Attention nr 3 2019

Riksförbundet Attentions Riksförbundet Attentionsmedlemstidning medlemstidning Nr 3 2019

PAPPA HENRIK:

”Morgnarna med lämning av barn är den största kampen”

ENKÄTUNDERSÖKNING:

Föräldrar kämpar hårt och samhällets stöd brister

IPSA

– individanpassat stöd för föräldrar med ADHD

TEMA Förälder med egen diagnos PORTRÄTT MED JIANG MILLINGTON

KAMPANJ: KÄMPA INTE ENSAM

IDROTT & KULTUR FÖR ALLA BARN

Jag gjorde det, hittade koncentrationen! ”Min asperger gör att jag har svårt att fokusera på det jag inte är så jätteintresserad av. Med talböcker kan jag lättare koncentrera mig, de hjälper mig att inte bli störd utifrån.”

Viktor Lundqvist, talboksläsare

Läs mer om talböcker på mtm.se

MTM gör talböcker, taltidningar, punktskrift, lättlästa böcker och lättlästa nyheter.

Vi ger alla möjlighet att läsa

Attention 2 MTM.indd 1

2019-04-30 10:34:54

INNEHÅLL & LEDARE

INNEHÅLL NR 3 2019 Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Linnéa Rosenberg Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Anna Lindström Ledarfoto Lovisa Schiller Korrektur Jennifer Blomkvist, Lovisa Schiller

3 LEDARE

16 Föräldrar oroar sig för diskriminering

5 TEMA FÖRÄLDER MED EGEN DIAGNOS

18 PORTRÄTT Jiang – föräldern som "inte kan bete sig"

6 Individanpassat stöd för föräldrar med ADHD

20 SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION

9 Anna har hittat lugnet 10 Pappa med ADHD

24 Vallentuna tar elevernas hälsa på allvar

12 Bläckfiskmamman

27 BOKTIPSET

14 Mammor hjälper varandra

28 ATTENTIONKOLL

Tryck

23 Föräldrar kämpar i motvind

30 LOKALFÖRENINGAR

EO Grafiska Annonsbokning annonsbokning@attention.se

Samhället behöver ett kunskapslyft

Adressändring kansliet@attention.se Prenumerationsärenden 08-120 488 00 Riksförbundet Attentions kansli 08-120 488 00 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se 08-120 488 00

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

Tema 2019 Nr 1 Fritid Nr 2 Tillgängliga lärmiljöer Nr 3 Förälder med egen diagnos Nr 4 Kvinnor & NPF Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se

A

ttention har som intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska diagnoser ett brett uppdrag. Vårt arbete omfattar alla åldrar - barn, ungdomar och vuxna, inklusive äldre.

De funktionsnedsättningar som vi representerar påverkar livets alla områden; skolan, fritidsaktiviteter, sociala relationer, arbetslivet, sjukvården, socialtjänsten med flera. Det säger sig självt att det är svårt att på djupet tränga in i alla dessa samhällsområden. Till vår hjälp har vi dock många engagerade medlemmar som delar med sig både av det som fungerar och det som måste rättas till så snart som möjligt.

En viktig uppgift för oss är att ge röst åt personer som inte själva kan påverka makten i form av politiker och tjänstemän. Attention lyfter då gärna fram goda exempel som vi vill få spridda.

För några år sedan tog vi fram en bok med berättelser om hur några olika personer förbättrat sin vardag genom egna strategier. Vi döpte boken till ”Det finns alltid ett sätt”, som bygger på att det finns olika lösningar beroende på vad som fungerar för just den individen. De intervjuer som vi gjort i denna tidning visar på hur olika föräldrar löst just sina utmaningar, Vi skriver också om olika sätt att stötta föräldrarna genom utbildnings- och stödgrupper. Kraften i att få dela erfarenheter med andra är stor. Och när man hjälper föräldrar så hjälper man också deras barn.

Men vi blir också kontaktade av många förtvivlade och upprörda medlemmar. De får inte den hjälp och den förståelse de behöver. Många tycker att deras svårigheter förringas och att de som ska hjälpa inte har den kunskap som krävs. Försäkringskassans regelverk upplevs som en hög mur att försöka ta sig över. Alltför många faller mellan stolarna och mister sin försörjning.

Körkortsreglerna och vårdens vägran att skriva de intyg som krävs kostar människor tusenlappar, i värsta fall varje år. Övervakade urinprov leder till att vissa som behöver läkemedel avstår. Placeringar och felaktig tvångsvård förvärrar för redan utsatta.

För att ändra på dessa allvarliga brister behövs en attitydförändring och ett rejält kunskapslyft i hela samhället. Det arbetar vi för – varje dag och i hela vår rörelse.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

Läs mer om vårt arbete på www.attention.se 3

DIN RÄTT-KOMPASSEN Orientera dig inom rätten att inte diskrimineras på grund av psykisk ohälsa.

Ta del av andras berättelser genom filmer och texter.

Reflektera över dig själv genom frågor.

Få stödjande information och handfasta tips.

www.nsph.se/dinrätt

Supported Employment

Behöver du stöd ut i arbetslivet?

Misa stöttar dig till en arbetsplats som passar dig.

Du kan komma till oss via kommunen eller Arbetsförmedlingen.

Prova på arbete, praktik eller studier Nytida erbjuder anpassad praktik kopplad till daglig verksamhet. Våra coacher finns med hela vägen och skräddarsyr lösningar som fungerar både för dig och arbetsgivaren.

Vill du veta mer? Ring 08 - 580 813 40 eller maila info@misa.se

WWW. MISA.SE 4

nytida.se/dv

TEMA FÖRÄLDRAR MED EGEN DIAGNOS

Förälder med egen diagnos Det är mycket som kan ställas på sin spets när man har NPF och får barn. Plötsligt ska begränsade förmågor räcka till någon eller några fler än en själv.

Barnet i sig är nästan alltid bara förknippat med glädje, men allt runtomkring föräldraskapet kan lätt bli kaosartat. Vantar som ska med från förskolan, lappar som ska skrivas under och skickas med, strukturer kring måltider, läggningar, läxläsningar och fritidsaktiviteter.

Om man samtidigt har svårigheter kopplade till det exekutiva, kognitiva och sociala kan behovet av hjälp att få ordning på föräldraskapet vara stort. Här gäller det att samhället förstår att stötta utan att ta över och uppmärksamma utan att peka ut, och att man som förälder själv vågar ta emot den hjälp som faktiskt finns. På de kommande sidorna kan du läsa mer om just föräldraskap med NPF-knorr.

5

TEMA FÖRÄLDRAR MED EGEN DIAGNOS

6

Individanpassat stöd för föräldrar med ADHD Föräldrastödsprogrammet IPSA är specialutformat för föräldrar med ADHD. Genom en kombination av gruppträffar och individuellt stöd från en arbetsterapeut, ska man hjälpa varje förälder att hitta sitt sätt att få vardagen att fungera.

Text: Linnéa Rosenberg Illustration: Pernilla Förnes

A

tt få vardagspusslets alla bitar på plats är en utmaning för de flesta föräldrar, och kan vara extra tufft om man har ADHD. Barnen ska väckas och läggas i tid, lämnas och hämtas.

Man ska laga frukost, middag och ibland matsäck. Och däremellan ska man hinna jobba och ta hand om sig själv också.

– Just att få ihop och hitta balansen mellan alla olika delar i livet är något som många föräldrar med ADHD beskriver som svårt. Förutom alla praktiska vardagssysslor, aktiviteter och jobb så har man kanske också sin egen behandling att hinna med, säger psykologen Therese Lindström.

Hon är forskningssamordnare i IPSAprojektet, som drivs av forskaren Tatja Hirvikoski på KIND i samarbete med Adhd-center i Stockholm. IPSA är baserat på väl utvärderade föräldrastödsprogram såsom KOMET och innehållet har byggts på för att passa föräldrar med ADHD. – Det som skiljer IPSA från andra föräldrastödsprogram är framförallt att vi fokuserar mycket på föräldrarnas egna förutsättningar. Föräldern behöver själv

må bra för att orka omsätta föräldraskapsteorier i praktik och skapa förändringar i sin egen vardag, berättar Sofia Buddgård som är arbetsterapeut och håller IPSA -grupper tillsammans med psykologen Lena Westholm.

Föräldrastrategier i teori och praktik

IPSA varvar gruppträffar med individuella möten med arbetsterapeuten. På gruppträffarna fokuserar man på en viss föräldrastrategi och får möjlighet att utbyta erfarenheter med andra. Hos arbetsterapeuten får man hjälp med hur man kan använda de nya strategierna i sin egen vardag, och mellan träffarna experimenterar man med strategierna hemma.

På den första träffen med arbetsterapeuten gör varje förälder en översiktlig kartläggning av sin familjevardag. Man går igenom ett vanligt dygn och väljer ut en så kallad IPSA-situation – en vardagssituation tillsammans med barnet som är extra utmanande och som man vill fokusera särskilt på under programmets gång. Till exempel att få upp och iväg alla barn på morgonen utan konflikter.

7

TEMA FÖRÄLDRAR MED EGEN DIAGNOS

– Sen jobbar vi med den situationen på olika sätt. Både med hur man känner och beter sig men också rent praktiska saker som att se till att ha tillräckligt med tid.

Om man bara planerat in en halvtimme för alla morgonbestyr är det ju inte så konstigt att det inte fungerar, berättar Sofia.

