
KONCERNEN FINLANDS FÄRJETRAFIK
Innehåll
till bokslutet för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024
till bokslutet och verksamhetsberättelsen

till bokslutet för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024
till bokslutet och verksamhetsberättelsen
Färjor, vajerfärjor och förbindelsefartyg är en förutsättning för fungerande trafikförbindelser i ett land med tusentals sjöar och öar. Koncernen Finlands Färjetrafik transporterar varje år miljontals fordon och passagerare på sina fartyg. Vi trafikerar i den känsliga havs- och insjönaturen och vi vill göra det med respekt för naturen.
vajerfärjorna och förbindelsefartygen känner oss under namnet Finferries.
Vår största kund är NTM-centralen i Egentliga Finland, som sköter upphandlingen för rutterna, och på Åland är det Ålands landskapsregering. Andra kunder är exempelvis privata väglag och olika aktörer som hyr våra fartyg.
Finlands Färjetrafik ansvarar för färje-, vajerfärje- och förbindelsefartygstrafiken på sammanlagt 50 rutter runt om i Finland. Våra passagerare betjänas av över 300 kunniga anställda.
Samtliga aktier i Finlands Färjetrafik Ab ägs av den finska staten. Till koncernen hör dessutom Finlands Skärgårdsrederi Ab, som Finlands Färjetrafik äger till 100 procent, samt det till 50 procent ägda Ålands Skärgårdsrederi Ab som är verksamt på Åland.
Finlands Färjetrafik och Finlands Skärgårdsrederi har gemensam ledning. Landorganisationen har kontor i Åbo och Nyslott. Passagerarna på färjorna,
Undersökningar visar att Finlands Färjetrafik är en pålitlig samarbetspartner. Vi moderniserar vår verksamhet och förnyar vår flotta för att kontinuerligt förbättra säkerheten och minska belastningen på vattenområdena.
Vi är ett innovativt, effektivt och ansvarsfullt expertföretag inom sjötrafik. Vi är kända för en högklassig och tillförlitlig kundupplevelse och som en föregångare inom ny miljövänlig teknik.
Vattnet skiljer åt, Finferries förenar –ansvarsfullt och med hänsyn till miljön.
Vi är ett innovativt, effektivt och ansvarsfullt expertföretag inom sjötrafik. Vi är kända för en högklassig och tillförlitlig
Våra rutter ökade under rapporteringsperioden från 48 till 50 i och med att förbindelsefartyget ms Jurmo började trafikera Hitisrutten och förbindelsefartyget Isla inledde trafiken på Rimitorutten. Dessutom trafikerar koncernens intressebolag på fyra huvudrutter i den åländska skärgårdstrafiken.
Under rapporteringsperioden fortsatte vi arbetet med att konvertera fartygen. Vajerfärjan L-198 som trafikerat Vartsalarutten i Gustavs konverterades till en batterihybridvajerfärja och flyttades i juni till Nagu–Korpo-rutten. Samtidigt flyttades batterihybridvajerfärjan L-317 från Nagu–Korpo-rutten till Vartsalarutten. Tack vare bytet av färja ökade kapaciteten på Vartsalarutten avsevärt och koldioxidavtrycket minskade. År 2024 lyckades vi minska våra koldioxidutsläpp med 7,6 procent per sjömil jämfört med år 2016.
Under rapporteringsperioden vann vi upphandlingen av både Insjöfinland och fartygstrafiken till och från Kronbergsstranden. I skrivande stund, i februari 2025, är situationen den att besvär anförda över upphandlingsbesluten behandlas i marknadsdomstolen.
Arbetsgivarens helhetsbetyg var 4,7, en förbättring med 0,3 procentenheter från förra året. Det var glädjande att se att personalen märkt av den kulturförändring som påbörjats. Den förbättrade transparensen och växelverkan lyftes särskilt fram.
I april nåddes ett förlikningsavtal mellan Ålands landskapsregering och konsortiet bestående av Finlands Färjetrafik Ab och Ansgar Ab i Case Föglö-tvisten. Samarbetet med landskapsregeringen fick en bra start när vi engagerade oss i utvecklingen av den åländska skärgårdstrafiken i och med det nya rederiet Ålands Skärgårdsrederi Ab, alltså Axferries. Rederiet ägs till hälften av Ålands landskapsregering och till hälften av Finlands Skärgårdsrederi Ab.
Tillsammans med vår samarbetspartner utvecklade vi under rapporteringsperioden ett nytt bokningssystem för förbindelsefartygen som gör det smidigt för våra passagerare att boka sina resor. Bokningssystemet togs först i bruk på rutten Kotka–Pyttis och Utörutten.
I slutet av sommaren användes bokningssystemet på bolagets samtliga rutter med förbindelsefartyg. Vi är glada över att systemet tagits väl emot av passagerarna och redan i december passerade vi 10 000 användare.
En ny bolagsstrategi för åren 2025–2035 utarbetades och den presenterades för personalen på hösten. I samband med strategiarbetet uppdaterade vi våra värderingar till att bättre spegla vår verksamhet. Våra
uppdaterade värderingar är säkerhet, kundorientering, ekologi och social gemenskap. Att lyfta fram social gemenskap som en ny värdering återspeglar personalens betydelse och det goda samarbetet med personalen och intressenterna. Ett exempel på det är utdelningen av reflexer på den riksomfattande reflexdagen.
Vi anser att det är viktigt att utveckla den externa kommunikationen i en öppnare riktning. Därför började vi förbereda oss för att ta i bruk en ny kommunikationskanal. Med hjälp av nyhetsbrev kan vi bättre informera våra passagerare om aktuella frågor som rör bolaget. I början av 2025 började vi skicka nyhetsbrev till dem som prenumererat på det.
Under rapporteringsperioden genomförde vi vår årliga kundundersökning och personalundersökning i samarbete med Innolink. I kundundersökningen fick vi närmare 6 800 svar och betyget 9,05 på skalan 1–10. Jag vill tacka våra passagerare för det rekordhöga betyget och vår personal för det goda arbetet.
Tack vare personalundersökningen fick vi både värdefull information om bolagets nuvarande situation och förbättringsförslag. Arbetsgivarens helhetsbetyg
var 4,7, en förbättring med 0,3 procentenheter från förra året. Det var glädjande att se att personalen märkt av den kulturförändring som påbörjats. Den förbättrade transparensen och växelverkan lyftes särskilt fram.
De månatliga virtuella morgonkaffetillställningarna för hela personalen som inleddes 2023 befäste sin plats som ny kommunikationskanal. Deltagarna har hittat till forumet och upplever ärendena gällande bolaget som intressanta. För att förbättra diskussionskulturen lade vi till ett diskussionsforum på vårt intranät, där alla har möjlighet att ställa frågor.
Jag vill framföra ett tack till våra passagerare, avtalskunder, samarbetspartner och våra medarbetare för året som gått. Vi fortsätter att utveckla vår verksamhet på ett säkert, serviceinriktat och miljövänligt sätt.
Håkan Fagerström
Verkställande direktör
Koncernen Finlands Färjetrafik
Fartygen på koncernens rutter är indelade i tre fartygsklasser: frigående färjor, förbindelsefartyg och vajerfärjor.
FRIGÅENDE FÄRJOR – 7 RUTTER
1 Pargas–Nagu
2 Korpo–Houtskär
3 Korpo–Norrskata
4 Karlö
FÖRBINDELSEFARTYG – 11 RUTTER
8 Rutten Kotka–Pyttis: Otava
9 Velkua ruttområde: Kaita
10 Pargas ruttområde: Viken
11 Houtskär ruttområde: Finnö
VAJERFÄRJOR – 32 RUTTER
19 Barösund, Ingå
20 Eskilsö, Kaskö
21 Hämmärösundet, Rimito
22 Högsar, Nagu
23 Högsåra, Kimitoön
24 Keistiö, Iniö
25 Kivimo, Houtskär
26 Kokkila, Halikko
27 Mossala, Houtskär
28 Nagu–Korpo
29 Palva, Velkua
30 Pellinge, Borgå
5 Kasnäs–Hitis
6 Iniö–Gustavs
7 Houtskär–Iniö: Antonia
12 Iniö tilläggsrutt: Kivimo
13 Nagu södra rutt: Falkö
14 Nagu tvärrutt
15 Nagu norra rutt: Innamo
16 Utö ruttområde: Utö
17 Hitis ruttområde: Jurmo
18 Rimito ruttområde: Isla
31 Saverkeit, Houtskär
32 Skagen, Iniö
33 Skåldö, Ekenäs
34 Vartsala, Gustavs
35 Velkuanmaa, Velkua
36 Våno, Pargas
37 Alassalmi, Vaala
38 Kietävälä, Puumala
39 Hanhivirta, Enonkoski
40 Hirvisalmi, Juga
41 Hätinvirta, Puumala
42 Koivukanta, Nyslott
43 Kortesalmi, Kuopio
44 Kuparonvirta, S:t Michel
45 Kyläniemi, Ruokolax
46 Lamposaari, Villmanstrand
47 Puutossalmi, Vehmersalmi
48 Rongonsalmi, Puumala
49 Räisälä, Kemijärvi
50 Tappuvirta, Nyslott
Intressebolaget Ålands Skärgårdsrederi Ab:s rutter på Åland.
FRIGÅENDE FÄRJAN ALTERA
FÄRJAN STELLA
Finlands Färjetrafik fortsatte under rapporteringsperioden att förbereda sig för ansvarsrapportering i enlighet med EU:s hållbarhetsrapporteringsdirektiv (CSRD). Bolagets första CSRD-rapport kommer att publiceras för räkenskapsperioden 2025.
VÄSENTLIGA ÄMNEN INOM ANSVARSFULLHET IDENTIFIERADE
Hållbarhetsrapporteringen baserar sig på en dubbel väsentlighetsanalys, där vi identifierade och bedömde såväl Finferries konsekvenser på miljön, människorna och samhället som risker och möjligheter som hänför sig till hållbarhetstemana och gäller bolaget. I samband med analysen hördes representanter för de viktigaste intressentgrupperna. Bedömningen omfattade bolagets hela värdekedja. I början av värdekedjan behandlade analysen bland annat underleverantörer, leverantörer och anskaffningar, i slutet av värdekedjan kunder och samhället.
I bedömningen använde vi förteckningen över hållbarhetsfrågor som finns i de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). Sju av de tio tematiska standarderna identifierades som väsentliga och bör därmed ingå i Finlands Färjetrafiks rapportering.
För de väsentliga hållbarhetsfrågorna har mål fastställts och mått definierats för att övervaka framstegen med att nå målen.
I analysen identifierade vi dessutom tre enhetsspecifika ämnen som är väsentliga med tanke på Finferries verksamhet och ansvarsfullhet. I var och en tematisk standard identifierades även de väsentliga underämnen som bolagets hållbarhetsrapportering begränsas till. För de väsentliga hållbarhetsfrågorna har mål fastställts och mått definierats för att övervaka framstegen med att nå målen. Vid valet av mått utnyttjas i mån av möjlighet bolagets befintliga nyckeltal och strategiindikatorer.
