Generaldirektören har ordet

Normalisering. Det var väl vad alla såg fram emot inför 2021. Efter ett år präglat av ett virus som ställt det mest på ända – och orsakat sorg och smärta för många –gav vaccinationerna hopp om en vändning. Den kom också. Redan under första kvartalet gick döds- och sjukdomstalen snabbt neråt. Och gradvis kunde samhället öppnas igen.

Det påverkade förstås även oss på FI. Efter en lång period med arbete på distans kunde vi efter sommaren åter träffa våra kollegor på kontoret. Jag minns med särskild glädje ett möte i november där vi i ledningsgruppen fick hälsa välkomna de många nya medarbetare som hade börjat på FI sedan mars 2020. Och vi började vänja oss vid det som kommer att bli det nya normala, att alla inte är på plats på kontoret alla dagar. Hybridmöten blev vardag. Det har inte varit utan praktiska och tekniska stötestenar, men vi lär oss. Även FI:s externa verksamhet började återgå till mer normala former. Tillsynsbesök och möten med företag under tillsyn kunde på nytt ske öga mot öga och vid behov på plats hos företag under tillsyn.

Även på andra sätt såg vi att pandemins ekonomiska effekter ebbade ut. Understödd av massiva insatser under pandemins inledning kom svensk ekonomi snabbt ur svackan. Vi beslutade därför under 2021 att ta tillbaka de exceptionella åtgärderna som vi hade satt in i pandemins början. I september återinförde vi reglerna om amorteringskraven och höjde det kontracykliska buffertkapitalkravet på bankerna till 1 procent, med sikte på att etablera en normalnivå på 2 procent. Vår rekommendation till bankerna att vara återhållsamma med utdelningar, löpte också ut under hösten.

Allt har inte återgått till det vi är vana vid

Men allt är inte på väg mot det normala. Det gäller inte minst tillgångspriser och skulder. På vissa områden, bland annat bostadsmarknaden, har uppgången till och med förstärkts i spåren av pandemin. Skulder för hushåll och kommersiella fastighetsföretag har ökat betydligt och i synnerhet fastighetsföretagen har blivit mer sårbara. Att bostadspriserna har stigit kan delvis kopplas till ändrade konsumtions- och livsmönster, men det hänger även samman med en allmän uppgång i tillgångspriser både i Sverige och i omvärlden. Prisuppgången drivs inte minst av låga räntor, extra nedtryckta av centralbankers värdepappersköp, som dels gör det billigt att låna, dels gör att placerare söker sig till mer riskfyllda tillgångar i jakt på avkastning. Sårbarheterna ökar på så sätt på många områden.

Ett annat område där få tecken på normalitet finns är det globala klimatet. Klimathoten beror förstås primärt på faktorer långt utanför FI:s ansvarsområde, men vi har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Sedan den 1 januari 2022 har vi en ny hållbarhetsavdelning som ska utveckla det arbetet. Klimathotet är globalt och FI arbetar mycket på global nivå med dessa frågor. Ett exempel är att jag leder ett arbete inom Internationella samarbetsorganisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) för att ta fram en global standard för hållbarhetsredovisning. Den syftar till att göra det möjligt för finanssektorn att styra investeringar från klimatskadliga verksamheter till det som bidrar till klimatomställningen. Arbetet presenterades på FN:s klimatkonferens i Glasgow 2021. Att det var min enda tjänsteresa utomlands förra året säger en del om att coronapandemin inte är över, men kanske också något om det nya normala, där internationella möten i långt högre grad kommer att hållas på distans.

Vi hanterar tusentals ärenden

Men allt som händer på FI handlar förstås inte om krishantering, stora stabilitetsfrågor och globala hot. I själva verket är det tvärtom. FI är också ett stort maskineri där vi handlägger, analyserar och fattar beslut. Tusentals ärenden passerar myndigheten varje år.

Många ärenden rör tillstånd. Ett företag vill starta finansiell verksamhet och söker tillstånd. Ett annat vill ändra något i sin pågående verksamhet. Ett icke-finansiellt företag vill notera en aktie på en börs. Och så vidare. Listan kan göras (nästan) hur lång som helst. Påståendet att utan FI stannar finansmarknaden kan låta pretentiöst, men är likväl sant. FI har därför satsat på att effektivisera hanteringen av tillståndsärenden. Vi ser goda resultat och mer kommer.

