Page 1

Finlands Svenska Scouter r.f.  | 1•2018

3 8

GENERATIONER AV SCOUTING

Möt Fissc:s nya styrelse

12

Den nya chefstriomodellen, och hur den funkar


INNEHÅLL 1 • 2018 3 GENERATIONER AV SCOUTING – från ung till gammal, vi är alla scouter

8

Möt nya styrelsen

24

Stunden – scoutögonblick fångade på bild

6

Ditt och datt – håll koll på vad som händer i förbundet

15

Alla vill väl ha utmärkelsetecken

10 19

Julottan – är det Beyond the Pond – bara traditioner scouting är för alla som styr scouting?

20 12

Vad är en Chefstriomodellen Kosegruppa – och – dela ansvaret vad gör den 2  | scoutposten 1•2018

4

28

SCOUTKAMPEN − utmana din scoutkompis!

29

Finken funderar

31

Tapto


LEDAREN

www.scout.fi • e-post: scoutposten@scout.fi Utgivare Finlands Svenska Scouter r.f. Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100 Fax (09) 886 599

Psst! Har du något du vill bidra med?

En liten dagbok, bilder eller något annat? Mejla ditt material till scoutposten@fissc.fi och bonga ditt material i en av höstens tidningar!

Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter r.f. Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna. chefredaktör Tony Pohjolainen Redaktionssekreterare Kate Lönnberg Ombrytning Christian Aarnio Pärmbild Unsplash/Ian Keefe Adressförändringar & prenumerationer koordinator@scout.fi eller Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi Tryckeri Oy Fram Ab, 2017 Upplaga 4 200 Bank Sampo 800018-68026

Utgivningstidtabell 2018 Nr Dl Utkommer 1/2018 10.1. v. 8, 19-25.2 2/2018 11.4. v. 20, 14-20.5 3/2018 15.8. v. 38, 17-23.9 4/2018 24.10. v. 48, 26.11-2.12 Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter

#scoutposten

Nytt år, ny utmaning Scouting har alltid betytt något speciellt för mig. Trots att scouting

inte alltid har varit den tuffaste hobbyn är nästan alla mina tuffaste minnen från scouting. Jag kommer ihåg en gång då vi var på en långseglats. Jag var runt 15 år på den tiden. Vi hade seglat till Estland och blivit inblåsta på ön Saaremaa. Tre dagar hade vi suttit i båten och väntat på att vädret skulle lugna ner sig. Till slut kunde vi inte vänta längre och trots att det blåste närmare 20 meter i sekunden lade vi ut från hamnen. Min uppgift var att byta ut genuan till en stormfock (försegel) och då måste jag med en skruvmejsel sitta på fördäck och försöka få loss seglet. Det hjälpte ju inte att båten emellanåt dök ner under vattnet med nosen. Som tur hade jag både en sele och en kamrat som höll tag i Tony Pohjolainen nacken på mig medan jag satt och grejade. Till chefredaktör slut fick vi seglet bytt och jag hade en story för livet. Jag har aldrig varit en som tackat nej till utmaningar så när jag blev frågad om jag skulle vara intresserad av att vara chefredaktör för Scoutposten tackade jag genast ja. Jag hoppas få många fler tuffa minnen och nya bekanta. Om ni har idéer, kommentarer eller annars bara vill snacka ihop er med mig så ta kontakt. Tony Pohjolainen

4041

Trycksak

0797

1•2018 scoutposten | 3 


STUNDEN

4  | scoutposten 1•2018


Hela tiden går vi möt ljusare tider,

förrän vi vet ordet av så är våren här. Bild Linus Törnqvist

1•2018 scoutposten | 5 


&

DITT

DATT

Det viktigaste och senaste nytt om scouting runt om i landet. Också uppkommande Kurser och evenemang vi tror just du kommer att gilla.

FINLANDS SVENSKA SCOUTER r.f. FINLANDS SVENSKA FLICKSCOUTFÖRBUND r.f. FINLANDS SVENSKA SCOUTFÖRBUND r.f.

KALLELSE TILL VÅRMÖTE 2018 Medlemsföreningarna i Finlands Svenska Scouter r.f., Finlands Svenska Flickscoutförbund r.f. och Finlands Svenska Scoutförbund r.f. sammankallas härmed till vårmöte.

Välkommen Emilia!

lördagen den 24 mars 2018 kl. 11.00 plats: Scoutstationen, Tölögatan 55, Helsingfors fr.o.m. kl. 10.30 Anmälningar och kaffe kl. 11.00 Vårmötena öppnas Vårmötesförhandlingar Aktuell information Lätt lunch

MÖTEN På mötena behandlas de i § 4 i föreningens stadgar nämnda ärenden som ska behandlas av vårmöte. Slutliga mötesärenden läggs fram i den slutgiltiga kallelsen som sänds per post till kårcheferna och kårpostmottagarna. Kårerna ombeds göra förslag i form av motioner till vårmötet. Möteshandlingarna finns elektroniskt tillgängliga efter 5.3.

FULLMAKTER De utskrivna fullmakterna (ej elektroniska!) returneras på mötesplatsen i samband med anmälningen fr.o.m. klockan 10.30. Försäkra er om att rätt antal namntecknare (så som i kårens stadgar bestäms) har undertecknat. Representant för ordinarie registrerad medlem har enligt föreningens stadgar § 3 yttrande- och rösträtt, medan extraordinarie medlem har yttranderätt. Vid mötena har ordinarie medlem en röst per påbörjat 40-tal medlemmar beräknat enligt senaste antal medlemmar i registret (15.1.2018 d.v.s. januarifaktureringens medlemsantal). Samma representant kan ha mer än en röst, men kan endast representera sin egen och en annan organisation.

ERSÄTTNING FÖR RESA Resekostnader överstigande 10 euro för kårens ordinarie röstberättigade representanter ersätts av förbundet enligt billigaste färdmedel. Gynna offentliga transportmedel eller samåk.

VÄLKOMMEN TILL VÅRMÖTET MALIN LINDHOLM scoutchef förbundsordförande, FSSF förbundsordförande, FSFSF

6  | scoutposten 1•2018

ERIC JANSSON vice scoutchef vice pojkscoutchef vice flickscoutchef

JONNA SAHALA verksamhetsledare

Från och med januari jobbar Emilia Blomqvist som koordinator med ansvar för verksamhetsområdena ledarstöd och samhälle i FiSSc. −Jag har tidigare jobbat med att planera och koordinera projekt, t.ex. förra året jobbade jag för Nordjobb i Köpenhamn där jag ledde ett nordiskt projekt för ungdomar och nu senast har jag fungerat som t.f. verksamhetsledare på föreningen Regnbågsfyren på Åland, säger Emilia. −På min fritid tycker jag om att röra på mig och vara utomhus; vandra, skida, jogga men jag läser också en del och tycker det kan vara skönt att bara kolla en serie ibland. Jag har växt upp med scoutingen i min hemkår Nykarleby forsfarare där jag var aktiv scout tills jag tog studenten och flyttade till annan ort för att studera. Jag har alltid värderat det jag fick av scoutingen högt och ser nu mycket framemot att engagera mig och jobba för scoutingen!


”I scouterna lär man sig många färdigheter som man har nytta av senare i livet. Man får vistas ute i naturen och att klara sig där. Viktigt är också scoutlöftet som alla avger. Det betyder att vi tar vår roll på allvar, att vi alltid är redo." Robert Söderblom, Hangötidningen, 09.11.2017

15 596

adventskalendrar sålda av FiSSc år 2017

Du som fungerar som gruppledare i kåren – har du gått webbkursen Tryggt tillsammans?

Fira Thinkingday den 22 februari och påverka för att skapa en bättre värld

Tryggt tillsammans är en anvisning för att främja barns och ungas trygghet och välbefinnande inom scoutverksamheten. Med trygghet och välbefinnande avses att barnens grundrättigheter och mänskliga rättigheter uppfylls. Med anvisningen vill vi garantera att medlemmarnas välbefinnande uppmärksammas i all scoutverksamhet och att de unga och vuxna som verkar inom scoutingen vet hur de med sin insats kan bidra till att ge barn och unga en trygg uppväxtmiljö.

