Polisidrott nr.2-2021

KOM IGÅNG MED LÖPNINGEN

NORDISK FOTBOLL UNDER CORONA

MYTER OM ASPARTAM

POLISIDROTT En tidning från Svenska Polisidrottsförbundet | Nr 2 - 2021

Testa på Rekordmilen i vår Tävlingen som klarar alla restriktioner

”Det är kollegorna som gör polisarbetet speciellt.”

PROFILEN MIKAELA KELLNER

www.acccell.nordic.se

www.lapierrebikes.com

//INNEHÅLL//NR 2-2021

//Kom igång med löpningen Allt om löpning tipsar >> 4

POLISIDROTT En tidning från Svenska Polisidrottsförbundet

UTGIVNINGSPLAN 2021

//Uppdrag: Hälsa Profilen: Mikaela Kellner >> 10

Nr. 1 - vecka 6 Nr. 2 - vecka 15 Nr. 3 - vecka 24 Nr. 4 - vecka 36 Nr. 5 - vecka 43 Nr. 6 - vecka 51

MATERIAL TILL TIDNINGEN

Kontakta förbundskansliet för senaste leveransdatum.

Artiklar utöver SPM tas in i mån av plats. Mer information på polisidrott.se.

FÖRBUNDSKANSLIET

//I spåren av Corona Polisens fotbollskapten minns och reflekterar >> 26

Svenska Polisidrottsförbundet c/o Mikaela Kellner Tegeluddsvägen 30 115 40 Stockholm Telefon: 0708 - 38 13 20 E-post: info@polisidrott.se Hemsida: www.polisidrott.se

REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Mikaela Kellner, Förbundskansliet

GRAFISK FORM

Peter Lundvik, Fasonera

//Rekordmilen

Tävlingen som klarar alla restriktioner >> 44

Aspartam - bra eller dåligt? >> 17 Träningsfrekvens >> 34 Inbjudningar till 5 Polis-SM >> 46

POLISIDROTT | Nr 2-2021

ADRESSÄNDRING

Förbundskansliet

ANNONSERING

Förbundsmedia AB Prästgatan 31 B 831 31 Östersund Telefon: 070-098 18 25

TRYCK

Danagårds Litho AB

//LEDAREN //AVSNITTSRUBRIK

”Vi tar ut vår glädje i förskott för det värsta som kan hända är ju att vi varit glada i onödan.”

>>> Jaha, då var ordningen återställd. "The return of the god” skriver Milananfallaren på sitt Instagramkonto. Jag skriver naturligtvis om Zlatan som efter nästan fem års frånvaro från fotbollslandslaget är med i “matchen” igen. Meningarna om “Gudens” återkomst går isär.

En del tycker att det är på tiden, andra är mer tveksamma.

Men, visst blir det roligt att se honom i den blågula dressen igen.

Ytterligare en nyhet som nådde mina öron idag är att arrangören av Stockholm Marathon flyttar fram loppet till den 9 oktober med förhoppning att det ska kunna genomföras utan restriktioner.

Vi, det vill säga styrelsen för vårt polisidrottsförbund, planerar för fullt för att kunna genomföra de nordiska polismästerskapen i orientering i slutet av september. Vi lever på hoppet och tar ut vår glädje i förskott för det värsta som kan hända är ju att vi varit glada i onödan.

Idag känns det lite som om våren är i antågande. Fåglarna kvittrar som aldrig förr och vår katt, som är en innekatt, känner på sig att det är grejer på gång därute, och vill ut.

I det vackra vädret med en sol från en klarblå himmel tog

jag mig en löptur i skogen.

Där skidspåren ringlade sig fram för ett par veckor sedan var nu en enda lervälling på sina håll och kanter. Mina löparskor som var blå när jag började springa hade antagit en helt annan nyans när jag några kilometer senare la jag mig på en hård träskiva och körde lite situps på ett välbesökt utegym. Satte mig vi en stolpe med benen i 90 graders vinkel. Jägarvila, heter det visst. Tänkte att jag skulle slå Frida Karlssons rekord på dryga 30 minuter från tv programmet Sverige-Norge…..Var tvungen att sluta när mobilen ringde, hihi.

Vi får verkligen hoppas på att Corona eländet snart är över. Jag längtar efter att kunna gå på hockey, konserter, Liseberg, resa till Italien och mycket mycket mer. Tror inte jag är ensam om de tankarna. Tänk bara att kunna sätta sig på en uteservering med bord utan gulsvarta kryss på.

Men, håll i, håll ut, för snart är det slut. Många digitala kramar till er alla!

LARS HALLBERG

Ordförande, Svenska Polisidrottsförbundet

2 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//Polis-SM i Funktionell Fitness inställt - nytt datum på G Polis SM i Funktionell Fitness skulle gått den 14 februari i Stockholm.

Tävlingen är inställd men tävlingsledningen hoppas på att kunna återkomma med ett nytt datum snart och att det skall bli ett mästerskap under hösten 2021.

För frågor kontakta Mikaela Kellner 0708-381320, info@polisidrott.se.

//Polis-SM i Bowling flyttat Polis SM i Bowling skulle gått den 26-27 mars i Mora. I samråd men SPI och Dalapolisens Idrottsförening har man beslutat att flytta tävlingen. Förhoppningen är att ett nytt datum ska komma och att tävlingen kan genomföras i höst.

För frågor kontakta Stefan Dangardt, 076-7872279, stefan.dangardt@telia.com.

//Polis-SM i Bordtennis flyttat Polis SM i Bordtennis skulle gått den 8-9 maj i Västerås. I samråd men SPI och Västeråspolisens Idrottsförening har man beslutat att flytta tävlingen. Förhoppningen är att ett nytt datum ska komma och att tävlingen kan genomföras i höst.

För frågor kontakta Peter Eriksson, 070-346 34 47, peter-i.eriksson@polisen.se

3 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//ALLT OM LÖPNING

Så kommer du igång med löpningen

4 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//ALLT //AVSNITTSRUBRIK OM LÖPNING

Dagarna blir nu ljusare, ett perfekt tillfället för dig som vill komma igång med träningen för nu fylls våra kroppar med energi och saker och ting blir lite lättare igen. Men hur kommer vi igång och vad kan vi göra för att hålla uppe motivationen när det känns tungt? Flera av er kanske har sprungit lite på löpband och många av er har bara tränat andra alternativ.

TEXT>> LINA AXELSSON

Denna artikel kommer ursprungligen från alltomlopning.se

>>>>

1. Hitta dina mål För att motivera sig till att löpträna ute igen – särskilt för er som det känns tungt för – är det viktigt att ha mål, gärna flera. Vilken målsättning man väljer är väldigt individuellt, vissa springer för ett lopp, andra för att må bättre o.s.v. Ta dig en stund och fundera på varför just du vill komma igång med träningen. Det kan vara vettigt att sätta upp ett långsiktigt mål och därefter fylla på med ett par olika delmål. Det långsiktiga målet får gärna vara en riktig utmaning, men givetvis ska det vara rimligt att uppnå.

Delmålen ni sätter upp ska hjälpa er att hålla er på rätt spår mot slutmålet.

5 POLISIDROTT | Nr 2-2021

>>>

//ALLT OM LÖPNING

>>>>

2. Delmålen kortar ner sträckan Tänk dig att du är ute och springer, tröttheten har slagit till ordentligt. Vad är då jobbigast? Att springa på en lång raksträcka som du inte ser slutet på eller en slingrande väg där du hela tiden får ”ny” mark framför dig? Jag gissar att de flesta av er tycker att raksträckan är jobbigast, åtminstone rent psykiskt. Delmålen ni sätter upp ska göra raksträckan lättare att hantera genom att ni delar upp den i etapper. Är slutmålet att springa 10 kilometer på 60 minuter kan första delmålet t.ex. vara att röra sig aktivt genom gång/jogg i 60 minuter. Det kan också vara att lägga om kosten eller att springa 2,5 kilometer på 15 minuter. Ha många delmål, det kommer att göra sträckan till slutmålet känns kortare.

3. Skräm inte bort dig själv När du nu ska komma igång med träningen så börjar du med fördel lugnt. Man behöver absolut inte ta i så man mår dåligt för att det ska vara ett bra träningspass. Lägg inte i en överväxel i jakten på delmålen och målet.

Risken är överhängande att man knäcker sig själv på rundorna och då kommer träningen inte kännas särskilt lockande nästa gång det är dags. Försök istället hitta en nivå där träningen känns lätt och ledig. Ibland är det givetvis okej att ta i lite mer och känna att kroppen verkligen får jobba, men det är minst lika okej att ta de här lite lugnare passen där pulsen ökar lite lagom men kroppen får fortsätta att kännas fräsch.

>>>>> 6 POLISIDROTT | Nr 2-2021

>>

//ALLT OM LÖPNING

4. Dagarna när motivationen saknas

>>>>>>>>>>> 7 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Vissa dagar är motivationen som bortblåst. Alla kan vi känna oss trötta och hängiga, kanske efter en lång och tuff dag. Eftersom vi är olika som människor så finns det många olika svar på hur vi ska göra för att motivera oss till att komma ut ändå. Vissa har en så kallad ”nödrunda”, en relativt kort runda som de springer runt, gärna i direkt anslutning till hemmet för att snabbare komma igång. Andra vill springa i helt ny miljö för att få variation medan vissa nöjer sig med att ta en långpromenad istället för det planerade passet. Det viktigaste är att man inte kompromissar med sig själv för ofta eller ställer in passen. Gör man det kan det vara läge att se över sina mål och sin träningssituation för att se vad som gör att motivationen tryter.

//ALLT OM LÖPNING Enligt ASICS studie om löpning och den mentala hälsan under lockdown bland 14 000 deltagare, springer vi för att må bra fysiskt och mentalt skriver företaget i ett pressmeddelande.

Denna artikel kommer från alltomlopning.se

Världen har hittat kärleken till löpningen Resultaten ovan kommer från en studie bland 14 000 motionärer från 12 länder framtagen av ASICS. Studien visar att mer än tre fjärdedelar av alla löpare planerar att fortsätta sin träning. Mer än en tredjedel (36%) är mer aktiva nu än de var innan Covid-19 pandemin började – trots att de flesta sporter i många länder har avstannat helt på grund av reglerna kring social distans. Samtidigt visar siffror från träningsappen Runkeeper att motionärer, nybörjare till professionella, tar fler steg än vanligt och oftare än vanligt. I april 2020 ökade antal registrerade steg i Sverige med 151% jämfört med förra året. Något som kan jämföras med 44% ökning i resten av världen.

UNDERSÖKNINGEN VISADE OCKSÅ PÅ DETTA

En uppgång globalt där 62% fler personer går ut och springer varje vecka. Undersökningen visar också att en majoritet av alla som är ute och rör på sig inte gör det enbart för sin

Mer än en tredjedel av de som brukar motionera rör sig mer än innan nedstängningen.

81% tycker att löpningen hjälper dem känna sig friskare mentalt.

79% tycker att löpningen hjälper dem känna sig sundare och att ha kontroll över rådande situation.

73% av löparna önskar fortsätta springa lika mycket som nu efter pandemin.

fysiska hälsa utan även för den psykiska hälsan. Två tredjedelar (67%) säger att träning hjälper dem att ta hand om sin mentala hälsa när de utsätts för utmanande situationer som den vi är i just nu, medan åtta av tio (79%) löpare säger att genom att vara aktiva känner de sig mentalt friskare och mer i kontroll. En liknande siffra (81%) säger att löpning spelar en nyckelroll för deras mentala hälsa.

DE SOM NYSS BÖRJAT SPRINGA MITT I PANDEMIN

Uppemot tre fjärdedelar av alla löpare (73%) säger att de kommer fortsätta springa lika mycket efter Covid-19 pandemin och sju tiondelar (70%) av de som tränar regelbundet har bestämt sig för att bibehålla samma mängd träning och rörelse som nu. Kanske den mest intressanta siffran är den bland de som precis börjat springa när Covid-19 började.

Här säger två tredjedelar (62%) att de kommer fortsätta springa även i framtiden.

8 POLISIDROTT | Nr 2-2021

9 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//AVSNITTSRUBRIK PROFILEN MIKAELA KELLNER

Foto: Johan Almblad.

”Det behövs tydligare koppling mellan antagningstesterna och de fysiska kraven på färdiga poliser.”

TEXT>> LINA BERGLUND

10 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//PROFILEN

Efter fyra års paus är Mikaela Kellner tillbaka vid Polisen. Hennes uppdrag är att få fler att känna glädjen till träning och fysisk aktivitet.

Mikaela Kellner, ni känner säkert till henne som Svenska Polisidrottsförbundets generalsekreterare. Den rollen har hon haft sedan 2017.

Hon är också en av dom som kommit tillbaka till polismyndigheten. Även om hon pausade från polismyndigheten i fyra år så har hon aldrig tagit paus från polisidrotten. Att delta i och arbeta för polisidrotten har Mikaela gjort sedan hon började på polishögskolan 2004. Nu är hon tillbaka som anställd för att arbeta med de frågor som hon brinner för allra mest, hälsa och träning.

Förhoppningsvis kommer hennes nya anställning på sektionen för arbetsmiljö och hälsa att knyta Svenska polisidrottsförbundet närmare polismyndigheten. Det är ett av syftena med hennes nya tjänst.

Jag ringde upp Mikaela för att höra hur det går med den nya tjänsten och vilka spännande projekt de har på gång på hennes nya arbetsplats.

