Sinnenas sommar

Var finns i dofterna i kyrkans värld? Att fira gudstjänst är att uppleva med alla sinnen: syn, hörsel, känsel, smak (nattvardens bröd och vin), men inte doft. I andra kyrkofamiljer använder man rökelse, men i Svenska kyrkan finns doften inte i det liturgiska. Den finns i blommorna på altaret, men det är väl sällan kyrkobesökaren känner det där man sitter i bänken.

Däremot finns doften i det vardagliga! Doften finns i kyrkkaffet efter gudstjänsten. Det finns i ängens blommor när vi firar friluftsgudstjänst. Doften finns i bullbaket i församlingshemmen och i församlingens soppluncher. Och så har vi den där alldeles speciella spädbarnsdoften som prästen får snusa i under ett dop.

Och så doftar ju själva kyrkan, särskilt de gamla kyrkorna. Jag älskar besöka gamla kyrkor på mina semesterresor. Där finns historien, där finns dofterna och de uråldriga minnena. Faktum är att hela kyrkans verksamhet bygger på minnen, bibelns och den kristna historiens minnen. Genom att fira gudstjänst, läsa bibelns texter eller sitta i en tom kyrkolokal förs vi tillbaka genom tid och rum.

Så är det i Guds Skapelse: dåtid, nutid, framtid, allt hör samman. Precis som människa, sinnen och minnen hör samman.

Jyrki Myöhänen Präst