InnehÄll
www.scout.fi âą e-post: kansliet@scout.fi
Utgivare
Finlands Svenska Scouter rf Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100
Ansvarig utgivare för Scoutposten Àr Finlands Svenska Scouter rf Redaktionen förbehÄller sig rÀtten att korrigera, förkorta samt göra andra Àndringar i de inkomna texterna.
Tf chefredaktör Ragnar Aminoff ⹠@ragnar.aminoff@scout.fi Mikaela Nylund ⹠mikaela.nylund@scout.fi
Redaktionssekreterare Susanna Elenius âą susanna.elenius@scout.fi
Ombrytning Christian Aarnio
PĂ€rmbild Mikael Nyberg
AdressförÀndringar & prenumerationer kansliet@scout.fi eller Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi
Tryckeri Oy Grano Ab, 2025 Upplaga 3 000
LÀs Scoutposten elektroniskt pÄ >> issuu.com/finlandssvenskascouter
KONTAKTUPPGIFTER TILL FISSC:
Tf verksamhetsledare
Frida Nylund 050 430 3243
Koordinator med ansvar för utveckling av program
Jessica Lodenius 050 5405081
Koordinator med ansvar för kompetensutveckling
Andrea Hynynen 050 540 5083
Förbundskoordinator
Frida Lundberg 050 443 4862
Koordinator för medlemsutveckling
Emma Portman 044 749 3179
KÄrstödskoordinator
Liselott Lindén 044 2700574
Specialist inom marknadsföring och innehÄll
Susanna Elenius 044 2723463
Projektkoordinator för förbundslÀger 2026
Ylva Nyman 044 902 0991
E-post: fornamn.efternamn@scout.fi
Tillsammans genom tiden
Det kÀnns nÀstan overkligt att sitta hÀr och skriva ledaren till jubileumsÄrets sista nummer av Scoutposten, sista numret pÄ det stora jubileumsÄret FiSSc 50! Under Äret har vi fÄtt blicka bÄde bakÄt och framÄt, fira, minnas och reflektera över allt scouting har gett oss. Att jobba med Scoutposten under jubileumsÄret har gett oss en glimt bÄde av hur det sett ut förr, och av hur det kan se ut i framtiden. Vi har lÀst artiklar frÄn gamla upplagor, men ocksÄ blickat framÄt och mött unga scouter som tar sig an vÀrlden med samma nyfikenhet som alltid. Det Àr nÀstan som att scoutingen bÀr sin egen tidslinje inom sig, dÀr gamla traditioner och nya idéer möts.
Under Äret har vi i redaktionen fÄtt uppleva hur en stark scoutgemenskap faktiskt kan se ut. Oavsett om det handlat om att grÀva igenom gamla artiklar, pussla ihop texterna inför deadline eller att fundera pÄ hurdana tidningar just du vill lÀsa, har det alltid funnits nÄgon som varit redo att hjÀlpa till. Det Àr just denna vilja att stÀlla upp för varandra som gör scoutingen sÄ unik, och som pÄminner oss om varför vi gör det hÀr.
SĂ„ tack till alla er som lĂ€st, skrivit, fotat, redigerat, intervjuat, peppat och bidragit under Ă„ret. Tack vare er Ă€r Scoutposten just vad den Ă€r idag: en tidning för scouter, av scouter â fylld av gemenskap och Ă€ventyr.
NĂ€r jubileumsĂ„ret nu tar slut och mörkret faller tidigare pĂ„ kvĂ€llarna hoppas vi att ni alla hittar en skön stund och kan blicka tillbaka pĂ„ Ă„ret som gĂ„tt, och kan kĂ€nna er stolta över allt ni varit en del av. Tillsammans har vi skrivit Ă€nnu ett kapitel i scoutingens historia â och Ă€ventyret, det fortsĂ€tter förstĂ„s.
Alltid redo â Ă€ven för nĂ€sta kapitel.
Psst! Har du nÄgot du vill bidra med?
En liten dagbok, bilder eller nÄgot annat?
Mejla ditt material till kansliet@scout.fi och bonga ditt material i nÄgon av Ärets tidningar!
MIKAELA NYLUND & RAGNAR AMINOFF
TF CHEFREDAKTĂRER
Ett ord, ett minne och ett tack frÄn styrelsen!
Ett ord som beskriver FiSSc
Jonas beskriver FiSSc med ordet stolthet:
âVi Ă€r stolta att vara scouter. Vi Ă€r stolta att vara finlandssvenska. Vi Ă€r stolta över vem vi Ă€r och vĂ„gar visa det, och vĂ„gar ocksĂ„ stĂ„ för det.â
Matilda vÀljer ordet kompetens:
âDet hĂ€r Ă€r mitt första Ă„r som förtroendevald och om det Ă€r nĂ„gonting jag har sett hos vĂ„ra medlemmar, förtroendevalda och anstĂ€llda sĂ„ Ă€r det en otrolig kompetens. Den ska vi bevara, utnyttja och dela med oss av.â
Petra lyfter fram gemenskap:
âUnder de senaste 50 Ă„ren har det gjorts mycket för att bilda en gemenskap inom den finlandssvenska scoutingen och det har verkligen burit frukt. Inom FiSSc jobbar vi tillsammans för det gemensamma bĂ€sta och ser vĂ€rde i att göra scouting inom en finlandssvensk gemenskap.â
Ida vÀljer gemenskap och vÀnskap:
âFissc Ă€r gemenskap och vĂ€nskap. Det Ă€r förvĂ€ntan att fĂ„ gĂ„ pĂ„ FiSSc-evenemang och trĂ€ffa andra fisscar. Fisscar Ă€r mĂ€nniskor som fĂ„r otroligt mycket gjort, helt frivilligt!â
Ett minne och en tanke om framtiden
Carolina berÀttar:
âEtt av mina bĂ€sta scoutminnen Ă€r förbundslĂ€gret
Atlantis 2014. NĂ€sta sommar fĂ„r vi ses pĂ„ förbundslĂ€ger igen â och jag hoppas att jag om 50 Ă„r kan sitta pĂ„ mitt n:te förbundslĂ€ger och berĂ€tta om hur förbundslĂ€gren sĂ„g ut âčpĂ„ min tidâș.»
Petra reflekterar:
âNĂ€r jag funderade pĂ„ vilket scoutminne jag ville lyfta upp insĂ„g jag att i alla var kĂ€rnan mötet med andra scouter. Varje möte Ă€r unikt, ibland kort och flyktigt medan man andra gĂ„nger hinner lĂ€ra kĂ€nna varandra bĂ€ttre. Oberoende Ă€r det en av de saker som Ă€r viktiga för mig inom scoutingen. Jag hoppas olika möten fortsĂ€tter vara en viktig del av den finlandssvenska scoutingen â bĂ„de online-trĂ€ffar och fysiska trĂ€ffar, utbildningar samt lĂ€ger.â
Ida minns:
âMitt absoluta finaste minne Ă€r ett scoutlĂ€ger pĂ„ Island. VĂ„r patrull samlade ihop pengar genom att stĂ€da, sĂ€lja, slita och jobba men vi lyckades och fick uppleva ett otroligt lĂ€ger. Detta Ă€r scouting för mig, att kunna genomföra och fĂ„ lyckas.
Ett tack
PÄ bilden frÄn vÀnster: vice scoutchef Emil, styrelsemedlem Carolina, scoutchef Laura, styrelsemedlem Matilda, vice scoutchef Petra, styrelsemedlem Jonas, styrelsemedlem Ida-Helena.
