani att passera. År 2000 befann sig Niclas Bengtsson återigen på Balkan i fredens tjänst. – KS02 är en Tradition: Missionsringen, en symbol av de bästa missom bärs med stolthet. Soldater som sioner jag gjort. gjort många missioner kallas för Chefen Anders ”gammelyxor”. Brännströms ledarskap strålade ned i organisationen på ett positivt sätt. Förbandsandan var god och soldaterna var motiverade. Det skulle komma att bli ytterligare tre missioner i Kosovo, KS04, KS12 och KS17. Under de olika tjänstgöringstillfällena såg han landet utvecklas i positiv riktning. Läget i Afghanistan skärptes under 2006. Försvarsmakten fattade beslut om att förstärka FS11 med fordonsbesättningar från beredskapsförbandet EN04 där nu Niclas ingick. – Afghanistan är närmast att beteckna som medeltida på vissa ställen. Balkan är högutvecklat i jämförelse. Det var under FS11 som striden mellan svenskar och kriminella stod i byn Boka. Den dagen vaktade jag campen. Händelsen blev starten på en allt våldsammare vardag i det svenska området. Ingen talade om stöd Sedan 24 år tillbaka är Tove kvinnan i Niclas liv. Genom åren har hon stått ut med att han varit borta i längre perioder. Inför KS17 fyllde dottern Alma ett år. I början av Niclas ”utlandskarriär” var stödet till hemkomna soldater och anhöriga närmast obefintlig. – Nej, det talades aldrig om något stöd. Med tiden har Försvarsmakten blivit bättre och det är lättare för dem som skadats att tala ut om sina upplevelser. Ibland kan jag dock ställa mig frågan om varför inte Sverige har ett veterancenter som det i Norge? – Det skulle också vara bra med ett mer praktiskt stöd till de anhöriga, som exempelvis barnpassning. Under den tid som intervjun varar så ringer fyra kamrater från tidigare missioner till Niclas på mobiltelefonen. Jag undrar om han inte blir sugen att åka ut igen? – Jag har fått flera erbjudanden i närtid. Men det känns viktigt att inte missa min dotters uppväxt. Nästa år blir det dock ”utlandstjänst” i form av Nijmegenmarschen i Holland. Nu får det räcka. n Försvarsutbildaren 1/2011

13


Afghanistan

Allan Widman vill inte skilja på nationell och internationell säkerhet. Foto: Peter Knutsson

Vi drar vårt strå i en global by I en globaliserad värld är det allt svårare att skilja på nationell och internationell säkerhet. Vi påverkas även av hot och utmaningar som inträffar långt från våra gränser. Det vi gör i Afghanistan är också ett sätt att försvara Sverige. Det säger Allan Widman (fp) riksdagsledamot och ledamot i försvarsutskottet. Text: Per Lunqe

D

en blocköverskridande överenskommelsen i december satte upp flera ambitioner för svensk trupp i Afghanistan. En var att om säkerhetsläget i landet medger, övergå till en mer stödjande och utbildande insats 2014. Allan Widman vill inte låsa sig för ett visst datum. – Det är just en ambition. Överenskommelsen i riksdagen betyder att vi i Sverige ansluter oss till de mål som FNs säkerhetsråd och den folkvalda regimen i Kabul har satt upp för Afghanistans säkerhet, för den säkerhet som alla människor ska ha rätt till, oavsett var man bor, säger Allan Widman.

Vi ska växla ner Han ser överenskommelsen som ett bra styrinstrument för att Sverige ska kunna förverkliga den strategi som ligger fast sedan 2008: – Det är att den afghanska regimen själva ska kunna axla och klara av det mest grundläggande ansvaret i ett samhälle som är fred och säkerhet. Svensk trupp ska gradvis växla ner från uppgifter som kan innebära konfrontation till att stödja och utbilda de afghanska säkerhetsstyrkorna. Allan Widman ser positivt på överenskommelsen i riksdagen.

14

Försvarsutbildaren 1/2011

– När jag tittar på beslutet som togs i december så ser jag att det togs i samklang med regeringens strategi och den inriktning som riksdagen tidigare signalerat. Vi kan inte lämna ett inbördeskrig Något ”bäst-före-datum”, således att svensk närvaro i Afghanistan är slut 2014, vill han inte se. Men om säkerheten i landet medger, så blir det mer stödjande insatser. – När förhållandena på afghansk mark medger, då växlar vi över till fas 2. Men vi kan inte åka hem och lämna ett land som då hamnar i ett inbördeskrig. Vi kan inte ge reservationslösa garantier om tillbakadragande. Att Sverige deltar med trupp i Afghanistan och Kosovo ger också en europeisk dimension enligt Allan Widman. – Det är naturligt för oss att ställa upp, att vi är beredda att bära vår del av bördan. Det ger oss också möjligheten att få stöd från länderna i Europa om vi skulle hamna i ett säkerhetspolitiskt läge som kräver det. Ger oss operativ förmåga Sverige, Försvarsmakten och de soldater och befäl som är eller har varit på utlandsmission drar många erfarenheter. Men Allan Widman vill inte övervärdera dessa erfarenheter. – Vi deltar inte i Afghanistan för att skapa erfarenheter, men vår närvaro ger oss detta och det är min övertygelse att utan svenskt internationellt deltagande hade vår operativa förmåga varit lägre också i ett nationellt sammanhang. Allan Widman engagerar sig i det stöd som utlandsveteraner och deras anhöriga får. – Det finns ett perspektiv på utlandsmissioner och Afghanistan. Det är omhändertagandet av soldaterna och deras familjer. För första gången på 200 år upplever vi nu i Sverige säkerhetspolitikens tragiska dimensioner. Vi betalar för vår närvaro med stupade och svårt skadade soldater. Det betyder ett tydligt ansvar. n


Afghanistan

FM: Vi ska vara attraktiva

Generallöjtnant Anders Lindström. Foto: Försvarets bildbyrå

Anders Lindström är Generallöjtnant och Försvarsmaktens insatschef. I den rollen är han ansvarig för de internationella insatserna och är lite förenklat den som är arbetsgivare för de soldater som tjänstgör utomlands. Text: Per Klingvall

S

verige deltar idag med ca 500 soldater och officerare i Afghanistan. Från 2006 har Sverige haft uppgifter i Mazar i Sharif. Från att förbandet i första hand haft uppgifter kopplade till informationsinhämtning så finns där nu en reducerad bataljon som är tränad för att kunna genomföra uppgifter som innebär strider på hög nivå. Det svenska förbandet har också uppgifter att stödja och utbilda den Afghanska armén. Försvarsmakten har ett ansvar för våra förband både före, under och efter insats men ansvaret ser lite olika ut. – Före en insats har vi ansvar för att sätta upp förbandet och se till att de klarar de krav som operationen ställer. Det handlar om att ge förbandet och personalen rätt förutsättningar för att på bästa sätt kunna genomföra sin uppgift när det väl är utomlands, säger Anders Lindström.

Det nya kommer 2012 Fram till nu har det utsetts en chef och därefter har förbandet vuxit till genom särskild rekrytering. Förbandet har sedan fått utbildning innan det har skickats utomlands. Den 1:a januari i år upphörde den särskilda utlandsstyrkan och framöver kommer missionerna att bemannas av stående förband. Det innebär ett tydligare ansvar för den som är förbandschef, som nu kommer att ha ansvaret för att med sitt eget förband bygga de förutsättningar som krävs för en internationell insats. – Vi kommer i praktiken att se de här förändringarna från omkring 2012, de förband som skall sättas in under 2011 är i huvudsak rekryterade enligt de tidigare förutsättningarna, menar Anders Lindström. I samband med att förbandet kommer på plats och lämnas över till den operative chefen i området så förändras också det nationella ansvaret. Den operative chefen, exempelvis chefen för ISAF ställer uppgifter och leder det svenska förbandet medan det svenska nationella ansvaret övergår till logistikstöd, underrättelser för att skapa skydd för det egna förbandet samt personalstöd. – Vi skall exempelvis se till att de får försörjning med rätt materiel och får möjlighet att göra något på den fritid de har men även att återkoppla med information till svenska folket och regering och riksdag, säger Anders Lindström. Rätt människor behövs Efter att förband genomfört sin uppgift och roterar hem så har Försvarsmakten ett stort ansvar för att ta hand om både personal och materiel. Att följa upp hur personalen i det svenska förbandet mår efter insats är särskilt viktigt så att man vid behov kan sätta in de åtgärder som behövs. För att fortsatt kunna personalförsörja de svenska förbanden är det nu avgörande för Försvarsmakten att man kan personalförsörja sina nya, stående och kontraktsanställda, förband med rätt människor. Ur ett arbetsgivarperspektiv är den stora utmaningen nu att se till att Försvarsmakten uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och här är det viktigt med information genom en mängd olika aktörer, däribland frivilliga försvarsorganisationer. Det handlar också om att ge en rättvisande bild av vad Försvarsmakten är för något. Anders Lindström är mycket tydlig med att påpeka att det handlar om både killar och tjejer i åldern 18–25 år. – Min målbild är att det skall vara lika naturligt för unga människor att säga att ”Jag vill bli soldat” som man uttrycker en önskan att bli polis, säger Anders Lindström. n Försvarsutbildaren 1/2011

