Näringslivsnytt #3 2010

#3

2010

Skifix

Sid 6-7

Femte generationen snickare Sid 5

Företagets framtid känns oändlig ERIC HJORTBERGER

Sid 4

NÄRINGSLIVSNYTT NUMMER TRE 2010

Ett magasin från Bodens kommun Näringslivsförvaltningen Näringslivsnytt #3, 2010 • Bodens kommun Näringslivsförvaltningen

:Näringslivschef Jeanette Nilsson har ordet...

Generationsväxling

”

- vad betyder det egentligen?

Det finns många duktiga företagare som är i det läget att de vill växla över till någon annan samtidigt som det finns personer som skulle vilja ta över.

När jag var liten trodde jag att det betydde att den äldsta fick ärva hemgården. Mina föräldrar har en jordbruksfastighet och min farfar och farmor hade en. Jag kommer ihåg att jag funderade på hur jag skulle hinna med när jag skulle ta över allt. Min far är första barnet liksom jag. Inget av det har jag behövt fundera på för min egen del men i mitt arbete har jag tänkt på generationsväxling desto mer.

Det finns många duktiga företagare som är i det läget att de vill växla över till någon annan samtidigt som det finns personer som skulle vilja ta över. Det borde vara enkelt men det är inte det. Att sälja sitt företag är en lång process, något som man lagt ner själ och hjärta i säljer man inte hur som helst eller till vem som helst. Det är också ofta svårt att värdera företag samt att få köpet finansierat. Inte sällan så måste den gamla ägaren vara delaktig flera år efter köpet för att den nya ska klara finansieringen.

Företagare är optimistiska människor som alltid ser glaset som halvfullt och löser problemen när de kommer. Nu har vi en stor kull med unga människor i länet och det känns viktigt att de ser alla möjligheter som finns här. Utmaningen är att få dessa människor att mötas eller inspirera dem som idag har anställningar men har en dröm som de vill förverkliga.

MISSA INTE ATT...

Näringslivsnytt bryter ny mark i sociala medier. Besök vår Facebook-sida för att få senaste nytt från oss!

www.facebook.com/naringslivsnytt

Vi har fantastiska resurser och hela världen är öppen. Om vi synliggör att vi kan vara en region med stark framtidstro som ger de unga en chans att utvecklas här kan vi tillsammans skapa nya möjligheter, om vi bara vill. Det är bara vi själva som sätter begränsningarna. Frågan är om man tillhör dem som är för eller dem som är emot utveckling.

Utveckling av alla de fantastiska företag som finns här som riskerar att försvinna om ingen tar över, utveckling av alla de unga framåtsträvande som skulle kunna föra dem vidare och därmed utveckling av Boden och hela vår region.

Jag är för. Vad är du?

Jeanette Nilsson Formgivning: Formsmedjan Reklam & Kommunikation Text: Anna Bergström, Nordskribenten.

Foto: Jennie Nilede, Jepix. Tryck: Tryck & Reklam

Näringslivschef, Bodens kommun

Näringslivsförvaltningen, Bodens kommun, 961 86 BODEN Tfn 0921-62975 Fax 0921-52506 www.boden.se/naringsliv, naringslivsforvaltning@boden.se

Näringslivsnytt #3, 2010 • Bodens kommun Näringslivsförvaltningen

Ett skötebarn och livsverk Erik Svensson, enhetschef för näringsliv och integration, vill lyfta fram de mjuka frågorna kring generationsskifte

Generationsskifte i ett företag eller en skogsfastighet är så mycket mer än värdering och pengar. De mjuka värdena är betydligt starkare för många. Ett livsverk, en livsstil, kanske generationers slit och möda ska lämnas vidare.

Den vanligaste frågan när man ska sälja ett företag eller en skogsfastighet är ofta ”vad är det värt?”. Men när det hela dras till sin spets är det helt andra värden som spelar in. Hur sätter man ett pris på ett företag som man har byggt upp och lagt ner sin själ i? Som är ens identitet och skötebarn? Ett livsverk. Vem är värdig att överta det?