Carolina vill rikta sitt tack till alla förtroendevalda inom förbundet:
âJag vill tacka förbundets förtroendevalda, bĂ„de de som nu aktivt jobbar för FiSSc och de som har gjort det i vĂ„r femtioĂ„riga historia. FiSSc skulle inte bli till nĂ„got utan vĂ„ra förtroendevalda!â
Jonas tackar sin scoutkÄr:
âJag vill tacka min scoutkĂ„r, ScoutkĂ„ren Ă fararna. Tack för att jag fick ett fint stĂ€lle att idka scouting, ett stĂ€lle att vĂ€xa som mĂ€nniska och som scout, och en gemenskap som stöttade min utveckling som scoutledare. Tack för att ni öppnade scoutingens vĂ€rld för mig!â
Matilda vill ge ett personligt tack:
âJag vill tacka min scoutvĂ€n, min tidigare mentor och en förebild för mig inom min scoutkĂ„r â Jessica West. Ănda sedan vargungeĂ„ldern har jag sett upp till dig och din förmĂ„ga att leda bĂ„de dig sjĂ€lv och andra. Tack för att du har lyssnat pĂ„ mig nĂ€r jag velat fram och tillbaka, tack för att du har uppmuntrat mig att prova nya saker inom scoutingen och tack för att du har trott pĂ„ mig.â
Petra riktar ett tack till hela scoutgemenskapen:
âJag vill rikta mitt tack till alla som bidrar till att förverkliga scouting. Vi alla behövs oberoende om ditt bidrag Ă€r att vara kökshjĂ€lp pĂ„ en förlĂ€ggning, ledare för en Ă„ldersgrupp eller förtroendevald inom FiSSc. Alla behövs för att det ska finnas möjlighet att scouta pĂ„ svenska i Finland.â
Ida tackar vargungar:
âJag vill tacka scouterna, frĂ€mst vargungarna i min egen kĂ„r Kristinestads Nybyggare, det Ă€r de som format mig till den scoutledare jag Ă€r idag. Att se dĂ„ de fĂ„r upp sin första eld och paddlar kanot utan mig, att vara med pĂ„ paradplats dĂ„ de sovit i tĂ€lt utan att ha hemlĂ€ngtan, att fĂ„ ge ett vargungesigill Ă„t dem och skicka dem vidare till Ă€ventyrspatrullen, att fĂ„ se dagens barn vĂ€xa och att som scoutledare fĂ„ vara en lite del av allt detta Ă€r fantastisk och det pĂ„minner mig dagligen om varför vi gör det, varför just jag Ă€r scout.â
STUNDEN
Snart har de sista löven fallit, men Ànnu ett tag fÄr vi njuta av prasslet under skorna. Ser du fram emot vintern?.
TEXT: ALVA SANDELIN
BILD: LINNĂA NYGĂ RD
FiSSc bjuder pÄ en vÄr fylld av Àventyr och gemenskap
Delta i Alla med-utbildning i Helsingfors (21.3), Spejardagarna i Sagu (27â29.3), kĂ„rteamstrĂ€ffen för ledare i Ăsterbotten (18.4) eller Navigatortalkot (25â26.4) â och mycket mer! AnmĂ€l dig till vĂ„rens evenemang senast 15 januari via hĂ€ndelsekalendern pĂ„ scout.fi. Missa inte chansen att inspireras, nĂ€tverka och ha roligt tillsammans med andra scouter!
Save the date: Scoutveckan 2026
Boka redan nu in Scoutveckan 20â26 april 2026 i kĂ„rens kalender!
Scoutveckan firas varje vÄr under veckan för Sankt Göransdagen som infaller den 23 april. Sankt Göran Àr scouternas skyddshelgon.
Under veckan uppmanas alla scoutgrupper i Finland att samlas för att fira Hela Finlands scoutkvÀll tisdagen den 21 april. Scoutveckan Àr ett perfekt tillfÀlle för kÄren att visa upp sin verksamhet och bjuda in nya mÀnniskor att upptÀcka scoutingens gemenskap och Àventyr!
Traditionen med adventskalendrar kom till Finland tack vare de finlandssvenska flickscouterna! Den första kalendern gavs ut 1947 och illustrerades av Ulla von Wendt pĂ„ uppdrag av förbundsordförande Tessi Fazer. Ăven om kalendern dĂ„ inte blev nĂ„gon succĂ© â den var svartvit och finlĂ€ndarna förstod inte riktigt idĂ©n med luckorna â levde drömmen om en adventskalender vidare. Numera hör scouternas adventskalender till mĂ„ngas jultraditioner!
Med den hÀr bilden uppmÀrksammade Hergé, Tintins skapare, Belgiens katolska scouters 25-Ärsjubileum Är 1938. Vad Àr vÀl dÄ mer passande Àn att Äterskapa bilden för Finlands Svenska Scouters 50-Ärsfirande?
Under jubileumsdagen delades mĂ„nga utmĂ€rkelsetecken ut â grattis till de vĂ€lförtjĂ€nta mottagarna!
FiSScs tacksamhetstecken av tredje klass:
Joonatan Penttinen
FiSScs tacksamhetstecken av andra klass:
Jens Hannuksela och Patrik Eriksson
PolstjÀrnespÀnnet: Fanny Savikko och Krista Schulman
Finlands Scouters förtjÀnsttecken i silver:
Jessica West och Robert Lecklin
FiSScs tacksamhetstecken av första klass:
Henrik Wallén och Malin Lindholm
Utöver dessa delades följande utmÀrkelser ut under höstmötet:
Klyset Tom Nylund,
Ärets Navigatorskeppare Vidar Tollander och Ärets kÄrbÄtsskeppare Vivi Hafrén
Under kvĂ€llen höll FiSSc:s första ordförande Filip Hamro-Drotz ett festtal. De lyckliga som var pĂ„ plats fick bland annat höra om detaljerna frĂ„n det legendariska pyjamaspartyt â68.
StÀmningar
Dessa scouter stĂ€llde sig upp för att de identifierade sig med ett pĂ„stĂ„ende âvar det mĂ„nne att de var med nĂ€r FiSSc grundades eller att de vill ha ett uppdrag pĂ„ förbundslĂ€gret GlĂ€nta?
Jockum Lundsten och Malin
Lindholm lotsade oss genom kvĂ€llen. Ett mycket vĂ€ltaligt par som kanske pratade en aning för mycket om âden riktiga huvudstadenâ.
Finlands Svenska Scouter firade 50-Ärsjubileum med festmiddag pÄ à bo slott 1.11.2025, pÄ dagen 50 Är sedan förbundet grundades i just à bo!
TÀnk att scouter har sÄdana moves! Det skulle man inte tro nÀr man möter dem i skogen en regnig kvÀll i april.
Vilket snyggt gÀng med scoutchefer och vice scoutchefer vi har! Kanske du kan vara med i den hÀr bilden nÀr den tas nÀsta jubileum?
frÄn slottet!
SÄ hÀr lyckliga miner ser man bara pÄ scoutevenemang. Visst har du ocksÄ ett scoutminne som fÄr dig att le lite finurligt?
Det kÀnns konstigt att se scouter sÄ finklÀdda, nÀr man Àr van vid att se dem i skogsklÀder de haft pÄ sig i minst tre dagar. KÀnner du ens igen personerna pÄ bilderna?
Vad Àr vÀl en bal pÄ slottet?
Ja vilken 50-Ă„ring Ă€r det egentligen vi firar? Ăh, alla ryms ju med!
HÀr diskuteras eventuellt scoutstatistiken pÄ nÀsta sida. En bra konversationsstartare Àr ju definitivt: Hur mÄnga scouter har du pussat?