Inom tillsynen handläggs också många ärenden. En del är formella undersökningar av företagens regelefterlevnad. De kan vid allvarliga överträdelser leda till sanktioner och ytterst till att ett företag förlorar tillståndet att bedriva finansiell verksamhet. Under året har flera ingripanden ägt rum. Sanktionerna har varit av olika slag beroende på överträdelsernas allvar. I ett fall har vi återkallat företagets

tillstånd med hänvisning till stora brister i den finansiella rådgivning som företaget ägnat sig åt. Det visar att ett tillstånd att driva finansiell verksamhet är villkorligt och beroende av att företaget fortlöpande ser till att inte göra avsteg från regelverkets krav.

Vissa ämnen har vi grävt mer i under året

Penningtvätt är ett område som FI ägnade stor uppmärksamhet åt även under 2021. Vi fortsätter att utveckla samarbetet med andra myndigheter. Vi välkomnar också nya regler om utvidgat informationsutbyte med och mellan banker och andra företag med ansvar att se till att de inte utnyttjas för penningtvätt. Vi har inriktat undersökningar mot delvis nya typer av verksamheter, till exempel växlingskontor där risken för penningtvätt kan antas vara särskilt stor.

Ett annat område som fortsätter att ha hög prioritet är konsumentkrediter, där vi ofta har samarbetat med både Kronofogden och Konsumentverket. Vi har gjort flera analyser för att bättre förstå vilka som löper störst risk att få betalningsproblem och vilka typer av företag som innebär störst risker för konsumenter. Vi gav också ut nya allmänna råd som förtydligar god kreditgivningssed och vilken information som långivare bör hämta in och använda i en kreditprövning. Vi kommer att följa upp råden framöver för att säkerställa att lån ges på grunder som inte undergräver låntagarnas ekonomi.

Vid pandemins utbrott fick vi och andra klart för oss att företagsobligationsfonder kan förvärra likviditetsstörningar och störa kreditförsörjningen. Som en uppföljning har vi bland annat analyserat och lämnat förslag på bättre verktyg för likviditetshantering i fonder. Det är ett arbete som fortsätter på internationell nivå med fokus på hur kreditgivning via icke-banker ska göras mer robust. I samma anda har vi drivit på förändringar på den svenska företagsobligationsmarknaden för att förbättra likviditeten i handeln.

Under året har vi också lagt tid på att granska företag som ingår i den finansiella infrastrukturen för betalningar. Vi har särskilt fokuserat på det faktum att dessa företag allt oftare lägger ut kritisk verksamhet på andra aktörer. Att företagen har bra koll på sina underleverantörer och ordentliga rutiner för att undvika driftstörningar är centralt för att motverka stopp i betalsystemet, avbrott som kan få mycket stora negativa effekter.

Och vi gjorde väldigt mycket mer under 2021. Något av det, men förstås inte allt, framgår av den här årsredovisningen. Läs den gärna.

Vi måste fortsätta förbereda oss för det oväntade

I slutet av 2021 tvingades vi på nytt att övergå till distansarbete. I februari släppte regeringen på alla formella restriktioner och vi kunde i mitten på månaden börja arbeta från kontoret igen. En stor lättnad, men pandemin är inte över. Vi får inse att

coronaviruset är något vi måste leva med ännu ett tag. Ändå känns det som att vi har kommit närmare det nya normala som kommer att etableras när pandemin är över.

Men exakt hur det kommer att gå vet ingen av oss, och inom finansiell tillsyn gäller att vi alltid måste vara vaksamma. Pandemin överraskade världen för snart två år sedan. Den fick oerhörda effekter, men ekonomier och finansmarknader har i huvudsak stått emot. Min övertygelse är att det beror på att vi har byggt system med god motståndskraft. Det är med ambitionen att värna förmågan att stå emot även när det oväntade inträffar nästa gång som vi på FI tar oss an ett nytt verksamhetsår.

Stockholm i februari 2022

Erik Thedéen Generaldirektör