Aspartam - bra eller dåligt?

I den här artikeln tittar näringsfysiologen Anki Sundin närmare på de vanligaste påståendena om aspartam, för att ge dig en vetenskapligt grundad bild av vårt vanligaste sötningsmedel.

Aspartam

TEXT>> ANKI SUNDIN

Fakta och myter om vårt vanligaste artificiella sötningsmedel

Aspartam är ett sötningsmedel som är godkänt och erkänt som säkert av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. Dock finns en utbredd misstro bland allmänheten, ofta pådriven av seglivade myter och diverse oseriösa aktörer.

Det finns fortfarande också många outredda frågetecken från forskningshåll. Och det stora intresset för sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet, gör att det hela tiden utförs nya studier.

Är du en av dem som fortfarande är orolig för att det trots allt ska finnas något ohälsosamt med artificiella sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet? Eller vill du bara ha ännu fler argument för att övertyga din moster om att det inte är farligt?

Hur som helst – nu gör vi ett nedslag i ny forskning och teoretiska beräkningar för aspartam, inom ramen för ett antal påståenden som återkommer titt som tätt. Och kanske kan även du som redan är orubbligt säker på att aspartam är helt ofarligt oavsett vad, faktiskt få något att tänka på? >>

”Allt som smakar sött är inte socker”

1. Aspartam är kemiskt. Det kan inte vara nyttigt? Kemiskt, syntetiskt, konstgjort… De här begreppen används ofta för att beskriva något som är dåligt. Det är faktiskt väldigt märkligt. Det finns ju många konstgjorda ämnen som definitivt är bra för oss (till exempel folsyra som källa till B-vitaminet folat, och som finns som rekommenderat tillskott till alla kvinnor i fertil ålder), samtidigt som det finns många ”naturliga” ämnen som verkligen inte är bra för oss. Här hittar vi till exempel svartmögel, som ibland återfinns på oredligt hanterade partier av nötter. Eller vad sägs om giftet hos skorpioner, ormar och kammaneter, som orsakar lidande och död varje år?

Listan över undantag kan göras så lång att vi näppeligen kan anse att begrepp som ”kemisk” eller liknande ska betraktas som regelmässigt dåligt – eller tvärtom.

Men visst, många kemiskt framställda ämnen är inte bra. Du ska exempelvis inte dricka bensin. Även om bensin förvisso har ett naturligt ursprung. Nu blev det krångligt. Vi släpper det!

Tillbaka till aspartam.

2. Aspartam är kemiskt socker Aspartam är uppbyggt av två aminosyror: fenylalanin och asparaginsyra.

Fenylalanin är en av de essentiella aminosyrorna, och återfinns i vanlig mat. Asparaginsyra är en icke-essentiell aminosyra som förekommer i bland annat sockerväxter och vissa grönsaker, till exempel sparris.

Så byggstenarna i aspartam är det alltså inget fel på. Dem hittar vi i de flesta proteinkällor som vi äter varje dag.

Fast det smakar ju som socker? Det beror på att strukturen på den här molekylen stimulerar smakreceptorerna på tungan och förmedlar smaken av sött. Men allt som smakar sött är inte socker, för att travestera det gamla talesättet. Det begriper dock inte tungan – och inte hjärnan heller, för den delen.

3. Aspartam omvandlas till metanol i kroppen och kan leda till blindhet Helt riktigt, men samtidigt helt fel.

Metanol, eller träsprit som det också kallas, bildas när vi bryter ned aspartam. Men det är sant för andra livsmedel också. Från ett glas apelsinjuice bildas mer metanol än från ett lika stort glas lightläsk, enligt Livsmedelsverket.

Men att påstå att aspartam kan leda till blindhet bara för att metanolförgiftning kan göra det, är alltså helt förryckt. Då skulle vi i så fall bli lika blinda av apelsinjuice.

Att dricka lightläsk är alltså inte samma sak som att dricka metanol, även om det finns tongivande karaktärer som försöker påskina att så är fallet.

4. Aspartam orsakar hjärntumörer Nej, och inte nageltrång eller håravfall heller.

När du hör ett sådant påstående kan det vara på sin plats att fråga efter en vetenskaplig referens. Det är nämligen ett mycket allvarligt påstående, och den som påstår något sådant bör ha torrt på fötterna.