Thinkingday är ett tillfälle för scouter att fira vänskap över gränserna och att komma ihåg andra scouter jorden runt. Dagen är både Lady och Lord Baden Powells födelsedag och har firats sedan år 1926. Årets tema för Thinkingday är påverkan och i kåren kan ni t.ex. tala om flickors och unga kvinnors ställning världen över och hur ni kan påverka situationen till det bättre. Läs mer om Thinkingday och årets satsning (på engelska) på bit.ly/Thinkingday

>> Webbkursen är obligatorisk för alla myndiga scoutledare och för alla 15 år fyllda gruppledare. Läs mera om kursen på www.scout.fi/tryggt-tillsammans

Lilla Scoutveckan Adventskalender toppsäljare! FiSSc vill gratulera de 6 scouter som sålde över 100 adventskalendrar och de 7 scouter som sålde över 50 adventskalendrar. Ni är förbundets toppsäljare år 2017 - GRATTIS!

Lilla scoutveckan firas igen under våren 2018, för fjärde året i rad, i förskolor runt omkring i landet! Under våren får förskolebarn tillsammans med sin lärare bekanta sig med scouting med hjälp av roliga aktiviteter i skolan. År 2017 deltog sammanlagt ca 1500 ivriga svenskspråkiga förskolebarn i kampanjen! >> Läs mer om kampanjen på adressen www.scout.fi/lillascoutveckan

1•2018 scoutposten | 7 


Redan ett par månader har den nya styrelsen jobbat för fullt. Nu är det äntligen dags för en presentation. Scoutposten grävde så djupt de kunde för att ta reda på allt om de nya medlemmarna, här berättar styrelsen om sina uppdrag och vad de skulle vilja förbättra med scouting. Text Tony Pohjolainen

MALIN LINDHOLM

DANIELA KARLSSON

Sjöscoutkåren Stormfågel 1. Jag är ordförande, Scoutchef 2. Jag vill förbättra, utveckla och öppna upp den finlandssvenska scoutingen så att fler kan känna sig välkomna och trivas i scouterna, som en del av FiSSc:s styrelse har man de bästa förutsättningarna att göra just det. 3. Att scouting blir en mer öppen och tillgänglig hobby, där varenda en kan känna sig välkommen och trivas. Dagens samhälle ser allt för mycket marginalisering bland unga och unga som mår dåligt, och just genom scouting kan vi motverka detta. 4. Troligen främst av att jag så gott som varje dag talar, mejlar eller skriver med någon som är scout. Dessutom brukar mina kolleger tycka det är underhållande då jag väldigt ofta på fredagar har med mig packningen för veckoslutets scoutevenemang till jobbet. 5. Sommaren 2017 hängde jag med St. Simons Sjöfararna på deras Greklandseglats. Jag kände inte många av personerna jag skulle resa med från tidigare och var lite nervös, men det blev en helt fantastisk vecka i den grekiska skärgården − turkost hav, sol, grekiska öar med vyer som tagna ur Mamma Mia och 10 scouter ombord på en båt. Bäst alltså!

Kyrkslätt Scouter 1. Styrelsemedlem med ansvar för samhällsverksamhet 2. Jag vill utveckla mitt eget ledarskap, samt vara med och utveckla FiSSc:s samhällsverksamhet, och synlighet i samhället. 3. Jag är väldigt ivrig på att samarbeta med Finlands Scouters samhällsverksamhet. Eftersom samhällsgruppen ännu är såpass ny, vill jag även jobba för att etablera gruppen ytterligare inom förbundet. 4. Jag påminner min omgivning med jämna mellanrum över att jag verkligen klarar mig i skogen, och att sova i ett tält is a piece of cake! 5. Det är nog då jag var på Roverway på Island 2009, bland annat besteg vi ett berg. Det var mäktigt.

ELIN SUNDQVIST

EMIL WARRAS

Wasa fyrvaktare/KFUM:s scouter kamraterna 1. Jag ansvarar för ledarstödet 2. För att kunna påverka FiSSc uppifrån ner, att kunna fundera och jobba för de saker jag annars bara skulle sitta och fundera på. De måste ut ur mitt huvud och konkretiseras, annars blir jag galen! 3. Att få ledarna att inte bli utarbetade! Det finns så mycket press på unga människor från jobb, studier och samhället. Vi har inte råd att ha ledare som blir utmattade och därför slutar scouta. Därför måste vi motarbeta ”scoututbrändhet”. 4. Varje dag gör jag något scoutrelaterat. Det kan vara ett vargungemöte jag leder, ett Skype samtal en kväll eller en workshop jag funderar på då jag är ute på promenad. Eller så talar jag om scouterna. Folk är i allmänhet väldigt nyfikna på vad vuxna egentligen gör i scouterna. Om man nu kan räkna mej som vuxen. 5. Jag ledde en patrull scouter i Koffan i nästan fem år under tiden jag bodde i Åbo. Att få följa med samma ungars utveckling från att de var små vu:n till spejarscoutåldern är bland det tuffaste, coolaste och mest hjärtevärmande jag varit med om. Jag saknar dem allesammans jättemycket!

Munksnäs Spejarna och Koffan 1. Styrelsemedlem med ansvar för kommunikation 2. Jag vill förbättra kommunikationen inom FiSSc och utåt. 3. Förnya vår marknadsföring, ta den till 2018. Vi har inte utnyttjat sociala media till fullt de senaste åren i marknadsföringen. Snapchatreklam för att bli scout kanske? 4. Från alla mina scoutvänner! Jag har fått otroligt många vänner genom scouting. Det märks garanterat också eftersom att jag talar om scouting ganska ofta. 5. Under en paddlingshajk i Sjundeå hamnade vi i 3 meter höga vågor med kajaker. Vi fick kämpa i flera timmar för att komma till lugnare vatten. Jag hade inte paddlat mycket förr och så de var en riktig utmaning att hålla kajaken upprätt.

8  | scoutposten 1•2018


Frågorna:

Namn & kår  •••  1. Vilken är din roll i styrelsen?  •••  2. Varför ville du med i FiSSc:s styrelse?  •••  3. En specifik sak just du vill jobba för?  •••  4. Hur märks det att du är scout i vardagen?  •••  5. Ditt tuffaste scoutminne?

ERIC JANSSON

JOCKUM LUNDSTEN

St. Simons Sjöfararna 1. Vice scoutchef 2. Efter mitt uppdrag som regionchef kändes styrelseuppdrag som ett lämpligt steg på min scoutstig. Styrelsen har bra stämning och det är intressant att scouta på styrelsenivå. 3. I år vill jag jobba för att scoutkårerna ska må bra och att förbundet och scoutkårerna ska hitta närmare varandra. På lite längre sikt tror jag att förbundslägret kommer att spela en stor roll i att förbättra just detta. 4. Jag försöker leva enligt scoutingens värderingar, men i praktiken syns det nog tydligast på scoutjackan jag går med till vardags och alla scoutmöten som jag försöker hinna med på fritiden efter jobbet. 5. Nästan alla mina starkaste scoutminnen är kopplade till läger. Men den tuffaste upplevelsen var nog kringresan i Japan innan Jamboreen 2015. Att turista i Tokyo med 12 ungdomar var verkligen ett äventyr!

St. Simons Sjöfararna 1. Jag är styrelseledamot med ansvar för Program 2. Jag har under 2 senaste åren varit ordförande för Sjörådet, en uppgift som jag gillade – så jag ville prova på något nytt och var samtidigt villig att ta mera ansvar, så styrelsen blev ett enkelt val. Vill samtidigt också kunna vara med och påverka mera inom förbundet. 3. Jag vill jobba för att lyfta fram hur roligt det är att vara förtroendevald, och scout. Samtidigt måste vi anpassa oss mera för att kunna göra det ännu bättre, jag vill vara med och göra det. 4. Talar gott och öppet om scouting, sen antar jag nog att folk märker att man springer på scoutmöten stup i kvarten. 5. Offshore II 2017, att få delta i Tall Ships Race och att dessutom få skeppa – det är nog en sak jag aldrig glömmer. Hade en fantastisk besättning och fick två fantastiska veckor att minnas livet ut.

MIKAELA ”MIXO” KORIN-NIEMI

MATILDA WENMAN

Flickscoutkåren Åbo Vildar 1. Styrelsemedlem med ansvar för kårstöd 2. Jag hade gjort en hel del olika saker inom förbundet, var ganska bekant med verksamheten och hade gått tillräckligt med utbildningar för att känna att jag kanske skulle ha något att ge som styrelsemedlem. 3. Arbetet med kårstödet överlag är nog det som tar upp största delen av min tid och energi. Mer konkret vill jag att alla kårer ska få inspirerade och utbildade coacher och att också coacherna ska känna att de har ett meningsfullt uppdrag och tillräckligt med stöd. 4. Jag kommer ibland till jobbet med vandringsskor och en fullpackad rinkka, jag trugar julkalendrar åt alla mina bekanta och en påfallande stor del av allt jag pratar om är saker som jag har lärt mig eller varit med om i scoutsammanhang. 5. Det finns så många att välja mellan! Mitt TG-läger bjöd nog på många pärlor, allt från att laga alla våra (ofta trerätters) middagar över öppen eld till att åka tandemcykel på krokiga åländska skärgårdsvägar.