Mikaela berättar att hon sedan första november 2020 har en halvtidstjänst på HR avdelningen, sektionen för arbetsmiljö och hälsa. Tanken med Mikaelas nya tjänst är dels att hon ska få möjlighet att utveckla samarbetet mellan Svenska polisidrottsförbundet och polismyndigheten. Hon kommer räven arbeta med myndigheten frågor runt friskvård, träning och hälsa.

– Svenska Polisidrottsförbundet har fått en uppgift att bredda polisidrotten. Idag administrerar vi framför allt tävlingsverksamhet i from av svenska polismästerskap i en rad olika sorter samt uttagningar till nordiska polismästerskap.

Polismyndigheten har en önskan om att polisidrottsförbundet ska nå ut till fler polisanställda. Enkelt uttryckt Svenska Polisidrottsförbundet ska vara en del av det hälsofrämjande arbetet inom polisen. Fler anställda ska delta i arrangemangen som Svenska polisidrottsförbundet arrangerar. Det är långt ifrån alla som är intresserade av att tävla men många vill vara fysiskt aktiva.

Utmaningen blir att hitta aktiviteter som lockar fler till fysik aktivitet och få fler att känna glädjen av att träna och idrotta ihop.

”Vi har fått en uppgift att bredda polisidrotten.”

Vilken har blivit din första arbetsuppgift?

>> Min första arbetsuppgift har blivit att se över ”Träningshandbok för polisanställda”. Den har några år på nacken och behöver fräschas upp. Den ska presenteras på ett tilltalade sätt så att den blir mer intressant att använda. Den nuvarande träningshandboken finns att ladda ner på Intrapolis för den som är nyfiken.

– Ett spännande projekt som jag har fått inblick i är översynen av de fysiska antagningskraven till grundutbildningen vid polishögskolorna. Det är ett arbete som pågått ett tag. >>

11 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//PROFILEN

FAKTA | MIKAELA KELLNER Ålder: 43 år.

Foto: Johan Almblad.

Bor: Gärdet i Stockholm.

Jobb: Eget företag med träning och kostrådgivning.

Generalsekreterare på Svenska Polisidrottförbundet och deltidsanställd hos sektionen för arbetsmiljö och hälsa vid Polisen.

Familj: Dotter som är 10 år.

Favorit-övning: Pullups och Clean & Jerk.

Styrkor: Stark i förhållande till mig kroppsvikt.

Drömmer om: Sommar året runt!

Meriter i urval: Polistävlingar - Flera guld vid SM i innebandy, styrkelyft och bänkpress och Toughest Competitor Alive (TCA). Flera guld vid VM i TCA och bänkpress och pushpull. Civila tävlingar - Vinst i Crossfit Open 2021 Sverige damer 40-44, 5 SM-guld i pullups, SM-guld i tyngdlyftning för masters. Övrigt - Deltog som utmanare i Gladiatorerna 2015 och som deltagare i Ninja Warrior Sverige 2014 och 2015.

– Det behövs en tydligare koppling mellan antagningstesterna och de fysiska krav som sedan ställs på färdiga poliser.

Har de fysiska kraven vid antagningen sänkts under de senaste åren?

>> Ja. Kraven är inte riktigt anpassade till yrket. Nu gör de sökande två tester. Ett styrketest, ISOKAI och ett konditionstest i form av ett cykeltest. ISOKAI är ett mätinstrument som mäter muskelstyrkan i de större muskelgrupperna.

Testpersonen gör ett lyft med en skivstång från knähöjd till skulderhöjd. Mätinstrumentet ger sedan ett värde på muskelstyrkan. Cykeltestet görs på en ergometercyel under 8-12 minuter. Motståndet ökar varannan sekund.

YRKESANPASSAT KONDITIONSTEST

gan? Nu är antagningstesterna ett mått för att de sökande ska klara grundutbildningen inte för att klara av själva yrket.

Mikaela resonerar kring att antagningstesterna borde syfta till att mäta om de sökande kommer att klara av polisyrket.

Utbildningen är kort, det är svårt att hinna med att öka den fysiska förmågan inom ramen för utbildningen. Det är kostsamt att utbilda poliser som inte håller de fysiska måtten.

Mikaela berättar vidare att även de fysiska testerna och examinationerna som utförs under själva studietiden ses över.

Idag ser det olika ut på de olika polishögskolorna. Det krävs en likvärdighet och det krävs att antagningstesterna är i nivå med de tester och examinationer som sedan görs under utbildningen.

Polis är ett fysiskt arbete, man måste vara intresserad av att vara fysiskt aktiv.

Det är en sak att klara utbildningen, men hur länge håller de nya poliserna i yttre tjänst?

”Ett cykeltest visar bara en liten del av din fysiska förmåga.”

Mikaela berättar att funderingarna går kring ett mer yrkesanpassat konditionstest. Ett cykeltest visar bara en liten del av din fysiska förmåga.

Att arbeta i yttre tjänst med full polisiär utrustning kräver att man tål belastning. Ett test i löpning visar på en bättre helhetsbild av konditionsnivån och det kräver att man kan bära sin egen kroppsvikt. På en cykel kan man trampa på men ha svårigheter att klara av sin egna kroppsvikt. Som polis i yttre tjänst måste man klara av att bära den egna kroppsvikten plus polisiär utrustning under fysisk ansträngning.

De frågor som diskuteras under översynen är; vad kräver vårat yrke rent fysiskt? Hur ska vi mäta den fysiska förmå-

TRÄNINGS-APP FÖR POLISER

Två av Mikaelas inledande arbetsuppgifter har varit kopplade till corona-restriktionerna. Hon har tagit fram ett hemmaträningsprogram för alla hemmajobbare.

I senaste numret av Polisidrott kunde ni läsa om hemmaträningsprogrammet, det finns även på Intrapolis. Hon har även hållit föreläsningar om ergonomi vid hemarbete.

Ett spännande projekt som Polisidrottsförbundet har fått i uppdrag är att ta fram en tränings-app. Den ska vara uppbyggd med olika träningsprogram och användarna ska kunna registrera träningspass och träna för att nå sina uppsatta >>

12 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Repklättring, en av Mikaelas favoriter av grenarna i Toughest Competitor Alive.

Från en lagtävling i Funktionell Finess på Crossfit Södertörn, Mikaela och hennes lagkamrat vann.

Foto: Erik Axelsson.

13 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Fotografering för klädmärket Northern Spirit.

Foto: Ola Nydahl.

//PROFILEN

Ett rådigt ingripande som Mikaela gjorde sommaren 2016 fick stora rubriker världen över.

mål berättar Mikaela. Användarna ska kunna välja träningsprogram på olika nivåer och de ska vara riktade specifikt för tex de som ”vill bli polis” ”polis i yttre tjänst” ”polis inre tjänst”. Appen ska vara tillgänglig att ladda ner för alla, inte bara poliser. Inget är klart än med denna app utan det är i ett väldigt tidigt skede i startfasen där man diskussioner kring finansieringar fortfarande är oklara.

Men förhoppningsvis kommer allt falla på palts så att utvecklingen av appen snart kan påbörjas.

Polisidrottsförbundet har tagit fram olika fysmärken som kommer att finnas i appen. Fysmärkena tilldelas de som utfört samt uppfyllt vissa krav på fysiska aktiviteter eller övningar. Det kommer vara indelat i olika nivåer där kraven är olika beroende på ålder och kön. Utmärkelserna kommer att finnas i guld, silver eller brons.

Här tävlar man endast mot sig själv för att bli bättre samt att vara mer fysik aktiv på sin egen nivå. Man kan göra det själv eller tillsammans med sina kollegor. Tanken med dessa märken är att det ska tilltala alla, även dem som inte är intresserade av att tävla. Utan som en motivator för varje enskild att vilja rör på sig. Målet är att fysmärkena skall motivera en större massa att träna regelbundet. Mikaela planerar även för att det ska finnas övningar som är kopplade till rehabträning av de vanligaste överbelastningsskador som finns bland polisanställda.

Hur känns det att vara tillbaka inom polisen?

>> Roligt! Arbetsuppgifterna är roliga, men jag hade glömt bort hur lång tid saker och ting tar i en stor myndighet.

Nu har jag vant mig att vara min egen chef under fyra år. Som egenföretagare har jag kommit på idéer, beslutat och genomfört. Nu måste jag formulera mina idéer i skrift och vänta in beslut. Det är en omställning.

– Det är knepigt att börja nytt jobb under coronapandemin. Jag har bara träffat en av kollegorna. Jag jobbar hemifrån och har möten med min chef via jabber. Jag ser fram emot att få träffa kollegorna på riktigt. Det var ju en av de grejer som jag saknade mest under de år som jag var borta från polisen.

Det är kollegorna som gör polisarbetet speciellt.

”Det är kollegorna som gör polisarbetet speciellt.”

Vad har du arbetat med under de här fyra åren som du pausat från att vara polis?

>> Jag har mitt eget företag där jag jobbar med personlig träning, kostrådgivning och olika hälsofrämjande projekt.

Var arbetade du inom polisen innan du startade eget?

>> Efter examen 2006 började jag på utryckningen Norrmalm. Där arbetade jag i 6 år sedan gick jag vidare till att bli spanare på den avdelning som då hette City span. Därefter blev det ett spanuppdrag hos prostitutionsgruppen för att senare komma tillbaka till Lokalpolisområde Norrmalm. Jag tog tjänstledigt 2017 för att jobba halvtid på >>

14 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Tävlingen Battle Of the Beach där Mikaela och Hennes lag kom tvåa.

Foto: Johan Lilja.

15 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Foto: Johan Almblad.

//PROFILEN

tvungen att hitta en ny idrott att tävla i. Det var då jag hittade Svenska Polisidrottsförbundet och resterande tid med mitt crossfit. Precis som inom TCA så krävs det att man är mångeget företag. När jag varit tjänstledig ett år tog jag beslutet sidig som utövare och båda idrotterna bjuder på variation. att säga upp mig. Jag slutade för att jag var ganska trött och Det är variationen som Mikaela tycker är rolig. behövde en paus från polisarbetet. Men jag saknade vissa bitar av det, kollegorna. Det kan inte När jag lyssnar till Mikaela när hon berättar bli bättre, nu har jag fått komma tillom sin idrottskarriär så slås jag av att hon baka och jobba med de frågor som ”Jag ångrar att verkligen inte är rädd för att testa nya verkligen intresserar mig och möta grenar. Självklart så har Mikaela testat på de kollegor som jag saknade under jag inte höll på den nya innesporten Padel. Vi måste avsluta tiden jag var borta.

Vi är glada att du aldrig tagit paus från polisidrotten. Hur ser din idrottsbakgrund ut?

med friidrott och gymnastik när jag var yngre.”

>> När jag växte upp spelade jag fotboll, innebandy och handboll.

När jag var 35 år började jag med friidrott. Jag ångrar att jag inte höll på med friidrott och gymnastik när jag var yngre. Det är idrotter som ger en bred bra bas. När jag började med friidrott som 35-åring fick jag tävla i master-klassen.

– Den första grenen som jag ägnade mig åt inom polisidrotten var TCA (Toughest Competitor Alive) som är en åttakamp för poliser (I TCA har Mikaela hela 5 VM guld).

TCA är en ren polisidrott så när jag slutade som polis var jag

intervjun för hon är på väg till padelhallen.

>> För några månader sedan testade jag padel för första gången berättar Mikaela. Det var jättekul, jag tänkte direkt det här ska jag bli bra på. Sandra Osvaald en kompis från polishögskolan fick reda på att jag testat på Padel och hon kontaktade mig. Sandra själv har vunnit Polis-SM i Padel.

– De senaste söndagsmorgnarna har Sandra gett mig privat lektioner. Hon är väldigt snäll som har lagt ner tid på att lära mig. Jag har bestämt mig för att jag ska bli bra på Padel, avslutar Mikaela med att säga.

Det känns som ett givet slut på en intervjun.

Lycka till med nya tjänsten och med padelspelet!

16 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//KOST OCH HÄLSA

I den här artikeln tittar näringsfysiologen Anki Sundin närmare på de vanligaste påståendena om aspartam, för att ge dig en vetenskapligt grundad bild av vårt vanligaste sötningsmedel.

Aspartam

TEXT>> ANKI SUNDIN

Fakta och myter om vårt vanligaste artificiella sötningsmedel

17 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Aspartam är ett sötningsmedel som är godkänt och erkänt som säkert av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. Dock finns en utbredd misstro bland allmänheten, ofta pådriven av seglivade myter och diverse oseriösa aktörer.

Det finns fortfarande också många outredda frågetecken från forskningshåll. Och det stora intresset för sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet, gör att det hela tiden utförs nya studier. Är du en av dem som fortfarande är orolig för att det trots allt ska finnas något ohälsosamt med artificiella sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet? Eller vill du bara ha ännu fler argument för att övertyga din moster om att det inte är farligt?

Hur som helst – nu gör vi ett nedslag i ny forskning och teoretiska beräkningar för aspartam, inom ramen för ett antal påståenden som återkommer titt som tätt. Och kanske kan även du som redan är orubbligt säker på att aspartam är helt ofarligt oavsett vad, faktiskt få något att tänka på? >>

//KOST OCH HÄLSA

”Allt som smakar sött är inte socker”

1. Aspartam är kemiskt. Det kan inte vara nyttigt?

Kemiskt, syntetiskt, konstgjort… De här begreppen används ofta för att beskriva något som är dåligt. Det är faktiskt väldigt märkligt. Det finns ju många konstgjorda ämnen som definitivt är bra för oss (till exempel folsyra som källa till B-vitaminet folat, och som finns som rekommenderat tillskott till alla kvinnor i fertil ålder), samtidigt som det finns många ”naturliga” ämnen som verkligen inte är bra för oss.

