Den svenska psalmboken en visskatt

Den svenska psalmdiktningen utgör en unik andlig och litterär tradition med våra fyra psalmböcker 1695 – 1819 – 1937 och 1986. Den är kanske också den mest lästa och mest använda bok. Kanske mer läst än bibeln då den är mer hanterlig och lättillgänglig. Vad vet jag?

Psalmerna har sjungits under många hundra år och gör så alltjämt trots glesnade skaror i våra kyrkor. Den har följt oss från vaggan till graven, genom livets alla skeden. Vid dop, konfirmation, vigsel och begravning men också i kriser, katastrofer, skolavslutningar, högtider mm. Inte minst i ensamheten har människor sökt sig till psalmboken. Psalmboken har under 400 år bevarat skatter men också utsatts för gallring och förändring.

1695 kom den första officiella psalmboken, den sk Karolinska eller den Swedbergska. (Swedbergska var ett förlag) Den första koralboken kom 1697.

Den Wallinska psalmboken, vilken innehöll 500 psalmer, blev (citat) ”av konungen gillad och stadfäst” 29 januari 1819. 1921 kom ett tillägg med bla. Lina Sandells psalmer. Tillägget kallades ”Nya psalmer” Över hälften av psalmerna var skrivna eller bearbetade av Jan Olof Wallin. (Ärkebiskop, domprost i Västerås stift och medlem av Svenska Akademien 17791839.)

Den så kallade Eklundska psalmboken invigdes 1:a advent 26 november 1937. Psalmboken är uppkallad efter biskopen i Karlstad Johan Alfred Eklund.

Inga stora förändringar skedde från 1819 till 1937. Den Wallinska traditionen följde med till den ”nya” psalmboken. Psalmboken fick 600 psalmer och däribland tillkom ett antal väckelsesånger och psalmer från den Nordiska traditionen och den Anglosaxiska världen.

1986 kom den psalmbok vi har idag. Den antogs av kyrkomötet på initiativ av 1969 års psalmbokskommitté där bla. Anders Frostensson hade en stor roll. Anders Frostensson tillsammans med kommittén gjorde en grundlig bearbetning av äldre psalmer och Anders införde också en stor mängd egna psalmer hela 146 stycken.

Att bearbeta psalmerna var inte alltid en succe då många helt plötsligt inte kunde ”sina” psalmer utantill.

Dessutom tog man bort ett antal älskade psalmer för att ge rum för nyskrivna. Bla. tog man bort Fädernas kyrka.

Bland 3000 psalmer och sånger bildades för första gången en gemensam psalmbok för alla kristna samfund. De 325 första psalmerna är i dag lika i våra kristna kyrkor. Psalmerna 326-651 är svenska kyrkans psalmer, 642-651 är dessutom psalmer på finska, norska och danska. Psalm 652-694 är sk. psaltarpsalmer och bibelvisor. Liturgisk musik hittar vi på 695-700. 701-800 är det sk. tillägget, med nyare psalmer.

Vi hittar också evangelieboken, bönboken, Luthers lilla katekes, kyrkohandboken och register i psalmboken.

Jag roade mig, en eftermiddag, med att titta igenom psalmboken och funderade över några frågor.

Vem har skrivit flest psalmer i psalmboken?

Vilka psalmer är mest sjungna?

Vilken psalm är äldst?

Vilken psalm är mest önskad?

Vilken psalm kan sjungas av alla generationer?

Vilken psalm är roligast/tråkigast?

Ta gärna fram din psalmbok och bläddra i den. Kanske du finner att den är en riktig skatt.

Jag önska dig en trevlig stund. Vid pennan Kristine