Helsingfors Scoutkår Spanarna 1. Kårchef 2. Pröva något nytt och utmana mig själv! 3. Attityder och språkbruk inom förbundet, det är mycket som kan förbättras. 4. Förmåga att samarbeta med olika sorters människor. 5. På kårens sommarläger 2011 befann vi oss på orientering som till stor del gick på havet med hjälp av en roddbåt. Vi rodde först ca 10 km, korsade en stor farled där vågorna slog över kanten, fick solsting och till sist skulle vi sedan konstruera en rinkka-flotte som såklart inte fungerade som den borde. Sista etappen av orienteringen simmade vi sedan hängandes på flotten. Då vi kom fram till övernattningen som var mittemot ett segelsällskap hade vi en trevlig publik som satt och stirrade på oss. Morgonen efter fick vi laga en lyx-brunch åt oss, så allt var värt besväret och tårarna från gårdagen!

1•2018 scoutposten | 9 


10  | scoutposten 1•2018


Traditioner som bidrar till att scouting är scouting Alla har vi våra egna traditioner, I vårt vardagliga liv, med familjen eller släkten, med våra vänner och så också förstås i våra egna scoutkårer. Text och bild Thomas Ermala

Jag själv har varit i en lite intressant situation det senaste året. Jag skrev in mig i Sjöscoutkåren

Seaboys för inte ens ett och ett halvt år sedan och har inte växt upp med alla traditioner och vanor som de flesta av Seapysarna har. Bilderna från denna artikel är tagna från Seaboys julotta. Den korta stunden jag har varit med i Seaboys har jag aldrig märkt att kåren skulle vara religiös, fastän flera kårer har en stark anknytning till kyrkan eller den lokala församlingen.

Tidig väckning dagen efter jul Julottan började kl. 06:30 på juldagsmorgonen. Vi samlades vid Fölisöbron och därifrån gick vi fackeltåg till Karuna kyrka, vilken numera fungerar som en av Fölisöns friluftsmuseums attraktioner. Kyrkan är byggd år 1685 av Arvid Horn af Åminne. Vi gick alltså genom den historiska miljön till en av de mest stämningsfulla byggnader på ön. Passligt för en sjöscoutkår var Karuna kyrka dessutom en skärgårdskyrka på dess originella plats i Karuna. På grund av att byggnaden är 333 år gammal så var det mörkt, förutom på altaret där levande ljus lyste upp. I mörkret såg man bara några former av alla dekorationer vissa yngre andra lika gamla och tillochmed de som är äldre än själva kyrkan. Dessutom vakade S:t Göran över oss scouter. Medan solen går upp Programmet var som vanligt en julbön på julafton, och mässan var lite på en halv timme lång med psalmer, böner och julevangeliet. Evangeliet läses alltid upp av en medlem av kåren och detta år föll lotten på Akela Patrik Palmén. När gudstjänsten var slut, hade solen redan börjat stråla över Helsingfors och vi började gå tillbaka mot bron, denna gång utan fackeltåg. Vi började röra oss mot Seaboys kårlokal, Skansen, på Drumsö där det serverades julkaffe. Jag frågade av de som varit längre med i kåren varifrån kårens julotta härstammar ifrån och svaret jag fick var att den har man haft så länge som man kommer ihåg, nästan lika länge som kåren har funnits de senaste 71 åren. Men det fick mig också och tänka på de alla scouttraditioner jag har fått uppleva under min tid i kåren och de som jag ännu inte har varit med om. Det är ju det här som slutligen skiljer alla scoutkårer från varandra. Vi kan säkert alla komma överens om att scoutkårerna har sina egna sätt och en personlighet som har sitt ursprung i de traditionerna vi alla delar, som exempel så har inte finska scouter scoutklappen medan nästan hela FiSSc kan den. Om vi inte har egna traditioner så blir vi bara kopior av varandra som blint följer med B.P:s skrifter. Visserligen bygger kåren sin verksamhet runt hans läror som bringar oss tillsammans, men trots det får vi ändå vara oss själva. Vi måste vara oss själva Jag är lycklig över att kårerna får vara sig själva, på en Jamboree kan du träffa otroliga mängder av människor med olika traditioner och då får vi också möjligheten att lära oss om andra. Det är ju inte heller bara på en internationell nivå utan redan på ett samläger med grannkåren. Själv märkte jag det på mitt första samläger Storm-17 med Sjöscoutkåren Seaboys och Sjöscoutkåren Sailors sommaren 2017. Var alltså stolta över era traditioner, det är en av de saker som gör era kårer unika. Det är också en av sakerna som bildar en länk mellan de äldsta- och yngsta medlemmarna. Men var inte rädda för att göra nya saker också. Vi kan aldrig veta om det blir en ny tradition som binder kommande generationer.

1•2018 scoutposten | 11 


12  | scoutposten 1•2018


Chefstrion − delat ansvar

FiSSc:s organisationsförändring som sakta håller på att ta form introducerar två nya chefsuppdrag för kårerna: programchef och uppdragschef. Tanken med den nya chefstriomodellen är att fördela arbetet i kåren mellan tre chefer i stället för att en ensam kårchef ansvarar för alla bitar.

1•2018 scoutposten | 13 


− Då flera personer delar på ansvaret blir uppdragen mindre och mer hanterliga. Det blir mer tid och kraft för att ha roligt och göra bra saker tillsammans, säger koordinator med ansvar för utveckling av kårstöd, Andrea Hynynen. En kår som raskt tagit i bruk den nya modellen är Hangö Scoutkår. Erfarenheterna har varit positiva och resultaten uppmuntrande. Kårchef Robert Söderblom berättar att förslaget till att kåren skulle börja använda sig av den nya chefstriomodellen de facto kom från en annan av kårens ledare som hade fått nys om saken före han själv visste om den. −Vi skulle snart hålla årsmöte och välja ny styrelse och pratade om att ta i bruk de nya chefsuppdragen i samband med att många nya personer skulle väljas till nya styrelseuppdrag, bland annat mig själv till kårchef. Jag själv ställde mig mycket positiv till förslaget då meningen med chefstriomodellen är att arbetsbördan för kårchefen inte skall bli så stor utan en del av ansvaret kan delas på tre personer. Vi har officiellt använt oss av chefstriomodellen i ett år men redan året före det tog dåvarande vicekårchef hand om en del av uppgifterna som nu hör till programchefen, säger Robert.

För mig har det bästa med scoutingen varit alla de roliga och lärorika upplevelser man fått tillsammans med sina scoutvänner som numera är vänner för livet. En viktig sak för mig är också att som ledare nu jobba för att de yngre scouterna får det lika roligt som jag någon gång har haft.

Smidig rekrytering Att hitta lämpliga personer till chefsuppdragen visade sig vara överraskande lätt. −För vår del gick det väldigt smidigt att hitta kandidater till chefsuppdragen eftersom ledaren som presenterade idén direkt föreslog sig själv som programchef och hade också pratat med en annan ledare om uppdragschefsrollen. Hon hade alltså gjort allt jobb färdigt och jag behövde bara nicka och vara glad! Vi pratade förstås igenom vad de nya rollerna innebar och hur vi skulle sköta det i kåren och alla tre chefer var medvetna om vad rollen innebar och hur de själva tänkte förverkliga den, säger Robert. Chefsuppdragen har kåren valt att ta i bruk stegvis och följande post i tur att tillsättas är uppdragschefen. −Så här långt har allting fungerat bra. Vi har inte tagit i bruk uppdragschefens uppgifter i praktiken ännu, det är ”a work in progress”. En ledare innehar rollen och vi har en tanke om hur det kunde göras men har inte börjat ännu. Uppdragschefen ser jag själv som en väldigt viktig pusselbit i ledandet av kåren då den personen kan fokusera på hur ledarresurserna används bäst och framför allt att alla ledare känner att de får uppdrag som lämpar sig för dem och deras utveckling som scoutledare, säger Robert. Stegvis implementering Hangö Scoutkår har valt att inleda cheftrioskapet genom att först dela ansvaret mellan kårchef och en programchef.