Mikropauser och kärlek

Den viktigaste föräldrastrategin är ”fem gånger mer kärlek” som handlar om att fylla på familjevardagen med mer positiv uppmärksamhet och tid tillsammans, samtidigt som man försöker att minska mängden tjat och tillsägelser.

– Om man börjar med att bygga en stabil grund för relationen genom att ta vara på fler vardagsstunder tillsammans med sitt barn och samtidigt försöker välja sina strider och ge bara de uppmaningar som är helt nödvändiga, är sannolikheten större att barnet samarbetar om det som verkligen är viktigt, förklarar Therese.

Ofta tjatar man på sina barn mer än man tror. Om man själv börjar med att låta irriterad är det lätt att samtalstonen trappas upp och det slutar med ett bråk.

– Det finns en gammal myt om att man måste få utlopp för all sin ilska men det är snarare så att ens ilska minskar om man håller sig lugn på ytan, förklarar Tatja och tillägger att det är en av många saker som de som kritiserar lågaffektivt bemötande har missförstått.

Föräldrarna som går IPSA-programmet får testa att använda sig av mikropauser för att göra sig själva bättre rustade att hantera utmanande situationer tillsammans med sitt barn. Det kan handla om att hitta ett sätt att samla sig själv eller ladda energi inför vardagens mest krävan8

de moment, så som morgonbestyren eller perioden mellan hämtningar och middag.

– Var och en måste komma på vad som fungerar för just dem. För en förälder kanske det fungerar att vila en stund på badrumsmattan, för en annan att sitta kvar i bilen två minuter innan man går in till familjen och lagar middag, berättar Sofia.

Preliminärt positiva resultat

Totalt består IPSA av 14 träffar och en uppföljningsträff. Upplägget har utformats tillsammans med föräldrar och utvecklas kontinuerligt efter deras återkoppling.

– Föräldrarnas erfarenheter har varit ovärderliga. Det var bland annat på grund av deras erfarenheter av att teorin är svår att omsätta i praktik i sin vardag, som vi insåg att vi behövde koppla in en arbetsterapeut, förklarar Tatja.

I juni avslutades den tredje IPSA-gruppen. Eftersom programmet fortfarande är under utvärdering, får alla deltagare fylla i formulär både före och efter. Formulären tyder på att det finns en positiv effekt på föräldrastress och tilltron till den egna föräldraförmågan.

– Flera föräldrar har angett att de har blivit mer medvetna om sina egna förutsättningar. Till exempel att se till att sova tillräckligt mycket eller att komma ihåg att äta för att orka. Många tycker också att de har fått det mysigare med sina barn tack vare fem gånger så mycket kärlek, säger Sofia.

I höst startar en fjärde grupp på KIND, sen hoppas man på en spridning i form av att andra mottagningar ska vilja vara med och testa IPSA hos sig. Behovet är stort och det är många som hör av sig och vill gå programmet.

■

ORDFÖRKLARING: KIND = Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet ADHD-center = Kurs- och kunskapscenter inom habilitering & hälsa i Stockholms läns landsting.

IPSA = Improving Parenting Skills Adults with ADHD

Anna tycker att IPSA-kursen har gjort henne till en bättre förälder.

Hon ser till att ge barnen små stunder av odelad uppmärksamhet varje dag och märker att de blir trygga av det.

Anna har hittat lugnet Trebarnsmamman Anna Lindström tycker att hennes familj har blivit mer harmonisk efter att hon gick IPSA. De bråkar mindre, har roligare och Anna lyckas hitta stunder av lugn och närvaro med barnen varje dag.

Text: Linnéa Rosenberg Foto: Privat

”I

PSA är så bra. Jag gillar kombinationen av gruppträffar och individuella träffar och att jag fick handfasta verktyg som var anpassade till just mig och mitt liv”, berättar hon.

De strategier och verktyg som hon fått med sig från IPSA praktiserar hon nu i sin egen vardag och det har gjort familjen mer harmonisk. Bland annat har hon lärt sig att alltid ha en plan B. – Den strategin kom till efter att jag och arbetsterapeuten kom fram till att jag ofta har en orealistisk bild av vad som ska hända i en viss situation och sedan blir besviken på verkligheten. Rent konkret så innebär det att jag förutom drömscenariot också tänker på hur det förmodligen kommer att bli, på en plan B. Då slipper jag besvikelsen över att det inte blir som jag hade tänkt.

Små stunder av närvaro

Anna har också blivit bra på att ta vara på sina stunder tillsammans med barnen. Att

fånga de möjligheter som uppstår till att ha fullt fokus på dem.

– Det kan vara under tandborstning eller när de knyter skorna. Då ser jag till att lyssna på dem, vara närvarande och verkligen ta in det de säger. Jag tänker att även om det är korta stunder så är flera korta stunder mer än inga korta stunder.

Hon märker att hennes barn mår bra av de stunderna. Hon upplever att de är trygga med att de kommer att få hennes uppmärksamhet, och inte behöver ropa flera gånger först som förut.

Anna uppskattade gruppträffarna där hon fick diskutera med andra som befinner sig i en liknande situation och prata om sådant som inte alltid är så lätt att ta upp i andra sammanhang.

– Ibland fick man tips av någon som hade hittat ett sätt att hantera något som man själv brottas med. Och när man får formulera sig och säga saker högt inför andra så blir de ofta tydligare för en själv. Stämningen i gruppen var varm,

respektfull och rolig och vi delade många igenkännande skratt, berättar Anna.

En bättre förälder än innan

Hennes IPSA-kurs avslutades i maj, och hon känner sig som en bättre förälder nu än innan.

– Förut kände jag mig ofta som en usel förälder, men nu känner jag mig rätt bra då och då. När det blir fel i en situation och jag snäser ifrån, så kan jag använda den händelsen för att analysera vad jag ska göra annorlunda nästa gång. Sen kan jag släppa det som hänt och slappna av.

Anna är övertygad att hon kommer att fortsätta att arbeta med strategierna från programmet även i framtiden.

– Visst kommer jag kanske att tappa en del, men i så fall känner jag mig säker på att jag rätt enkelt kommer att kunna plocka upp det igen. IPSA har verkligen gjort skillnad för mig och jag hoppas den här kursen blir tillgänglig överallt så att den kan hjälpa många fler!

■

9

TEMA FÖRÄLDRAR MED EGEN DIAGNOS

Pappa med ADHD En ADHD-diagnos berör hela familjen, menar trebarnspappan Henrik som fick sin diagnos för två år sedan. Familjens vardag är fylld av utmaningar, men han undviker att stressa upp sig i onödan och menar att föräldraskapet hjälpt honom att skapa struktur och få saker gjorda.

Text: Caroline Jonsson Foto: Johan Lindberg Brusewitz

T

uppen Freddie gal för full hals i Söderköping. Hemma på gården vabbar pappa Henrik Larnemark Schultzberg. Hans sexåriga tvillingar Elsa och Sigrid är sjuka. Här bor även hans fru Lisa Larnemark Schultzberg, Nils 10 år och åtta höns.

Idag är han hemma från jobbet som stödpedagog på en förskola, där han utgör en resurs till övrig personal för barn i behov av särskilt stöd. Genom sitt arbete med personer som behöver anpassningar har han fått en verktygslåda med strategier som han själv har användning för.

– Impulsiviteten och min bristande tidsuppfattning är vardagens främsta utmaningar. Tanken är svår att begränsa. Jag vill agera direkt och åker gärna på spontana utflyktsturer i bilen tillsammans med barnen, när jag egentligen borde förbereda middag. Det funkar toppen under helger och ledighet. Mindre bra när det är skola dagen efter, konstaterar han.

Morgnarna med lämning av barn är den största kampen. Trots att barnen är uppe i tid kommer den ständiga chocken över att det är dags att ge sig av: – Shit, om tjugo minuter ska vi verkligen sitta i bilen. Det är en vanlig morgontanke. Jag lägger in påminnelser i mobilen som väcker mig till verkligheten. Det funkar lite bättre nu, säger han.

Få saker gjorda

Att bli förälder har hjälpt honom med struktur i livet. Han minns beskedet när 10

tvillingarna fortfarande låg i magen. Hemma fanns redan en treåring. Nu skulle de bli fem i familjen: – Jag kom hem, lade benen i högläge och hade hjärtklappning i två dygn, men det har faktiskt funkat fint med alla barnen.

Vi har fått mycket hjälp från far- och morföräldrar.

De tre små människorna har förändrat livet, menar han. Maten behöver lagas, trots att han inte känner sig motiverad.

Saker blir gjorda när barnens behov måste tillgodoses: – Jag skriver listor till förbannelse. I kökskalendern står allt jag ska göra, tillsammans med övriga familjens aktiviteter.

Mest handlar det om jympapåsar som ska packas och tider för möten. Jag noterar alltid mötestiden en halvtimme för tidigt, vilket gör att jag anländer en kvart före mötet börjar, säger han.

Strunta i måsten

Ibland har han jobbat halvtid, ibland heltid. Arbetstiden har fått anpassas efter livet – inte tvärtom.

– Risken är större att det skiter sig någon gång om du har en diagnos. Jag vill finnas där för andra, umgås och ge uppskattning. Kanske finns de där för mig om jag behöver hjälp.

