Issuu on Google+

Budget Betala

1


Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattande nätverk som startats av myndigheter, organisationer och finansiella företag för att samarbeta om folkbildning i ekonomiska och finansiella frågor. Syftet är att ge medborgare i hela landet – och i alla åldrar – bättre möjligheter att klara de ökade kraven från samhället på att kunna fatta olika ekonomiska och finansiella beslut i livet. Tanken är att såväl statliga som privata aktörer här har ett gemensamt intresse i att stötta konsumenterna. Målet är ett större privatekonomiskt självförtroende åt alla, med hjälp av olika folkbildningsinsatser.

Denna broschyr guidar dig igenom allt du behöver veta om budget och betala.

2


’’

Att ha balans i ekonomin handlar om att ha koll på inkomster och utgifter. Genom livet kan dina ekonomiska förutsättningar variera. Under perioder kanske du studerar, arbetar deltid eller heltid, eller av olika orsaker periodvis är förhindrad att arbeta. Oavsett vilket är det viktigt att du planerar din ekonomi och anpassar utgifterna efter inkomsterna. Se över försäkringar och lånevillkor emellanåt. Läs villkoren innan du ingår avtal. Klaga om du inte är nöjd med vad du får. Det kanske låter tråkigt, men enkla saker som att göra sådana aktiva och medvetna val är ett smart sätt att få bra kontroll över ekonomin. Kortsiktiga lösningar och erbjudanden som låter för bra för att vara sanna kan bli dyra lösningar med långsiktiga konsekvenser. När du handlar eller ingår olika avtal är det klokt att jämföra olika erbjudanden. Att göra en budget är också ett lätt sätt att snabbt få en överblick över dina ekonomiska ramar. Märker du att du är på väg att hamna i en tuff ekonomisk situation gäller det att ta tag i situationen. Sök stöd från personer i din omgivning, eller ta kontakt med Budget- och skuldrådgivaren i din kommun eller kontakta Kronofogden för råd och stöd. Det finns hjälp att få, och kom ihåg – balansen mellan inkomster och utgifter är nyckeln till en hållbar privatekonomi.” Jan Åkerlund, Kronofogden

Malin Lindquist Skogar, Konsumentverket


INNEHÅLLSFÖRTECKNING BUDGET Varför bör du göra en budget? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Händelser som påverkar livet … och budgeten . . . . . . . . . . . . . . . 7 Budget för hushållet per månad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Vilka försäkringar behöver du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Vägledning för konsumenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Bostad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 E-handel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Tio tips som ger dig bättre koll på ekonomin . . . . . . . . . . . . . . . 24 BETALA Att hamna i skuld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Borgensåtaganden och ärva skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Vad händer om du inte kan betala? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Utmätning och betalningsanmärkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Var aktiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Olika typer av skulder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 De vanligaste skulderna hos Kronofogden . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Tio frågor om budget och betala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Checklista för en ekonomi i balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Nyttiga länkar och telefonnummer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

4


BUDGET Att göra en budget innebär att du skriver upp alla dina inkomster och utgifter och jämför de båda posterna. På så sätt får du en överblick och kan lättare göra förändringar om det är något du är missnöjd över i din ekonomi. Med hjälp av budgeten kan du minska onödiga ut­ gifter och satsa på annat som du hellre vill ha.

5


Varför bör du göra en budget? Genom att ha bättre koll och en översikt över din ekonomi blir risken att hamna i svåra och tuffa ekonomiska lägen mindre. Gör du en budget som i sin tur leder till att du får bättre koll på ekonomin, kan du också lättare planera ditt liv och inte bara chansa och hoppas på det bästa. En viktig utgångspunkt är att ha större inkomster än utgifter under månaden.

Inkomster Inkomster är det inflöde du har av pengar. De flesta inkomster är beskattningsbara. Den vanligaste inkomsten är lön från arbete. Det går även att ha andra inkomster som föräldrapenning, sjukpenning, näringsverksamhet, försäljning av hus och vinster från exempelvis en aktieförsäljning. Alla inkomster du har behöver däremot inte beskattas utan kan vara i form av bidrag som exempelvis barn-, studie- och bostadsbidrag.

Utgifter Utgifter är de kostnader du har för att leva. Allt som betalas är i princip en utgift. Vissa utgifter kan vara fasta som exempelvis bostadshyra och/eller vissa lån medan andra utgifter är rörliga och varierar från period till period. Rörliga kostnader kan till exempel vara elavgifter som ofta är lite dyrare under vintern än på sommaren. Ett sunt tankesätt är att alltid ha koll på dina utgifter och se till att de inte överstiger inkomsterna för att undvika situationer där du behöver skuldsätta dig.

6


Händelser som påverkar livet och … budgeten! Vissa händelser kan komma att påverka och förändra livet helt och hållet. Det kan vara planerade eller oplanerade händelser som får en oerhört stor påverkan på dig själv och din ekonomi. Av den anledningen är det alltid bra att vara beredd på dessa händelser om och när de inträffar. Ju mer förberedd du är desto lättare blir det att klara av de olika situationerna.

Barn När du får barn innebär det en stor förändring på alla sätt och vis i livet. En stor förändring sker även i ekonomin då du får större utgifter än tidigare och oftast med lägre inkomster. Inkomsterna sjunker för dig som förälder då föräldrapenningen inte riktigt motsvarar den vanliga lönen som du har när du arbetar. Föräldrapenningen är ungefär 80 procent av den lön du har haft. Därtill kommer barnbidrag på 1 050 kronor varje månad som drygar ut månadskassan.

7


Som förälder får du också räkna med att utgifterna blir högre då ytterligare en person ska försörjas. Under första året kan det kosta något mer än under övriga år då barnet behöver barnvagn, säng, nappflaskor med mera. Enligt Konsumentverket kostar ett barn under det första året cirka 30 000 kronor.

Bil Att äga en bil kan innebära en frihet. Möjligheten att ta sig från punkt A till punkt B fritt utan att behöva passa tider kan vara viktigt för många. Men ökad frihet innebär också ökat ansvar, och kostnader. En bil är oftast dyrare än vad man tror, eller vill tro. Kostnader som skatt, besiktning, försäkring, reparationer, bränsle och värdeminskning är sådant som en bilägare får räkna med. När du köper en bil kan det också vara värt att fundera över om du ska välja att handla från en privatperson eller från en bilförsäljare, begagnad eller ny. De val du gör när du köper en bil har stor betydelse för vilka rättig­heter du har som konsument och vilka kostnader du som bilist får framöver.