Här hittar vi till exempel svartmögel, som ibland återfinns på oredligt hanterade partier av nötter. Eller vad sägs om giftet hos skorpioner, ormar och kammaneter, som orsakar lidande och död varje år?

Listan över undantag kan göras så lång att vi näppeligen kan anse att begrepp som ”kemisk” eller liknande ska betraktas som regelmässigt dåligt – eller tvärtom.

Men visst, många kemiskt framställda ämnen är inte bra. Du ska exempelvis inte dricka bensin. Även om bensin förvisso har ett naturligt ursprung. Nu blev det krångligt. Vi släpper det!

Tillbaka till aspartam.

2. Aspartam är kemiskt socker

Aspartam är uppbyggt av två aminosyror: fenylalanin och asparaginsyra.

Fenylalanin är en av de essentiella aminosyrorna, och återfinns i vanlig mat. Asparaginsyra är en icke-essentiell aminosyra som förekommer i bland annat sockerväxter och vissa grönsaker, till exempel sparris.

Så byggstenarna i aspartam är det alltså inget fel på. Dem hittar vi i de flesta proteinkällor som vi äter varje dag.

Fast det smakar ju som socker?

Det beror på att strukturen på den här molekylen stimulerar smakreceptorerna på tungan och förmedlar smaken av sött.

Men allt som smakar sött är inte socker, för att travestera det gamla talesättet. Det begriper dock inte tungan – och inte hjärnan heller, för den delen.

3. Aspartam omvandlas till metanol i kroppen och kan leda till blindhet

Helt riktigt, men samtidigt helt fel.

Metanol, eller träsprit som det också kallas, bildas när vi bryter ned aspartam. Men det är sant för andra livsmedel också. Från ett glas apelsinjuice bildas mer metanol än från ett lika stort glas lightläsk, enligt Livsmedelsverket.

Men att påstå att aspartam kan leda till blindhet bara för att metanolförgiftning kan göra det, är alltså helt förryckt. Då skulle vi i så fall bli lika blinda av apelsinjuice.

Att dricka lightläsk är alltså inte samma sak som att dricka metanol, även om det finns tongivande karaktärer som försöker påskina att så är fallet.

4. Aspartam orsakar hjärntumörer

Nej, och inte nageltrång eller håravfall heller.

När du hör ett sådant påstående kan det vara på sin plats att fråga efter en vetenskaplig referens. Det är nämligen ett mycket allvarligt påstående, och den som påstår något sådant bör ha torrt på fötterna.

Så sent som 2013 gjordes en tämligen omfattade översikt av just denna frågeställning och slutsatsen blev att aspartam inte var kopplat till cancer i de vävnader som undersöktes, däribland hjärnan (Marinovich et al, 2013).

18 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//KOST OCH HÄLSA

Anki Sundin är en av Sveriges mest välkända näringsfysiologer. Hon är en mycket uppskattad föreläsare och kursledare i sammanhang där kost, näringslära och prestation står i fokus. Anki är också författare till ett flertal böcker, bl.a. Optimal viktminskning och Näringslära för Personliga Tränare och Kostrådgivare. Dessutom har hon själv en övertygande idrottslig meritlista bakom sig, med SM-guld i bänkpress och SM-silver i styrkelyft i medaljsamlingen. På ankisundin.se hittar du fler artiklar och hennes podcast.

5. Aspartam är inte bra för kroppen

Ett ospecifikt påstående förtjänar ett ospecifikt svar. Så här kommer ett sådant.

Så sent som 2017 gjorde Lohner och medarbetare en systematisk översikt för att hitta hälsoeffekter av ett antal olika sötningsmedel. De inkluderade 24 systematiska översiktsartiklar (reviews), 175 randomiserade, kontrollerade studier, 29 icke-randomiserade kontrollerade studier, 62 kohortstudier, 52 fall-kontroll-studier, 36 cross sectional-studier och 42 fallrapporter.

De hälsoutkomster man letade efter var aptit och matintag på kort sikt, cancerrisk, risk för diabetes, risk för karies, viktökning och risk för obesitas (fetma).

Författarna till studien drog slutsatsen att det inte finns några klara bevis för att icke-energigivande sötningsmedel i allmänhet eller aspartam i synnerhet, skulle vara ohälsosamt ur något av dessa perspektiv.

Det bör dock tilläggas att effekter såsom huvudvärk, depression och påverkan på beteende, endast var i fokus i ett fåtal av undersökningarna som inkluderades i översikten, och här behövs det mer forskning.

6. Man kan bara dricka någon deciliter lightläsk per dag innan man får i sig för mycket aspartam

Nu är det äntligen dags att räkna lite på mängder! Om vi utgår från att sockersötad läsk och lightläsk smakar lika sött, kan vi börja med att räkna ut hur mycket sötningsmedel som behövs för att ge den sötman. Och då måste vi först veta hur mycket socker som vi ska jämföra med.

Sockersötad läsk är en 10-procentig lösning av socker.

Det kan variera några få procentenheter, men vi behöver en siffra att utgå från. I en sockersötad läsk har vi därmed 10 gram socker per deciliter. Låt oss också anta att alla 10 gram är sackaros, alltså vanligt vitt socker. Det är inte heller helt sant – det är ofta en blandning mellan glukos, fruktos och sackaros – men skillnaderna för vårt exempel blir försumbara. Då behöver vi följande siffror för att komma vidare: ● Sötningsmedel jämförs med sackaros med avseende på sin söthet, det vill säga att sackaros har en relativ söthet om 1. ● Aspartam har en söthet som motsvarar 120-220 gånger den söthet som sackaros har, enligt Nordic Sugar. >>

19 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//KOST OCH HÄLSA

Begrepp som kemiskt, syntetiskt eller konstgjort ska inte betraktas som regelmässigt dåligt – eller tvärtom.

//KOST OCH HÄLSA

Gör aspartam att vi äter mer än planerat genom att störa vår aptitreglering?

● Aspartam har ett ADI (acceptabelt dagligt intag) om 40 mg/kg, enligt WHO:s internationella expertgrupp JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives).

Om du väger 70 kg så betyder det att du kan konsumera 40 mg/kg x 70kg = 3,6 g aspartam per dag.

Gränsvärdet för hur mycket aspartam som får finnas i läsk, är 0,6 g/liter, medan ”vanlig” läsk oftast innehåller runt 10 % socker, det vill säga cirka 100 gram/liter Om vi accepterar att aspartam är 200 gånger sötare än socker, motsvarar 3,6 gram aspartam 200 gånger mer socker, alltså 720 g socker.

Eftersom läsk innehåller 10 procent socker, motsvarar 720 g socker därmed 7,2 liter läsk. 7,2 liter läsk skulle alltså innehålla den maximala mängd aspartam som vi kan konsumera varje dag – om nu aspartam vore det enda sötningsmedlet i en läsk. Men det är det inte. Så vi behöver fortsätta vårt tankeexperiment.

Aspartam används nämligen i kombination med andra sötningsmedel, oftast acesulfam K (E950, ett annat godkänt sötningsmedel), för att ge en så sockerliknande smak som möjligt. I vilken proportion är sannolikt en affärshemlighet, men om vi tillåter oss antagandet att den ena hälften av sötningsmedlen i en läsk utgörs av aspartam och den andra hälften av acesulfam K, skulle vi teoretiskt kunna konsumera drygt 14 liter läsk per dag innan vi når gränsvärdet för aspartam. Det skulle kunna vara sant, eftersom aspartam och acesulfam är ungefär lika söta. Sötheten för acesulfam K uppges nämligen vara 130-200.

Det finns också ett gränsvärde för hur mycket aspartam man får ha i läsk, nämligen 0,6 g/liter.

Det motsvarar 120 g socker per liter, alltså 12% socker. Det är för det första ett par procentenheter högre än den genomsnittliga läsken. För det andra har vi precis accepterat för beräkningens skull att hälften av sötman kommer från ett annat sötningsmedel. Det betyder alltså att en maximal mängd aspartam i läsk motsvarar runt 24% socker, om vi inkluderar lika mycket annat sötningsmedel. Det innebär att mängden aspartam i läsk sannolikt är lägre, kanske häften så stor, än den tillåtna mängden.

En undersökning av intaget av aspartam i USA visar att intaget för de flesta konsumenter är högst 3 milligram/kg kroppsvikt och dag (3), det vill säga en knapp tiondel av dosen som anses acceptabel att få i sig under en dag.

Om vi kristalliserar fram en teoretisk slutsats från den här beräkningen, kan vi sluta oss till att mängden läsk som vi skulle vara tvungna att konsumera varje dag för att komma upp i ADI för aspartam är orimligt hög till och med för en läskälskare av rang – runt 14 liter om du väger 70 kg. Så mycket vätska ska vi inte dricka av något, vare sig vi pratar om vatten, mjölk, läsk eller något annat.

”Det är näppeligen sötningsmedlens fel att människor utvecklar övervikt.”

7. Aspartam frisätter insulin. Insulin blir man tjock av.

Alltså blir man tjock av aspartam.

En inte helt korrekt slutsats. Aspartam kan frisätta insulin, men i ytterst små mängder. Och det gäller allt som smakar sött, oavsett om det är energigivande eller inte.

En insulinfrisättning som sker som svar på intag av sötningsmedel kallas för CPIR. Det står för Cephalic Phase Insulin Release, alltså den frisättning av insulin som sker via hjärnan som svar på smaken, doften och förväntan av sött.

Den ökar också med att en individ tuggar och sväljer, >>

//KOST OCH HÄLSA

men för CPIR krävs det alltså inte att blodglukoset ökar.

Det finns en betryggande mängd studier gjorda på djur, som bekräftar CPIR som fenomen, (bl.a. Tonosaki et al, 2007). Det börjar också komma starka bevis för att CPIR existerar hos oss människor (Eliasson et al, 2017).

Men! Den här insulinresponsen är så liten att den inte är fysiologiskt betydelsefull när det gäller insulinets effekter på den direkta fettinlagringen. Inget icke-energigivande sötningsmedel som man hittills har undersökt, har kunnat konstateras öka frisättningen av insulin i mängder som skulle modulera blodsockret och ha någon effekt på fettinlagring.

Däremot finns det hypoteser med ambitionen att förklara de spretiga studieresultat som observeras i både djur- och humanstudier på hälsovariabler, med allt från hjärt-kärleffekter till apritreglering och andra metabola effekter.

8. Folk som dricker lightläsk är fetare än andra

Det är väl ingen nyhet att det gång på gång konstaterats att konsumtion av sötningsmedel, inte minst aspartam, har kopplats till en högre kroppsvikt?

2016 publicerades en undersökning som fick en hel del uppmärksamhet för att högre BMI (body mass index) och sämre glukostolerans kunde kopplas till konsumtion av aspartam (Kuk och Brown, 2016). Det finns intressanta stycken i denna studie, inte minst när forskarna sätter sina egna resultat i relation till andras och tar upp hur till exempel sackarin (ett annat sötningsmedel) i mindre, kliniska studier har kunnat påverka bland annat tarmbiotans sammansättning.

Bekymret med att relatera BMI och glukosintolerans till självrapporterad konsumtion av något, är det bedrägligt enkla i att få det att låta som om det ena orsakar det andra. Men det går inte att säga att sötningsmedel i detta fall orsakar högre BMI och lägre glukostolerans. Det går bara att säga att den här gruppen människor konsumerade aspartam i högre utsträckning än den grupp som uppvisade lägre BMI och bättre glukostolerans. Dessutom gömmer det sig en stor felmarginal i självrapportering av livsmedelsintag.

En förklaringsmodell gör dock gällande att människor som redan är drabbade av övervikt, är mer benägna att använda icke-energigivande sötningsmedel istället för socker, och att det är det resultatet vi ser i befolkningsundersökningar.

Ett motargument är att ämnesomsättningen hos en redan överviktig person kan vara mer benäget att reagera negativt på sötningsmedel, inte minst av aspartam – något som har observerats hos möss med ärftlig benägenhet att utveckla fetma och diabetes (Fowler, 2017).

Det bör också nämnas att begreppet ”aspartamkänslighet” har myntats i ett försök att förklara hur det kommer sig att folk och fä tycks reagera så olika på aspartam. Låt oss dock vara på det klara med att det näppeligen vore sötningsmedlens fel att människor utvecklar övervikt, även om det i framtiden visar sig att sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet skulle ge betydande metabola svar. Det handlar fortfarande om totala energiintag och livsstilsfaktorer.

9. Aspartam kan inte brytas ned i kroppen utan fastnar och lagras

Den som är insatt i biokemi känner igen att glukos, fruktos, sackaros och de övriga kolhydraterna hanteras i processer som lystrar till namn såsom glykolysen, citronsyracykeln och elektrontransportkedjan.

Aspartam är ingen kolhydrat, utan en så kallad peptid, det vill säga en enklare form av protein. Därför hanteras den också i kroppen som ett protein, där aminosyrorna spjälkas från varandra, tas upp via tarmen och transporteras ut i blodet efter att ha passerat levern. Aminosyrorna tas omhand i de celler som behöver dem där och då.

Dock ska vi inte betrakta aspartam som en källa till aminosyror på samma sätt som ägg, kött och bönor är det. Det är en så försvinnande liten mängd aspartam som vi konsumerar att det är försumbart.

Aspartam bryts alltså ned som vilket protein som helst, och fastnar eller lagras ingenstans. Gör aspartam att vi äter mer än planerat genom att störa vår aptitreglering?