Så sent som 2013 gjordes en tämligen omfattade översikt av just denna frågeställning och slutsatsen blev att aspartam inte var kopplat till cancer i de vävnader som undersöktes, däribland hjärnan (Marinovich et al, 2013).

Anki Sundin är en av Sveriges mest välkända närings- fysiologer. Hon är en mycket uppskattad föreläsare och kursledare i sammanhang där kost, näringslära och prestation står i fokus. Anki är också författare till ett flertal böcker, bl.a. Optimal viktminskning och Näringslära för Personliga Tränare och Kostrådgivare. Dessutom har hon själv en övertygande idrottslig meritlista bakom sig, med SM-guld i bänkpress och SM-silver i styrkelyft i medaljsamlingen. På ankisundin.se hittar du fler artiklar och hennes podcast.

5. Aspartam är inte bra för kroppen Ett ospecifikt påstående förtjänar ett ospecifikt svar. Så här kommer ett sådant.

Så sent som 2017 gjorde Lohner och medarbetare en systematisk översikt för att hitta hälsoeffekter av ett antal olika sötningsmedel. De inkluderade 24 systematiska översiktsartiklar (reviews), 175 randomiserade, kontrollerade studier, 29 icke-randomiserade kontrollerade studier, 62 kohortstudier, 52 fall-kontroll-studier, 36 cross sectional-studier och 42 fallrapporter.

De hälsoutkomster man letade efter var aptit och matintag på kort sikt, cancerrisk, risk för diabetes, risk för karies, viktökning och risk för obesitas (fetma).

Författarna till studien drog slutsatsen att det inte finns några klara bevis för att icke-energigivande sötningsmedel i allmänhet eller aspartam i synnerhet, skulle vara ohälsosamt ur något av dessa perspektiv.

Det bör dock tilläggas att effekter såsom huvudvärk, depression och påverkan på beteende, endast var i fokus i ett fåtal av undersökningarna som inkluderades i översikten, och här behövs det mer forskning.

6. Man kan bara dricka någon deciliter lightläsk per dag innan man får i sig för mycket aspartam Nu är det äntligen dags att räkna lite på mängder! Om vi utgår från att sockersötad läsk och lightläsk smakar lika sött, kan vi börja med att räkna ut hur mycket sötningsmedel som behövs för att ge den sötman. Och då måste vi först veta hur mycket socker som vi ska jämföra med.

Sockersötad läsk är en 10-procentig lösning av socker. Det kan variera några få procentenheter, men vi behöver en siffra att utgå från. I en sockersötad läsk har vi därmed 10 gram socker per deciliter. Låt oss också anta att alla 10 gram är sackaros, alltså vanligt vitt socker. Det är inte heller helt sant – det är ofta en blandning mellan glukos, fruktos och sackaros – men skillnaderna för vårt exempel blir försumbara. Då behöver vi följande siffror för att komma vidare:

● Sötningsmedel jämförs med sackaros med avseende på sin söthet, det vill säga att sackaros har en relativ söthet om 1. ● Aspartam har en söthet som motsvarar 120-220 gånger den söthet som sackaros har, enligt Nordic Sugar. >>

Begrepp som kemiskt, syntetiskt eller konstgjort ska inte betraktas som regelmässigt dåligt – eller tvärtom.

Gör aspartam att vi äter mer än planerat genom att störa vår aptitreglering?

● Aspartam har ett ADI (acceptabelt dagligt intag) om 40 mg/kg, enligt WHO:s internationella expertgrupp JECFA (Joint FAO/WHO Expert

Committee on Food Additives).