Utöver skyldigheterna i fråga om hållbarhetsrapportering enligt de europeiska standarderna och bokföringslagen, har Finlands Färjetrafik också beaktat hållbarhetsriktlinjerna i statens ägarpolitiska principbeslut.
▸ Förkortningen ESG kommer från orden
Environmental (Miljökonsekvenser)
Social (Socialt ansvar) Governance (God bolagsstyrning)
▸ EU:s hållbarhetsrapporteringsdirektiv CSRD (Corporate Sustainability
Reportive Directive) ålägger företag hållbarhetsrapporteringsskyldigheter
▸ De viktigaste bestämmelserna i direktivet ingår i kapitel 7 i bokföringslagen
▸ Finlands Färjetrafik kommer att publicera sin första hållbarhetsrapport i enlighet med CSRD för räkenskapsperioden 2025
FINLANDS FÄRJETRAFIKS VÄSENTLIGA ÄMNEN FÖR HÅLLBARHETSRAPPORTERING
De väsentliga ämnena för Finlands Färjetrafiks hållbarhetsrapportering har valts på basis av en dubbel väsentlighetsanalys. De är sammanlagt tio stycken. Utöver de sju ämnena i de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS) identifierades tre enhetsspecifika ämnen som är centrala i bolagets verksamhet: hantering av miljöolyckor, försörjningsberedskap och skärgårdskommunernas livskraft. Hållbarhetstemana fastställdes av Finlands Färjetrafiks styrelse i november 2024.
Utöver de sju ämnena i de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna
Väsentliga ämnen för Finlands färjetrafiks hållbarhetsrapportering
E1 Klimatförändringar
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
S1 Den egna arbetskraften
S2 Arbetstagare i värdekedjan
S4 Konsumenter och slutanvändare
G1 Ansvarsfullt företagande
Hantering av miljöolyckor
Försörjningsberedskap
Skärgårdskommunernas livskraft
Begränsning av klimatförändringar, koldioxidavtryck Klimatrisker
Energieffektivitet
Konsekvenser för ekosystemens omfattning och tillstånd Konsekvenser för användningen av skärgården för rekreation
Användning av metaller vid fartygsbyggnad
Arbetsvillkor, inklusive säkerhet och balans mellan arbete och privatliv Likabehandling
Hälsa och säkerhet
Förverkliga de mänskliga rättigheterna
Tvåspråkighet
Passagerarnas säkerhet
Tjänsternas tillgänglighet
Företagskultur
Förvaltning av förbindelser med leverantörer
Förebyggande arbete mot korruption och mutor
Förebyggande arbete mot olje- och andra utsläpp
Fartygstrafikens betydelse för försörjningsberedskapen
Fartygstrafikens inverkan på levnadsförhållanden och möjligheter till förvärvsarbete
▸ Bolaget tog i bruk det nya kemikalieregistret EcoOnline - Chemical Manager.
▸ Bolaget utvecklade ett nytt elektroniskt bokningssystem för förbindelsefartygen i syfte att underlätta resebokningarna och göra hanteringen av bokningarna smidigare.
▸ Ett utvecklingsprogram för chefer genomfördes i samarbete med WorkingMyMind.
▸ Inom ramen för REISFER-projektet inledde bolaget en konversion av den frigående färjan Stella för att förnya tekniken och minska koldioxidutsläppen.
▸ Konversionsarbeten och modernisering av tekniken på ett flertal fartyg för att förlänga deras livslängd.
▸ Utbildningsprogrammet för färjförare förnyades och digitaliserades.
▸ Bolagets fartygssimulator förnyades. Med hjälp av simulatorn utbildas fartygspersonal för olika rutter och för att lära sig både ett ekonomiskt och säkert körsätt.
▸ Vi tog i bruk rekryteringssystemet Laura och i avsikt att förbättra arbetsgivarimagen publicerades samtidigt sektionen "Jobba hos oss" på bolagets webbplats.
▸ Vi effektiviserade bolagets elektroniska arkivering genom att ta i bruk programvaran Docuware.
▸ För att utveckla den externa kommunikationen började vi förbereda den nya kommunikationskanalen för utskick av bolagets nyhetsbrev.
▸ Projektet Utveckling av informationssäkerheten 2023–2024 fortsatte och KPMG utförde en mognadsanalys av informationssäkerheten åt bolaget. Utgående från mognadsanalysen planerade ledningen utvecklingsåtgärder som syftar till att uppfylla kraven i NIS2-direktivet.
Bolaget utvecklade ett nytt elektroniskt bokningssystem för förbindelsefartygen för att underlätta resebokningarna och göra hanteringen av bokningarna smidigare.
Miljökonsekvenser
Finlands Färjetrafik förbinder sig att minska belastningen på vattenområden på olika sätt, till exempel genom att tillämpa ISO 14001-miljöledningssystemet. Betydelsen av miljöfrågor betonas även i personalutbildningar och inskolningar.
Bolaget har utvecklat en interaktiv webbkurs om kvalitets- och miljöledningssystemen som utgör en viktig del av inskolningen av all nyanställd personal. Bolaget har konkreta miljömål som även beaktas i bolagets belöningssystem.
Körsätt som är skonsamma mot maskineriet samt minimering av utsläpp och buller är en del av vår dagliga verksamhet. Bolaget använder miljövänligt producerad grön el på samtliga rutter. Vid planering av rutternas tidtabeller strävar vi alltid vid mån av möjlighet att ta miljöfrågor i beaktande.
Bolaget har en sorteringsplan för avfall och tydliga anvisningar för att garantera att problemavfall hanteras på korrekt sätt. För avfalls- och oljehantering samt vattenrening anlitas tillförlitliga underleverantörer som förbinder sig till en avtalsenlig verksamhet och transparent dokumentering. Ett effektivt underhållsprogram bidrar till att öka fartygens livslängd.
Bolagets viktigaste miljömål är att minska sjötrafikens koldioxidavtryck i enlighet med Finlands miljömålsättningar. Det är en utmaning som förutsätter att bolaget använder den senaste miljövänliga tekniken som används både i nya fartyg och moderniseringar av äldre fartyg. Under rapporteringsperioden minskade bolaget koldioxidutsläppen med 7,6 procent per sjömil jämfört med år 2016.
Bolaget fortsatte sitt viktiga miljöarbete under rapporteringsperioden. Vajerfärjan L-317 flyttades från
VÅRA MILJÖLÖFTEN
▸ Vi minskar våra utsläpp genom att minimera bränsleförbrukningen med hjälp av körutbildning och olika tekniska lösningar.
▸ Vi upprätthåller och utvecklar fartygens säkerhetssystem för att förebygga miljöskador även vid eventuella exceptionella situationer.
▸ Vi minskar belastningen på miljön genom att välja hållbara material till fartygen.
VÅRA MILJÖMÅL
▸ Kontinuerlig modernisering av flottan för att minska utsläppen och öka säkerheten.
▸ Minskning av koldioxidutsläppen med 2016 som referensår.
▸ Repetitionskurser i ekonomiska körsätt fortsätter i bolagets egen simulator.
▸ Inga allvarliga miljöskador ska inträffa.
Nagu–Korpo-rutten till Vartsalarutten för att möta den växande efterfrågan på Åland och samtidigt göra trafiken miljövänligare och minska bullret. Vajerfärjan L-198 konverterades under rapporteringsperioden till en batterihybridvajerfärja och övergick till att trafikera rutten Nagu–Korpo. Samtidigt påbörjades arbetet med att konvertera vajerfärjan L-197 till batterihybriddrift. Den förnyade vajerfärjan kommer att trafikera rutten Nagu–Korpo i par med vajerfärjan L-198. Som en del av REISFER-projektet, som finansieras av EU:s Interreg Central Baltic 2021–2027-program, påbörjades planeringen av den frigående färjan Stellas konversion till ett batterihybridfartyg. Konversionen kommer att göras under perioden hösten 2025 – januari 2026.
På förbindelsefartygen Otava, Isla och Jurmo installerades under rapporteringsperioden utsläppsminskande katalysatorer som uppfyller utsläppskraven enligt Tier III. Vajerdriftförsöket med Högsarruttens vajerfärja fortsatte med goda erfarenheter. Bolagets fartygssimulator moderniserades som planerat och en
simulatorträningsperiod inkluderades i den förnyade utbildningen av vajerfärjeförare.
Bolaget vann upphandlingen av vajerfärjetrafiken i Insjöfinland och i samband med det moderniseras 12 vajerfärjerutter för att bli miljövänligare. Ett besvär anfördes över upphandlingen och ärendet behandlas i marknadsdomstolen.
Under rapporteringsperioden fattade bolaget beslut om att installera laddningspunkter för elbilar vid färjoch förbindelsefartygsfästena i avsikt att uppmuntra personalen att skaffa miljövänligare fordon. Bolaget började erbjuda tjänstecykelförmån för att sporra de anställda att röra på sig på ett miljövänligt sätt.
På förbindelsefartygen Otava, Isla och Jurmo installerades under rapporteringsperioden utsläppsminskande katalysatorer som uppfyller utsläppskraven enligt Tier III.
Finlands Färjetrafik förbinder sig till principen om kontinuerlig förbättring av säkerheten i sin verksamhet.
Med hjälp av fungerande säkerhetssystem upprätthåller bolaget fartygens driftsäkerhet, förbättrar säkerheten för passagerarna samt förebygger miljöskador. Bolaget förbinder sig till att utveckla säkerheten inom sjöfarten. Under rapporteringsperioden deltog bolagets oljebekämpnings- och förbindelsefartyg Jurmo i Hankoils myndighetsövning i september och oljebekämpnings- och förbindelsefartyget Otava i en samövning gällande oljebekämpning som myndigheterna ordnade i Kotka i augusti. Bolagets färja Nagu 2 deltog i en sjöräddningsövning som myndigheterna arrangerade i september. Bolaget medverkar dessutom i projekt som utnyttjar ny teknik för att göra sjöfarten säkrare och mer miljövänlig. Bolagets alkometrar var i användning dagligen på samtliga fartyg under rapporteringsperioden.
Bolaget förebygger risken för olyckor på sina färjor och förbindelsefartyg genom att tillämpa ett säkerhets- och miljöledningssystem som bygger på den internationella säkerhetskoden ISM (International Safety Management Code). Enligt ISM ska alla bolagets samtliga frigående fartyg ha en uppdaterad fartygsspecifik säkerhetshandbok. Bolaget har på eget initiativ utvecklat ett säkerhetsledningssystem (VSL) för sina vajerfärjor. Det icke certifierade VSL-systemet bygger på ISM-koden.
Interna auditeringar i enlighet med ISM genomförs årligen på de frigående fartygen och på vajerfärjorna vart tredje år i enlighet med det frivilliga VSL-systemet. Bolagets och fartygens säkerhetssystem övervakas även externt genom myndighetsinspektioner. Samtliga fartyg som granskades av myndigheterna under rapporteringsperioden konstaterades uppfylla säkerhetsbestämmelserna. Med anledning av det ökade antalet fartyg och rutter ökades säkerhetspersonalen för att möta behovet.
