Finby Blaade, 2005

Finby Byaförenings resa till PÄRNU-RIGA 5-7.8 2005

I nattens mörker vid 1tiden fredagen den 5.8 påbörjades årets Finbyresa.

TraditionsenligtsattCarl-Henrik Wester vid ratten och med Linda Tikkala som reseledare. 24 finbybor och en kvartett trevliga taklaxbor steg upp i bussen. Färden gick raka spåret till Helsingfors, där pågick VM i friidrott, men någon extra trängsel blev vi inte varse så tidigt på morgonen,

Ombord på Eckerö Lines färja Nordlandia åt vi frukost under färden över Finska viken till Tallin. När vi körde genom Tallin pekade Linda vissa platser som vi bekantat oss med på tidigare Finbyresor. Färden forsatte till Pärnu, där vi fick delta i en rundtur med guide. Pärnu var en fin sommarstad med lång sandstrand. Vädret var soligt och varmt, riktigt fint sommarväder och besöket på stranden lockade flera resenärer att ta av skorna och vada i strandkanten.

Tullformaliteterna vid gränsen till Lettland löpte smidigt, en tjänsteman kom in i bussen och sneglade lite generat på våra pass. På vägsträckan från gränsen till Riga var det vägarbete på gång, varför körhastigheten var låg. Detta gjorde att vi hade bra tillfälle att se på omgivningarna.

På Hotell Riga i kanten av gamla stan hade vi rum för två nätter. Lördagen började vi med guidad tur för att se på stan. Jugendhusen i Boulevardkretsen var mycket speciella, mycket utsirade med statyer, reliefer och diverse krumelurer. Vi vandrade genom gamla stan och åhörde gudens berättelser om olika byggnader, så som Domkyrkan, Svart huvudhuset och Tre bröder. Guidningen avslutades vid saluhallarna, som i tiderna varit stora hangar för zeppelinare. Runt omkringhallarnafannsförsäljning av alla möjliga slag. Genom stan löpte Stadskanalen med parker på

bägge sidor, där fanns fina planteringar, springbrunnar, gångstigar och broar. En promenadlängs kanalen var inbjudande. En del av gruppen besökte ett motormuseum utanför stan. Där fanns motorfordon från 30-40-talet, motorcyklar, traktorer, bilar t ex smalmosse och Zim, ett bilmärke som Rurik Engman hade som taxibil och mycket mera. På kvällen gjordes en utflykt till Lido. Det var en restaurang i tre våningar och ett nöjesfält runtomring. Tyvärr regnade det, orkestrarna som spelade utomhus fick spela utan publik.

Det ståtliga stadshuset i Gamla Stan i Riga.

En ZIL - rysk lyxbil -på bilmuséet. Bilder: Ulla och Mats Bäckström

Söndagmorgon inleddes återresan. Vi rastade längs vägen som löpte nära Rigabuktens strand och vi kunde konstatera att där fanns långa sandstränder. I Tallin stannade vi ett par timmar för göra av med lite pengar i Sadamarket och Merekeskus. Över Finska viken åkte vi igen med Eckerö Lines och sen forsatte färden hemåt och på natten var vi hemma, nöjda och glada med ännu en lyckad Finbyresa. Birgitta Wester

Hockey Lady team och samlade ca 3.000 personer. Föreningen var medarrangör i en bingolottosändning från Hallis den 4 april 1997 med Leif "Loket" Olsson som en av programledarna.

Lanthandelsmuseum med Finbybor i spetsen

Tillsammans med Ulf Malm och Rune Holmström från Närpes hembygdsförening inleddes planeringen av Oskar Hagas lanthandelsmuseum 1972. 1973 skötte Gustav Kangas och Rune Holmström insamlingen av föremål till museet. Lanthandeln som stått i Näsby flyttades till Öjskogsparken och blev en verklig pärla på museiområdet.

Frågan om konsekvenserna av färjfärbindelsen Kaskö-Gävle diskuterades 1982 med näringsnämndens ordfärande Bjarne Friman som inledare. Ett omfattande marknadsföringsprojekt genomfördes våren 1982. Sammanlagt 60.000 ex. av tidningen Bortom havet finns Närpes trycktes och distribuerades i Gävleregionen. Tidningen som sammanställdes av Raymond Wesander fanns också tillgänglig i hytterna på färjan. Styrelsen konstaterade dock 1983 att den väntade turistinvasionen genom färjtrafiken hade blivit betydligt svagare än väntat.

Köpmannakongresser i Närpes

Föreningens 50-årsjubileum firades den 21 oktober 1995 i Kaskö.

Föreningen har två gånger stått värd för de finlandssvenska köpmannakongresserna. Första gången var 1985. 1986 utgavs ett digert Närpes-, Korsnäs- och Kaskönummer av tidningen Köpmannen, planerat och sammanställt av Raymond Wesander. 1998 ordnades köpmannakongressen i Närpes andra gången. Föreningen har hela tiden tillhört Finlands svenska köpmannaförening, men numera Företagarna i Finland.

Som ordförande i föreningen har fungerat bland andra Arne Kangas 1955-59, Gustav Kangas 196971, Kaj Hagman 1972-73, Håkan Grönvik 1975-76, K J Nordlund 1977-78, Pehr Nisuls 1979-81, Rainer Mickels 1982-86 och 1989-90, Erling Erickson 198788, Gunvor Ivars 1991-94, Christer Ahlholm 199596 och 1998 samt Carita Asplund 2001-04. Nuvarande ordförande är Christian Andersson. Arne Kangas var sekreterare 1945-46, Gustav Kangas 1969-72, Else-Maj Skrifvars 1973-81 och 2001-04, Raymond Wesander 1982-84, Iris Vihermaa 1993 och Gunvor Ivars 1996.