Det hÀr Àr den fiilis fÄr man av förbundet!
Grattis FiSSc 50!
StÀmningen Àr nÀstan som pÄ lÀgerdiscot! Men lite fÀrre vargungar och trÀd.
Scoutstatistik
TEXT, DATAINSAMLING
OCH ANALYS: JANNICA SAVANDER
Under jubileumsveckoslutet samlades hundratals scouter för att fira FiSSc 50 i à bo. Scoutposten var givetvis pÄ plats och utnyttjade tillfÀllet för att samla in viktig statistik om vÄrt förbund. FormulÀret var öppet för alla scouter, bÄde de som var pÄ plats och de som inte var, och fick in hela 127 svar under de 36 timmar det var öppet. Det kan antas att de allra flesta
deltog pĂ„ höstmötet och/eller jubileumsmiddagen, vilket betyder att svaren inte representerar de finlandssvenska scouterna som helhet âtill exempel Ă€r de allra flesta som har svarat över 18-Ă„ringar. Resultaten kan alltsĂ„, som all statistik, tas med en nypa salt och kryddas med lite sunt förnuft!
Vi börjar med lite bakgrundsinformation (Figur 1): de flesta (över 70%) har blivit scouter nÀr de har varit mellan 5 och 10 Är. NÀr det gÀller hur mÄnga Är de har varit scouter Àr variationen betydligt större: fördelningen Àr ganska jÀmn mellan 10 och 30 Är, och nÄgra har till och med varit scouter över 50 Är!
Baserat pĂ„ kommentarerna som nĂ„dde redaktörens öron i mötesrummet var frĂ„gan om scoutidealen den svĂ„raste frĂ„gan: hur gĂ„r det att rangordna sju ideal som alla Ă€r viktiga? En styrelsemedlem som förblir anonym sa i en svag stund att ânog Ă€r det ju helt bra att vara pĂ„litlig men inte vet jag om det Ă€r sĂ„ viktigtâ, vilket flera andra ocksĂ„ verkar ha tyckt: att vara pĂ„litlig har relativt stor spridning mellan svaren. DĂ€remot Ă€r de svarande enade om att det Ă€r bra att respektera andra (en bra instĂ€llning att ha pĂ„ höstmötet!), och att söka sanningen i tillvaron kanske inte alltid Ă€r högsta prioritet. Du ser resultaten som helhet i Figur 2.
FIGUR 1
FIGUR 2
Sist men inte minst kommer vi till den viktigaste frÄgan av dem alla: hur mÄnga av de svarande som har pussat en scout. FrÄgan, och egentligen hela artikeln, Àr inspirerad av en artikel i Scoutposten Är 2011, dÀr vi fick reda pÄ att 56,6% av de svarande hade pussat en scout. Antingen har förbundet börjat pussas mycket mer eller sÄ har vi valt vÄrt sampel av svarande dÄligt, för nu Àr det hela 70,6% som har pussat en scout (Figur 5)! En otrolig utveckling som vi hÄller tummarna för att leder till tillvÀxt i det lÄnga loppet.
Redaktören har lĂ€nge haft en teori om att det ökar chanserna att tilldelas ett MannerheimspĂ€nne avsevĂ€rt ifall minst en av ens förĂ€ldrar har varit scout. Till min stora glĂ€dje fick jag den hĂ€r fördomen motbevisad, Ă„tminstone bland de som nĂ€rvarade pĂ„ höstmötet! Det verkar inte spela nĂ„gon större roll ifall ens familjemedlemmar Ă€r eller har varit scouter med tanke pĂ„ MannerheimspĂ€nnet (Figur 3). Noteras bör dock att hela 42% av de som svarade hade ett MannerheimspĂ€nne (Figur 4) â om jag har förstĂ„tt UtmĂ€rkelseteckenkommittĂ©n rĂ€tt Ă€r det hĂ€r inte ett representativt tal för finlandssvenska scouter i allmĂ€nhet.
En alternativ förklaring till att det pussas sĂ„ mycket nuförtiden hittas ocksĂ„ i Figur 6: att ha pussat en scout ser ut att bli mĂ€rkbart vanligare ju lĂ€ngre man har varit scout. Inte sĂ„ förvĂ„nande kanske â har man varit scout i över 20 Ă„r har man ju hunnit med bĂ„de en och annan lĂ€gerromans.
FIGUR 3
FIGUR 4
FIGUR 6
FIGUR 5
LÀgerromanser bland FiSSc-medlemmar ser dock ut att vara vanligare pÄ vÄra egna lÀger Àn pÄ andra storlÀger (Figur 7). Andelen personer som har pussat en scout och inte har pussat en scout Àr liknande bland personer som har deltagit och inte har deltagit i finnjamboreer och vÀrldsjamboreer, men bland de som inte har deltagit i ett FiSSc förbundslÀger Àr det vanligare att inte ha pussat en scout Àn att ha gjort det! Allt tyder alltsÄ pÄ att dina chanser att ha pussat en scout ökar signifikant om du deltar i ett förbundslÀger. Dags att börja vÀnta pÄ GlÀnta?
Om du vill pussa scouter (eller undvika att göra det) kan det ocksÄ löna sig att fundera pÄ hurdan scoutkÄr du vill vara med i (Figur 8). Högst pussfrekvens finns i bland- och sjöscoutkÄrer, medan möjligheten/risken Àr minst i en flickscoutkÄr. Bland pojkscouterna som har svarat har 100% (!!) pussat en scout, men som ni ser Àr det vÀldigt fÄ pojkscouter som har svarat över huvud taget. NÄgot att fundera pÄ om du till exempel skaffar en ny scoutkÄr pÄ studieorten!
DET VAR ALLT FĂR DEN HĂR GĂ NGEN!
Redaktören ser fram emot att genomföra en större undersökning (med eller utan pussar) under nÀsta sommars lÀger. Hypoteser, nya forskningsfrÄgor och egna analyser fÄr gÀrna skickas till jannica.savander@scout.fi.
FIGUR 7
FIGUR 8 (notera att de svarande kunde vÀlja flera alternativ)
Scouterna fick hĂ„llbarhetsstipendium frĂ„n LokalTapiola Ăsterbotten
â för ett Ă„r fyllt av lĂ€rande,
inspiration och framtidstro
Finlands Svenska Scouter har under 2025 drivit projektet HĂ„llbarhet genom scouting â ett initiativ som fĂ„tt stöd genom LokalTapiola Ăsterbottens miljöstipendium. Projektet har gett scouter, skolor och företag i regionen nya sĂ€tt att arbeta med hĂ„llbarhet i praktiken, med fokus pĂ„ gemenskap, natur och lĂ€rande.
Projektet har bestÄtt av flera olika delar dÀr bÄde scouter och allmÀnheten har kunnat delta pÄ olika sÀtt. Det hÀr för att vi genom projektet har strÀvat efter att nÄ sÄ mÄnga som möjligt eftersom hÄllbarhet berör oss alla, inte bara vi scouter.
HĂ„llbara vandringar â upplevelser med mening
Under vĂ„ren och hösten har flera företag deltagit i vĂ„ra hĂ„llbara vandringar. Under dessa dagar i naturen har deltagarna fĂ„tt lĂ€ra sig om biologisk mĂ„ngfald, social hĂ„llbarhet och hĂ„llbara val i vardagen â samtidigt som de stĂ€rkt sin gruppgemenskap. Vi har bland annat haft naturbingo, naturinventering och lekt samarbetslekar, sĂ„ deltagarna har verkligen fĂ„tt pröva pĂ„ scoutingen nĂ€r den Ă€r som bĂ€st. Runt elden har samtalen ofta handlat om hur olika organisationer jobbar med hĂ„llbarhet, och mĂ„nga har inspirerats av hur scoutingens vĂ€rderingar gĂ„r hand i hand med en hĂ„llbar livsstil.