Tack vare bolagets rapporteringssystem för avvikelser kan man reagera snabbt på tillbud. Bolagets säkerhets- och kvalitetschef rapporterar allvarliga avvikelser till de ansvariga myndigheterna samt till direktören som ansvarar för bolagets säkerhet och till verkställande direktören, som i sin tur vidarebefordrar rapporterna till styrelsen för kännedom och behandling vid behov.
KOMPETENSUTVECKLING MED SKRÄDDARSYDD UTBILDNING
Bolaget ansvarar för att bevilja förarintyg för vajerfärjor. Bolaget har på eget initiativ utvecklat en examen för vajerfärjeförare som inkluderar utbildningsmaterial, tentamen, inskolningsfas och fördjupande repetitionsutbildning samt simulatorövning i bolagets egen simulator. Utbildningen av vajerfärjeförare utvecklades till en ännu mångsidigare helhet.
För att minska bränsleförbrukningen satsar vi på att ge våra medarbetare tilläggsutbildning i ekonomiska körsätt (ECO-driving), som merparten av den fast anställda körpersonalen har genomgått. Repetitionskurser i ECO-driving ordnas i bolagets egen simulator i samband med utbildning för nödsituationer och andra exceptionella situationer. Två grupper deltog i ECO-driving-utbildning i Sverige i november. Den egna simulatorn har använts flitigt vid körövning för nyanställda under ledning av den egna körläraren.
SÄKERHETSMÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Bolaget uppnådde sina säkerhetsmål under rapporteringsperioden. Inga olyckor som kan klassas som allvarliga inträffade. Bolaget fortsatte med utbildningen för nödsituationer och andra exceptionella situationer. Under rapporteringsperioden inträffade inte en enda allvarlig arbetsolycka.
VÅRA SÄKERHETSLÖFTEN
▸ Säkerhet är den viktigaste av våra fyra värderingar och en central del av vår dagliga verksamhet.
▸ Vi uppdaterar fartygens certifierade (ISM) och kompletterande frivilliga (VSL) säkerhetsledningssystem enligt principen för kontinuerlig förbättring.
▸ Vi utvecklar vår beredskap att reagera på nödsituationer och andra exceptionella situationer genom regelbundna interna övningar och alltid då det är möjligt även genom myndighetsövningar.
VERKSAMHETENS SÄKERHETSMÅL
▸ Inga allvarliga olyckor ska inträffa.
▸ Utbildningen för nödsituationer och andra exceptionella situationer i den egna simulatorn fortsätter och utvecklas utgående från undantagssituationer.
▸ Inga allvarliga arbetsplatsolyckor ska inträffa. Färre arbetsplatsolyckor än året innan.
Koncernen Finlands Färjetrafik sysselsätter över 350 personer runt om i Finland. Personalen är viktig för oss och vi är en pålitlig arbetsgivare. En av våra värderingar i den nya strategin är social gemenskap, vilket vi har betonat i samband med den förändrade kulturen. Vi vill lyssna på personalen som stöd för vårt beslutsfattande, och därför har vi infört olika korta enkäter och personalen bjuds också in att delta i arbetsgrupper.
Personaltillfredsställelsen och personalledningen inom Finlands Färjetrafik utvärderas vartannat år genom personalundersökningar och regelbundet i samband med utvecklingssamtal. Personalen uppmuntras till att ta upp dagliga frågor med chefen och den högsta ledningen. På grund av kulturförändringen har vi mätt personaltillfredsställelsen oftare. I undersökningen som genomfördes under rapporteringsperioden hade alla de viktigaste undersökningsresultaten om personaltillfredsställelse stigit rekordartat på en kort tid. Svarsfrekvensen på personalundersökningen var 68 procent, jämfört med 64 procent i den föregående undersökningen. Arbetsgivarens helhetsbetyg hade
▸ Våra respons- och utvecklingssamtalsprocesser fungerar väl och är dokumenterade.
▸ Personalens yrkeskompetens utvecklas vid behov med skräddarsydda utbildningar.
▸ Sjukfrånvaroprocent är högst 4,0.
spektrum av aktuella frågor och personalen har möjlighet att ställa frågor antingen på förhand eller under tillställningen. Under rapporteringsperioden fortsatte vi även att skicka sammandrag av ledningsgruppens möten till hela personalen.
Med anledning av att resultatet av undersökningen av kundnöjdheten blev rekordhögt ordnades en tackfest för hela personalen vid två olika tillfällen så att hela personalen hade möjlighet att delta. Samtidigt presenterades bolagets uppdaterade värderingar och den nya strategin. Totalt deltog mer än 160 personer i festerna.
Bolaget upprätthåller en dialog med representanter utvalda av personalen fyra gånger per år. Bolaget och de förtroendevalda utvecklar och upprätthåller gemensamt personalens utvecklingsplan.
Bolagets utvecklingsplan för säkerhet motsvarar det verksamhetsprogram som krävs i arbetarskyddslagen. Planen uppdateras av en arbetarskyddsorganisation som även bevakar att planen följs. Aktuella säkerhetsfrågor behandlas regelbundet i bolagets ledningsgrupp. Våren 2024 inleddes arbetarskyddssamarbetet med den nyvalda arbetarskyddskommittén. Mandatperioden för arbetarskyddsfullmäktige är tre år och arbetarskyddskommittén sammanträder minst fyra gånger per kalenderår. En del av arbetarskyddskommitténs möten var hybridmöten, som man också kunde delta
i via Teams. I samband med ett av sammanträdena under rapporteringsperioden besökte man färjeläget på Karlö samt färjelägena i Kemijärvi och Alassalmi. Dessutom gjorde arbetarskyddsfullmäktige självständiga arbetsplatsbesök inom sina egna ansvarsområden.
Under rapporteringsperioden togs programvaran EcoOnline - Chemical Manager i användning vid hantering av säkerhetsdatablad och kemikaliesäkerhet.
Den nya programvaran gör det bland annat möjligt att läsa säkerhetsdatablad på mobila enheter genom att använda QR-koden som sökkriterium. Därutöver finns många andra nya funktioner.
Det inträffade inga allvarliga arbetsolycksfall under rapporteringsperioden, och allmänt taget visade olycksfrekvensen en något sjunkande trend. Den vanligaste arbetsolyckan i koncernen är fortfarande säsongsrelaterade halkolyckor. Vi har försökt minska dessa olyckor bland annat genom att införa nya modeller av arbetsskor. Under rapporteringsperioden tog vi därför i bruk skyddsskor med så kallade friktionssulor.
För att kunna genomföra arbetsplatsutredningar och periodiska arbetarskyddsinspektioner fortsatte det goda samarbetet med såväl representanter för den regionala företagshälsovården som med Regionförvaltningsverkens arbetarskyddsansvariga på alla våra ruttorter.
Förutom lagstadgad företagshälsovård erbjuder bolaget sin personal olika hälsofrämjande tjänster, till exempel tillgång till arbetsfysioterapeut och arbetspsykolog.
Företagshälsovårdens mål är att upprätthålla, främja och följa upp de anställdas hälsa och arbets- och funktionsförmåga genom hela karriären. Ledningen följer frånvaroutvecklingen regelbundet och bolaget har modeller för tidigt stöd och stöd för återgång till arbetet som syftar till att upprätthålla personalens arbetsförmåga. Det långsiktiga målet är att minska antalet invalidpensioner och sjukskrivningar.
Enligt bolagets personalmål ska sjukfrånvaroprocenten vara under 4,0 procent. Under rapporteringsperioden var sjukfrånvaroprocenten 3,9.
Bolaget erbjuder personalen kultur-, massage-, tandvårds- och motionsförmåner i syfte att främja personalens hälsa och arbetsförmåga. Personalförmånens värde är 400 euro per år.
Utbildningsbakgrunden bland bolagets personal varierar beroende på behörighetskraven för olika uppgifter. För personalen på frigående färjor och förbindelsefartyg varierar utbildningskraven från skeppare i inrikestrafik till vaktstyrman och från maskinmästare till övermaskinmästare.
För personalen på vajerfärjor har bolaget utvecklat en komplett förarexamen som inkluderar utbildningsmaterial, tentamen, inskolning och fördjupande repetitionsutbildning. Koncernen har en utvecklingsplan som omfattar hela personalen. Utvecklingsplanen tar hänsyn till personalens kompetensnivå och förändringarna i kompetenskraven för olika personalgrupper, samt de operativa utbildningskraven som ökningen av hybridfartyg och elteknik medför.
Alla anställda genomgår en dokumenterad inskolning innan de får börja arbeta på fartyg. Fartygens besättningar deltar även regelbundet i första hjälpen-kurser och räddningsövningar.
Personalens kompetens utvecklas genom kontinuerlig utbildning och under rapporteringsperioden genomfördes över 1 107 utbildningstimmar.
Avsikten med bolagets rekrytering är att säkerställa en kunnig, säkerhetsengagerad, serviceinriktad, tillförlitlig och motiverad personal med god lokalkännedom.
Målet är att upprätthålla en jämn ålders- och könsfördelning samt skapa en positiv bild av företaget som arbetsgivare.
På bolagets webbplats skapades under rapporteringsperioden en jobba hos oss-sektion. Där finns bolagets lediga arbetsplatser, mer information om rutterna och de kvalifikationer som krävs samt anställdas erfarenheter.
Samtliga anställda inom koncernen omfattas av kollektivavtal med undantag för ledningen. Samarbetet med fackförbunden bygger på kontinuerliga förhandlingar. Utvecklingen av bolagets kärnverksamhet förutsätter nära samarbete med olika fackförbund och man upprätthåller dialogen genom möten och annan kommunikation.
Bolaget förbinder sig att främja jämställdhet och likabehandling samt förebygga diskriminering i all sin verksamhet. Jämställdhets- och likabehandlingsplanen utgör en del av personalens utvecklingsplan.
Eftersom färjetrafiken traditionellt sett är en mansdominerad bransch är målet för rekryteringen av fartygspersonal att öka andelen kvinnliga anställda. Därför kan bolaget vid behov tillämpa positiv särbehandling i enlighet med jämställdhets- och likabehandlingsplanen.
Finlands Färjetrafik ser även till att de språkliga rättigheterna garanteras på många olika nivåer. Kraven i 24 och 25 § i språklagen uppfylls i den dagliga verksamheten både i den interna och den externa kommunikationen. Att använda båda nationalspråken är en del av bolagets språkstrategi som både ledningen och personalen har förbundit sig till att följa.
Bolaget har tagit hänsyn till det växande cyberhotet till följd av det geopolitiska läget i Europa genom att effektivisera cybersäkerheten och förbättra skyddsför mågan mot cybersäkerhetshot. Med hjälp av ny teknik kan bolaget identifiera sårbarheter bättre och reagera snabbare på avvikelser. Bolagets datasäkerhet förbätt ras och utvecklas kontinuerligt.
Målet är att upprätthålla en jämn ålders- och könsfördelning samt skapa en positiv bild av företaget som arbetsgivare.