Henrik återkommer ofta till det betydelsefulla stödet från omgivningen och särskilt från sin fru. Hon skriver inköpslistor och planerar matsedel. Han handlar och fixar avgränsade sysslor som tvätt och

städning. För anhöriga kan behovet av återhämtning vara större än för honom själv.

– En ADHD-diagnos berör hela familjen. Jag och min fru skapar tillfällen där vi med eller utan varandra kan strunta i alla måsten för en stund. Det är livsnödvändigt. Hur lycklig och kär man än är kan man inte ständigt gå runt och traggla hemma. Det håller inte i längden.

Behålla lugnet

Henriks grundläggande strategi, både privat och yrkesmässigt, är lågaffektivt bemötande. I vetskap om att dagen blir förstörd av att ställa in saker är han också noga med att alltid fullfölja det han åtagit sig.

– Skitsamma om jag blir sen till ett möte. Värre saker händer. Jag försöker ha tålamod och behålla lugnet. Huvudsaken är att jag fullföljer det jag ska göra, annars ökar bara dagens kaos och oro.

Henrik betraktar ingen tid som oplanerad. En hemmahelg utan förutbestämt innehåll är ”planerad oplanerad tid” som ger utrymme för spontanitet, badturer eller häng i trädgården.

Han lyssnar gärna på Queen och döpte därför tuppen efter sångaren Freddie Mercury.

Han försöker dagligen identifiera strategier som funkar: – Anländer du glad till jobbet? Kom ihåg allt du gjorde rätt på morgonen och gör om det nästa dag!

Henrik fick sin ADHD-diagnos bekräftad för två år sen: – För familjens skull ville jag ha min egen diagnos på papper. Jag tror det kan vara mer hjälpsamt för dem.

Prata med barnen

Henrik beskriver sig som en rak och ärlig pappa.

– Jag krånglar inte till saker eller använder konstiga ord. Jag vill finnas för barnen och ge dem ett vettigt liv. Jobba, hämta, äta, sova – det funkar inte. För mig är det viktigt att bygga nära relationer.

Att prata med barn om sin egen diagnos behöver inte heller vara krångligt.

Barn vet ändå innan vuxna berättar. De är smartare än oss, säger han.

– Svara på barnens följdfrågor och ge inblick i vad diagnosen innebär. Vuxna tänker för mycket. Prata och gör istället.

Min diagnos är en fördel. Allt behöver inte vara komplicerat.

■

HENRIKS FÖRÄLDRASKAPSSTRATEGIER • Lågaffektivt bemötande – ”behåll lugnet och

andas” • Familjekalender och listor • Påminnelser i mobilen • Fullfölja åtaganden – undvika ökad oro • Visa omtanke för anhöriga/stöttande partner

HENRIKS STÖRSTA UTMANINGAR • Impulsivitet • Bristande tidsuppfattning • Komma iväg på morgonen • Anpassa spontana infall/utflyktsturer

11

TEMA FÖRÄLDRAR MED EGEN DIAGNOS

Bläckfiskmamman Anneli har Asperger och är mamma till fyra barn med NPF. Som förälder är hon ständigt redo att förvandla sig till en mänsklig bläckfisk med åtta armar. Och det funkar, bara hon får möjlighet att sanera sinnesintrycken och vila öronen varje dag.

Text: Caroline Jonsson Foto: Jenny Sigeman

A

nneli Lamberg bor med tre söner och maken i Stenhamra utanför Stockholm. Äldsta dottern har flyttat hemifrån. När hennes förstfödda diagnosticerades med Asperger började tankarna gro. Hon kände igen sig i dotterns barndom – avsaknaden av bästisar och behovet av avskildhet. Hennes egen utredning år 2014 resulterade i samma diagnos.

– Precis som dottern har jag aldrig haft nära vänner, varken som barn eller nu. Jag har inget behov av att träffa folk, vill inte gå på krogen eller träna. Att vara själv i skogen, laga mat eller handarbeta ger mig ro. Men med tre söner med ADHD finns det inte mycket egentid att tala om.

Mänsklig bläckfisk

Föräldraskap och vikten av längre återhämtning talas det ofta om, men Anneli får inte ihop det.

Släkten bor långt bort. Gemensamma semestrar och långväga helgutflykter är krångligt, men de åker på kryssning varje halvår. Resor innebär ändå mest stress för oss vuxna, säger hon.

– Visst skulle vi behöva avlastning, men det är en kamp. Jag önskar att jag bara kunde beställa hjälpen jag har rätt till.

Snart hoppas jag få beviljat stöd i form av en boendestödjare som kan motivera mig att komma igång med uppgifter. Någon som säger ”Vi börjar här – kom igen!”

Yngste sonen, som även har autism med utåtagerande beteende, behöver punktmarkeras hela tiden.

– Som förälder behöver du vara en säck på hans rygg som alltid är nära och i ständig beredskap att förvandla dig till en mänsklig bläckfisk med åtta armar.

12

TEMA FÖRÄLDRAR MED EGEN DIAGNOS

Men med tre söner med ADHD finns det inte mycket egentid att tala om. De första åren var en kamp, men nu sitter rutinerna. Barnen sover okej och en klocka påminner före varje aktivitetsväxling.

Heltid blev deltid

Föräldraskapet har genomgått olika faser.

Just nu är läget stabilt, men hon minns spädbarnsåren.

– Barnen var aktiva på natten och allt kändes ohållbart när pauser inte var möjliga. Nu sitter rutinerna, barnen sover okej och en klocka påminner före varje aktivitetsväxling.

Pauser och förberedelser är en förutsättning för att en dag ska fungera för Anneli. Heltidsjobb har bytts mot deltidsjobb, vilket möjliggör en daglig paus efter arbete och före barnhämtning.

– Jag behöver rensa sinnesintryck från buss, stad och jobb. Bara vara stilla på en plats och vila öronen. När jag jobbade heltid orkade jag inte vara vaken på kvällen. Timmarna efter middag blev en transportsträcka, en lång väntan till läggning. Ofta fick maken ta hand om barnen tills de somnade.

Cykla, studsa, & spela

Med en tydlig arbetsbeskrivning fixar hon arbetet med kontorsstädning galant.

Hemma saknas samma struktur för föräldraskap och hushåll. Hon kan inte förmå sig att börja.

– Var ska jag lägga barnens grejer och alla högar? Ska det slängas eller sparas?

Ska jag börja i hörnet? Ingen har bestämt var allt ska vara – själv blir jag helt apatisk av att fundera ut det själv.

04:45 går hon hemifrån. Hemma 14:00, middag 17:00 och läggdags 21:00. Buss och tunnelbana två timmar tur och retur.

Varje vardag samma sak. De äldre barnen drar igång en speldosa prick klockan åtta och somnar efter en kvart. Småprat efter läggning är inte rätt tillfälle, menar Anneli.

– Före dess är det fullt ös med massa tid för prat. Vi tävlar hem på cykeln efter förskolan. Sen vill en son cykla vidare, den andra hoppa studsmatta och den tredje spela på paddan.

Hittat rätt miljö

Att ta bussen in till Stockholm varje dag före fem på morgonen är egentligen knasigt, säger hon: – Alla hyllar huvudstaden på sommaren, men jag upplever bara ett virrvarr av dofter och ljud. Turister, bilar, jippon, avgaser och en unken lukt efter andras sena krogkvällar. Helst vill jag stanna ute på Ekerö där jag bor, men jobben finns inte här.

Anneli anpassar vardagen som förälder utifrån sin diagnos i allt större utsträckning. Deltidsjobb är nödvändigt

för att hon ska fungera som mamma, och hon kan inte arbeta varsomhelst: – Hotellmiljö med stressig städning funkar inte. Jag fumlar, tappar bort grejer och alla detaljer gör att det bara tar stopp.

Kontor är rätt miljö för mig – här städar jag snabbt och koncentrerat. Sen går jag hem och kan vara en vaken och lekfull mamma. Nu orkar jag till och med lyssna på radio.

■

ANNELIS STRATEGIER • Undvika restauranger och storhandling • Satsa på roliga helgutflykter i lekparken intill • Lämna utmanande situationer – undvik utbrott • Fasta tider, tidshjälpmedel och speldosa vid läggning • Jobba deltid, ta pauser i vardagen och rensa bort aktiviteter

ANNELIS STÖRSTA UTMANINGAR • Skapa ett fungerande hushåll • Att ”komma igång” • Behålla lugnet i situationer med barnkaos • Flexibilitet gällande rutiner och fasta tider • Få möjlighet till längre återhämtning

13

TEMA FÖRÄLDRAR MED EGEN DIAGNOS

Mammor som hjälper varandra På Attention Stockholms träffpunkt får mammor med ADHD släppa masken för en stund. Här förstår alla varandras trubbel med struktur, arbetsliv och föräldraskap.

Text och foto: Caroline Jonsson

A

ttention Stockholm bjuder in till träff för mammor med ADHD. Det är lördag förmiddag och deltagare trillar in till lokalen på Folkungagatan. De hälsar, hämtar kaffe och sen är snacket igång. Några kommer med andan i halsen, lite försenade, andra med pågående handarbete som direkt fångar gruppens intresse. Catarina är en av ledarna: – Pressen på många är stor att leva upp till Instagram-familjerna, som alla verkar så lyckliga i sina kärnfamiljer. Här kan deltagarna få spegla sig i varandra vardag och få bekräftelse i att de inte är ensamma i sina utmaningar och svårigheter.