Arbetslöshet När du har ett arbete har du också en inkomst varje månad som kan täcka upp för dina utgifter. Blir du arbetslös är det inte lika säkert att utgifterna kan täckas längre. Får du en A-kassa (arbetslöshetskassa) är den troligen mycket lägre än den tidigare lönen och det kan också ta tid för pengarna att hamna på kontot på grund av administrationen. Här är det viktigt att se till att alltid

8


ha en buffert som gör att du kan klara av 1–2 månaders utgifter i fall du blir arbetslös och behöver vänta på din ersättning från A-kassan. Se också över dina kostnader och om det är något som du kan dra ner på som inte är av största vikt.

Skilsmässa Ibland fungerar inte ett äktenskap som det ska och det kan leda till att skilsmässa är den enda utvägen. Finns det barn inblandade kan situationen bli svårare och jobbigare. I en skilsmässa är det inte bara familjerna som skiljs från varandra, ekonomin gör det också. Från att ha delat på de flesta kostnader, tar du nu ett eget ansvar för dina kostnader, som oftast blir högre.

Dödsfall Ett dödsfall i familjen kan påverka ekonomin på många sätt. Vad händer med den bortgångnes tillgångar och skulder? Hur påverkas du som efterlevande? Läs mer om dödsbo på sidan 29.

9


Budget för hushållet per månad INDIVIDUELLA kostnader i kr/månad

Barn 6–11 mån

1 år

2–5 år

6–9 år

Flickor 10–13 år

All mat lagas hemma

760

770

930

1 520

1 680

1 880

All mat lagas hemma utom lunch vardagar

580

590

720

1 160

1 290

1 440

0 år

1–2 år

3 år

4–6 år

7–10 år

11–14 år

15–17 år

Personlig hygien inkl ett tandläkarbesök

500

430

150

110

140

280

400

Kläder och skor

370

440

440

520

560

580

590

Fritid och lek

80

180

180

400

620

710

720

Mobiltelefon

200

240

130

130

130

130

130

130

130

1 080

1 180

900

1 160

1 450

1 900

2 080

Barn-/ungdomsförsäkr. Summa kostnader/ exkl. livsmedel

Så här ser Konsumentverkets beräkningar av månadskostnader ut för olika hushåll för 2015. Beräkningarna är exempel på vad det kan kosta att upprätthålla en skälig konsumtionsnivå för några av hushållens vanligaste utgiftsområden, oberoende av hushållets inkomster.

10

14–17 år


ålls Räkna ut ditt hush ad kostnader per mån Pojkar 10–13 år

14–17 år

Kvinnor 18–30 år

61 år >

Män 18–30 år

31–60 år

31–60 år

61 år >

1 920

2 420

1 840

1 810

1 660

2 420

2 310

2 080

1 470

1 860

1 410

1 380

1 270

1 860

1 770

1 590

11–14 år

15–17 år

18–30 år

31–49 år

50 år >

18–30 år

31–49 år

50 år >

210

250

520*

520

500

390*

390

390

570

580

600

600

600

580

580

580

710

720

640

640

640

640

640

640

200

240

250

240

230

250

240

230

130

130

1 820

1 920

2 010

2 000

1 970

1 860

1 850

1 840

Konsumentverkets beräkningar

Mina beräkningar

* För 18- och 19-åringar är kostnaden för hygien 65 kr lägre på grund av fri tandvård.

GEMENSAMMA kostnader i kr/månad

1 pers

2 pers

3 pers

4 pers

Förbrukningsvaror

100

130

220

260

Hemutrustning

370

450

540

620

Medier

940

970

990

1 010

120

130

150

160

– mellanstor stad

90

100

110

110

– mindre tätort

80

90

90

110

– storstad

1 530

1 680

1 900

2 050

– mellanstor stad

1 500

1 650

1 860

2 000

– mindre tätort

1 490

1 640

1 840

2 000

Hemförsäkring – storstad

Summa gemensamma kostnader

11


Vilka försäkringar behöver du? Många klarar sig hela livet från allvarliga olyckor och slipper vara med om inbrott, att krocka med bilen eller att huset brinner ner. Men om en olycka inträffar är det alltid viktigt för dig och din ekonomi att ha en försäkring.

Hemförsäkring Det kan hända att du tycker att det du äger är lite värt. Men oav­sett hur du bor, bör du alltid ha en hemförsäkring. Hemförsäkringen täcker kostnader för stöld och förstörelse av ägodelar. Reseförsäkring ingår i hemförsäkringen, liksom skydd om du skulle hamna i en rättstvist och ansvarsskydd om du skulle råka skada någon annans egendom. Hemförsäkringen kan även täcka läkarvård vid överfall. Många som hamnar i ekonomisk knipa prioriterar bort just hemförsäkringen istället för till exempel kost­samma mobilabonnemang, vilket kan vara olyckligt. Å andra sidan kan många vara överförsäkrade. Du bör därför kontrollera om hemförsäkring ingår i fackföreningsavgiften. Att ha dubbel för­säk­ring ger inte mer.

Allriskförsäkring I butiken frågar ofta säljaren om du inte vill köpa en tilläggsförsäkring, inte minst om du köper till exempel klockor eller hemelektronik. Om du redan har en allriskförsäkring, så kallad drulleförsäkring, är en sådan specialförsäkring helt onödig. Din drulleförsäkring är oftast billigare och täcker redan kostnader som uppkommer om du tappar kameran i backen.

12


Sjuk- och olycksfallsförsäkring Sjuk- och olycksfallsförsäkringen täcker kostnader för läkarvård vid en olycka samt skador och invaliditet på grund av sjukdom. Ofta betalar arbetsgivaren denna försäkring under arbetstid och till och från jobbet. Barn- och ungdomar är, genom kommunens försorg, oftast olycksfallsförsäkrade under skoltid. Däremot är det viktigt att ha en försäkring som täcker sjukdom och olycksfall på fritiden. Kontrollera vad din försäkring täcker!

13


Barn- och ungdomsförsäkring Skulle barn och ungdomar råka ut för någon olycka som innebär att de aldrig kommer kunna arbeta framöver får dessa personer en väldigt liten ersättning från Försäkringskassan, cirka 90 000 kr per år. Av den anledningen kan det vara bra att ha en barn- och ungdomsförsäkring som i svåra fall kan ge ett par miljoner i ersättning.