Skolor och scoutkĂ„rer satsar pĂ„ HĂ„llbara spĂ„r Under hösten avlĂ€gger 23 skolor i Ăsterbotten vĂ„rt nya hĂ„llbarhetsmĂ€rke HĂ„llbara spĂ„r. Genom mĂ€rket fĂ„r eleverna lĂ€ra sig om hĂ„llbarhetsmĂ„len, hĂ„llbara val i vardagen och hur smĂ„ handlingar kan ge hopp för framtiden. InnehĂ„llet Ă€r anpassat till alla Ă„ldersgrupper och lyfter upp hĂ„llbarhet ur ekonomisk, ekologisk och social synvinkel. Samma mĂ€rke finns ocksĂ„ tillgĂ€ngligt för kĂ„rerna. PĂ„ scout.fi hittar ni allt material ni kan behöva för att avlĂ€gga mĂ€rket.
Personal frÄn
Bosund skola i Larsmo fick
besöka Molnvikens vandringled tillsammans med scouter i vÄras.
Uppmuntran till kĂ„rerna â ta steget mot certifikatet
Vi vill ocksĂ„ pĂ„minna om vĂ„rt HĂ„llbar scoutkĂ„r-certifikat, som hjĂ€lper kĂ„rerna att kartlĂ€gga sitt hĂ„llbarhetsarbete och inspirerar till nĂ€sta steg. MĂ„nga kĂ„rer Ă€r redan lĂ„ngt pĂ„ vĂ€g â varför inte testa om just er kĂ„r kan fĂ„ certifikatet redan idag?
FörelÀsningar som inspirerade till handling
Under vĂ„ren arrangerade vi en serie förelĂ€sningar som pĂ„ olika sĂ€tt belyste hĂ„llbarhetens mĂ„nga dimensioner âfrĂ„n biologisk mĂ„ngfald och cirkulĂ€rt tĂ€nkande till socialt ansvar och klimatpĂ„verkan.
Vi lÀrde oss att lyfta fram allt det bra vi redan gör, att ta hand om naturen, och att fundera pÄ vad vi kan göra Ànnu mer av.
FrÄn förelÀsningarna tar vi frÀmst med oss att ocksÄ smÄ handlingar som att hÀnga upp fÄgelholkar eller att lÀmna kvar nÄgra fÀllda trÀd runt scoutstugan för insekterna att bo i ocksÄ kan ha stor inverkan pÄ naturen. Vi scouter har stor möjlighet att
pÄverka naturen och miljön dÀr vi redan finns och verkar. HÄllbarhetsarbetet finns inte dÀr lÄngt borta utan börjar med oss.
Ett av mĂ„nga konkreta exempel Ă€r scoutskjortan â ett plagg som symboliserar bĂ„de gemenskap och ansvar. Tyget till skjortan produceras i Kina av bomull och polyester för att göra den slitstark och lĂ„nglivad. SjĂ€lva sömnaden sker i Estland, och tillverkaren Imagewear tar emot gamla scoutskjortor för Ă„terbruk â ett fint exempel pĂ„ cirkulĂ€rt tĂ€nk i praktiken.
TEXT: EMMA PORTMAN
FOTO: VIVECA HANSSON
HÀr hittar ni mer info om kriterierna och tabeller som ni kan ladda ner och kryssa för de saker ni redan idag gör! Kommer ni upp till 25 kryss sÄ kan ni ansöka om certifikatet och fÄ ett vackert diplom att smycka kÄrlokalen med.
Familjescouting gav Nykarleby forsfarare tillvÀxt och gemenskap
Allt fler hittar en plats i scouterna och höstens intagning Ă€r verkligen ett bevis pĂ„ det. Det mĂ€rks att det bubblar av liv och engagemang i vĂ„ra kĂ„rer runt om i landet. Fler och fler scouter hittar sin plats i gemenskapen â och mycket tack vare kĂ„rer som satsar lĂ„ngsiktigt, vĂ€lkomnande och kreativt.
TEXT: EMMA PORTMAN FOTO: NYKARLEBY FORSFARARE
Ett extra bevis pĂ„ den positiva utvecklingen Ă€r Storfiskaren, FiSSc:s egen tillvĂ€xttĂ€vling dĂ€r kĂ„rer som ökar sitt medlemsantal belönas med brons, silver eller guld. TĂ€vlingen vill uppmuntra till nytĂ€nkande rekrytering och hĂ„llbar medlemsvĂ„rd â och i Ă„r har flera kĂ„rer visat att det gĂ„r att vĂ€xa, Ă€ven pĂ„ smĂ„ orter.
En av dem Ă€r Nykarleby forsfarare som under Ă„ret vuxit med flera nya medlemmar och dĂ€rmed tagit hem guldet i Storfiskaren. Deras framgĂ„ngsrecept? En rejĂ€l dos gemenskap â och en nystartad familjescoutinggrupp.
â Familjescoutingen som vi startade hösten 2024 Ă€r absolut den största orsaken till vĂ„r tillvĂ€xt, berĂ€ttar kĂ„rchefen Jennie.
â Intresset var enormt! I vĂ„r kommun mĂ€rkte vi snabbt att det fanns ett intresse för en verksamhet dĂ€r hela familjen kunde delta.
Prova nÄgot nytt
NĂ€r familjescoutingen startade i Nykarleby var ledarna överens om mottot: âProva nĂ„got nyttâ. Och det gjorde de verkligen.
Ledarna satsade pĂ„ att skapa en öppen, kravlös och vĂ€lkomnande stĂ€mning â dĂ€r alla kĂ€nde sig sedda.
â Vi lade stort fokus pĂ„ tydlig information, kravlös medverkan, god fika och varierande program. Dessutom lyssnade vi in familjernas önskemĂ„l och skapade program utifrĂ„n det.
För att sÀnka tröskeln ytterligare ansökte kÄren om bidrag, sÄ medlemsavgiften kunde hÄllas lÄg. Det visade sig vara en smart satsning.
â Det gjorde att fler kunde fortsĂ€tta, sĂ€ger ledarna.
Synlighet och skolbesök gav resultat
KĂ„ren har ocksĂ„ satsat pĂ„ att synas â bĂ„de digitalt och ute i samhĂ€llet.
â Vi lade upp info om patrullstart pĂ„ kĂ„rens Facebook och Instagram, skickade ut meddelanden via Wilma i skolorna och satte upp affischer runtom i kommunen.
Och som extra bonus: inför nya patruller brukar ledarna göra skolbesök i de Ärskurser som patrullen riktar sig till.
â Det har gett riktigt bra resultat!
Gemenskap viktigare Àn siffror
Trots att kÄren nu har vÀxt rejÀlt Àr det tydligt att det inte var siffrorna som motiverade dem frÄn början.
â MĂ„let var kanske aldrig tillvĂ€xt, utan gemenskap. En familj ville hitta andra familjer att dela uteglĂ€dje och scoutĂ€ventyr med â och startade helt enkelt en patrull för familjescouter.
TillvÀxten har snarare blivit en naturlig följd av trivsel. KÄren lÀgger stor vikt vid att ta hand om sina ledare och skapa en hÄllbar gemenskap.