Träffarna är en frizon för samtal där de för en stund inte behöver göra sig till i rollen som förälder, eller anpassa sig till omgivningens förväntningar. ”Hälsa på liknande hjärnor”

Syftet med lördagsträffarna en gång i månaden är att skapa gemenskap, dela erfarenheter och öka kunskap om NPF. Det är okej att ta med sig barn. Det som sägs i rummet stannar i rummet.

Till dagens träff anländer de flesta för första gången. En deltagare har varit med förr: 14

– Det är helt fantastiskt att få hälsa på andra hjärnor som påminner om min, säger hon.

Här råder inga transportsträckor eller utsmyckande kallprat. Kärnan i livets utmaningar delas omedelbart och lättsamt.

Alla förstår varandras vardag: – Jag fick min diagnos för två månader sen. Som tonåring var jag i kontakt med BUP. Nu är jag här tjugo år senare, säger en av deltagarna.

Flera mammor, som också nyligen fått sin diagnos efter 40 års ålder, känner igen sig. I gruppen försöker de tillsammans att navigera sig igenom olika sätt att få livet att fungera bättre.

Hålla masken

Daniela är träffens andra ledare. Hon sökte sig till Attention efter att ha arbetat inom olika LSS-verksamheter, och med personer med NPF. En mamma efterlyser under träffen en ”verkställande hjärna” – någon som kan sortera i tankarna. Daniela ger tips och förklarar hur behov kan formuleras i en ansökan. Andra pratar om medicinering, dåligt samvete, träningsberoende, om arbetsliv, oförstående chefer och om drömmen att få ett fungerande

jobb med kloka kollegor som fattar grejen med anpassad arbetsmiljö. En deltagare säger frustrerat: – Det enda jag behövde på mitt tidigare jobb var en kvarts rast. Chefens respons är att det blir orättvist för alla andra. Hur kan det vara orättvist att jag också får ha en hjärna som fungerar?

När en mamma pratar om att hålla masken på jobbet, fortsätter gruppen att fylla i hennes meningar. De vet alla hur det känns att komma hem efter en arbetsdag där de bitit ihop för att passa in.

Mamma med NPF

Elin Pettersson är en av deltagarna. Hon tycker att förmågan att skapa struktur för sina barn kan vara en av de knepigaste uppgifterna i rollen som förälder med NPF-diagnos: – Barn behöver rutiner. Själv har jag svårt att få struktur i mitt eget liv. Därför är det utmanande att skapa en strukturerad vardag för mina barn. Gruppen är ett bra stöd för att få ventilera sådana funderingar, säger hon.

Catarinas roll som ledare handlar ofta om att skapa balans i samtalsutrymmet, så att alla som vill dela något får tillfälle. Det

Elin får bra stöd i gruppen med att skapa struktur för sig och sina barn.

▶▶ – Pressen på många är stor att leva upp till Instagramfamiljerna, som alla verkar så lyckliga i sina kärnfamiljer.

Här kan deltagarna få spegla sig i varandra vardag och få bekräftelse i att de inte är ensam­ma i sina utmaningar och svårigheter, berättar gruppledaren Catarina.

råder ingen brist på pratidéer, berättar hon: – Fördelen med träffarna är att alla börjar från noll. Vi möter varandra för första gången, sen kanske vi möts igen. Samtalen skapar sig själva från gång till gång. ”Tänk att ni finns”

Träffens tema om stress sammanfattas på slutet. Ledaren ber deltagarna att dela några strategier för att hantera det ständiga påslaget av inre kaos som pågår i varierande grad. Dansa, simma, vänner, omge sig med likasinnade, vara ensam, dricka Pepsi, hörselkåpor på jobbet, städa

och duscha bort ångesten, är några av gruppens strategier.

Catarina hälsar att inför nästa termin slopas teman. De ska istället fokusera helt på deltagarnas livssituation just nu.

Samtalen spretar ändå åt alla håll, vilket är helt okej: – En lyckad träff som idag betyder att mammorna har hjälpt varandra. Dagens trevliga stämning är inget undantag. Så här är det alltid.

Inför hemgång säger en lättad deltagare: – Jag har aldrig träffat mammor med ADHD. Tänk att ni finns på riktigt!

VILL DU VARA MED PÅ NÄSTA TRÄFF? Läs mer på: www.attention-stockholm.se

■

15

Föräldrar oroar sig för diskriminering Föräldrar med NPF oroar sig för diskriminering i kontakten med skola, socialtjänst och andra myndigheter. En del väljer att hemlighålla sin diagnos för att den inte ska användas emot dem.

Text: Linnéa Rosenberg Foto: Johnér/Maskot Bildbyra AB, Susanne Kronholm

D

et kan handla om alltifrån att bli misstrodd vad gäller barnets funktionsnedsättning till att bli utpekad som själva orsaken till barnens eller familjens problem, berättar Elisabeth Gunnars som är projektledare för Attentions projekt Familjelyftet.

Elisabeth har träffat många föräldrar med egen funktionsnedsättning i sitt arbete med Familjelyftet. Hon menar att oron är väldigt utbredd och att många föräldrar känner sig så otrygga att de undviker att berätta om sin NPF-diagnos av rädsla att den ska användas emot dem.

– När barnet till exempel håller ihop i skolan men rasar när det kommer hem finns det förstås en risk att en NPF-okunnig lärare eller socialsekreterare kan tro

16

att det är något som brister i föräldraskapet, fast det tvärtom är hemma med sina föräldrar som barnet är tryggt nog att agera ut.

Ibland leder sådana missförstånd till att skolan gör en orosanmälan. Elisabeth betonar att orosanmälningar är en viktig funktion för att fånga upp om ett barn far illa, men att den inflation i orosanmälningar som vi ser nu riskerar att leda till att man missar de som verkligen behöver hjälp.

– Vi behöver hitta andra sätt att ge föräldrar stöd i sitt föräldraskap, istället för att socialsekreterare ska sitta med högar av anmälningar och försöka sortera ut vilka barn som verkligen är utsatta, säger hon.

Den största skräcken bland föräldrarna är förstås att förlora vårdnaden om sina barn. Det är mycket ovanligt, men rädslan finns ändå där. Desto vanligare är det med just orosanmälningar eller mindre synliga former av diskriminering som till exempel att möten och blanketter inte är anpassade, vilket kan leda till felaktigt grundade beslut.

– När en förälder inte gör det som man har kommit överens om på ett möte så måste vara medveten om att det nästan alltid handlar om oförmåga och inte ovilja. För att undvika att det händer behöver Socialtjänsten bli bättre på att anpassa möten och insatser efter individens behov. Det finns inget i lagen som säger att man inte får anpassa, men däremot en diskrimineringslagstiftning som förbjuder diskriminering, säger Elisabeth Gunnars.

■

Omega 3 och 6 för läsförmågan När Noah började skolan var det periodvis jobbigt och vissa dagar ville han inte ens gå dit.

Att lära sig läsa var lite av en utmaning. Han blev snabbt trött och ledsen. Vändningen kom när Noah under ett sommarlov tagit ett kosttillskott med omega-3 och omega-6 fettsyror.

När höstterminen började var förändring tydlig.

Läsningen flöt nu på och Noah började trivas med skolarbetet.

N

oah är en glad och härlig kille som snart fyller 11 år. Han bor med sin familj, mamma, pappa och tre syskon i en mindre ort i Västra Götaland. När Noah började skolan trivdes han inte med skolarbetet. Han tyckte periodvis att det mesta var svårt och tråkigt och han kunde bli arg och ledsen för sådant som andra tycker är småsaker.

–Skolan satte in extra stöd och efter skoldagen fortsatte vi här hemma med läxläsning,

men ändå gick det trögt, berättar mamma Hanna.

lan började läsningen flyta på i en jämn och fin takt. Nu var det kul att läsa.

Läsningen flöt på

Så glada för eye q®

Inför sommarlovet efter första klass läste Hanna en artikel om hur ett kosttillskott, eye q®, med fettsyror kunde vara ett stöd. De bestämde sig för att ge det ett försök.

Under hela sommarlovet åt Noah sina fettsyrakapslar och när han kom tillbaka till sko-

Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv.

Därför måste de tillföras via maten. eye q® innehåller en specifik kombination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att tillgodose det dagliga intaget. eye q® används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Underlättar läsförmågan

För hjärnans funktion

Rekommenderas av experter

Fettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säkerställa intaget, väljer många ett högkvalitativt extra tillskott.

–Att Noah äntligen fått det lättare och trivs med arbetet i skolan känns som att jag vill göra en kullerbytta i gräset, säger mamma Hanna glatt.

–Vi är så glada för eye q® och Noah är oerhört mån om att få sina kapslar varje dag, avslutar Hanna.

Fleromättade fetter och dess roll för inlärning är ett växande forskningsområde.

I en ny svensk studie* har man för första gången visat att ett tillskott av omega-3 och omega-6 kan förbättra läsförmågan. Studien pågick under sex månader och involverade 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3. eye q® är ett tryggt val eftersom det är den i särklass mest välstuderade inom sitt område och därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

*Johnson, M et al. (2016). Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden. The Journal of Child Psychology and Psychiatry.

eye q® finns som kapslar, tuggisar och flytande. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se

NewNordic_eyeqNoah_Attention_nr1-4-2019.indd 1

2019-02-01 15:57

17

”Även om man ”bara” är förälder så har man ofta större kunskap om frågorna än de man möter”

▲ Jannis verk: ”Run this road till the end”. Texten är hämtad från låten ”Until the End” av symfonimetalbandet Xandria.”