Livförsäkring Livförsäkring innebär att en familj vid ett dödsfall får en summa pengar som gör att de efterlevande kan bo kvar.

A-kassa Att vara medlem i en arbetslöshetskassa (A-kassa) innebär att du får ersättning om du blir arbetslös. Beroende på vilken A-kassa du är medlem i betalar du olika mycket i månadsavgift. Hitta rätt A-kassa för dig genom att besöka Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, på www.samorg.org

Inkomstförsäkring Inkomstförsäkring innebär att du kan behålla upp till 80 procent av din faktiska lön om du blir arbetslös. Försäkringen är ett tillägg till din A-kassa och ger dig extra trygghet om du skulle bli uppsagd från ditt arbete. Kom ihåg att läsa villkoren noga!

Trafikförsäkring Att ha en trafikförsäkring är obligatoriskt enligt lag om du till exempel har en bil, motorcykel eller moped. Den är avsedd att täcka personskador och skador på andra fordon. Har du inte en sådan försäkring får du betala en trafikförsäkringsavgift om cirka 100 kronor per dag. Många ungdomar som skaffar sin första bil har ingen aning om att det krävs en trafikförsäkring om bilen är i trafik. Därför är just denna försäkring orsak till många onödiga ärenden hos Kronofogden. Tänk därför på att alltid betala trafik­försäkring.

14


Prioritera rätt Det finns ett flertal andra försäkringar som går att teckna beroende på hur ditt eget liv ser ut. Vilka försäkringar är du i behov av? Ta en titt på checklistan och se om det finns någon försäkring som du kan behöva men har glömt att teckna.

n Hemförsäkring CHECKLISTA n Allriskförsäkring Vilka försäkringar är du i behov av? n Bostadsrättsförsäkring n Villaförsäkring n Sjuk- och olycksfallsförsäkring n Barn- och ungdomsförsäkring n Livförsäkring n A-kassa n Inkomstförsäkring n Fordonsförsäkring (bil, mc, moped) n Trafikförsäkring n Pensionsförsäkring n Husdjursförsäkring

15


Vägledning för konsumenter Kommunal konsumentvägledning I majoriteten av kommunerna i Sverige finns det en konsumentvägledning. Konsumentvägledningen är kommuninvånarnas personliga rådgivare och kan hjälpa dig både före och efter ett köp. Konsumentvägledningen kan till exempel ge dig information om var du kan hitta förköpsinformation om produkter och tjänster. De kan hjälpa dig med hur du kontrollerar att ett företag som du ska köpa en vara eller en tjänst av är seriöst. Konsumentvägledningen kan även hjälpa dig att tyda och skriva avtal för 267 av 290 kommuner i köp av tjänster och produkter. Sverige erbjuder konsu­ment­­ vägledning och 287 kommuner erbjuder budgetoch skuldrådgivning.

Om du har köpt något som du inte är nöjd med kan konsumentvägledaren ge dig information om vilka rättigheter du har som konsument och du kan få hjälp att klaga på rätt sätt med stöd av de lagar som finns på konsumentområdet till exempel, konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen.

Nationell konsumentvägledning Från 31 mars 2015 finns Hallå Konsument, en ny rikstäckande och oberoende upplysningstjänst för alla konsumenter i Sverige. Dit kan du vända dig med frågor om köp av varor och tjänster, avtal och reklamationer. Du kan även få tips om hur du kan handla mer hållbart.

16


Vägledarna hos Hallå konsument svarar på övergripande frågor eller lotsar dig vidare till experter hos kommunal konsumentvägledning, budget- och skuldrådgivning, andra myndigheter eller någon av konsumentbyråerna. Du hittar Hallå konsument på www.hallakonsument.se

Konsumentbyråernas rådgivning Om du som konsument har problem med bank- och finansfrågor, försäkringar, telekom eller energi kan du få kostnadsfri information och vägledning av branschernas egna konsumentbyråer. Du når byråernas respektive webbplatser via: Bank- och finansbyrån samt Försäkringsbyrån: www.konsumenternas.se Energimarknadsbyrån: www.energimarknadsbyran.se Telekområdgivarna: www.ktib.se På konsumenternas.se kan du bland annat hitta information om vilka regler som gäller för autogiro, e-faktura, giro, postväxlar, kortbetalningar och valutaväxling. På webbplatsen finns också användbara jämförelser över bankavgifter, valutaväxling och kontokort. Du kan vända dig till byråerna när du har fått ett besked som du inte är nöjd med. Beslutar du dig för att gå vidare med ditt ärende kan du få tips och vägledning om vart du kan vända dig för att begära omprövning. Konsumentbyråerna kan däremot inte vara ditt juridiska ombud.

17


Bostad Tak över huvudet är en nödvändighet för alla människor. Ett hem, någonstans att bo, en plats för dig själv eller att dela med din familj. Boendeformerna kan se olika ut: Hyra en bostad Det finns fördelar med att hyra en bostad jämfört med om du köper en. När du hyr bostaden så betalar du en hyra varje månad till en hyresvärd och denna ansvarar för exempelvis reparationer, gräsklippning och snöskottning. Hyresvärden har också ansvar för att se till att lägenheten är i gott skick när hyresgästen tar över den. Se till att ha ett skriftligt hyresavtal där alla villkor framgår, och få bostaden besiktigad innan tillträde för att eventuella skador och fel repareras. Det går även att hyra en lägenhet i andra hand. Det innebär att du, efter att ha fått tillstånd från hyresvärden eller bostadsrättsföreningen, kan få bo i lägenheten fast du inte står på kontraktet. Glöm dock inte att ändå skriva på ett avtal om andrahandskontrakt där hyra och uppsägningstid framgår.

