Vårt Krokom Nr 4, 2021

En tidning om Krokoms kommun | Nr 4, 2021

PLTS A FÖR ALLA Å P RÖDÖNS SKOLA ALLT MINDRE TMA SLÄNGS TSA Å P UPHANDLING – EN GYNSAM ÄR AF

MED M ÄN ISKAN I FOKUS HÅLLBAR SKTE O RÅKNIG ÄR MÅLET

En välskött kommun

Nya perspektiv

Nu när tomten är på ingång är det med glädje och värme jag tänker på det gångna året. Jag är stolt över att vara en del av Krokoms kommun, det är en bra och välskött kommun.

Krokoms kommun har generellt sett varit en bra kommun de senaste decennierna med en stadig och förutsägbar utveckling. Befolkningen har ökat lite för varje år, byggnationer av bostäder har varit sparsamma för att inte säga försumbara de senaste 30 åren och företagandet har varit småskaligt men stabilt. Att förvalta det vi har och se till att skolor och förskolor fungerar, att äldrevård och den sociala välfärden är trygg och bra samt att hålla ekonomin under kontroll har varit det viktigaste för den kommunala organisationen. Och det har inte varit fel, Krokoms kommun har lyckats bra med det.

Krokom har lägst arbetslöshet i länet och siffrorna står sig väldigt väl även nationellt. Våra företag har behov av arbetskraft och glädjande nog vill många flytta hit. Bara i år har vi ökat med 317 personer i kommunen. Det byggs på många håll i ett tempo som saknar motstycke. Exempelvis flyttar ett femtiotal familjer nu in i nybyggda bostäder i Ås, Aspås och Kaxås. Allt detta ger såklart en härlig känsla när vi summerar året och blickar fram emot 2022.

Det är många viktiga och värdefulla saker på gång. Exempelvis ska förskolor och skolor byggas, tåghållplatsen i Nälden färdigställas, vatten och avlopp säkras runt om i kommunen, fler bostäder byggas, kampen för bättre vägar intensifieras och kommunens vindkraftplan revideras.

Samtidigt med allt detta är det viktigt att vi även skapar utrymme för frågor som kopplar till ett långsiktigt hållbart samhälle, både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Den satsning på äldres hälsa som inleddes under 2021 ska fortsätta och utvecklas. När det gäller barn och unga så ska kommunens insatser öka. Skolan kommer att få ett tillskott på 5 miljoner kronor för ökande behov och en fritidsgård kommer att öppnas i Nälden. Fritidsgårdar finns även i Änge, Föllinge, Krokom och Ås.

”Våra företag har behov av arbetskraft och glädjande nog vill många ffytta hit. aB ra i år har vi ökat med 317 personer i kommunen.

Kommunen kommer också satsa ytterligare på barn och ungas psykiska hälsa. Vi vet att ohälsan bland barn och unga ökar i samhället och vi vill göra det vi kan för att möta det. Arbetet inleds efter årsskiftet då kommunen bjuder in till ett uppstartsmöte med bland annat vården, föreningslivet och polisen.

Att öppna upp för ett ökat inflytande och bättre tillgänglighet till vår service för dig som bor i vår kommun är prioriterat för oss. Det gör vi bland annat genom en ännu tydligare satsning på medborgardialog där vi under ett års tid testar en ny modell för detta. Under hösten har vi haft dialogmöten om utemiljön i Nälden, förskola och skola i Hotagsbygden och regleringsområde för skoter. Många människor har deltagit i dialogerna och under våren kommer arbetet att utvärderas.

Ett annat sätt för kommunen att förbättra servicen är digitala tjänster, där invånare och företag kan kommunicera med kommunen på valfri tid och sedan enkelt följa ärendet. Under året har antalet digitala tjänster ökat kraftigt och den utvecklingen ska vi hålla i. Det ska vara enkelt att kommunicera med kommunen.

Med allt det som är på gång så ser jag fram emot år 2022, men innan dess en lugn och skön julhelg. Jag önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År.

”Hela kommunen är intressant och begränsningen ligger mer i bostäder, skolor och förskolor än i arbetstillfällen och avstånd.”

Men, så kommer nya tider som ställer mycket på ända. Pandemin infaller och med det något som ingen kunde föreställa sig. Ett jättetryck på inflyttning och etablering utanför städerna. Jo, förvisso hade Krokoms kommun redan för några år sedan börjat se ett större intresse för de södra delarna men det som händer nu är något helt annat. Hela kommunen är intressant och begränsningen ligger mer i bostäder, skolor och förskolor än i arbetstillfällen och avstånd. Vi har snart fyllt upp allt vi har i kommunen och detaljplanerat en mängd nya områden.

Hur gör man det här i en kommunal förvaltning som varit mer van vid att förvalta än att expandera och utveckla? Hur kan man bemanna upp på ett sätt som möter behoven när arbetsmarknaden skriker efter kompetens och hur planerar man struktur för skolor och förskolor så att de matchar den näst intill skenande befolkningsutvecklingen?

Hur ser vi till att nya bostadsområden och industri/företagsetableringar inte tar död på det som gjort att folk vill flytta hit? Hur håller vi fortsatt i ekonomin när alla vill mycket och mer därtill? Och inte minst viktigt; hur kan vi fortsätta att vara den trygga och pålitliga leverantören av välfärdstjänster i denna utvecklingstakt?

Ja, det är frågor vi umgås med nu och som vi inte såg komma så sent som för 2–3 år sedan. Vi gör vårt bästa, det lovar jag. Medborgardialogen är ett riktigt värdefullt verktyg och utvecklingen av digitala tjänster likaså. En uppbyggnad av inflyttarservice i vårt kundcenter har gjort succé och regelbundna företagsbesök, såväl digitalt som fysiskt, bidrar också till insikt av vilka åtgärder som är viktigast nu när tiden måste prioriteras.

Vi nyanställer också planingenjörer, skolpersonal och undersköterskor med flera för att kunna möta alla behov.

Men konkurrensen av kunnigt folk är knivskarp så vi måste vara på tå för att locka dom just till oss.

Attraktiva arbetsgivare står högt i kurs och där ingår inte bara en konkurrenskraftig lön. Ett bra och mänskligt ledarskap och en miljö där man kan trivas och växa i takt med arbetsuppgifterna är minst lika viktigt. En miljö där arbetskamrater hjälps åt och tillåts fatta egna beslut ger kreativitet och utveckling.

Till sist, jag önskar dig en lugn och skön jul- och nyårshelg. Vi ses 2022!

Jonas Törngren

Karin Jonsson

Kommundirektör

Kommunstyrelsens ordförande

Vårt Krokom skickas ut till alla hushåll och företag i Krokoms kommun. Tidningen skickas även till hushåll i Östersunds kommun samt finns att läsa via tidningsställ på olika serviceställen i övriga kommuner i länet.

Vårt Krokom kommer ut med fyra nummer per år (mars, juli, oktober och december) och distribueras via Mittmedias magasin. Tidningen finns också att läsa och ladda ner via: www.krokom.se Omslagsbild: Elias Gästgivars, Edvin Nilsson och Truls Näslund går på Rödöns skola. Skolan har byggts ut och från och med höstterminen 2021 finns det plats för alla. Läs mer på sidan 8.

Ansvarig utgivare: Jonas Törngren, kommundirektör.