22 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//KOST OCH HÄLSA

”Aspartam bryts ned som vilket protein som helst.”

10. Lightläsk gör att vi äter mer mat

Om vi skulle erbjuda en grupp människor vanlig läsk eller lightläsk vid en buffé, får de som dricker lightläsk i sig mindre energi. Skillnaden i energiintag utgörs av skillnaden i sockerintag via läsken. Så det verkar åtminstone inte som att lightläsk stimulerar aptiten mer än vanlig läsk.

Men en betydligt mer intressant fråga är vad som händer om vi jämför lightläsk med vatten – äter vi mer om vi dricker lightläsk till maten än om vi dricker vatten?

Vi kan testa människor i mycket begränsad omfattning när det gäller matintag, och vi är i regel hänvisade till enskilda måltider.

Testerna som utförs i labbmiljö ger heller inte nödvändigtvis samma resultat som i människors vanliga miljö. Dessutom kan vi inte kontrollera måltider under en längre period.

Undersökningar på matintag under en längre tid görs därför på djur, trots att det finns stora skillnader både fysiologiskt och socialt mellan människor och försöksdjur. Studier på djur kan därför anses vara intressanta i sig och ge oss ledtrådar att undersöka närmare hos människor, men vi kan oftast inte dra några långtgående slutsatser kring människa utifrån djurstudier.

Kort sagt har vi alltså ingen aning om hur folk beter sig hemma vid köksbordet, men det finns ändå anledning att resonera kring sötmans effekter på vårt spontana energiintag, om vi själva vet med oss att vi är sockertroll som personer.

Om du är en av alla som upplever att du blir mer sötsugen eller mer hungrig av att dricka lightläsk eller liknande, gör du kanske bäst i att låta bli även sådana livsmedel, om du har som specifikt mål att åstadkomma en viktminskning.

Några intressanta studieresultat och hypoteser mynnar ut i bland annat aptitreglering, men de är för långt ifrån att vara bekräftade att det i sammanhanget fortfarande är giltigt att säga att aspartam åtminstone inte orsakar oönskad viktuppgång.

11. Sammanfattning: Är aspartam helt ofarligt?

Vi ska aldrig acceptera något påstående utan kritiskt tänkande. Aspartam är ett av de äldsta och mest undersökta sötningsmedlen på marknaden, och trots det pekar bulken av studier på att aspartam är ofarligt för oss människor i normala konsumtionsmängder. Det minskar sannolikheten för att vi ska behöva ändra uppfattning om det här sötningsmedlet inom överskådlig framtid.

Samtidigt är aspartam under luppen från olika håll. Djurstudier ger upphov till många frågetecken kring metabola förändringar på både kort och lång sikt vid exponering för mängder som i många fall vida överstiger gränsvärdena. Om, och i så fall hur, aspartam ger några sådana negativa hälsokonsekvenser för människor vet vi dock inte ännu.

Utifrån bulken av forskning på området borde det dock vara säkert att säga att aspartam är ofarligt i rimliga konsumtionsmängder för vuxna, friska individer. Än så länge kan din moster alltså fortfarande vara lugn – det går alldeles utmärkt att dricka en aspartamsötad läsk eller äta något som innehåller detta sötningsmedel.

23 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//Uppdatering gällande Corona På grund av rådande omständigheter runt COVID-19 har Svenska Polisidrottförbudet varit tvungen att i samråd men våra lokala arrangörer ställa in en hel del Svenska Polismästerskap.

Detta är naturligtvis mycket tråkigt liksom allt annat som blir drabbat av denna pandemi. I tävlingskalendern längst bak i tidningen kan ni i nuläget se vilka mästerskap detta gäller. För att följa uppdateringen så kika på vår hemsida polisidrott.se för att se vad som gäller för respektive SM. De ekonomiska förluster som eventuellt drabbar enskild polisanställd eller förening behandlar vi vartefter från fall till fall. Har ni frågor angående detta kontakta er arrangör eller kansliet på info@polisidrott.se.

>> STYRELSEN GENOM MIKAELA KELLNER

//Nordiska Mästerskap Alla Nordiska mästerskap 2020 är flyttade till hösten 2021.

Preliminärt kommer Nordiska i skytte gå på Island och Nordiska i Orientering i Stockholm under hösten 2021. Övriga mästerskap flyttas fram ett år. Du kan redan nu anmäla ditt intresse till hösten på polisidrott.se.

24 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Ser det ut så här på ert hittegods?

Då kanske vi kan hjälpa till att hitta ägaren till några av föremålen Låt inte upphittade hundar och katter samla damm. Hitta ägaren snabbt och enkelt med Sveriges största ägarregister – DjurID.se. Som polis har du dygnet runt tillgång till en utökad tjänst, Dogbyte. Där kan du se även ägaruppgifter som inte får publiceras på internet.

Inloggning för Dogbyte hittar du på djurid.se. Alla polisstationer ska ha inloggningsuppgifter. Saknar din station ändå login, kontakta Helena Nyberg på DjurID.se så hjälper hon er – e-post helena.nyberg@skk.se

DjurID.se – SKKs ägarregister I Box 771, 191 27 Sollentuna I 08-795 30 50 I djurid@skk.se

//INTERNATIONELL POLIS-FOTBOLL

Förbundskapten Peter Eriksson minns de senaste årens stora internationella fotbollsmästerskap och skriver om svårigheterna med att planera en turnering mitt i en pandemi.

I spåren av Corona TEXT>> PETER ERIKSSON

Förbundskapten Polislandslaget Fotboll Dam/Herr

SARS-COV-2 eller Covid-19 smaka lite på de två orden.

Ord som kan misstolkas för en Zombieapokalyptisk B-Rulle ifrån början av 2000-talet.

Men så är det ju tyvärr inte.

Jag kommer så väl ihåg när jag och mina vapendragare i polislandslaget, Robert Andersson och Ruben Höjer i slutet på september 2019 började planera för att ta polislandslaget i fotboll till Holland sommaren 2021.

Detta med anledning av World Police and Fire games, samt att vi tyckte att det behövdes en tävling för landslaget mellan de nordiska mästerskapen i fotboll.

Vi var iväg till Estland under två helt fantastiska veckor i juni 2019 och nästa nordiska mästerskap skulle inte gå av stapeln förrän 2023, då på hemmaplan i Sverige!

Estland, ja.. Herregud vilken resa. Jag minns allt i detalj.

Det var en helt makalös resa så det går verkligen att påstå att jag minns allt.

Allt ifrån paniken dagarna innan vi skulle resa eftersom

matchkläderna inte kommit än, det första kaoset på hotellet när Norge hade fått alla våra rum. Det man minns mest är inte atmosfären kring arenan eller evenemanget, vilket så klart även det var sagolikt, det är inte heller silver eller bronsmedaljen, som så vackert hänger på kontoret, jag minns mest.

Det jag minns mest är alla människorna, alla de fantastiska anställda inom polismyndigheten som till slut skapade de två polislandslagen.

Två landslag som tagits ut under Polis-SM 2018 och de tryouts som vi höll 2018/2019.

Totalt 32 personer som jag aldrig, eller åtminstone inte mer än flyktigt umgåtts med innan. Att dessa människor skulle ge mitt huvud så mycket minnen kunde jag inte ana innan.

Lagkaptenerna Marion Nilsson och Peter Fribergs inställning till att lyfta laget, trots att Marions lår och Peters vader var helt sönder inför sista matchen så vägrade de vika ner sig, inte förrän vår fysio Martin Gunnarsson starkt avrådde från spel gav de upp. Kristin Anderssons mål mot Estland, som >>

26 POLISIDROTT | Nr 2-2021

En stiliserad stilstudie av Peter Eriksson under en match i Nordiska polismästerskapen i fotboll i Estland 2019.

27 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//INTERNATIONELL POLIS-FOTBOLL

Assisterande Ccacher Robert Andersson och Ruben Höjer finjusterar löpvägar sista minuten inför damernas första match i Estland NM 2019.

var landslagets första mål sedan 2011, minns jag som igår.

Amanda Johansson och Rebecca Öhman i damlandslaget samt Oscar Lönnborg och Emil Revahl i herrlandslagets löpningar på kanterna var även de en fröjd att se. Vi får inte glömma de stunder laget kopplade av i relaxen på hotellet, volleybollen i vattnet eller när spelarna skulle isbada. Jag ska i och för sig inte sticka under stolen med att det spelmålet som damlandslaget gjorde när 6-0 målet mot Estland skapades sitter fast etsat på näthinnan.

Robert, Ruben, Martin, David, Jessica, Rebecka, Linnea, Marion, Kristin, Christina, Maria, Pamela, Irena, Frida, Caroline, Cecilia, Ebba, Kajsa, Marie, Amanda, Magnus, Zlatko, Robin, Viktor, Peter F, Gustav, Ghiasuddin ”Ghias”, Filip, Daniel, Mattias, Emil J, Emil R, Johan, Mikael, Maciej och Oscar, jag märker att jag skulle kunna skriva en hel artikel bara om dessa fantastiska individer.

Ja, Estland. Vilken sommar…. Ehh, just det World Police and Fire games var det ju.

del av spelarna under Polis-SM i Örebro 2020.

Vi hade ju även avverkat SPM i fotboll 2019 i Eskilstuna och fått upp ögonen för en del nya spelare. 2020 skulle vi även passa vidare arrangemangsbollen till Örebro. Örebro hade med entusiasm tagit sig an det ärofyllda uppdraget att arrangera ett SPM under 2020.

2017 ändrades upplägget för fotbollgrenen inom SPI och kvalet slopades så att så många lag som möjligt skulle kunna delta under de två SM dagarna.

Upplägget har varit väldigt lyckat och genomförts i Eskilstuna under 3 år, men nu räckte Örebro upp handen och ville testa.

Marion Nilsson och Hanna Englund i Örebro högg snabbt tag i taktpinnen och började planera för att göra SPM i fotboll 2020 till ett minnesvärt SPM. Vi avslutade det första planeringsmötet inför World Police and Fire games med att planera ett antal nya datum för planering. Vi kände oss nöjda och fokuserade på att hjälpa Marion och Hanna med att planera inför SM 2020. Det var ju trots allt 2 år kvar till World Police and Fire games.

”Det jag minns mest är alla människorna.”

PLANERINGEN FORTSÄTTER

Vi hade som sagt vårat första arbetsmöte inför World Police and Fire games 2021 i slutet på september 2020. Vi pratade om spelidé, om vad som hade fungerat i Estland men även hur vi skulle ta ut landslagen. Skulle vi göra som vi hade gjort tidigare, eller skulle vi åka med samma lag som till Estland.

Vi kom fram till att vi skulle köra 2 try-outs, en under vintern 2020 och en under våren 2021, för att sedan ta ut en

NÅGOT NYTT VIRUS I KINA

En tid gick och det var dags för vårat tredje planeringsmöte inför WPFG, vi samlades vår vana trogen i matsalen i polishuset i Eskilstuna. Vi hade från vårat första möte skissat lite mer på den spelidé som vi tog fram till Nordiska mästerskapen i Estland samt börjat fundera över sponsorer >>

28 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Dam- och herrlandslagen under Nordiska mästerskapen i Estland 2019.

Peter Eriksson står långst till höger.

29 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Oscar Lönnborg i nick-action under match i Estland 2019.

Lagkapten Marion Nilsson i närkamp i Estland 2019.

//INTERNATIONELL POLIS-FOTBOLL

Segerpokal efter hemkomst från VM-vinsten 2014.

som skulle kunna tänkas hjälpa till. Det hade nu blivit januari, men man kunde ändå känna känslan av att det började bli ljusare om dagarna och att vi snart skulle få ta tag i planeringen inför SM ordentligt.

I slutet av mötet slängde Ruben ur sig en kort kommentar om något nytt virus i Kina. Vi andra nickade instämmande att vi hade hört talas om det, men risken att vi skulle drabbas av det i Sverige var väldigt liten sa vi nästan i samstämmig ton.

Januari blev till februari och februari blev till Mars. Vi bokade in ett nytt möte med anledning av att ett antal fall av det nya viruset hade lyckats sprida sig till Europa. Jag läste på WPFGs hemsida att de följde utvecklingen av virusets framfart.

Under mötet kom vi fram till att fortsätta planera för att åka till WPFG 2021 som planerat och att vi skulle fortsätta våra planer. Vi pratade om att USA hade blivit hårt drabbat redan i Mars. Ruben började då prata minnen igen och vi halkade in på USA resorna vi gjort med det inofficiella landslaget 2014 och 2015.

"Kommer ni ihåg känslan 2014 när vi skulle samlas i entrén till polishuset för att åka till USA för Polis VM i fotboll" sade Ruben nästan euforiskt.

Om jag kommer ihåg.

spelarna samlades i Eskilstunas polishus. Vi skulle verkligen åka till USA för att spela fotboll. Det kändes nästan främmande och känns idag nästan overkligt att vi varit iväg.

SPI hade sedan tidigare haft uppehåll med polislandslagen från 2011 vilket gjorde att vi med SPIs goda minne fick åka med poliser ifrån enbart Södermanland till detta inofficiella VM arrangemang. Precis som med Estlandsresan så var det gedigna förberedelser som krävdes. Matchkläder skulle fixas, 16 spelare och 6 ledare ifrån samma polisområde skulle ges ledigt samtidigt, resa, boende, ja listan kan göras enormt lång på vad som krävdes för att komma iväg till andra sidan atlanten.

Turneringen skulle spelas i metropolen Orlando i Florida. Ett mer lämpligt ställe att placera en fotbollsturnering kunde jag knappast tänka mig.