Köpa bostad – bostadsrätt eller hus En annan variant för boende är att köpa en bostad. Att köpa din bostad är ett stort ekonomiskt beslut som kräver funderingar på många olika saker innan du bestämmer dig. Äger du bostaden går det också att sälja den och göra en vinst, eller en förlust. Hur bostadspriserna utvecklas påvisar framtiden. En viktig sak att tänka på är att du inte belånar dig för mycket. Skulle det hända att du behöver sälja lägenheten i en tid då marknaden är dålig, kan det innebära att du gör en förlust och då finns skulder kvar att betala till banken. I dag finns det regler om att en låntagare maximalt får låna 85 procent av bostadens marknadsvärde, vilket innebär krav på högre kontantinsats. En skillnad jämfört med att bo i en hyresrätt är att du ansvarar för allt i bostaden. Skulle kyl-

18


skåpet eller frysen gå sönder repareras den inte av någon förening eller värd, utan du står själv för kostnaden. De flesta som köper en bostad tar ett lån som du ska amortera och betala ränta på. Räkna alltid med att kunna klara av en eventuell räntehöjning i framtiden även om det inte är den faktiska räntan just idag. Är du beredd på att kunna klara av en räntehöjning, minimeras risken att hamna i en ekonomiskt jobbig situation.

Bostadsrätt Äger du en bostadsrätt så äger du en andel i en bostadsrättsförening och inte själva lägenheten. Föreningen äger i sin tur fastigheten. En avgift betalas till föreningen som sköter drift och underhåll av fastighetens gemensamma delar. Du ansvarar alltså för det mesta innanför lägenhetens väggar men inte för ytan utanför.

Hus Köper du ett hus äger du också det till skillnad från en bostadsrätt. Du betalar ingen avgift till någon förening så som man gör i en bostadsrätt, du betalar dock en kommunal fastighetsavgift varje år. Du måste själv lägga mer tid och pengar eftersom ingen annan sköter drift och underhåll. Vid köp av ett hus tillkommer dessutom kostnader för lagfart, pantbrev och upplägg av nya lån.

19


20


E-handel I takt med att teknologin utvecklas har även marknaden gjort det och erbjuder sina tjänster på allt fler ställen. Från att tidigare enbart kunnat handla fysiskt i butik, finns nu möjlighet till köp via bland annat internet, telefon och appar. Att använda sig av e-handel har blivit en möjlighet för konsumenten som fått ett större utbud av varor och tjänster. Många fördelar finns med e-handel som att det exempelvis går snabbare, är enklare, mindre tidskrävande och ofta billigare än i en vanlig butik. Men det finns nackdelar med e-handeln där mycket kan gå fel. Ett problem är oseriösa aktörer. På Konsumentverkets För att undvika att saker och ting webbplats hittar du mer går fel eller att du råkar ut för en detaljerad information om e-handel och vad oseriös säljare finns det vissa saker du bör tänka på för att som du kan tänka på. göra ett lyckat köp.

FÖRE KÖP:

Kolla upp vem du handlar av De flesta företag som säljer varor på nätet är seriösa. Men inte alla. Gör en snabb koll av företaget innan du handlar. Det kan handla om att du använder dig av olika forum och recensioner för att se hur andra konsumenter bedömer det aktuella företaget.

Välj ett säkert betalsätt Det finns olika sätt att betala på internet. Kolla upp vad de olika betalningssätten innebär och välj ett alternativ som du känner dig trygg med. Ibland är förskottsbetalning det enda valet och då gäller det att vara extra försiktig och kolla upp om företaget är pålitligt.

21


Läs villkoren innan du handlar När du köper en vara ingår du ett avtal med säljaren. Läs villkoren innan du beställer för att minska risken för obehagliga överraskningar. EFTER KÖP:

Sen leverans Om du inte får din vara som det har avtalats om kan du hålla inne med betalning, häva köpet och/eller kräva skadestånd. Du har också rätt att kräva att säljaren fullgör köpet.

Du kan ångra dig Du har 14 dagars ångerrätt när du köper varor på internet, telefon, postorder och TV-shop inom Sverige. Ångerfristen börjar löpa när du tagit emot varan. Du har då rätt att skicka tillbaka varan och få pengarna tillbaka. Men du får själv betala returfrakten.

Du kan reklamera i tre år Samma rätt att reklamera gäller när du handlar på internet som i en vanlig butik. Du har tre års reklamationsrätt. Reklamerar du inom två månader efter att du har upptäckt felet på varan är det alltid i rätt tid. Har det inte gått sex månader sedan produkten köptes är det säljaren som måste bevisa att det inte är ett ursprungligt fel. Har det gått sex månader så är det kunden som måste bevisa att felet funnits där redan från början.

Vart vänder jag mig för att klaga? Vill du klaga på en vara du köpt över nätet? Då ska du alltid först vända dig direkt till företaget du handlat av. Om du och företaget inte kommer överens kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Som sista instans kan du välja att ta ärendet vidare till domstol.

22


Vad är Allmänna reklamationsnämnden, ARN?

FAKTA

ARN är en statlig myndighet som har till uppgift att pröva tvister mellan en konsument och ett företag. Nämnden prövar alltså inte fall konsumenter eller företag emellan. ARN ska vara ett snabbare och billigare alternativ till domstol. ARNs beslut är endast rekommendationer och inget som är tvingande för ett företag att följa. Dock följer de flesta företag ARNs beslut. För att du ska få en uppfattning om hur domstolar och ARN tidigare bedömt ärenden finns det en rättsfallssamling på www.konsumenternas.se. Där kan du hitta korta referat av rättsfall från domstolar och av beslut från ARN.

23


Tio tips som ger dig bättre koll på ekonomin 1. Gör en budget Ett bra sätt att få överblick över ekonomin är att göra en budget. Ta hjälp av Konsumentverkets budgetkalkyl, där kan du automatiskt lägga in siffror för vanliga utgifter som mat, kläder och fritid utifrån våra beräkningar. 2. Köpstopp i en månad Handla bara det absolut nödvändigaste under en månad. Försök att minska ner på småutgifter som till exempel fika, godis och tidningar. Kanske märker du att du köper sådant du egentligen inte behöver. Gör det till en utmaning; hur mycket kan du spara under en månad? Skriv upp de inköp du gör i en kassabok. Då är det lättare att se vad du lägger pengar på. 3. Planera matinköpen Mat är dyrt. Genom att göra en veckomatsedel och en inköpslista som du har med dig när du handlar kan du planera billiga måltider istället för att impulshandla dyra livsmedel när du är hungrig och stressad. 4. Gör matlåda Laga mat hemma på kvällen och gör matlådor. Du sparar flera hundra kronor i månaden genom att ta med dig mat istället för att köpa lunch på restaurang.