Tel: 0640-163 80 | E-post: jonas.torngren@krokom.se

Postadress: Krokoms kommun, Offerdalsvägen 8, 835 80 Krokom

Redaktör: Åsa Sjödin, kommunikationschef Tel: 0640 161 47 | E-post: asa.sjodin@krokom.se

Foto: Anneli Åsén där annat ej anges.

Tryck: Bold Printiing Mitt, Sundsvall

Vill du jobba med oss?

– hos oss har du huvudrollen!

Du som jobbar i Krokoms kommun gör skillnad för många människor. Hos oss får du ett stort ansvar, men också möjlighet att glänsa med dina personliga styrkor.

Att arbeta inom välfärdssektorn innebär att du gör skillnad på riktigt. Vi finns till för kommunens invånare och det finns därför alltid behov av våra tjänster. Här har du en samhällsviktig funktion och kan känna stolthet över det du gör.

I vår kommun ska alla kunna vara med och påverka. Närheten och tryggheten människor emellan skapar förutsättningar för mod, idéer och glädje. Vår vision är att ge plats för växtkraft – för företagare, familjer och för dig som medarbetare. Att jobba i Krokoms kommun innebär stora möjligheter att utvecklas.

Vill du växa med oss?

Vi söker hela tiden efter kompetenta och engagerade kollegor till våra verksamheter. Undersköterskor och legitimerade lärare är två av de yrkesgrupper som vi ofta söker efter.

Välkommen till Krokoms kommun!

Krokom informerar:

Lediga jobb I vår kommun ska alla kunna vara med och påverka.

Närheten och tryggheten människor emellan skapar förutsättningar för mod, idéer och glädje. Krokoms vision är att ge plats för växtkraft – för företag, familjer och för dig som medarbetare. Att jobba i Krokoms kommun innebär stora möjligheter att utvecklas. Vill du växa med oss?

På krokom.se/jobbahososs hittar du alla lediga jobb just nu. Där kan du läsa mer om jobben samt skicka in din ansökan. Välkommen!

Vill du att bokbussen stannar hos er?

Vill du att bokbussen kommer till din by? Hör av dig till oss på biblioteket! Ring bokbussen på 070 285 12 40 eller till Krokoms bibliotek på 0640 161 50.

Vi söker stödfamilj/kontaktperson Ett givande uppdrag för dig som är intresserad av att stödja en person eller en familj som lever med en funktionsnedsättning. För mer information och intresseanmälan, se hemsidan eller kontakta Susanne Eltnäs.

Telefon: 0640 162 47 eller E-post: susanne.eltnas@krokom.se

Har du en bostad att hyra ut?

Nyanlända med uppehållstillstånd som vill bo i Krokoms kommun söker bostäder. Det finns ett stort behov av att hyra lägenheter (från ettor och uppåt), villor och småhus.

Till dig som uthyrare kan vi ge stöd med till exempel tolkhjälp.

w w w. k r o k o m . s e

Är du intresserad att hyra ut eller har frågor, söker information, kontakta Bernt Åkerlund, boendesamordnare. Du når honom på telefon 0640 162 35 eller via e-post bernt.akerlund@krokom.se

Nu kan du köpa tomt på ”Kvarna” Vi har nöjet att erbjuda 18 tomter till försäljning i området ”Kvarna” i Krokom. För att få chansen att köpa en av tomterna på Kvarna behöver du anmäla dig till vår tomtkö.

Läs mer på hemsidan om hur du gör för att ställa dig i kön.

Information från vatten och renhållning Öppettider under jul och nyår på ÅVC ÅVC i Krokom har öppet 22 (14-18), 23 (12-15), 29 (1418), 30 (12-15) december samt 5 (14-18) och 8 (10-14) januari. ÅVC i Föllinge och Åse har öppet 20 (14-18), 27 (14-18) december samt 3 (14-18) januari.

Ristippen flyttar in på ÅVC under vintern Trädgårdsavfall lämnas inne på återvinningscentralen under ordinarie öppettider. Till våren öppnar den nya ristippen vid återvinningscentralens utfart.

Sophämtning under storhelgerna Sopbilen kör måndag till fredag, även röda dagar, under storhelgerna.

Justering av renhållningstaxan 2022 Från den 1 jan 2022 höjs renhållningstaxan med 10,5%.

Höjningen beror framför allt på att kommunen fått ansvar för insamling av returpapper. Den nya taxan finns på hemsidan www.krokom.se/avfall.

Vill du inte ha din faktura i Kivra?

Logga in på din internetbank och välj e-faktura från Krokoms kommun. Då kommer fakturan där istället. Vill du ha faktura via e-post kan du välja det i vår e-tjänst ”e-postfaktura” på hemsidan www.krokom.se/etjanster.

Justering av vattentaxan 2022 Från och med den 1 januari 2022 höjs vattentaxan med 4 procent. Den nya taxan finns på hemsidan.

Läs mer: www.krokom.se/vatten Avläsning av vattenmätaren Din senaste avläsning syns på decemberfakturan, den är nu korrigerad efter er årliga avläsning. Om något är oklart vänligen hör av dig till oss.

Undvik vattenskada Om ni ska vara borta en längre tid hemifrån tänk på att ni kan stänga av vattnet in till fastigheten genom ventiler vid vattenmätaren.

Kontrollera även så att det är varmt kring vattenmätaren, om vattenmätaren fryser så kan det leda till vattenskador.

Kom ihåg att sätta upp plogkäppar och hålla väg och hämtplats snöröjd och grusad.

3

Nu lyfter vi

Sedan mitten av april i år pågår ett försök med en ny modell för medborgardialog.

Målet är att bättre ta tillvara medborgarnas kunskap och engagemang. Nu har vi kommit en bit på väg och ställer frågan: blev det som det var tänkt?

Under hösten har det varit medborgardialog i Nälden där bland annat utemiljön i byn och skolgården på den nya skolan har stått i fokus.

Positiva röster om dialogen Krokoms kommun har länge haft en ambition att ha medborgardialog som en del av styrningen.

Det har anordnats en hel del medborgardialoger genom åren men det har funnits förbättringspotential. Kommunstyrelsens ordförande Karin Jonsson, C, berättar att ett rejält omtag togs i frågan för lite över ett år sedan och att det just nu pågår en testperiod.

– Vi bestämde oss för att börja om i syfte att få en tydligare process för det här arbetet. Jag tycker att vi har något riktigt bra på gång som vi ska utvärdera till våren, säger Karin Jonsson.

– Målsättningen med dialogen är att vi ska landa i en lösning som fungerar bra för alla inblandade parter. Någon kanske hävdar att processen tar längre tid om man bjuder in till dialog på det här sättet. Men min bestämda uppfattning är att resultatet blir så mycket bättre när man bjuder in dem som berörs av den aktuella frågan, säger Jonas Törngren.

Höstens dialoger i övrigt har dels handlat om utveckling av Näldens samhälle och dels om förskola, skola och fritids i Hotagsbygden. De är båda exempel på dialoger där det är politikerna som leder processen.

Karin Jonsson tycker att modellen i stort fungerar bra men att den behöver utvärderas ordentligt när testperioden avslutas i mitten av april 2022.

– Jag tycker att det är bra att vi testar modellen under en period för att hitta de svaga punkterna. De möten vi har haft har varit välbesökta och samtalen mycket givande för oss, säger Karin Jonsson.