Och hur ska det drivas vidare?

Erik Svensson som är enhetschef för näringsliv och integration på Bodens kommun har tidigare arbetat på SE-banken där man tillsammans med en revisionsbyrå gick ut till 100 personer i 50-60 företag som stod inför generationsskifte.

– Då var det inte den ekonomiska frågan som var viktigast utan de mjuka värdena. Vi hade bland annat med oss en präst som tog upp saker som rättvisa mellan syskon och för vems skull man driver företaget eller skogsbruket, berättar han.

Rättvisefrågan är ofta en viktig aspekt när flera syskon och arvtagare är inblandade, inte minst när det gäller skogsskiften.

– Utifrån det jag har sett så visar det sig gång efter gång att det bästa har varit att hitta en lösning så alla blir nöjda och en ägare tar över, säger Erik Svensson.

”

Hur sätter man ett pris på ett företag som man har byggt upp och lagt ner sin själ i?

Han har också erfarit att det inte alltid är syskonen som blir oense, utan att även ingifta i familjen blandar sig in i affären.

Känslan att man innerst inne inte vill skiljas från sitt företag eller sin gård är också vanlig.

– Det är ett naturligt mänskligt beteende, menar Erik Svensson.

Det kan också finnas ett tryck från släkten att det ska stanna i familjen.

– Men drivet som man måste ha både i ett företag och en skogsfastighet kan man inte alltid räkna med att ungarna har, säger Erik Svensson.

Hans råd är att ta hjälp av någon som hjälper till att reda ut begreppen, dels de ekonomiska men framförallt de känslomässiga som spelar in, vid ett generationsskifte. Via näringslivsförvaltningen kan man få hjälp att hitta bra kontakter och få rådgivning inför ett generationsskifte.

Näringslivsnytt #3, 2010 • Bodens kommun Näringslivsförvaltningen

Fällkniven är ett genuint familjeföretag där Ann-Sofi och Peter Hjortberger längst fram till vänster har påbörjat en överlämning till sonen Eric och hans sambo Maria Iggström. I företaget arbetar även Julia Boqvist.

I designen möts Peter och Eric Hjortbergers kunskaper. Peter skissar för hand, de diskuterar och Eric renritar skisserna i datorn.

En vass affärsidé med lovande framtid Fällkniven AB startade som ett enmansföretag för 26 år sedan. Idag är man fem anställda, omsätter 14 miljoner och tillverkar runt 20 000 knivar per år med kunder världen över. Sonen Eric har klivit fram för att vidareutveckla pappa Peter Hjortbergers dröm och vision.

Peter Hjortbergers företag Fällkniven AB har vuxit till ett genuint familjeföretag som valde att flytta bopålarna från Vuollerim till Boden för 13 år sedan. Peter Hjortberger står själv som ägare och är huvudansvarig för design, produktfotografering och företagets framtidsfrågor. Sonen Eric är VD, firmatecknare och tekniskt ansvarig för företagets digitala utveckling. Erics sambo Maria Iggström är inköpsansvarig och kontorschef, Erics kusinbarn Julia Boqvist är exportmanager och ansvarig för den internationella försäljningen och Peters hustru/Erics mamma Ann-Sofi är ekonomichef.

Fällkniven är en av världens främsta knivtillverkare med egen tillverkning i Japan. Man är även Kunglig Hovleverantör och har ett nära samarbete med Luleå Tekniska Universitet.

Tips!

Fällkniven AB har stor erfarenhet av internationell försäljning och affärssamarbete med Japan. De bistår gärna andra företag som är på väg mot en japansk eller internationell marknad.

Familjen blev kollegor Men hur fungerar det att ta över någon annans dröm och att arbeta tillsammans med familjemedlemmar, släktingar och svärföräldrar?