24


5. Cykla istället för att ta bilen Att åka bil kostar mer än vad man kanske vill tro. Ta cykel eller åk kollektivt så ofta som möjligt istället. I Konsumentverkets bilkalkyl kan du se vad det kostar att ha bil. 6. Tänk efter innan du handlar på kredit eller tar lån Det är viktigt att du tänker igenom din ekonomiska situation innan du ingår avtal om att handla på kredit eller tar lån med kort återbetalningstid. Krediter du tar ska alltid betalas tillbaka och det gäller att veta att du har möjlighet att göra det – kanske redan nästa månad. Klarar du inte att betala tillbaka lånet växer kostnaden snabbt. 7. Spara energi Du kan påverka dina elkostnader på olika sätt, bland annat genom att dra ur kontakten till hemelektronik när den inte används. Kontakta kommunens energirådgivare för att få mer information. Använd Energimyndighetens energikalkyl för att se hur mycket du kan spara. 8. Se över avtalen för TV, Internet, telefon och el Gör en inventering av hemmets avtal. Behöver du alla TV-kanaler? Går det att ringa billigare med någon annan teleoperatör eller finns det bättre avtal för Internet? Du kan också spara pengar genom att byta elavtal eller leverantör. Du kan jämföra elpriser på www.elpriskollen.se

9. Se över försäkringarna Har du koll på dina försäkringar? Är du dubbelförsäkrad eller betalar du för försäkringar som du inte behöver? Du kanske kan få en billigare försäkring om du byter försäkringsbolag? Läs mer om att byta försäkringar på www.konsumenternas.se

10. Se över lånen Har du många dyra lån? Kontakta banken och se om du kan slå ihop flera lån till ett. Försök samtidigt att förhandla så att du får en bättre ränta. Ibland kanske det lönar det sig att byta bank. Läs mer om att byta bank på www.konsumenternas.se

25


BETALA Det finns olika sätt att betala – till exempel hela beloppet kontant, på kredit med ränta eller löpande avbetalningar. I takt med att tekniken utvecklas skapas nya sätt att betala, och idag finns bland annat olika lösningar för hur du kan använda din telefon för att betala. Ingen vet hur vi kommer betala i framtiden men en sak är säker; det kommer alltid vara viktigt att ha kontroll på inkomster och utgifter.

26


Att hamna i skuld När du köper något ingår du ett avtal om att betala. I dagens konsumtionssamhälle finns mängder av erbjudanden på vad vi kan köpa, hur det kan betalas och hur det kan finansieras. Din inkomst ska räcka till hyra, el, mat, försäkringar och mycket annat och det kan gå fort att tappa kontrollen över ekonomin. Sök stöd och råd Det kan bli så att du har många räkningar att betala och tvingas prioritera. Om du börjar tappa kontrollen över dina räkningar och skulder är ett råd att vara aktiv och så snabbt som möjligt söka stöd och råd från din omgivning. Har du ingen i din närhet att prata med finns det oftast stöd att få från kommunens Budget- och skuldrådgivare. Du kan också kontakta den du är skyldig pengar för att försöka komma överens om en avbetalningsplan.

Vilka är budget- och skuldrådgivarna? Budget- och skuldrådgivarna kan ge praktiska råd om hur du kan gå tillväga i din skuldsituation och hjälper till med de ekonomiska beräkningar som behöver göras.

27


De kan också ge råd om vad som krävs för att kunna göra en ansökan om skuldsanering. Budget- och skuldrådgivarna hjälper även till med omprövningar och överklaganden gällande skuld­ sanering. För skuldsatta som inte uppfyller skuldsaneringslagens krav eller som vill ha andra typer av betalningsuppgörelser kan rådgivaren räkna fram realistiska betalningsförslag. Rådgivaren kan i samråd med den skuldsatte arbeta för att förhandla fram nya betalningsvillkor hos fordringsägarna. Enligt skuldsaneringslagen måste varje kommun erbjuda budgetoch skuldrådgivning. I lagen står: ”Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan”.

Kronofogden svarar på frågor Du är också alltid välkommen att vända dig till Kronofogden med dina frågor. Myndigheten kan naturligtvis inte ta bort några skulder men har lång erfarenhet av att stötta personer med en ekonomi i obalans och hjälper dig gärna att ta tag i din situation. Och kom ihåg, dina skulder behöver inte ha lämnats till Krono­ fogden för att du ska få kontakta dem. Ju tidigare du hör av dig desto bättre är dina chanser att ta tillbaka kontrollen över ekonomin.

Borgensåtaganden Att du går i borgen innebär att du lovar att betala en skuld för någon annan om den personen inte betalar. Ofta handlar det om lån, men det kan också förekomma vid abonnemang och hyreskontrakt. Om du går i borgen tar du på dig betalningsansvar och det är viktigt att du sätter dig in i vilka avtal du skriver på och vad de innebär. Tänk också på att borgensåtagandet försvinner först när hela skulden är betald om ni inte kommit överens om annat. Ett borgensåtagande försvinner inte om låntagaren dör.

28


Ärva skulder I Sverige ärver man inte skulder. När en person avlider blir dennes tillgångar och skulder ett dödsbo. Delägarna i dödsboet har inte något personligt ansvar för den avlidnes skulder. Om det finns tillgångar i dödsboet måste skulderna betalas innan arvingarna får del av tillgångarna.

Några begrepp som är bra att känna till är: Dödsbo En avlidens tillgångar och skulder kallas dödsbo. Dödsbodelägare Dödsbodelägare kallas den eller de personer som ansvarar för den avlidnes egendom medan man utreder dödsboets tillgångar och skulder. En dödsbodelägare kan till exempel vara efterlevande make, sambo, registrerad partner eller arvinge.

Vad händer om du inte kan betala? Om du inte betalar i tid får du ofta, men inte alltid, en påminnelse. Om du inte heller betalar efter påminnelsen är det vanligaste att företaget du är skyldig pengar vänder sig till ett inkasso­bolag för hjälp att få betalt. Inkassobolagen är privata företag som arbetar för att driva in skulder och har ingen koppling till Kronofogden. Oftast kontaktar inkassobolaget dig via brev men det händer också att de ringer upp med anledning av skulden. Ibland kommer de erbjuda dig en avbetalningsplan och självklart väljer du själv om du vill tacka ja eller nej. Det du måste tänka på är att precis som vid kreditköp är det viktigt att du håller koll på vilka avtal du ingår så att du inte sätter dig i en situation där du lovat mer än du kan hålla.