14  | scoutposten 1•2018

−Att dela arbetsuppgifterna gick smidigt då vi utgick från att kårchefen sköter samma uppgifter som tidigare minus dem som har med åldersgruppsprogrammen och evenemangen att göra. Programchefen bär ett stort ansvar då hen ser till att scoutprogrammet följs i alla åldersgrupper och tillsammans med åldersgruppledarna gör upp en plan om hurdana veckomöten som ska hållas. De som leder mötena ska också kunna vända sig till programchefen om de behöver hjälp och stöd i allt som har med scoutprogrammet att göra. Vi har också valt att programchefen följer med vilka evenemang och kurser FiSSc ordnar för att se om de lämpar sig för våra scouter, från alla åldersgrupper. Då vi planerar hajker och läger är programchefen delaktig genom att rekommendera vad som vore lämpligt med tanke på scoutprogrammet, exempelvis vad borde äventyrsscouterna öva mera på i det här skede, hurudan övernattning lämpar sig för denna spejarscoutpatrull etcetera, säger Robert.

Positiva upplevelser Upplevelserna gällande det delade ansvaret har hittills endast varit goda och utmaningarna har än så länge lyst med sin frånvaro. −Själv har jag endast upplevt positiva saker med att dela upp chefsuppdragen så jag har inte hunnit uppleva någonting som utmanande ännu! I såna fall skulle det vara att komma ihåg att vi numera har en programchef och att ansvaren är uppdelade så man inte behöver känna oro över frågor som: Är det något jag nu glömt bort, har vi något program för nästa veckas äventyrarmöte, hur går det med planerandet av vinterhajken med mera. Trots det är det förstås inte meningen att någon ledare lämnas ensam med allt ansvar utan jag anser att kommunikation mellan alla tre chefsuppdrag är viktigt, speciellt nu i början. Det här är nytt för oss alla och man känner ibland att man inte är säker på var linjen går mellan de olika ansvarsområdena. Men som med allting i scouting så fungerar det bäst då man hjälps åt och gör saker tillsammans! Enligt Robert är det bästa med den nya chefstriomodellen att den minskat på arbetsbördan vilket har gett mer tid för honom att engagera sig kårens olika projekt. −Det bästa är känslan av att inte allting hänger på mina axlar. Det har alltid funnits en vice kårchef att ta hjälp av och vända sig till men införandet av programchef i vår kår har gett oss klarare linjer för vem som ansvar för vad och det har minskat på min egen arbetsbörda vilket i sin tur har lett till att jag har tid och energi till att förverkliga andra projekt i kåren. Jag väntar ännu på att vi tar i bruk uppdragschefen och ser framemot att leda kåren i samarbete mellan alla i chefstrion.


ÄRA DEN SOM ÄRAS BÖR! Den huvudsakliga avsikten med utmärkelsetecken är att tacka och motivera scouter. Ibland kan dock ett uteblivet utmärkelsetecken orsaka besvikelse hos scouter och förtroendevalda.

Text Pekka Luokkala, översättning Frida Lundberg & Birgitta Edelmann Illustrationer Meeri Rasivirta Originaltexten har publicerats i Partio 4/2017

1•2018 scoutposten | 15 


− Det kändes väldigt ledsamt, speciellt då jag på varje förbunds- och kårevenemang förväntade mig få ett utmärkelsetecken. Det kändes som om jag om och om blev besviken. Min motivation till att utföra frivilligarbete för kåren minskade. Fortfarande kan det irritera mig, säger en besviken scout. Ur en förfrågan som Partio-tidningen utfört framgår att uteblivna utmärkelsetecken orsakar irritation och till och med kan sänka på motivationen för scouting som hobby. Samtidigt ansåg dock många att motivationen bör grunda sig på något helt annat än utmärkelsetecken på scoutskjortan. − Det påverkar motivationen delvis, men inte avsevärt eftersom det finns annat som motiverar mer än utmärkelsetecken. Främst kanske man noterar saken då scoutkompisar fått tecken för sina uppdrag, funderar en svarande. Inga utmärkelsetecken om motiveringen är bristfällig − Jag förstår mycket väl och ifrågasätter inte alls att utmärkelseteckengruppen tar besluten. Jag skulle bara ha velat veta vad vår förkastade ansökan berodde på. Jag tycker att vår explorerscout förtjänade att få Mannerheimspännet. Kan såklart hända att jag är partisk och ser explorerscoutens meriter som större än de i verkligheten är, eller så har jag inte kunnat beskriva meriterna tillräckligt tydligt, säger en svarande. Ordförande för Finlands Scouters utmärkelseteckenkommitté, Hanna Pärkö säger att utmärkelseteckenansökningarna ofta är bristfälliga. − Ansökningen kanske inte uppfyller kriterierna eller så besvarar inte motiveringen de krav som det ansökta märket kräver, förklarar Hanna.

16  | scoutposten 1•2018

Speciellt många kommentarer får uteblivna Mannerheimspännes ansökningar i förfrågan som Partio -tidningen gjort. Den som ansöker om Mannerheimspännen borde i ansökan kunna beskriva hur personen uppfyller scoutidealen i sitt liv. Om inget nämns om scoutidealen, utan ansökan enbart lyfter fram hur aktiv personen är i kåren, kan tecknet inte beviljas. −Alla beslut görs utgående från motiveringen och beskrivningen i ansökan, eftersom utmärkelseteckenkommittén inte har andra uppgifter som stöd, säger Hanna Många av de svarande ansåg att de inte fått en tillräckligt bra motivering till varför en ansökan förkastats. −Då ett tecken förkastas bör det alltid finnas en motivering därtill, orsaken bör finnas att få åtminstone då man frågar efter den, anser Hanna. Finlands Scouters utmärkelseteckenkommitté får dock väldigt många ansökningar under året och tyvärr finns det inte tid att redogöra för varje ansökan i detalj. −Till den som ansöker meddelas alltid t.ex. att tecknet som ansökts åt personen är fel, eller att personen inte uppfyller ålderskraven för tecknet. Antalet uppdragsår uppfylls heller inte alltid, likaså kan det ha gått för kort tid sedan senaste beviljade tecknet. Den ansökande uppmuntras då att ansöka på nytt om t.ex. två år eller att ansöka ett annat mer passande tecken, förklarar Hanna. Noggrannhet viktigt Det viktigaste då man ansöker utmärkelsetecken är att man fyller i ansökan noggrant. −Rätt tecken skall ansökas till rätt person, poängterar Hanna Pärkö Innan man fyller i ansökningsblanketten lönar det sig alltså att bekanta sig med krite-

rierna för tecknet, och sedan fylla i ansökan noggrant. Den nya elektroniska blanketten i medlemsregistret Kuksa handleder den ansökande bättre än pappersblanketten att besvara teckenspecifika frågor. Mannerheimspännet upplevs ha väldigt strikta kriterier, så dock med orsak. −Vi vill behålla Mannerheimspännet som ett idealtecken för de yngre, säger Hanna. Spännet kan dock nu beviljas åt flera unga då man vidgat på ålderskriterierna något.

TÄ N K PÅ : att välja rätt tecken till rätt person att läsa noggrant informationen om det utvalda tecknet, och på vilka grunder det kan beviljas att eventuella bilagor (t.ex. rektors rekommendation för Mannerheimspännet av II-klass) skall scannas in och bifogas i Kuksa att lämna in ansökan i tid, senast 15.1, 15.4, 15.9 eller 15.11 att ansöka i god tid före önskad utdelningsdag - behandlingstiden för ett tecken kan vara 2-3 månader och för Mannerheimspännena ännu längre. att de bör förlöpa minst 3 år mellan tecknen (gäller inte Mannerheimspänne och andra åldersrelaterade tecken) att varken den som ansöker eller den som bekräftar en ansökan får vara nära släkt med den man söker åt


? ppdrag scoutu a r inte? in fö /d r t a inte, v dig i dit n m e O k ? c n e cke lset : kelsete tmärke Frågor ätt motiverar u söka om utmär ts tt an På vilke vana a kår som in d r a H