15


säkerhetspolitik

Försvaret i Afghanistan, ok eller undermåligt:

Professorn mot Ministern Vi tussade professor Wilhelm Agrell mot försvarsminister Sten Tolgfors. Ämnet var: Är det någon mening med Försvarsmaktens insats i Afghanistan, kan vi lära något av Georgien 2008 och varför får inte soldaterna i Mazar-e-Sharif en riktig skyddsväst? Text: Per Lunqe

De frågor professorn och ministern svarar på är:

1 Ingår Sverige nu i en ”europeisk ordning” där det nationella militära försvaret ersatts med ett internationellt? 2 Vad innebär Rysslands angrepp på Georgien sommaren 2008 för svensk försvarspolitik? 3 Uppgörelsen i riksdagen efter valet, mellan allians partierna och S och MP, betyder denna uppgörelse att svensk trupp stannar i Afghanistan till 2014? 4 Är västerländsk exporterad demokrati till Afghanistan fungerande 2014? Är den afghanska försvarsmakten i stånd att då skydda denna demokrati? 5 Är inte frågan om den svenska missionen ska utökas personellt? Netto 200 svenska soldater efter avdrag för stabspersonal och ledigheter, har i uppgift att skapa skydd och trygghet i ett område stort som Norrbotten? 6 Hur fungerar Försvarsmakten som arbetsgivare i Mazar-e-Sharif? Rapporter kommer om icke funktionell stridsväst 2000, och order om att använda denna i FS20 trots att det finns bättre som soldaterna tidigare köpt? Inte förvånande ger professorn, den kritiska tummen ner och försvarsministern, som har det yttersta ansvaret, tummen upp. Professor Wilhelm Agrell: tummen ner 1. Europa? – Sverige ingår sedan EU-anslutningen i en europeisk säkerhetsordning. Problemet är att avgöra vad denna säkerhetsordning egentligen innebär och i vilken utsträckning den kommer att kunna hantera olika tänkbara, och otänkbara, inre och yttre påfrestningar. – Ekonomisk kris och social oro påverkar till exempel indirekt säkerhetspolitiken. Sverige har idag lagt om sitt försvar för denna internationella ordning, de få ägg som finns kvar ligger i samma korg. Men håller botten om man plötsligt måste lyfta den? Det gamla

16

Försvarsutbildaren 1/2011

totalförsvaret behövde förvisso moderniseras i grunden, inte nödvändigtvis överges så som nu skett. 2. Georgien 2008? – I direkt mening betyder det ganska lite. Ryssland har liksom i början av förra seklet problem nog i andra strategiska huvudriktningar. Indirekt var dock det ryska angreppet mycket betydelsefullt. Det visade att ett europeiskt land var berett att använda väpnat våld mot ett annat och att bedömningar att detta var otänkbart felaktiga och ett utslag av önsketänkande. Säkerhetspolitik bör aldrig baseras på sådana resonemang. 3. Kvar till 2014? – Med största sannolikhet ja. De enda faktorer som skulle kunna påverka detta är ett tidigare tillbakadragande av ISAF-styrkan som helhet eller händelser som på ett avgörande sätt raserar stödet för insatsen i den svenska opinionen. 4. Demokrati? – Nej, självfallet kommer ingen fungerande demokrati att ha stampats fram på fyra år. Hela tanken på att ”installera” demokrati i Afghanistan är orealistisk och bortser inte bara från landets historia och kultur utan också från hur demokratisering går till som process. Den afghanska försvarsmakten kommer förmodligen att vara lika kapabel 2014 som den sydvietnamesiska var 1975. 5. Räcker soldaterna? – Den svenska närvaron är i huvudsak symbolisk. Någon praktisk möjlighet att upprätthålla ordning och säkerhet över ytan har den svenska kontingenten aldrig haft, än mindre att bedriva aktiv anti-gerillakrigföring, som för övrigt alltid skett med tvivelaktigt resultat. Andra styrkor, framförallt afghanska och amerikanska opererar i området, så den svenska truppnärvaron är inte allt som finns där. 6. Försvarsmakten som arbetsgivare? – Det finns ett utbrett missnöje bland soldater som varit ute med en tröghet och toppstyrning som skapar svårbegripliga effekter på fältet. De gröna skyddsvästarna är bara ett bokstavligt talat synligt exempel. Det har funnits många fler i Afghanistan, men också i tidigare missioner. – Jag har själv varit med om att hamna i öknen med försvarets då splitternya vedkaminer. Att saker inte blir bättre med åren kan bero på en tilltagande toppstyrning, med fler officerare i högkvarteret än soldater ute på fältet i Afghanistan. Försvarsminister Sten Tolgfors: Allt är OK 1. Europa? – Nej, försvar är ett nationellt ansvar. Det militära försvaret ska enskilt och tillsammans med andra försvara Sverige och främja vår säkerhet, både i


säkerhetspolitik

Wilhelm Agrell tycker inte att soldaterna i Afghanistan har bra utrustning. Foto: Atlantis

Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Hela Sverige ska försvaras. Men Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra, sina grannar i Norden och EU. – Riksdagen beslutade 2009 om solidaritetsförklaringen i bred enighet: Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Detta innebär att Sverige kan bidra med militärt stöd vid kris- och konfliktsituationer. Vi ska kunna och vilja hjälpa varandra i händelse av olyckor, kriser eller konflikter med relevanta förmågor. Sverige ska mot bakgrund av detta både ha förmåga att ta emot och ge militärt stöd. – Vårt försvar ska kunna agera med omedelbart gripbara och användbara förband både i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. 2. Georgien 2008? - Utgångspunkten för hur svensk försvarspolitik utformas är en bred och genomgripande säkerhetspolitisk analys. Analysen av kriget i Georgien var ett viktigt ingångsvärde i den säkerhetspolitiska analys vi gjorde inför försvarsbeslutet 2009. Kriget i Georgien illustrerar hur snabbt ett konfliktförlopp kan vara i dag. Kriget avgjordes under konfliktens inledande två dagar. Det var färre än 20 000 ryska soldater i Georgien, men de kom dit mycket snabbt. – Georgienkonflikten visade också att den ryska tröskeln för att använda militärt våld hade sänkts, men att den varierar med den politiska och strategiska situationen i varje enskilt fall. 3. Kvar till 2014? – Uppgörelsen innebär ett långsiktigt ramverk för de samlade svenska insatserna i Afghanistan. Strategin är en successiv förändring från stridande trupp till stödjande säkerhetsinsatser och ambitionen är att i linje med den afghanske presi-

denten Karzais målsättning, nämligen att, afghanska säkerhetsstyrkor ska kunna leda och genomföra operationer i samtliga provinser i slutet av 2014. 4. Demokrati? – Vår liksom det internationella samfundets roll är att stödja den afghanska regeringen. Vi ska understödja ett afghanskt ägarskap, afghanerna själva ska ges möjlighet att forma sin framtid. Det är svårt att uppnå ett välfungerande demokratiskt samhälle på kort tid. Det internationella liksom det svenska stödet till den afghanska regeringen är därför långsiktigt. Sverige kommer inom ramen för FN, EU och Nato men också i övrigt att fortsätta ett aktivt engagemang för fred och försoning, utveckling och stabilitet och inte minst för respekten för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter i Afghanistan. 5. Räcker soldaterna? – Den svenska militära insatsen på plats i Afghanistan kommer att vara ca 500 personer. Det finska bidraget som ingår i PRT Mazar-eSharif kommer i mars uppgå till ca 195 soldater. En successiv uppbyggnad sker av de afghanska säkerhetsstyrkorna ANA och ANP. I takt med att deras förmåga utvecklas ska de kunna ta över det primära ansvaret för säkerheten. 6. Försvarsmakten som arbetsgivare? – Det är Försvarsmakten som ansvarar för vilken materiel som används i enskilda insatser, utifrån operativa överväganden och vad säkerhetsläget kräver. n

Sten Tolgfors - vi har lärt oss mycket av kriget i Georgien 2008. Foto: Försvarsdepartementet

Försvarsutbildaren 1/2011

17


r e t s i t Fältar utbildning

Linda Östergren: Beat it, just beat it! Här gungade publiken igång rejält.