”De möten vi har haft har varit välbesökta och samtalen mycket givande för oss.”

Modellen för dialog bygger på en dialogtrappa i fem steg, från information till medbestämmande. Vilken grad av inflytande som medborgarna får i processen beror på vilket steg i trappan som dialogen utgår ifrån. De två första stegen, information och konsultation, behöver inte ha politisk närvaro medan steg 3–5; dialog, inflytande och medbeslutande, är politikens arena. De fem stegen beskrivs i detalj på hemsidan och inför varje möte så är det tydligt vilket steg dialogen utgår ifrån.

Ett exempel på en medborgardialog som inte har varit politikerledd är dialogen om hållbar skoteråkning som inleddes tidigare i höst. Jonas Törngren, kommundirektör, säger att det är en komplex fråga men att det är rätt väg att gå att bjuda in olika intressentgrupper till dialog.

4

Ulrika Ring, en eldsjälarna i Nälden, har varit engagerad i arbetet och hon är nöjd med resultatet av höstens arbete. Hon tycker att modellen de har haft, som bygger på medfinansiering från kommunen och att föreningerna sedan söker andra bidrag, är väldigt effektiv.

– Det har varit en bra och snabb process. Vi har fått ett bra stöd från kommunen under resans gång vilket har varit toppen. Med gemensamma krafter kan vi få ut så mycket mer av de resurser vi har till förfogande, säger Ulrika Ring.

Att söka bidrag är något som de allra flesta föreningar brottas med. Det är mycket som behöver göras och resurserna räcker sällan till. Men att söka pengar från olika fonder är inte enkelt och här har Ulrika Ring ett önskemål.

– Det vore toppen om vi kunde få stöd av kommunen i det arbetet. Jag tror att det skulle hända massor runt om i byarna om föreningarna kunde få lite fart på det här, det finns ju en hel del pengar att söka, säger hon.

Försökstiden för den reviderade modellen för medborgardialog går ut i vår. Karin Jonsson hoppas att alla som har tankar och funderingar kring det här arbetet hör av sig.

– Även om man inte har varit delaktig i de medborgardialoger som har varit i höst så finns det säkert synpunkter, tankar och idéer som kan hjälpa oss att förbättra arbetet ytterligare. Allra enklast är att skicka ett mejl till vårt kundcenter så ser de till att det hamnar rätt sedan, avslutar Karin Jonsson. Åsa Sjödin Tyck till om medborgardialog!

Mejla kundcenter@krokom.se

Vårt Krokom | Nr 4 2021

Hos oss i Krokoms kommun har alla medarbetare en huvudroll.

Linda är upphandlingssamordnare och här berättar hon om de fördomar och de möjligheter som finns med upphandling.

Ett spännande uppdrag Jag träffar ofta personer som har fördomar om offentlig upphandling och som tror att mitt arbete är fyrkantigt och tråkigt. Många tror att det är svårt och krångligt att vara med och lämna anbud och att kommunen alltid väljer att teckna avtal med det företag som erbjudit lägst pris.

Just nu pågår arbetet med att hitta en lösning för hållbar skoteråkning i området Åkersjön-Bakvattnet. Bilden är från Ansätten.

Foto: Isabell Lundli

Hållbar skoteråkning är målet

I projektets inledning var parterna väldigt långt ifrån varandra. Nu är en kortsiktig lösning nära. Målet är att beslutet om en långsiktig lösning för hållbar skoteråkning med ett eventuellt kommunalt regleringsområde fattas i god tid inför nästa säsong.

Skoteråkningen i området kring Åkersjön-Bakvattnet har i många år varit en källa till irritation och ilska för vissa av markägarna. Under våren 2019 projektanställdes Mattias Lönn som snöskotersamordnare och uppdraget från politikerna var tydligt: vi behöver hitta en modell som möjliggör skoteråkning på ett sätt som inte skadar mark och miljö.

– När vi drog igång det här arbetet var markägare och skoteråkare väldigt långt ifrån varandra. Vi har haft en hel del möten och verkligen vänt och vridit på olika utmaningar och nu börjar vi närma oss en lösning, säger Mattias Lönn.

Mattias berättar att det har varit en bra process där alla intressegrupper har engagerat sig och verkligen jobbat för att hitta en lösning. Det handlar om markägare, stugägare, företagare och skoteråkare som ska försöka enas om hur skoteråkningen ska kunna bedrivas på ett hållbart sätt i området.

– Vi inledde med ett stormöte i höstas som var oerhört välbesökt. Sedan har vi arbetat vidare i en fokusgrupp och slutligen i en mindre arbetsgrupp där de olika intressegrupperna har varsin representant. Nu börjar vi närma oss lösningarna, säger han.

På längre sikt är tanken att driften av skoterlederna i det aktuella området ska finansieras genom ledavgiften. Redan inför den stundande skotersäsongen införs betalleder där betalningen kommer att göras enkelt via en app. Ett annat viktigt område är att se till att det finns tydlig information om vad som gäller i området via skyltar, webbar och andra informationskällor.

w w w. k r o k o m . s e

– Informationen är jätteviktig, de allra flesta är ju måna om att sköta sig och det ska vara lätt att göra rätt. Av den anledningen kommer vi även i år att ha ledvärdar i området, säger Mattias Lönn.

Det finns tankar på att ta fram en interaktiv karta för att tydligt visa vilka områden som det inte är tillåtet att köra inom och samt annan viktig information om ledsystemet. Målsättningen är att det långsiktiga beslutet ska vara fattat i god tid innan säsongen 2022/23 och Mattias Lönn är förhoppningsfull.

– Alternativet, om vi inte lyckas, är att vi får anpassa oss till den nya terrängkörningslagen som är på gång och vi tror att det är betydligt bättre med lokalt anpassade regler. Jag tycker att vi har något riktigt bra på gång och jag ser ljust på att vi kommer lyckas, säger han.

Närmast på gång i arbetet är att färdigställa det som ska vara i drift inför den stundande säsongen. Parallellt med det jobbar arbetsgruppen vidare med det slutgiltiga förslaget som politikerna i kommunfullmäktige ska besluta om i slutänden. Mattias berättar att ett nytt stormöte kommer att planeras in i vår då förslaget ska presenteras.

– Skoterfrågan engagerar verkligen! Det är viktigt att vi landar i den bästa lösningen för alla parter och jag ser fram emot nästa steg. Min målsättning är att vi ska landa ett beslut före sommaren, men absolut i god tid inför nästa skotersäsong, avslutar Mattias Lönn. Åsa Sjödin

Men vet ni vad? Att arbeta med upphandling är både spännande, utmanande, intressant och väldigt stimulerande, särskilt när upphandlingsprocessen lett fram till en bra affär både för kommunen och för leverantören. En bra genomförd upphandling kan dessutom leda till samhällsutveckling och att vi kan nå både nationella och lokala målsättningar inom exempelvis långsiktig hållbarhet och miljö.

Upphandling kan även stimulera till innovation då nya produkter och tjänster tas fram för att tillgodose den offentliga myndighetens behov.

I många upphandlingar utvärderar vi anbuden både på pris och kvalité för att få rätt varor och tjänster som motsvarar behoven. Billigast anbud är därmed inte alltid bäst. Och genom att definiera mervärden i utvärderingsmodellen i stället för att ställa en massa ska-krav kan vi öppna upp för nya idéer och lösningar. På så sätt blir både kommunen och leverantörerna vinnare.