18

Jiang – föräldern som ”inte kan bete sig” Jiang Millington är en sådan som inte ger upp. Trots ett turbulent liv med barn med NPF som inte fått det stöd de behöver och evigt roddande på egen hand med allt som hör NPF-livet till, så har Attentions nya suppleant i styrelsen vuxit med motgångarna. Jiang har under flera år kanaliserat sin energi i ett kraftfullt påverkansarbete och nu får Attention ta del av hennes kampanda.

Text: Cecilia Brusewitz Foto: David Lagerlöf

J

iang och jag har sprungit på varandra i flera olika sammanhang. Första gången jag träffade henne var det i samband med nystartade föräldranätverket Barn i behov som såg sitt ljus 2013 när tilläggsbidragen till Stockholms resursskolor plötsligt drogs in. Jiang var en av de dynamiska förgrundsgestalterna till nätverket med personliga erfarenheter av alla de blindskär som familjer med NPF navigerar mellan. Arbetet var imponerade, obönhörligt och nätverket gick direkt på de som faktiskt har något att säga till om.

Beslutsfattarna. Föräldrarna i nätverket argumenterade kunnigt, väl insatta i frågeställningarna och de växte runt om i hela landet med en skogsbrandshastighet. Plötsligt gick det inte att ignorera de fullkomligt rimliga krav som ställdes på en fungerande skola.

Ny kraft för Attention

Jag är glad över att Jiang valt att bli suppleant i Attention och det säger jag när vi ses på kansliet för den här intervjun. Riktigt glad. Jiang känns som en fyrbåk som kommer hjälpa organisation att fortsätta sitt påverkansarbete och berika kunskapsbanken. Jiang är också nöjd.

– Jag tycker att Attention har en fantastisk verksamhet som också lokalt kan ge stöd i form av grupper, säger hon. I sammanhang där man bara kan få vara.

Attention som organisation har varit viktig med sina undersökande enkäter och klargörande rapporter. Det är en kunskap som man kan ta avstamp i och som vi haft användning av i vårt arbete med Barn i behov. Jag hoppas att kunna vara med och skruva till det ytterligare, att skapa

ytterligare uppmärksamhet kring de här frågorna.

Att det behövs är vi rörande eniga om. Kunskapsbristen hos verksamheter förklarar det mesta som drabbar gruppen med NPF. – Det finns så många bollar som man vill springa på. Kravet på läkarintyg för att få ta körkort, uteslutningen från militärtjänst och många utbildningar. Men allting grundar sig egentligen på samma slags problem, att det finns en samhällsstruktur som tillåter strukturell, massiv diskriminering på grund av inkompetens och okunskap.

Att gruppen med NPF inte står högt upp på dagordningen har Jiang förstått efter otaliga möten med politiker och beslutsfattare.

– Istället för att lära om diagnoserna och deras uttryck väljer man att lägga skulden på familjerna. Samhällsdebatten just nu är fokuserad på att det finns några som förstör – barnen med NPF – och deras föräldrar som också förstör. Det är föräldrar som inte kan bete sig som i sin tur får barn som inte kan bete sig och är söndercurlade. Det läggs på individnivå.

Misstrodd och orosanmäld

Hon har själv varit föräldern som ”inte kan bete sig”. I sin ständiga kamp för att hennes två barn, nu tonåringar, ska få hjälp att klara skolan och livet med hjälp av anpassningar efter deras funktionsnedsättningar, så har hon istället själv blivit föremål för granskning. Det som har varit NPF har istället behandlats som psykosocial problematik med ödesdigra konsekvenser för den lilla familjen. Placeringar

och krav på normativt beteende har fått båda Jiangs barn att må fruktansvärt med pålagringar i form av ångest och depressioner.

– Jag får ofta frågan om hur jag orkar med tanke på min egen hemsituation men grejen är att jag orkar inte inte göra någonting.

Rent personligen har det gått jättedåligt för mig och min familj. Mina barn har blivit placerade i omgångar, det har regnat in orosanmälningar – jag tappade räkningen vid 30.

Stärkt av framgångarna

Jiang berättar hur hon har storbölat på möten kring barnen. Varit arg. Men att framgångarna i exempelvis Barn i behov gav henne energi.

– Hur vi ändrade lagstiftningen på olika områden och hur vi blev lyssnade på. Jag kände att även om det inte kom mina barn till godo, så gör jag iallafall någonting för den här gruppen.

Jiang menar att det är lättare att vara effektiv med frågorna när hon inte arbetar kring sina egna barn. Det blir så känslomässigt. Men hon har fått stort självförtroende av deras resa.

– Jag har teorin, jag kan lagstiftningen och jag har de personliga erfarenheter. Även om man ”bara” är förälder så har man ofta större kunskap om frågorna än de man möter.

Det är viktigt att komma ihåg det och inte bli nertryckt. Vilket är lätt hänt när man får hintar om att man brustit i sitt föräldraansvar. Jag tar inte det längre. Jag står på mig, helt enkelt. Det är ingen som behöver förklara för mig om vad tilläggslagstiftningen innebär för jag har varit med och förändrat den. Kom inte och kom, liksom.

■

19

Debatt och media ● ● Omedelbara åtgärder krävs mot hemmasittande

Annica Nilsson är Attentions intressepolitiska ombudsman. Här berättar hon om vad som är på gång inom intressepolitiken.

Vårt påverkansarbete ger resultat – Och nu arbetar vi vidare enligt ny verksamhetsplan

Före sommarlovet publicerade Dagens Samhälle Attentions och Autism- och Aspergerförbundets debattartikel ”Omedelbara åtgärder krävs mot hemmasittandet”, med förslag på ett antal åtgärder som omedelbart skulle kunna verkställas av utbildningsminister Anna Ekström. Till exempel nationell statistik över frånvarande elever, ett handlingsprogram för hemmasittare och att NPF-kunskap säkerställs i skolledarutbildningarna. ● ● Frukostmöte om anhörigas situation

Attention arrangerade ett fullbesökt frukostseminarium i samband med lanseringen av den nya anhörigenkätrapporten ”Man får kämpa för varje åtgärd, trots att anhöriga har rätt till stöd”. Läs mer om den rapporten på sidan 23. ● ● Skola och socialtjänst sviker barn med NPF

H

östen är här och Attention har en ny verksamhetsplan som stämman beslutade om i maj.

Vård och stöd, skola, arbete och fritid är fortsatt prioriterade områden, men några nyheter finns. Det har tydligare skrivits ut att vi ska arbeta för att utveckla samverkan mellan psykiatri, missbruk och kommunernas insatser, att stöd i skolan ska fortsätta på fritids, att föreningsidrotten ska vara tillgänglig för vuxna med NPF samt att en anmälningsskyldighet införs för skolan när den inte lyckas få elever till skolan. Flera motioner antogs varav en om de ökade avslagen på ansökningar om aktivitetsersättning. Regeringen har glädjande hörsammat oss här och gett både Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkring viktiga uppdrag (läs mer här bredvid).

Vi här på kansliet ser fram emot en intensiv höst!

20

Foto: David Florin från Pexels

Fler bra saker har hänt. Nationella riktlinjer för NPF ska tas fram - något Attention har kämpat för i flera år! Socialstyrelsen har tagit fram rapporten ”Konsekvenser för vuxna med diagnosen ADHD. Kartläggning och analys” med viktiga resultat som kan användas i vårt påverkansarbete.

I debattartikeln ”Skola och socialtjänst sviker barn med NPF” (Dagens Samhälle 6/5) lyfter Attention den kraftiga överrepresentationen av barn med NPF bland placerade barn. Vi välkomnar det åtgärdspaket för trygga HVB och särskilda ungdomshem som nyligen presenterats, men pekar också på att ett kunskapslyft inom NPF behövs inom socialtjänst och rättsväsende, samt att adekvat stöd i hemmet säkerställs.

SÅ HÄR PÅVERKAR ATTENTION!

Möten med politiker och myndigheter ● ● Möte med Anna Ekström

Attention har deltagit i ett rundabordssamtal med utbildningsminister Anna Ekström om insatser som behövs för att elever som behöver stöd ska nå målen. Attention lyfte behovet av mer kunskap om NPF så att eleverna möts med adekvat stöd och anpassningar, men också att nationell frånvarostatistik behövs, då den höga frånvaron bland våra grupper är mycket oroande. ● ● Möte med Annika Strandhäll

Attention har träffat socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och berättat om hur ökade avslag på ansökningar om aktivitetsersättning drabbar unga med NPF. Vi välkomnar nu att regeringens gett Inspektionen för Socialförsäkring en (ISF) i uppdrag att titta på hur Försäkringskassan utreder ansökningar om aktivitetsersättning och sjukpenning, samt att Försäkringskassan fått i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på sin ansökan om aktivitetsersättning. ● ● Möte med Socialstyrelsen om drogtester

Attention har träffat Socialstyrelsen för att berätta att medlemmar upplever rutinmässiga obligatoriska drogtester i samband med behandling av ADHD-läkemedel som integritetskränkande. Att vården gör upprepade drogtester onödigt ofta när det saknas tecken på drogproblematik finner vi oacceptabelt, vilket vi också får stöd i från Socialstyrelsen. Attention kommer att arbeta för att tillgänglig patientinformation om skälen till testerna samt hur de ska genomföras tas fram. Vi anser också att arbetet med att ta fram och använda mindre integritetskränkande tester ska påskyndas. ● ● NPF och ekonomi

Konsumentverket har haft ett uppdrag kring överskuldsättning.