– Man visste inte hur vi skulle fungera som arbetskamrater så vi försöker vara vakna på den punkten, att fungera socialt och inte prata business på fritiden till exempel, säger Peter Hjortberger.

Han medger dock att han aldrig släpper tanken på firman.

– Ett sätt som vi tror ska göra att överlämningen fungerar bäst är att jag inte är här, säger han.

Han har trappat ner i arbetstid. Att företaget inte längre är i hans hem är också en fördel.

Inte självklart För Eric var det ingen självklarhet att ta över pappans företag och föräldrarna har inte heller begärt att han ska göra det.

– Efter gymnasiet låg världen öppen för honom, men i väntan på det jobbade han extra på firman, säger Peter Hjortberger.

– Jag och Maria pluggade i Umeå, bildade familj och ville flytta närmare våra föräldrar, förklarar Eric, och skrattande konstaterar de att det kanske är tack vare att de behövde barnvakter som de sitter här idag, med ett företag med världsomfattande försäljning och helt unikt i sitt slag.

– Företagets framtid känns oändlig. Det är i princip självgående och vi säljer mer och mer. Vi har knappt tid med marknadsföring, säger Eric.

Men en stor del av företagets framgång grundar sig i Peters kunskap, erfarenhet och insikt och att den tar tid att överlämna.

Näringslivsnytt #3, 2010 • Bodens kommun Näringslivsförvaltningen

Magnus och Ingvar Bergdahl är femte respektive fjärde generationen snickare i Svartlå. Här har generationsskiftet mellan fäder och söner varit självklart. Ingvar har varit snickare sedan 1949 och Magnus klev in i företaget efter nian.

Femte generationen snickare Magnus Bergdahl är den femte generationen som driver Bergdahls Snickeri i Svartlå vidare. Han började arbeta i företaget redan efter nian.

Yrkesvalet var ganska enkelt för Magnus Bergdahl, liksom för flera generationer Bergdahl före honom.

– Hette man Bergdahl och var född här från 1800-talet och framåt så var man snickare, konstaterar Magnus, som i vuxen ålder även har fått veta att den gren av släkten som flyttade till Amerika också har varit snickare i flera led.

Successivt skifte Generationsskiftena mellan de tre senaste generationerna Magnus, Ingvar och Sigfrid Bergdahl har skett successivt. Sigfrid och hans bror var med och trampade runt svarven hos sin pappa redan som barn.

Ingvar Bergdahl tog över officiellt efter en brand 1970 då hela snickeriet brann ner till grunden. Sigfrid ville inte starta om, men efter ett år som anställd på annat håll bestämde Ingvar sig för att bygga upp det igen.

Magnus satt tidigt med hörselskydden på sig och följde pappas och farfars arbete i snickeriet och direkt efter nian fick han arbete här.

– Jag funderade inte på så mycket annat. Jag visste att det fanns jobb här och att farfar och pappa behövde hjälp, säger Magnus.

Han hade handlaget och lärde sig allt eftersom av farfar och pappas kunnande.

”

Hette man Bergdahl och var född här från 1800-talet och framåt så var man snickare.

Tog över farfars plats – Då var det egentligen farfar jag efterträdde, säger Magnus Bergdahl, som var så ung när han blev delägare att han fick ha god man tills han blev myndig.

Idag äger han halva handelsbolaget tillsammans med sin pappa samt står själv för fastigheterna. Trots att han på pappret blev delägare redan på 1980-talet pågår generationsskiftet än.

– Så länge pappa orkar och vill så finns han ju med i företaget, säger Magnus med ett leende, och Ingvar tillägger: – Det är ju så roligt!

Ingvar har ansvarat för vissa delar av produktionen och fortfarande, vid 75 års ålder, fortsätter han att lära ut sin kunskap. Man måste också vara minst två för vissa moment och för att hinna producera allt.

