Attentions medlemstidning nr 4 2021

Riksförbundet Attentions medlemstidning nr 4/2021

När Pip meckar med bilar mår hon bra

Kakan Hermansson:

”Att vara annorlunda är ju King!”

Svenny Kopp synliggör tjejers specialintressen

Färjor är en stor del av Hannes liv

TEMA

Specialintressen ARBETSMARKNADSENKÄTEN 2021

●

EN HJÄRTLIG FÖRENINGSKONFERENS

●

ÄLDRELYFTETS LIVSBERÄTTARGRUPPER

Hjälp ditt barn att knäcka läskoden!

Vokalöarna

Bokstavsön

Havsäventyret är ett lustfyllt sätt för dig och ditt barn att utforska språkljuden.

Med ett helt nytt digitalt spel och tryckt material bygger ni upp den grund som behövs för att kunna läsa och skriva.

Uttalets sund Stavningshavet

Ljudens strand

Ljudens

strand

Alf

abe

tet

Designat utifrån barn som har svårt att läsa och skriva.

Enkla instruktioner som gör det lätt att komma igång.

Alf

Klip abetsh sätt p ut och usen Bok upp på stav sön .

W Lju

Spännande bildvärld med spel, rim och berättelser.

Följ med på Havsäventyret och lär känna oss ljudfigurer.

Läs mer på

www.pluggamedbilder.se

Klip dfigure p ut r och till Lån sätt upp arna C, på Alf Q, abe tet. X och

Z

INNEHÅLL & LEDARE

Riksförbundet Attentions medlemstidning

ATTENTION! Utgivare Riksförbundet Attention Ansvarig utgivare Ann-Kristin Sandberg Redaktör Nina Norén Layout Pernilla Förnes Omslagsfoto Stig Albansson Ledarfoto Caroline Andersson Korrektur Karin Friberg

INNEHÅLL 3 LEDARE

nr 4/2021

5 TEMA: Specialintressen

20 PORTRÄTT: I Kakan Hermanssons adhd-hjärna är det aldrig tyst

6 Hannes: ”Färjorna betyder allt för mig”

22 ATTENTION PÅVERKAR

8 När Pip meckar med bilar mår hon bra

24 Attentions arbetsmarknadsenkät 2021

12 Ester fördjupar sig i Karl XII och Stefan i musiken

26 ATTENTIONKOLL: Föreningskonferensen blev hjärtlig!

14 Att använda specialintressen i undervisningen 16 Svenny Kopp synliggör flickors specialintressen 19 Livsberättargrupper för äldre med NPF

27 ATTENTIONKOLL 30 LOKALFÖRENINGAR

Tryck Mixi Print Annonsbokning anders@businessfactory.se peter@businessfactory.se Adressändring kansliet@attention.se Prenumerationsärenden kansliet@attention.se Riksförbundet Attentions kansli kansliet@attention.se 073-941 68 63 Kontakta redaktionen redaktionen@attention.se

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom området.

Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fyra nummer per år.

Tema 2021 Nr 1 Äldre Nr 2 Boende Nr 3 Skola Nr 4 Specialintressen Riksförbundet Attention har cirka 15 000 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet.

Attention arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Medlemsavgifter: • Huvudmedlem 240 kr per kalenderår • Familjemedlem 60 kr per kalenderår • Stödorganisationer 400 kr per kalenderår Bli medlem på: www.attention.se/bli-medlem

Våga se att olikheter berikar

I

nom Attention har vi många medlemmar med specialintressen. De kan vara av väldigt skiftande karaktär, vilket vi många gånger visat i denna tidning. Det han handla om att fokusera på teknik, musik, design, idrott, hantverk eller en massa annat. De är förstås till stor glädje för individen, men borde också bättre kunna tas tillvara lite varstans. Medlemmar som har hittat jobb på basis av sina specialintressen upplever att de bidrar med unik spetskompetens. Att känna att man är på rätt plats och behövs är förstås djupt tillfredsställande för den som har lyckan att komma till en sådan arbetsplats. Vi behöver fler sådana exempel. Det innebär mindre negativt fokus på allt som är svårt för våra grupper, och lyfter fram styrkor och visar att det går att lyckas.

Vi tror på ett samhälle som bejakar olikheter när det gäller ålder, bakgrund, kunskaper och funktionssätt. Det skapar dynamik, gör tillvaron intressantare och en hel del roligare. De som tänker utanför givna ramar är de som överraskar oss och utvecklar ny kunskap. Förmågor som kommer att vara hårdvaluta i framtiden.

Med det sagt måste vi ändå konstatera att personer med funktionsnedsättningar möter många hinder när de vill ha ett jobb. Alldeles för många är utan arbete, trots att de både vill och kan arbeta. Unga med våra diagnoser löper stor risk för skolmisslyckanden. Det gör att man har svårt att komma in på arbetsmarknaden eller att studera vidare. Mer än 150 000 unga vuxna varken arbetar eller studerar. Så kan vi inte ha det.

Vi måste helt enkelt se till att det finns utrymme för alla att bidra utifrån sin egen förmåga.

Många hinder skapas av brist på kunskap och ibland rena fördomar. Ett känt exempel är de hinder som länge gjort det omöjligt för unga människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att bli poliser eller militärer. I somras klargjorde DO att detta är diskriminering så förhoppningsvis öppnas nu även dessa yrkesvägar för våra unga.

Ett samhälle som tar hänsyn till att vi är olika är en investering i jämlikhet och hälsa. De utmaningar det innebär är till för att lösas.

Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention

Om du vill veta mer om vårt arbete och våra nyskapande projekt finns det mesta att läsa på vår webbplats www.attention.se.