O INKASS 29


Om ni inte kommer överrens kan inkassobolaget välja att gå vidare och lämna in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden. Ett betalningsföreläggande är en fastställelse av skuld och kan leda till beslut från myndigheten som visar att du är skyldig att betala. Innan Kronofogden fattar ett sådant beslut kommer du bli kontaktad för att du ska kunna ge din syn på kravet. Om kravet är riktigt och den sökande begär verkställighet är Kronofogdens uppdrag att undersöka vilka tillgångar du har för utreda om skulden kan betalas.

Utmätning – så funkar det Det vanligaste sättet för Kronofogden att reglera en skuld är genom löneutmätning. Det innebär att en viss summa dras från din inkomst varje månad till dess att skulden är betald. Hur mycket som kan utmätas varierar beroende på din familjesituation samt dina inkomster och utgif­ter. Det kan även bli aktuellt att Kronofogden utmäter tillgångar som du äger. För att få reda på vilka tillgångar som finns kan de göra en förrättning hemma hos dig och utmäta till exempel en bil. Bilen

30


säljs sedan på auktion och pengarna som kommer in skickas till den du har skuld till. Kronofogden utmäter aldrig för mer än vad skulden är på, det betyder att om försäljningen av en utmätt bil ger mer pengar än skulden får du tillbaka överskottet. Det finns ett antal förutsättningar som måste vara uppfyllda för att någonting ska utmätas. Självklart måste egendomen tillhöra dig som har skulden och en försäljning måste ge så mycket pengar att det minskar skulden. Det finns mer information om utmätning på Kronofog­dens webbplats www.kronofogden.se

Betalningsanmärkning Du har säkert hört talas om betalningsanmärkningar och kanske redan har en uppfattning om vad det är för något. En vanlig missuppfattning är att det är något som sker hos Kronofogden. Det är inte Kronofogden som utfärdar betalningsanmärkningar. Ordet betalningsanmärkning är kreditupplysningsföretagens samlingsnamn på ett stort antal uppgifter som de samlar in från olika håll och sedan använder vid kreditupplysning. En betalningsanmärkning är något som syns vid en kreditupplysning och är egentligen ett tecken på att du inte har skött dina betalningar i tid. Den kan exempelvis leda till att du inte får lån, lägenhet eller telefonabonnemang. En betalningsanmärkning finns kvar i tre år. En fullständig lista över kreditupplysningsföretagen finns på Data­inspektionens webbplats som också innehåller mer information om hur kreditupplysning och betalningsanmärkningar fungerar.

31


Var aktiv Om du märker att du börjar tappa kontrollen över din ekonomi är det viktigt att du agerar i tid och inte stoppar huvudet i sanden. Även om det kan vara jobbigt att ta tag i saker så vet vi att ju längre du skjuter på ett problem desto jobbigare, och dyrare, blir det att lösa. Följande exempel visar hur en obetald telefonräkning kan växa.

Telefonräkning 600 kr ✚ Påminnelse 60 kr ✚ Inkassokrav 180 kr ✚ Betalningsföreläggande 300 kr ✚ Ombudsarvode 380 kr ✚ Grundavgift 600 kr = Totalt 2 120 kr Observera att sedan tillkommer även dröjsmålsränta från förfallo­dagen till dess skulden betalts. 32


Genom flera studier har Kronofogden identifierat sex betydelse­ fulla faktorer som påverkar hur du kan hantera din ekonomi. Dessa kallas för motkrafter och hur de samverkar har stor på­verkan på hur du klarar att hantera en ekonomi du tappat kontrollen över.

De sex motkrafterna handlar om: Din inställning till pengar – hjälper dig att ta makten över din ekonomi. Din kunskap — hjälper dig att få koll och att kunna göra medvetna val. Ditt nätverk — hjälper dig med kunskap och stöd. Din buffert — ger dig utrymme att kunna hantera tillfälliga ekonomiska svackor. Din inkomst — balans genom att jobba mer eller handla mindre. Din hälsa — hänger ihop med ekonomin.

Är du orolig för din ekonomi kan du få hjälp av de motkrafter där du är stark. Även om du har låg inkomst och ingen buffert kanske du har ett stort och bra nätverk där du kan prata om dina bekymmer och få stöd. Och återigen, det viktigaste är att du själv är aktiv. Många kanske tycker att ekonomi är svårt eller tråkigt men du kan vinna otroligt mycket på att lägga lite energi på att skapa dig en bild av hur din ekonomi ser ut, både idag och i ett lite längre perspektiv. Vilka utgifter har du? Hur mycket kostar varje månad? Rätt kunskap gör att du kan göra medvetna val. Mer information om motkrafterna finns på www.kronofogden.se

33


Buffert för oförutsedda händelser Att ha en buffert, alltså sparade pengar som kan användas för oförutsedda händelser, är bra. Hur stor bufferten kan eller ska vara varierar beroende på bland annat inkomst, bostads- och familjesituation. För att bygga upp en buffert är det klokt att börja med att se över vilka utgifter du har och vilka kostnader du kan minska genom att söka billigare alternativ eller ändra vanor. Överför sedan en viss summa automatiskt varje månad. Kom ihåg att även en liten summa är bättre att spara än ingen summa alls.

Olika typer av skulder Många tror att skulder till stat och kommun är viktigare än skulder till privatpersoner och företag. Men så är det inte. Hos Kronofogden behandlas de helt lika. Det som skiljer dem åt är att en skuld till staten, till exempel skatter eller studiemedel, inte fastställs genom ett betalningsföreläggande från Kronofogden. Där fattar de olika myndigheterna själva beslut om att du är skyldig att betala och om du inte gör det skickar de ärendet till Kronofogden som börjar sin utredning. Du kan läsa mer om det här på Kronofogdens webbplats. Där kallas det Allmänna mål (staten) och Enskilda mål (privata).

34

På Kronofogdens webbplats hittar du en mer utförlig beskrivning av myndighetens roll och arbetsuppgifter.


De vanligaste skulderna hos Kronofogden Det är svårt att ge ett enkelt svar på vilka de vanligaste skulderna är. Idag ser Kronofogden en stark ökning av skulder på grund av SMS-lån, något som var helt okänt för ett antal år sedan. Också skulder kopplade till konsumtion och kommunikation har ökat. När det gäller skulder till staten är bland annat skatteskulder och TV-avgifter vanliga. Hur det kommer se ut om fem år vet ingen men som sagts tidigare; det kommer alltid vara viktigt att ha kontroll på inkomster och utgifter.