Vi som åkte 2014 hade hela tiden i åtanke att det var 20 års jubileum ifrån när Svenska fotbollslandslaget tog sitt berömda brons i USA 1994.

Vi ville ju så klart inte vara sämre utan bjöd både turneringsledning och publik på samma fantastiska fotboll som vi lyckades återskapa i Estland 5 år senare.

Vi tog oss hela vägen till final där vi ställdes mot Wales. Ett Wales som i gruppspelet presenterat lika fin fotboll som oss i det svenska laget. Vi lyckades till slut knipa guldet och vann med 3-2.

Precis som med Estlandsresan skulle jag kunna skriva för evigt om alla de minnen som jag och de som åkte med fick uppleva under detta polisidrottsevenemang. Fotbollen, delta-

”Det känns idag nästan overkligt att vi varit iväg.”

POLIS-VM I USA 2014

Precis som med Estland så kan jag fortfarande bli varm av de bilder jag tittar på ifrån de olika turneringarna. Jag kan fortfarande känna vibrationerna som fanns i luften när alla

30 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//INTERNATIONELL POLIS-FOTBOLL

En del av öppningsceremonin under VM 2014.

garna, universal studios, Floridas stränder, ja herregud är nog de enda orden jag kan få fram för att sammanfatta resan.

2015 så lyckades vi återigen ta oss till USA för att försvara vårt guld. En resa som var precis lika lyckad som den 2014.

2 Världsmästerskap (om än inofficiella) och 2 guld. Det kändes ändå relativt bra som Coach att ha det på meritlistan.

EVENEMANGEN STÄLLS IN PÅ LÖPANDE BAND

Möte igen och igen och igen. Tyvärr är dessa planeringsmöten inför fotbollsresorna ett nödvändigt ont. Inte för att jag inte vill träffa tränarstaben utan mer för att man inser hur mycket det är att göra.

Det hade nu blivit april 2020 och vi nåddes av nyheterna att idrottsevenemang runt om i världen hade börjat ställas in.

WPFG och Polis-SM i fotboll var inget undantag. Vi förde diskussioner i olika forum för WPFG och ett idogt mailande vad gällde Polis-SM. Vi bokade ett nytt möte i början av maj. När väl mötet skulle bli av så ställde jag på kort varsel in mötet. Jag hade då nåtts av nyheten att World Police and Fire Games 2021 skulle ställas in. Eller åtminstone skjutas på framtiden. Det fanns inte längre någon anledning att fortsätta planerna på att planera något så stort som en resa till Holland.

Vi hade sedan tidigare haft diskussioner om Polis-SM vara eller icke vara men SPI och Örebro med Marion Nilsson och Hanna Englund som cupgeneraler planerade på att genomföra SM i september 2020 enligt plan.

23/6 2020 Kl. 19.47 damp så mailet, som jag inte trodde jag skulle få läsa någonsin, ner i min mailkorg. ”Vi har tagit beslut om att ställa in Polis-SM 2020”. Hanna och Marion hade tagit beslut om att ställa in Polis-SM i fotboll med anledning av det pytte lilla som spreds sig runt om i

världen och gjorde folk sjuka.

Polis-SM i fotbolls ställs in! Nästan otänkbart i min onödigt nördiga fotbollshjärna. Men det fanns inga andra alternativ. Ett nytt virus ställde saker och ting ordentligt på sin ända. Viruset tog märkligt nog inte hänsyn till polisidrotten, hur kan ett virus vara så enfaldigt att det bestämmer sig att förstöra något så vackert.

VI KOMMER TILLBAKA!

När jag sitter och knappar ner denna artikel har vi snart levt med viruset i ett år och vi alla vet vad det innebär och vad det kan ställa till med.

Men, inget ont som inte för något gott med sig. De uteblivna evenemangen ger personer som mig mer tid att planera och fundera! Virustider är inget undantag.

Planer för Polislandslaget i fotboll finns redan i mitt huvud, blir det World Police and Fire games 2022 i Rotterdam, eller World Police and Fire Games i Winnipeg 2023 eller varför inte denna godbit- Nordiska mästerskapen i fotboll på hemmaplan i Sverige 2023/2024.

SARS-COV-2 eller Covid-19 smaka lite på de två orden, tänk att något så litet kunde förstöra något så stort.

MEN, det finns all anledning för oss polisidrottstokar att hålla lågan brinnande, viruset må bestämma när vi kommer tillbaka, men det bestämmer på intet sätt OM vi kommer tillbaka.

För tillbaka kommer vi, större och starkare än någonsin!

Så tills vi möts eller hörs igen: Håll i, håll ut, håll avstånd och håll för allt i världen utkik efter vad som gäller kring polisidrotten och alla evenemang på polisidrott.se.

Ta hand om varandra! Ni är värda det!

31 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Nyhet Hampton-serien från Sunzo

H isingen, Lun dby H am nga ta 42 | Kållered, G am la riksvägen 1 51 Ty r e s ö , Ve n d e l s ö v ä g e n 1 7 | K a r l s t a d , D r o t t n i n g g a t a n 1 7 b r a s o m m a r m o b l e r. s e | 0 3 1 74 4 1 1 1 1 | B u t i k e r n a ä r ö p p n a f ö r s ä s o n g e n

sca.com

Möt mångfalden i SCAs skogar SCA äger 2,6 miljoner hektar skog i norra Sverige, en yta stor som Belgien. Vi sköter dessa skogar för att de ska ge förnybar råvara till klimatsmarta produkter, med hänsyn till skogens alla övriga värden.

Våra skogar ska vara lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och virke i framtiden som de är idag. Vi sparar ett träd av fem, som får dö en naturlig död och blir livsrum för insekter, fåglar och vedsvampar.

På den här kartan kan du se vara alla de skogar finns som SCA har undantagit från skogsbruk, på eget initiativ. För mångfaldens skull.

www.sca.com/hitta-parlorna-i-vara-skogar

32 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//INFO FRÅN FÖRBUNDET

Glädje, kamp och kamratskap Vill ni arrangera Polis-SM? Svenska Polisidrottsförbundet söker ständigt efter arrangörer till kommande svenska polismästerskap.

Svenska Polisidrottsförbundet (SPI) bildades 1925. SPI:s verksamhetsidé är att stimulera Sveriges nuvarande och tidigare polisanställda till fysiska aktiviteter samt främja intresset för deltagande i nationella polisidrottstävlingar.

SPI arrangerar varje år ett 20-tal svenska polismästerskap genom landets polisidrottsföreningar.

KONTAKTA OSS OM NI VILL ARRANGERA

Om er polisidrottsförening är intresserad av att arrangera ett SPM på er hemmaplan - ta kontakt med kansliet på 0708-381320 eller via info@polisidrott.se.

33 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//SPECIALEN TRÄNINGSFREKVENS

Blir du starkare om du tränar oftare?

Träningsfrekvens! En omdiskuterad variabel i din träning. Men hur viktig är den? En ny studie undersöker hur mycket bättre eller sämre två pass per övning och vecka är jämfört med fyra pass, vid en viss total träningsvolym. TEXT>> ANDREAS ABELSSON Tror du att du blir starkare av att träna knäböj eller bänkpress om du tränar övningarna oftare? Då kanske du blir besviken av resultaten från den här studien. Deltagarna ökade lika bra oavsett om de tränade två eller fyra pass per vecka. Men det kanske finns andra fördelar med en högre träningsfrekvens, som rör återhämtning och resultat på sikt?

Läs vidare, så går vi igenom studien, vad den kom fram till, och diskuterar resultaten.

TRÄNINGSVARIABLER: DINA VERKTYG FÖR TRÄNINGSRESULTAT

Du har tillgång till antal pinaler i verktygslådan märkt styrketräning, som du kan manipulera på olika sätt i dina försök att bli större och starkare. Bland dessa hittar vi fyra som sticker ut.

Träningsvolym: ju större träningsvolym, desto större ökningar. Med ett förbehåll, nämligen att du inte överskrider din kapacitet för återhämtning. Den beror på en lång rad faktorer, från vad du arbetar med, till hur du äter och sover, till dina gener. Överskrider du den kapaciteten, ger ännu större träningsvolym snarare sämre resultat och risk för överansträngning som belöning.

Intensitet: intensitet som i belastning. Ju tyngre belastning, ju närmare ditt 1RM, desto högre intensitet. Förväxla inte intensitet i styrketräningssammanhang med att springa mellan olika övningar utan vila. Det är snarare träningsdensi-

tet: du trycker in så mycket som möjligt på kort tid. Intensitet är en nyckelfaktor om du vill bli stark. Vill du öka ditt 1RM så mycket som möjligt, måste du också lyfta tungt i den övning du vill bli starkare i. Du blir starkare även med lättare träning, men din maxstyrka har nytta av tung belastning. Särskilt om du redan är vältränad och stark. Då är det svårt att blir allt starkare med lätta vikter.

Progression: för att bli bättre, måste du ha någon form av progression i din träning. Annars ger du inte din kropp någon anledning att bli starkare, bygga muskler, springa fortare, hoppa högre, eller vad det nu handlar om. Du är ju redan kapabel att göra det du gör. Du kanske förbättrar dig ändå genom att du lär dig göra saken på ett mer effektivt sätt, men du kommer till exempel aldrig att bli ordentligt stark utan progression. Ett kilo mer här, en extra repetition där, och så vidare.

Och så har vi träningsfrekvens.

TRÄNINGSFREKVENS: EN KORT INTRODUKTION OCH DISKUSSION

Träningsfrekvens må vara en av de stora faktorerna för resultat, men det är samtidigt den minst undersökta i vetenskapliga sammanhang, åtminstone inom styrketräning. Volym och intensitet forskas det däremot flitigt på. Träningsfrekvens är, enkelt uttryckt, antalet träningspass under en viss tidsperiod. >>

34 POLISIDROTT | Nr 2-2021

I SAMARBETE MED

”Delar du upp din träning på fler tillfällen per vecka, tröttar du inte ut musklerna.”

ARTIKEL FRÅN STYRKELABBET I några nummer av Polisidrott får ni ta del av artiklar från Styrkelabbet. Styrkelabbet är en prisbelönt blogg som drivs av sex eldsjälar som brinner för träning och hälsa. Bloggen syftar till att hjälpa intresserade att få bättre resultat av sin träning. I bloggen finner man hundratals pedagogiska artiklar och guider helt gratis.

Vi på Polisidrott är så glada att vi får dela med oss av dessa fantastiska artiklar i vår tidning. År 2014 belönades Styrkelabbet med Guldhjärtat i kategorin ”Årets blogg/hemsida”. Bloggen har även rankats som en av Sveriges bästa träningsbloggar av både Muscles och Cision. Författarna av artiklarna kommer vara olika.

Styrkelabbet har även en gratis träningsapp som finna att ladda ner för både iOS och Android.

35 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//SPECIALEN TRÄNINGSFREKVENS

ökade de sin muskelmassa i låren ordentligt, medan lågfrekAntingen totala träningspass eller träningspass för en viss vensgruppen inte ökade alls. muskel. Den tidsperioden är ofta en vecka lång. Du skulle Inte konstigt att den här studien väckte uppmärksamhet. lika gärna kunna mäta och ange din träningsfrekvens i antaHar alla tränat fel, vare sig de är ute efter styrka, muskeltilllet pass på en månad eller någon annan tidsrymd, men en växt, eller båda sakerna? vecka är onekligen smidigt. Plus att alla använder en vecka Vad är då problemet med den norska studien? Tyvärr är som måttstock, så du kan automatiskt jämföra din egen det ett avgörande sådant. Den publicerades aldrig. Den kom frekvens med andras. aldrig längre än till en affisch på en konferens och finns bara Officiella rekommendationer, till exempel från American tillgänglig i form av ett abstrakt utan College of Sports Medicine, säger några som helst detaljer eller beskrivatt du bör träna varje muskel 2–3 ningar av upplägget och metodologin. gånger per vecka. Många starka ”De som delade upp sin Den lyckades dock väcka intresset röster inom kraftsporter och inom för träningsfrekvens inom vetenden vetenskapliga världen kritiserar veckoträning på sex skapsvärlden. Sedan dess har det dykt dock den rekommendationen. Det upp åtta studier som undersöker effekfinns inte speciellt mycket vederhäfpass ökade sin styrka i ten av träningsfrekvens och hur den tig forskning som stödjer den. knäböj och bänkpress.” påverkar tränade personers (läs: män) En norsk undersökning från resultat, under förutsättningen att den 2012 skapade uppståndelse bland totala träningsvolymen är likvärdig. både styrkelyftare och kroppsbygBara ett par av dessa undersöker gare. Dessa atleter, åtminstone de en frekvens med fler än tre träningstillfällen per vecka. Alla på hög nivå, tränar traditionellt varje viktigt lyft eller varje utom en kommer dessutom fram till att träningsfrekvensen i muskel en, två eller högst tre gånger per vecka. sig inte påverkar ökningar av 1RM. Den utstickande studien I den norska studien tog forskarna 16 tävlande styrkelyflät deltagarna träna med en mycket låg volym jämfört med de tare, 13 män och 3 kvinnor, och delade upp dem i två grupandra, vilket gör en jämförelse i princip omöjlig. per. Under 15 veckor tränade de identiskt, med en skillnad: Vi har också två metaanalyser som tittar på forskningsden första gruppen delade upp sin veckovolym på tre pass, läget som helhet. De kommer fram till att träningsfrekvens den andra på sex. spelar en stor roll för styrkeökningar… men bara om den Resultaten var slående. Styrkelyftarna som delade upp sin samtidigt innebär en större träningsvolym. Vid en matchad veckoträning på sex pass ökade sin styrka i knäböj och bänkträningsvolym försvinner fördelarna. Det verkar alltså som press ungefär dubbelt så mycket som de andra. Dessutom 36 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//SPECIALEN TRÄNINGSFREKVENS

Studien syftade till att mäta hur mycket deltagarna förbättrade sitt 1RM i knäböj och bänkpress på 8 veckor.

att ökningarna du kan förvänta dig av en högre träningsfrekvens mer eller mindre helt drivs av en eventuellt större träningsvolym.