3

FYRABOKSTÄVER.SE Livet är fullt av bestyr, krav och måsten.

Därför är strukturer och rutiner extra viktigt för den som har fyra bokstäver att förhålla sig till. ADHD kan nämligen påverka vardagen på flera olika sätt – oavsett om man är barn, vuxen eller lever tillsammans med någon som har diagnosen.

På fyrabokstäver.se har vi samlat olika verktyg och spaltat ner handfasta tips på hur du kan göra vardagens bestyr lite enklare.

Takeda Pharma AB | Vasagatan 7, 111 20 Stockholm | 08-731 28 00 | infosweden@takeda.com

C-APROM/SE/ADH/0001

●

TEMA SPECIALINTRESSE

Specialintressen, vad är det?

Temat i den här tidningen är specialintressen. Ordet specialintresse för lätt tankarna till stereotyper om manliga genier, naturvetenskapsnörderi eller onödig utantillkunskap. Men specialintressen kan finnas hos vem som helst och handla om vad som helst. I majoriteten av fall ses specialintresset som något berikande och positivt. I vissa fall kan det påverka livet negativt då det tar för mycket fokus och energi.

Text: Linnéa Rosenberg

D

●

Illustration: Pernilla Förnes

e allra flesta som har autism – uppskattningsvis mellan 75 och 90 procent – har specialintressen.

Det är vanligt att man har flera specialintressen samtidigt och att intressena varierar och byts ut över tid. Vissa intressen kanske varar några veckor och andra hela livet.

– I genomsnitt har en person med autism 8 specialintressen, men det finns de som har närmare 100. Om man har många intressen brukar de dock ofta vara relaterade till varandra. Den som är intresserad av miniatyrtåg kan också vara intresserad av andra typer av tåg, tågmotorer eller tåginredning, förklarar Sven Bölte som är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och chef för kompetenscentret KIND. Men specialintressen förekommer inte bara hos personer med autism. Vem som helst kan ha ett specialintresse.

– Det finns forskning som visar att mellan 20 och 30 procent av alla barn, med eller utan NPF, har intressen som är så intensiva att de skulle kunna kallas för specialintressen. Ungefär en tredjedel av

dem har udda intressen som man inte förväntar sig att barn ska ha, säger Sven Bölte och tillägger att han själv hade en period som barn då han intresserade sig för och samlade på cigarettpaket och ölburkar.

Hinder eller möjligheter

I den psykiatriska diagnosmanualen DSM-5 definieras specialintressen som starkt begränsade, fixerade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering. Men att specialintressen är begränsade är under debatt.

Frågar man personer som själva har autism och specialintressen, brukar svaret bli att de är lustfyllda snarare än tvångsmässiga.

I en holländsk undersökning från 2018, där 687 vuxna autister frågades om sin inställning till sina specialintressen, visade sig att tre fjärdedelar såg sina specialintressen som en tillgång. De ansåg att deras specialintressen hade en positiv inverkan på deras vardagsfungerande, en glädjeskapande och lugnande effekt på tillvaron och de såg sina intressen som styrkor. Om specialintresset blir alltför intensivt, visade undersökningen dock att det kan ha en negativ inverkan på livet. Men det är egentligen

bara när specialintresset tar så mycket tid att det inkräktar på andra möjligheter till utveckling, som det bör betraktas som ett problem eller nedsättning.

Sven förklarar att det under de senaste åren har börjat ske ett paradigmskifte vad gäller synen på specialintressen inom autismfältet: – Förut betraktades specialintressen enbart som något funktionsnedsättande som tog för mycket tid och hindrade personen från att utvecklas och göra andra aktiviteter. Man försökte därför motverka dem.

Nu vet vi att specialintressen också kan vara en tillgång. Att de kan användas för att minska stress, hämta energi och lära sig nya färdigheter och i bästa fall kopplas till utbildning och yrke. ● 5

●

TEMA SPECIALINTRESSE

”Färjorna betyder allt för mig!”

Hannes Eriksen är 27 år och har Aspergers syndrom och adhd. Hans stora intresse för kryssningsfartyg har funnits med så länge han kan minnas. Han är numera uppe i 42 turer med olika färjor på Östersjön och ser alltid fram emot nästa kryssning och drömmer om exotiska destinationer såsom Svalbard och Bahamas. ●

6

Text & Foto: Johanna Aggestam

D

et är nästan tomt på terminalen när vi ses och Hannes passar på att hämta ut sin hyttnyckel och lägga in sina särskilda önskemål kring resan, innan köerna tar vid. Snart är Värtaterminalen full av folk inför avfärd mot olika destinationer i Östersjöområdet.

Och han är nöjd, eftersom hytten han tilldelats ligger långt fram i fartyget. För det brummar rätt högt baktill på den här färjan, säger Hannes, när han gör sig redo för sin 42:a tur på Östersjön, denna gång med Tallink. Det är sedvanliga tre veckor sedan senaste turen, men fjärilar i magen säger han att han har ändå.

mindre fartyget Gabriella är hans absoluta favoritfärja, mysig och behaglig och med personal som han lärt känna genom åren.

Och han är väl bekant med färjornas respektive karaktärer.

– På Estlandsfärjan brukar jag äta gott, jag tycker om en rysk restaurang till exempel. På Viking Line finns en trubadur som jag gillar att lyssna på. Och på Gabriella och Tallink är frukostbuffén fantastisk, inte lika bra på Amorella.

Väl i land blir det någon tur på destinationen. I Tallinn går Hannes och tar en titt i Alexander Nevski-katedralen i gamla stan.

upplevas inifrån tåget.