Attention bjöds in för att berätta om NPF och ekonomi för det nationella samverkansråd som tillhört uppdraget. Förutom Konsumentverkets generaldirektör fanns representanter från bland annat Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan och Finansinspektionen på plats.

● ● Hearing på Vårdanalys gällande övergången från barn- till vuxenvården

Vårdanalys arbetar nu med ett projekt om övergångar från barn- till vuxensjukvården. Som representant för NSPH lyfte Attention behovet av att övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin planeras och att de unga får möjlighet att träffa den nya vårdkontakten före avslut hos BUP samt att anhöriga inte glöms bort. Anhöriga kan vara fortsatt viktiga trots att barnet börjat hos vuxenpsykiatrin. ● ● Föreläsning om NPF och arbete för fackens likabehandlingsnätverk

Efter Attentions möte med Diskrimineringsombudsmannen i våras bjöds Attention in för att berätta om NPF och arbetsliv för fackens likabehandlingsnätverk med representanter för olika fackliga organisationer. ● ● Möte med Socialstyrelsen angående unga som begår brott

Attention har träffat Socialstyrelsen med anledning av uppdrag de har kring unga lagöverträdare. De ska revidera stöd till socialtjänsten samt ta fram ett kunskapsstöd om risk- och skyddsfaktorer för återfall i brott. Attention har berättat om NPF och bemötande av socialtjänst, polis och domstol samt behovet av förebyggande arbete. ● ● Attention i Almedalen 2019

Anki Sandberg och Annica Nilsson fanns på plats och representerade Attention i Almedalen.

Attention hade inga egna arrangemang, men deltog i seminarier arrangerade av andra. De handlade om arbete, stöd till anhöriga, stöd och behandling till personer med ADHD samt hur köerna till BUP kan kapas.

● ● Levnadsvillkor för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

I maj deltog Attention i ett dialogmöte hos Myndigheten för Delaktighet (MFD) om levnadsvillkoren för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Attention lyfte brister i skolan gällande kunskap om NPF och stöd och anpassningar, svårighet att få adekvat stöd som anhörig liksom höga sjukskrivningstal inom denna föräldragrupp.

Läs mer på attention.se

21

Nu finns vårt populära multiläger på alla skollov.

ANMÄL DIG NU!

lager@aktiverastockholm.se

LSS §9:8 Denbro Omsorg erbjuder en helhetslösning

BOENDE – SKOLA – FRITID

för ungdomar, 15-21 år, med NP-diagnoser

www.denbroomsorg.se

Tack för era gåvor via Facebook!

Att starta en insamling till Attention via Facebook är ett nytt sätt att bidra till vårt arbete. På vår Facebooksida kan man starta en insamling genom att trycka på knappen ”Skänk en gåva”.

Like

22

Comment

Share

Föräldrar kämpar i motvind Attentions enkätrapport ”Man får kämpa för varje åtgärd – trots att anhöriga har rätt till stöd” visar att föräldrar kämpar hårt för sina barn med NPF och att samhällets stöd har stora brister.

BEHÖVER DU SOM ANHÖRIG STÖD FÖR EGEN DEL?

Vet ej 23 %

Text: Linnéa Rosenberg Grafik: Pernilla Förnes

Nej 20 %

F

öräldrarna som svarat på enkäten uttrycker en stor frustration, trötthet och att de konstant ”går på knäna”. De tycker att det är svårt att få det stöd de behöver och menar att det saknas kunskap om NPF och förståelse för familjens situation.

– Många av våra anhöriga har det tufft och blir utmattade av alla krav som följer med föräldraskapet. Att hantera ett barn som innebär särskilda utmaningar är ofta tröttande i sig, men värre ändå är omgivningens brist på förståelse och förmåga att hjälpa till, säger Attentions ordförande Anki Sandberg.

Många upplever att de bollas runt mellan olika instanser utan att någon tar ett helhetsgrepp om familjens situation, vilket bekräftar behovet av samordnade insatser och att arbetet med samordnad individuell plan (SIP) kommer igång. Det finns också ett stort behov av eget stöd och riktade insatser till föräldrar.

– Vi måste få till rejäla förändringar för våra familjer. Enkätrapporten är ett bra verktyg som vi kommer använda oss av i vårt fortsatta intressepolitiska arbete för att förbättra stödet för anhöriga, säger Anki Sandberg.

Ja 57 %

HUR UPPLEVER DU ATT DET GÅR ATT KOMBINERA DITT YRKESLIV MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGEN HOS DET BARN DU SVARAR FÖR?

Vet ej 3 % Det går dåligt 43 %

■

Det går varken bra eller dåligt 30 %

CITAT FRÅN FÖRÄLDRAR SOM SVARAT PÅ ENKÄTEN: ”Jag har flera barn med diagnos och när de började skolan rasade livet och ekonomin.”

”Kvinnofällan slår igen extra hårt kring kvinnor som har barn med NPF…Mammorna betalar ett högt pris för att rädda sina barn.”

Det går bra 24 %

ÄR DU, ELLER HAR DU VARIT, SJUKSKRIVEN PÅ GRUND AV UTMATTNINGSSYNDROM

”Saknar möjligheten att få stödet som familj och inte enbart som individ.”

SOM KAN HÄRLEDAS TILL NPF HOS DET BARN DU SVARAR FÖR?

Ja, jag är 12 % Nej, 33 %

”Det som är jobbigast är att fungera som samordnare för barnet samtidigt som övriga livet ska flyta... ”

Ja, jag har varit 32 % Nej, men riskerar att bli 23 %

►►► LÄS HELA RAPPORTEN PÅ ATTENTION.SE

23

”Idrott och kultur för – Vallentuna tar skolans uppdrag på allvar I Vallentuna kommun får 800 elever möjlighet att testa fritidsaktiviteter under skoldagen. Idrotts- och kultursatsningen är en konkret åtgärd för att ge alla barn en aktiv fritid. ”Skolans uppdrag att främja barn och elevers hälsa måste tas på allvar”, menar Helena Henriksson, utvecklingsledare på barn- och ungdomsförvaltningen.

Text: Cecilia Backentorn Foto: Susanne Kronholm

F

örra hösten startade Vallentuna kommun utanför Stockholm en satsning på idrott och kultur i grundskolorna i syfte att främja alla elevers hälsa och erbjuda alla barn en aktiv fritid. Idrottsföreningar, företag, bibliotek, kulturskola, de kommunala grundskolorna och en friskola förenades i en gemensam vision – att ge alla elever förutsättningar till ökad rörelse, dans, idrott och kulturskapande inom ordinarie skoldag.

– Idrotts- och kultursatsningen startade dels för att Vallentuna tappade allt fler elever till grannkommunerna. Dels för att en entusiastisk förvaltningschef, tidigare 24

idrottslärare, ville erbjuda alla elever samma möjlighet till en aktiv fritid, säger Marie Ivarsson, samordnare för satsningen.

Tennis, dans & animerad film

Idag inkluderas totalt 800 elever i pilotprojektet som innebär att alla elever i årskurs två och sju får testa aktiviteter som ökar motorisk utveckling, rörelserikedom, välbefinnande och långsiktig hälsa.

De mindre barnens aktiviteter kallas LIKE – Lek, Idrott, Kultur, Energi. Aktiviteterna äger rum i skolans lokaler, eller på andra platser där läraren följer med - till tennishallen exempelvis. De äldre eleverna tar sig själva till aktiviteterna bortom

skolan, mellanmål serveras och utrustning finns att låna. Tennis, hockey, dans, körsång och animerad film är exempel på aktiviteter som erbjuds. Tränare från idrottsföreningarna, bibliotekarier och lärare från kulturskolan leder aktiviteterna. ”Mod att gå före”

Helena Henriksson är utvecklingsledare på barn- och ungdomsförvaltningen: – Förvaltningschefen bad mig skapa en arbetsgrupp. Kommunens devis ”mod att gå före” skapade goda förutsättningar. Vallentuna präglas av en strävan från ledning och politik att samarbeta bortom stuprören mellan förvaltningarna. Stödet har

alla barn” funnits – däremot krävdes lång förberedelse för att förvandla visionen om ”idrott och kultur för alla barn” till handling.

Med bakgrund som rektor och lärare, bildade hon tillsammans med Marie och ytterligare en kollega arbetsgruppen som inkluderade kompetens inom fritidsverksamhet, skola, föreningsliv, lärarens roll och kultursektorn. Efter två års förberedelse sjösattes pilotprojektet.

– Många elever väljer att fortsätta med aktiviteterna på fritiden. Föreningarna får allt fler medlemmar, elever har köpt årskort på Korpen och bildat olika träningsgrupper. Idrottsföreningar och kulturskolan når elever de aldrig skulle ha fångat upp annars och föräldrar får hjälp att erbjuda sina barn möjligheten att odla nya fritidsintressen, säger Marie Ivarsson.

Ny chans till gemenskap

Hon berättar om en elev hon följt i sju år.