Det motsvarar 120 g socker per liter, alltså 12% socker. Det är för det första ett par procentenheter högre än den genomsnittliga läsken. För det andra har vi precis accepterat för beräkningens skull att hälften av sötman kommer från ett annat sötningsmedel. Det betyder alltså att en maximal mängd Om du väger 70 kg så betyder det att du kan konsumera 40 aspartam i läsk motsvarar runt 24% socker, om vi inkluderar mg/kg x 70kg = 3,6 g aspartam per dag. lika mycket annat sötningsmedel. Det innebär att mängden

Gränsvärdet för hur mycket aspartam som får finnas i läsk, aspartam i läsk sannolikt är lägre, kanske häften så stor, än är 0,6 g/liter, medan ”vanlig” läsk oftast innehåller runt 10 % den tillåtna mängden. socker, det vill säga cirka 100 gram/liter En undersökning av intaget av aspartam i USA visar att

Om vi accepterar att aspartam är intaget för de flesta konsumenter 200 gånger sötare än socker, mot- är högst 3 milligram/kg kroppsvikt svarar 3,6 gram aspartam 200 gånger mer socker, alltså 720 g socker. ”Det är näppeligen och dag (3), det vill säga en knapp tiondel av dosen som anses acceptaEftersom läsk innehåller 10 procent socker, motsvarar 720 g socker där- sötningsmedlens fel bel att få i sig under en dag. Om vi kristalliserar fram en teoremed 7,2 liter läsk. 7,2 liter läsk skulle alltså innehålla den maximala mängd att människor tisk slutsats från den här beräkningen, kan vi sluta oss till att mängden aspartam som vi kan konsumera utvecklar övervikt.” läsk som vi skulle vara tvungna att varje dag – om nu aspartam vore det konsumera varje dag för att komma enda sötningsmedlet i en läsk. Men upp i ADI för aspartam är orimligt det är det inte. Så vi behöver fortsät- hög till och med för en läskälskare ta vårt tankeexperiment. av rang – runt 14 liter om du väger 70 kg. Så mycket vätska

Aspartam används nämligen i kombination med andra ska vi inte dricka av något, vare sig vi pratar om vatten, mjölk, sötningsmedel, oftast acesulfam K (E950, ett annat godkänt läsk eller något annat. sötningsmedel), för att ge en så sockerliknande smak som möjligt. I vilken proportion är sannolikt en affärshemlig- 7. Aspartam frisätter insulin. Insulin blir man tjock av. het, men om vi tillåter oss antagandet att den ena hälften av Alltså blir man tjock av aspartam. sötningsmedlen i en läsk utgörs av aspartam och den andra En inte helt korrekt slutsats. Aspartam kan frisätta insulin, hälften av acesulfam K, skulle vi teoretiskt kunna konsu- men i ytterst små mängder. Och det gäller allt som smakar mera drygt 14 liter läsk per dag innan vi når gränsvärdet för sött, oavsett om det är energigivande eller inte. aspartam. Det skulle kunna vara sant, eftersom aspartam En insulinfrisättning som sker som svar på intag av och acesulfam är ungefär lika söta. Sötheten för acesulfam K sötningsmedel kallas för CPIR. Det står för Cephalic Phase uppges nämligen vara 130-200. Insulin Release, alltså den frisättning av insulin som sker via

Det finns också ett gränsvärde för hur mycket aspartam hjärnan som svar på smaken, doften och förväntan av sött. man får ha i läsk, nämligen 0,6 g/liter. Den ökar också med att en individ tuggar och sväljer, >>

men för CPIR krävs det alltså inte att blodglukoset ökar.

Det finns en betryggande mängd studier gjorda på djur, som bekräftar CPIR som fenomen, (bl.a. Tonosaki et al, 2007). Det börjar också komma starka bevis för att CPIR existerar hos oss människor (Eliasson et al, 2017).

Men! Den här insulinresponsen är så liten att den inte är fysiologiskt betydelsefull när det gäller insulinets effekter på den direkta fettinlagringen. Inget icke-energigivande sötningsmedel som man hittills har undersökt, har kunnat konstateras öka frisättningen av insulin i mängder som skulle modulera blodsockret och ha någon effekt på fettinlagring.

Däremot finns det hypoteser med ambitionen att förklara de spretiga studieresultat som observeras i både djur- och humanstudier på hälsovariabler, med allt från hjärt-kärleffekter till apritreglering och andra metabola effekter.