18

Försvarsutbildaren 1/2011

s s o l r a rock


specialförbund

Fältartisterna får militärt stuk i Ånn ”Men vi ska ha de bästa musikerna, inte världsmästare på skytte” Duvedsborna visste inte vad de gett sig in på när fältartisterna under utbildning fyllde kyrkan i den lilla byn med rockn’ roll. Sätena vibrerade av I can’t get no satisfaction. Text och foto: Per Lunqe

E

rfarna och blivande fältartister övades en vecka i Ånn under ledning av Försvarsutbildarna. Det blev konsert i Duveds kyrka och det var en konsert som länge ska minnas i byn. Konserten ingick i utbildningsveckan för den kurs som Försvarsutbildarna genomförde för fältartisterna. Konserten gav också kvitto på att fältartister snabbt kan repa och sedan genomföra en konsert, eller show med 13 låtar. Tomas Boström, fältregissör, knallade runt med hörselproppar till församlingsborna innan gänget rockade loss. Och för känsliga öron behövdes propparna.

ter på sig att skapa ett fungerande vapen igen. Det gick hyfsat med hjälp av SoldR Mtrl Vapen. Under det skarpa momentet då instinktivskytte övades visade det sig att artisterna hade nerverna under kontroll. – Jag är klart imponerad över deras disciplin, det är ju ändå första gången de skjuter, säger Mikael Jonsson. Fältartister är inte beväpnade och har därför ingen nytta av vapen, men som Fältartisternas ordförande sedan ett år, Kristoffer Appelquist säger: – Fältartister ska vara beredda på att sitta i ett trångt fordon, inklämd mellan två beväpnade soldater i Mazar-e-Sharif. Vi ska odla ett avspänt förhållande till soldaternas utrustning.

Trygga med militärer Han ser att medlemmarna i Fältartisterna är trygga i den militära miljön. Och timmarna på kursen då de blivande fältartisterna handskades med AK5:an kanske inte gör dem till prickskyttar, men de ska inte Nya fältartister vara främmande för vapnet. – Vi vill ha de bästa musikerna, inte de Du gissar nog vad Titti Sjöblom, Jill bästa skyttarna, säger Kristoffer AppelJohnson och Orup har gemensamt. Det quist. är ingen tiotusenkronorsfråga utan det Han är en erfaren fältartist och fältresjälvklara svaret är att alla är fältartister. De står till förfogande för svenska soldater och gissör, med flera missioner, bland andra FS16, FS17 och KS21. Varför blev stå sjömän som behöver en stunds avkoppupp-komikern ordförande? ling särskilt på utlandsmissioner. Nu fylls – Jag älskar möten, säger han och jag fältartistgruppen på med nya ansikten, undrar om det är något han brukar säga stämband, lungor och flinka fingrar som när han framträder. Men som ordförande hanterar gitarr. Sverige är enda landet i världen som har kan han ju själv sätta agendan för mötet. – Det är en sak till, fortsätter han när organiserade fältartister. År 1957 startade han ser min skepsis. När jag går med i en verksamheten och den tycks ha vind i segförening blir jag alltid ordförande. len. I Ånn övade fältregissörer, fältartister Med en bakgrund som statsvetare låter och blivande fältartister under en intenhan sin hand svepa mot alla andra fältartissiv vecka i mitten av januari. De erfarna ter i matsalen på Ånns kursgård och säger: slipade sina ledartalanger i UGL-anda, de – Där sitter en ekonom och där sitblivande fick bekantskap med sjukvård, ter en jurist. Det här med fältartisterna skyddstjänst, vapentjänst, informationsförenar två världar för mig, den samhällstjänst, värdegrund och folkrätt. orienterade (försvaret och musiken) och Ak5:a i bitar underhållningen. Hur blir man fältartist? Det är inte så Under ledning av instruktören Mikael Jonsson, plockade de blivande fältartisterna enkelt som att sätta sig vid datorn, gå in på för första gången en AK5:a i bitar. Eleverna Fältartisterna och anmäla intresse. Stridsparet Caroline Eriksson och Martin Häggkvist in action. – Man söker inte medlemskap, man tittade på delarna och fick sedan 15 minu-

Mikael Lundstedt lyssnar på instruktören Mikael Jonsson. Det här är första gången han håller i en AK5:a.

Vapnen ska plockas isär och ihop. Hur var det egentligen? Fr v Anna-Sara Palo, Reine Dahlberg, Rickard Nilsson och Anders Eliasson.

Kristoffer Appelquist är fältregissör och ordförande för Fältartisterna. Vill ha medlemmar som fungerar under press.

Försvarsutbildaren 1/2011

19


specialförbund

Kurs- och skolchefen Johnny Olofsson ledde artisternas väg in i det militära livet. Med koll på allt såg han också till att allt fungerade.

blir rekommenderad av någon som redan är medlem. Vi driver inte rekryteringskampanjer. Våra 400 medlemmar har kommit genom mun-till-mun-metoden. ”Världens bästa publik” Först går man grundkursen, en sådan som i Ånn och då lär man sig lystringsgrader, att gå i takt, vapen, sjukvård och skyddstjänst. Om man blir godkänd kan man få framträda i Sverige. Efter godkänd fortsättningskurs, ja då ligger världen öppen, i alla fall där svensk trupp har verksamhet. Hur är det att uppträda inför 500 soldater eller sjömän? – Det är världens bästa publik. Vi brukar komma fyra månader in i missionen och då finns det ett rejält sug efter underhållning, säger Kristoffer Appelquist. Dessutom, tillägger han och jämför med publiken på en krogshow, så är soldaterna eller sjömännen nyktra. Underhållning kan för många i utlandstjänst vara ett välkommet avbrott från rutinerna på campen eller pressande patruller. – Vi är en personalvårdsresurs och vi är värda pengarna. Befälen säger som regel att de märkt ett höjt stridsvärde hos soldaterna

Johannes Kotschy rev loss med Sex On Fire, och då tog det eld i den gamla träkyrkan.

20

Försvarsutbildaren 1/2011

O Mercy – Fältartisterna rockade loss i Duveds kyrka så de gamla träbänkarna vibrerade. Fr v Ingela Olsson, Beatrice Eriksson och Matilda Bådagård.

efter våra framträdanden. Skulle vi inte leverera vore det slut med vår verksamhet. Kristoffer Appelquist menar att en bra mix är ett musikband och en stå uppkomiker. Då är grunden gjuten för en bra show. Nu genomförs inte alltid showerna under optimala förhållanden. – En gitarr kan sakna en sträng, ljus och ljud är inte perfekta, men vi gör alltid vårt bästa, säger Kristoffer Appelquist som är i Afghanistan när du läser detta. Där gör han och gruppen en turné på fem camper. Stressigt? – Nej. Men jag som fältregissör, en militär variant av kapellmästare, måste lita på att mina medarbetare klarar av att sitta i en turnébuss utan fönster, på vägar där det kan ligga fordonsminor. 15 uppdrag i år Stefan Flink som också är en rutinerad fältregissör och med i Ånn, ser hur nya Paradise City kom till Duved med tungrockaren Ellinor Asp som slutade med att slänga sig ut mot gången mellan bänkarna.