Vanliga skulder till företag: • Kommunikationsskulder (mobiltelefoni och internet) • Trafikförsäkringsskulder • Konsumtionsskulder och krediter

Vanliga skulder till staten: • Skatteskulder • TV-avgifter • Felparkeringsavgifter

35


Tio frågor om budget och betala 1. Vilken försäkring är obligatorisk att ha om du har bil? A Vagnskadeförsäkring B Trafikförsäkring C Halvförsäkring 2. Bor du i en bostadsrätt betalar du en avgift till…? A Kommunen B Boverket C Bostadsrättsföreningen 3. Hur många års reklamationsrätt har du om det är något fel på en vara? A 1 år B 2 år C 3 år 4. Köper du en vara på internet eller över telefon så har du ångerrätt som innebär att du kan lämna tillbaka varan. Hur många dagar gäller ångerrätten? A 7 dagar B 14 dagar C 21 dagar 5. Sköter du inte dina betalningar kan du få en betalningsanmärkning som kan göra det svårt att bland annat få lån, telefonabonnemang och lägenhet. I hur många år finns en betalningsanmärkning kvar? A 3 år B 5 år C För evigt. En betalningsanmärkning försvinner aldrig.

36


6. Vem utfärdar betalningsanmärkningar? A Kronofogden B Datainspektionen C Kreditupplysningsföretaget 7. Enligt lagen måste varje kommun erbjuda…? A Konsumentvägledning B Budget- och skuldrådgivning C Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning 8. Vem tar oftast över indrivning av en skuld om den inte betalas vid första tillfället? A Inkassobolag B Kronofogden C Tingsrätten 9. När någon dör… A försvinner alla skulder. B används den avlidnes tillgångar till att betala skulder innan arvet delas ut. C flyttas skulderna över på de efterlevande. 10. Att gå i borgen betyder…? A Att du tar på dig betalningsansvaret för någon annans lån. B Att du flyttar från Sverige. C Att du vill ha betalt från någon.

Svaren finns på sidan 42.

37


Checklista för en ekonomi i balans Här finner du tio användbara punkter som hjälper dig att få balans i din ekonomi. 1. Konsumera inte korta varor och tjänster på kredit, det vill säga det som konsumeras inom en månad ska också betalas den månaden. 2. Bygg upp en buffert för oförutsedda händelser och utgifter. 3. Spara till oregelbundna utgifter, till exempel semestern och julklapparna. 4. Skaffa dig kunskap om hur det fungerar med räntor, avbetalningar, hur du gör en budget och vad som händer om du inte kan betala (kunskaper i privatekonomi). 5. Sök hjälp och stöd från din omgivning när du märker att du får ekonomiska problem. 6. Gör en ekonomisk översikt; skriv en lista över inkomster och en lista över utgifter. 7. Gör upp en plan för hur du ska kunna betala tillbaka så mycket som möjligt av dina skulder. 8. Har du borgenslån, kontakta borgensmannen och informera om din situation. 9. Ta inte nya lån för att betala dina skulder. 10. Agera så fort du kan, stoppa inte huvudet i sanden.

38


ORDLISTA Allmänna reklamationsnämnden (ARN)

En statlig myndighet som har till uppgift att pröva konsumenttvister. Att göra en anmälan till ARN är kostnadsfritt.

Amortering

Avbetalning på ett lån. När skulden minskar så minskar också det belopp som du måste betala ränta på.

Avtal

Att ingå ett avtal betyder att komma överens om någonting. Grundregeln är att ett avtal som du har kommit överens om alltid ska hållas.

Avbetalningsköp

Ett köp där du först betalar en handpenning och därefter resten av pengarna i omgångar enligt ett avtal. Ränta och kreditkostnader gör att du får betala mer för varan. Säljaren kan be Kronofogden att ta tillbaka varan om du inte betalar enligt avtalet.

Avhysning

Att du på grund av till exempel obetald hyra eller störande levnadssätt tvingas flytta från din lägenhet, ditt kontor eller din verkstadslokal. Kallas i vardagligt tal för vräkning.

Bestrida

Att protestera mot ett betalningskrav som du anser är oriktigt genom att skriva ner dina invändningar och skicka dem till Kronofogden eller domstolen.

Betalningsanmärkning

En anmärkning (”prick”) som visar att du inte har skött dina betalningar. Anmärkningen registreras hos kreditupplysningsföretag i tre år. Denna anmärkning kan till exempel leda till att du inte får lån, lägenhet eller telefonabonnemang.

Betalningsföreläggande

Den som vill ha betalt eller få tillbaka en sak kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Om den som ska betala eller lämna tillbaka saken inte protesterar resulterar ansökningen i ett utslag. Utslaget kan sedan ligga till grund för Kronofogdens arbete med att driva in skulden eller se till att saken lämnas tillbaka. 39


40

Betalningsförmedling

Betalning sker via en tredje part, en betalningsförmedling. Då skickar du dina pengar till betalningsförmedlaren istället för till säljaren. När du har fått din vara och godkänt den ger betalningsförmedlaren i sin tur pengarna vidare till säljaren.

Borgen

Att gå i borgen innebär ett löfte att betala en skuld för någon annan om den personen inte betalar. Den som går i skuld kallas för borgensman.

Borgenär

Annat ord för fordringsägare, det vill säga långivaren, den du är skyldig pengar.

Direktbetalning

Betalningen sker på företagets webbsida via din internetbank. Ett sätt där betalningen sker direkt via banken och där du inte behöver uppge något kortnummer.

Distansavtal

Avtal som ingås via till exempel Internet, telefon, postorder och e-post, alltså där köpare och säljare inte träffas personligen.

Effektiv ränta

Ett jämförelsepris som visar om ett lån är billigt eller dyrt. Allt vad ett lån kostar ingår, uttryckt i procent (ränta, aviavgifter, uppläggningsavgifter och så vidare).

Fakturabetalning

Betalningsmetod där du får en faktura som betalas efter att du har fått din produkt eller tjänst. Säkert betalningssätt som innebär att det går att kontrollera varan innan du betalar den.