â Om ledarna trivs sĂ„ tror vi att Ă€ven smĂ„scouterna har roligt! Vi ordnar regelbundna trĂ€ffar för vĂ„ra ledare och gemensamma planeringstillfĂ€llen varje vĂ„r och höst, berĂ€ttar Jennie.
Nya scouter â och gamla som hittar tillbaka
En ovÀntad bonus Àr att Àven tidigare scouter hittat tillbaka tack vare familjescoutingen.
â MĂ„nga Ă€ldre scouter som vi tappat har kommit med igen, den vĂ€gen!
Det finns förstĂ„s ocksĂ„ utmaningar â till exempel nĂ€r alla nya medlemmar ska registreras i Kuksa.
â Det Ă€r svĂ„rare Ă€n man skulle kunna tro, skrattar Jennie.
NÀr de fÄr frÄgan om sitt bÀsta tips till andra kÄrer svarar Jennie snabbt:
â Starta familjescouting om ni inte redan gjort det!
Och sÄ lÀgger hon till:
â VĂ„ga testa nĂ„got nytt. Det Ă€r sĂ„ man hittar vĂ€gen framĂ„t.
Firar med stil
Hittills har kĂ„ren inte hunnit fira sin Storfiskarvinst â men planerna Ă€r klara:
â Vi kommer att uppmĂ€rksamma vinsten pĂ„ kĂ„rens julfest den 6 december!
Och det finns all anledning till firande. För Nykarleby forsfarare Ă€r inte bara en vĂ€xande kĂ„r â de Ă€r ocksĂ„ ett bevis pĂ„ att scoutingens styrka ligger i gemenskapen, glĂ€djen och viljan att vĂ€lkomna fler in i Ă€ventyret.
VÀlkommen pÄ förbundslÀgret GlÀnta 2026!
Ordboken beskriver GlÀnta som en öppning i skogen, men för oss scouter kommer GlÀnta bli sÄ mycket mer! Vi ordnar nÀmligen ett förbundslÀger vid namn GlÀnta 2026 nÀsta sommar, i Skogby, Raseborg. Kanske nÄgon undrar vad ett förbundslÀger egentligen Àr? LÄt oss berÀtta.
Ett förbundslĂ€ger betyder att Finlands Svenska Scouter, FiSSc, ordnar lĂ€ger! NĂ€sta sommar kommer vi tillsammans med tusentals andra finlandssvenska scouter (Ă€ven internationella och andra scoutvĂ€nner) att samlas för att scouta i en hel sommarvecka. Under lĂ€gret kommer ledarna att ha olika uppdrag (kolla in uppdragsbörsen pĂ„ scout.fi) och de yngre scouterna kommer att fĂ„ delta i programmet. Unga som Ă€ldre kommer att fĂ„ njuta av hĂ€rlig scoutsamhörighet, âlearning by
doingâ-attityd, gamla och nya scoutvĂ€nner!
AnmÀlningen till lÀgret öppnar 1.12.2025 och stÀnger 24.2.2026. AnmÀlningen görs via medlemsregistret Kuksa, sÄ hÄll utkik pÄ FiSSc:s och GlÀntas sociala medier, webbplatser och din kÄrs egna informationskanaler för mer info.
Under lÀgret kommer deltagarna att fÄ ta del av diverse program, som sker i form av olika dalar dÀr scouten fÄr upptÀcka och lÀra sig nytt. Till exempel kommer man i vetenskapsdalen att kunna utföra experiment och lÀra sig om sin omgivning! LÀgret erbjuder Àven möjlighet till segling, nya vÀnskaper, och nattens öga för ledarna.
Ett förbundslÀger skiljer sig mycket frÄn ett kÄrlÀger; det Àr större, du fÄr bekanta dig med en massa nya scoutord som
âdalarâ, âlĂ€gerkĂ„râ och âSten Nylanderâ, det finns frĂ€mmande ansikten överallt, sjöscouter och landscouter umgĂ„s pĂ„ samma stĂ€lle (tĂ€nka sig!?), du fĂ„r möta internationella vĂ€nner och ett hav av nya upplevelser. GlĂ€nta Ă€r ett ypperligt stĂ€lle att lĂ€ra kĂ€nna de nya begreppen, prata om skillnaderna mellan sjö- och landscouting, utmana sig sjĂ€lv och bekanta sig med alla ljuvliga typer runt en!
Det senaste förbundslĂ€gret, Atlantis, gick av stapeln för tolv Ă„r sedan. Ănnu idag hör man scouter jubla och skratta dĂ„ de minns sina upplevelser av Atlantis 2014. Nu Ă€r det din, just din, chans att delta, planera och skapa nĂ€sta Ă„rtiondes diskussionsĂ€mne!
Vi ses i en glÀnta, pÄ GlÀnta!
NĂ€r: 22â29.7.2026
Var: Skogsby i Raseborg, Nyland
Hur: AnmÀl dig fr.o.m. 1.12.2025
För vem: Just dig!
Du hittar oss Àven pÄ: Instagram: @glanta2026
Epost: glanta@scout.fi Och glanta2026.fi
Roll: Finlands Svenska Scouters första scoutchef (valdes 1974). LÀgerchef pÄ förbundslÀgret OKEJ89 och i ledningen för förbundslÀgret FiSSc81.
Familj: gift, tre söner och sex barnbarn.
Bakgrund: Började 1956 som 8-Äring i KFUM, flyttade efter tvÄ Är till SjöscoutkÄren Seaboys, blev avdelnings- och kÄrchef.
Första patrull: Pingvinerna, patrulledare.
BĂ€sta scoutminne: âNĂ€r jag dubbades till tredje klassens scout dĂ„ kĂ„rchefen tittade i ögonen och skakade hand, och manade att âbĂ€r ditt mĂ€rke med heder!â. Det Ă€r inristat kristallklart.â
Motto: âLearning by doing together.â
FILIP HAMRO - DROTZ (ekon.mag./Hanken)
Att stiga över tröskeln
En solig höstdag slÄr vi oss ner i ett aningen trÄkigt mötesrum i Helsingfors centrumbibliotek Ode. Snett framför mig sitter Filip Hamro-Drotz. Filip tilltrÀdde som Finlands Svenska Scouters första scoutchef för ungefÀr 50 Är sedan dÄ förbundet grundades. PÄ intervjuns agenda ligger just den tiden kring grundandet av ett nytt, gemensamt förbund. Vad var det som drev den tidens scoutledare att göra förÀndring och vad kan vi lÀra oss av det idag?
TEXT OCH BILD: DIDRIK LUNDSTEN
För FiSSc:s del började allt redan innan 1975, Äret dÄ förbundet grundades. Pojkoch flickförbunden som separerade pÄ 1920-talet hade redan i flera Är ökat sitt samarbete.
- Vi hade vuxit upp tillsammans, varit pÄ gemensamma ledarkurser och lÀger, berÀttar Filip.
Men varför slÄ ihop pojkar och flickor, dÄ allt fungerade bra?
-Vi var en yngre generation som trivdes tillsammans och hade en vision och dröm.
Och visst var de unga, Filip var sjÀlv 26 Är dÄ han blev vald till scoutchef. Visionen som fanns handlade om att stiga över tröskeln och skapa nÄgot bÀttre för framtidens scouter.
â Det var för kommande scoutgenerationer som vi ansĂ„g att det var rĂ€tt att vi gĂ„r ihop. Vi satte en gemensam kurs och ville tillsammans föra vidare det som vi sjĂ€lva hade fĂ„tt uppleva under vĂ„ra uppvĂ€xtĂ„r i scoutingen, sĂ€ger Filip.