Det mesta handlade om vapen och skydd. Anders Eliasson övar instinktivskytte tillsammans med sina kamrater.

medlemmar i Fältartisterna ”passerar en tratt”. Först ska de gå grundkursen, efter den faller en del ifrån och på samma sätt är det med fortsättningskursen. Men det finns fältartister så det räcker och uppdragen strömmar in. – Under 2011 har vi hittills blivit engagerade för 15 uppdrag. Uppdragsgivaren, Försvarsmakten vet vad de får. Vi håller en jämn och hög kvalitet, säger han och fortsätter: – Att kunna underhålla är bara grunden, det tar vi för givet av våra medlemmar. Sedan ska dessa medlemmar kunna fungera i grupp, ibland under pressade förhållanden. Social förmåga värdesätts. Fältartisterna jobbar ofta med fältpastorn på förbandet och ska då bistå denne pastor i själavårdande och andra personalvårdande uppgifter. Kurschef och skolchef i Ånn är Johnny Olofsson. Det är tredje gången han utbildar fältartister här. Till sin hjälp har han flera kvalificerade instruktörer, främst från Östersund. n


personalförsörjning

Personalförsörjning som strategisk förändringsprocess:

– Case Personalförsörjning av pluton inom insatsorganisationen I tider av diskussioner om civil meritvärdering för tjänstgöring inom försvarets frivilligrörelser kan det finnas anledning att belysa hur en hemvärnsbataljon organiseras, personalförsörjes och entusiasmeras att fullgöra sina uppgifter. Att framgångsrikt driva och ansvara för ett förband inom Hemvärnet av en bataljonsstorlek kan i många delar efterliknas det entreprenörskap som återfinns inom den civila företagsvärlden. Text: Johan Adolphson RO/Överstelöjtnant

S

trategiska förändringsprocesser är vanliga, som till exempel i samband med regeringens satsning på Hemvärnet, Försvarsmaktens omriktade personalförsörjning och frivilligrörelsens förändrade uppgifter. I Hicksom m. fl. studier visas det. Begreppet ”Strategisk” inkluderar allt som påverkan inom organisationen, som bedöms ha stor betydelse för framtiden och som påverkar företagets verksamhetsinriktning. Med dessa tre slutsatser om strategi beslöt Kavalleri- och jägarförbundet att rekrytera och ”ansvara” för personalförsörjning av en hemvärnsbevakningspluton inom Södertörns Marina Hemvärnsbataljon, vilken har ett flertal uppgifter. Denna HV-bevakningspluton skulle främst rekryteras från tidigare FK-värnpliktiga (Jägar- och spaningstjänst) och erhålla hemvärnsutbildning inom ramen för bataljonens PTOEM samt för att ytterligare berika inriktningen erbjuda dessa soldater, en arbetsberikning, i form- och kavallerioch jägartjänst. Ingen byråkrati Denna symbios mellan Hemvärnet och Försvarsutbildarna är fruktsam, ger institutionellt ansvar åt Kavalleri- och jägarför-

bundets styrelse, samt att de ansvarar för en kompletteringsutbildning där individernas mål integreras med organisationens mål och där personlig utveckling, samtidigt innebär att organisationen når måluppfyllelse. Denna mer imaginära process utan en fast byråkrati grundas på nätverksansatsen och relationer. Professor, Evert Gummesson, beskriver att ”utmärkande för närverksansatsen är att den ser marknadsföring som interaktion i ett nätverk av relationer. Centrala variabler är aktörer, aktiviteter och resurser. Den första plutonen är per oktober 2010 levererad till Hemvärnet och dess första krigsförbandsövning (KFÖ) är nu genomförd. Medlemmarna i plutonen är hittills positiva, men ibland förvånade eller förvirrade över de institutionella olikheterna mellan aktörerna, men har erhållit ett perceptuellt och kognitivt synsätt som medfört att de accepterat systemens institutionella skillnader och ser möjligheten att nyttja dessa istället för att acceptera och ifrågasätta irrationaliteten i delsystemen. Tillit och förtroende Jag pekar på nödvändigheten av att personalförsörja insatsorganisationens enskilt största komponent, Hemvärnet, genom att primärt formulera en strategi för att hantera allt som ledningen bedömer ha påverkan på flera områden inom organisationen, det som bedöms ha stor betydelse för framtiden och som påverkar organisationens verksamhetsinriktning, kombinerat med att utveckla program för att nå slutmålet med ”den bästa organisationen (Great

Organisation)”. Nuläget, kännetecknas av institutionella faktorer som tillit och förtroende som till mycket har skapats genom regeringens ökade satsning på Hemvärnet. Ett antal aktörer inom försvarsområdet kan bidra med kompetens inom sitt område för att utveckla insatsorganisationen där Hemvärnet är den största komponenten. Framgångsrecept Hemvärnets behov av tillväxt för att skapa en långsiktig överlevnad kan därmed säkerställas om flera organisationer inom Försvarsutbildarna etc. kan bidra med unik kompetens att utveckla och personalförsörja, som i detta fall, en hemvärnsbevakningspluton, Andra försvarsmaktsnära aktörer kan ta liknande initiativ, vilket underlättar processen att strategiskt förändra insatsorganisationen genom ökad tillströmning till Grundläggande Militär Utbildning (GMU) och personalförsörjning via aktörer som genom nätverksansatsen levererar individer till försvarsmaktens olika organisationsstrukturer. Ett framgångsrikt liknande case, är affärsmannens och entreprenören Bertil Hults framgångsrika organisation, The EF Colleges, vilken kan liknas med frivilligrörelsens grunder kombinerat med försvarsmaktens strategiska behov. Den ”bästa organisationen” kan vara en nätverksanpassad struktur där flera olika aktörer bidrar med olika nischkompetenser och där entreprenörskap kombineras med organisationskultur. n

Jägare i Hemvärnet – ett framgångsrikt koncept. Foto: Per Lunqe

Försvarsutbildaren 1/2011

21


utbildning

Benjamin Mattsson är med på sin första helg med Försvarsutbildarna. Han biter ihop i den råa kylan och värmer instruktören Tobias Karlssons fot.

Det pekar uppåt för ungdomarna i Halland

Vinterutbildning i Lingome När Försvarsutbildarna sätter strålkastaren på ungdomar, då visar Halland vägen. Före jul fylldes Lingome kursgård med 21 nya ungdomar sugna på militärliv – de sov förstås i tält 20, en ny erfarenhet. Text och foto: Per Lunqe

B

enjamin Mattsson på grundkursen biter ihop och låter sin nedkylda vänsterfot värmas under instruktören och NBG11-beredda Tobias Karlssons armhåla. Benjamin har nyss med sina 20 kamrater sprungit runt i snön med bar fot runt instruktören Fredrik Göthlin från Hallandsgruppen och grundutbildad i Arvidsjaur. Fredrik kan det här med kyla. Det kan alla som utbildats på jägarförbandet. Nu, i Lingome är det inte jättekallt, men rått och någon grad under noll på kvicksilvertermometern. Försvarsutbildarungdomarna har vintertjänst och sjukvård på schemat denna helg. Det är nya ansikten och de lyssnar när Fredrik pratar för de förstår att de kan komma att ha nytta av vad han säger. – Ni kommer att vara ute på marsch ikväll och då får vi se hur mycket som fastnat. Jag vill inte se några köldskador, säger han.

22

Försvarsutbildaren 1/2011

Luften blir varm Fredrik går igenom allt från allmänna köldskador på ytan till djupt liggande. Hur de behandlas och framför allt vad man gör för att undvika dem. Kläder ska väljas. Flerskiktsprincipen gäller. – Jag pratade igår om flerskikt, hur fungerar det? Han tittar på sina elever. Det dröjer. Men så räcker en elev upp handen. – Luften blir varm mellan lagren. Fredrik nickar gillande. Helt rätt. Vaken elev. Så har Tobias klätt sig i alla lager och poserar inför eleverna. Värmejacka, vapenrock, värmetröja och t-shirt. Inte särskilt tjocka plagg, men poängen är många lager och luftskikt. – Hade jag stor nytta av i Arvidsjaur. Och vi hade besök av befäl från USA som skulle lära sig hur man uppträder vintertid i kyla. De såg förbryllade ut över våra tunna skikt, men förstod sedan, säger Fredrik. Fötterna är ett kapitel för sig. Kalla, blöta fötter betyder lågt stridsvärde. 30 nya ansikten Under Lingomehelgen föreläser Pontus tillsammans med Susanne Edvardsson från Hallands södra hemvärnsbataljon, om sjukvård. Pontus plåstrar också om


utbildning skavsår. Han ser till att alla mår bra. Han är civilt ett prov från att kunna titulera sig undersköterska. Ungdomar är förbundets framtid och försvarets framtid. Vid såväl Riksstämman i somras som under Höstkonferensen poängterades betydelsen av ungdomsverksamheten. I Halland pekar nu kurvorna uppåt för denna del av Försvarsutbildarnas ansträngningar för att hitta nya, och i det här fallet nygamla vägar. 30 nya ansikten har anslutit sig till ungdomsverksamheten i Halland. På andra ungdomsutbildningar jag besökt visar det sig att ungdomsinstruktörer och de ungdomar som utbildas i stor utsträckning är pigga på att fortsätta i det militära, i huvudsak som specialistofficerare. Här finns bland 30 ungdomar en naturlig rekryteringsbas för Försvarsmakten och Hemvärnet. Ungdomar överlevnadsfråga Christer Nilsson som tidigare varit ordförande för Varbergs Försvarsutbildningsförening, nu styrelseledamot i föreningen och även i förbundets Överstyrelse, ser ungdomsverksamheten som mycket viktig, en av överlevnadsfrågorna. – Det är som att vinna eller försvinna, säger han. Försvarsmakten och Hemvärnet kommer att se hur många av de ungdomar som går GMU, kommer från Försvarsutbildarna. – Visar det sig att vi fyller på med elever till den grundläggande utbildningen, då har också Försvarsmakten intresse av vår verksamhet, säger Christer Nilsson. Och erfarenheten i Halland är att de ungdomar som senare fortsätter i det militära snart uppmärksammas i ungdomsverksamheten. – Vi kan rätt snart se vilka som passar för yrket, säger Lennart Bengtsson, ungdomsansvarig i Halland. En lyckad ungdomsverksamhet är en hyggligt god biljett in i ett insatsförband för den unge, och en fortsatt bra verksamhet för Försvarsutbildarna. I Halland pekar kurvorna Av med kängan och foten ner i snön. Så uppåt. n lär sig ungdomarna hur en nedkyld fot ska värmas.