– Innan jag visste att det inte var något personalen kunde styra över brukade jag fråga om tågvärden kunde be lokföraren göra fler blixtar.

Hannes visar små filmsnuttar i mobilen på tåg som blixtrar i januarinatten.

– Om jag sitter långt fram så brukar jag släcka ner och sitta och skratta åt det!

Men det är färjorna som är det största intresset, även om tågfärden till färjeterminalerna innebär en kombinerad glädje, och en extra anledning till att resa så ofta som Hannes faktiskt gör.

Intresset har funnits sedan barnsben

Tåg är också fascinerande

Hannes har en kombination av Aspergers syndrom och adhd. Han bor på ett LSSboende i Floda i Lerums kommun utanför Göteborg och hans största intresse i livet, och det som också tar mycket av hans tid i anspråk, är just kryssningsfartyg. Intresset har han haft sedan barnsben, men sedan 2014 är det en passion.

– Och 2020 hittade jag Viking Line och Tallink – och blev frälst. I Göteborg har vi bara Stena Line och det finns inte så mycket på de båtarna tycker jag, de gungar heller ingenting när det är oväder. Jag älskar när det gungar.

Rädd blir han inte, ju mer det gungar desto bättre, tycker Hannes.

– Jag vet att det inte är farligt. De är kända för att ha bra skeppare i Estland, Finland, Åland och Sverige, så jag är hundra procent trygg. Det ska kännas att man är på en båt – och båtar är ju mitt liv.

Tåg är en annan stor passion i Hannes liv, även om intresset var ännu större när han var barn.

– Jag hade en modell av ett gammalt pendeltåg som var vanligt i Göteborg då. Jag sov med modellen i sängen, så mycket tyckte jag om tåg, säger han med ett leende.

Efter ett viralt inlägg på Facebook fick Hannes förra sommaren hjälp att köpa ett årskort på SJ, där det ingår första klassplats, mat och sovkupé. Det tog sex dagar att få ihop.

– Jag skrev på Facebook om mina diagnoser, att jag bor på ett LSS-boende och att jag gärna hjälper folk i trädgårdar eller med att panta för att samla till årskortet.

Många hörde av sig, och Hannes blev kontaktad av okända personer som ville swisha bidrag, folk hörde till och med av sig från Finland.

Tåg åker han för åkandets skull, ibland varje dag. Men Hannes favoritupplevelser är när det är minusgrader och blir frost på ledningarna så att det skjuter blixtar från strömmottagaren, blixtar som kan

– Färjorna betyder allt för mig! Det finns inte många saker som betyder mer, bara familj och Ali (kontaktperson på LSS-boendet som Hannes kallar sin superhjälte) och några vänner. Jag har vigt mitt liv åt färjor och tåg. Jag vet att jag kommer ha intresset resten av livet.

Hannes berättar att han någon gång vill kryssa i Bahamas, men det är Östersjön han tycker bäst om. Drömresan är en kryssning i Svalbard, för att se isbjörn.

Den klassiska Hurtigruten skulle också vara kul, men det kostar.

I början av november ska Hannes borda en dubbelkryssning, till Helsingfors och Åbo med Viking Line. Först med kryssningsfartyget Gabriella, sedan blir det Amorella.

– Men först ska jag åka nattåg till och från Luleå för att supporta Luleå hockey, säger Hannes nöjt.

Strax innan ombordstigning är vädret klart men höstkyligt och solen lyser på det stora vita kryssningsfartyget i hamnen. Men imorgon kväll ska det blåsa, berättar Hannes och hans förväntan lyser igenom. ●

Har sina favoritfartyg

Även om Hannes beskriver sig som fascinerad av alla kryssningsfartyg finns det färjor som sticker ut ur mängden. Det lite

Specialintresset är livslångt

7

●

TEMA SPECIALINTRESSE

Pips hyllning till r

”Jag hängde på till raggarklubben i området, tjötade med folk och lyssnade på musik.

Raggarkulturen är så omhändertagande, alla är positiva och hjälper varandra.”

8

●

TEMA SPECIALINTRESSE

raggarbilen Ragge Ragge är en Volvo Amazon som Pip Carlsson har haft sedan 2005. ”Vi har ett bråkigt förhållande och han blir aldrig färdig, men i bilen försvinner all ångest och ilska.” Hennes bilhobby är ett specialintresse som har funnits hela livet. Hon arbetar i verkstad med att bygga lastbilstrailrar – fritiden ägnas åt bilträffar och att uppfinna lösningar på Ragges problem.

Text: Caroline Jonsson

●

Foto: Stig Albansson

I

ntill Pip Carlssons hus i Bollebygd utanför Göteborg står Ragge parkerad vid uppfarten. Han är en gammal Volvo Amazon som Pip har haft sedan 2005. Tilltalet ska vara han, säger hon, aldrig den. Ragge krånglar alltid, men han har ”kräm i batteriet”, konstaterar hon. Pip drar i några kablar, kör ut honom från garaget, stannar vid grusvägen och talar därefter innerligt om sin relation till Amazonen: – Ragge är en familjemedlem, enbart kärlek. Han kan beskrivas som en veteranbil, ett entusiastfordon eller en raggarbil.

Vi har ett bråkigt förhållande och han blir aldrig färdig, men i bilen försvinner all ångest och ilska. När jag meckar, är fokuserad och det blir som jag tänkt mig, då får jag en skön känsla av att jag lyckades!

Jag kommer aldrig sälja honom.

Omhändertagande raggarkultur

Pips bilhobby är ett specialintresse som

har funnits med henne hela livet. Förutom all fritid som hon spenderar på bilträffar och i garaget hemma arbetar hon i verkstad med att bygga lastbilstrailrar.