8. Folk som dricker lightläsk är fetare än andra Det är väl ingen nyhet att det gång på gång konstaterats att konsumtion av sötningsmedel, inte minst aspartam, har kopplats till en högre kroppsvikt? 2016 publicerades en undersökning som fick en hel del uppmärksamhet för att högre BMI (body mass index) och sämre glukostolerans kunde kopplas till konsumtion av aspartam (Kuk och Brown, 2016). Det finns intressanta stycken i denna studie, inte minst när forskarna sätter sina egna resultat i relation till andras och tar upp hur till exempel sackarin (ett annat sötningsmedel) i mindre, kliniska studier har kunnat påverka bland annat tarmbiotans sammansättning.

Bekymret med att relatera BMI och glukosintolerans till självrapporterad konsumtion av något, är det bedrägligt enkla i att få det att låta som om det ena orsakar det andra. Men det går inte att säga att sötningsmedel i detta fall orsakar högre BMI och lägre glukostolerans. Det går bara att säga att den här gruppen människor konsumerade aspartam i högre utsträckning än den grupp som uppvisade lägre BMI och bättre glukostolerans. Dessutom gömmer det sig en stor felmarginal i självrapportering av livsmedelsintag.

En förklaringsmodell gör dock gällande att människor som redan är drabbade av övervikt, är mer benägna att använda icke-energigivande sötningsmedel istället för socker, och att det är det resultatet vi ser i befolkningsundersökningar.

Ett motargument är att ämnesomsättningen hos en redan överviktig person kan vara mer benäget att reagera negativt på sötningsmedel, inte minst av aspartam – något som har observerats hos möss med ärftlig benägenhet att utveckla fetma och diabetes (Fowler, 2017).

Det bör också nämnas att begreppet ”aspartamkänslighet” har myntats i ett försök att förklara hur det kommer sig att folk och fä tycks reagera så olika på aspartam. Låt oss dock vara på det klara med att det näppeligen vore sötningsmedlens fel att människor utvecklar övervikt, även om det i framtiden visar sig att sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet skulle ge betydande metabola svar. Det handlar fortfarande om totala energiintag och livsstilsfaktorer.

9. Aspartam kan inte brytas ned i kroppen utan fastnar och lagras Den som är insatt i biokemi känner igen att glukos, fruktos, sackaros och de övriga kolhydraterna hanteras i processer som lystrar till namn såsom glykolysen, citronsyracykeln och elektrontransportkedjan.

Aspartam är ingen kolhydrat, utan en så kallad peptid, det vill säga en enklare form av protein. Därför hanteras den också i kroppen som ett protein, där aminosyrorna spjälkas från varandra, tas upp via tarmen och transporteras ut i blodet efter att ha passerat levern. Aminosyrorna tas omhand i de celler som behöver dem där och då.

Dock ska vi inte betrakta aspartam som en källa till aminosyror på samma sätt som ägg, kött och bönor är det. Det är en så försvinnande liten mängd aspartam som vi konsumerar att det är försumbart.

Aspartam bryts alltså ned som vilket protein som helst, och fastnar eller lagras ingenstans. Gör aspartam att vi äter mer än planerat genom att störa vår aptitreglering?

”Aspartam bryts ned som vilket protein som helst.”

10. Lightläsk gör att vi äter mer mat Om vi skulle erbjuda en grupp människor vanlig läsk eller lightläsk vid en buffé, får de som dricker lightläsk i sig mindre energi. Skillnaden i energiintag utgörs av skillnaden i sockerintag via läsken. Så det verkar åtminstone inte som att lightläsk stimulerar aptiten mer än vanlig läsk.

Men en betydligt mer intressant fråga är vad som händer om vi jämför lightläsk med vatten – äter vi mer om vi dricker lightläsk till maten än om vi dricker vatten? Vi kan testa människor i mycket begränsad omfattning när det gäller matintag, och vi är i regel hänvisade till enskilda måltider. Testerna som utförs i labbmiljö ger heller inte nödvändigtvis samma resultat som i människors vanliga miljö. Dessutom kan vi inte kontrollera måltider under en längre period. Undersökningar på matintag under en längre tid görs därför på djur, trots att det finns stora skillnader både fysiologiskt och socialt mellan människor och försöksdjur. Studier på djur kan därför anses vara intressanta i sig och ge oss ledtrådar att undersöka närmare hos människor, men vi kan oftast inte dra några långtgående slutsatser kring människa utifrån djurstudier.