Historiken Handelsföretagare i Närpes under 60 år har sammanställts av en arbetsgrupp bestående av Christer Ahlholm, Carita Asplund, Gunvor Ivars, Rainer Mickels (ordf.) och Else-Maj Skrifvars med undertecknad som redaktör.

Sidbäck

Ivars samt brudparet Patrik Sjöström och Anna Stenlund på mässan i Hallis 2003. - Foto: Camilla Ivars

Börje

Arne Kangas, föreningens första sekr. samt ordf. 1955-59, t v tillsammans med bagaren Axel Sundqvist i Närpes Brödfabrik i Finby 1958. - Foto: B Sidbäck

Gunvor

Den hädangångne finländske filosofen Georg Henrik von Wright lär vid något tillfälle ha yttrat meningen “vad den enskilda människan gör är som en pipa snus i ett kosmiskt perspektiv”. Personligen blev jag lite förvånad över att von Wright skulle ha sagt det här. Men det spelar ingen roll. Vi kan ta det från början och säga som man brukar: redan de gamla grekerna.. tänkte i dylika banor

Det tycks verkligen ha varit så. De grekiska filosoferna uppfattade himlakropparnas regelbundna rörelser som sinnebilden för hur allt här i världen sker i enlighet med orubbliga lagar. Vad enskilda individer gjorde, tänkte och råkade ut för verkade inte bekymra dem desto mera. Att enskilda människors handlingar skulle spela någon större roll, var nog en befängd tanke i grekernas ögon. Ingenting är nytt under solen, sade man. Men människan kunde i princip upptäcka de stora sammanhangen tack vare sitt förnuft. “Att skåda de eviga idéerna”, som Platon menade, blev det högsta ideal. Det var en sysselsättning främst förbehållen filosoferna förstås..

Kanske är det någonting i den här riktningen många människor tänker sig när de hör ordet filosofi. Filosofen blandar sig inte så mycket i praktiska saker, utan sitter och grubblar över världens gåtor och försöker komma på hur allting egentligen hänger ihop. När han tror sig ha lyckats, kanske han skriver ner alltihopa i en tjock bok, som är så invecklad att få människor någonsin befattar sig med den. Sådana här typer har nog existerat i filosofins historia. Ta den tyske 1800tals filosofen Hegel till exempel. Han sammanfattade världens utveckling och ordning i ett system. Under sin samtid blev han mycket beundrad i filosofiska kretsar för denna bragd.

Men filosofi måste varken innebära att man skådar eviga idéer ellerförklararvärldeninågotsystem. En person som på 1800-talet var föga imponerad av Hegel och hans systembygge var dansken Sören

Något om filosofi, viktigt och oviktigt...

Kierkegaard. I kontrast till grekernas vördnad inför kosmiska lagar och filosofernas ansträngningar att hitta förklaringar och system, ställde han den enskilde individen i centrum. Det som har betydelse är den enskilda människan och hennes val, hur hon avgör sig. Därvidlag hjälper henne inga filosofiska förklaringar och resonemang. Livet är aldrig på förhand givet, utan öppet. Kierkegaard går så långt att man väl kunde tänka sig honom säga “det kosmiska är som en pipa snus mot vad den enskilda gör”.

Det här kan ju låta tilltalande. Att det verkligen skulle spela någon roll vad lilla jag gör.. ofta känns det ju precis tvärtom. Många människor har låtit sig inspireras av Kierkegaard och han är mycket populär ännu idag. Men Sören Kierkegaard är med sin existentialistiska filosofi ingen stor uppmuntrare. För honom verkar det nog stå klart att livet från början till slut är rena rama allvaret. ”Alla människor är i förtvivlan”, säger han, ”vare sig de vet det eller inte” och ett ämne han uppehållit sig mycket kring är ”begreppet ångest”. Ibland undrar man, om det kanske är just detta allvar människor fascineras av hos honom trots allt. Jag kommer att tänka på titeln hos en av mina egna favoritböcker

“Varats olidliga lätthet”.. I vilket fall som helst vill jag ändå säga att Kierkegaard är värd att fördjupa sig i. Han behandlar centrala frågor om våra mänskliga villkor ur intressanta synvinklar och är nog en stor människokännare.

Ibland brukar man säga att filosofi handlar om påminnelser. Det tycker jag är en ganska bra beskrivning. Filosofi måste inte handla om någonting märkvärdigt, som insikter i tillvarons innersta väsen eller någonting sådant. Inte skapar filosofin någon ny kunskap heller, vilket man förknippar med många andra ämnen, till exempel naturvetenskap. Man kunde snarare säga att filosofi handlar om en strävan att vara uppmärksam, att till exempel ta sig en noggrannare titt på själva frågan innan man svarar. Ibland märker man till och med att det kanske inte fanns någon fråga, eller att frågan handlade om någonting annat än vad den verkade handla om.

Kierkegaard säger att våra problem överlag inte är intellektuella, d.v.s. kan lösas med hjälp av förnuftet, utan viljesvårigheter. Åtminstone i moraliska sammanhang tycks detta

Backlundska gården våren 2005. Foto: Leif Sandbacka