−För ett år sedan förlängde man åldersgränsen för båda Mannerheimspännena med ett år. Tidigare var det enbart möjligt att ansöka om spännet ett år senare, som 19 åring, om man t.ex. gjort sin värnplikt eller varit som utbyteselev utomlands. Utmärkelseteckensystemet borde användas mera Problemet är inte alltid en bristfällig ansökan. − Kårchefen sade åt mig engång på distriktets evenemang där andra tilldelades utmärkelsetecken att ”Oho, jag skulle ju ansöka om ett tecken åt dig men jag glömde.” Inte ansökte man något tecken åt mig följande år heller, berättar en svarande. Majoriteten av de svarande anser att utmärkelseteckensystemet fungerar bra. Problemet är kanske främst att man i kårerna inte ansöker tecken tillräckligt aktivt. Utmärkelseteckenkommitténs ordförande Hanna Pärkö är av samma åsikt. −Utmärkelseteckensystemet borde användas mycket mera, i större omfattning, mångsidigare och på ett i tiden passande sätt, säger hon. Till exempel det att man kan komma med i verksamheten i vilken ålder som helst behöver beaktas i ansökningarna. −Utmärkelsetecken kan även ansökas till dem som kommer med i verksamheten som vuxna, påpekar Pärkö. Även distansarbete till förmån för kåren borde uppmärksammas då kårerna ansöker om utmärkelser. − Tidigare ansåg man att ett uppdrag för kåren krävde att man var bosatt på orten. Med dagens kommunikationsmedel kan många uppdrag även skötas på distans. Detta har man t.ex. beaktat i kriteriet för Mannerheimspännet av klass I, där ett krav är att personen deltar i kårverksamheten. Hannas tips till alla som är intresserade av utmärkelsetecken är att vara i kontakt med förbundets utmärkelseteckenkommitté. Av dem får du hjälp för ansökan och tips gällande val av tecken.

Namn: Alexandr Kruglov Kår: Dalsbruks Sjö­ scouter Uppdrag: FiSSc:s programgrupp, evenemangsinstruktör (spejarscouter) 1. Har inte fått ännu några utmärkelsetecken. Förstås skulle de motivera ledarna att jobba bättre och ivrigare och förbättra sina prestationer. Alla skulle veta om dem för att om man försöker göra något fast för att få dem, så gör man det bättre och tänker lite mera vad man gör. 2. Vår kår har inte för vana att ansöka om utmärkelsetecken, vilket enligt mig sänker motivationen. De sista åren hade vi inte så många nya medlemmar, och ganska många avhoppare, just av dem som enligt mig skulle kunna bli nominerade för utmärkelser. Namn: Hanna Tallberg Kår: Karis Flickorna Uppdrag: Kårchef och spejarscoutlots 1. Ser Utmärkelsetecken som en värdefull form av tack och som ett fint minne. Det är viktigt att uppmärksamma ledare för värdefulla insatser och det känns fint att få ett tack för det frivilligarbete man gör. 2. Jo vi ansöker, kanske inte så mycket tidigare år. Men vi har blivit flitigare och fått det bättre i system :)

Namn: Sussi Björkman Kår: Flickscout­ kåren Åbo Vildar/ Houtskärs Scouter Uppdrag: Kåkfogde 1. Det bara inte motiverar utan känns väldigt bra på alla sätt att få även denna form av erkännande och uppskattning för jobbet. Den bästa uppskattningen är ju nog dock att se alla glada barn och ungdomar som lyckas i sina uppgifter och utvecklas som mänskor och scouter, men utmärkelsetecknen är ju ett mera formellt tack. Vilket även är viktigt! 2. Ja, kåren ansöker. Och det är bra! Namn: Kristina Kottelin Kår: Munksnäs Flickscouter Uppdrag: Materialförvaltare

1. Jag sköter mina uppgifter i kåren så bra jag kan, och utmärkelsetecken är sedan ett kiva plus som potentiellt kan dyka upp. Utmärkelsetecken är inte målet med det hela för mig, men visst motiverar de delvis, eftersom man då vet att kåren uppmärksammat ens arbete. 2. Ja, hos oss ansöks det.

1•2018 scoutposten | 17 


Tidpunkt: 27.6-1.7.2018 Plats: s/y Navigator Helsingfors-Åbo Tidpunkt: 22-25.7.2018 Plats: s/y Navigator Mariehamn-Helsingfors

Tidpunkt: 2-9.7.2018 Plats: s/y Navigator Åbo-Jakobstad Tidpunkt: 10-12.2018 Plats: s/y Navigator Helsingfors

Tidpunkt: 10.7.2018 Plats: s/y Navigator Jakobstad

Tidpunkt: 11-22.7.2018 Plats: s/y Navigator Jakobstad-Mariehamn

Tidpunkt: 31.8.-2.9.2018 Plats: s/y Navigator Helsingfors-Tallin-Helsingfors

Anmälan görs elektroniskt och anmälningsblanketten hittas via händelsekalendern på www.scout.fi Mer information fås av Gunilla Edelmann via email: gunilla.edelmann@scout.fi


I SCOUTERNA HAR LÄRT SIG SVENSKA, FÅTT NYA VÄNNER OCH BLIVIT MER SJÄLVSÄKER

MARY

Finlands Svenska Scouter deltar 2017–2018 i det nationella projektet: 100 nya sätt att scouta. Målsättningen med projektet är att hitta nya sätt att scouta för att göra det så lätt som möjligt att börja med scouting som hobby. En del av detta projekt har varit att värva nya ledare som flyttat till Finland – med eller utan scoutbakgrund. Detta projekt går under namnet Beyond the Pond och genom programmet har Flickscoutkåren Åbo Vildar haft möjligheten att välkomna Mary Song från Sydkorea till kåren. Text Sabina Fortelius, Sandra Metsämäki & Mary Song

–Det bästa med scoutprojektet har varit att få träffa alla nya människor och att prata svenska med alla. Jag har blivit mer självsäker och avslappnad allteftersom jag blivit mer van att tala svenska. Mary är 36 år gammal och har flyttat till Finland för fem år sedan. För tillfället doktorerar Mary vid Åbo Akademi med inriktning på Östasiatiska studier med ett år kvar. I Sydkorea har Mary studerat koreanska, och hon drar språkkurser i koreanska ett par gånger i veckan här i Finland. Under 2017 började hon en svenska kurs på Arbis. Mary anmälde sitt intresse till Beyond the Pond projektet i våras eftersom hon såg projektet som en ypperlig möjlighet att öva sin svenska i vardagen. Själv har Mary inte varit scout tidigare, men som barn deltog hon i en verksamhet som liknar scouting. Idun Hellström och Sandra Metsämäki har funge-

rat som scoutfaddrar för Mary. Sandra understryker hur smidigt det gått att ta med Mary i verksamheten, trots att hon har ett annat modersmål än de övriga kårmedlemmarna. –Trots en liten språkmur har det gått förvånansvärt bra. Det är ändå viktigt att

4 SNABBA FRÅGOR T I L L M A R Y: Gummistövlar eller vandringskor? Tält eller stuga? Skog eller hav? Pyssla eller bygga?

komma ihåg att alla ledare i kåren måste tänka på att tala tydligt och lite långsammare, det räcker inte att bara jag som fadder gör det, det gäller alla. Under året har Mary deltagit i St. Görans gudstjänst, varit med på möten, varit en sväng till kårens utfärdsstuga Kåken och sist men inte minst deltog hon i roverscout- och ledardagarna 100% UTE i Sundom. –Jag deltog i 100%UTE. Det var både snöigt och regnigt. Det bästa vädret för spejaren. Jag var väldigt exalterad över att få träffa andra scoutmedlemmar från andra städer. I programmet lärde jag mig ett par scout färdigheter som att göra mat och stickning. Det var superintressant. Jag sov ute i ett tält. Detta gjorde min upplevelse 100% UTE. Den bästa delen var självklart lägerelden. Jag tyckte verkligen om att sjunga. Detta kommer att bli min oförglömliga scout-upplevelse.

1•2018 scoutposten | 19 


net ruppa? Nam Vad är Koseg ån fr g di r fö kant är kanske be AM, SK en ri se TV den norska s ppa är skolan där Kosegru mysgrupp.