Bergdahls Snickeri är specialiserat på kök och fönster och andra snickerier som kräver specialtillverkning. I takt med att allt fler värderar ett personligt och specialdesignat kök har kökssidan i deras tillverkning ökat markant och har nu nått Mälardalen.

Näringslivsnytt #3, 2010 • Bodens kommun Näringslivsförvaltningen

Bosse Lindgren sålde sitt företag Skifix till en av de anställda och gläds över att namnet och företaget lever vidare och har utvecklats.

Johan Lundberg uppmuntrar fler att våga ta över inarbetade företag. Om det känns rätt och idén är bra är det ju dumt att försöka uppfinna hjulet själv, menar han.

Sålde konceptet och gick vid 56 – Jag hade tio år i förväg bestämt att jag skulle jobba tills jag var 55 och planerade för det, berättar Bosse Lindgren, som var Skifix-Bosse med hela skidsverige.

Johan Lundberg som var anställd på företaget köpte hela leasingkonceptet och har idag förverkligat en av drömmarna som hans föregångare hade.

Bosse Lindgren startade Skifix 1969 och byggde upp ett företag som blev känt i hela Sveriges alpina kretsar. Företagets stora grundplåt var och är leasing av skidutrustningar. Som mest hade man sju anställda.

Att lämna ett omfattande och lyckosamt företag kan tyckas svårt. Men för Bosse Lindgren var beslutet redan taget. Vid 55 skulle han sluta.

Dottern Anna som också jobbade i företaget var inte intresserad av att ta över.

– Nej, ska jag någon gång ha eget vill jag starta från grunden och inte hoppa in i något stort som någon annan har, säger hon.

Anna följde istället med pappa Bosse in i nästa företag han startade, ACC, medan Johan Lundberg som hade jobbat på Skifix i flera år blev den som köpte företaget. Han och Bosse hade diskuterat övertagandet tidigt, han visste precis hur det fungerade och hade utvecklingsplanerna klara.

”

Bosse och Johan har fortfarande bra kontakt och Bosse gläds över att namnet Skifix och företaget lever vidare.

Släppte företaget helt – En ny generation tänker annorlunda men jag hade inga idéer om hur Johan skulle driva företaget när det blivit hans, säger Bosse, som när han väl hade sålt företaget släppte det helt även känslomässigt.

Bosse jobbade kvar ett år efter att Johan tog över och hann bli 56 innan överlåtelsen var helt klar. Han fortsatte att äga och hyra ut lokalerna som företaget verkade i. Johan fick köpa leasingkonceptet och Bosse avsade sig att driva någon form av skidförsäljning de närmaste fem åren.

Bosse och Johan har fortfarande bra kontakt och Bosse gläds över att namnet Skifix och företaget lever vidare.

– Johan har förverkligat en dröm som jag hade. Jag ville skaffa en robot som vallar och slipar skidor, men de är dyra och jag fick aldrig råd med det. Men en sådan har Johan nu som en av två i Sverige.

Det känns helt suveränt, säger Bosse, som också är glad över att den logotype han gjorde fortfarande används.

Skriv in ditt svar och motivering till debatt@boden.se och var med och påverka!

Näringslivsnytt #3, 2010 • Bodens kommun Näringslivsförvaltningen

Inget att vara rädd för

Några råd på vägen vid generationsskifte

Att överta ett befintligt företag är ingenting att vara rädd för, menar Johan Lundberg, som har övertagit både Skifix och Husvagnscenter i Boden.

– Om tillfället ges är det ju dumt att inte ta chansen istället för att uppfinna hjulet själv, menar han.

Sverker Forsén och hans företag Skogsmästarna ger fristående rådgivning till skogsägare. Han delar här med sig av de vanligaste problemen och frågeställningarna som han möter vid generationsskiften.

Dessa råd är även applicerbara på andra typer av företag.