Metaanalyserna konstaterar också att det finns teoretiska fördelar med att dela upp veckans träningsvolym på fler pass.

Långa pass med massor av set och reps kan slita i längden, leda till utmattning och kräver längre återhämtning. Särskilt hos vältränade som har kapaciteten att ta ut sig ordentligt under passen. En högre träningsfrekvens tillåter fler kvalitativa set per vecka.

Mer frekventa träningspass borde också kunna förbättra styrkan och prestationen genom motoriskt lärande. Gör du lite av något sex dagar per vecka borde din hjärna, ditt nervsystem och dina muskler bli bättre på den saken än att göra allt på en gång i ett och samma träningspass.

EN NY STUDIE

Det var en matig inledning! Vart vill jag egentligen komma med den här genomgången? Jo, till en ny studie!

Eftersom forskningen på just träningsfrekvens ligger efter forskningen på volym och intensitet, är ett nytt bidrag till denna välkommet. Särskilt som det handlar om en välgjord sådan där forskarna använde sig av tränade deltagare och var noga med att alla tränade med lika stor volym, oavsett vilken frekvensgrupp de hamnade i.

Hur gick studien till? Läs vidare, så går vi igenom den.

Syftet med studien var att undersöka hur träningsfrekvens påverkar maxstyrka och upplevd ansträngning. I det här fallet står det mellan två och fyra träningspass per muskelgrupp och vecka. Alla deltagares totala träningsvolym var identisk

och fördelades alltså på två eller fyra träningstillfällen.

DELTAGARNA

Forskarna rekryterade 21 deltagare till studien. Samtliga män, på gott och ont. Gott därför att det gör det lättare att jämföra resultaten med tidigare studier, där deltagarna också oftast är av manligt kön. Ont eftersom det inte är 1970-talet längre och kvinnor är numer en stor och viktig del av den styrketränande befolkningen. Vi vet idag att kvinnor får precis samma positiva hälsoeffekter av styrketräning som män. Dessutom lyser styrketräningsstudier som undersöker prestation, styrka och muskelmassa hos kvinnor i mångt och mycket med sin frånvaro.

Det var dock inte könsfördelningen inom idrottsforskningen den här artikeln skulle handla om. Tillbaka till deltagarna! Där hittar vi:

● T jugoen män, med en medellängd på 185 cm, en genomsnittlig kroppsvikt på 85 kilo och en ålder på 27 år i snitt. ● Deltagare som styrketränat mer än ett år och kört minst två pass i veckan under den tiden. I snitt hade de ägnat 4,7 år av sitt liv åt styrketräning, så vi talar om tränade individer här. ● Personer med erfarenhet från fria knäböj och bänkpress. ● Atleter som inte dopar eller har dopat sig. Enligt egen utsago. De var “rekryterade från det lokala gymmet”, vilket kanske inte är den säkraste garantin i sammanhanget, men jag tycker vi väljer att lita på dem. >>

37 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//SPECIALEN TRÄNINGSFREKVENS

DE BÅDA DELTAGARGRUPPERNAS TRÄNINGSUPPLÄGG

STUDIENS UPPLÄGG

Studien syftade till att mäta hur mycket deltagarna förbättrade sitt 1RM i knäböj och bänkpress på 8 veckor med en träningsfrekvens på antingen 2 eller 4 pass per muskelgrupp och vecka och med en identisk totalvolym.

Forskarna slumpade in deltagarna i två grupper. Båda grupperna tränade fyra pass per vecka, men enligt två olika program med olika frekvens.

Den första gruppen, splitgruppen, delade upp sin träning på två pass baserade på knäböj plus olika övningar för underkroppen samt två pass med bänkpress som bas, kompletterad med andra övningar för överkroppen.

Grupp nummer två, helkroppsgruppen, tränade fyra helkroppspass per vecka där både knäböj och bänkpress ingick i varje pass. Därefter kompletterade de med samma övningar för under- och överkropp som splitgruppen.

Sett över veckan som helhet var alla träningsvariabler, inklusive volymen mätt som antal repetitioner x antal set x intensitet, identiska mellan de två grupperna. Det som skiljde sig var endast deltagarnas träningsfrekvens, hur ofta de tränade bänk, böj och sina olika muskelgrupper.

DE BÅDA GRUPPERNAS TRÄNINGSUPPLÄGG

Vikterna i knäböj och bänkpress baserades på den individuelle deltagarens 1RM i respektive övning. Intensiteten hölls under de åtta veckornas gång mellan 65 och 90 % av 1RM. Den första träningsveckan gick de lugnt ut med en intensitet på 70–75 % av 1RM med 5–7 reps per set i knäbölj, och 65–70 % av 1RM och 7–10 reps per set i bänkpress. Därefter ökade intensiteten sakta men säkert vecka för vecka och

nådde 77,5–90 % av 1RM i knäböj och 80–90 % av 1RM i bänkpress under studiens åttonde och sista träningsvecka.

Antalet repetitioner deltagarna mäktade med sjönk förstås i takt med att intensiteten ökade, ned till 2–5 stycken sista veckan (se träningsupplägget i tabellen ovan).

Antalet set för både bänk och böj hölls konstant på 11 stycken för båda grupperna, fast fördelade på två eller fyra pass beroende på vilken grupp man hamnat i.

TEST AV DELTAGARNAS MAXSTYRKA

Forskarna testade deltagarnas maxstyrka en vecka innan studien började och sedan en gång till när den var över för att se hur mycket starkare de blev av de två olika träningsuppläggen.

Båda testerna bestod av 1RM-tester i knäböj och bänkpress enligt riktlinjer fastställda av National Strength and Conditioning Association.

Efter en allmän uppvärmning i form av en 5–10 minuter lång löprunda på band, utförde deltagarna ett set med 5 repetitioner på 50 % av uppskattat 1RM, följt av 2–3 set på 60–80 % av uppskattat 1RM i båda övningarna.

Därefter fick de fem försök per övning, först knäböj, sedan bänkpress, att hitta sitt 1RM. Det åstadkom de genom att göra 1RM-försök efter 1RM-försök med tyngre och tyngre vikt. Mellan varje försök vilade de 3–5 minuter innan de gav sig på nästa set, fast då med en högre vikt. En kunnig testledare övervakade deltagarnas utförande så det uppfyllde styrkelyftstandard innan de fick grönt ljus och godkänt på sina försök.

När deltagarna fått de första testerna överstökade, >>

38 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//SPECIALEN TRÄNINGSFREKVENS

”Större träningsvolym är alltså inte automatiskt av godo, om du inte samtidigt balanserar den mot din återhämtning.”

39 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//SPECIALEN TRÄNINGSFREKVENS

Resultaten från den här studien stämmer väl överens med övrig forskning på området det senaste årtiondet.

Träningsfrekvens i sig påverkar inte styrkan speciellt, så länge den inte samtidigt kombineras med en större volym.

delade forskarna in dem i de två grupperna jag beskrev ovan, på slumpmässigt manér.

Dessutom skattade deltagarna hur jobbiga de tyckte övningarna (det vill säga knäböj och bänkpress) och träningspassen var. Detta skedde kontinuerligt under studiens gång och varje vecka analyserade forskarna uppgifterna. Skattningen baserades på CR10-varianten av Borgskalan. Det är en skala där 10 är jobbigast och 0 motsvarar ingen ansträngning alls. CR10-skalan används ofta vid skattningar av ansträngning i styrkemoment istället för den kanske mer bekanta Borgskalan som går från 6–20.

RESULTAT

Vid mätningarna innan träningsdelen av studien såg forskarna inga signifikanta skillnader mellan gruppernas maxstyrka i knäböj eller bänkpress.

Under studiens gång blev deltagarna starkare i båda övningarna.

Splitgruppen ökade sitt 1RM i bänkpress med 7,75 kilo, medan helkroppsgruppen ökade med 8,86 kilo. I knäböj ökade splitgruppen sitt 1RM med 13,25 kilo, medan helkroppsgruppen ökade med 14,31 kilo Det motsvarar en relativ ökning i bänk med 7,7 % och 9,7 % för splitgruppen respektive helkroppsgruppen. Siffrorna för 1RM i knäböj blir 12,1 % respektive 11,5 %.

Deltagarnas självskattade ansträningsnivå skiftade upp och ned under studiens gång, med vissa skillnader grupperna emellan.

Splitgruppen rapporterade större upplevd ansträngning vecka 4 jämfört med vecka 3 och 5. Sedan blev träningen

jobbigare igen fram till och med vecka 8.

Helkroppsgruppens upplevda ansträngning minskade från vecka 1 till vecka 2, för att därefter öka i två veckor. Vecka 5 rapporterade deltagarna en signifikant mycket lägre upplevd ansträngning.

Tittar vi på knäböj och bänkpress för sig ser vi bara förändringar av upplevd ansträngning under vecka 2. När det gäller knäböj rapporterade deltagarna en ansträngningsnivå som gick upp och ned från vecka till vecka, men den var högre bland deltagarna i splitgruppen under flera veckor.

STUDIENS BRISTER OCH BEGRÄNSNINGAR

Även om det här är en välkonstruerad studie utan krusiduller, har den flera svagheter, som de flesta studier på området. ● Den varade bara åtta veckor. Det kanske tar längre tid än så för skillnader mellan redan vältränade lyftare att uppenbara sig. Se resonemanget kring träningsfrekvens, träningsvolym och kvalitativa set ovan. ● Deltagarna var få. Förvisso är 21 deltagare inte ovanligt få för en styrketräningsstudie, men väl i statistiska sammanhang. Det ger sämre statistisk power och mindre pålitliga resultat. ● Deltagarna bestod uteslutande av män. Inget fel på män, men det är möjligt, till och med troligt, att kvinnor återhämtar sig fortare än män. Kvinnor kanske alltså tjänar på en högre träningsfrekvens jämfört med män. Det gör att resultaten från den här studien inte automatiskt kan överföras till mer än 50 % av befolkningen.

40 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//SPECIALEN TRÄNINGSFREKVENS

● Slutligen: kosten. Forskarna kontrollerade inte deltagarnas kost på något sätt, inte ens via självrapportering. Någon som äter kasst eller för lite kommer att få sämre resultat än någon som har minutiös koll på vad han stoppar i munnen och ser till att täcka alla behov. Det faktum att deltagarna slumpades in i sina grupper borde dock göra problemet mindre påtagligt.

SAMMANFATTNING

Båda grupperna ökade sitt 1RM i knäböj och bänkpress under loppet av åtta veckor. De dokumenterade ökningarna är fullt jämförbara grupperna emellan. Det visar på att styrketräning ökar din maxstyrka i en övning ungefär lika mycket oavsett träningsfrekvens. Om du delar upp din veckas träning på två eller fyra pass spelar mindre roll, så länge din träningsvolym i övningarna det handlar om är tillräckligt stor.

Resultaten från den här studien stämmer väl överens med övrig forskning på området från det senaste årtiondet. Träningsfrekvens i sig påverkar inte styrkan speciellt, så länge den inte samtidigt kombineras med en större träningsvolym. Och då är det volymen, inte frekvensen, som driver ökningarna.

Betyder det här att din träningsfrekvens är irrelevant för dina träningsresultat? Svaret är sannolikt nej.

Träningsvolymen är som sagt en bevisat viktig variabel om du vill bli starkare. Och bygga muskler, för den delen.

En större träningsvolym, fler set per vecka, ökar chansen att du lyckas bli starkare, så länge du kan återhämta dig från den större mängden träning.

När du väl når den gränsen, när ännu fler set innebär att

du att du inte återhämtar dig ordentligt från träningen, tjänar du på att sprida ut dina set på fler pass istället för att låta passen bli längre och längre.

Du vill helst att dina set ska vara av hög kvalitet. Samtidigt har du en individuell gräns för hur många set för en muskelgrupp du kan trycka in i ett och samma träningspass, innan utmattning försämrar kvaliteten på dem.

Flera studier, bland annat på träningsmetoden German Volume Training, pekar på bättre styrkeökningar av att dra ned på antalet set per muskelgrupp och träningspass. Från 10 till 4–6 i fallet GVT. Fler set än så gav inte bättre resultat, utan kanske till och med sämre på grund av utmattning och överansträngning. Ökar du din totala träningsvolym per pass, det vill säga antal repetitioner x antal set x intensitet, behöver du också längre återhämtning. Träning du till failure eller nära failure ökar återhämtningstiden ännu mer.

Större träningsvolym är alltså inte automatiskt av godo, om du inte samtidigt balanserar den mot din återhämtning. Här kommer träningsfrekvens in i bilden. Delar du upp din träning på fler tillfällen per vecka, tröttar du inte ut musklerna du tränar lika mycket och behöver inte lika lång återhämtning. Du kan öka din träningsvolym över veckan som helhet och får in fler kvalitativa set under den tiden. Översatt i styrka och muskeltillväxt betyder det bättre ökningar. I alla fall i teorin. Vi behöver mer forskning som bekräftar att så är fallet, men det är både tänkbart och fullt möjligt. Deltagarnas självskattade ansträngning i den här studien ger stöd för det. De som delade upp sina knäböj på två pass upplevde dem som jobbigare än de som delade upp sina böj på fyra pass. >>

”Du vill helst att dina set ska vara av hög kvalitet.”