En ung person som saknat motivation till det mesta. Inom idrotts- och kultursatsningen fick han möjlighet att testa något nytt: – Han fann bowlingen och förvandlades till en aktiv och glad elev! Bowlingen stärkte självkänslan. Det fanns något han var bra på – bortom tv-spel, och jag såg ett leende för första gången.

För elever med NPF-diagnoser erbjuder idrotts- och kultursatsningen en andra chans att bli en i gänget, säger Marie: – Miljöombytet kan underlätta för dessa elever att frigöra sig ur ett fack eller få bort stämpeln som de ibland kämpar med. Att göra något tillsammans skapar band och möjlighet att få vara sig själv i en annan miljö än vad skolans lokaler kan erbjuda.

Ta skolans uppdrag på allvar!

För årskurs två finns skolpersonal med under aktiviteterna och ledarna är anställda inom kommunens barn- och ungdomsförvaltning. Attentions projekt ”Idrott för alla” har utbildat om NPF och ytterligare ledarutbildning planeras.

Helena Henriksson betonar att skolans uppdrag att främja barn och elevers hälsa måste tas på allvar: – Fina ord om barns välmående måste förvandlas till konkret handling.

Hur gör vi i Vallentuna kommun för att alla barn ska må bra? Hur arbetar vi långsiktigt och praktiskt för att skapa en positiv skolsituation? Vi måste skapa förutsättningar i kommunen för att skapa en hållbar struktur. Barns hälsa får inte vila på engagemanget från enskilda eldsjälar.

■

VALLENTUNAS IDROTT- OCH KULTURPROJEKT • LIKE – Lek, Idrott, Kultur, Energi för årskurs två. Fyra 7-veckorsperioder med olika aktiviteter 45 min/ tillfälle. Aktiviteterna är kopplade till läroplanen för årskurs 1–3 i ämnen som svenska, bild, idrott och hälsa.

• AKADEMI för årskurs 7 – eleverna tar sig själva till aktiviteter utanför skolan – 80 minuter/tillfälle varje vecka inom ämnet elevens val.

• Kontaktpersoner på skolan är länken mellan aktivitetsledarna och skolan, ansvarar för att skolpersonal finns på plats och ser till att allt praktiskt fungerar.

• Barn-och ungdomsnämnden får kontinuerligt information om projektet och politikernas stöd är en förutsättning för satsningen.

• Samarbete mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och kulturoch fritidsförvaltningen, föreningar, kulturskolan och bibliotek. Projektet finansieras inom befintlig budget via Barn- och ungdomsförvaltningen.

25

Vill du synas här?

För att annonsera i medlemstidningen Attention är du välkommen att höra av dig till: annonsbokning@attentionon.se Läs mer om på: attention.se

SE1811920583

ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD

Prova våra produkter kostnadsfritt

En plats för dig som vill veta mer om ADHD www.adhd24.se

focuseramera.se

“Det är som om hon pratar bara med mig!”

Med teatern som grund Teaterlinje för dig med NPF Hitta vägar att uttrycka dig genom teatern

För barn och unga med en NPF-diagnos samt för elever med svenska som andraspråk är det en stor utmaning att vistas i miljöer med omväxlande ljud och annat som distraherar.

En stödjande miljö och ett enkelt teknikstöd som Comfort Focus kan göra stor skillnad för dessa elever då störande bakgrundsljud reduceras och lärarens röst förstärks.

Vill du veta mer, kontakta oss på 035-260 16 15 eller cornelia.schildfat@phonak.com

Läs mer på www.folkis.nu

Läs mer på focuseramera.se

Hällefors folkhögskola

0591-643 90, folkis@folkbildning.net Adress: Klockarvägen 16, 712 33 Hällefors, Filialen: Jordgatan 6, 702 23 Örebro

26 Attention_nr_3_Phonak_1908.indd 1

2019-08-29 10:29:11

BOKTIPSET

En liten bok som kan göra stor skillnad

A

tt berätta för sitt barn om autismdiagnosen kan kännas besvärligt. Är det bra för barnet att veta? Hur berättar man det? Bör man informera andra? I den nya handboken Prata med ditt barn om autism hjälper psykologen Raelene Dundon föräldrar att göra väl genomtänkta val om hur man kan prata med sitt barn och andra om autism.

Prata med ditt barn om autism består av tre delar. Den första ger tips om hur man kan berätta för barn beroende på ålder och utvecklingsnivå, och råd om vad man kan göra om barnet reagerar på ett oväntat eller negativt sätt.

Den andra handlar om att berätta för andra, som släktingar vänner och skolpersonal. Bland annat för- och nackdelar med att berätta och vad man kan göra när andra inte förstår eller accepterar diagnosen.

Den sista delen består av ett metodmaterial som är utformat för att hjälpa barn att förstå autism. Där finns pysselliknande övningar som ger barnet möjlighet att på ett lekfullt och tydligt sätt reflektera över sig själv och sitt sätt att fungera.

OM FÖRFATTAREN:

OM BOKEN:

Raelene Dundon är legitimerad psykolog. Hon bor och verkar i Melbourne i Australien och är mamma till tre barn, varav två har autism.

Boken finns hos bokhandlare på nätet och i butik samt på www.gothiafortbildning.se

Hej, det är jobbigt VILL DU VINNA EN ETT EX AV BOKEN?

Skicka ett mejl till: redaktionen@attention-riks.se för att delta i utlottningen.

H

ej, det är jobbigt är skriven till dig som är ung och vill prata anonymt med någon.

Boken visar vägen till stödorganisationer som erbjuder chatt- och telefonstöd anonymt och gratis. Den berättar även om professionell hjälp och besvarar frågor om skolkuratorn, BUP och vårdcentralen.

– Jag har intervjuat många unga som haft det kämpigt. Deras berättelser liknar varandra. När de behövde hjälp var hjälpen svår att hitta. Boken skrevs för att skapa mod till en första kontakt. Ingen vård botar ensamhet.

Många behöver bara någon som lyssnar. Jag hoppas att boken blir en brygga mellan unga och de ideella organisationerna, berättar författaren och frilansjournalisten Caroline Jonsson.

27

ATTENTIONKOLL! Attentions kampanj – Kämpa inte ensam! # kämpainteensam HAR DU FRÅGOR OM KAMPANJEN?

Att leva med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) påverkar livssituationen för såväl den som själv har en diagnos som för anhöriga. Vi vet att det för många är en kamp att få livet att fungera. I september drar vi igång kampanjen ”kämpa inte ensam” för att uppmärksamma att vi finns, lyfta våra frågor och uppmuntra fler att bli medlemmar.

# kämpainteensam # kämpainteensam # kämpainteensam

Kampanjen kommer att pågå runt om i hela landet under vecka 39 (23–28 september). Syftet med temat ”kämpa inte ensam” är att uppmärksamma att vi finns, lyfta våra frågor och uppmuntra fler att bli en del av Attention.

Med fler medlemmar blir vi starkare och kan tillsammans kämpa ännu mer för en bättre livssituation för personer med NPF och deras anhöriga. Under veckan kommer det att pågå olika aktiviteter runt om i landet och vi kommer att dela ut Attention-material.

# kämpainteensam

■

Hör av dig till: kampanj@attention.se Läs mer på: attention.se/kampanjen-kampa-inte-ensam

# kämpainteensam # kämpainteensam

Hallå där Malena Ranch!

– tidigare Attention-medarbetare som nu är invald i styrelsen för Smer – Statens medicinsk-etiska råd.

Hur känns det att få representera Miljöpartiet i Smer?

Otroligt spännande och ärofyllt! För mig som är intresserad av etiska frågor och hälso- och sjukvård är det ett drömuppdrag!

Tipsa oss!

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet. Redaktören vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även spännande personer och annat intressant som händer på er ort.

▶▶ Skicka förslag till redaktionen@attention.se.

Gåvor via Facebook Vi är sedan en tid tillbaka godkända för Facebook-gåvor och insamlingarna har nu glädjande nog börjat ta fart. Passa gärna på att göra en insamling till Attention när du fyller år!

Vad vill du bidra med där?

Jag brinner mycket för frågor om jämlik hälsa och psykisk hälsa, så jag hoppas kunna bidra med perspektiv som rör bland annat de frågorna.

Vad betyder dina erfarenheter från Attention för ditt arbete idag?

Mycket! Jag har sett så många exempel på brister inom vården och mellan myndigheter och hur stora konsekvenser det kan få för dem som drabbas. Men jag har också med mig många positiva exempel och insikten om hur viktigt det är att hälso- och sjukvården tar tillvara på kunskap och synpunkter från patienter och anhöriga!

28

Från den 1 juli 2019 gäller nya bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Rätt stöd i rätt tid!

▶▶ Läs mer på skolverket.se.

Spel ska lära barn om farorna på nätet

P

arkgömmet är ett nytt digitalt lärospel som syftar till att öka 8–10-åringars riskmedvetenhet på nätet med fokus på grooming. Spelet kommer under 2019 att delas ut gratis till alla skolor i Sverige. Organisationen Change Attitude står bakom det forskningsbaserade spelet.

Attention har i projekt Nätkoll tidigare uppmärksammat att barn med NPF är mer utsatta för oönskade sexuella kontakter på nätet än barn utan NPF. Under arbetet med att ta fram metodmaterialet för Parkgömmet har Karin Torgny, som arbetade med Nätkoll, bidragit med kunskap om riskerna på nätet för unga med NPF.

NPF-forum i vår!