Det är mycket nytt för ungdomarna. Men det är ordning på sovsäck och rygga. Tv Mergim Nuredin och Carolina Sandberg rullar.

Under sjukvårdsmomentet plockade ungdomarna ihop bår. Det blev trångt och gick fort. Fr v Benjamin Mattsson, Valentin Speljak och Martin Speljak.

Trenden: Färre ungdomar Antalet ungdomar som är med i Försvarsutbildarnas verksamhet minskar. Det visar färsk statistik. Uppdelat på regionerna och rikstäckande förbund ger följande siffror som uppdaterats 2010-12-31

– Jag kräver inte att det ska vara preussisk ordning. Men ryggsäckarna ligger helt åt… Tobias Karlsson understryker vikten av bra ordning.

Förbund 2010 2009 2008 Region syd 1 029 1 075 1 482 Region mitt 652 688 1 122 Region norr 254 312 367 Rikstäckande 85 39 135 Det här innebär att vi måste hjälpas åt att rekrytera fler ungdomar.

Ungdomar på utbildning i Ljungby. Foto: Anders Kämpe

Halland har många drivna instruktörer. Tv Tobias Karlsson och Fredrik Göthlin lotsade ungdomarna in i det militära livet.

Pontus Andersson hjälpte Susanne Edvardsson med sjukvårdsmomentet. Ute i kylan instruerade han ungdomarna om hur en bår ska plockas ihop.

Försvarsutbildaren 1/2011

23


säkerhetspolitik

Iran och bomben För USA, EU och Israel finns ett starkt intresse av att Iran inte utvecklas till en kärnvapenmakt. Misslyckas detta är resultatet inte bara att Iran kan adderas till gruppen av kärnvapenländer. En ytterligare spridning till länder som Saudiarabien, Turkiet och Egypten är en möjlighet. Text: Tommy Jeppsson

F

ör närvarande är det i Israel som oron verkar störst för att ledarna i Teheran kan komma att sitta inne med den trumf på hand som kärnvapenkortet innebär. Landet är USAs viktigaste allierade i regionen, samtidigt som ledningen i Tel Aviv tycks bli mindre och mindre övertygade om Obamaadministrationens vilja att skydda staten Israels intressen. Tidigare Iranska uttalanden om förintandet av den ”sionistiska identiteten” är inte glömda. Den här typen av hot har ofta riktats mot den judiska staten, inte bara från Iran. För befolkningen är de en del av en vardag full av både verbala och verkställda hot och det är inte svårt att förstå den israeliska synen på ett iranskt kärnvapeninnehav som en icke-option. Ytterst handlar problemet om att ett iranskt nukleärt angrepp på en israelisk storstad, exempelvis Tel Aviv, hotar statens överlevnad, något som anses motivera ett militärt angrepp i preventivt syfte. Ökat våld Men det finns andra anledningar, inte bara för Israel, utan också för USA, EU och det övriga världssamfundet att känna oro för Iranska kärnvapen. En anledning är att det sannolikt skulle påskynda andra länder som Saudiarabien, Turkiet och Egypten att skaffa kärnvapen, dels för att inte hamna i ett underläge vis-a-vis Iran, dels för att frigöra sig från västligt/USAs inflytande. En annan anledning är att aktörer som Hisbollah och Hamas, vilka anses nära allierade med regimen i Teheran, skulle ta iranska kärnvapen till intäkt för ökat våldsanvändning från deras sida. En tredje anledning är att iranska kärnvapen skulle ge regimen i Teheran en högre grad av legitimitet, stärka dess ställning internationellt och ur ett israeliskt perspektiv riskera att

24

Försvarsutbildaren 1/2011

reducera USAs intresse för ett regimskifte för att i stället satsa på förtroendeskapande åtgärder och således ett närmande mellan USA och Iran. Ett i det närmaste skräckscenario för Israel. Militärt angrepp möjligt I takt med att en förhandlingslösning verkar mindre och mindre sannolik aktualiseras den militära optionen. Vid en första anblick kan ett förebyggande israeliskt/ amerikanskt angrepp ses som rationellt. Israel har prövat detta i samband med angreppet på den irakiska Osirak-reaktorn för 25 år sedan. En sådan lösning övervägs högst sannolikt i såväl Tel Aviv som Washington. Ett problem är kunskapen om de exakta geografiska placeringarna av de iranska nukleära installationerna, där iranierna givetvis har vidtagit åtgärdet mot en repris av angreppet på Osira. I tillägg vidtas sannolikt åtgärder för att återuppbygga den nukleära produktionsförmågan efter ett angrepp. Israel har kapaciteten att angripa de iranska nukleära installationerna där det kan antas att resultatet skulle bli att Teherans innehav av operativa kärnvapen skulle försenas ett antal år. Återhållande för Israel är möjligen hela vidden av den palestinska frågan, varför ett militärt angrepp innehåller många utomordentligt svårbedömda både kort- och långsiktiga konsekvenser. Kärnspörsmålet är dock att ett kärnvapeninnehav hos både Israel och Iran innebära ökad risk för antingen ett iransk eller israelisk preventivt angrepp, eftersom ingen av aktörerna rimligen kan riskera effekterna av ett första slag. USA och Iran Stödet som USA och väst gav till Irak under kriget mellan Irak och Iran åren 1980–1988 är inte glömt i Teheran. Här finns en orsak till Irans nukleära ambitioner. En annan orsak är de båda Gulfkrigen som har övertygat regimen i Iran om USAs och västs ambition om inflytande i en region som spelar en avgörande roll för världens energiförsörjning. Den tredje och viktigaste orsaken är Teherans ambition om regional hegemoni. Den Israeliska oron om en utebliven militär samaktion med USA sammanhänger med att varken den politiska viljan i USA eller landets ekonomiska eller mili-

Bombplanet B2 - högaktuellt att använda vid ett angrepp från USA. Foto: Arkiv

tära situation talar för alternativet. Landet är invecklat i två krig; Afghanistan och det mera diffusa globala ”kriget mot terrorismen”, samtidigt som engagemanget i Irak successivt reduceras. Intresset i USA för att bli invecklat i ännu ett krig får bedömas som obefintligt. Ett amerikanskt angrepp på ytterligare ett muslimskt land skulle underbygga den redan höga hatnivån mot USA och väst. USAs militära resurser är överansträngda och en lärdom från Irak är att det är svårt att begränsa kaoset, varför sannolikheten av ett mera omfattande amerikanskt militärt angrepp på Iran torde vara liten. Däremot torde Washington koncentrera starka sjö- och flygstridskrafter till regionen i samband med förhöjd konflikttemperatur, i syfte att säkra energileveranserna. Avslutning Europas tre stora länder Frankrike, Storbritannien och Tyskland verkar, om än motvilligt, kunna leva med tanken på Iranska kärnvapen medan motståndet är betydligt hårdare i USA och icke förhandlingsbart utifrån ett Israeliskt perspektiv. Ryssland rör sig i riktning mot den amerikanska ståndpunkten. Anledningen kan sökas i ”islamiseringen” av motståndsrörelserna i den Kaukasiska regionen där Ryssland söker samarbete i kampen mot terrorismen. Iran är ett land som delas av olika fraktioner. Religion står mot sekulära tendenser, rika står mot fattiga och en stor grupp unga utmanar den äldre generationens ståndpunkter. Tendensen är att utvecklingen går mot modernisering. De positiva effekterna efter senare års massprotester mot regimen motverkas av det som uppfattas vara förberedelser för ett angrepp från USA och/eller Israel. Detta verkar enande på befolkningen och stärker regimens grepp. n


personalförsörjning

Professionellt försvar

med frågetecken Sverige lämnade värnplikten under fjolåret. Försvarsmakten står inför stora utmaningar då det gäller att över tiden rekrytera men också att bibehålla soldater och sjömän. Erfarenheterna från andra länder som övergått till professionella militära organisationer pekar entydigt på svårigheterna med att rekrytera män och kvinnor till rätt kvalitet och antal samt att bibehålla dessa. Text: Tommy Jeppsson