– Mamma är utbildad bilmekaniker och har alltid meckat med bilar, min morbror svetsade i mekanisk verkstad, mammas farfar var verkstadsarbetare, morfar körde lastbil och pappa var lagerarbetare på Ford dit jag följde med ibland. Från barndomen minns jag hur jag satt med en kartbok intill biltidningen som mamma prenumererade på och letade upp närmsta bilträffarna för sommarlovet.

Pip upplevde allt fler bilträffar med sin mamma efter att hennes föräldrar skildes när hon var tolv.

– Under gymnasiet växte bilintresset.

Tillsammans med vänner hängde jag på raggarklubben i området, tjötade med folk och lyssnade på musik. Raggarkulturen är så omhändertagande, alla är positiva och hjälper varandra. När jag står med huven 9

●

TEMA SPECIALINTRESSE

När jag problemlöser i garaget, då får jag jobba med huvud och kropp.

öppen längs vägen, när Ragge är hemsk och bråkar, då kommer alltid människor fram och vill hjälpa till och ge råd. ”Får jobba med huvud och kropp”

Pip Carlsson, 37 år, fick sin adhd-diagnos när hon var trettio, efter ett stökigt liv och en känsla av att vara annorlunda och inte passa in. Hon hyr sedan en tid huset där hon bor med sina två barn, hittekatten Musse och Ragge. På landet i Bollebygd och i garaget finner hon frihet och lugn: – Jag bor i ett paradis där jag kan plocka svamp och promenera i skogen.

Igår fiskade min tös sin första aborre. Jag skulle aldrig kunna bo centralt i lägenhet.

Där känner jag mig fångad som en björn i bur, det är ljud överallt och övervakande grannar. Nu meckar jag med Ragge när jag vill. När jag problemlöser i garaget, då får jag jobba med huvud och kropp. Han är ombyggd, jag behöver själv uppfinna lösningar. När han har elfel – då måste 10

jag följa elschemat, kablarna och finna orsaken till problemet.

Hon hade länge letat efter en Volvo Amazon, när hon en dag såg bil-annonsen för sexton år sedan: – Det såg ut som om han legat på havets botten, men sedan dess har det bara varit Ragge. När jag är sur åker jag en tur, sedan blir jag glad. Idag är han slipad plåtren, men när jag vinner pengar på lotto lackar jag honom helrosa igen, som han var förr.

och i passagerarsätet ligger elschema och handbok.

– Bilträffarnas besökare undrar vilken motor han har, om tankröret är flyttat, hur soffan hamnade på plats och om jag byggt honom själv. Ragge har en B20 originalmotor, när han var liten var han trimmad men inte längre. Jag har bytt Ragges golvmatta och ratt. Framsoffan i Mexicofilt kommer från en Opel som jag släpade hem från ett skogsvrak som skulle skrotas.

Populär på bilträffar

Nu är det Pip som tar med sig sina barn till bilträffarna i bland annat Varberg, Falköping, Nossebro, Lidköping, Vårgårda och Kungälv – precis som hennes mamma gjorde med henne. Hon har sina ritualer inför avresa. Hon packar kvällen före bilträffen, uppspelt inför avfärd. Sist i väskan samma dag lägger hon bredda mackor och saft, sen kollar hon vatten och olja i bilen.

Pip berättar att Ragge får mycket uppmärksamhet under bilträffarna. Det plåtsilvriga biltaket är mönstrat som en spetsgardin. Övriga bildelar har inslag av metallic-rosa, reglage har smyckats med grodor och diamanter, rosa Wunderbaum-granar med vattenmelondoft och biltärningar hänger i backspegeln. Innertaket är klätt i rosa fluffigt tyg

Ritualer inför avresa

Välkommen till en neuropsykiatrisk klinik i det mindre formatet, med mottagning i Eskilstuna och Enköping. www.mottagningenasken.se

– Känslan när Ragge och vi är redo att åka, den är oslagbar. Bilträffarnas tema kan vara off-road, lastbilar, traktorer och tändkulemotorer och såklart träffarna i området tre gånger i veckan. Vi kollar in bilar, lyssnar på motorn och luktar – en gammal bils inredning har en unik doft.

Drömmen om en egen bilträff

Pip drömmer om att arrangera en egen bilträff i Borås, tillsammans med sin vän.

Fram till dess är hon tacksam för att kommande somrar förhoppningsvis återgår till det normala efter pandemin: – I vår kommer jag att slipa bort rostfläckarna, som jag gör varje år, han får aldrig rosta och bli förstörd – sen planerar jag inför sommarens bilträffar. Alla som vill borde besöka en bilträff, du behöver inte vara proffs. Vissa gillar snabba bilar, andra gillar engelska bilar eller ombyggda bilar och några vill se mycket puts. Alla får vara sig själva här. ●

Tema: Från vaggan till graven, om att leva ett helt liv med NPF Attentions konferens NPF-forum är Sveriges mötesplats inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för yrkesverksamma, anhöriga och personer med egen funktionsnedsättning.

Temat “Från vaggan till graven” fokuserar på hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns med oss genom hela livet och kan påverka oss på olika sätt i olika åldrar.

Läs mer och anmäl dig på: www.attention.se/utbildning/npf-forum-2022

11

●

TEMA SPECIALINTRESSE

Hallå där Ester och Stefan –

berätta mer om just era specialintressen!

När tidningen Attention efterlyste personer med intressanta specialintressen via Facebook, så hörde Stefan och Ester av sig. Stefan har hittat sin frizon via musiken och Ester förkovrar sig i Karl XII.

Stefan kan drunkna i musiken i timmar Hallå där Stefan, var bor du och hur gammal är du?