Kort sagt har vi alltså ingen aning om hur folk beter sig hemma vid köksbordet, men det finns ändå anledning att resonera kring sötmans effekter på vårt spontana energiintag, om vi själva vet med oss att vi är sockertroll som personer.

Om du är en av alla som upplever att du blir mer sötsugen eller mer hungrig av att dricka lightläsk eller liknande, gör du kanske bäst i att låta bli även sådana livsmedel, om du har som specifikt mål att åstadkomma en viktminskning.

Några intressanta studieresultat och hypoteser mynnar ut i bland annat aptitreglering, men de är för långt ifrån att vara bekräftade att det i sammanhanget fortfarande är giltigt att säga att aspartam åtminstone inte orsakar oönskad viktuppgång.

11. Sammanfattning: Är aspartam helt ofarligt?

Vi ska aldrig acceptera något påstående utan kritiskt tänkande. Aspartam är ett av de äldsta och mest undersökta sötningsmedlen på marknaden, och trots det pekar bulken av studier på att aspartam är ofarligt för oss människor i normala konsumtionsmängder. Det minskar sannolikheten för att vi ska behöva ändra uppfattning om det här sötningsmedlet inom överskådlig framtid.

Samtidigt är aspartam under luppen från olika håll. Djurstudier ger upphov till många frågetecken kring metabola förändringar på både kort och lång sikt vid exponering för mängder som i många fall vida överstiger gränsvärdena. Om, och i så fall hur, aspartam ger några sådana negativa hälsokonsekvenser för människor vet vi dock inte ännu.

Utifrån bulken av forskning på området borde det dock vara säkert att säga att aspartam är ofarligt i rimliga konsumtionsmängder för vuxna, friska individer.

Än så länge kan din moster alltså fortfarande vara lugn – det går alldeles utmärkt att dricka en aspartamsötad läsk eller äta något som innehåller detta sötningsmedel.

//Uppdatering gällande Corona

På grund av rådande omständigheter runt COVID-19 har Svenska Polisidrottförbudet varit tvungen att i samråd men våra lokala arrangörer ställa in en hel del Svenska Polismästerskap. Detta är naturligtvis mycket tråkigt liksom allt annat som blir drabbat av denna pandemi. I tävlingskalendern längst bak i tidningen kan ni i nuläget se vilka mästerskap detta gäller. För att följa uppdateringen så kika på vår hemsida polisidrott.se för att se vad som gäller för respektive SM. De ekonomiska förluster som eventuellt drabbar enskild polisanställd eller förening behandlar vi vartefter från fall till fall. Har ni frågor angående detta kontakta er arrangör eller kansliet på info@polisidrott.se.

>> STYRELSEN GENOM MIKAELA KELLNER

//Nordiska Mästerskap

Alla Nordiska mästerskap 2020 är flyttade till hösten 2021. Preliminärt kommer Nordiska i skytte gå på Island och Nordiska i Orientering i Stockholm under hösten 2021. Övriga mästerskap flyttas fram ett år. Du kan redan nu anmäla ditt intresse till hösten på polisidrott.se.

Förbundskapten Peter Eriksson minns de senaste årens stora internationella fotbollsmästerskap och skriver om svårigheterna med att planera en turnering mitt i en pandemi.

I spåren av Corona

TEXT>> PETER ERIKSSON

Förbundskapten Polislandslaget Fotboll Dam/Herr

SARS-COV-2 eller Covid-19 smaka lite på de två orden. Ord som kan misstolkas för en Zombieapokalyptisk B-Rulle ifrån början av 2000-talet.

Men så är det ju tyvärr inte.

Jag kommer så väl ihåg när jag och mina vapendragare i polislandslaget, Robert Andersson och Ruben Höjer i slutet på september 2019 började planera för att ta polislandslaget i fotboll till Holland sommaren 2021.

Detta med anledning av World Police and Fire games, samt att vi tyckte att det behövdes en tävling för landslaget mellan de nordiska mästerskapen i fotboll.

Vi var iväg till Estland under två helt fantastiska veckor i juni 2019 och nästa nordiska mästerskap skulle inte gå av stapeln förrän 2023, då på hemmaplan i Sverige!