A

ntalet heltidsanställda soldater kommer att vara cirka 6 000. Flygvapnet och Flottan kommer att vara nästan till 100% bemannade med soldater/sjömän som är anställda på heltid medan motsvarande för Armén och Amfibiekåren är 25%. Huvuddelen av de deltidstjänstgörande soldaterna, således de 9 000 på kontrakt, avses tillhöra Armén och Amfibiekåren. Given procentuell balans mellan heltidsanställda-kontrakterade kommer sannolikt att bli föremål för förnyad diskussion i framtiden. Utgångspunkt är de krav på professionalism hos den enskilde markstrids-/amfibiesoldaten

som kan påvisas i samband med insatser. Hemvärnet kommer att bestå av drygt 22 000 kvinnor och män. Antalet officerare planeras till 8 500 där 65% kommer att vara specialistofficerare. Därmed blir Försvarsmaktens totala numerär omkring

45 000 personer med ett årligt rekryteringsbehov på totalt cirka 6 000. Flexibel rekryteringsfilosofi Försvarsmakten kommer att ställas i en konkurrenssituation med övriga samhällssektorer om de kvalificerade människorna. Vi kommer att få se en ny profil på de som väljer att ta på sig uniformen oavsett det handlar om heltidstjänsgöring eller kontraktsanställning. Inte minst sammanhänger detta med den demokratiska utvecklingen vars konsekvens är att antalet äldre medborgare blir allt fler. Det militära yrket kommer inte bara att attrahera yngre personer. Sannolikt kommer vi att möta män och kvinnor som väljer att söka till Försvarsmakten i 40-årsåldern. Här handlar det bland annat om olika specialistkompetenser. Riktade rekryteringsinsatser behövs mot olika invandrargrupper liksom i syfte att öka andelen kvinnor samt för att rekrytera tidigare utbildade soldater. Givet en befolkningsstruktur med en åldrande befolkning behövs nytänkande. I Spanien rekryteras personal från de spansktalande länderna i Sydamerika och Storbritannien bedriver rekrytering från samväldesländerna. De stora möjligheter som finns för medborgare i de nordiska liksom EU-länderna att söka arbete utanför den egna statens gränser kanske också borde omfatta Försvarsmakten. Således bör vi inte vara främmande för ett framtida system som öppnar upp för anställning i Försvarsmakten av personer som kommer från Danmark, Norge och Finland liksom för medborgare från länderna i den europeiska unionen. Vi är bara i början på det nya Att rekrytera 6 000 människor årligen kommer sannolikt att kräva utbyggnaden av en rikstäckande rekryteringsorganisation. Det stöd som Försvarsutbildarna i egenskap av landets största frivilliga försvarsorganisation kommer att kunna

erbjuda bedöms bli en nyckelresurs för ett framgångsrikt rekryteringsarbete. En bra bedriven ungdomsverksamhet kommer att vara en framgångsfaktor. Rekryteringsarbetet måste lyckas. Det finns ingen ”plan B” och alla konsekvenser av det nya personalförsörjningssystemet har inte klarlagts. En fråga gäller hur arbetsgivare i samhället skall motiveras att anställa en person som är kontraktsanställd soldat/ sjöman med en tjänstgöringsskyldighet i Försvarsmakten som omfattar 25% av tiden. Vi kan lära av Danmark som för motsvarande kategori av militär personal slutit avtal med ett stort antal företag. Löner och förmåner i en professionaliserad militär organisation tenderar av erfarenhet att bli dyrare än vad som var avsett och detta diskuteras redan. Gissningen att ökade personalkostnader inte kommer att gå hand i hand med ökad tilldelning av medel till försvaret torde inte vara alltför djärv. Snarare kommer det att bli frågan om att omfördela pengar från materielinköp och kanske också övningar till löner och andra förmåner vilket rimligen kommer att påverka uteffekten negativt. Vad det ytterst handlar om Övergången från värnplikt till en professionell militär organisation syftar ytterst till att skapa ett användbarare militärt maktmedel. Den enskilt viktigaste förutsättningen för detta är att utbildning hela tiden prioriteras och genomförs såväl före som under och efter insats med resultatet att organisationens professionalism hela tiden förstärks. Kraven ökar därmed på Försvarsmaktens ledare, inte minst från soldater och sjömän. Officerarna, oavsett om dessa har en generalist- eller specialistkompetens, måste vara militära proffs. Något annat kommer inte att accepteras i en organisation vars insatser kan ha konsekvenser för människors möjligheter att överleva. n

Försvarsutbildaren 1/2011

25


historia

Stormningen av Dybböls skansar 18 april 1864. Efter sex timmar oavbruten granateld stormade preussiska styrkor ställningen i Dybböl. Efter ett par timmar tvingades danskarna efter svåra förluster att dra sig tillbaka – Dybböls skansar var i preussiska händer. - Träsnitt i Illustrierte Zeitung 28 maj 1864.

Kungen som ville sälja Danmark Danskarna chockerade: Christian IX – ”Europas svärfar” ville ”sälja” Danmark 1864. Bakom ryggen på sin regering försökte den danske kungen Christian IX att ”sälja” Danmark till Tyskland. Kungen erbjöd sig – utan den danska regeringens vetskap – att foga in Danmark i det tyska förbund som Preussens Otto von Bismarck höll på att skapa. Text: Mats Nihlén

H

ela den märkliga historien avslöjas i en nyutkommen bok av författaren Tom Buk-Swienty, som tack vare att den danska drottningen Margrethe som sent omsider öppnat arkiven fått läsa tidigare hemlighetsstämplade brev från Christian IX till Bismarck. När denna 146 år gamla nyhet blev

26

Försvarsutbildaren 1/2011

känd blev bestörtningen stor i Danmark och en del tyckte att kungen svikit sitt land medan andra menade att han rört sig på gränsen till högförräderi. ”Nypressade lakan” Christian IX (1818-1906) och drottning Louise (1817-1898) kallades ofta för ”Europas svärföräldrar” eftersom parets samtliga barn hade blivit ingifta i furstehus runt om i Europa. Kejsarparets yngsta dotter Olga föddes 1882 och levde till 1960. I sina memoarer skriver hon - ”de engelska släktingarna luktade dimma och rök, danskarna som nypressade och nytvättade lakan och ryssarna som nypolerat läder”. Desperat försök Det var sommaren 1864 som Christian IX lade fram förslaget om att Danmark kunde ingå i Tyska förbundet. Detta i ett desperat försök att slippa förlora de båda tyska småstaterna Schleswig och Holstein till tyskarna efter nederlaget i krigen samma

år. Kungen ville helt enkelt rädda det han kunde av kungafamiljens makt över Schleswig och Holstein. Dansksinnat hertigdöme Christian IX fungerade nämligen även som regent över de båda tyska småstaterna Schleswig och Holstein. Det hade den danska kungamakten gjort ända sedan 1460 då den dåvarande kungen Kristian utnämndes till hertig över områdena. Ända sedan 800-talet hade Schleswig (eller Slesvig som var det danska namnet på området) varit Danmarks sydligaste region. Med tiden blev området ett självständigt hertigdöme, som kontrollerades av den danske kungen. Hertigdömets norra del var dansksinnat medan den södra delen stod närmare sina tyska grannar. Holstein var ett tyskt hertigdöme men var sedan 1500-talet i union med Slesvig. Landet var medlem i tyska unionen trots att den danske kungen regerade som hertig.


historia Riksdagen lösgjorde Schleswig På 1800-talet började tysksinnade schleswig-holsteinare att drömma om en frigörelse från Danmark för att i stället ingå i Tyska förbundet. Denna konflikt ledde 1848 till ett krig som pågick till 1851 då den danska armén slog ned ett uppror i hertigdömena. 1863 beslöt den danska riksdagen att lösgöra Schleswig från Holstein och knyta det tätt till Danmark. Samma år skickade Preussens nye kansler Bismarck ut armén mot Holstein. Efter blodiga strider tvingas danskarna ge upp allt motstånd och gå med på ett hårt fredsavtal. Christian IX tvingas avstå sina tre hertigdömen Holstein, Slesvig och Lauenburg, norr om Holstein, som Danmark 1815 fick som kompensation för förlusten av Norge till svenskarna. Det innebär att han förlorar nästan en tredjedel av sina undersåtar och två femtedelar av sitt territorium. Bismarck kallsinnig Det var för att förhindra detta som den danske kungen kom med sitt märkliga utspel bakom ryggen på regeringen. ”Järnkanslern” Otto von Bismarck var dock kallsinnig till den danske kungens förslag. Han menade att Preussen skulle få stora problem med Danmarks inträde i Tyska förbundet och han var rädd för att konflikten mellan dansk- och tysksidan i Schleswig skulle bli olöst. Något som skulle kunna tvinga

Dystra danska soldater på väg hem efter det bittra nederlaget. - Målning av N.Simonsen, 1864.

det tyska förbundet att stödja den danske kungen mot tyskarna i Schleswig. En möjlig fördel såg dock Bismarck med den danske kungens förslag – och det var att Preussen skulle kunna ta kontroll över Danmarks flotta. Men samtidigt var han rädd för att särskilt Frankrike skulle reagera negativt och till och med aggressivt om den tyska marinen plötsligt blev mycket starkare. Så den danske kungen fick nobben. Först efter första världskriget får danskarna en viss upprättelse när de efter en folkomröstning får norra Schleswig. Södra delen förblir tyskt.