Det var ÀndÄ inte helt solklart för alla att det skulle bli ett gemensamt scoutförbund, trots att det pÄ finskt hÄll redan skedde tre Är innan. Debattens vÄgor gick höga. Enligt Filip fanns tvÄ stora missförstÄnd som mÄste lösas.
â Det första var att man trodde att vi mĂ„ste slĂ„ samman pojk- och flickförbunden. Lösningen var att vi bildade ett nytt förbund, FiSSc, dĂ€r kĂ„rerna fick bli medlemmar.
Filip fortsÀtter:
â Det andra, och kanske svĂ„raste i nĂ„gra kĂ„rer, var att en sammanslagning skulle betyda att man tvingar varje kĂ„r att bli samscoutkĂ„r.
Det hÀr var dock ett missförstÄnd.
- KÄrerna fick fortsÀtta som de ville. Det löste upp mÄnga knutar.
I praktiken hade redan nÄgra kÄrer, bland annat scoutkÄren Spanarna i Helsingfors, varit samkÄrer innan FiSSc, och andra fortsÀtter som pojk- och flickscoutkÄrer Ànnu idag.
Scoutingens kÀrna
NĂ€r Filip talar om scoutingens kĂ€rna, gĂ„r diskussionen fort till ledarskap och samverkan. Han nĂ€mner det som utgör basen för scoutingen Ă€nda sedan B-P:s tid: -âĂvning ger fĂ€rdighetâ eller âLearning by doingâ.
Filip lĂ€gger ocksĂ„ till ett eget ord: âtogetherâ. TillĂ€ggsordet grundar sig i scoutingens roll som en fostrande verksamhet, att stöda barnet och den unga att bli en ansvarstagande, sjĂ€lvstĂ€ndig, pĂ„litlig och samarbetsvillig person.
Samverkan syns över ÄldersgrÀnserna. Scouterna litar pÄ, fÄr intryck av och ser upp till ledaren som Àr bÄde en förebild och en vÀgvisare. Scoutledaren ger med hjÀlp av scoutidealen vÀgkost för scouternas egen stig i livet.
Filip minns sjĂ€lv med vĂ€rme sin kĂ„rchef, Börje âSpindelnâ Skytte.
â För oss patrullscouter var han nog egentligen som en far.
Det Àr den hÀr nÀra samverkan över generationsgrÀnserna som sammansvetsar scouterna.
Finns det Filip Ängrar i sin scoutkarriÀr dÄ? Svaret Àr fullstÀndigt klart.
â Nej. Jag har fĂ„tt sĂ„ mycket, men jag kĂ€nner ocksĂ„ att jag har kunnat ge. Ju mera du ger, desto mera fĂ„r du. Om du inte ger nĂ„gonting, fĂ„r du ingenting. Och dĂ„ talar jag inte om pengar.
En av de saker som Filip har fÄtt frÄn scoutingen Àr kamratskap för livet. Han
berĂ€ttar om erfarenheter frĂ„n sitt eget arbete under Ă„ren, dĂ€r han stött pĂ„ gamla patrullscouter och genast fĂ„tt höra ett glatt âHej!â.
â SĂ„ om jag tittar pĂ„ de mycket goda vĂ€nnerna under mina uppvĂ€xtĂ„r, sĂ„ Ă€r de frĂ„n scoutingen.
50 Är efter FiSSc:s grundande ser Filip med tillfredsstÀllelse hur livskraftig FiSSc fortfarande Àr.
â Det visar att vi för 50 Ă„r sedan gjorde rĂ€tt med att stiga över tröskeln och att vi gemensamt satte en riktig kurs.
Tillsammans reflekterar vi över att intresset för uteverksamheten, hajker, utfÀrder och lÀger verkar minska i scoutverksamheten, och att mycket av barnens och de ungas tid tillbringas virtuellt. Filip skickar en viktig hÀlsning till dagens ledare.
â Glöm aldrig âface to faceâ, alltsĂ„ det fysiska ledarskapet i scoutingen, lyder rĂ„det.
Inte för att han oroar sig för att det skulle hÀnda, men det kunde ÀndÄ ske ifall man inte Àr uppmÀrksam. Det Àr i den fysiska, nÀra samverkan som scoutingen blomstrar. Det görs frÀmst i kÄrerna vilkas roll Àr central för scoutingen. Man kan inte hÄlla ett virtuellt lÀger eller en virtuell seglats.
â FortsĂ€tt att flytta pĂ„ kroppen inom scoutingen, rekommenderar Filip.
Hans budskap till dagens scouter Àr tydligt:
â VĂ„ga ta ansvar. Men var ocksĂ„ beredd att dela pĂ„ ansvaret Ă„t yngre.
Och viktigast av allt:
â Uppskatta de andra. Inte bara ledarna, utan visa att du ocksĂ„ uppskattar de smĂ„ barnen och unga, samtidigt som du leder dem med fast hand, avslutar Filip.
Bygga pepparkakshus Scoutposten testar:
Det Àr inte sÄ lÀtt som det ser ut⊠Julen nÀrmar sig med stormsteg och vad passar vÀl inte bÀttre dÄ Àn att Scoutposten testar att bygga pepparkakshus? Men inte vilka pepparkakshus som helst. Konstruktionerna fick förstÄs ett scoutigt tema!
FiSSc:s grupper inom verksamhetsomrÄdet Marknadsföring och innehÄll, det vill sÀga Scoutpostens redaktion och some-gruppen, trÀffades pÄ Scoutstationen i Tölö för att skapa dessa konstverk. Till vÄrt förfogande hade vi en drös pepparkaksgubbar och husdelar bakade pÄ förhand, samt ett huspaket frÄn Annas pepparkakor ifall allt skulle gÄ Ät pipsvÀngen.
Vi klarade fint av att vÀrma upp socker och klistra ihop det första huset. Det blev kanske inte Ärhundradets mest stabila konstruktion men det hölls att stÄ. För att följa Ärets stora tema, alltsÄ FiSSc:s 50-Ärsjubileum, valde vi att dekorera ett av husen med FiSSc 50-tema! Kanske det Àr nÄgot Àven du vill göra?
En redaktionsmedlem försökte ocksÄ Äterskapa en gran av pepparkaka och amerikanska pastiller. Granen liknade dock till slut mest det lutande tornet i Pisa. Förutom dessa konstruktioner byggde vi Àven lite mera scoutigt. Det blev bland annat ett tÀlt och en liten lÀgereld, allt man behöver för en rolig utflykt!
För att göra verken Ă€nnu mer levande dekorerade vi Ă€ven pepparkaksgubbar med scouthalsdukar i olika fĂ€rger. Efter det, nĂ€r vi bestĂ€mt att vĂ„rt pepparkaksbygge var klart, bar vi ut vĂ„ra underbara skapelser i det vackra vĂ€dret â redo att stĂ„ stadigt (förhoppningsvis!) och sprida julglĂ€dje med en scoutig kĂ€nsla!
TEXT: ELLEN HAAKANA & MIKAELA NYLUND
BILDER: ALVIN HEINSALMI
SCOUTPOSTENS FILMTIPS:
Scoutfilmer
Letar ni efter en film till kÄrens filmkvÀll eller kÀnns det som att du aldrig ser scouting pÄ film? DÄ ska du inte blÀddra vidare!
Vi listar fyra filmer som pÄ olika sÀtt behandlar scouter och scouting.