Estland, ja.. Herregud vilken resa. Jag minns allt i detalj. Det var en helt makalös resa så det går verkligen att påstå att jag minns allt.

Allt ifrån paniken dagarna innan vi skulle resa eftersom matchkläderna inte kommit än, det första kaoset på hotellet när Norge hade fått alla våra rum. Det man minns mest är inte atmosfären kring arenan eller evenemanget, vilket så klart även det var sagolikt, det är inte heller silver eller bronsmedaljen, som så vackert hänger på kontoret, jag minns mest. Det jag minns mest är alla människorna, alla de fantastiska anställda inom polismyndigheten som till slut skapade de två polislandslagen.

Två landslag som tagits ut under Polis-SM 2018 och de tryouts som vi höll 2018/2019.

Totalt 32 personer som jag aldrig, eller åtminstone inte mer än flyktigt umgåtts med innan. Att dessa människor skulle ge mitt huvud så mycket minnen kunde jag inte ana innan. Lagkaptenerna Marion Nilsson och Peter Fribergs inställning till att lyfta laget, trots att Marions lår och Peters vader var helt sönder inför sista matchen så vägrade de vika ner sig, inte förrän vår fysio Martin Gunnarsson starkt avrådde från spel gav de upp. Kristin Anderssons mål mot Estland, som >>

En stiliserad stilstudie av Peter Eriksson under en match i Nordiska polismästerskapen i fotboll i Estland 2019.

Assisterande Ccacher Robert Andersson och Ruben Höjer finjusterar löpvägar sista minuten inför damernas första match i Estland NM 2019.

var landslagets första mål sedan 2011, minns jag som igår. del av spelarna under Polis-SM i Örebro 2020.

Amanda Johansson och Rebecca Öhman i damlandslaget Vi hade ju även avverkat SPM i fotboll 2019 i Eskilstuna samt Oscar Lönnborg och Emil Revahl i herrlandslagets och fått upp ögonen för en del nya spelare. 2020 skulle vi löpningar på kanterna var även de en fröjd att se. Vi får inte även passa vidare arrangemangsbollen till Örebro. glömma de stunder laget kopplade av i relaxen på hotellet, Örebro hade med entusiasm tagit sig an det ärofyllda volleybollen i vattnet eller när spelarna skulle isbada. Jag ska i uppdraget att arrangera ett SPM under 2020. och för sig inte sticka under stolen med att det spelmålet som 2017 ändrades upplägget för fotbollgrenen inom SPI och damlandslaget gjorde när 6-0 målet mot Estland skapades kvalet slopades så att så många lag som möjligt skulle kunna sitter fast etsat på näthinnan. delta under de två SM dagarna.

Robert, Ruben, Martin, David, Upplägget har varit väldigt lyckat Jessica, Rebecka, Linnea, Marion, Kristin, Christina, Maria, Pamela, ”Det jag minns och genomförts i Eskilstuna under 3 år, men nu räckte Örebro upp Irena, Frida, Caroline, Cecilia, Ebba, Kajsa, Marie, Amanda, Magnus, mest är alla handen och ville testa. Marion Nilsson och Hanna Zlatko, Robin, Viktor, Peter F, Gustav, Ghiasuddin ”Ghias”, Filip, människorna.” Englund i Örebro högg snabbt tag i taktpinnen och började planera för Daniel, Mattias, Emil J, Emil R, att göra SPM i fotboll 2020 till ett Johan, Mikael, Maciej och Oscar, jag minnesvärt SPM. märker att jag skulle kunna skriva en Vi avslutade det första planeringshel artikel bara om dessa fantastiska individer. mötet inför World Police and Fire games med att planera

Ja, Estland. Vilken sommar…. Ehh, just det World Police ett antal nya datum för planering. Vi kände oss nöjda och and Fire games var det ju. fokuserade på att hjälpa Marion och Hanna med att planera inför SM 2020. Det var ju trots allt 2 år kvar till World Police PLANERINGEN FORTSÄTTER and Fire games. Vi hade som sagt vårat första arbetsmöte inför World Police and Fire games 2021 i slutet på september 2020. Vi pratade NÅGOT NYTT VIRUS I KINA om spelidé, om vad som hade fungerat i Estland men även En tid gick och det var dags för vårat tredje planeringsmöte hur vi skulle ta ut landslagen. Skulle vi göra som vi hade gjort inför WPFG, vi samlades vår vana trogen i matsalen i polistidigare, eller skulle vi åka med samma lag som till Estland. huset i Eskilstuna. Vi hade från vårat första möte skissat lite