20  | scoutposten 1•2018


Trivsel, respekt och inklusion i scouterna I april 2017 genomförde FiSSc enkäten ”Bästa stället för frivilligarbete?” för att kartlägga trivsel och huruvida osakligt beteende förekommer i scouterna. Enkäten fick 117 svar av explorerscouter och äldre, och även om många meddelade att de inte stött på grava övertramp är det tydligt att fenomenet ändå förekommer. Text Malin Lindholm & Sandra Hildén Bild Linda Slotte

För att scouter också i fortsättningen ska trivas i verksamheten behövs förebyggande åtgärder,

och därmed inledde FiSSc:s Kosegruppa sitt arbete våren 2017. Kosegruppa har format åtgärder utgående från svaren i kartläggningen och i början av 2018 kommer FiSSc:s plan för respektfullt beteende att tas i bruk. Vad är respektfullt beteende i scouterna? Det första idealet för Suomen Partiolaiset - Finlands Scouter r.f. är att ”En [scouts] ideal är att respektera andra”. Idealet finns med redan från den yngsta åldersgruppen och är alltså en av scoutingens grundstenar som verksamheten bygger på. FiSSc:s plan för respektfyllt beteende finns till för att trygga varje scouts rätt till en givande och trygg hobby, där var och en känner sig välkommen oberoende fysiska, psykiska, socioekonomiska eller sociala förutsättningar. För att motverka osakligt beteende och övertramp i scouterna krävs att alla scouter aktivt jobbar för att förebygga att sådant sker, känner igen sådana situationer och har förutsättningar att ingripa i fall de bevittnar osakligt beteende. En scout fungerar ofta i grupp och tillsammans med barn, unga, vuxna i olika roller – både frivilliga och anställda. Förbundets plan för respektfullt beteende fungerar dels som stödmaterial för att främja respektfullt beteende, dels som handlingsplan i sådana situationer som kräver en aktiv insats. Koll på begreppen − snedsteg, konflikt eller mobbning? En av de största utmaningarna med osakligt beteende är att det kan vara svårt att känna igen och identifiera. Dålig stämning och en känsla av utanförskap kan ofta uppstå som följd av ett

1•2018 scoutposten | 21 


ogenomtänkt uttalande, ett missförstånd eller ett missriktat dåligt humör. Den som uttalar sig osakligt kan uppleva att hen skämtar. Det är ändå viktigt att komma ihåg att det är den som utsätts för uttalandet som avgör. Det är därför viktigt att barnen, de unga och de vuxna iakttar sitt eget beteende och lär sig var det kan gå fel och lär sig att känna igen situationer där någon känner sig utsatt eller otrygg. För en oinsatt person kan det vara utmanande att skilja mellan konflikter eller bråk och mer systematisk mobbning. Därför är det viktigt att samtliga personer med ledaruppdrag i scouterna är medvetna om problematiken och har kunskap att ingripa. En konflikt kan uppstå mellan två jämbördiga parter och målet med konflikten behöver inte vara att stärka den egna ställningen på den andras bekostnad. Det kan ofta handla om en kortvarig konflikt, och olika personer kan vara utsatta vid olika tillfällen. Mobbning handlar om ett kränkande beteende som kontinuerligt riktas mot samma person. Ofta finns en maktobalans mellan parterna; den som mobbar är på något sätt starkare än den som mobbas. Maktobalansen kan finnas där redan från början och kan härstamma ur en situation av begränsat handlingsutrymme, och i och med mobbningen stärks obalansen ytterligare i och med att de sociala reglerna justeras till fördel för mobbaren eller mobbarna. Det här betyder alltså att den utsatta med tiden mister sin jämbördiga ställning i gruppen eller relationen, och att förövarna får allt mer makt för att diktera normerna och på så vis stärka sin egen ställning. Situation, sammanhang och ålder är faktorer som påverkar vilka uttryck mobbningen eller det osakliga beteendet kan ta. Fysisk mobbning kan till exempel ta sig uttryck i att mobbaren ställer sig som fysiskt hinder framför offret, att hen buffar, sparkar eller drar krokben, att hen stör eller förstör lekar eller uppgifter som den utsatte håller på med. Psykisk mobbning kan till exempel handla om att mobbaren hotar, manipulerar eller fryser ut offret. Andra psykiska mobbningsformer kan vara prat bakom ryggen eller att ändra på reglerna efterhand så att offret hamnar i en utsatt position. Även sexuella trakasserier är en form av maktmissbruk som kan ta sig fysiska och psykiska uttryck. Verbal mobbning kan ta sig uttryck av att mobbaren skäller, hånar, kommenterar nedvärderande eller avsiktligt tiger då hen kommunicerar med offret. Ofta används begreppet härskartekniker i vuxna sammanhang. Exemplen ovan tar sig olika form beroende på gruppens sammansättning inom vilken det osakliga beteendet sker. I en barngrupp kan exempelvis utfrysning ske väldigt konkret och fysiskt, så att en eller att par barn inte tillåts vara med i en grupp eller en lek. Bland äldre kan utfrysningen ta sig mer subtila uttryck som kan vara svårare att identifiera.

22  | scoutposten 1•2018

10 punkter för hur just du kan främja en trygg och välkomnande miljö i scouterna: 1. Jag strävar efter att ha en positiv inställning 2. Jag kommunicerar ärligt, respektfullt och konstruktivt 3. Jag vill förstå vad någon annan säger, och lyssnar så att jag verkligen förstår 4. Jag gör mitt bästa för att alla ska känna sig välkomna 5. Jag kommer ihåg att alla har rätt att ha en åsikt 6. Jag vågar be om hjälp 7. Jag vågar be om förlåtelse 8. Jag vågar förlåta och gå vidare 9. Jag ingriper ifall jag ser någon bryta mot dessa punkter 10. Jag uppmuntrar även andra att följa denna lista


Är du intresserad av att vara med och främja respektfullt beteende och stärka gruppdynamiken i scouterna? För att stärka en kultur av trivsel och respektfullt beteende söker förbundets Kosegruppa fler medlemmar! I Kosegruppa får du vara med och utveckla och utföra mobbingsförebyggande arbete genom aktiviteter som stärker ex. gruppdynamiken, som exempelvis kan genomföras på evenemang och utbildningar. Du fungerar tillsammans med de övriga Kosegruppamedlemmarna som kontaktperson för kårer som behöver stöd i situationer av osakligt beteende Intresserad? Du kan läsa mer om Kosegruppas arbete på FiSSc uppdragsbörs (verksamhet.scout.fi/aktuellt/uppdragsborsen) eller kontakta Scoutchef Malin Lindholm, malin.lindholm(at)scout.fi.

UTPLOCK AV AKTIVITETER Aktiviteter som ökar trivseln och främjar gruppkänslan

Genom att utföra övningar som stärker gruppdynamiken kan du som scoutledare främja en positiv anda i din grupp.

Jag diskuterar mobbning tillsammans med min flock och jag hittar på ett sätt att få slut på den För vem: Vargungar Målsättning: Vargungen lär sig upptäcka vad mobbning är och vet att det är fel. Vargungen lär sig metoder, med vilka han kan hjälpa den som blir mobbad. Prata om situationer då något barn mobbats. Låt vargungarna berätta om sina egna erfarenheter. Förbered små skådespel för vilka temat är mobbning. Ge vargungarna olika roller och situationer. Grunna på olika lösningar och sätt att hjälpa den som blir mobbad. Fundera på hur det känns att vara den som mobbar och den som blir mobbad. Prata noggrant igenom uppgiften och de situationerna man fantiserat ihop. Uppmuntra vargungarna att berätta om eventuella mobbningssituationer. (Scoutprogrammet: spåret Starkare tillsammans )

Stig upp! För vem: Spejarscouter och äldre Målsättning: Spejarscouterna förbättrar sin samarbetsförmåga och gruppkänsla Det behövs en stol per person. Be scouterna sitta i ring. Förklara lekens regler: fyra personer måste alltid stå upp. En person får inte stå upp längre än 10 sekunder, men får om han vill stå upp kortare tid. Scouterna får inte prata under tiden man leker. Alla måste hela tiden vara koncentrerade och se till att ingen mer eller mindre än fyra personer står upp. Det tar vanligtvis lite tid innan deltagarna får grepp om leken, men när det sker så får man en bra rytm där personer hela tiden sätter sig och stiger upp, alla leker tillsammans. Den här leken är väldigt spännande och ger samhörighetskänsla. Efteråt kan ma fråga hur scouterna visste när de skulle stiga upp. (från spejarscoutprogrammet)

Påståenden om mobbning För vem: Spejarscouter och äldre Målsättning: Spejarscouten säger sin åsikt om olika påståenden gällande mobbning Rita en linje på marken eller bestäm att det går en linje exempelvis från vägg till vägg. I ena ändan av linjen är du helt av samma åsikt med påståendet och i andra ändan är du helt av annan åsikt. Deltagarna ska ställa sig på valfritt ställe på linjen enligt det påstående som lästs upp. Påståenden a kan diskuteras med hela gruppen, men de som står nära eller så kan patrulledaren be om några åsikter från olika ställen på linjen. Påståenden: I/på min kår/skola/arbetsplats mobbas ingen. I/på min kår/skola/arbetsplats behandlas alla lika. I en grupp kan man göra sig skyldig till mobbning fastän man inte skulle vilja det. Man kan mobba utan att märka det. Den som mobbas orsakar ofta det själv. Mobbarna har själv problem. Det är värre att lämna någon utanför än att kalla hen fula saker. Det är lätt att ta itu med mobbning. Det behövs alltid en vuxen för att reda ut mobbningfall. De skyldiga måste bestraffas.