Media rapporterar gärna när något företag tycker att tilldelningen av ett kontrakt skett på felaktig grund. Därför känns det särskilt kul att just Krokoms kommun har uppmärksammats positivt i nationell media i samband med att jag mottog Anbudspriset vad gäller upphandlingen av det särskilda boendet som ska byggas i Krokom.

Vi är många som varit involverade i arbetet med upphandlingen, både verksamhetskunniga, politiker och det lokala pensionärsrådet och som nu kan glädjas åt den här vinsten. Det känns extra fint och hedersamt att det var en av anbudsgivarna som förlorade som nominerade mig till tävlingen.

Jag hoppas att vinsten kommer att göra att fler lokala företag får upp ögonen för det här med offentlig upphandling och hur vi arbetar i Krokoms kommun och i länet för att skapa förutsättningar för att fler lokala företag ska kunna delta i våra upphandlingar.

Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgick till cirka 782 miljarder kronor år 2020, så det är en stor marknad med många möjligheter för de företag som tar steget och deltar.

Linda Näsén Upphandlingssamordnare

5

S A M H Ä L L S BY G G N A D

Schemalagd lunch, utspridda mattider och en lugnare måltidsmiljö är några av sakerna som kommunen arbetar med för att minska matsvinnet. Resultatet lyser upp Eiffeltornet under många dagar.

Celine Henriksson, Vilja Nilsson och Joel Löfvenring njuter av lunchen på Cederbergsskolans lunchmatsal Glada Gaffeln.

Allt mindre mat slängs ”Vårt minskade matsvinn har samma klimatpåverkan som att hålla Eiffeltornet med belysning i 556 dagar.”

De kommer gåendes på rad från lektionssalen till Glada gaffeln som skolmatsalen på Cederbergsskolan i Föllinge heter. Eleverna från förskoleklass upp till femte klass äter först och en halvtimme senare kommer resten av skolan.

Schemalagd lunch, det vill säga att det inte är rast efter lunchen utan lektion, har man arbetat med under flera år.

– De grundpedagogiska tankarna finns med även i matsalen, vi jobbar med trygghet i klassrum och därför har vi fasta platser för eleverna även här, säger rektor Thomas Hallberg.

I dag serveras korv med stuvade makaroner och lasagne, det serveras alltid två rätter per dag i alla skolor i kommunen. Av maten som lagas är 98,6 procent svenskt kött och 25 procent är ekologiskt. Dessutom vägs matsvinnet varje dag på Cederbergs skola, det är kocken Håkan Öberg som gjort det under tio års tid.

– Det slängs mat, men jag tycker att de är ganska duktiga här, säger han.

På Cederbergsskolan slängs mellan 10 och 20 gram per elev och dag, medan det slängs en av sex skolluncher i övriga Sverige där anledningen främst är otillräcklig matro. Minskat matsvinn globalt är den enskilt viktigaste åtgärden för att nå målet om max två graders ökning av den globala medeltemperaturen. I Krokoms kommun har det hänt fantastiska saker i de 40 offentliga kök som serverar mat.

– Vi började väga matsvinnet 2019 och då slängdes 30 ton per år från alla kommunala verk-

6

samheter, i år har det nästan halverats. Nu ligger siffran på 16 ton, säger Kalle Liljekvist, enhetschef på kostenheten.

Det är fler saker som är gjorda, dels att lära barnen att ta fler gånger i stället för mycket mat på en gång och att ställa fram mindre skålar till salladsbuffén och hellre fylla på. På Nyhedens skola utökade man matsalen under pandemin genom att använda aulan och det blev en lugnare miljö för eleverna. Det gjorde att matsvinnet halverades på skolan.

– Vårt minskade matsvinn har samma klimatpåverkan som att hålla Eiffeltornet med belysning i 556 dagar, säger Kalle Liljekvist.

Att måltidsmiljön är en oerhörd källa till matsvinn, det är något som eleverna på Cederbergsskolan har full koll på.

– För att vi inte ska slänga så mycket mat så måste vi prata tystare, säger Amalia Larsson som går i årskurs 3.

De flesta elever tycker att det är för hög volym i matsalen och här har det gjorts mätningar på ljudet som ska åtgärdas med en ny vägg och ljudabsorberande gardiner. Eleven Vilja Nilsson tycker att i dag är ljudnivån bra, men det menar hon är för att så många elever är sjuka.

– Det brukar vara minst tio gånger högre ljud här inne, det enda som hjälper då är att kocken Håkan kommer och ropar att vi ska sänka volymen. Då blir det knäpptyst, säger hon.

Susanne Kvarnlöf Vårt Krokom | Nr 4 2021

Hos oss i Krokoms kommun har alla medarbetare en huvudroll.

Gabriella är kock på Aspås skola. Här berättar hon om sina gulliga gäster som ger så mycket glädje och uppskattning tillbaka.

Att få sprida glädje Skolkök. Hur kul kan det vara att jobba i ett sådant om man har utbildat sig till kock? Ja, den kommentaren får jag ibland. Men våra gulliga, ärliga och oftast matglada gäster ger en dimension på kockjobbet som jag inte tror att man kan få någon annanstans.

Fredrik Björklund och hans fru är några av de första som har flyttat in i de nya radhuslägenheterna i Aspås.

Nu går flyttlassen till Aspås Intresset har varit stort för de nyproducerade radhuslägenheterna i Aspås.

I slutet på oktober var det slutbesiktning och de nya hyresgästerna kunde börja flytta in redan i början på december.

– Från beviljat bygglov till inflytt har det endast passerat drygt åtta månader vilket är mycket bra, och jag är imponerad av hur pass lite friktioner som varit i projektet. Det har gett mersmak inför framtida planer och tankar om nyproduktion, säger Krokomsbostäders VD Linus Ekqvist.

Fredrik Björklund och hans fru är några av de första som flyttat in, trots att de bara har bott i sitt nya hem i drygt fem dagar vet de redan att de kommer stortrivas.

– Det är ett jättefint boende, allt är nytt och fräscht. Allt har fungerat så smidigt och vi har fått ett jättefint bemötande av Krokomsbostäder hela vägen, säger Fredrik.

Paret Björklund har bott i Aspås i 31 år. Fredrik fick kännedom om att Krokomsbostäder skulle bygga nya lägenheter i området och anmälde intresse mer eller mindre direkt när han fick vetskap om byggnationen.

– Vi har sålt vårt gamla hus till dottern och hennes sambo men vi ville inte flytta ifrån byn - vi trivs ju så bra här. Här finns egentligen allt man kan tänkas behöva. Det är nära till Östersund, fantastisk utsikt och natur, säger Fredrik.

Linus Ekqvist berättar att efterfrågan på bostäder har ökat avsevärt de senaste 1,5 åren i alla delar av kommunen.

– Jag tror bland annat att det beror på en kombination av ökad tillväxt i kommunen i stort och dess omedelbara närhet men också till viss w w w. k r o k o m . s e

del pandemin som fick oss alla att värdesätta boendemiljön och den plats vi vill bosätta oss på högre än tidigare.