Vilken typ av musik är det du ägnar dig åt?

Vilka diagnoser har du?

Jag har ägnat mig åt musik i många olika genrer från punk till folkmusik men nuförtiden skriver jag mestadels någon slags visrock i bandet Ensamheten.

Hej, jag bor i Stockholm och är 47 år gammal.

Jag har adhd.

Hur mår du när du gör musik och skriver texter?

Vad har du för specialintresse?

I musiken kan jag känna mig oerhört fokuserad och kan drunkna i timmar. Det är en plats där jag kan få vara både arg och ledsen men också glad och lycklig. Och det är en värld där jag bestämmer reglerna. En slags frizon.

Jag ägnar väldigt mycket tid åt musiken.

När började du bli intresserad av musik?

Intresset har funnits med mig sen jag var liten och har väl kommit och gått i vuxen ålder beroende på hur livet i övrigt sett ut. Jag har hunnit med att testa på en hel massa olika instrument och skrivit låtar sedan tioårsåldern.

Vad har det för effekt på din rastlöshet?

I just låtskrivandet blir delar av mitt behov av att göra nya saker hela tiden tillfredsställt. Det finns ju alltid en ny låt att skriva, alltid en

Ester fördjupar sig i Karl XII Hallå där Ester, var bor du och hur gammal är du?

Hej, jag är 16 år och jag bor i Mora.

Vilka diagnoser har du?

Jag har autism och adhd.

Berätta mer om ditt specialintresse!

Mitt specialintresse är Karl XII. Jag började bli intresserad av det för två år sen. Det började med att jag hittade en bok hemma och jag började läsa och sen fortsatte det.

Varför just Karl XII?

Det som fascinerar mig är att Karl XII är en person som så många har så delade åsikter och tankar om, ingen vet riktigt vem han var.

12

ny melodi som spelar i huvudet eller en ny tanke som behöver bearbetas.

Vad handlar dina texter om?

Vi har massor med roliga läger och korttidsvistelser både på vardagar och helger. Vi gör saker både PASSA PÅ!

VI HAR i stan och PLATSER på landet: KVAR. studsar på JumpYard, bowlar, går på hundpromenad och mycket annat.

Anmäl dig nu!

Mina texter är oftast personliga och handlar om livet som jag ser det och hur jag upplever det. Inte sällan skriver jag om hur min hjärna fungerar. För mig är texterna ett sätt att bearbeta och sätta ord på tankar och känslor. ●

OmsorgsCompagniet öppnar nya LSS enheter från 18 år!

Hur fördjupar du dig i ditt intresse?

Jag läser, tittar på TV-program, går på museum och lyssnar på radio. Jag skulle säga att jag ägnar minst en tanke åt Karl XII varje dag, minst några timmar i veckan då jag läser eller lyssnar på något som handlar om Karl XII. Vad fyller detta för funktion i ditt liv?

När jag går in i mitt specialintresse så känner jag mig väldigt glad och det funkar också lite som ett sätt att ta bort stress.

Hur reagerar omgivningen?

Min omgivning fattar inte så mycket, de tycker att det är ett udda intresse och gör sig ofta lite lustiga över det. Men ingen är elak eller dryg. Jag har försökt att hitta folk som gillar Karl XII på internet men de flesta jag har hittat är ofta lite för intresserade av krig och nationalism och det är inte jag. ●

Målgrupp 1 §1 LSS OC LSS Bromma serviceboende med 11 platser Adress: Klädesvägen 3, 168 76 Bromma Tel: 076-1908654 LÄS MER PÅ: www.oc.se/oc-lss-bromma/

OC LSS Salem serviceboende med 14 platser Tar även emot brukare med tidigare missbruksproblematik.

Adress: Söderby Gårdsväg 52, 144 52 Salem Tel: 072-174 01 38 LÄS MER PÅ: www.oc.se/oc-lss-salem/

13

●

TEMA SPECIALINTRESSE

Specialintressen i undervisningen

Zombies i engelskundervisningen, en pansarvagn i matteboken eller 10 minuter räkning följt av 10 minuter dataspel. Genom att använda specialintressen i undervisningen kan man öka motivation, prestation och trivsel hos elever med autism. Det visar forskningen och Katrin Dahlbäck upplever det dagligen i sitt arbete som lärare.

Text: Linnéa Rosenberg

A

ndelen barn som får en autismdiagnos har ökat stadigt under de senaste 20 åren och det är förmodligen ingen slump att det sammanfaller med att skolan ställer allt högre krav på förmågor som personer med autism ofta kämpar med.

– I skolan ställs det ständigt krav på socialt samspel, perspektivtagande och 14

förmåga att självständigt ta ansvar för sitt skolarbete. Har man svårt med de sakerna kan det även bli svårt och tråkigt att gå i skolan och det kan i värsta fall leda till att man inte vill gå till skolan alls, säger Katrin Dahlbäck som är gymnasielärare i AST-klasser på Fryshuset Gymnasium i Stockholm.

Katrin har jobbat med AST-klasser i åtta år och skriver just nu en masteruppsats i specialpedagogik där hon fokuserar på hur man kan utforma undervisning som stöttar, gynnar och motiverar elever med autism genom att använda sig av deras specialintressen.

– Som det ser ut idag når drygt hälften av alla elever med autism inte målen i kärnämnena svenska, engelska och matematik och i många fall beror det på bristande anpassning, menar Katrin.

Enligt henne brister skolan inom fyra huvudsakliga områden – anpassning av lokaler, skolans kompetens om autism, stöd i undervisningssituationer och stöd i socialt samspel. Det förstnämnda handlar om att skolmiljön bör vara så stimulifri som möjligt och resten kan man förbättra med hjälp av elevernas specialintressen.