Vi kom fram till att vi skulle köra 2 try-outs, en under mer på den spelidé som vi tog fram till Nordiska mästerskavintern 2020 och en under våren 2021, för att sedan ta ut en pen i Estland samt börjat fundera över sponsorer >>

Segerpokal efter hemkomst från VM-vinsten 2014.

som skulle kunna tänkas hjälpa till. Det hade nu blivit janua- spelarna samlades i Eskilstunas polishus. Vi skulle verkligen ri, men man kunde ändå känna känslan av att det började bli åka till USA för att spela fotboll. Det kändes nästan främmanljusare om dagarna och att vi snart skulle få ta tag i planering- de och känns idag nästan overkligt att vi varit iväg. en inför SM ordentligt. SPI hade sedan tidigare haft uppehåll med polislandslagen

I slutet av mötet slängde Ruben ur sig en kort kommentar från 2011 vilket gjorde att vi med SPIs goda minne fick åka om något nytt virus i Kina. Vi andra nickade instämmande med poliser ifrån enbart Södermanland till detta inofficiella att vi hade hört talas om det, men risken att vi skulle drabbas VM arrangemang. Precis som med Estlandsresan så var det av det i Sverige var väldigt liten sa vi nästan i samstämmig gedigna förberedelser som krävdes. Matchkläder skulle fixas, ton. 16 spelare och 6 ledare ifrån samma polisområde skulle ges

Januari blev till februari och ledigt samtidigt, resa, boende, ja februari blev till Mars. Vi bokade in listan kan göras enormt lång på vad ett nytt möte med anledning av att ett antal fall av det nya viruset hade ”Det känns idag som krävdes för att komma iväg till andra sidan atlanten. lyckats sprida sig till Europa. Jag läste på WPFGs hemsida att de följde nästan overkligt Turneringen skulle spelas i metropolen Orlando i Florida. Ett utvecklingen av virusets framfart. Under mötet kom vi fram till att fortsätta planera för att åka till WPFG att vi varit iväg.” mer lämpligt ställe att placera en fotbollsturnering kunde jag knappast tänka mig. 2021 som planerat och att vi skulle Vi som åkte 2014 hade hela tiden fortsätta våra planer. Vi pratade om i åtanke att det var 20 års jubileum att USA hade blivit hårt drabbat redan i Mars. Ruben började ifrån när Svenska fotbollslandslaget tog sitt berömda brons i då prata minnen igen och vi halkade in på USA resorna vi USA 1994. gjort med det inofficiella landslaget 2014 och 2015. Vi ville ju så klart inte vara sämre utan bjöd både turne"Kommer ni ihåg känslan 2014 när vi skulle samlas i en- ringsledning och publik på samma fantastiska fotboll som vi trén till polishuset för att åka till USA för Polis VM i fotboll" lyckades återskapa i Estland 5 år senare. sade Ruben nästan euforiskt. Vi tog oss hela vägen till final där vi ställdes mot Wales. Ett

Om jag kommer ihåg. Wales som i gruppspelet presenterat lika fin fotboll som oss i det svenska laget. Vi lyckades till slut knipa guldet och vann POLIS-VM I USA 2014 med 3-2. Precis som med Estland så kan jag fortfarande bli varm av Precis som med Estlandsresan skulle jag kunna skriva för de bilder jag tittar på ifrån de olika turneringarna. Jag kan evigt om alla de minnen som jag och de som åkte med fick fortfarande känna vibrationerna som fanns i luften när alla uppleva under detta polisidrottsevenemang. Fotbollen, delta-

En del av öppningsceremonin under VM 2014.

garna, universal studios, Floridas stränder, ja herregud är nog de enda orden jag kan få fram för att sammanfatta resan. 2015 så lyckades vi återigen ta oss till USA för att försvara vårt guld. En resa som var precis lika lyckad som den 2014. 2 Världsmästerskap (om än inofficiella) och 2 guld. Det kändes ändå relativt bra som Coach att ha det på meritlistan. EVENEMANGEN STÄLLS IN PÅ LÖPANDE BAND Möte igen och igen och igen. Tyvärr är dessa planeringsmöten inför fotbollsresorna ett nödvändigt ont. Inte för att jag inte vill träffa tränarstaben utan mer för att man inser hur mycket det är att göra.