1•2018 scoutposten | 23 


Tre generationer av scouting

Scouting har i många år varit en betydande verksamhet för både gamla och unga. Den har givit flera generationer av ungdomar en god allmänbildning, nya och spännande möjligheter och upplevelser samt goda och starka vänskapsband. Text Ivar Sundman

24  | scoutposten 1•2018


Under decenniernas gång har scoutkårer och scouter kommit

och gått men verksamheten lever fortsättningsvis vidare. Mycket har förändrats i världen efter att Rober Baden-Powell grundade den första scoutorganisationen för över hundra år sedan. På den tiden var scoutingen mycket mer lik militären och disciplinerad, men tanken var den samma: Att lära ungdomar praktiska färdigheter på ett informellt sätt. För att få en bättre bild av hur scouting har förändrats har jag talat med scouter från tre olika generationer. Jag ställde fyra frågor om scouting och fick mångnyanserade och intressanta svar Den yngre generationen Jakob Kråkström, 16, -Medlem av Sjöscoutkåren Seaboys och en gammal vän, är den första jag tänker på att intervjua. Han svarar entusiastiskt. För honom är scouting väldigt mycket, den egna kåren känns som en trygg plats och det är bra att höra till någon form av grupp. Han nämner även att samarbete mellan kårer är viktiga. Det bästa med scouting enligt honom är mångsidigheten. –Scouting är den mest mångsidiga hobbyn eller gemenskapen över huvud taget. Man har olika slags aktiviteter från olika områden. Jämför det med till exempel idrott.

Scouting är den mest mångsidiga hobbyn eller gemenskapen över huvud taget.

Frågorna: 1. Vad är scouting för dig 2. Bästa/sämsta med scoutverksamheten 3. Hurudana scoutevenemang är bäst? 4. Berätta om bästa scoutingupplevelse

Svåra frågor När jag frågar om vad det sämsta är tar det stopp. –Det är en svår fråga. Jag frågar honom om det beror på att det inte finns något dåligt alls och han svarar att han måste tänka. Det blir en flera minuters paus men till sist säger han, –Det sämsta är allt ansvar man tar på sig. Mycket kan gå fel, t.o.m. på möten men speciellt på läger. Sjukdomsfall, nån faller över bord m.m. Enligt Kråkström är de flesta scoutevenemangen bra på sina egna sätt, men de som har en speciell charm är de mindre, mer personliga. Kråkström menar att man kommer närmare varandra. Storlägren kan vara sjukt skoj men det är inte alls samma sak som mindre läger. När vi går över till nästa fråga märker jag att det finns många fina upplevelser att välja mellan. –Jag har några seglatser in mind. Till sist väljer Kråkström en seglats till Åbo som vi båda var med på och jag kan inte hindra mig själv från att le och nicka instämmande. Skönast med scouting –Att spendera hela dagen på sjön är jätteskönt, hamnarna vi kom till var intressanta. Scouting har en lustig effekt på en. Man börjar uppskatta en viss typs mat mer. Man upplever alla sorters mat, det bästa och det sämsta. Ibland är det en ledare som kockar på båten och ibland är det en dåligt diskad trangia och underkokta makaroner, men man äter av båda.

1•2018 scoutposten | 25 


Det bästa var läger, seglatser och en kiva grupp som var rolig, i alla fall när det inte regnade för mycket

26  | scoutposten 1•2018

Kamratskap det viktigaste Följande person jag intervjuar är Johanna Edgren, 45 år gammal och före detta medlem i kåren Drumsö Stigfinnarflickor. –Stora frågor har du, det låter köckigt men det viktigaste är nog kamratskap. Det är ett tryggt sätt att vara hemifrån redan som liten. Hon nämner att man lär sig mycket, både inom problemlösning och helt enkelt genom att kasta sig in i nya, främmande situationer. –Det bästa var läger, seglatser och en kiva grupp som var rolig, i alla fall när det inte regnade för mycket. Edgren lägger hastigt till att en annan rolig sak är problemlösning, åtminstone när man lyckas med det. Det sämsta enligt henne är att tvingas vara med människor som man inte känner eller inte kommer överens med. En sak som återkommer är kamratskapet, som Kråkström också talade om. Hon säger också att de värsta strapatserna efteråt blir de bästa. Så vad som är bäst och sämst är relativt. Det är en sak som de flesta scouterna känner igen. Storm och sjösjuka Som bästa scoutevenemang nämner hon nästan allt man kan tänka sig. Läger, förläggningar, hajker och seglatser. Att i allmänhet fara någonstans och göra något. Tävlingar var ändå ingen favorit. –Min patrull var alltid sämst och tappade alltid bort sig mest, säger Edgren och skrattar. Som med Kråkström tar det henne länge att välja sitt bästa scout­ evenemang –Min första navigatorseglats. Där kände jag ingen men de var alla superroliga. Vi fick uppleva storm och jag blev sjösjuk för första gången, vilket var lite förnedrande men det blev skepparen också. I allmänhet kiva stämning. Jag märker redan tydliga skillnader i de två intervjuerna. Kråkström svarar mycket mer detaljerat och djupt, medan Edgren är ganska ytlig. Antagligen för att Kråkström inte behöver anstränga sig mycket för att minnas allt. Men många delar är ändå samma. Kamratskapen, den trygga guppen, lärdomar och så vidare.


Men det bästa var kamraterna man fick som håller ihop ännu. Vi var tio då vi började.

Träffas ännu regelbundet Följande intervjuade är Maria Edgren, 80 år gammal och tidigare medlem i HSFS, Helsingfors Svenska Flickscouter. För henne betyder scouting otroligt mycket. Hon och hennes scoutkamrater träffas ännu regelbundet. –Scouting är alltjämt allt för mig och det har det alltid varit. Det viktigaste var kamraterna man fick. När jag frågar om det bästa och sämsta stannar hon upp. –Jag vet inte vad jag sak svara på det där med sämsta. Men det bästa var kamraterna man fick som håller ihop ännu. Vi var tio då vi började. Efter en stund skrattar hon till och tillägger att det sämsta nog var att det på den tiden skulle skidas så mycket. Hon berättar om hur hon måste skida i ryslig fart till bussen hem från Noux. –Jag kan fortfarande se de andra där långt framför, för jag skidade långsamt. Trots detta säger hon att de långa hajkerna och utfärderna var de bästa. Granskande av fjälltoppar Precis som Kråkström och Johanna Edgren har Maria Edgren svårt att välja ut en upplevelse, men hon berättar speciellt mycket om en vandring i från Pallas till Raattama var man skulle upp på varenda fjälltopp. På vandringarna lärde man sig att sköta om sig själv och att få mat i magen. Det kan konstateras att trots de otroliga förändringarna i världen är det väldigt få element i scoutingen som alls har ändrats på sjuttio år. Bortsett från bättre utrustning, lite större budget och större chanser att samarbeta internationellt. Är grunden den samma. Kamratskap, friluftsliv och praktisk utbildning. Scoutingens grundpelare står kvar. Det är verkligen hjärtevärmande att se vänskapsband hålla så länge. Scoutingens gemenskap är en unik sak som jag verkligen hoppas att framtida generationer också får uppleva.

1•2018 scoutposten | 27 


SCOUTKAMPEN

Testa dina scoutkunskaper och se vem i patrullen som får flest poäng i Scoutkampen. Är du redo? Alltid redo!

1 SCOUTSÅNGEN

2 VÄXTEN

5

Det gäller att vara vaken när denna drar igång, för mot slutet går det allt fortare.

5

Juniperus communis heter denna växt på latin.

3

Särskilt sjöscouter sjunger gärna med i denna glada sång.

3

Detta är en vintergrön barrväxt inom familjen cypressväxter.

1

Har vi läns så har vi slör, om en kovändning vi gör, gör en sådan visa alltid gott humör.

1

Denna växt och särskilt dess bär har tidigare varit viktiga inom folkmedicin. Bland annat har man kokat bären i vatten eller mjölk och använt detta som medicin mot kikhosta.

3 EVENEMANGET

4 KÅREN

5 PRYLEN

5

En riktig klassiker! FiSSc ordnar det här evenemanget så gott som årligen.

5

5

Denna skall man inte glömma då man åker iväg på scoutevenemang!