Personaltillfredsställelsens utveckling
Svarsfrekvens 68 % 66 % 61 % Procentandel av personalen som svarat på personalundersökningen.
Helhetsbetyg på arbetsgivaren 4,7 4,4 4,2
Utveckling av personalens helhetsbetyg på verksamheten. Skalan är 1–6.
Olycksfrekvens
Olycksfrekvens 16 16 13 17 10
Olycksfrekvens inom referensgruppen *) 35 35 35 31
Olycksfrekvens = antal arbetsolyckor/ en miljon arbetstimmar. Statistiken inkluderar olyckor som inträffat i arbetet och på väg till och från arbetet.
Referensgrupp: Magasinering och stödtjänster till transport (TOL52).
Källa: If skadeförsäkringsbolag 02/2025. *) Statistik över referensgruppen 2024 var inte tillgänglig 02/2025.
Personalantal vid utgången av räkenskapsperioden
Sjukfrånvaroprocent/Teoretisk arbetstid
anställningstid, år
år
Ledningens könsfördelning
Dagar
Kollektivavtal som omfattar koncernen Finlands Färjetrafik
Finlands Färjetrafik Ab Kollektivavtal
Vajerfärjor och landspersonal
Frigående färjor
Kollektivavtal för färjetrafiken mellan Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf och Finlands Sjömans-Union FSU rf
Kollektivavtal för färjornas personal mellan Finlands Färjetrafik Ab och Finlands Sjömans-Union FSU rf, Finlands Maskinbefälsförbund rf och Finlands Skeppsbefälsförbund rf
Kollektivavtal
Kollektivavtal för besättningarna på Finlands Skärgårdsrederis förbindelsefartyg (Finlands Sjömans-Union FSU rf, Finlands Maskinbefälsförbund rf och Finlands Skeppsbefälsförbund rf)
Som en ansvarsfull aktör vill Finlands Färjetrafik föregå med gott exempel och verka för att man i färje-, vajerfärje- och förbindelsefartygstrafiken prioriterar serviceleverantörer som på bästa möjliga sätt uppfyller såväl intressenternas behov som miljökraven.
Koncernens intressenter är förutom ägaren även uppdragsgivare som beställer tjänster och slutkunderna som använder dem, leverantörer, kommuner, kollektivtrafikföretag och logistikföretag samt räddningsmyndigheter och andra myndigheter. Önskemål om tidtabeller från lokala intressenter beaktas så långt som möjligt.
Beställaren, NTM-centralen i Egentliga Finland, är den största kunden, som bolaget upprätthåller en regelbunden dialog med.
Under rapporteringsperioden utvecklade bolaget ett bokningssystem för förbindelsefartygen för att göra det lättare för passagerarna att boka resor. Bokningssystemet infördes på bolagets samtliga förbindelsefartygsrutter under rapporteringsperioden.
Under rapporteringsperioden ordnade bolaget sin redan nu traditionella ansvarskampanj på den riksomfattande reflexdagen 1.10.2024. Fartygsbesätt ningarna på samtliga rutter delade då ut sammanlagt 5 000 Finferries-reflexer till passagerarna. I maj deltog bolaget igen i Job Shadow Day. Jobbskuggaren fick då se hur en arbetsdag ser ut för besättningen på den frigå ende färjan Aurora som trafikerar rutten Kasnäs–Hitis. I november ordnade företagets kontor i Åbo en Barnen med till jobbet-dag, då personalens barn kunde bekanta sig med hur det är att arbeta på kontor.
Bolagets kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 och miljöledningssystem enligt ISO 14001 genomgår auditering årligen både inom landsorganisationen och på fartygen. Ett certifierat kvalitetsledningssystem bevisar att bolaget satsar på att systematiskt upprätthålla och utveckla servicekvaliteten. Miljöledningssystemet erbjuder ett dokumenterat sätt att säkerställa att bolaget tar hänsyn till miljön i all verksamhet.
VÅRA KVALITETSLÖFTEN
▸ Vi utmärker oss som den helhetsmässigt mest högklassiga serviceleverantören.
▸ Vi uppfyller kraven i våra serviceavtal varje dag.
▸ Vi strävar alltid efter en miljövänlig verksamhet som på bästa möjliga sätt uppfyller kundernas behov.
VÅRA KVALITETSMÅL
▸ Betyget i kundundersökningen ska vara minst 8,5 på samtliga rutter.
▸ All kundrespons behandlas inom tre vardagar.
▸ Utvecklingsområdena som tas upp vid auditering av kvalitetsledningssystemet åtgärdas på ett dokumenterat sätt.
Kvalitets- och miljöledningssystemen genomgick revisioner under rapporteringsperioden och auditeringen fokuserade på kontinuerlig förbättring. Merparten av kvalitetsmålen som bolaget hade ställt upp för rapporteringsperioden uppnåddes.
I bolagets kvalitets- och miljöledningssystem har målet för driftsäkerheten fastställts till att motsvara den verksamhet som beskrivs i serviceavtalet och den mäts genom att räkna ut en tillgänglighetsprocent. Tillgänglighetsprocenten beräknas med hjälp av följande formel: Tillgänglighetsprocent = ((teoretisk trafikeringstid (h) – trafikavbrott (h)) / teoretisk trafikeringstid (h). Med trafikavbrott avses en situation där det uppstår ett avbrott i trafikeringen av rutten på grund av ett tekniskt fel eller väderförhållanden eller ett på förhand planerat avbrott. Tillgänglighetsprocenten för rapporteringsperioden var 99,92.
KUNDNÖJDHETEN PÅ HÖG NIVÅ
Bolagets årliga kundundersökning, som genomförs under juli månad på bolagets samtliga rutter, besvarades av 6 777 passagerare. Passagerarna gav bolagets verksamhet ett rekordhögt helhetsbetyg på 9,05 på en skala från 1 till 10. Bolagets styrelse har satt som mål att betyget ska vara minst 8,5 på samtliga rutter. I den öppna responsen uppgav kunderna att de uppskattar personalen, säkerheten och tillförlitligheten. Med feedbackens hjälp utvecklar bolaget sina tjänster.
Passagerarna har möjlighet att ge respons på bolagets samtliga rutter via ett kundresponssystem, som finns på tre språk både på bolagets webbplats och i mobilappen. Det dagliga responssystemets funktion följs upp internt och målet är att all respons ska behandlas inom tre vardagar. Den genomsnittliga behandlingstiden av responsen under rapporteringsperioden var cirka 24 timmar.
All respons inklusive bolagets svar behandlades under rapporteringsperiodens avtalsmöten med NTM-centralen i Egentliga Finland.
KUNDNÖJDHET
Utveckling av helhetsbetyget 2020–2024
Källa: Innolink Research Oy
Utveckling av kundernas helhetsbetyg på verksamheten.
1–10.
Under rapporteringsperioden ordnade bolaget sin redan nu traditionella ansvarskampanj på den riksomfattande reflexdagen 1.10.2024. Fartygsbesättningarna på samtliga rutter delade då ut sammanlagt 5 000 Finferries-reflexer till passagerarna.
JOB SHADOW DAY
I maj deltog bolaget igen i Job Shadow Day. Jobbskuggaren fick då se hur en arbetsdag ser ut för besättningen på den frigående färjan Aurora som trafikerar rutten Kasnäs–Hitis.
BARNEN MED TILL JOBBET-DAG
I november ordnade företagets kontor i Åbo en Barnen med till jobbet-dag, då personalens barn kunde bekanta sig med hur det är att arbeta på kontor.
Intressenter
Uppdragsgivare
Slutanvändare
Närservicenämnder
Fartygschartrare
Personalen
Ägaren
HR-intressenter / arbetsmarknadsorganisationer
Leverantörer
Medierna
Myndigheter
Övriga aktörer i branschen
Samtliga intressenter
Forum/kontaktytor/kommunikationskanaler
Avtalsmöten med NTM-centralen, telefonsamtal, e-post, tydligt angivna kontaktpersoner, automatiserade trafikmeddelanden
Kundbetjäning på fartygen, webbplatsen, mobilappen, kundundersökningar, behandling av daglig feedback, deltagande i offentlig debatt, direkt kontakt, bokningssystem för förbindelsefartyg
Möten vid behov, daglig feedback, tydligt angivna kontaktpersoner
Möten och annan kommunikation vid behov, tydligt angivna kontaktpersoner
Chefsarbete på fältet, på förhand planerade personalmöten, intranätet, utvecklingssamtal, virtuella morgonkaffetillställningar, personalundersökningar, visselblåsarkanal, övriga enkäter
Bolagsstämmor, regelbundna möten och rapporter, tydligt angivna kontaktpersoner
Regelbundna möten, samarbete, kollektivförhandlingar, uppföljning och daglig kommunikation
Regelbunden kontakt och möten, utsedda kontaktpersoner
Webbplatsen, press- och trafikmeddelanden, hjälp vid intervjuförfrågningar, e-post, direkt kontakt
Gemensam utveckling av branschens regler, workshoppar, seminarier
Regelbundna seminarier, branschmässor, kontakt med andra nordiska aktörer
Företagets årsberättelse och företagsansvarsrapport
Intressenternas förväntningar
Efterlevnad av serviceavtalen, högklassig och konkurrenskraftig verksamhet, öppen och uppdaterad kommunikation
En trygg och kundorienterad serviceupplevelse, tydliga och regelbundet uppdaterade kommunikationskanaler
Daglig service, fungerande tidtabeller
En tillförlitlig och flexibel partner
En tillförlitlig arbetsgivare, god kommunikation, en föregångare i branschen
Ansvarsfull, transparent och kostnadseffektiv verksamhet i linje med strategiska intressen
Utveckling av samarbetsmodellen, en arbetsgivare som respekterar de ömsesidiga avtalen och bidrar till branschens utveckling
En tillförlitlig och ansvarsfull samarbetspartner
Tydligt angivna kontaktpersoner, spridning av material och rapporter, korrekt information
Inga kompromisser med säkerheten, tydligt angivna kontaktpersoner
Erfarenhetsutbyte, framtidsvisioner för branschen
Årlig rapportering om verksamheten
Finlands Färjetrafik eftersträvar en resurseffektiv verksamhet och genererar på detta sätt ekonomisk nytta för sin ägare och sina intressenter genom att utveckla servicenivån och kvaliteten långsiktigt.
EKONOMISKT ANSVAR OCH GOD BOLAGSSTYRNING
Finlands Färjetrafiks viktigaste ekonomiska, kvantitativa och kvalitativa mål ställs upp av bolagets styrelse.
Bolagets styrelse övervakar hanteringen av ansvarsfrågorna och riskhanteringen genom att följa upp bolagets verksamhet och ledningens rapportering. Rapporteringens korrekthet verifieras genom extern revision och en intern revision utförd av en utomstående aktör. Även ledningsgruppen följer regelbundet upp framstegen. Det ekonomiska resultatet ska uppnås på ett ansvarsfullt sätt. God bolagsstyrning samt öppen kommunikation och dialog med intressenterna säkerställer att bolaget tar hänsyn till sitt samhälls- och miljöansvar.