Föreläggande

Ett brev som du måste svara på för att Kronofogden ska ha möjlighet att ta hänsyn till dina synpunkter.

Förfallodag

Den dag en räkning senast ska vara betald.

Garanti

Innebär att säljaren ansvarar för att varan fungerar och behåller kvaliteten under en viss tid om man följer bruksanvisningen. Det är alltid frivilligt för säljaren att lämna garantier.


Grundavgift

Kronofogden tar ut en grundavgift i varje mål för sitt arbete. Avgiften läggs till när målet registreras i Kronofogdens register.

Gäldenär

En person, fysisk eller juridisk, som har en skuld till någon. En låntagare är gäldenär.

Hävning

Att du lämnar tillbaka det du köpt och får tillbaka pengarna. Om du har hävt köpet finns det inte längre något avtal.

Indrivning

Åtgärder för att en skuld ska bli betald, till exempel utmätning.

Inkassoföretag

Privat företag som mot ersättning kräver in skulder för företag och privatpersoner.

Kortbetalning

Betalning med ett konto- eller kreditkort där pengarna antingen dras direkt från kontot eller att du handlar på kredit och får en faktura i slutet av månaden.

Kreditupplysning

Information från ett kreditupplysningsföretag om en privatpersons eller företags betalningsanmärkningar, inkomster och skulder.

Postförskott

Du får en avi i posten eller som ett SMS som du går med till Postens utlämningsställe där du betalar varan. Med denna metod kan du inte kontrollera varan innan du betalar för den.

Preskriptionstid

När rätten att kräva in en fordran upphör (konsumentfordran 3 år, skatter 5 år, andra fordringar 10 år).

Reklamationsrätt

Laglig rätt att inom en viss tid klaga på en köpt vara eller tjänst som är felaktig.

Skuldsanering

Sanering av en privatpersons skulder som vanligtvis innebär att den skuldsatte genom en avbetalningsplan får leva på existensminimum i fem år. Efter den perioden upphör betalningsansvaret för resten av skulderna. Beslutas av Kronofogden.

Solidariskt betalningsansvar

När flera personer är gemensamt betalningsansvariga för en skuld har var och en samma ansvar för att hela skulden ska betalas.

41


Uppsägningstid

Tiden mellan att ett avtal sagts upp och då det upphör att gälla.

Utmätning

Kronofogdens beslut om att någonting du äger ska användas till att betala din skuld. Det vanligaste beslutet är utmätning av lön, det vill säga att pengar dras direkt från din inkomst.

Utmätningsbara tillgångar

Egendom som Kronofogden kan utmäta hos den som är skyldig pengar. Egendomen måste tillhöra den personen, ha ett ekonomiskt värde och kunna överlåtas till en annan ägare. Utmätningen ska ge ett ekonomiskt överskott efter avdrag för de kostnader som kan uppstå.

Utslag

Benämning på beslut om betalningsföreläggande eller handräckning.

Verkställighet

När du har en dom eller ett utslag kan du lämna in en ansökan om verkställighet till Kronofogden om att få hjälp med att tvångsvis genomföra det som beslutats i domen/utslaget.

Ångerfrist

Den tid du har på dig att ångra ett köp.

Ångerrätt

När du köper varor eller tjänster på distans, det vill säga på Internet, TV-shop, postorder eller via telefonförsäljning, kan du ångra ditt köp inom 14 dagar från det att du fick varan eller ingick avtalet. Du betalar själv returfrakten.

Rätta svaren till ”Tio frågor om budget och betala” på sidorna 36–37: 42

1B  |  2C  |  3C  |  4B  |  5A  |  6C  |  7B  |  8A  |  9B  |  10A


Nyttiga länkar och telefonnummer Datainspektionen: www.datainspektionen.se, tel. 08-657 61 00 – myndighet som har tillsyn över inkassobolagen. Elpriskollen: www.elpriskollen.se, tel. 016-16 27 00 – oberoende webbplats där konsumenter finner aktuella och korrekta priser för att kunna jämföra elavtal. Energikalkylen: www.energimyndigheten.se, tel. 016-544 2000 – beräkningsprogram och hjälpmedel för hushållen att effektivisera sin energianvändning. Hallå Konsument: www.hallakonsument.se, tel. 0771-525 525 – Oberoende vägledning genom Konsumentverket i samarbete med myndigheter, konsumentbyråerna och kommunernas konsument­ verksamhet. Hyresgästföreningen: www.hyresgastforeningen.se, tel. 0771-443 443 – medlemsorganisation för hyresgäster som arbetar för att alla ska ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Hyresnämnden: www.hyresnamnden.se – medlar i tvister som rör bostäder och lokaler. Hyresnämnden fattar också beslut i vissa frågor, till exempel rätten att hyra ut en lägenhet i andra hand. Konsumentbyråer: Bank- och finansbyrån: www.konsumenternas.se, tel. 0200-22 58 00 Försäkringsbyrån: www.konsumenternas.se, tel. 0200-22 58 00 Energimarknadsbyrån: www.energimarknadsbyran.se, tel. 08-522 789 50 Telekområdgivarna: www.ktib.se, tel. 08-522 767 00 – på Konsumentbyråernas sidor hittar du opartisk och kostnadsfri vägledning om bland annat bank, försäkring, telekom och energi. Konsumentverket: www.konsumentverket.se, tel. 0771-42 33 00 – kalkyler, fakta, tips, vägledning och kontaktuppgifter till Konsumentvägledare samt Budget- och skuldrådgivare. Kronofogden: www.kronofogden.se, tel. 0771-73 73 00 – information och vägledning för dig som vill ha hjälp med att betala eller få betalt. OmBoende: www.omboende.se – en webbplats som ger konsumenter och andra berörda lättillgänglig och tillförlitlig information om frågor som rör köpa, sälja, äga, bygga och hyra boende. Skatteverket: www.skatteverket.se, tel. 0771-567 567 – hjälp och information om till exempel skatter, egenavgifter och avdrag. 43


© FINANSINSPEKTIONEN. GRAFISK FORM: YRA. TRYCK: ÅTTA45 2015.

Ingen försäljning – bara fakta! På www.gilladinekonomi.se/trygga finns fler nyttiga privatekonomiska broschyrer att läsa och skriva ut.

Budget Betala

Pension

Fonder

Spara Låna

Familjejuridik

1 1

1 1

1

44


Budget och betala