3

Vårens kurs ordnas i mitten av mars i Ahtela.

3

Blått, gult, vitt, grönt... Prylen finns i många olika färger.

1

Under den här kursen utvecklar du ditt skepparskap, dina kunskaper i navigation och i att utbilda scouter ombord på en segelbåt.

1

Vissa hävdar att denna aldrig får tvättas, vilket brukar resultera i att särskilt äldre scouter bär en lite slitnare variant av denna pryl.

3

Kåren är den enda svenskspråkiga landscoutkåren för pojkar i östra Helsingfors.

Att promenera eller cykla till kårlokalen från Botby metrostation går bra, så du behöver inte bil för att ta dig till scoutmötena.

1

Theo Kovero fungerar som kårchef i denna scoutkår.

Svar: 1. Sjöscoutharmoni 2. En 3. Skärgårsskepparkurs 4. Nordsjö Skogsriddare 5. Scouthalsduken 28  | scoutposten 1•2018


FINKEN FUNDERAR

Jag, Lisa, Finken – Vikingaflicka, folkbildare och glädjespridare. Lever för äventyr, stora och små. Kör hårt − missa väggen!

Glädjetjut! Det skaffades en ny matta till vår kårlokal. Den togs emot med glädjetjut, skutt och

Jag ska bli som de här pensionärerna! Inte när jag blir gammal, utan direkt.

kullerbyttor. Efter det hade vi nästan varje möte på mattan. Eller om inte själva mötet hölls på mattan så lektes det på mattan före mötet började. Favoritleken var att jag låg på rygg på mattan medan flickorna hoppade jämfota över mitt ansikte. Armarna längs sidorna och ögonen öppna. Ögonöppnande. Allt nytt har potential att vara skrämmande. Ny skola, nytt jobb, ny familj, ny scoutkår, ny grupp och så vidare. Många tycker också att det är skrämmande att göra saker på ett nytt sätt eller att lära sig något nytt. Det är helt okej att inte genast vara bekväm med nya saker, men att automatiskt och genast vara emot förändring och nya saker gör att du drar ner dig i ett sunkigt träsk med din gamla filt. Jag drar kurser på Arbis. Främst iPhone grunder och iPad grunder. Mitt mål för kurserna är alltid det samma: att deltagarna ska bli lite bekvämare med sina telefoner och plattor och lära sig något nytt. Det brukar nästan alltid lyckas. En gång gick en person ut från kursen för hon sku int hålla på med appar och sånt. När jag visar kursdeltagarna hur man tar bort autocorrect möts jag av glädjetjut och jubel! I början av nästan alla kurser är det många som avskyr sina telefoner för att de “gör vad som helst” eller så är någon arg för att ingen tidigare har berättat att “solfjädertecknet” betyder Wi-Fi. Jag ska bli som de här pensionärerna! Inte när jag blir gammal, utan direkt. När de inte vet så frågar de. Många av dem kommer flera gånger på kurs och ibland frågar de: Lisa visst var det så att man får ställa dumma frågor flera gånger? Svaret är alltid ja. Mina pensionärer diskuterade under kaffepausen vilken tur de har som var i arbetslivet när datorerna kom, för då har de någon slags datorvana och är vana att lära sig nya system. Som en av dem uttryckte sig: Det är klart att man måste försöka hänga med. Inte kan man bara släppa sig! Att ställa dumma frågor och ibland vara den som ligger på mattan med armarna längs sidorna och vidöppna ögon, det borde alla göra. Lita på att något nytt kan bli bra och skit i vad andra tycker om dig när du ställer alla dumma frågor. Tro mig, det finns alltid någon annan som undrar samma sak men inte vågar fråga! Glöm inte glädjetjut, skutt och kullerbyttor!

1•2018 scoutposten | 29 


U T I N AT U R E N

Räven (Vulpes vulpes)

Kortbenta medlemmar av familjen hunddjur (Canidae) kallas för rävar. Rävarna är släkt med vargar, schakaler och hundar. De jagar på natten men är både natt- och dagdjur. Deras diet består av möss, harar, fiskar, fåglar, bär och insekter. Rävar väger mellan tre till sju kilo, har spetsiga ansikten och yviga svansar. Men till skillnad från sina släktingar är rävar inte flockdjur. När de tar hand om sina ungar lever de i små familjer i underjordiska hålor. Annars jagar och sover de ensamma. När rävarna gräver och bygger sina bon i marken gör de alltid fler än en utgång. Detta för att de lätt ska kunna fly om ett rovdjur

tar sig in eller upptäcker dem. Fjällräven lever i kalla områden som fjällen och den är klädd för kyla. Med sin varma päls klarar den ner till 50 minusgrader! Den har håriga trampdynor – som vinterskor – precis som isbjörnen. Den har bra camouflage på fjället – gråbrun päls på sommaren och alldeles vit på vintern. Den kan också vara stålblå.  Rödräv eller bara räv som den också kallas är lite rödbrun i pälsen. Den har långa spetsiga öron med superhörsel. Räven kan höra en liten mus under snön eller i ett hål och göra ett skutt för att dyka rakt ned på bytet.

En räv är oerhört lekfull, och det hör inte alls till ovanligheten att räven leker med andra djur, som exempelvis katter eller hundar. Och precis som hundar älskar de bollar – vilket har blivit ett stort problem på många golfbanor, då golfbollarna stjäls av de leksugna rävarna I många berättelser och sagor beskrivs räven som klok och listig. De förekommer i några klassiska fabler, som Räven och storken och Räven och druvorna (som blivit ihågkommen med uttrycket surt sa räven). Källa: Wikipedia, pandaplanet.se, 10fakta.se

bild Pascal Mopped / Unsplash

K O N TA K T U P P G I F T G E R T I L L F I S S C : koordinator med ansvar för utveckling av program Gunilla Edelmann 050 540 5067 koordinator med ansvar för utveckling av utbildningsområdet Heidi af Heurlin 050 430 3243 koordinator med ansvar för utveckling av kårstöd Andrea Hynynen 050 540 5083

Koordinator med ansvar för verksamhetsområdena ledarstöd och samhälle Emilia Blomqvist 050 540 5067 förbundskoordinator Frida Lundberg 050 4434 862 informatör Kate Lönnberg 044 2723 463

Projektledare för scouternas programrevideringsprojekt Annika Rönnblad 044 2184 332 Projektledare., 100 Nya sätt att scouta Sabina Fortelius 050 3730 472

verksamhetsledare Jonna Sahala 050 3535 037 Epost: koordinator@scout.fi kansli@scout.fi fornamn.efternamn@scout.fi

FiSSc finns på Facebook! Gå in och gilla du med! www.facebook.com/fissc

30  | scoutposten 1•2018


TA P T O

Allt är så vitt och tyst, man hör knappt ett knyst. Snön den dalar sakta ner och täcker marken mer och mer. En del tar i så svetten lackar, andra åker sakta ner för backar. Var och en njuter på sitt eget sätt, medan snön där ute faller lätt Mona Foto: Unsplash/Andrew McElroy

1•2018 scoutposten | 31 


SCOUTSKABAN 2018

Nu i ny tappning – som VÅRVERSION! Vårskogen är helt klart ljusare, älgflugefriare och mer inspirerande för skaba. Skramla ihop dina kaverin och kom med och tävla. För nu är det KoFFlorna* som arrangerar! DATUM: 28-29.4.2018 (lördag förmiddag till söndag eftermiddag)

TÄVLINGSSERIERNA: TÄVLINGEN OM VANDRINGSPRISET YXAN: 5–6 personers patruller. Patrullen ska bestå av spejarscouter och högst två ledare. TÄVLINGEN OM VANDRINGSPRISET SÅGEN: 3 personers patruller, fri sammansättning. Ta med en kompis som vill pröva på scouting, eller utmana grannkåren att ställa upp sina vassaste förmågor! TÄVLINGEN OM VANDRINGSPRISET MOTORSÅGEN: Tre ledare vars sammanlagda ålder inte får vara under 75. Patrullerna i den här serien behandlas som åldringar bör behandlas: Med respekt och vördnad. ANMÄLNINGSDEADLINE 15.4, anmäl dig i Kuksa! Mera information om tävlingen delas ut direkt till kårerna under våren. Kolla också hess.fi och följ oss på instagram: @hess_scouter ! För det kommer förberedande material om du är alert. #SCOUTSKABAN2018 *) Flickscoutkåren Korsfararflickorna

Scoutposten 1 2018  
Scoutposten 1 2018  
Advertisement