Det hade nu blivit april 2020 och vi nåddes av nyheterna att idrottsevenemang runt om i världen hade börjat ställas in. WPFG och Polis-SM i fotboll var inget undantag. Vi förde diskussioner i olika forum för WPFG och ett idogt mailande vad gällde Polis-SM.

Vi bokade ett nytt möte i början av maj. När väl mötet skulle bli av så ställde jag på kort varsel in mötet. Jag hade då nåtts av nyheten att World Police and Fire Games 2021 skulle ställas in. Eller åtminstone skjutas på framtiden. Det fanns inte längre någon anledning att fortsätta planerna på att planera något så stort som en resa till Holland.

Vi hade sedan tidigare haft diskussioner om Polis-SM vara eller icke vara men SPI och Örebro med Marion Nilsson och Hanna Englund som cupgeneraler planerade på att genomföra SM i september 2020 enligt plan. 23/6 2020 Kl. 19.47 damp så mailet, som jag inte trodde jag skulle få läsa någonsin, ner i min mailkorg. ”Vi har tagit beslut om att ställa in Polis-SM 2020”. Hanna och Marion hade tagit beslut om att ställa in Polis-SM i fotboll med anledning av det pytte lilla som spreds sig runt om i världen och gjorde folk sjuka.

Polis-SM i fotbolls ställs in! Nästan otänkbart i min onödigt nördiga fotbollshjärna. Men det fanns inga andra alternativ. Ett nytt virus ställde saker och ting ordentligt på sin ända. Viruset tog märkligt nog inte hänsyn till polisidrotten, hur kan ett virus vara så enfaldigt att det bestämmer sig att förstöra något så vackert.

VI KOMMER TILLBAKA! När jag sitter och knappar ner denna artikel har vi snart levt med viruset i ett år och vi alla vet vad det innebär och vad det kan ställa till med.

Men, inget ont som inte för något gott med sig. De uteblivna evenemangen ger personer som mig mer tid att planera och fundera! Virustider är inget undantag.

Planer för Polislandslaget i fotboll finns redan i mitt huvud, blir det World Police and Fire games 2022 i Rotterdam, eller World Police and Fire Games i Winnipeg 2023 eller varför inte denna godbit- Nordiska mästerskapen i fotboll på hemmaplan i Sverige 2023/2024.

SARS-COV-2 eller Covid-19 smaka lite på de två orden, tänk att något så litet kunde förstöra något så stort.

MEN, det finns all anledning för oss polisidrottstokar att hålla lågan brinnande, viruset må bestämma när vi kommer tillbaka, men det bestämmer på intet sätt OM vi kommer tillbaka.

För tillbaka kommer vi, större och starkare än någonsin!

Så tills vi möts eller hörs igen: Håll i, håll ut, håll avstånd och håll för allt i världen utkik efter vad som gäller kring polisidrotten och alla evenemang på polisidrott.se.

Ta hand om varandra! Ni är värda det!

Glädje, kamp och kamratskap Vill ni arrangera Polis-SM?

Svenska Polisidrottsförbundet söker ständigt efter arrangörer till kommande svenska polismästerskap.

Svenska Polisidrottsförbundet (SPI) bildades 1925. SPI:s verksamhetsidé är att stimulera Sveriges nuvarande och tidigare polisanställda till fysiska aktiviteter samt främja intresset för deltagande i nationella polisidrottstävlingar. SPI arrangerar varje år ett 20-tal svenska polismästerskap genom landets polisidrottsföreningar.

KONTAKTA OSS OM NI VILL ARRANGERA Om er polisidrottsförening är intresserad av att arrangera ett SPM på er hemmaplan - ta kontakt med kansliet på 0708-381320 eller via info@polisidrott.se.