Den 23–24 april 2020 arrangerar Attention NPF-forum på Clarion Skanstull i Stockholm. På NPF-forum får professionen, anhöriga och personer med egen funktionsnedsättning möjlighet att mötas och ta del av varandras kunskap.

Programplaneringen är påbörjad och mer information kommer under hösten.

▶▶ Mer information finns på www.changeattitude.org.

KALENDARIUM:

SEPTEMBER 21–22 Förbundstyrelsemöte, Stockholm 23–28 Nationell kampanj: Kämpa

inte ensam

OKTOBER

Nytt projekt om trots

R

iksförbundet har fått medel för att starta ett 3-årigt projekt vars mål är att skapa fysiska och sociala plattformar dit familjer som har barn med trotsbeteende kan hämta styrka och utbyta erfarenheter med varandra. Projektet är ett komplement till professionella insatser från barnpsykiatri, familjehälsa och övriga stödformer.

Målgruppen är vårdnadshavare, syskon och barn med en trotsproblematik och utagerande beteende i kombination med ADHD. Mer information kommer när projektet har kommit igång.

11

23

Lösningsfokus, Attention Utbildning, Stockholm Grundkurs om NPF, Attention Utbildning, Göteborg

NOVEMBER 13

16

22

Grundkurs om NPF, Attention Utbildning, Stockholm Förbundstyrelsemöte, Stockholm Nästa nummer av Attention kommer ut

Foto: Snapwire från Pexels

29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR BLEKINGE LÄN Attention Ronneby-Blekinge Jan Hinderyd 0454-181 95 info@attention-ronneby-blekinge.se www.attention-ronneby-blekinge.se

KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Ann-Christin Bengtsson anki@b25@gmail.com 0709-823038 www.attention-kronoberg.se

DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se

NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sara Lindgren saralinkan75@gmail.com 070-357 28 18

GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Gävle 076-3361533 styrelsen@attention-gavle-se www.attention-gavle.se

Attention Nacka-Värmdö kontaktperson@attention-nackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se Attention Roslagen Lars Dalqvist-Öhlén info@attention-roslagen.se attention-roslagen.se Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se

Attention Kiruna Lena Unneberg 070-6125957 attentionkiruna@gmail.com

Attention Stockholm 08-410 885 60 (mån 12.30–14.30) info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se

SKÅNE LÄN Attention Lund Pontus Eriksson 073-622 73 47 info@attention-lund.com www.attention-lund.com

Attention Södertälje-Nykvarn Kristina Harsanyi 070-4888556 kristina.harsanyi60@gmail.com Attention Haninge-Tyresö 0763-40 61 92 kontakt@attention-haninge.se www.attention-haninge.se

Attention Hudiksvall Ann-Katrin Noreliusson attention.hudiksvall@gmail.com

Attention Malmö 076-562 72 57 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se

Attention Bollnäs Jennie Stark 073-839 25 33 attention.bollnäs@gmail.com www.attention-bollnas.se

Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.b.nilsson@telia.com www.attention-helsingborg-angelholm.se

HALLANDS LÄN Attention Halmstad-Hylte-Laholm Rebecca Verdin 0703-160269 rebeccaverdin@attentionhstd.se attentionhalmstad.se

Attention Kristianstad-Hässleholm Föreningstelefon: 0768-55 68 60 attention.kristianstadhassleholm@yahoo.se Attention Järfälla/Upplands-Bro www.attention-kristianstadhassleholm.se Ordf Catharina Bergold info@attention-jarfalla-upplandsbro.se Attention Sydöstra Skåne James Brocka SÖDERMANLANDS LÄN 076-133 57 42 Attention Eskilstuna-Strängnäs attentionsoskane@yahoo.se Eskilstuna www.attentionsydostra.se 072-004 93 15 eskilstuna@attention-eskilstuna.se Attention Trelleborg (Vellinge, Svedala) www.attention-eskilstuna.se Christine Jadenbrink Strängnäs 0708-78 75 76 072-005 42 53 christine.jadenbrink@attention-trelleborg.se strangnas@attention-eskilstuna.se www.attention-trelleborg.se www.attention-eskilstuna.se

Attention FalkenbergVarberg Lennarth Andersson 073-055 87 12 ordforande@ attention-norrahalland.se www.attention-norrahalland.se Attention Kungsbacka Mary-Anne Jakobsson 0725-39 66 65 attentionkungsbacka@gmail.com

STOCKHOLMS LÄN Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@attention-sollentunavasby.se www.attention-sollentunavasby.se

JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland-Härjedalen Carita Eriksson Föreningstelefon 070-661 07 07 Attention Globen med omnejd info@attention-jamtlandharjedalen.se Greta Sandberg www.attention-jamtlandharjedalen.se info@attention-globen.se www.attention-globen.se JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Attention Nynäshamn Malin Viberg Tina Kjerulff 076-009 00 65 kontakt@attention-nynashamn.se attention.jonkoping@gmail.com attention-nynashamn.se Hemsidan under uppbyggnad Attention HuddingeKALMAR LÄN Botkyrka-Salem Attention Kalmar Anders Pemer attentionkalmar@hotmail.com kontakt@attention-hubosa.se www.attention-kalmar.se www.attention-hubosa.se

Attention Solna-Sundbyberg Johan Gentzell 073-947 85 78 Petra Matha 073-731 30 54 Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 kontaktperson@attention-solnasundbyberg.se attention-solna-sundbyberg.se

Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen, Vingåker) Lotte Abrahamson 070-601 69 29 ordforande@attention-kfv.se www.attention.kfv.se Attention Nyköping Peter Lundberg styrelsenattentionnykoping@gmail.com UPPSALA LÄN Attention Enköping Linda Jarl info@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se

Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se

Attention Göteborg Egil Aasgaard 0703-93 63 47 kansliet@attention-goteborg.se attention-goteborg.se

VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman maria.ch-f@bredband.net 070-299 28 32

Attention Hisingen-Kungälv 0703-93 63 47 attentionhisingenkungalv@gmail.com www.attention-hisingenkungalv.se

VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se attention-skelleftea.se Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna) info@attention-umea.se attention-umea.se

Attention Lerum Linda Poidnakk 073-316 15 80 info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 attentionskaraborg@hotmail.com www.attentionskaraborg.se

Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com

Attention Uddevalla Anita Larsson 0730-556 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall-Timrå Monika Lindberg attention@attention-st.se www.attention-st.se

Attention Öckerö Ulrika Engman 0708-62 44 30 kontakt@attentionockero.se www.attentionockero.se

Attention Ånge Helene Rahm 073-057 30 17 info@attention-ange.se www.attention-ange.se

ÖREBRO LÄN Attention Lindesberg Tuula Pettersson 070-352 40 94 attention-lindesberg@hotmail.com www.attention-lindesberg.se

Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 attention.ovik@gmail.com www.attention-ovik.se

Attention Örebro foreningenattention.orebro@gmail.com www.attention-orebro-lokal.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson Lars-a.69@hotmail.com 070-650 32 12

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se

Attention Västerås Föreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.com www.attention-vasteras.se

Attention Linköping Susanna von Sehlen susanna@attentionlinkoping.se info@attention-linkoping.se

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Borås Camilla Larsson 070-433 38 07 camilla@attention-boras.se www.attention-boras.se Attention Dals-Ed Jimmy Sundbom 0738-12 89 70 info@attention-dals-ed.se www.attention-dals-ed.se

Attention Håbo Teresa Fröling 0708-203972 hej@attention-habo.se www.attention-habo.se

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon 08-120 488 00

Shire är nu en del av Takeda Vårt namn ändras men vårt engagemang och fokus på att göra skillnad för patienter är oförändrat.

Shire Sweden AB, Vasagatan 7, 111 20 Stockholm

C-ANPROM/SE//0550 D.O.P 03/2019

Takeda har sedan det grundades år 1781 utvecklats till ett globalt ledande forsknings- och innovationsdrivet läkemedelsföretag med huvudkontor i Japan. Tillsammans med hälso- och sjukvården arbetar vi för att förbättra livskvaliteten för patienter.

Returadress: Riksförbundet Attention Tjurhornsgränd 6 121 63 Johanneshov

– en kurs i inflytande som riktas till unga

Posttidning B Porto betalt

TA MIG PÅ ALLVAR

Är du ung och vill träna dig på att göra din röst hörd och få vuxna att lyssna?

Den här kursen är för dig! ÄR DU FÖRÄLDER eller möter unga i deras vardag? Den här kursen kan bli ett viktigt hjälpmedel att stärka de unga att utöva sina rättigheter enligt barnkonventionen!

TA MIG PÅ ALLVAR kan användas för en kurs, en heldag eller flera tillfällen. Den fungerar lika bra att göra hemma som i skolan, inom vården eller på ett boende.

TA MIG PÅ ALLVAR är en flexibel och rolig kurs som tagits fram av unga för unga (13-25 år). Den ger möjlighet att på ett tryggt sätt tillsammans med en kursledare träna sig i att våga ta plats, säga vad man tycker och lyssna på andra.

Kursen är framtagen av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, i samarbete med ungdomar engagerade i vårt projekt Växa och må bra.

BARNKONVENTIONEN I PRAKTIKEN:

Ta mig på allvar

Ge unga verktyg att påverka sin vardag i skolan, hemmet och inom vården.

Läs mer om kursmaterialet på www.nsph.se/publikationer/utbildningsmaterial