Anneli Frid, projektledare för byggnationen från Tyréns, befarande först att produktionen skulle bli försenad på grund långa produktions- och leveranstider. Men det blev precis tvärtom och inflyttning kunde till och med ske tidigare än beräknat.

– Fredagen innan jul förra året fick jag ett mejl från Götenehus om att det uppstått en lucka. Det blev gasen i botten eftersom vi då hamnade före tidsplan, säger Anneli Frid.

Platsen för de nya radhuslägenheterna ligger i en sluttning i området Prästänge intill Byvägen i Aspås. Huskroppen rymmer sex fyrarumslägenheter i två plan med badrum, tvättstuga, förråd och uteplats.

– Vi har ju lite fix kvar till exempel asfaltering runt området, det kommer att bli klart till våren när tjälen har lagt sig, men allt annat är klart, säger Anneli.

Genom ett avrop från Sveriges Allmännyttas ramavtalsupphandling för kombohus/småhus utsågs Götenehus AB till totalentreprenör på bygget som i sin tur har anlitat lokala entreprenörer, målare och elektriker till att färdigställa husen.

Jag valde att utbilda mig till kock och var färdig 2008. Mitt första jobb fick jag på Faxgärdets förskola i Krokoms kommun och sedan 2011 har jag jobbat på Aspås skola. Här trivs jag och här gör vi vårt bästa för att förgylla vardagen för våra matgäster.

Tidigare i höst firades den offentliga måltidens dag i hela Sverige och då var det lite extra guldkant på menyn. I Krokoms kommun bestod menyn av älgfärsbiffar med gräddsås, rårörda lingon, rostade rotfrukter och grönsaker. Efterrätt hade vi också, förstås. Vi tog det hela lite längre och klädde ut oss till älgjägare, pyntade matsalen med alltifrån termosar till ett litet träd och så hade vi underhållning av delar av Aspåskören utklädda till älgar. Det här uppskattade barnen, förstås. Och att få se människor bli glada ger ju massor tillbaka.

Det är just det här som är grejen med mitt jobb, tror jag, att få ta del av barnens uppskattning och glädje är en riktig energiboost. Det finns många barn runt om i samhället som kanske inte får ta del av våra högtider och för dem är det extra viktigt att förskola och skola kan ge lite av det.

Det kanske inte gäller här på Aspås skola, men jag tänker att det är ett perspektiv vi som jobbar inom förskola och skola inte får glömma.

Menyn för skola och förskola sätter jag och några kollegor ihop inför varje läsår. Varje dag bjuder vi även på en alternativ rätt som ska vara vegetarisk och här har varje kök utrymme att själva välja vad som passar. Det gör vi såklart tillsammans med barnen i viss mån. Vi har ett matråd en gång per termin där eleverna ingår. Här har de möjlighet att lämna önskemål om rätter de skulle vilja ha på menyn eller annat som de vill att vi tänker på. Det här är ett viktigt forum!

Höstterminen må vara på sluttampen men vi har massor av roliga upptåg på gång för våra matgäster. Närmast väntar en Nobellunch med en extra smarrig efterrätt, sedan följer Lucia med lussebak och sista veckan bjuder vi på både julmat och julmys.

Att vi i köket svidar om då och då är barnen vana vid. I höst har vi varit alltifrån clown och häxa till älgjägare och snart blir det Lucia eller tomte. Nästa termin väntar nya upptåg och det ser jag verkligen fram emot.

Eleonora Amorelli Gabriella Gustafsson Kock på Aspås skola

7

UTBILDNING OCH BARNOMSORG

Den lokalbrist som Rödöns skola dragits med under de senaste åren är nu ett minne blott.

Under sommaren färdigställdes ytterligare en byggnad på skolområdet och nu finns det gott om plats för alla.

Hjalmar Alcén, Nora Edholm, Varga Blick och Ebba Gustavsson är några av barnen som går på Rödöns skola.

Plats för alla på nya Rödöns skola

Elevantalet har stadigt ökat i flera av kommunens 16 skolor de senaste åren. Det har medfört att några av skolorna har blivit trångbodda.

Rödöns skola är en av dem som brottats med lokalbrist och bristande arbetsmiljö för både elever och personal. Under en period var skolan till och med nedläggningshotad. Men nu har lokalerna utökats med ytterligare en huskropp i två våningar. Byggarbetet påbörjades våren 2021 och pågick hela sommaren. Sara Wikman, rektor på Rödöns skola sedan augusti bekräftar att det var en snabb byggprocess och det hände mycket på kort tid.

– När jag kom till skolan i början av augusti blev jag först lite orolig att vi inte skulle hinna få allt i ordning innan skolstarten. Men det löste sig och både elever och personal är glada och stolta över sin nya arbetsplats, berättar Sara Wikman.

– Jag upplever att det finns en vi-känsla på Rödön, här är man måna om byn och om varandra. Vi har ett fantastiskt samarbete med både föräldraförening och byalag, säger Sara Wikman.

Sara lyfter tillgången till lösningsorienterad personal och samarbete både internt mellan kommunens förvaltningar och tillsammans med bybor som källor till framgång.

Att visa på en vilja i stället för att bara protestera visade sig vara en klok väg att gå och det är något som Marit Kirkbakk, ordförande i föräldraföreningen instämmer i.

Att skolan är viktig för Rödön råder ingen tvekan om. För två år sedan när hotet om nedläggning kom var byborna snabba att samla sig och diskutera hur de skulle kunna påverka situationen.

Martin Nilsson, ordförande i Rödöns byalag och en av de drivande krafterna är stolt över deras sätt att angripa frågan.

– Vi var överens redan vid vårt första möte att inte ha protestmöten med plakat som ”Rör inte vår skola”. Vi ville visa på något större, en vision och en plan för hur vi vill utveckla Rödön som by. Och det gjorde vi bland annat genom att bjuda in alla politiska partier till enskilda möten, berättar Martin Nilsson.

”Vi ville visa på något större, en vision och en plan för hur vi vill utveckla Rödön som by.”

8

– Det viktiga är inte att gnälla utan att hitta argument för bättre lösningar. I en glesbygdskommun måste vi alla vara beredda att hugga i. Vi behöver jobba tillsammans för att det ska bli på bästa sätt även när de ekonomiska resurserna tryter, menar Marit Kirkbakk.

Nu, två år senare är skolan utökad och arbetet med utvecklingen av Rödön fortsätter.

– Ja, det har varit en häftig resa med många och bra dialoger, politikerna har lyssnat och vi har fått bra feedback. Vi fortsätter ha löpande kontakt i frågor som rör Rödöns utveckling.

Just nu driver vi frågan om trafiksituationen och hastigheterna för att få till en trafiksäker miljö för barn och vuxna längs Rödövägen utanför skolan, säger Martin Nilsson.

Rektor Sara Wikman konstaterar att det har varit en glädjefylld höst med mycket nytt och spännande för både elever och personal. För närvarande är det årskurserna 4-6 som huserar i de nya lokalerna men det kan ändras över tid.

Rödöns skola har idag 97 elever i årskurserna F-6 och elevantalet fortsätter stiga.

– Det är fler och fler elever som börjar i skolan och det beror förstås på att fler flyttar hit till Rödön, berättar Sara.

Thory Andersson Vårt Krokom | Nr 4 2021

Hos oss i Krokoms kommun har alla medarbetare en huvudroll.