Johan Lundberg har under de senaste åren hunnit överta två omfattande affärsrörelser i Boden, Skifix och Husvagnscenter. På Skifix var han anställd och hade i flera års tid tankar tillsammans med ägaren på att överta verksamheten.

På Husvagnscenter var han kund, men nämnde att om de någon gång ska sälja är han intresserad, för det skulle vara ett bra komplement till Skifix med husvagnsförsäljning på sommaren.

– Med Husvagnscenter gick affären snabbt. Jag var där och handlade den 12 december och i mellandagarna var affären klar.

Precis som Bosse Lindgren jobbade kvar på Skifix ett år fanns även Nonne Henriksson som ägde Husvagnscenter kvar ett år efter att Johan hade övertagit hans verksamhet.

– Det stora jobbet vid en generationsväxling är att ta över de långvariga kundoch leverantörsrelationerna. Det är inte bara att från ena dagen till den andra säga att nu ska ni prata med den här personen istället. Det måste byggas upp och på samma sätt som den tidigare ägaren växlas ut måste den nya växlas in, säger Johan.

Ta hjälp Hans råd är att inte rädas för att ta över någon annans företag, men att det är bra att ta in någon opartisk och kunnig utifrån.

– I båda fallen har vi tagit in en duktig ekonomisk kontakt och en revisor som har hjälpt till att räkna på värderingen, ekonomiska lösningar och kalkyler, säger Johan Lundberg.

Fördelarna med att ta över ett befintligt företag är enligt Johan att man får ett inarbetat namn och en färdig kundstock. Nackdelen kan vara att man på en gång måste finansiera ett komplett lager och ordna likviditeten.

Nytt liv med ny ägare Att överlåta sitt företag till någon annan kan också vara känsligt. Företaget är ens liv, livsverk och del av ens identitet. Men samtidigt kan en ny ägare blåsa nytt liv i verksamheten.

– Som köpare är man ofta hungrig och vill föra företaget framåt, medan någon som har haft det i många år gör som man alltid har gjort. Man är nöjd och tänker kanske inte så mycket på vidareutveckling, säger Johan Lundberg.

Med båda företagen som han har tagit över har han effektiviserat, datoriserat och utvecklat affärsidéerna vidare. Personalmässigt har han idag en styrka som fungerar perfekt och med några anställda som kan arbeta på båda företagen under de olika högsäsongerna.

Avdramatisera ämnet genom att börja planera i tid.

Kunskapsöverföringen är viktig. Genom att ta in barnen som ägare lite tidigare får barnen chans att rådfråga föräldern i ägarrollen.

Ta hjälp av en utomstående ”coach”/vägledare, det ger trygghet för de inblandade.

Involvera hela familjen och sträva efter rättvisa.

Målet är att relationerna ska gå stärkta ur processen.

Skattemässigt är målet att så mycket som möjligt blir kvar inom familjen. Skattefrågorna är det lätta i sammanhanget.

Vid gåva – ge med varm hand – släpp taget och ge ny ägare förtroendet att leda verksamheten.

Samägande har sina risker, det är lättare om delägarnas förutsättningar är lika, ekonomiskt och kunskapsmässigt.

Inse att processen tar tid.

Om det finns bostadshus på skogsfastigheten och både föräldrar och barn behöver bostad så bygg gärna till ett nytt mindre hus. Var och en får sitt eget och det skapas aktivitet i bygden.

Barnen ska inte till varje pris ta över skogen, ibland blir parterna lyckligare att skogen säljs och pengarna satsas på exempelvis en bostad åt barnen.

Näringslivsnytt #3, 2010 • Bodens kommun Näringslivsförvaltningen

Gruppförsändelse till hushåll i Bodens kommun

:Företagsprofilen Hans Lundström

”

Jag försöker få alla att känna sig delaktiga.

Namn: Hans Lundström Ålder: 62 år Familj: Fyra vuxna barn och en ”snart sambo”.