41 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//SPECIALEN //AVSNITTSRUBRIK TRÄNINGSFREKVENS

//Slutsater En trevlig studie, om än med brister, som kommer fram till följande:

Du ökar din maxstyrka i en övning lika bra med två pass per vecka som fyra, så länge din totala träningsvolym är lika stor.

Det verkar kännas jobbigare att fördela veckans träningsvolym på två pass jämfört med fyra, i synnerhet när det gäller underkroppen.

Ju större behov du har av att till exempel sänka ditt blodtryck om du redan har ett förhöjt sådant eller om du är äldre, desto större nytta har du av en insats i form av styrketräning.

På sikt kan man tänka sig en fördel med att dela upp veckans set på fler men kortare pass för att korta ned återhämtningen och minska risken för utmattning.

En snabbare återhämtning skulle också ge dig möjligheten till fler set av hög kvalitet.

Det i sin tur kanske ger dig bättre ökningar över tid.

Alltså: inga speciella skillnader i styrka beroende på träningsfrekvens, men på längre sikt kan man tänka sig att en högre sådan ger fördelar som går att översätta till bättre träningsresultat. I alla fall om vi talar om maxstyrka i en övning.

42 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Bli inte

snuvad på våren!

ColdZyme® skyddar mot förkylningsvirus och kan förkorta och lindra förkylningssymptom.

Trippelverkande mot förkylningsvirus.

MKT005SE

Fångar

Deaktiverar

Skyddar

ColdZyme® är en medicinteknisk produkt

43 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK CYKLA REKORDMILEN I VÅR

Cykla solo så snabbt som möjligt på en 10 km vändbana. Låt oss presentera Rekordmilen! Med start 1 april kommer tävlingen att hållas varje månad fram till SM i Halland i september.

Pandemin fortsätter att hålla ett fast grepp om världen och påverkar i hög grad oss aktiva idrottare genom restriktionerna. Vi har sett flera alternativ till tävlingar, framför allt interaktiva och semi-interaktiva lösningar. Den populäraste interaktiva varianten inom cykling är Zwift som går ut på att deltagarna kopplar upp sin elektroniska trainer (en ställning där man monterar bakhjulet eller bakaxeln på sin vanliga cykel och möjliggör träning inomhus) till ett nätverksbaserat program och därigenom möter deltagare runt om hela världen. En annan populär variant är semi-interaktiva tävlingar genom t.ex. Strava. Strava är en applikation som möjliggör loggning av träningsrutter via mobiltelefon eller cykeldator. Du kan köra befintliga segment, dvs registrerade sträckor där du kan mäta dig mot alla som kört sträckan innan/efter dig eller slå dina egna rekord. Du kan även skapa egna segment. Förra året var vi tvungna att ställa in officiella Polis & Brand SM i Halland men istället arrangerade vi ett semiinteraktivt SM som gick ut på att köra en utvald sträcka på egen hand så snabbt som möjligt.

Nu bygger vi vidare på det konceptet och presenterar träningstävlingen Rekordmilen! Med start 1 april kommer vi att köra Rekordmilen varje månad fram till Polis & Brand SM i Halland i september.

Det handlar kort och gott om att köra solo så snabbt som möjligt på en 10km vändbana. En bra formkoll för egen del och en spännande värdemätare inför SM.

Rekord 44 POLISIDROTT | Nr 2-2021

>>> ANMÄLAN Ingen föranmälan krävs, endast rapportering av resultat (se regler) KLASSER (ingen ålders- eller yrkesuppdelning) Dam Racer Dam Tempo Herr Racer Herr Tempo

REGLER Välj ut en valfri bana utomhus. 10km med vändpunkt, alltså 5km ut, vänd, samma väg tillbaka.

Flera försök får göras under respektive månad och när man är nöjd med sitt resultat skickar man in sin tid till mig (marcus.claudelin@gmail.com) senast sista dagen varje månad med någon form av bevis, typ Garmin, Strava etc. Ange klass (H/D, Tempo/Racer)

Ingen rulle, pacing eller annat liknande hjälpmedel eller elassistans är tillåten.

I Racerklassen är det inte tillåtet med diskhjul eller tempopinnar, men dräkt och tempohjälm är godkänt.

Efter varje månad koras månadens snabbaste i varje klass, samt regerande Rekordinnehavare. På Polis & Brand SM i september blir det prisutdelning för dem som tog Rekordet totalt i respektive klass.

milen 45 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Följ gärna vår Facebookgrupp Polis och Brand SM Cykel 2021 för fortlöpande info om SM.

//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM GOLF

Inbjudan till Polis-SM

//Golf

Plats >> Sunne Golfkubb Datum >> 26-27 augusti 2021 Arrangör >> Arvika polisens idrottsförening

INFORMATION GÄLLANDE COVID-19 Som läget är nu i mars månad råder ett tävlingsförbud. Vi planerar ändå för att kunna genomföra ett POLIS-SM 2021.

Vi kommer att följa de riktlinjer som Svenska Golfförbundet sätter upp när det gäller ett genomförande.

Till detta finns ett begränsat antal ställplatser, ca 15 fordon/ husvagn – husbil vid golfklubbens parkering. Bokas via info@sunnegk.se KLASSER Damer senior, D40, D50, D60 och D70 Herrar senior, H40, H50, H60 och H70

TÄVLINGSBESTÄMMELSER Se SPI´s hemsida www.polisidrott.se – tävlingsbestämmelser SPELFORM Mästerskapen anordnas som en individuell tävling över 36 hål INSPEL Inspel på banan erbjuds till en reducerad greenfee om 300 kr. Tider bokas genom golf.se (60dgr) eller genom klubbens kansli 0565-141 00 info@sunnegk.se TÄVLINGEN Dag 1: Löpande start planerad från kl. 09:00. Aktuell information anslås inspelsdag.

Dag 2: Löpande start från kl. 08:00.

Under tävlingsdag 1 kommer ett antal " tävlingar i tävlingen " att genomföras, därav en 2-mannatävling, där deltagarna ska representera samma idrottsförening, en individuell poängbogey tävling mm.

Anmälningsavgift: 900 kr inkl. 2 tävlingsdagar med fria rangebollar.

Vi planerar för en måltid utomhus efter första tävlingsdagen.

Avgiften betalas in senast 2021-08-01 till Arvikapolisens skytte och idrottsförening BG 518-0062 eller med swishnummer 1236039051, ange SM och namn.

BOENDE Det finns ett antal stugor invid golfbanan bokas via wnh@telia.com.

Ulvsby Herrgård 0565-140 10 – info@ ulvsbyherrgard.se Hotell Frykenstrand 0565-133 00 – info@ frykenstrand.se

Anmälan till lag-tävling skall ske senast under inspelsdag den 25 Augusti.

Broby Gästgivaregård 0565-13370 – info@broby.nu

ANMÄLAN Anmälan ska innehålla NAMN, GOLF-ID samt den åldersklass man vill delta i.

Anmälan skickas till: thomas.hertzberg@ polisen.se eller goran.brofeldt@polisen.se

Gylleby vandrarhem 070-624 83 88 – lena@gylleby.se Hotell SelmaSpa 0565-166 00 – info@ selmaspa.se

46 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Herrar spelar från gul tee och damer från röd tee. Minst fem deltagare måste vara anmälda till en klass, varav fyra måste starta i klassen. Om för få är anmälda i en klass kommer åldersklasser slås ihop så att de äldre hamnar i en yngre klass.

MÄSTARNAS MÄSTARE Vandringspriset Mästarnas Mästare delas ut till den spelaren med lägst bruttoscore oavsett klass. Detta är ett pris som skall vandra i 10 år. Instiftat 2012. Varje års segrare får sitt namn ingraverat i priset, med årtalet, namn och ett resultat. År 2022 kommer de som vunnit under årens lopp att genomföra en tävling under första dagen på Polis SM:et. Vinnaren koras då.

KAMRATMÅLTID En traditionsenlig kamratmåltid kommer inte att kunna genomföras som situationen är nu. Vi håller detta öppet ändå. Vi ser på andra lösningar, en måltid utomhus efter första dagens tävlingsspelande.

Ta hand om er så länge, så ses vi i slutet av sommaren. >>Läs mer på polisidrott.se

47 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//AVSNITTSRUBRIK //PRENUMERERA

Orolig för att missa nåt viktigt?

Prenumerera på Polisidrott!

Du som är polisanställd, före detta polisanställd eller polisstuderande erbjuds av Förbundmedia AB att få tidningen Polisidrott gratis hemskickad till din bostadsadress. Intresserad? Maila då din adress till kansliet på via info@polisidrott.se.

För övriga kostar en årsprenumeration 100 kronor och ger dig sex nummer per år hem i brevlådan.

Sätt in pengarna på bankgirokontot 129-4149, som tillhör Svenska Polisidrottsförbundet.

Skriv ”Polisidrott” i fältet för meddelanden.

Maila även ditt namn och fullständig adress till info@polisidrott.se.

Utgångsdatum för prenumerationen står till höger om ditt namn på tidningens baksida. Du måste själv hålla reda på, när det är dags att betala in för fortsatt prenumeration.

Adressändring görs till kansliet via info@polisidrott.se.

>> Gratis hem i brevlådan 6 gånger per år för dig som polisanställd

48 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM CYKEL

Inbjudan till Polis-SM

//Cykel

Plats >> Halmstad och Varberg Datum >> 15-16 september 2021 Arrangör >> Varbergspolisens SoIF och Halmstad Brandkårs IK

TÄVLINGSPROGRAM Onsdagen den 15 september. Start 14:00. Landsvägcykel tempo, ca 20 km.

Landsvägar öster om Halmstad.

Torsdagen den 16 september. Start 10:00.

Mountainbike 20 km. Åkulla bokskogar öster om Varberg.

KAMRATMÅLTID På kvällen 15 september, 19:00.

Restaurang Åkulla Outdoor Resort, Varberg.

ANMÄLAN Anmälan via epost till otto.eriksson@ polisen.se, senast 5 september 2021.

Efteranmälan senast 12 september mot 100kr förhöjd anmälningsavgift.

Uppge namn, Polis/Brand, förening, klass och gren/grenar.

Klasser: D/H21, D/H30, D/H40, D/H50, D/ H60.

Utanför mästerskapet genomförs lagtävling där resultatet av de tre främsta från samma förening räknas samman.

Det finns även uppställningsplats för husvagn eller husbil. Bokning via www. akullaresort.se.

AVGIFTER Anmälningsavgift 200kr per gren.

Kamratmåltid 250kr.

Det går också bra att ringa 0340-83500.

Anmälningsavgiften och kostnaden för kamratmåltiden sätts in på Varbergspolisens Idrott och skytteförening: Varberg Sparbank 83881, 42036095 eller Swish 1233717220.

Anmälan är bindande, ej återbetalning.

Kom ihåg att skriva namn, klass och gren/ grenar vid inbetalning.

Frågor besvaras av thomas.josarp@ polisen.se eller anders.nordlund@ halmstad.se LOGI Vi föreslår Åkulla Outdoor Resort, Varberg. Boende i form av hotell, vandrarhem eller campingstuga.

49 POLISIDROTT | Nr 2-2021

ÖVRIGT Prisceremoni sker efter tävlingen respektive dag.

Banprofiler, PM, startlistor och resultat kommer att publiceras på www.brandsm. se samt på tävlingens Facebooksida ”Polis och Brand SM Cykel 2021 ” Följ Facebooksidan för kontinuerlig information om tävlingarna.

Välkomna till Halland!! >>Läs mer på polisidrott.se

bravida.se

Vi ger fastigheter liv.

Högskolan i Borås vill utbilda Sveriges bästa poliser – bygger upp forskningsmiljö Akademin för polisiärt arbete vid Högskolan i Borås har visionen att utbilda Sveriges bästa poliser. För det krävs också en forskningsmiljö av toppklass. Nu byggs den upp från grunden. ”Högmod går före fall, och trots det höga söktrycket och lovorden från inrikesminister Mikael Damberg om att polisutbildningen i Borås är en ”formidabel succé” finns det ett stort arbete kvar att göra. Vi förbereder just nu en kandidatpåbyggnad inom polisiärt arbete och har som mål att få examenstillstånd på forskarnivå”, säger Lotta Dalheim Englund, tf. akademichef.

Läs mer på hb.se/polis

Fire & Security

B Y

M I M S A F E

MA DE I N SW E D E N

Vill du synas här eller på polisidrott.se och samtidigt stödja Svenska Polisidrottsförbundet?

Kontakta info@fbmedia.se för mer information och annonsbokning.

NÄR EN TRYGG RESA BETYDER ALLT

www.mimsafe.com

50 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM HALVMARATON

Inbjudan till Polis-SM

//Halvmaraton

Plats >> Göteborgsvarvet, Slottsskogsvallen, Göteborg Datum >> 11 september 2021 Arrangör >> Göteborgs Polismäns IF

I år kommer vi starta i startled 8 tillsammans med brand m fl, 56 min efter elitklassen, kl 13:56.

Ni som är anmälda till förra året och har betalat, ni är flyttade till loppet 2021.

Detta om ni inte önskat något annat.

De som sprungit på seedningstid tidigare, får automatiskt starta i en tidigare grupp.

Nummerlappsuthämtning är i likhet med tidigare år, vid starten på tävlingsdagen.