Sofie är lärare på Trångsvikens skola, en skola där hon sprang i korridorerna när hon själv var barn. Nu brinner hon för uppgiften att få eleverna att känna att de vill, vågar och kan!

Tillbaka till "min" skola Jag är lärare på Trångsvikens skola och det händer ibland när jag går omkring på skolan att jag kastas tillbaka i tiden. Jag har åkt pulka i de här backarna, sprungit i trapporna med mina kompisar, suttit i de här klassrummen.

Min lärarbana började i Stockholm, men nu är jag tillbaka på hemmaplan och det är fantastiskt roligt. Jag känner den här byn och som lärare här blir jag också en del av den.

Frida Kjellgren och Camilla Abramsson från Spilloteket är i skapartagen med elever på Aspås skola.

Full fart på skapandet i skolan Under läsåret 2021/2022 får alla förskolebarn och elever i grundskolan i Krokoms kommun ta del av kulturupplevelser och få inspiration till att skapa själva.

– Det pågår en hel spännande saker i skolorna just nu, säger Sanna Hestner.

Skolan är en naturlig social samlingsplats som når alla barn och unga oberoende var de bor eller vilken bakgrund de har. Och skolan har ett ansvar att ge elever förutsättningar att utveckla sin förmåga till eget kreativt skapande. I Krokoms kommun består kultur i skolan av två delar, Barnkultur och Skapande skola.

Sanna Hestner, ungdomskultursamordnare har i uppdrag att tillsammans med rektorer, lärare och elever samordna aktiviteterna som anordnas inom ramen för kultur i skolan. Ett viktigt och stimulerande uppdrag tycker Sanna.

– Vi har fått medel från Kulturrådet till Skapande skola för läsåret 2021/2022 för att stärka sambandet mellan skolan och kulturen. Tanken är att eleverna ska få möta professionella kulturaktörer som lever på sitt skapande och dessutom få vara med och skapa själva, berättar Sanna Hestner.

Barnkultur är kommunens egen satsning som innebär att alla elever från 3 år till årskurs 9 ska erbjudas minst en kulturupplevelse per läsår.

– Det finns ett politiskt beslut sedan något år tillbaka men pandemin satte käppar i hjulet för verksamheten under en period. Men nu har den äntligen smugits igång igen, säger Sanna Hestner.

Den första Skapande skola-aktiviteten som drog igång i höst var Spilloteket som besökte årskurserna F–2 i kommunens skolor. Spilloteket visade på hur man kan skapa konst av spillmaterial. w w w. k r o k o m . s e

Aspås skola var en av de första som fick besök.

Ett uppskattat inslag och över förväntan menar Therese Karlström, lärare i årkurs 1.

– Spilloteket hade dukat upp allt så tilltalande och barnen hade otroligt roligt när de skapade sina egna figurer. Samtidigt fick de också lära sig om hållbarhet och återanvändning, berättar Therese Karlström.

Efter besöket tog lärarna på Aspås skola det hela ett steg till. Eleverna fick namnge och rita av sina figurer samt skriva lite om dem och därefter presentera och berätta om sina verk för sina klasskamrater.

– Ja, det var verkligen en lyckad dag och eleverna var så nöjda, säger Therese Karlström.

Under hösten har även elever i årskurs 4 fått besök av Undantaget, scenkonst i Jämtland Härjedalen som givit berättarföreställningen Hemska historier och låtit barnen skapa sina egna spökhistorier.

– Våren kommer också att fyllas med massor av spännande kulturaktiviteter ute i skolorna. Det blir bland annat en fartfylld dockteater, ramsverkstad med Allan Ewalls ramsor, körsång och skapande verkstad. Det är verkligen ett spännande projekt som jag får vara med och driva. Mötet med barnen och eleverna och se hur de växer och vågar är värt allt, menar Sanna Hestner.

Thory Andersson

Vi kallar Trångsvikens skola för en entreprenörsskola. Trångsviken är fullt av inspirerande företag och människor och den devisen vi vill ge våra elever är: Jag kan! Jag vill! Jag vågar!

Jag hade länge varit intresserad av First Lego League-konceptet, men visste inte så mycket mer än att det passar vårt motto när jag fick möjlighet att anmäla oss för tre år sedan. Det var mycket att sätta sig in i, det här var verkligen en uppgift som utvecklade mig i min lärarroll! Helt plötsligt var jag tvungen att kunna programmera legorobotar, det var också sida upp och sida ner med regler och anvisningar kring hur tävlingen går till. Inför turneringen i Östersund hade vi rätt låga förväntningar, det var första gången vi var med och mycket kändes fortfarande invecklat.

Men – fyrorna från Trångsvikens skola åkte hem med andraprispokalen i programmering.

Flera grät bokstavligen av lycka när kompisarna vann matcherna! Genom hela FLL-konceptet löper arbetet med kärnvärden som en röd tråd, det handlar om gemenskap och upptäckarglädje – och som vi fick detta!

Efter framgångarna ville vi såklart delta året efter igen. Vi satte igång, men ganska snart fick vi veta att turneringen i Östersund ställts in på grund av pandemin.

När vi anmälde oss i år visade det sig snart att inga andra lag var anmälda. Jag såg ingen annan lösning än att låta mina båda klasser tävla som ett varsitt lag, för jag vill att mina elever ska få göra det här. Sagt och gjort, vi jobbade på i Trångsviken under hösten, eleverna programmerade och de kom fram till spännande lösningar på temat hållbar frakt. De ringde runt till både stora och små företag för att få hjälp med sin idéer. Och i november var vi redo.

Spänningen låg tät hela dagen. De presenterade projekt för domarna, tävlade mot varandra med sina robotar, och efter en oerhört jämn kamp stod årskurs sex som segrare. Nu väntar Skandinavisk final i Ålesund i mars, och det är precis det här jag sett framför mig – att få ta med Trångsvikens skola ut i världen!

Sofie Nilsson Lärare Trångsvikens skola

9

STÖD OCH OMSORG

Här är Karin och Kalle

Den här bilden illustrerar omställningen mot en god och nära vård. TIdigare var alla aktörer utanför cirkeln och så även Karin och Kalle.

Med människan i fokus Just nu pågår en stor och viktig omställning inom vården och omsorgen i hela Sverige. Målet är en god, nära och samordnad vård som även fokuserar på att förebygga och främja hälsan. Vägen dit är att, i högre utsträckning än idag, sätta patientens behov och förutsättningar i centrum.

Omställningen är nationell och har sitt ursprung i ett riksdagsbeslut år 2020 samt i en överenskommelse mellan regering och Sveriges kommuer och regioner (SKR). Målet är att patienten ska vara delaktig och att en nära och tillgänglig vård ges på primärvårdsnivå. Sjukhusvård ges när det krävs. Helena Ivansson är samordnare för Krokoms arbete med omställningen till nära vård och hon tar ett par samhällsmedborgare, som vi kan kalla Karin och Kalle, till hjälp för att illustrera vad det handlar om.

– Om Karin eller Kalle har fler vård- och omsorgsbehov och det är fler aktörer som kopplas in för de olika behoven ska primärvården stödja, samordna och koordinera. Alla, inklusive Karin och Kalle, ska känna till planen och vad som är nästa steg, säger Helena Ivansson.

En viktig del är att olika huvudmän ska samverka gemensamt i vårdnivån primärvård.

