När två ord sätts samman skapas en betydelse som i olika grad är mer specifik än vad man kan utläsa av de enkla orden som ingår. Till exempel kan gröt vara gjord på en mängd olika spannmål medan julgröt måste vara gjord på risgryn. Alla ordklasser finns representerade i sammansättningar, men de består vanligtvis av ett eller flera substantiv. Såväl bestämningen som huvudordet kan vara sammansatt och/eller avlett, vilket gör att man kan skapa mycket långa ord i svenskan. Även om det teoretiskt går att skapa hur långa sammansättningar som helst, så är de inte praktiska att använda.
barnsjukhusöverläkarrekryteringsprocessutvärderingsansvarig
Det finns flera exempel på ord som skrivs ihop utan att vara sammansättningar, t.ex. detsamma, varsågod, imorgon, herregud. Det är fraser som med tiden smält ihop i form och blivit sammanskrivna ordgrupper. I en del fall sammanskrivs orden alltid, t.ex. detsamma, i andra fall finns både en sammanskriven form och en särskriven, t.ex. var så god/varsågod, i morgon/imorgon, herregud/Herre Gud. Vissa sammansatta ord är lätta att tolka, andra är nästan omöjliga att förstå för en andraspråksinlärare. För att kunna tolka de flesta sammansatta ord måste man först identifiera vilka enkla ord som ingår i sammansättningen. Därefter måste man förstå den relation som finns mellan huvudord och bestämning och kunna formulera en omskrivning. Det är då viktigt att känna till vilken betydelse de enkla orden har i sammanhanget, t.ex. betyder inte ordet mål samma sak i självmål, mellanmål, målbrott, måltavla. De flesta sammansatta ord finns inte i lexikon. Man finner exempelvis sällan ord med strukturen ”huvudordet är del av bestämningen”, t.ex. bergstopp (toppen är del av berget), stolsben (benet är del av stolen), komage (magen är del av kon). Inte heller ord med strukturen ”huvudordet är gjort av/består av bestämningen” brukar stå i lexikon, t.ex. silverfat (fat gjort av silver), ullkappa (kappa gjord av ull), pojklag (lag bestående av pojkar). Sammansättningar som för infödda svenskar är lätta att tolka behöver inte vara det för andraspråksinlärare. Faktorer som kan försvåra en tolkning kan vara: fogning: killag (kille + lag) sammansmälta former: faster (far + syster) bildlig betydelse: smutsgris (som inte alls är en smutsig gris) brist på omvärldskunskap: spargris (om man aldrig sett en sådan) felassociation: himmelssäng (som inte är en hängmatta varifrån man kan se himlen och inte heller den skönaste sängen i hela världen ’himmelsk säng’). Sammansättningar som man inte kan omskriva och sådana där det är svårt att se hur huvudord och bestämning passar ihop står ofta i lexikon, t.ex. smörgås, plugghäst, indiansommar.
8