Läs noggrant PM-informationen på hemsidan www.polisidrott.se under tävlingar ca en månad innan loppet.

Inbetalning av startavgiften till vår förening ska ske i samband med anmälan.

TÄVLINGSANSVARIGA Olof Brandén: 0725-887607.

Cristoffer Joängen: 0725-234023.

ANMÄLAN Sker via mail till: gpifrunning@gmail.com och betalning till Göteborgs Polismäns IF senast 2021-05-31. I år får ni ingen kod, utan ert mail räcker!

VIKTIGT! I mailet måste framgå hela ert personnummer, adress samt telefonnummer.

OBS Du som vill delta i SPM och fått utskick direkt via Göteborgsvarvet skall följa våra rutiner.

ANMÄLNINGSAVGIFT 795 kr per deltagare gäller fram till 202102-28. Avgiften sätts in i samband med anmälan på föreningens PlusGiro 254 66 - 4 med angivande av: Namn, Födelseår, SPIF-föreningstillhörighet. Återbetalning medges ej då anmälan och betalning till GPIF är gjord.

TÄVLINGSKLASSER Dam- och Herrklasser i åldersfördelning; 21, 35, 40, 45, 50, 55, 60, 65.

51 POLISIDROTT | Nr 2-2021

PRISER Förbundets plakett kommer att sändas ut till medaljörer, placering 1-3 i varje klass, till uppgiven myndighetsadress.

BOENDE Ordnas av deltagarna själva, var ute i god tid.

PM Information, karta och startlista kommer finnas på Svenska Polisidrottsförbundets hemsida www.polisidrott.se cirka en månad före loppet.

Resultatlistan publiceras på samma plats några dagar efter loppet. >>Läs mer på polisidrott.se

//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM FOTBOLL

Inbjudan till Polis-SM //Fotboll Plats >> Rosta gärde, Örebro Datum >> 7-8 september 2021 Arrangör >> Örebropolisens Idrottsförening

ANMÄLAN Då samtliga lag från föregående år har kvar sin anmälan är alla platser tillsatta utom ett damlag, det är varmt välkommet för ett damlag att anmäla sig! Finns intresset hos fler lag hamnar de på reservlistan.

För anmälan kontakta hanna.englund@ polisen.se eller marion.nilsson@ polisen.se. I anmälan ska det framgå kontaktperson, mobilnummer + mail till kontaktperson, polisidrottsförening, dameller herrlag samt färg på matchställ.

AVGIFT 3000 kr per lag, de redan anmälda lagen har betalat sedan föregående år.

ÖVRIGT Boende och bankett kommer deltagande lag att få mer information om senare.

Halva anmälningsavgiften återbetalas efter genomförd turnering.

UPPLYSNINGAR Hanna Englund, 0702398624, hanna. englund@polisen.se eller Marion Nilsson 0702309019, marion.nilsson@polisen.se

Efter 31 Maj 2021 återbetalas inte anmälningsavgift för anmält lag som drar sig ur.

TÄVLINGSBESTÄMMELSER 7-mannafotboll enligt SPI:s tävlingsbestämmelser, se www.polisidrott.se.

52 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Detta är det fjärde SPMet i fotboll som spelas utan kval (om inte behov uppstår, se grenreglerna för SPM fotboll 2021). Vår förhoppning är att detta SM fortsätter växa och vara en del av vår underbara gemenskap i polisidrotten!

//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM STYRKELYFT

Inbjudan till Polis-SM

//Styrkelyft

Datum >> Preliminär datum planeras till oktober Arrangör >> Göteborgs Polismäns IF

TID & PLATS På grund av rådande pandemi kan vi i nuläge inte spika datum. Planen är att tävlingen skall gå i oktober. För licensierade tävlande kan resultatet användas och registreras för den serietävling som finns i närmast anslutning till polisens tävling.

TÄVLINGSREGLER Tävlingen kommer att hållas i så kallad klassisk/RAW stil vilket innebär begränsningar i den utrustning som får användas (bälte, handledslindor, knävärmare är tillåtna).

Tävlingen kommer att avgöras på koefficient vilket innebär att alla tävlar mot alla. Tävlingen kommer dock fortsatt att vara uppdelad i en dam- och en herrklass på senior och master nivå (+40).

Tävlingen har SPM-status vilket innebär att svenska mästare kommer utses i grenarna bänkpress och styrkelyft sammanlagt. Detta innebär att du kan tävla antingen i styrkelyft (3 grenar) alternativt endast i bänkpressmomentet.

INGÅR INTE I SPM Det kommer även avgöras en lagtävling med 3-mannalag i bänkpress på poäng vilken inte ingår i Polis SM. TÄVLINGSREGLER Tävlingen genomförs enligt IPF:s regler vad gäller bedömning och utrustning.

För licenserade lyftare ingår tävlingen i serieomgång 2.

UPPLYSNINGAR Joel Lax, 0704-74 11 85 Marcus Karlsson, 0725-22 28 54 >>Läs mer på polisidrott.se

WELCOME TO OUR PASSION FENOMENAL PRECISION pris från

27 995:-

PERFEKT FÖR STEEL CHALLENGE pris från

16 995:SPECIALUTVECKLAD ERGONOMISK DESIGN pris från

20 500:-

0511-79 81 00

info@astrosweden.se www.astrosweden.se

Axvallagatan 16, 532 37 Skara

N E V R O K E G I R SVE MEAL

79 kr

NYHET!

inkl. 0,4l dryck

SVERIGEKORVEN ME AL: EN E X T R A L Å NG GRIL L A D KORV MED E X T R A HÖG KÖ T T H A LT. SERVER A S I BRÖD. SM AK A DEN MED F U T URE F RIES, L ÖK RINGA R OCH T VÅ GODA DIPPA R.

54 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//INFO FRÅN FÖRBUNDET

>>§

Regler för bidrag Riktlinjer för utbetalning av bidrag till Svenska Polismästerskap från Svenska Polisidrottsförbundet Förbundsstyrelsen har beslutat följande angående arrangörsbidrag beslutet gäller för mästerskap som arrangeras från år 2020 tillsvidare.

Arrangörbidrag betalas ut till alla arrangörer av ett SPM som uppfyller kraven nedan.

> Ett SPM skall ha ett deltagarantal på minst 10 deltagare för att få bidrag > Ett SPM i lagidrott skall ha minst fyra deltagande lag för att få bidrag > Grunden för bidrag från Polisidrottsförbundet är till för att främja arrangemang av polisidrottstävlingar.

Storlek på bidraget:

> 5000 kr är grundbidraget för SPM som genomförs under 1 dag. > 10 000 kr grundbidrag för SPM som genomförs under 2 dagar. > 15.000 kr grundbidrag för SPM som genomförs under fler dagar än 2.

Andra hälften av bidraget betalas endast ut om arrangören skickat in följande till kansliet:

> Ett skrivet referat från arrangemanget skall ha inkommit via mail till kansliet inom fyra veckor efter SPMet. > 10–15 högupplösta användbara bilder från arrangemanget skall ha inkommit via mejl eller ett postat USB till kansliet inom fyra veckor efter SPMet. Samt bildtexter till dessa bilder. > Resultat i Word eller Excel från arrangemanget skall ha inkommit via mejl till kansliet inom fyra veckor efter SPMet.

Riktlinjer för utbetalning av 1000 kr extra i bidrag till vissa större SPM. Vissa mästerskap kan få 1000 extra i bidrag efter genomfört mästerskap. Kraven för att få detta bidrag är följande.

Tre månader före tävlingsdatum ska ni ta kontakt med Helene på Förbundmedia via mail helene.bottner@fbmedia.se Så snart ni kan skall ni tillgodose Förbundsmedia med:

Varje arrangör som anser sig behöva mer i bidrag skall skicka in en handlingsplan för genomförande av SPM.

Handlingsplanen skall innehålla en enkel beskrivning av antal tävlingsdagar, tävlingsplats, alla eventuella kostnader såsom lokalhyra, funktionärer, domare mm. Allt som är av vikt och bör ligga till grund för hur stort bidraget skall bli utöver grundbidraget.

Alla arrangörsbidrag utbetalas vid två tillfällen.

Hälften utbetalas ca 4 veckor före mästerskapet och resterande senast 4 veckor efter mästerskapet.

> Inbjudan med bild och/eller logotyp > Tävlingsprogram / Startlista > Information om tävlingen samt annan kuriosa som ni vill ha med > Antal program > Leveransadress, gärna hemadress med mobilnummer.

Ni förbinder er även att distribuera programbladen till tävlingens deltagare och publik.

Svenska Polisidrottsförbundet utbetalar ersättningen till respektive förenings bankkonto efter avslutad tävling.

FÖRBUNDSSTYRELSEN >>2019-11-11

55 POLISIDROTT | Nr 2-2021

//KALENDARIUM

>>Kalender över Polis-SM TÄVLINGSDATUM

GREN

PLATS

ARRANGÖR

Nytt datum kommer

Funktionell Fitness

Stockholm

Svenska Polisidrottsförbundet

Nytt datum kommer

Bowling

Mora

Dalarnas polisidrottsförening

Nytt datum kommer

Bordtennis

Västerås

Västeråspolisens idrottsförening

26-27 augusti

Golf

Sunne

Arvikapolisens idrottsförening

7-8 september

Fotboll

Örebro

Örebro Polisidrottsförening

11 september

Halvmaraton

Göteborg

Göteborgs Polismäns IF

15-16 september

Cykel

Halland

Varbergspolisens SoIF

September

Styrkelyft

Göteborg

Göteborgs polismäns IF

15-16 november

Innebandy

Malmö

Malmöpolisens Idrott- & Gymnastikförening

Detta är läget vid tryck i början av april. Tävlingar kan ställas in. Se uppdatering på polisidrott.se.

>>Långtidsplanering Svenska Polisidrottsförbundet söker ständigt efter arrangörer till kommande SPM. Om du och din polisidrottsförening är intresserade av att arrangera ett SPM – ta kontakt med kansliet för mer information.

>>Planering över Nordiska polismästerskap GREN

2021

2022

2023

2024

2025

-

-

Sverige

-

-

Norge

-

-

-

Danmark

Handboll

-

Sverige

-

-

Norge

Marathon

-

-

Estland

-

-

Sverige

-

-

Estland

-

Skytte

Island

-

-

-

-

Skidor

-

Finland

-

-

-

Volleyboll

-

-

-

Danmark

-

Fotboll Golf

Orientering

>>Uppdatera oss om din polisidrottsförening Vi önskar att Polisidrottsföreningar och Länspolisidrottsförbund meddelar oss styrelsesammansättningen efter årsmöten eller om ni har upphört. Blankett finns på polisidrott.se under ”dokumentbank”.

Vi behöver ha uppdaterade uppgifter, så att vi kan nå ut till er med information, och för att kunna informera polisanställda som ringer till kansliet med förfrågningar, som t.ex. vem de ska kontakta för att bli medlem i just er förening.

>>MIKAELA KELLNER

56 POLISIDROTT | Nr 2-2021

Polisförbundet Försäkring erbjuder upp till 35 % rabatt för medlemmar i Polisförbundet!

20 % rabatt vid all nyteckning av bil-, hem-, och villahemförsäkring.

Nyteckningsrabatt

Utöver nyteckningsrabatt, erbjuder vi även en samlingsrabatt om du tecknar flera försäkringar: 10 %

- 10 % om du tecknar två huvudförsäkringar* - 15 % om du tecknar tre huvudförsäkringar *Huvudförsäkringar är bil, hem, villahem och fritidshus

Kontakta Polisförbundet Försäkring idag!

Telefon: 08-676 97 00 (tonval 2) E-post: forsakringar@polisforbundet.se

polisforbundet.se/forsakringar

Samlingsrabatt

15 %

20 %

20 %

20 %

1 produkt

2 produkter

3 produkter

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

Avs: Förbundsmedia AB Prästgatan 31B 831 31 Östersund

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Posttidning B

Boka beachvolley i Världens största Beachvolleyhall – beachcenter.se Aimpoint®

Optik för proffs och kräsna jägare.

Snabbhet... möter

Precision!

Egenskaper på alla Aimpoint® sikten • • • • • •

Obegränsat synfält Parallaxfria och obegränsat ögonavstånd Påverkas inte av extrema väderleksförhållanden Extremt robust och hållbar konstruktion Inga miljöfarliga material Batteritiden mäts i år

Ibland befinner du dig i situationer där du behöver agera snabbt för att få övertaget. Då gäller det att du kan lita på din utrustning.

För ett tryggt arbetspass

Ett sikte från Aimpoint® fungerar lika bra i arktisk kyla som i ökenhetta eller tropisk fuktighet – och framför allt är det utvecklat för att göra dig skjutklar riktigt snabbt.

Med båda ögonen öppna lägger du instinktivt den röda punkten på målet. I samma ögonblick är du redo att trycka av.

För mer info om Aimpoint sikten, besök www.aimpoint.com

Aimpoint AB • Jägershillgatan 15 • SE-213 75 Malmö • Sweden • www.aimpoint.com • e-mail: info@aimpoint.se

”Den hjälp jag har fått från förbundet gör att jag tryggt kan fortsätta jobba trots det som hänt.” /Carl Som medlem i Polisförbundet står du aldrig ensam i frågor som gäller dig och din arbetsplats. Vi förhandlar dina villkor och är din röst – för ett bättre arbetspass med ökad trygghet, bättre lön och bättre arbetsmiljö.

På polisforbundet.se kan du se filmen med Carls berättelse och läsa mer om vårt stöd.

M01037