TEXT: AMOS ILONEN
Moonrise Kingdom (2012)
LĂ€ngd: 94 minuter
Regi: Wes Anderson
à ldersgrÀns: Spejarscouter
I Wes Andersons absurda uppvÀxtskildring rymmer den 12-Äriga scouten Sam ut i vildmarken med sin kompis Suzy. Scouting har en stor roll i filmen, men som i de tre andra filmrekommendationerna visas scoutingen frÄn ett amerikanskt perspektiv. Utöver att huvudpersonen Àr en scout sÄ kretsar en stor del av filmen kring Sams scoutpatrull som letar efter honom. Filmen Àr en bra introduktion till Andersons filmografi och för de som blir förtjusta i hans stil rekommenderar vi ocksÄ Fantastic Mr. Fox (2009) och The Grand Budapest Hotel (2014).
ScoutfÀrdigheter som betonas i filmen Àr orientering, att inte lÀmna spÄr efter sig i naturen och att kunna sÀtta upp det bÀsta tÀltet ens scoutledare nÄgonsin sett.
Up (2009)
LĂ€ngd: 95 minuter
Regi: Pete Docter à ldersgrÀns: Vargungar
I Pixars moderna klassiker flyger pensionÀren Carl Fredricksen till Sydamerika i ett hus som Àr utrustat med ballonger. Med honom följer den mÄlmedvetna, men inte sÄ erfarna, scouten Russell. Russell saknar endast ett scoutmÀrke, som krÀver att han mÄste hjÀlpa en gamling. Up Àr en av Pixars starkaste filmer och en varm rekommendation för alla som gillar Pixars filmer eller filmer överlag. Det Àr ocksÄ den enda lÄngfilmen pÄ denna lista som passar alla i kÄren, frÄn vargungar till ledare.
ScoutfÀrdigheter som betonas i filmen Àr learning by doing, knopar och att hjÀlpa gamlingar genom djungeln i Venezuela.
Indiana Jones and the Last Crusade (1989)
LĂ€ngd: 127 minuter
Regi: Steven Spielberg
à ldersgrÀns: Spejarscouter
Det Àr kanske en överdrift att kalla den tredje Indiana Jones-filmen för en scoutfilm. Filmen börjar ÀndÄ med en sekvens dÀr den unga scouten Indy, iklÀdd scoutuniform, försöker stoppa ett gÀng plundrare frÄn att stjÀla en gammal artefakt. Resten av filmen har egentligen inget att göra med scouting, men Indys bakgrund som scout ger en ytterligare dimension till hans karaktÀr. Indiana Jones Àr alltsÄ, likt Neil Armstrong, en amerikansk hjÀlte som varit scout i sin ungdom. Filmen Àr den roligaste i serien och överlag enligt oss den nÀst bÀsta.
ScoutfÀrdigheter som betonas i filmen Àr bevarandet av historien, kartlÀsning och att stÄ upp mot fascism.
Good Scouts (1938)
LĂ€ngd: 8 minuter
Regi: Jack King
à ldersgrÀns: Familjescouter
I Disneys klassiska animerade kortfilm vandrar Kalle Anka i en nationalpark med Knatte, Fnatte och Tjatte. Om ni har svÄrt att ordna en filmkvÀll för kÄren, sÄ passar denna film bra som en avslutning pÄ ett vanligt veckomöte. Filmen kom ut före Knatte, Fnatte och Tjatte blev etablerade scouter i och med Gröngölingsserierna, varav den första utkom 1951. För mera information om Gröngölingarna och andra scoutserier, ta en titt pÄ Scoutpostens sommarlÀstips: scoutserier (2/2025).
ScoutfÀrdigheter som betonas i filmen Àr första hjÀlpen, att spÀnna ett tÀlt och att göra trovÀrdigt fejkblod till en orienteringskontroll.
Rapport frÄn Ledareldar
TEXT: JENNIFER SUNDBERG & ANNI LEHTELĂ
Hej, vi Àr Anni och Jennifer, och i slutet av augusti sÄ deltog vi i Ledareldarna i Evois. Ledareldarna Àr ett evenemang med fokus pÄ ledarskap som ordnas vartannat Är, med olika huvudteman varje gÄng. Under veckoslutet ordnas programstigar med olika talare, dÀr man pÄ förhand valt vilka stigar man skulle vilja delta i. Ledareldarna 2025 var ett vÀldigt inspirerande och kiva evenemang, och vi skulle bÄda gÀrna delta igen!
29.8
Idag kom vi till lÀgeromrÄdet. Eftersom bussen startade först lite efter 16 frÄn à bo (och sÄ stannade vi en stund pÄ vÀgen) sÄ anlÀnde vi ganska sent till Evois och började genast sÀtta upp tÀlt och hÀngmattor för att inte behöva göra det efter att det blivit mörkt. Efter det bar det av till kvÀllsprogrammet: invigningsceremonin vid sjöstranden. KvÀllsprogrammet bestod av dansuppvisning, sÄng, ljusshow och nÄgra tal. Till kvÀllsmÄl fick vi tortillas med sojakross och grönsaker. Vi bestÀmde oss för att inte gÄ pÄ nÄgot annat kvÀllsprogram mera utan rakt och sova för att orka nÀsta dag.
30.8
PÄ lördag morgon vaknade vi av regnet mot tÀltduken. Efter morgonmÄlet begav vi oss mot vÄr första programstig,
vi hade bĂ„da valt den svensksprĂ„kiga med temat Gemenskap. Vi tyckte bĂ„da att talarna och diskussionerna under tillfĂ€llet var inspirerande och givande, och nĂ€r vi efterĂ„t sökte oss mot lunchkön var vi helt sĂ„dĂ€r âdet hĂ€r borde vi försöka göra i kĂ„ren!â. Till lunch blev det grönsakssoppa med grynost och en munk till efterrĂ€tt. Det var jĂ€ttegott, och vĂ€rmde speciellt mycket i hĂ€llregnet som Ă€nnu inte hade dragit förbi.
PÄ eftermiddagen hade vi vÄr PÀivÀn hyvÀ työ, som Àr en liten arbetsuppgift som man fÄr hjÀlpa till med under evenemanget. VÄr uppgift var att hjÀlpa till att dirigera bilarna pÄ parkeringen. Det gick nog helt bra, trots att parkeringen var nÀra att bli helt full nÄgra gÄnger. Och det Àr ju inte alla dagar man fÄr vara parkeringsvÀrdinna Ät Pekka Haavisto.
Efter vÄr arbetsuppgift for vi och lyssnade till programstigen Doing good, dÀr man fick höra om olika initiativ för att göra gott i samhÀllet. Det var verkligen fint att fÄ höra om alla de idéer som har eller som sÄ smÄningom kommer att förverkligas, alla i syfte att förgylla och göra livet bÀttre för andra mÀnniskor. Efter programstigen var det dags för middag som var hamburgare, med kladdkaka till efterrÀtt. Maten vi fick under veckoslutet var fantastisk, det kÀndes ocksÄ lyxigt med efterrÀtt i skogen! Efter middagen besökte vi Ànnu
bastun och tog ett dopp i sjön för att kÀnna oss uppfriskade inför kvÀllsprogrammet.
PÄ kvÀllen blev det kvÀllsshow med ett band som spelade. Fiilisen var pÄ topp, speciellt i de lÄtar som publiken ocksÄ kunde. Vi sjöng Àven lite karaoke och Ät kvÀllsmÄl innan det var dags att krypa ner i sovsÀcken.