Efter nederlaget 1864 ville Christian IX – ”Europas svärfader” – ”sälja” Danmark till Preussen! Villkoret var dock att han skulle få behålla Schleswig och Holstein. Då Christian IX dog 1906 hade han varit kung i Danmark i 43 år! – En detalj av en målning av Laurits Tuxen som finns på Fredrikborgsmuseet.

Sjöslaget vid Helgoland – en av danskarnas få framgångar i 1864 års krig. Medan tyskarna var överlägsna den danska armén på land, var det danskarna som regerade på havet. – Träsnitt i Illustreret Tidende.

n

Försvarsutbildaren 1/2011

27


utbildning

Hemvärnsgrupp från Södertörns bataljon tar hand om en skadad.

Hemvärnet inför obligatorisk KFÖ – med stöd av Försvarsutbildarna Det svenska Hemvärnet – De nationella skyddsstyrkorna – genomgår, med stöd av Försvarsutbildarna, en av de största förändringarna under organisationens 70-åriga historia. Text: Johan Nyström Foto: Mikael Klein

M

otsvarande förändring av både stridsuppgifter och organisation har tidigare genomförts i både Norge och Danmark. Förändringarna inom det svenska hemvärnet kommer att pågå successivt tills den nya organisationen är intagen år 2019. Som en del i detta arbete har Hemvärnet fr.o.m. år 2010 infört årligen återkommande och obligatoriska Hemvärns krigsförbandsövningar (Hv-KFÖ) för samtliga förbandsenheter. KFÖ syftar till att testa (krigsförbandsvärdering) förbandets och den enskilde soldatens

28

Försvarsutbildaren 1/2011

förmåga att lösa tilldelade uppgifter i insatsorganisationen. Kompletterande soldatutbildning KFÖ kan även innehålla kompletterande soldatutbildning. Genom KFÖ tränas hemvärnsbataljonens uthållighet i lösande av ålagda uppgifter under ett begränsat antal dygn. Utvärdering och kontroll av förbandets kapacitet görs av kvalificerade Förbandsinstruktörer (FBI). Kavalleri- och Jägarförbundet (KavJf ), specialförbund inom Försvarsutbildarna, medverkade med hela 11 FBI vid Södertörns bataljons KFÖ under veckan 41. Detta för andra året i rad. Förbundet hade dessutom FBI som deltog vid bataljonens särskilda förbandsövningar under våren. – Det är tillfredställande att se hur förbandet utvecklas. Bataljonen har ett soldatmaterial som utmärker sig i positiv mening, säger styrelseordförande Johan Nyström som deltog som instruktör under övningen.

Yrkesofficerare och reservare Instruktörerna bestod av yrkes- och reservofficerare som följde plutoncheferna under övningen. Instruktörerna stöttade plutonchefen vid planering och genomförande av olika stridsuppgifter. Plutonchefen planerade och redovisade sin stridsplan för instruktören innan ordergivning till plutonen. Varje plutonchef blev värderad av instruktören innan KFÖn avslutades. – Min erfarenhet är att Hemvärnet generellt sett har lyhörda och kunniga plutonchefen. Jag skulle gärna se att deras kunskaper tillvaratas och vidareutvecklas med ökad kontinuitet. En sådan process skulle kunna bestå i att de bereds möjlighet att med jämna mellanrum praktiktjänstgöra jämte ordinarie plutonchefer i Försvarsmaktens insatsorganisation. Ett sorts faddersystem. Det borde vara värdefullt för Hemvärnet att utreda, fortsätter Johan. n


I Halland utbildas för närvarande en regional resursgrupp som skall stå till Länsstyrelsens förfogande i händelse av en krissituation. Ett av problemen har varit försäkringsskyddet. För att alla skulle vara försäkrade var vi tvungna att byta namn på gruppen. Vi heter nu FRG Halland och lyder under länsstyrelsen i Halland. Vi har genomgått obligatorisk FRG-utbildning anordnad av Civilförsvarsförbundet. Vi har även genomfört ledarskapsutbildning under ledning av Försvarsutbildarna. Vi var nio personer som träffades på Tylebäck kursgård under en helg i november. Efter inledande ”pappersexercis” och inre tjänst inledde Ulla-Britt Petersson med att berätta om FRG Hallands roll och uppgift, samt Länsstyrelsens roll och ansvar i krishanteringssystemet. Sedan fick vi en genomgång av Hans Ekberg från Räddningsverket om hur räddningssystemet är uppbyggt i Halland. Vidare diskuterades vad länsstyrelsen behöver hjälp med vid en kärnteknisk olycka och vid ett epizootiutbrott (smitta hos djur). Detta var en mycket arbetsam men intressant dag. Kvällen gick åt för att sammanfatta och samla ihop alla intressanta och viktiga uppgifter. Efter en välbehövlig vila blev vi ”grillade” av Joakim Widesheim som är ledare för Team Walli från Torup i Halland. Han blandade smått och stort samt civilt och militärt. Vi fick verkligen lära oss Joakim Widesheim arbetar med ledarskap. Foto: Privat

Från vänster Monica Lindberg, Alf Karlberg, Håkan Svensson, Birgitta Nyman, Lennart Bengtsson, Marita Andreasson, Leif Hamresand. Saknas på bild Morgan Boman, Göran Madsén. Foto: Privat

LANDET RUNT

Vi hjälper när Halland krisar

hur vi skulle bete oss och agera i olika situationer. Dagen var alldeles för kort, tiden rusade verkligen iväg alltför fort. Att vi lärt oss en hel del visade Joakim med ett antal enkla moment. Text: Lennart Bengtsson

De som har bidragit till en lyckad utbildning är Hans Ekberg Räddningstjänsten Joakim Widesheim Ledarskap Ulla-Britt Petersson Beredskapshandläggare Dag Hultefors Länsveterinär Kjell-Arne Jonson Kärnkraftberedskapen Lennart Bengtsson Försvarsutbildarna

En aktör i krishanteringssystemet Försvarsutbildarna Ystad har försökt hitta en roll för föreningen i krishanteringssystemet, där störningar i samhället är grunden. En sådan plattform är FRG, Frivilliga resursgrupper. Här jobbar vi sedan ett antal år med Civilförsvarsföreningen YstadSkurup. De ansvarar för trygghetspunkter och Försvarsutbildarna Ystad för servicegrupper. Förenigen har i dagsläget cirka 100 personer utbildade och kontrakterade mot de närmaste kommunerna. Under november-december 2010 var personalen igång med terrängbilar, bandvagnar och terrängambulanser i mer än 13 dygn under mer än 1 700 timmar. Uppdragen var att hjälpa kommunerna med att transportera distriktssköterskor, hemtjänstpersonal, personal/läkare till lasarettet mm. Till SOS har vi bistått med ambulanser och hämtat patienter. Åt Trafikverket har vi evakuerat passagerare i ett fastkört tåg. Un-

der dessa dagar har vi verkligen varit efterfrågade och haft en unik förmåga att stödja samhället och krishanteringssystemet. Vår ledning har verkligen varit i hetluften. Att jobba med FRG är jämförbart med det vi övat tidigare med Försvarsmakten, så här får samhället dubbel valuta för satsade pengar i utbildning. Vi känner att det finns mängder av uppdrag och behovet är mycket stort av organiserad, utbildad frivilligpersonal. Till alla föreningar som inte kommit igång med detta, kontakta er närmaste civilförsvarsförening och inled ett samarbete, en FRG-ansvarig kan komma från vilken frivilligorganisation som helst, och sedan är det beställaren i krishanteringssystemet och ni som kommer överens om behov och organisation, mtrl mm. Viktigast av allt, vi är behövda och har en viktig roll i krishanteringssystemet. Detta är bara början, många fler uppdrag finns.