Koncernens beslutsfattande och förvaltning uppfyller kraven i aktiebolagslagen och koncernbolagen följer bolagsordningen. Finlands Färjetrafik följer även de anvisningar som ges ut av avdelningen för ägarstyrning på Statsrådets kansli.
Bolagets styrelse fattar beslut om verkställande direktörens och ledningsgruppens incitamentssystem och pensionsarrangemang. Bolaget följer Statsrådets ägarpolitiska principbeslut från 23.5.2024.
Ersättningarna till bolagets ledningsgrupp består av en fast årslön och årlig resultatlön samt en långsiktig resultatlön på tre år. Bolagets styrelse fattar beslut om resultatlönen. Ledningens målsättningar inkluderar förutom resultatansvar även företagsansvar och andra mål som fastställts av styrelsen. Vid sidan av den lagstadgade pensionsförsäkringen har ledningsgruppen inga ytterligare pensionsarrangemang som avviker från den övriga personalen.
Belöningssystemet omfattar alla som varit anställda av bolaget i mer än sex månader under räkenskapsperioden. Anställningsförhållandet måste vara i kraft vid utbetalningstidpunkten. Styrelsen fattar beslut om personalens resultatlön.
Dessutom kan chefer för verkställande direktören föreslå en omedelbar resultatlön till personer som skött sina arbetsuppgifter exemplariskt.
STÖD TILL ALLMÄNNYTTIGA ÄNDAMÅL
Bolaget beviljar mindre stödsummor till allmännyttiga ändamål. Stöd kan beviljas om mottagaren eller evenemanget anses representera eller utveckla branschen över lag, sjösäkerheten eller miljöskyddet till sjöss.
Stöd kan även beviljas till lokala läroinrättningar om utbildningen är förknippad med sjöfart eller bolagets verksamhet i övrigt.
Sponsorskap beviljas inte till verksamheter som bolagets högsta ledning eller styrelseledamöter aktivt deltar i.
ANSVARSFULLA INKÖP
Finlands Färjetrafik uppskattar goda leverantörsrelationer och fungerande samarbeten. Leverantörerna väljs utifrån produkternas och tjänsternas prisvärdhet med hänsyn till kvaliteten, leveranssäkerheten samt leverantörernas företagsansvar och tjänstvillighet. Leverantörerna måste dessutom uppfylla kraven som ställs i beställaransvarslagen och vara tillräckligt solventa för att minimera risker för utebliven leverans.
SKATTERNA
Koncernens skatteavtryck beskriver de skatter som betalats till finska staten under 2024. Förutom direkta och indirekta skatter inkluderar skatteavtrycket även personalkostnader av skattekaraktär samt förskottsinnehållning på de anställdas löner.
Koncernen beaktar skatteeffekterna i sina affärsbeslut, men bedriver inte aggressiv skatteplanering och använder sig inte av internationella arrangemang för att betala mindre skatt. I stället för att försöka minimera skatterna fattas skattemässiga beslut enligt ändamålsenlighetsprincipen.
Koncernbolagen betalar skatterna på sina egna resultat. Transaktioner mellan koncernbolagen följer upphovsprincipen. Inkomstskatterna utjämnas med förändringen i avskrivningsdifferens.
Koncernen följer finsk lagstiftning i fråga om betalning, innehållning, bokföring och rapportering av skatter. Koncernen har inga utländska enheter. Skatter på rörelseresultatet betalas till 100 procent till Finland. Skatteavtrycket visar dessutom att nästan 100 procent av skatterna betalas till Finland.
Finlands Färjetrafik har stor lokal betydelse som en stabil arbetsgivare som erbjuder såväl långvarig anställning som kortare säsongsbaserade anställningsförhållanden. De lokala sysselsättningseffekterna visar att bolaget är en betydande arbetsgivare på många orter och även erbjuder karriärmöjligheter utanför stadsregionerna.
Kommun Skattepliktig inkomst Förskottsinnehållning
Pargas 5 062 079,75 1 291 068,96
Åbo 3 237 622,62 785 610,75
Nådendal
S:t Karins
Nyslott
Kimitoön
Uleåborg
Sulkava
Kuopio
Raseborg
Övriga
Kartan anger löner betalda av Finlands Färjetrafik samt fördelningen av innehållen och redovisad skatt enligt personernas hemort regionvis.
Skatteavtryck i förhållande till omsättningen (t EUR)
Koncernens omsättning
Räkenskapsperiodens direkta skatter
Räkenskapsperiodens indirekta skatter
Räkenskapsperiodens redovisade skatter
Skatteavtryck i förhållande till omsättningen
Räkenskapsperiodens direkta skatter 28 %
Räkenskapsperiodens indirekta skatter 1 %
Räkenskapsperiodens direkta skatter (t EUR)
Räkenskapsperiodens redovisade skatter 71 %
skatter
Räkenskapsperiodens direkta skatter
Fastighetsskatter 0 %
Övriga skatter 1,8 %
Räkenskapsperiodens indirekta skatter (t EUR)
*) avser skatt för en tjänst som inte erbjuds av någon finländsk leverantör.
Räkenskapsperiodens redovisade skatter (t EUR)
Arbetsgivaravgifter 73,7 %
Rapporten över skatteavtrycket inkluderar uppgifter för Finlands Färjetrafik Ab och Finlands Skärgårdsrederi Ab.
Skatterna presenteras enligt prestationsprincipen. Siffrorna omfattar samtliga funktioner inom koncernen förutom uppgifterna för ett delägt bolag samt inkluderar alla väsentliga skatteslag. Räkenskapsperiodens direkta skatter bygger på bokföringen. Räkenskapsperiodens indirekta skatter har beräknats utifrån kostnader eller förbrukning. Ett undantag utgörs av försäkringspremieskatterna som bygger på uppgifter från försäkringsbolaget.
Rapporteringen inkluderar inte avfallsskatter (kan inte specificeras och är inte väsentliga) och el- och energiskatter för egna fastigheter (inte väsentliga).
Bränsleinköpen till bolagets fartygstrafik omfattas inte av punktskatter eller försörjningsberedskapsavgifter (i enlighet med lagen om punktskatt på flytande bränslen, 9:4 §). Effekten på koncernens skatter är betydande.
Räkenskapsperiodens redovisade skatter inkluderar förskottsinnehållning på löner samt pensions- och socialskyddsavgifter. Skatterapporten har inte reviderats.
Mervärdesskatter
▸ Bolaget vann upphandlingen av ruttområdet Velkua för perioden 1.5.2025–30.4.2030 och ruttområdet Utö för perioden 1.5.2025–30.4.2027.
▸ Bolaget vann upphandlingen av Landsvägsfärjetrafiken i Insjöfinland 2026–2046. NTM-centralen publicerade upphandlingsbeslutet 14.10.2024. Upphandlingsbeslutet har överklagats och behandlas nu i marknadsdomstolen och serviceavtalet har inte undertecknats.
▸ Besväret som Finlands naturskyddsförbunds distrikt Norra Österbotten hade lämnat in gällande vattentillståndsbeslutet för projektet om en fast förbindelse till Karlö avslogs av högsta förvaltningsdomstolen. Vattentillståndet för projektet har vunnit laga kraft. Den fasta förbindelsen till Karlö började byggas i början av sommaren 2024 och avsikten är att den fasta förbindelsen ska tas i bruk i slutet av 2026.
▸ Ålands landskapsregering och konsortiet bestående av Finlands Färjetrafik Ab och Ansgar Ab undertecknade 19.4.2024 ett förlikningsavtal i tvistemålet gällande avtalet om Föglörutten som Ålands landskapsregering sade upp 2020. Förlikningen avslutade alla juridiska frågor och rättegångar mellan parterna.
▸ Bolagsstämman 2024 fastställde bolagets resultat och beviljade styrelsen och verkställande direk tören ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2022. Håkan Modig valdes till styrelseordförande och till styrelseledamöter valdes Matias Knip, Noora Neilimo-Kontio, Kari Patrakka och Kaarina Soikkanen.
▸ På skärtorsdagen 28.3.2024 ordnade bolaget ett påskjippo på några rutter, då påskägg delades ut till passagerarna.
▸ Bolagets nya bokningssystem för förbindelsefartyg öppnades på adressen booking.finferries.fi. Systemet togs i bruk först på Kotka–Pyttis-rutten och Utörutten. Efter sommaren var bokningssystemet i bruk på bolagets samtliga förbindelsefartygsrutter.
På skärtorsdagen ordnade bolaget ett påskjippo på några rutter, då påskägg delades ut till passagerarna.
▸ Bolaget deltog i sjöfartsbranschens största evenemang i Finland, mässan Navigate 2024, 15–16.5.2024 i Åbo Mässcentrum.
▸ Bolagets kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 och miljöledningssystem enligt ISO 14001 auditerades. Fokusområdet för revisionen var kontinuerlig förbättring. Som positiva iakttagelser noterades att kundnöjdheten ligger på en hög nivå och att CO2-utsläppen visar en nedåtgående trend.
▸ Bolaget deltog i det internationella evenemanget Job Shadow Day 23.5.2024. Jobbskuggaren fick följa med arbetet på den frigående färjan Aurora, som trafikerar rutten Kasnäs–Hitis, och då närmare hur befälhavaren, maskinchefen och jungmannen arbetar.
▸ Bolaget undertecknade 3.6.2024 ett villkorat avtal om att köpa ms Stella i Hitis ruttområde och ms
Isla i Rimito ruttområde. I och med affären, som bekräftades 14.6.2024, övergick ms Stella och ms
Isla i Finlands Skärgårdsrederi Ab:s ägo, varvid även ansvaret för trafiken på Hitis- och Rimitorutterna överfördes till Finlands Skärgårdsrederi Ab.
▸ Batterihybridvajerfärjan L-317, som tidigare trafikerade rutten Nagu–Korpo, började i stället trafikera rutten från Vartsala till Gustavs från och med 6.6.2024. Vajerfärjan L-198 flyttades från Vartsala till rutten Nagu–Korpo.
▸ Förbindelsefartyget ms Isla, som trafikerar Rimitorutten, målades i bolagets färger under dockning. Ms Isla återgick i trafik på Rimitorutten 15.7.2024.
▸ Auditeringen som Traficom utförde av bolagets ISM-säkerhetsledningssystem slutfördes utan avvikelser.
▸ Nagu södra och Nagu tvärgående rutt valdes till årets rutt 2023.
Nagu södra och Nagu tvärgående rutt valdes till årets rutt 2023.
▸ Bolagets årliga kundundersökning genomfördes tillsammans med Innolink Oy på samtliga rutter. Bolaget fick ett rekordhögt betyg på 9,05.
▸ Bolaget var samarbetspartner till evenemanget The Tall Ships Races Turku 2024. Den frigående färjan Nagu 2 transporterade evenemangsgästerna längs åstranden.
▸ KPMG genomförde en internrevision av cybersäkerheten i bolaget.