Bor: På den tomt där farföräldrarna drev det sista jordbruket i centrum av Boden.

Verksamhet: Lundströms Fastigheter AB, med tio anställda och 520 lägenheter.

Företagshistoria: Är utbildad ekonom och revisor och har bl a arbetat på Vingresor inom Club 33. Tog över sin far Yngve Lundströms företag 1983. Företaget firar 60-årsjubileum i år.

Därför verkar jag i Boden: Det är här företaget är grundat. Och här finns allt, bra miljö och livskvalitet. Efter ett antal år i Stockholm inser man att det är betydligt bökigare att bo där. Här har jag bara några minuter hem från jobbet och då hinner jag handla på vägen.

Sådan är jag som företagare: Jag försöker få alla att känna sig delaktiga.

Största vägskäl som företagare: Det var ett stort steg att ta över företaget med allt vad det innebar. Det var också ett steg att inse hur viktigt det är för företaget att Boden lever och utvecklas som ort och börja medverka till satsningar som driver Boden framåt, t ex gallerian och centrum.

Aktuell som: En av initiativtagarna och finansiärerna till en nöjespark i Boden.

r AB e t e h g i s Fast m ö r t s Lund , m ö r t unds L s n a len: H fi o r p s Råd till andra: Det är viktigt att ha struktur, tro på det g man gör, ha målsättningar för verksamheten och jobba Företa efter dem. Försök också hitta bra ”speaking partners”, kollegor eller bollplank, för man är ganska ensam i besluten som företagare.

Hans Lundström är en av Bodens företagarprofiler som har funnits med i Bodens näringsliv sedan 1980-talet. Men företaget har betydligt längre historia än så. Det grundades av hans far Yngve Lundström 1950. När han började tänka på att dra sig tillbaka klev Hans Lundström in i företaget mer aktivt. Han och systern hade varit delägare av olika delar i företaget innan, men i samband med övertagandet löstes systern och pappan ut och Hans Lundström blev ensam ägare.

Valet att flytta hem till Boden igen efter ett antal år i Stockholm kändes naturligt liksom att gå in i pappans företag. Hans ekonom- och revisorbakgrund kom också väl till pass.

Företagets ursprungliga nisch är densamma, om än i större omfattning. Av Bodens lägenheter tillhör 520 Lundströms. Av dessa är 90 procent bostäder och 10 procent lokaler. Bland annat äger de den fastighet som Lindex med mera ligger i på Gågatan.

Centrumhandel och nöjespark Med åren har Hans Lundström lyft blicken och börjat engagera sig allt mer i satsningar som vid en första anblick kan tyckas inte alls berör hans verksamhet. Men han anser att om fastighets- och bostadsmarknaden ska blomma så måste handel, besöksnäring och inflyttning

också göra det. Han är en av de bodenföretagare som har engagerat sig i gågatan och gallerian. Det var också ur det tankesättet som idén om en nöjespark i Boden väcktes, mellan Hans Lundström och en annan bodenföretagare som spontant började diskutera Bodens framtid under en golfresa i Florida. Idag är beslutet om parkens framtid och finansiering mycket nära förestående.

Behålla ungdomarna - Man måste hitta nya vägar och behålla ungdomarna här med bra och roliga sysselsättningar. En nöjespark skulle både ge arbetstillfällen och göra Boden till en spännande plats att bo på, menar Hans Lundström.

Hans Lundströms dotter Jenny med sambon Karl-Johan Brandt har tagit fram ett koncept för nöjesparken i Boden i samråd med övriga intressenter.

Att det kanske bidrar till att ena dottern kommer hem till Boden igen är förstås en extra bonus för pappa Hans.

- Alla mina fyra barn kommer och går i företaget. Det är väl det som är fördelen med ett familjeföretag, att alla är insatta och kan hoppa in när det behövs, säger Hans Lundström.

Näringslivsnytt #3, 2010 • Bodens kommun Näringslivsförvaltningen