– Vi har förstås gett god vård och omsorg även tidigare men inte strukrurerat och inte med 10

fokus på personcentrerad vård, säger Helena Ivansson.

För att nå målet behöver kommuner och regioner samverka och i Jämtland pågår ett intensivt arbete både länsgemensamt och i kommunerna i en lokal samverkansarena. Helena Ivansson berättar att Krokoms samverkansarena har kommit en bra bit på väg i det här arbetet och att det pågår många bra initiativ redan idag som främjar målsättningen om en personcentrerad, nära och tillgänglig vård.

– Vi har till exempel en teknisk apparat, Mobimed, som gör det möjligt för sjuksköterskan att ta vissa prover och göra bedömningar hemma hos patienten, det är ett gemensamt samarbete med hälsocentralen. Snart kommer det även att vara möjligt att använda Mobimed i kontakt med läkaren från patientens hem, säger Helena Ivansson.

vård, stöd och service, individ- och familjeomsorg, sjukhusets specialiserade vård, företagshälsovård och statliga myndigheter.

– Det här är en ganska omfattande omställning med tanke på att den omfattar många olika aktörer och att det sätt vi har jobbat på är väl inarbetat sedan lång tid tillbaka. Jag tror att vi som arbetar inom vård och omsorg behöver ändra mindset.

Det behövs mod att testa nya roller och arbetssätt för att på sikt hitta ett hållbart sätt att ge våra medborgare en god och nära vård, säger hon.

”En viktig del i den här omställningen är att vi ska gå från vi och dom för att i stället jobba tillsammans”

Primärvården kommer bli den naturliga vägen in men nära vård bygger på en tät samverkan mellan ett stort antal aktörer. Vilka aktörer som behöver samverka är beroende på vilket behov Karin och Kalle har och vilken ålder det är på Karin och Kalle. Det kan vara hälsocentralerna, kommunens elevhälsa, skola, hälsa- och sjuk-

På nationell nivå pågår omställningen för fullt just nu. Till och med år 2023 får regionerna pengar varje år för att säkerställa att arbetet går i mål. Helena Ivansson berättar att engagemanget är stort, både på regional och lokal nivå.

– Det finns ett driv och en vilja hos alla jag möter. Jag ser bara vinster med det här och jag ser verkligen fram emot den närmaste tiden när vi får omsätta olika idéer i verkligheten. Allt för våra medborgares bästa, avslutar Helena Ivansson. Åsa Sjödin

Vårt Krokom | Nr 4 2021

Hos oss i Krokoms kommun har alla medarbetare en huvudroll.

Helene arbetar som arbetshandledare inom Daglig verksamhet. Här berättar hon om Ranchen som de sköter om tillsammans med ett gäng härliga personer med olika funktionsvariationer.

Livet på Ranchen

Genom att delta på ett öppet beredningsmöte har man möjlighet att påverka vilka frågor som tas upp i det kommunala pensionärsrådet och tillgänglighetsrådet. Foto: Susanne Kvarnlöf.

En direktlänk till demokratin

På öppet beredningsmöte är alla frågor välkomna. Här finns möjlighet att kunna påverka framtiden och att ta del av betydelsefull information i gemenskap med andra människor.

– Det här mötet är viktigt, vi får påverka och det är en ständig dialog. Men det var inte många här, säger Britt Larsson som är ordinarie ledamot i pensionärsrådet.

Hon tittar sig nyfiket runt i sockenstugan i Aspås.

– Men vi är så glada för er som kommer, säger socialnämndens ordförande Andreas Karlsson.

Det är det första öppna beredskapsmötet efter pandemin, tidigare var mötena fullsatta under turnén runt om i kommunen. Initiativet startade för ett par år sedan då både politiken och verksamheten kände att de ville lyssna in målgrupperna mer.

– Öppen beredning är beredningsmöten inför två viktiga råd vi har i kommunen, det ena är det kommunala pensionärsrådet och det andra är tillgänglighetsrådet, förklarar Andreas Karlsson.

Till öppet beredskapsmöte kan vem som helst komma, vi önskar ju att målgruppen eller anhöriga eller de som är på väg in i målgruppen kommer. Det finns en dagordning men det viktigaste av allt är de frågor och förslag som kommer upp på mötet från medborgarna. Dessa frågor hinner då kommunen förbereda och hämta information om inför det ordinarie mötet.

– Det är ett väldigt bra initiativ, vi får och vi ger information här. Det är för vår skull de här mötena finns, säger Britt Larsson.

Det är viktiga frågor som tas upp, hur det digitala utanförskapet ska motverkas, hur ska kommunen på bästa sätt ska stimulera äldres hälsa med de avsatta medel som finns. Det informeras om äldreboendet i området Kvarna som ska vara i bruk med 60 omsorgsplatser i april 2023. w w w. k r o k o m . s e

Andreas Karlsson berättar om den inflyttning som nu sker i kommunen och visar en bild från Radio Jämtlands hemsida med rubriken ”Det är trendigt att flytta till landsbygden – Krokom mest populärt”.

– Det är härligt, utbrister Britt Larsson.

Kommunpolisen Mariana Handler är på besök och berättar om hur brottsligheten ser ut i vår kommun. Bedrägerier är en av de tre största brottskategorierna just på grund av den digitala världen.

– Den ger oss otroliga möjligheter, men det öppnar också upp möjligheter för dem som vill missbruka den. Därför är kunskap till dem som använder digitala verktyg så viktig, då minskar risken för att någon kan utsättas för brott, säger hon.

Händer sträcks upp i luften, det finns många frågor till Mariana Handler. Det diskuteras hur den här informationen ska nå fler äldre och tillsammans kommer deltagarna på mötet fram till att det bästa är att det blir både digitalt och via brev.

– Det är en lugn och trygg kommun att bo i, avslutar hon.

Vid övriga frågor har Britt Larsson en lång lista, allt från läkemedelsgenomgång för äldre till anhörigstöd. Punkter som kommer att tas med vid ordinarie möte framöver.

– Till öppet beredskapsmöte kan vem som helst komma, vi önskar ju att målgruppen eller anhöriga eller de som är på väg in i målgruppen kommer. Vi brukar få lite skäll här också, eller hur Britt? Ni talar tydligt om vad ni tycker, säger Andreas Karlsson och ler.

– Det är det som är meningen, säger Britt och skrattar.

Susanne Kvarnlöf

I slutet på 1980-talet avslutade jag min gymnasieutbildning inom kontor och handel.

Därefter följde några år då jag provade att jobba både som kontorist och inom handeln.

Livet rullade vidare och jag bildade så småningom familj och fick tre döttrar. Efter några år blev jag sugen på att läsa vidare. Eftersom jag är intresserad av människor föll valet på en utbildning till behandlingspedagog. Ett yrke där man arbetar med vård och behandling av människor med olika typer av problem och svårigheter. Utbildningen hölls på Birka Folkhögskola i Ås och jag blev färdig behandlingspedagog våren 2009.

På hösten samma år började jag jobba i Krokoms kommun och då med ensamkommande ungdomar på Refugio. En riktigt fin tid, jag trivdes jättebra med att jobba med unga tjejer och killar. Blir mycket stolt när jag nu träffar nån av ”mina” killar som idag har jobb och ett bra liv.

Sedan 2011 är jag verksam inom LSS. Mitt första uppdrag var på ett boende och sedan 2014 arbetar jag inom Daglig verksamhet.