Stor eller liten del av uppgiften

I undervisningen kan man som lärare öka elevernas uppgiftsfokus och motivation genom att låta så mycket som möjligt av undervisningen handla om elevers specialintressen. En elev som är intresserad av elektronik kan till exempel få läsa och skriva om elektronik i svensk- och

●

Foto: Katrin Dahlbäck, Minecraft Microsoft

engelskundervisningen, göra ett historiearbete om elektroniska uppfinningar och använda elektroniska hjälpmedel för svårare uträkningar i matematik.

I en vanlig skolklass med 25 elever på en lärare är det kanske inte alltid möjligt att göra så omfattande anpassningar.

Men även en liten koppling till specialintresset kan räcka långt. Bara en bild på en fotboll, en häst eller pansarvagn i undervisningsmaterialet kan öka motivationen, även när undervisningen handlar om något annat.

– I min egen studie undersöker jag hur man kan använda sig av specialintresset musik i matematikundervisning. Jag har till exempel gjort en uppgift där eleverna ska räkna ut arean på en cd-skiva i stället för en vanlig cirkel. Den har jag testat på flera av mina musikintresserade elever och det fungerar, berättar Katrin.

Bättre förstärkare än godis

Specialintresset kan också användas som en belöning efter utförda uppgifter.

Eleven kan till exempel få göra skolarbete i 10 minuter och sedan ägna 10 minuter åt sitt specialintresse. Det finns forskning som visar att en stund med specialintresset är en kraftfullare förstärkare än positiva kommentarer eller belöning i form av godsaker. Elever med autism blir alltså mer motiverade att genomföra sina skoluppgifter om det innebär att de t ex får spela dataspel eller lyssna på sin favoritartist, än om de får godis eller beröm.

– Att använda specialintressen som

förstärkare kan kräva lite extra förberedelsearbete och kreativitet från lärarens sida, men det brukar löna sig, säger Katrin.

Reducerar stress

Tid med specialintresset har också en stressreducerande och ångestdämpande effekt. Genom att försvinna in i sitt specialintresse får eleven möjlighet att komma ner i varv och ta paus från alla krav och intryck.

– Det beror på att det finns ett bevisat samband mellan graden av stress och intensiteten i en persons specialintresse.

Ju större stress, desto intensivare intresse.

Specialintresset har alltså en lugnande funktion och gör det möjligt för eleven att stänga ute negativa tankar och känslor och slappna av under skoldagen, säger Katrin.

Underlättar socialt samspel

Specialintressens stressreducerande effekt märks även i situationer som ställer krav på socialt samspel och kommunikationsfärdigheter. Inte minst vid det, för många elever, ångestladdade momentet muntliga presentationer.

– När en elev med autism får hålla föredrag om ett specialintresse ökar elevens ögonkontakt med publiken, talet flyter bättre och ordförrådet blir mer varierat, säger Katrin, och tillägger att det kan ha en positiv påverkan på det sociala samspelet i grupper om elever får grupparbeta kring ett gemensamt intresse.

Forskningen visar att möjligheten att fokusera på specialintressen medför ett flertal positiva effekter på elevers sociala och kommunikativa förmåga både under lektionstid och på rasterna. Språket flyter bättre, ordförrådet ökar och de använder mer kroppsspråk. Dessutom förbättras förmågan till turtagning, delad uppmärksamhet och samspel och de tar fler sociala initiativ. Katrin har sett det ske flera gånger bland sina elever, och bjuder på ett målande exempel: – Jag hade en elev som var insnöad på zombies och The Walking Dead. Jag lät därför hela hans engelskundervisning handla om zombies. Han fick läsa, skriva, prata om zombies. Se filmer, spela dataspelet och sedan diskutera kring dem.

Allt han gjorde handlade om zombies och det förändrade honom totalt. Han började jobba bättre på lektionerna och gick från att ha varit väldigt inåtvänd till att öppna upp och bli verbal och aktiv. ●

Att använda specialintressen som förstärkare kan kräva lite extra förberedelsearbete och kreativitet från lärarens sida, men det brukar löna sig.

Katrins tips till lärare som vill använda sig av specialintressen i undervisningen: • Ta reda på om eleven har specialintressen och vilka de är. Kom ihåg att många elever har flera specialintressen och att de kan ändras från en termin till en annan..

• Försök få in bilder på specialintresset i uppgifter.

• I språk: Prata, skriv, läs och öva informationssökning och källkritik kopplat till specialintresset.

• Låt eleven hålla sina muntliga presentationer om specialintresset.

• Jobba ämnesövergripande för att spara för både lärare och elev. En elev kan t ex skriva en uppgift om specialintresset vikingarna i historia och svenska på samma gång.

15

●

TEMA SPECIALINTRESSE

Svenny Kopp

Pionjären

synliggör flickors specialintressen Svenny Kopp, läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri, har kämpat för att synliggöra flickor med autism i trettio år. Hon har mött hundratals flickor som intensivt beskrivit sitt specialintresse för exempelvis djur, koreanska dramer, samisk och japansk kultur, katastrofer och språk. ”Flickor har sällan fått diagnos tidigare för man har inte sett deras specialintressen.”

Text: Caroline Jonsson

●

Foto: Stig Albansson, Jana Eriksson, Pexels Helena Lopes

S

pecialintresse är en källa till glädje, tröst, tillhörighet och lycka, säger Svenny Kopp – läkare, specialist inom barn- och ungdomspsykiatri och medicine doktor. 1992 publicerades hennes första artikel om att underrapporteringen av flickor och autism troligen berodde på en övertro till hur autism skulle se ut – det skulle se ut som hos pojkar.