▸ Intressebolaget Ansgar Ab och Ålands landskapsregering undertecknade ett sex månader långt direktköpsavtal för att bedriva trafik på Ålands huvudrutter.
▸ Finlands Färjetrafik Ab undertecknade 22.8.2024 en avsiktsförklaring med Ålands landskapsregering om bildandet av ett bolag med syfte att trafikera i den åländska skärgården. Ålands Skärgårdsrederi Ab, med marknadsföringsnamnet AxFerries, grundades 14.11.2024.
▸ Intressebolaget Ansgar Ab:s bolagsstämma beslutade i september att återköpa 50 procent av de egna aktierna på ett riktat sätt, varefter bolagsstämman beslutade om en riktad emission till Ålands landskapsregering, där 50 procent av aktierna överläts. I samband med detta ändrades bolagets namn till Ålands Skärgårdsrederi Ab.
Finlands Färjetrafik Ab undertecknade 22.8.2024 en avsiktsförklaring med Ålands landskapsregering om bildandet av ett bolag med syfte att trafikera i den åländska skärgården.
▸ Förbindelsefartyget ms Stella, som trafikerar Hitisrutten, målades i bolagets färger vid dockningen och förbindelsefartygets namn ändrades till m/s Jurmo. Förbindelsefartyget m/s Jurmo återgick i trafik på Hitisrutten 6.10.2024.
▸ Personalundersökningen genomfördes i samarbete med Innolink Oy.
Barnen med till jobbet-dagen ordnades på kontoret i Åbo i november.
▸ Bolaget ordnade sin numera traditionella ansvarskampanj på den riksomfattande reflexdagen 1.10.2024. Finferries reflexer delades ut på bolagets samtliga rutter.
▸ Bolagets styrelse godkände 16.10.2024 bolagets strategi för 2025–2035.
▸ I november ordnade bolaget en personalfest i Nådendal för hela personalen för att fira den goda kundresponsen och de utmärkta resultaten från kundundersökningen.
▸ Bolagets styrelse godkände 16.11.2024 resultaten av den dubbla väsentlighetsanalysen och fastställde de väsentliga temana i Finlands färjetrafiks hållbarhetsrapportering.
▸ Barnen med till jobbet-dagen ordnades på kontoret i Åbo 22.11.2024.
▸ Ålands Skärgårdsrederi Ab, Axferries, vann upphandlingen av trafikeringen av huvudrutterna i Ålands skärgård för perioden 2025-2026 + option för 2027. Ålands landskapsregering offentliggjorde upphandlingsbeslutet 20.12.2024 och avtalet undertecknades 8.1.2025.
▸ Finlands Skärgårdsrederi Ab vann Suomenlinnan Liikenne Oy:s (Sveaborgs Trafik Ab) upphandling av fartygstrafiken till och från Kronbergsstranden och undertecknade 20.1.2025 ett avtal för trafikering under sommar- och vintersäsongen. Trafiken gäller rutten mellan Sjötullstorget och Kronbergsstranden i Helsingfors under perioden 1.4.2025–31.3.2027. Upphandlingsbeslutet har överklagats och behandlas nu i marknadsdomstolen.
▸ I januari skickade bolaget sitt första nyhetsbrev till alla prenumeranter.
VERKSAMHETENS UTVECKLING OCH RESULTAT
Koncernen uppnådde sina mål under räkenskapsperioden. Koncernens omsättning uppgick till 73,84 (67,32) miljoner euro och bolagets omsättning till 54,28 (51,65) miljoner euro. Koncernens rörelsevinst uppgick till 24,07 (10,80) miljoner euro och bolagets rörelsevinst till 15,53 (9,20) miljoner euro. Koncernens rörelsemarginal var 32,6 % (16,0 %)och bolagets rörelsemarginal var 28,6 % (17,8 %). Koncernens vinst för räkenskapsperioden uppgick till 16,09 (8,45) miljoner euro och bolagets till 8,86 (0,31) miljoner euro. Koncernens investeringar uppgick till 15,93 (11,66) miljoner euro och bolagets investeringar till 8,27 (7,34) miljoner euro.
Koncernens och bolagets rörelsevinst och resultat för räkenskapsperioden påverkades positivt av det skadestånd som erhölls i samband med tvistemålet som redovisats under övriga intäkter.
FRAMTIDSUTSIKTER
Koncernledningen förutspår att omsättningen kommer att öka med cirka en femtedel fram till 2026 tack vare trafikeringsavtalet på Åland.
FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHETENS OMFATTNING
Bolaget värnar om sitt miljöansvar och kommer att minska utsläppen för sina energiförbrukande fartyg ytterligare genom olika utvecklingsprojekt.
FÖRVÄRV OCH ÖVERLÅTELSE AV INTRESSEBOLAGETS
EGNA AKTIER
Intressebolaget Ansgar Ab:s bolagsstämma beslutade i september att återköpa 50 procent av de egna aktierna på ett riktat sätt, varefter bolagsstämman beslutade om en riktad emission till Ålands landskapsregering, där 50 procent av aktierna överläts. I samband med detta ändrades bolagets namn till Ålands Skärgårdsrederi Ab.
BEDÖMNING AV BETYDANDE RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER
Framtida konkurrensutsättningar kommer att kräva omfattande materielinvesteringar.
Det geopolitiska läget i Europa kan komma att påverka bolagets drift- och underhållsverksamhet.
BEDÖMNING AV DET EKONOMISKA LÄGET OCH RESULTATET
Trots omfattande investeringar under de senaste åren är koncernens ekonomiska läge fortsatt stabilt.
Det geopolitiska läget i Europa kan påverka bolagets lönsamhet.
PERSONALEN
Det genomsnittliga antalet anställda 2024 var 398 (377) i koncernen och 283 (280) i bolaget. Koncernens personalpolicy och personalsiffror presenteras i företagsansvarsrapporten.
Koncernledningen förutspår att omsättningen kommer att öka med cirka en femtedel fram till 2026 tack vare trafikeringsavtalet på Åland.
Koncernens löner och arvoden uppgick 2024 till totalt 24,06 (21,29) miljoner euro och bolagets löner och arvoden till 16,14 (15,48) miljoner euro. Styrelseledamöternas arvoden samt verkställande direktörens och ledningsgruppens löner och resultatlöner specificeras i noterna. År 2024 utgjorde verkställande direktörens resultatlön 24 (28) procent av årslönen. Resultatlönen till ledningsgruppen 2024 utgjorde 25 (21) procent av årslönen.
Under räkenskapsperioden 2024 inträffade inga miljöskador inom koncernen. Cirka 8,3 (7,8) miljoner liter brännolja med låg svavelhalt köptes till fartygen under räkenskapsperioden 2024. Ett av koncernens miljömål är att minska bränsleförbrukningen genom uppföljning och attitydförändringar. Under 2024 förbrukade elfärjorna och infrastrukturen vid färjfästena totalt 4,8 (4,8) GWh grön el. Koncernens miljömål, genomförda aktiviteter och miljöpolicyer rapporteras i företagsansvarsrapporten.
STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel i bokslutet är 30 694 228,29 euro, varav räkenskapsperiodens resultat är 8 855 205,42, ackumulerade vinstmedel 19 459 545,70 och i fonden för fritt eget inbetalat kapital 2 379 477,17 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att av räkenskapsperiodens resultat delas 400 000,00 euro per aktie ut, det vill säga 8 000 000,00 euro och att återstoden av räkenskapsperiodens resultat överförs till ackumulerade vinstmedel.
BOLAGETS AKTIER
Bolagets aktiekapital uppgår till 1 000 000,00 euro fördelat på 20 aktier. Samtliga aktier ägs av finska staten. Avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli ansvarar för bolagets styrning.
REVISORER
Vid bolagsstämman 21.3.2024 valdes Oy Tuokko Ltd till bolagets revisor med CGR Janne Elo som huvudansvarig revisor.
Ett av koncernens miljömål är att minska bränsleförbrukningen genom uppföljning och attitydförändringar.
Rörelsemarginal, %
Rörelsevinst Omsättning
Avkastning på eget kapital, %
Nettoresultat
Eget kapital i balansräkningen (genomsnitt för räkenskapsperioderna)
Soliditetsgrad, %
Beräkningsprinciper för nyckeltalen: x 100 x 100 x 100
Eget kapital totalt
Balansomslutning – erhållna förskott
Koncernens och bolagets rörelsevinst och resultat för räkenskapsperioden påverkades positivt av det skadestånd som erhölls i samband med tvistemålet som redovisats under övriga intäkter.
Vid bolagsstämman 21.3.2024 valdes Håkan
Modig till styrelseordförande och till styrelseledamöter Kaarina Soikkanen, Matias Knip, Noora Neilimo-Kontio och Kari Patrakka.
Styrelsen sammanträdde 15 gånger under räkenskapsåret. Styrelseledamöterna hade en deltagarprocent i mötena på 98,7 procent.
Håkan Modig
Styrelseordförande
Noora Neilimo-Kontio
Styrelseledamot
Ekonomidirektör och vice verkställande direktör, Caruna Ab
Kaarina Soikkanen
Styrelseledamot
Matias Knip
Styrelseledamot
Ledande sakkunnig, Statsrådets kansli
Kari Patrakka
Styrelseledamot
Försäljnings- och projektdirektör, Stoors Ab
Ledningsgruppen bestod 1.1.2025 av verkställande direktör Håkan Fagerström, ekonomidirektör
Johanna Eramo, teknik- och projektdirektör
Mathias Karlsson, kommersiell direktör Henrik
Kulovaara, arbetarskydds- och trafikdirektör
Matti Markkanen, säkerhets- och trafikdirektör
Pasi Roos och personaldirektör Jonna Suvanto.
Johanna Eramo Ekonomidirektör
Matti Markkanen
Arbetarskydds- och trafikdirektör
Mathias Karlsson
Teknik- och projektdirektör
Pasi Roos
Säkerhets- och trafikdirektör
Håkan Fagerström Verkställande direktör
Henrik Kulovaara Kommersiell direktör
Jonna Suvanto Personaldirektör
Bestående aktiva
Rörliga aktiva
Eget kapital
Kassaflöde från rörelsen
Betalda räntor och andra finansiella
från investeringar Förvärv av anläggningstillgångar och aktier
från finansiering
1.1–31.12.2024
▸ Bolagets officiella namn är Suomen Lauttaliikenne Oy, på svenska Finlands Färjetrafik Ab, och som bifirma används Finferries.
▸ Bolagets hemort är Åbo och samtliga aktier ägs av finska staten.
3.1. VÄRDERINGSPRINCIPER
Koncernföretag och ägarandelar
▸ Finlands Skärgårdsrederi Ab, 100 %
▸ Ålands Skärgårdsrederi Ab, 50 %
▸ Bolagen slogs samman med hjälp av förvärvsmetoden. Interna transaktioner samt fordringar och skulder har eliminerats.
