Musikterapi

Vilken betydelse har musiken för oss människor? Musik ger effekter på oss som går att mäta. Exempelvis väcks våra känslor när vi lyssnar till musik, sjunger och musicerar, och dessa känslor kan i sin tur öka förmågan till att vi kan lära oss nya saker.

Den estetiska upplevelsen kan även öka medvetenheten om våra egna och andras känslor och kan troligen även påverka utveckling av empati och självkänsla. Genom att öka tillgången till musikskapande aktiviteter har vi möjlighet att skapa trygghet i olika sammanhang. På så vis kan musiken bidra till ett bättre samhälle. Vi förlorar en viktig del av vår emotionella reglering om vi inte utför några estetiska aktiviteter. I en studie bad forskare 5 000 körsångare att rangordna vad de saknade mest av att inte kunna sjunga i kör under coronapandemin. Ju längre tid de hade sjungit i kör desto mer saknade de den estetiska aspekten, att få kontakt med sina sinnen. De som på heltid sysslar med musik, i alla fall väldigt mycket, övar en hel del och träningen sätter spår i hjärnan. Hörselsystemet, de motoriska områdena samt kopplingar mellan olika hjärnområden är mer utvecklade hos den som spelar och musicerar, än den som inte gör det. Flera olika faktorer än träning spelar in för att vi ska bli riktigt bra på att spela och/eller sjunga. Musikaliskt gehör, kognitiva förmågor, intresse och motivationsfaktorer samt inte minst en stimulerande miljö krävs. Människors intressen och fallenheter varierar och det är bra att hitta det som fungerar. Att finna det som man blir stimulerad av och som man har fallenhet för. Att spela och sjunga ger en känsla av meningsfullhet, inspiration, stimulans och personlig utveckling.

Redan under förkristen tid ansågs musik kunna lindra plågade själar.

Här i Ernst Josephssons målning av ”David och Saul”. David anlände till kung Sauls hov som harpospelare, för att lindra dennes anfäktelser av en ond ande.

Källa: Karolinska institutet, forskning.

Vad innebär musikterapi?

Musikterapi är en evidensbaserad form av terapi där musik används som ett medel för att nå personliga mål och förbättra fysiska, psykiska och sociala funktioner. Musikterapi kan användas för att hjälpa människor att hantera stress, ångest och depression, samt att förbättra kommunikation, kognition och motoriska färdigheter. Musiken uppmuntrar till rörelse, men också till avslappning. Minnet och kommunikationen förbättras därmed. Musik har många bevisade hälsofördelar.

Dessa fördelar kan vara särskilt användbara inom omsorgen, där musik kan hjälpa individer att få stimulans. Musiken kan vara ett sätt sammanföra människor. Att få känna gemenskap och uppleva ett socialt stöd gentemot varandra. Det kan vara särskilt viktigt för personer som lever ensamma eller har begränsade sociala nätverk.

Musik kan hjälpa individer att hantera utmaningar kring sitt funktionhinder, sin sjukdom, sin ensamhet eller sitt åldrande. Musikterapi används av professionella terapeuter eller ibland som en del av olika omsorgsprogram. Det kan också vara en aktivitet som individer kan göra på egen hand för att förbättra sin hälsa och sitt välbefinnande.

Oavsett hur musik används inom omsorgen, kan det vara en kraftfull och effektiv metod för att stödja individer och förbättra deras vardagsliv.

MOZARTKULOR (20 styck)

200 g mandelmassa

100 g nougat

100 g mörk blockchoklad

Ev. en liten skvätt likör av valfri smak.

*Dela mandelmassan i 20 bitar.

*Gör små fyrkantiga bitar av nougaten.

*Smält blockchokladen

*Forma små bollar av medmandelmassa lite nougat i.

*Doppa i blockchokladen.

Källa: Lyckna.com (nyheter och artiklar) Sammanställt av Anette Andersson.

Tack för ert bidrag!

Upptagna kollekter och insamlingar under 1.a kvartalet av 2023 har uppgått till 57 284,72 kr

Finspångs församling har genom kollekter och insamlingar kunnat skänka 33 878 kronor till ACT för katastrofhjälp i jordbävningsdrabbade områden.

Över 100 miljoner människor är på flykt och 300 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd. Din gåva gör skillnad!

Kommenterad högmässa

Har du någonsin funderat på varför Svenska kyrkan firar sin mässa på det sätt som den gör? Varför sjunger vi liturgiska sånger och psalmer? Vad är en kyrkvärd? Och vad betyder prästens kläder?

Det är några av de frågetecken jag vill räta ut tillsammans med dig den 18 juni. Då ska vi nämligen fira en kommenterad mässa!

I mässan den 18 juni kommer vi att förklara de olika momenten i gudstjänsten medan vi firar dem. Vi förklarar gudstjänstens olika delar och bakgrund, och vi förklarar vad de betyder.

Den kristna gudstjänsten och har sina rötter i den judiska synagogans gudstjänst och tempelkulten som utvecklades till den tidiga kyrkans gudstjänst efter Jesu uppståndelse. Men har du funderat på vad det är för skillnad på gudstjänst och mässa? Och vad är en högmässa? Också det ska vi reda ut.

Du skall få en liten försmak: ordet gudstjänst är ett samlingsnamn för alla former av gudstjänst, men det betyder också, i snävare mening, gudstjänst utan nattvard. Om man firar nattvard i gudstjänsten kallar man det mässa. Den vanligaste formen för gudstjänst/ mässa är i Svenska kyrkan högmässan. Högmässan firas som huvudgudstjänst på söndagen, uppståndelsens dag. Därtill finns musikgudstjänster som innehåller mycket musik, friluftsgudstjänster, temagudstjänster som har ett särskilt tema, kortare andakter och, förstås, förrättningar, dvs. dop-, konfirmations-, vigsel- och begravningsgudstjänster.

Vill du veta mer? Välkommen att fira en kommenterad högmässa den 18 juni i Risinge kyrka kl. 11.00!

Jyrki Myöhänen Kaplan, Risinge kyrka

Fotnot: kaplan är en gammal beteckning på en präst som var kyrkoherdens medhjälpare i större pastorat. Idag är kaplaner präster med speciella uppgifter eller ett särskilt ansvar över ett område eller t.ex. en specifik kyrka.