Då sades det att flickor inte kunde ha Aspergers syndrom eftersom de sällan hade specialintressen. Den synen har förändrats, konstaterar hon, men man likställer inte idag flickors specialintressen med pojkars: – I vetenskapliga artiklar beskrivs specialintressen, som flickor med autism har, likna ”vanliga” flickors intressen. Hästar är ett intresse som delas av många flickor, men fordon och rymden – det är ju också specialintressen som delas av många pojkar oavsett om de har autism eller inte.

För mig är det konstigt att flickors specialintressen fortfarande betonas likna andra flickors intressen. Ett sådant påstående antyder samtidigt att pojkars specialintressen är mer spektakulära. ”Tycker bättre om djur”

Generellt är det djur och åter djur som 16

Föräldrarna ser ofta att flickan mår bra av djur och behandlar djuren väl. Jag har mött familjer som skaffat massor av djur, det är underbart.

Kultur, poesi och koreanska dramaserier

flickor är intresserade av, berättar hon. Även pojkar har djur som specialintresse, men då inleds intresset ofta med dinosaurier som sedan övergår till giftspindlar, rovfåglar och andra farliga djur: – Flickor intresserar sig för alla slags djur. Jag uppskattar att mer än hälften av flickorna jag mött har haft ett stort och intensivt intresse för djur som hästar, hundar, insekter, fjärilar, isbjörnar, gnagare, nymfparakiter. En flicka hade en tam gås som följde henne, en annan kom med tre möss innanför tröjärmen och en flicka talade endast med mig för att jag hade en hundras som intresserade henne.

Många flickor med autism har uttryckt att de känner sig som djur, säger hon: – En del beskriver att de tycker bättre om djur än människor. Har du språkliga och sociala svårigheter så är djur tacksamma att vara tillsammans med.

Utöver det övervägande djurintresset minns hon många flickor som varit språkligt intresserade, som lärt sig att läsa själva och fascinerats av ord, grammatik och fantasy. Hon minns flickan som skapat sig ett eget språk, en annan talade som om varje ord var poesi. Ett intensivt kulturintresse återkommer även hos många flickor: koreanska dramaserier, samisk kultur, indiankultur, egyptiska hieroglyfer: – Främst är det japansk kultur som återkommer med Manga-serier och filmer som Spirited Away. Flera reser till Japan och försöker att lära sig japanska. Med Youtube-klippen har smink och frisyr ökat som intresse, samtidigt haltar helheten – många följer inte dagens modelagar.

Undantag finns såklart, jag har mött estetiska flickor med stark känsla för färg. My Little Pony återkommer, och katastrofer – flickor vill veta hur många som omkom och memorerar deras namn. Pojkars katastrofintresse kretsar mer kring olyckan och detaljfrågor om exempelvis vraket.

Inget specialintresse – ingen diagnos

Specialintresse är ett av kriterierna inom den repetitiva delen i diagnosmanualen

Jag uppskattar att mer än hälften av flickorna jag mött har haft ett stort och intensivt intresse för djur som hästar, hundar, insekter, fjärilar, isbjörnar, gnagare, nymfparakiter.

som ligger till grund för en autismdiagnos. Om exempelvis en flicka inte anses ha ett specialintresse i samband med utredning, kan konsekvensen bli att diagnos blir svårare att ställa eller att diagnos uteblir. Särskilt var det så i den tidigare diagnosmanualen som gällde till 2013.

– Sedan slutet av 90-talet har jag framfört att frågeformulären inte är anpassade efter hur flickor beter sig och leker.

Specialintressen handlar om intensiteteten, om intresset upptar barnets liv mer än vanligt. Flickor har sällan fått diagnos tidigare för man har inte sett deras specialintressen. Flickan som var uppslukad av hästar, ville rida och ritade hästar, hon uppfattades som vilken flicka som helst.

Svenny Kopp har forskat, följt och kämpat för flickor med autism i omkring trettio år, och även skapat ett anpassat frågeformulär för att synliggöra flickorna: – Inte förrän omkring 2010 har synen på flickor och autism förändrats.

Fortfarande diagnostiseras många fler pojkar än flickor med autism, diagnosen är också vanligare hos pojkar. Men jämfört med tidigare är skillnaden stor, då en flicka på åtta-tio pojkar fick diagnosen Aspergers syndrom.

Formulär lyfte fram frågor om lagspel, sprängmedel, lek med klossar och fordon.

Man har inte sett flickor, deras specialintressen och symtom. Detta gäller inte bara för diagnosen autism, detsamma gäller

även för adhd. Samma tendens har funnits i annan medicinsk forskning.

Mindre krävande specialintressen

För att bättre förstå orsaken till att flickors specialintressen inte synliggjorts behövs förståelse för hur diagnosen autism har utvecklats och att flickor och pojkar beter sig olika, betonar hon: – När en flicka talar intensivt om ett specialintresse är hon oftast inte lika dominerande som en pojke är. Pojkar tar ofta ett rum i besittning genom att bara vistas där. Han dominerar och tar inte hänsyn, men flickor tar hänsyn. De är oftare tystlåtna, stör inte, är inte påträngande.

Tidigare har läkare sällan tänkt att det ▶▶ 17

”Greta visar att man kan hjälpa världen med sitt specialintresse. Hon har på sitt sätt revolutionerat synen på flickor och specialintressen.”

kan handla om autism. Den övervägande kunskapen, de flesta studier om autism, har fram till nyligen fokuserat på pojkar.