Markområden Inga avskrivningar Inga avskrivningar Inga avskrivningar Inga avskrivningar
Byggnader
Inköpta begagnade
nya
Grundrenovering av linkspann
Grundrenovering av fartyg och propellermaskineri
Kontorsmöbler, fordon
Andra maskiner och anläggningar
Andra anläggningstillgångar
Bolagets bokslut har upprättats i enlighet med finska bokslutsbestämmelser (FAS). Bokslutet presenteras i euro. Gällande utgiften för anskaffning av anläggnings tillgångar som förvärvats under räkenskapsperioderna 2020–2024 till ett belopp av 4 216 794,68 euro (moderbolaget) och 13 974 449,61 euro (koncernen) har den näringsskattelagsenliga avskrivningen gjorts i enlighet med den maximala avskrivningstakt som lagen om höjd avskrivning tillåter. Om bolaget vid beskatt ningen hade iakttagit de högsta avskrivningsprocenterna som normalt godkänns, skulle räkenskapsperiodens resultat före skatt ha varit 3 568 858,84 euro högre i bolaget och 3 817 783,91 euro högre i koncernen. Planenliga avskrivningar har dragits av från anskaffningsutgiften för de immateriella och materiella tillgångar som är upptagna i balansräkningen. Anskaffningsutgiften inkluderar rörliga kostnader för anskaffning och tillverkning. Planenliga avskrivningar har beräknats linjärt utgående från den ekonomiska livslängden på de immateriella och materiella tillgångarna. Avskrivningar har gjorts sedan den månad tillgången togs i bruk. Under räkenskapsåret har bolaget ändrat avskrivningsplanen för de fartyg som hör till gruppen maskiner och anläggningar. Avskrivningstiden ändrades från 20 till 30 år, dessutom beaktas ett restvärde på 10 % för inköp av både nya och begagnade fartyg. I övrigt har inga ändringar gjorts i avskrivningsplanen. Till följd av den ändrade avskrivningsplanen minskade bolagets avskrivningar med 407 257,59 euro.
Värdepappren som ingår i finansieringstillgångarna har presenterats i anskaffningspriset.
Dockning av fartyg redovisas som årskostnader, liksom sådant underhålls- och reparationsarbete som inte avsevärt förlänger livslängden på fartygen.
3.2. PENSIONSPLANER
▸ Bolagets pensionssystem bygger på lagstadgad ArPL-försäkring. För gamla arbetstagare finns utökat skydd i form av en tilläggspensionsförsäkring.
4.1. OMSÄTTNINGENS GEOGRAFISKA FÖRDELNING
4.2. MATERIAL OCH TJÄNSTER
Under räkenskapsperioden har bolagets fartyg på olika rutter skadats på olika sätt och för dessa skador har man sökt ersättning från försäkringsbolaget. Ansökningarna om ersättning har ännu inte behandlats.
Ersättning till ledningen Arvoden till styrelseledamöterna för styrelse- och utskottsmöten enligt följande:
Knip
Patrakka
Kati Niemelä
Bolagsstämman beslutar om arvoden till styrelsen. Enligt ordinarie bolagsstämman 2024 betalas följande arvoden Ordförande 2 500 euro/mån.
Styrelseledamot 1 200 euro/mån. Mötesarvodet för varje styrelsemöte och utskottsmöte är 600 euro/möte (tidigare 400 euro/möte).
Ersättning
Verkställande direktören, betalda löner och naturaförmåner
Verkställande direktören
För verkställande direktören betalas inte tilläggspension. Verkställande direktören har en uppsägningstid på 6 månader och 6 månaders separat ersättning vid uppsägning från bolagets sida.
Tidigare verkställande direktören, betalda löner och naturaförmåner
Semesterersättning vid anställningsförhållandets slut, som baseras på avtalet för verkställande direktören som gjordes 7.10.2009
4.4.
4.7. DIREKTA SKATTER
Förändring av avskrivningsdifferensen överförd till uppskjutna skatteskulder
Skatter som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder
VILL SÄGA BESTÅENDE AKTIVA
Goodwill
Bokföringsvärde
Markområden
Byggnader och konstruktioner
Maskiner och anläggningar
Finlands Skärgårdsrederi Ab, ägarandel
Pargas Telefon Ab
Försäkringsaktiebolaget Alandia
totalt
Fordringar på koncernbolag
Övriga fordringar
aktier och andelar
Aktiekapital i början av räkenskapsperioden
Aktiekapital i slutet av räkenskapsperioden
Fond för inbetalat fritt eget kapital i början av räkenskapsperioden
Fond för inbetalat fritt eget kapital i slutet av räkenskapsperioden
Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder
Andel av intressebolagets negativa egna kapital under tidigare räkenskapsperioder
5.7. ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER
Bolagets ackumulerade bokslutsdispositioner består
avskrivningsdifferensen
5.8. LÅNGFRISTIGA SKULDER
5.9. KORTFRISTIGA SKULDER
Resultatregleringarna inkluderar semesterlöne- och löneskulder inklusive bikostnader samt andra periodiseringar som anknyter till normal verksamhet.
STÄLLDA SÄKERHETER, ANSVARSFÖRBINDELSER OCH ÖVRIGA ANSVAR
Hyresansvar
Leasingansvar
Åbo, 18.3.2025
Håkan Modig Styrelseordförande
Noora Neilimo-Kontio
Styrelseledamot
Kaarina Soikkanen Styrelseledamot
Matias Knip Styrelseledamot
Kari Patrakka Styrelseledamot
Håkan Fagerström Verkställande direktör
Över utförd revision har i dag avgivits berättelse.
Helsingfors
Oy Tuokko Ltd
Revisionssammanslutning
Janne Elo CGR
Bolagets huvudbok och reskontror har upprättats i redovisningsprogrammet Netvisor. Redovisningssystemet Kasperi har under räkenskapsperioden använts för bestående aktiva och avskrivningar.
Dagbok
Huvudbok
Kundreskontra
Leverantörsreskontra
Anläggningstillgångar
Löneredovisning
Balansbok
Verifikat till noterna
VERIFIKATIONSSLAG
Netvisor:
Automatiska poster
Periodiseringar
Genererade av systemet Kassa
Avskrivningar på anläggningstillgångar
Övriga
Kundfaktura
Kundbetalning
Inköpsfaktura
Betalning av inköp
Löneverifikat
Periodisering av löner
Bank
Importerade transaktioner
I elektronisk form
I elektronisk form
I elektronisk form
I elektronisk form
I elektronisk form
I elektronisk form
Inbunden balansbok
Verifikat 1–4
TILINTARKASTUSKERTOMUS
Suomen Lauttaliikenne Oy:n yhtiökokoukselle
Tilinpäätöksen tilintarkastus
Lausunto
Olemme tilintarkastaneet Suomen Lauttaliikenne Oy:n (2199546-5) tilinpäätöksen tilikaudelta 1.1.-31.12.2024. Tilinpäätös sisältää sekä konsernin että emoyhtiön taseen, tuloslaskelman, rahoituslaskelman ja liitetiedot.
Lausuntonamme esitämme, että tilinpäätös, jossa konsernin tuloslaskelma osoittaa voittoa 16.087 994,36 euroa, antaa oikean ja riittävän kuvan konsernin sekä emoyhtiön toiminnan tuloksesta ja taloudellisesta asemasta Suomessa voimassa olevien tilinpäätöksen laatimista koskevien säännösten mukaisesti ja täyttää lakisääteiset vaatimukset.
L Lausunnon perustelut
Olemme suorittaneet tilintarkastuksen Suomessa noudatettavan hyvän tilintarkastustavan mukaisesti. Hyvän tilintarkastustavan mukaisia velvollisuuksiamme kuvataan tarkemmin kohdassa Tilintarkastajan velvollisuudet tilinpäätöksen tilintarkastuksessa. Olemme riippumattomia emoyhtiöstä ja konserniyrityksistä niiden Suomessa noudatettavien eettisten vaatimusten mukaisesti, jotka koskevat suorittamaamme tilintarkastusta ja olemme täyttäneet muut näiden vaatimusten mukaiset eettiset velvollisuutemme. Käsityksemme mukaan olemme hankkineet lausuntomme perustaksi tarpeellisen määrän tarkoitukseen soveltuvaa tilintarkastusevidenssiä.
T Tilinpäätöstä koskevat hallituksen ja toimitusjohtajan velvollisuudet
Hallitus ja toimitusjohtaja vastaavat tilinpäätöksen laatimisesta siten, että se antaa oikean ja riittävän kuvan Suomessa voimassa olevien tilinpäätöksen laatimista koskevien säännösten mukaisesti ja täyttää lakisääteiset vaatimukset. Hallitus ja toimitusj ohtaja vastaavat myös sellaisesta sisäisestä valvonnasta, jonka ne katsovat tarpeelliseksi voidakseen laatia tilinpäätöksen, jossa ei ole väärinkäytöksestä tai virheestä johtuvaa olennaista virheellisyyttä.
Hallitus ja toimitusjohtaja ovat tilinpäätöstä laatiessaan velvollisia arvioimaan emoyhtiön ja konsernin kykyä jatkaa toimintaansa ja soveltuvissa tapauksissa esittämään seikat, jotka liittyvät toiminnan jatkuvuuteen ja siihen, että tilinpäätös on laadittu toiminnan jatkuvuuteen perustuen. Tilinpäätös laaditaan toiminnan jatkuvuuteen perustuen, paitsi jos emoyhtiö tai konserni aiotaan purkaa tai toiminta lakkauttaa tai ei ole muuta realistista vaihtoehtoa kuin tehdä niin.
Tilintarkastajan velvollisuudet tilinpäätöksen tilintarkastuksessa
Tavoitteenamme on hankkia kohtuullinen varmuus siitä, onko tilinpäätöksessä kokonaisuutena väärinkäytöksestä tai virheestä johtuvaa olennaista virheellisyyttä, sekä antaa tilintarkastuskertomus, joka sisältää lausuntomme. Kohtuullinen varmuus on korkea varmuustaso, mutta se ei ole tae siitä, että olennainen virheellisyys aina havaitaan hyvän tilintarkastustavan mukaisesti suoritettavassa tilintarkastuksessa. Virheellisyyksiä voi aiheutua väärinkäytöksestä tai virheestä, ja niiden katsotaan olevan olennaisia , jos niiden yksin tai yhdessä voisi kohtuudella odottaa vaikuttavan taloudellisiin päätöksiin, joita käyttäjät tekevät tilinpäätöksen perusteella.
Hyvän tilintarkastustavan mukaiseen tilintarkastukseen kuuluu, että käytämme ammatillista harkintaa ja säilytämme ammatillisen skeptisyyden koko tilintarkastuksen ajan. Lisäksi:
• Tunnistamme ja arvioimme väärinkäytöksestä tai virheestä johtuvat tilinpäätöksen olennaisen virheellisyyden riskit, suunnittelemme ja suoritamme näihin riskeihin vastaavia tilintarkastustoimenpiteitä
Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet www.vismasign.com
https://sign.visma.net/fi/document-check/142ed072-d68e-4cda-9b18-8439667839a4
ja hankimme lausuntomme perustaksi tarpeellisen määrän tarkoitukseen soveltuvaa tilintarkastusevidenssiä. Riski siitä, että väärinkäytöksestä johtuva olennainen virheellisyys jää havaitsematta, on suurempi kuin riski siitä, että virheestä johtuva olennaine n virheellisyys jää havaitsematta, sillä väärinkäytökseen voi liittyä yhteistoimintaa, väärentämistä, tietojen tahallista esittämättä jättämistä tai virheellisten tietojen esittämistä taikka sisäisen valvonnan sivuuttamista.