Bandvagnar igång i mer än 1 700 timmar. Foto: Privat

Transport av distriktsköterskor. Foto: Privat

Mats Johansson Verksamhetsledare, Försvarsutbildarna Ystad

Försvarsutbildaren 1/2011

29


Regn, rusk och pytt från havet

LANDET RUNT

När höstmörkret sänker sig över Skåne och regnet piskar mot fönsterrutorna kryper många helst upp i Tv-soffan med en filt. För en del ungdomar är detta inget alternativ. När höstlovet kommer packar de ryggsäcken, drar på sig marschkängorna och tar bussen upp till F10:s gamla övningsområde i Önnarp för att bo och leva ute i skogen en hel vecka. Det är Försvarsutbildarna Skånes regionala veckokurs, som denna gång är inriktad på fältvana och överlevnad i skog och mark. Ungdomarna kommer från hela Skåne och utbildningsståndpunkten varierar, från erfarna LK-elever till GK-elever som just hämtat ut sin utrustning. Kurschefen Björn Svensson menar att kursen är till för att öka ungdomarnas fältvana över tiden, något som ofta är svårt för de enskilda ungdomsavdelningarna att öva. ”Under en helgövning går det bra att bita ihop, men på en vecka blir det svårare.” Utbildningen under veckan handlar mycket om att hålla stridsvärdet uppe när det börjar ta emot och man är trött och kall och det regnar ute. Hur viktigt det är att äta, dricka, sova och tvätta sig och att orka jobba på det där lilla extra för att få upp tältet och få eld i kaminen. Övningsledningen gör sitt bästa för att instruera ungdomarna i hur viktigt det är att tänka på hygienen, att orka ta hand

Eld, ett måste i skogen. Foto: Privat

30

Försvarsutbildaren 1/2011

När höstmörkret lagt sig. Foto: Privat

om sin kropp när man är trött och bara vill sova. ”Vatten, värme, föda, sömn, vilja” står det skrivet med permanent märkpenna på whiteboarden i lektionssalen som en ständig påminnelse om hur viktiga de basala behoven blir när man tar steget ut i terränglådan. Överlevnadshandledaren Stig Jörgensen vet vad han talar om. ”När man är mätt, varm och utvilad är det lättare att hitta motivationen till att lösa sina uppgifter. Att bara gå på vilja blir snabbt jobbigt.” ”Byt strumpor, drick vatten!”, fyller instruktören Andreas Håkansson i. ”Det är det vi vill att de ska lära sig under den här veckan.” Kosthållningen är inte heller vad man är van vid hemifrån. Påsarna med frystorkad mat har lockande namn som oxragu med rödvinssky och pytt från havet, men smaken är ingen höjdare. Hemma kan man hoppa över lunchen om det inte är gott, men här ute behöver kroppen allt bränsle den kan få för att orka. Ungdomarna får ta till alla tips och trix för att få ner anrättningarna. ”Om man håller för näsan så känner man inte smaken”, säger de och flinar. Och det funkar, någon väljer att avbryta övningen och åka hem, men för de flesta blir det ett test av hur mycket man klarar av. Medan kompisarna där hemma pluggar till prov eller slöar framför datorn så övar man här i att samarbeta i gruppen, ta hand om sig själv och varandra och läxorna handlar om hur man gör upp eld, slår knopar och hanterar yxa och såg. Elinor Ljungkvist från Trelleborg brukade låta de stora killarna hugga brasveden, men efter att ha övat in tekniken så klyver hon nu vedträna på löpande band. ”Det handlar inte om att vara stark. Det handlar om att ha bra teknik, lite jävlaranamma och framförallt att vara lite smart. Att knacka en träkil genom vedträet gör samma nytta som rejäla svingar med yxan, men kräver mindre energi och styrka.”, säger den övervakande instruktören och ler. ”Vi har ju också varit nybörjare och behövt lära oss vad som funkar i fält. Utmaningen är att hjälpa eleverna att göra samma resa.” Av: Elisabeth Hagman


Det händer i förbunden 14/2 – 20/4 Region Syd

Regionalt samordnad ungdomskurs Orderteknik – truppföring, grupp

Försvarsutbildarna i Blekinge CBRN – varning och rapportering

20–26 februari 26–27 mars

Höllviken Kalmar

15–17 april

Karlskrona

Försvarsutbildarna i Bohuslän-Dal Ungdomsutbildning Ungdomsutbildning Totalförsvarsinformation

Försvarsutbildarna i Göteborg Utbildningshelg (ungdom) Utbildningshelg (ungdom)

Försvarsutbildarna i Halland Utbildningshelg (ungdom) – Kasernhelg Utbildningshelg (ungdom) – Vapentjänst

Försvarsutbildarna i Kalmar Orderteknik – truppföring, grupp

19 mars 09 april 13 april

Uddevalla Uddevalla Uddevalla

19–20 mars 16–17 april

Göteborg Göteborg

04–06 mars 08–10 april

Halmstad Halmstad

26–27 mars

Kalmar

Försvarsutbildarna i Kronoberg Försvarsupplysning CBRN – introduktion

22 februari 08–10 april

Försvarsutbildarna i Norra Småland Utbildningshelg (ungdom) Vapentjänst Ak4B – fältskjutning Utbildningshelg (ungdom)

Försvarsutbildarna i Skåne Utbildningsvecka (ungdom) Instruktörskurs – CBRN Instruktörskurs – simulator Instruktörskurs – förbandsinstruktör

Försvarsutbildarna i Älvsborg Trafiksäkerhet (med FAK) Vapentjänst – banskjutning

Ljungby Kosta

25–26 februari 17 april 29–30 april

Eksjö Skillingaryd Eksjö

20–26 februari 04–06 mars 01–03 april 15-17 april

Höllviken Revingehed Revingehed Revingehed

21 mars 16 april

Borås Borås

Region Mitt

Orderträning – avtalspersonal

09–10 april

Uppsala

Försvarsutbildarna i Södermanland Vårkurs (ungdom) Försvarsinformation

Försvarsutbildarna i Uppland Orderträning – avtalspersonal

01–03 april 14 april 09–10 april

Försvarsutbildarna i Västmanland Totalförsvarskväll

Region Norr

Överlevnad vinter Ledarskap – kris, grundkurs

17 mars

Västerås

18–20 februari 18–20 mars

Sollefteå Umeå

Försvarsutbildarna i Jämtlands län Fjällsäkerhetsutbildning CBRN – varning och rapportering Karttjänst UTM Eskort- och transporttjänst

Uppsala

18–20 februari 26–27 mars 10 april 16–17 april

Ånn Östersund Östersund Östersund

Försvarsutbildarna i Norrbotten norra Ytövervakning Vapen- och sjukvårdstjänst

april april

Försvarsutbildarna i Västerbotten Ledarskap – kris, grundkurs

18–20 mars

Försvarsutbildarna i Västernorrland Överlevnad vinter (ungdom) Ledarskap, motivationspsykologi Introduktionsutbildning (ungdom) Skyttehelg (ungdom)

Umeå

18–20 februari 26 februari 25–27 mars 22–24 april

Sollefteå Sundsvall Härnösand Härnösand

18–20 februari 24 mars 25–27 mars 15–17 april

Roslagen Stockholm Roslagen Roslagen

19–20 mars

Stockholm

Rikstäckande förbund Luftvärnsförbundet Ungdomsövning Försvarsinformation Ungdomsövning Ungdomsövning

Förbundet fältpostbefäl Försvarsinformation

Försvarsutbildaren 1/2011

31


POSTTIDNING

2 0 2 7 3 8 7 0

Nu är det dags att anmäla sig till

Nijmegenmarschen i Holland 2011

Marschen genomförs 19–22 juli och senaste anmälningsdag är 31 mars. Läs mer och anmäl dig på

32

www.forsvarsutbildarna.se Försvarsutbildaren 1/2011

Anmäl ändrad adress!

Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du får ditt nummer av Försvarsutbildarna utan avbrott! Gå in på www.forsvarsutbildarna.se – leta upp ”Min medlemssida” och gör dina ändringar direkt på hemsidan.


Försvarsutbildaren nr1 2011  

Försvarsutbildaren nr1 2011

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you