Verksamheten bedrivs på en gård längst in i Hissmofors som vi kallar Ranchen. På Ranchen jobbar jag och mina två kollegor med män och kvinnor med funktionsvariationer. Ett härligt gäng med fantastiska människor som har så mycket att ge. Här finns en enorm vilja och de är villiga att prova på de mesta vi hittar på.

Tillsammans sköter vi om gården och våra höns. Varje dag lagar vi lunch och går långa promenader. Under hösten har vi färdigställt ett yoga/musikrum som vi fixat och målat själva. Vi tillverkar också fågelholkar som vi säljer. På gården finns två växthus så till våren planerar vi att börja odla och plantera. Jobbet är fritt och vi gör det som känns rätt för dagen.

Vår huvudsyssla på gården är att kapa och klyva ved som vi sedan säljer, så det kommer vi att köra igång under vårvintern. Visst finns det dagar som är mindre bra men dom roliga överväger helt klart.

För de personer som deltar i Daglig verksamhet är det värdefullt att få berätta för sina anhöriga och vänner vad som händer på dagarna, vad de gör och klarar av på sitt jobb. Vi har därför startat ett instagramkonto – ranchenlss, för att kunna visa allt som händer inom Daglig verksamhet. Följ oss gärna så får ni se hur vi har det på Ranchen!

Helene Fjällberg Arbetshandledare

11

Åtta tips om upphandling

NÄRINGSLIV

1. Hitta affären!

Bevaka kommande och pågående upphandlingar via www.upphandlingskontoret.se eller www.opic.com

2. Påverka!

Var med och påverka när den upphandlande myndigheten öppnar upp för dialog.

3. Planera!

Planera för anbudet och få överblick. Engagera rätt personer, gör en tidsplan, gå igenom hela upphandlingsdokumentet och notera hur och när kraven ska uppfyllas.

4. Ställ frågor!

Ställ frågor och förtydliganden så tidigt som möjligt,.

5. Var noggrann!

Petrus Thorén, Thoréns bygg AB, ser många fördelar med att vara avtalsleverantör åt Krokoms kommun. – Uppdragen har bredd och ger därmed variation och dessutom är kommunen en pålitlig kund, säger han.

Satsa på upphandling – en gynnsam affär Varje år köper Krokoms kommun varor och tjänster för cirka 330 miljoner kronor från cirka 1 400 olika leverantörer. Att vara avtalsleverantör åt kommunen är tryggt och kan samtidigt vara mycket gynnsamt.

Krokoms kommun deltar i Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan med övriga kommuner i länet. Tillsammans har kommunerna tillgång till ett Upphandlingskontor med nio anställda som upphandlar och förvaltar cirka 80 ramavtal. Linda Näsén, upphandlingssamordnare i Krokoms kommun, berättar att kommunen och Krokomsbostäder AB också gör en hel del egna upphandlingar och att de ständigt arbetar för att fler lokala småföretag ska lämna anbud i de upphandlingar som genomförs.

– Vi skapar, annonserar och administrerar upphandlingar digitalt via upphandlingssystemet Mercell Tendsign. Anbudsgivare lämnar anbud i samma system helt kostnadsfritt, säger Linda Näsén.

Alla ska kunna lämna anbud För att stimulera till att fler småföretag ska bli intresserade och få möjlighet att lämna anbud arbetar kommunen bland annat med att texterna i upphandlingsdokumenten ska vara tydliga och lättförstådda, att kravställningen ska stå i proportion till upphandlingens storlek och värde samt vara relevant för föremålet för kontraktet.

Vidare ska den som upphandlar sträva efter att dela upp en upphandling i mindre delar så att flera småföretag får möjlighet att lämna anbud.

– Genom att ha en tidig dialog med marknaden inför en upphandling kan vi både ta reda på vad det finns för lösningar och även förbereda marknaden för våra framtida behov. På så sätt

marknadsför vi samtidigt vår kommande upphandling och fler småföretag kan få upp ögonen för den och börja förbereda sig för anbudsinlämning, säger Linda Näsén.

Enkelt och smidigt Thoréns bygg AB har varit avtalsleverantör för löpande behov av fastighetsunderhåll vad gäller byggarbeten sedan år 2018. Petrus Thorén, företagets ägare, vill framför allt lyfta hur enkelt det faktiskt är att lämna in ett anbud.

– Det är väldigt smidigt att lämna in anbud digitalt. Upphandlingssystemet indikerar om man glömt att fylla i någon ruta så det går med andra ord inte att misslyckas. Att vara avtalsleverantör för Krokoms kommun har medfört att vi har kunnat expandera, i dag är vi sex personer i företaget vilket är optimalt för vår verksamhet, säger Petrus Thorén.

Björn Hammarberg, ordförande i näringslivsutskottet, betonar att upphandlingsfrågorna är prioriterade för att fler företag, gärna lokala, ska se möjligheterna med offentlig upphandling och att det ska vara värt att ge sig in i matchen och lämna anbud.

– Jag har full förståelse för att man som företagare kan känna att det är både tidskrävande och komplicerat att delta i upphandlingar. Vi vill göra vårt bästa för att råda bot på det och bjuder därför in till en anbudsskola i januari. Jag hoppas att många tar chansen och deltar i den, säger Björn Hammarberg.

Var noggrann och trippelkolla att du svarat på allt och följer de administrativa föreskrifterna.

6. Korrekta kontaktuppgifter.

Ha kontaktuppgifterna i upphandlingsverktyget uppdaterade.

7. Håll tiden!

Lämna in anbudet i tid.

8. Begär återkoppling!

Be om att få återkoppling på ditt anbudssvar efter tilldelningsbeslut.

Har du frågor om lagstiftningen och upphandling i stort kan du vända dig till Upphandlingsmyndighetens frågeservice: www.upphandlingsmyndigheten.se

Varför måste kommunen upphandla?

Lagen om offentlig upphandling – LOU bygger på ett regelverk som är gemensamt för alla länder inom EU. Huvudreglerna är att offentliga myndigheters affärer ska bygga på öppenhet, transparens och likabehandling.

Reglerna om upphandling finns för att:

•

Främja kostnadseffektivt användande av skattemedel.

•

Främja fri rörlighet inom EU. Alla företag inom EU ska kunna göra affärer med offentlig sektor på lika villkor.

•

Förhindra korruption och bidra till en sund konkurrens på marknaden.

•

Underlätta för företag att delta i den offentliga affären.

Genom offentlig upphandling får även allmänheten ökad insyn i vad offentlig sektor köper och hur skattemedlen används. Offentlig upphandling kan även bidra till en hållbar samhällsutveckling.

VÄLKOMMEN TILL

DIGITAL ANBUDSSKOLA

När: Var: Hur:

26 januari kl. 8.00-10.00 Zoom Anmäl dig till naringsliv@krokom.se

senast den 25 januari.

Innehåll i utbildningen: Gustaf Danielsson, upphandlingschef på upphandlingskontoret, och Krokoms kommuns upphandlingssamordnare Linda Näsén utbildar i vad du som företagare behöver tänka på och hur du konkret går tillväga när du vill lämna anbud i kommunens upphandlingar. Länken skickas ut i samband med anmälan. Mer information om innehållet kommer på kommunens hemsida under januari.