• Muodostamme käsityksen tilintarkastuksen kannalta relevantista sisäisestä valvonnasta pystyäksemme suunnittelemaan olosuhteisiin nähden asianmukaiset tilintarkastustoimenpiteet mutta emme siinä tarkoituksessa, että pystyisimme antamaan lausunnon emoyhtiön tai konsernin sisäisen valvonnan tehokkuudesta.
• Arvioimme sovellettujen tilinpäätöksen laatimisperiaatteiden asianmukaisuutta sekä johdon tekemien kirjanpidollisten arvioiden ja niistä esitettävien tietojen kohtuullisuutta.
• Teemme johtopäätöksen siitä, onko hallituksen ja toimitusjohtajan ollut asianmukaista laatia tilinpäätös perustuen oletukseen toiminnan jatkuvuudesta, ja teemme hankkimamme tilintarkastusevidenssin perusteella johtopäätöksen siitä, esiintyykö sellaista tap ahtumiin tai olosuhteisiin liittyvää olennaista epävarmuutta, joka voi antaa merkittävää aihetta epäillä emoyhtiön tai konsernin kykyä jatkaa toimintaansa. Jos johtopäätöksemme on, että olennaista epävarmuutta esiintyy, meidän täytyy kiinnittää tilintarkastuskertomuksessamme lukijan huomiota epävarmuutta koskeviin tilinpäätöksessä esitettäviin tietoihin tai, jos epävarmuutta koskevat tiedot eivät ole riittäviä, mukauttaa lausuntomme. Johtopäätöksemme perustuvat tilintarkastuskertomuksen antamispäivään menne ssä hankittuun tilintarkastusevidenssiin. Vastaiset tapahtumat tai olosuhteet voivat kuitenkin johtaa siihen, ettei emoyhtiö tai konserni pysty jatkamaan toimintaansa.
• Arvioimme tilinpäätöksen, kaikki tilinpäätöksessä esitettävät tiedot mukaan lukien, yleistä esittämistapaa, rakennetta ja sisältöä ja sitä, kuvastaako tilinpäätös sen perustana olevia liiketoimia ja tapahtumia siten, että se antaa oikean ja riittävän kuvan.
• Suunnittelemme ja suoritamme konsernin tilintarkastuksen hankkiaksemme konsernitilinpäätöstä koskevan tilintarkastuslausunnon laatimisen perustaksi tarpeellisen määrän tarkoitukseen soveltuvaa tilintarkastusevidenssiä konserniin kuuluvia yhteisöjä tai liiketoimintayksikköjä koskevasta taloudellisesta informaatiosta. Vastaamme konsernin tilintarkastusta varten suoritettavan tilintarkastustyön ohjauksesta, valvonnasta ja läpikäynnistä. Vastaamme tilintarkastuslausunnosta yksin.
Kommunikoimme hallintoelinten kanssa muun muassa tilintarkastuksen suunnitellusta laajuudesta ja ajoituksesta sekä merkittävistä tilintarkastushavainnoista, mukaan lukien mahdolliset sisäisen valvonnan merkittävät puutteellisuudet, jotka tunnistamme tilintarkastuksen aikana.
M Muut raportointivelvoitteet
M Muu informaatio
Hallitus ja toimitusjohtaja vastaavat muusta informaatiosta. Muu informaatio käsittää toimintakertomuksen. Tilinpäätöstä koskeva lausuntomme ei kata muuta informaatiota.
Velvollisuutenamme on lukea muu informaatio tilinpäätöksen tilintarkastuksen yhteydessä ja tätä tehdessämme arvioida, onko muu informaatio olennaisesti ristiriidassa tilinpäätöksen tai tilintarkastusta suoritettaessa hankkimamme tietämyksen kanssa tai vaik uttaako se muutoin olevan olennaisesti virheellistä. Velvollisuutenamme on lisäksi arvioida, onko toimintakertomus laadittu noudattaen siihen sovellettavia säännöksiä.
Lausuntonamme esitämme, että toimintakertomuksen ja tilinpäätöksen tiedot ovat yhdenmukaisia ja että toimintakertomus on laadittu noudattaen siihen sovellettavia säännöksiä.
Jos teemme suorittamamme työn perusteella johtopäätöksen, että toimintakertomuksessa on olennainen virheellisyys, meidän on raportoitava tästä seikasta. Meillä ei ole tämän asian suhteen raportoitavaa.
Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet
https://sign.visma.net/fi/document-check/142ed072-d68e-4cda-9b18-8439667839a4
2 (3)
www.vismasign.com
3 (3)
Muut lausunnot
ja hankimme lausuntomme perustaksi tarpeellisen määrän tarkoitukseen soveltuvaa tilintarkastusevidenssiä. Riski siitä, että väärinkäytöksestä johtuva olennainen virheellisyys jää havaitsematta, on suurempi kuin riski siitä, että virheestä johtuva olennaine n virheellisyys jää havaitsematta, sillä väärinkäytökseen voi liittyä yhteistoimintaa, väärentämistä, tietojen tahallista esittämättä jättämistä tai virheellisten tietojen esittämistä taikka sisäisen valvonnan sivuuttamista.
Puollamme tilinpäätöksen vahvistamista. Hallituksen esitys taseen osoittaman voiton käyttämisestä on osakeyhtiölain mukainen. Puollamme vastuuvapauden myöntämistä emoyhtiön hallituksen jäsenille sekä toimitusjohtajalle tarkastamaltamme tilikaudelta.
Helsingissä, 24. päivänä maaliskuuta 2025
• Muodostamme käsityksen tilintarkastuksen kannalta relevantista sisäisestä valvonnasta pystyäksemme suunnittelemaan olosuhteisiin nähden asianmukaiset tilintarkastustoimenpiteet mutta emme siinä tarkoituksessa, että pystyisimme antamaan lausunnon emoyhtiön tai konsernin sisäisen valvonnan tehokkuudesta.
Oy Tuokko Ltd Tilintarkastusyhteisö
• Arvioimme sovellettujen tilinpäätöksen laatimisperiaatteiden asianmukaisuutta sekä johdon tekemien kirjanpidollisten arvioiden ja niistä esitettävien tietojen kohtuullisuutta.
[allekirjoitettu sähköisesti]
Janne Elo KHT
• Teemme johtopäätöksen siitä, onko hallituksen ja toimitusjohtajan ollut asianmukaista laatia tilinpäätös perustuen oletukseen toiminnan jatkuvuudesta, ja teemme hankkimamme tilintarkastusevidenssin perusteella johtopäätöksen siitä, esiintyykö sellaista tap ahtumiin tai olosuhteisiin liittyvää olennaista epävarmuutta, joka voi antaa merkittävää aihetta epäillä emoyhtiön tai konsernin kykyä jatkaa toimintaansa. Jos johtopäätöksemme on, että olennaista epävarmuutta esiintyy, meidän täytyy kiinnittää tilintarkastuskertomuksessamme lukijan huomiota epävarmuutta koskeviin tilinpäätöksessä esitettäviin tietoihin tai, jos epävarmuutta koskevat tiedot eivät ole riittäviä, mukauttaa lausuntomme. Johtopäätöksemme perustuvat tilintarkastuskertomuksen antamispäivään menne ssä hankittuun tilintarkastusevidenssiin. Vastaiset tapahtumat tai olosuhteet voivat kuitenkin johtaa siihen, ettei emoyhtiö tai konserni pysty jatkamaan toimintaansa.
• Arvioimme tilinpäätöksen, kaikki tilinpäätöksessä esitettävät tiedot mukaan lukien, yleistä esittämistapaa, rakennetta ja sisältöä ja sitä, kuvastaako tilinpäätös sen perustana olevia liiketoimia ja tapahtumia siten, että se antaa oikean ja riittävän kuvan.
• Suunnittelemme ja suoritamme konsernin tilintarkastuksen hankkiaksemme konsernitilinpäätöstä koskevan tilintarkastuslausunnon laatimisen perustaksi tarpeellisen määrän tarkoitukseen soveltuvaa tilintarkastusevidenssiä konserniin kuuluvia yhteisöjä tai liiketoimintayksikköjä koskevasta taloudellisesta informaatiosta. Vastaamme konsernin tilintarkastusta varten suoritettavan tilintarkastustyön ohjauksesta, valvonnasta ja läpikäynnistä. Vastaamme tilintarkastuslausunnosta yksin.
Kommunikoimme hallintoelinten kanssa muun muassa tilintarkastuksen suunnitellusta laajuudesta ja ajoituksesta sekä merkittävistä tilintarkastushavainnoista, mukaan lukien mahdolliset sisäisen valvonnan merkittävät puutteellisuudet, jotka tunnistamme tilintarkastuksen aikana.
M Muut raportointivelvoitteet
M Muu informaatio
Hallitus ja toimitusjohtaja vastaavat muusta informaatiosta. Muu informaatio käsittää toimintakertomuksen. Tilinpäätöstä koskeva lausuntomme ei kata muuta informaatiota.
Velvollisuutenamme on lukea muu informaatio tilinpäätöksen tilintarkastuksen yhteydessä ja tätä tehdessämme arvioida, onko muu informaatio olennaisesti ristiriidassa tilinpäätöksen tai tilintarkastusta suoritettaessa hankkimamme tietämyksen kanssa tai vaik uttaako se muutoin olevan olennaisesti virheellistä. Velvollisuutenamme on lisäksi arvioida, onko toimintakertomus laadittu noudattaen siihen sovellettavia säännöksiä.
Lausuntonamme esitämme, että toimintakertomuksen ja tilinpäätöksen tiedot ovat yhdenmukaisia ja että toimintakertomus on laadittu noudattaen siihen sovellettavia säännöksiä.
Jos teemme suorittamamme työn perusteella johtopäätöksen, että toimintakertomuksessa on olennainen virheellisyys, meidän on raportoitava tästä seikasta. Meillä ei ole tämän asian suhteen raportoitavaa.
Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet
Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet
https://sign.visma.net/fi/document-check/142ed072-d68e-4cda-9b18-8439667839a4
https://sign.visma.net/fi/document-check/142ed072-d68e-4cda-9b18-8439667839a4
Oy Tuokko Ltd Paciuksenkatu 25, 00270 Helsinki Y-tunnus: 1731049-4, kotipaikka: Helsinki
www.vismasign.com
www.vismasign.com
Huvudkontor
Lemminkäinengatan 59 20520 Åbo
KONCERNEN FINLANDS FÄRJETRAFIK
Insjöfinland
Inkilänkatu 31 57220 Nyslott
Växel: 0207 118 750
E-post: fornamn.efternamn@ finferries.fi