31.8
Idag var sista dagen, och morgonen började med frukost frÄn caféet som vi tog med oss pÄ programstigen som handlade om ledarskap ur jamboreesynvinkel. PÄ plats var ledare frÄn olika kÄrer som hade varit pÄ mÄnga vÀrldsjamboreer och haft uppgifter i den finska kontingenten men ocksÄ mera internationella uppdrag. Det var intressant att höra om deras jamboreeupplevelser och speciellt hur man behöver kunna anpassa bÄde sina ledarskaps- och andra kunskaper i ett sÄdant sammanhang. Efter det tog vi oss tillbaka till tÀltbyn för att packa ihop allting före lunchen. Som sista mÄltid pÄ lÀgret serverades spenatplÀttar och strax efter lunchen var det dags att vandra ivÀg med vÄra saker mot bussen. Efter ett lite fuktigt och svalt veckoslut var det skönt att sitta pÄ den varma bussen och koppla av medan vi Äkte hemÄt.
Vad gör tvÄ stycken styrelseledamöter helst en söndag kl 16:34 i tÄget pÄ vÀg hem frÄn FiSSc:s 50-Ärsjubileum? TÀvlar i scoutkampen, sÄklart! Scoutkampens lÄngkörare Emil mötte Ida-Helena. Kampen var otroligt jÀmn, lÀs för att se vem som vann och pröva dina egna kunskaper. Facit finns lÀngst ner pÄ sidan!
EMIL AF BJĂRKESTEN
KÄr: ScoutkÄren MuHö
BÀsta jubileumsminne: Att baka jubileumskaka som en del av FiSSc 50-mÀrket Höga eller lÄga strumpor: Höga
- HELENA PATORANTA - BLOMBERG
ScoutkÄr: Kristinestads Nybyggare
BÀsta jubileumsminne: Firandet av Fissc 50 pÄ à bo slott och att klappa alpackor pÄ Helsingfors torg!
Höga eller lÄga strumpor: Absolut inte höga, men inte heller sÄ lÄga att de faller av hÀlen.
ScoutsÄngen
5p: Denna sÄng Àr bÄde en klassisk svensk barnvisa och en favorit pÄ lÀgerbÄlet
4p: SÄngen slÀpptes Är 1969
3p: Den Ă€r skriven av Lasse Berghagen, och Ă€r baserad pĂ„ verkliga hĂ€ndelser i hans liv ï Emil & Ida-Helena
2p: SÄngen börjar för lÀnge sen nÀr sÄngens jag-person fyllde fyra Är
1p: SĂ„ngen handlar om ett betydelsefullt kramdjur
Evenemanget
5p: Detta evenemang skapades dĂ„ tvĂ„ liknande evenemang slogs ihop Ă„r 2014, men rötterna till det kan dateras tillbaka redan till Ă„r 1957 ï Emil
4p: Ett globalt och Ă„rligt scoutevenemang som ordnas av WOSM
3p: Evenemanget möjliggör direktkommunikation med scouter runt om i vĂ€rlden ï Ida-Helena
2p: Evenemanget ordnas helt pÄ distans, men det Àr vanligt att lokala scoutgrupper samlas för att delta tillsammans
1p: Evenemanget Àr det största i vÀrlden för scouter som möts digitalt och via radio
Scoutprylen
5p: FöremĂ„let Ă€r ett exempel pĂ„ Duodji, alltsĂ„ traditionellt samiskt hantverk ï Emil & Ida-Helena
4p: Ofta Àr prylen personlig
3p: Det kan anses bringa otur att tvÀtta föremÄlet annanstans Àn i en bÀck eller sjö
2p: Detta trÀföremÄl Àr bra att ha dÄ kaffesuget slÄr till i skogen eller pÄ fjÀllet
1p: Finlands Scouters medlemsregister har fÄtt sitt namn efter det finska namnet pÄ prylen
Scouttradition
5p: Baden-Powell inkluderade den hÀr traditionen i sin bok Scouting for Boys (1908)
4p: Det Ă€r en stark tradition som upprĂ€tthĂ„lls av scouter vĂ€rlden över ï Ida-Helena
3p: Traditionen Ă€r ett plagg som utöver att ha ett symboliskt vĂ€rde kan vara praktiskt i vissa nödsituationer ï Emil
2p: Plaggets utseende varierar frÄn kÄr till kÄr
1p: Den mest vÀlkÀnda delen av scoutdrÀkten, som bÀrs vid allt frÄn festliga tillfÀllen till veckomöten, hajker och lÀger
ScoutmÀrket
5p: MÀrket dök första gÄngen upp 1934 hos förbundet Siniset Partiopojat
4p: För att utföra mÀrket mÄste man ha fyllt 14 Är
3p: Det finns tre officiella varianter av mĂ€rket varav man kan utföra alla, dock endast i en specifik ordning ï Emil & Ida-Helena
2p: MÀrket bÀrs pÄ scoutbÀltet
1p: MÀrket beviljas scouter som pÄ under ett dygn gÄtt eller skidat en specifik strÀcka
UtslagsfrÄga: Hur mÄnga artiklar finns det pÄ PartioWiki? Emil: 3500 Ida: 178
Totalt: Emil: 19p, Ida-Helena: 18p
ScoutmÀrket: LÀderliljan ⹠UtslagsfrÄgan: 4479
SVAR: ScoutsÄngen: Teddybjörnen Fredriksson ⹠Evenemanget: JOTA-JOTI ⹠Scoutprylen: Guksi / KÄsa / Kuksa ⹠Scouttradition: Scouthalsduken
IDA
Throwback! Redaktionen har grÀvt och fyndat i Scoutpostens arkiv.
En tillbakablick pÄ Scoutposten Är 1928
PRESENTERAD AV RAGNAR AMINOFF
I Scoutposten nummer 1/2025 testade redaktionen FiSSc:s arkiv, och konstaterade att inte en enda serieruta kunde Äterfinnas i de gamla nummer av Scoutposten som fanns i Scoutstationens kÀllare. Vi antog dÄ felaktigt att det aldrig hade publicerats nÄgra serier i Scoutposten före Alltid redo startade Är 2021. Nu vet vi bÀttre tack vare serieforskaren Ralf Kauranen, som var vÀnlig nog att bistÄ redaktionen med sina seriefynd frÄn forna nummer. Nedan Äterpubliceras den allra första serien som nÄgonsin publicerades i Scoutposten, i nummer 4/1928, tecknad av signaturen TW!
Redan i följande nummer ser vi en ny serie (eller i varje fall en serieliknande illustration), och den anknyter passande nog till det jubileumsÄr som nu nÀrmar sig sitt slut.
HĂ€r ovan ser vi hur FSSF (Finlands Svenska Scoutförbund) delas i tu, och bildar ett pojkförbund och ett flickförbund. Förbundet hade frĂ„n och med 1922 haft skilda flick- och pojkavdelningar, men 1928 delades det formellt i FSSF och FSFSF (Finlands Svenska Flickscoutförbund). I Ă„r firar vi att det Ă€r 50 Ă„r sedan förbunden Ă„terförenades och bildade Finlands Svenskar Scouter â alltsĂ„ FiSSc!
Avslutningsvis en pÄminnelse om det vi meddelade om i Scoutposten 4/1928 (till vÀnster): Om du Ànnu saknar dina galoscher finns de fortfarande att avhÀmta hos herr Mattson.
DÄ fanorna avlÀgsnat sig efter festen Àr det ett fint tillfÀlle att reflektera. Reflektera över 50 Är av vÀnskap, Àventyr, knopar, vandring, upplevelser och lÀrdomar. Scouting helt enkelt. Scoutingen har förÀndrats, men grundvÀrderingarna och idealen Àr de samma. Tack till alla de som byggt den grund vi stÄr pÄ, och till alla som fortsÀtter Àlska och vÄrda scoutingen.
BILD: MIKAEL NYBERG