Föräldrar söker hjälp i större utsträckning för pojkarna, som generellt har en något senare språkutveckling och många gånger är svårare att handskas med än flickor. Men föräldrar oroar sig ofta tidigt för sina döttrar, säger hon: – Ingen studie är gjord på autism, men vid adhd vet vi att föräldrar söker senare för döttrarna. Har du en dotter som vill vara Pippi Långstrump, klä sig som hon och som ständigt vill åka till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby kanske du som förälder tycker det är kul och jobbigt, men inte så ansträngande som en fysiskt aggressiv pojke som intresserar sig för sprängmedel i källaren.

Pojkar konstruerar – flickor pysslar

Ett barns specialintresse tar mycket tid och kraft. Är barnet intresserad av flygplan ska du bygga modeller, du behöver som förälder hitta exakt rätt modell, många intressen är kostsamma. Om en flicka är intresserad av att teckna, då sitter hon kanske hemma och ritar, fortsätter Svenny Kopp. Flickors specialintresse ställer inte alltid lika mycket krav på föräldrarna.

– Vi alla socialiseras efter de könsnormer som finns. När pojkar bygger torn eller Lego heter det att de konstruerar.

När flickor är kreativa, virkar, målar, gör pärlplattor och genomför klipp- och klisterprojekt, då kallas det pyssel. Deras 18

intressen förminskas, det råder en värdering av symtomen. Familjer jag möter har kanske en son som först fått diagnos.

Sedan går åren, och de söker för flickan, som kanske är äldre än pojken.

Med ökad medvetenhet söker nu allt fler kvinnor i vuxen ålder för diagnos.

Många har gemensamt att skolgången varit svår, de har stått bredvid gruppen på rasten så att andra ska tro att de leker: – Det finns ofta flickor som tar hand om andra flickor, men den autistiska flickan deltar inte i leken.

Gretas revolution

Svenny Kopp tillägger att det är svårt att utesluta en hyllning till klimataktivisten

Greta Thunberg. Hon visar att specialintresset är en tillgång, ett sätt att hyperfokusera och kanske till och med en väg för att överleva: – Greta är totalt orädd för auktoriteter, en styrka hon delar med många som har autism. Hon är öppen med sin diagnos, hon för neutralt ut sitt budskap, bryr sig inte om mode. Det är inte specifikt flickaktigt att ha klimatförändring som specialintresse. Även hon älskar djur. Hon visar att man kan hjälpa världen med sitt specialintresse. Många forskare, med autism eller autistiska drag, har gjort mycket nytta på grund av sitt specialintresse.

Greta har på sitt sätt revolutionerat synen på flickor och specialintressen. ●

● AKTUELLT

Livsberättargruppen:

”För oss som aldrig fått förståelsen” I samarbete med Attentions projekt Äldrelyftet genomförs Livsberättargruppen i regi av Stockholms lokalförening. ”Det behövs grupper för oss äldre som kämpat i årtionden, upplevt misslyckanden och som aldrig fått förståelsen som börjar utvecklas nu”, säger en deltagare.

Text: Caroline Jonsson

●

Illustration: Pernilla Förnes

A

ttention Stockholms Livsberättargrupp samlar personer som är fyllda 65 år och har fått diagnos, eller känner igen sig i beskrivningar av adhd. Utifrån bestämda teman och olika tidsepoker i livet, samtalar de om glädjeämnen och utmaningar. Syftet med gruppsamtalen är att skapa gemenskap, dela erfarenheter, reflektera över hur livet blev och skapa nya drömmar.

– Vi har samtalat om barndom, tonårstid och vuxenliv. Samtalen öppnar dörrar inom oss, vi får perspektiv när vi lyssnar till varandras likheter och olikheter. Här behöver vi inte skämmas för dem vi är, säger en deltagare.

Masken faller snabbt

Gruppen träffas på måndagskvällar i Attention Nackas nya lokaler, Stockholm.

Samtalsledarna Catarina och Inka leder samtalen utifrån en metod som utvecklats för grupper där äldre delar sina livsberättelse, för att bryta ensamhet och skapa livskvalitet.

– Gruppen passar dig som är nyfiken på dig själv och andra. Jag förvånas över hur snabbt deltagarna fann varandra. Tidigt

delade de livshändelser som de aldrig berättat för någon, säger Catarina.

Samtalen i den slutna gruppen genomförs i samarbete med Riksförbundet Attentions projekt Äldrelyftet. Talartid fördelas med hjälp av en TimeTimer, det som sägs inom gruppen stannar där.

– I det här rummet släpper alla masken snabbt, men det finns ingen press. Du behöver inte leverera något, du måste inte prata om det inte känns rätt just då, tillägger samtalsledare Inka.

Vad är ett bra liv?

Livets berg- och dalbana, släktrelationer, ekonomi, sömn, familjekamp, missbruk, specialintressen och utanförskap är några teman som deltagarna ventilerat med varandra.

– Aldrig någonsin har jag upplevt ett sammanhang som har berikat mitt liv som livsberättargruppen. I ett helt liv höll jag ihop. Privat ballade jag ur. Många av oss här har varit duktiga, tysta och osynliga flickor inför omgivningen.

Alla deltagare betonar att utrymmet som skapas, när man får möjlighet att reflektera över livets olika skeden, har varit

betydelsefullt. De beskriver träffarna som glädje, trygghet, samhörighet och med en tillåtande stämning – tillfällen där de på allvar frågar sig själva vad ett bra liv betyder för just dem. Tillsammans blickar de inåt och försöker finna en fungerande väg fram i livet.

– Det är sådan lättnad att träffa andra med diagnos i samma ålder. Det behövs verkligen träffpunkter för oss äldre som kämpat i årtionden, upplevt misslyckanden och som aldrig fått förståelsen som börjar utvecklas idag. Kunskapen fanns inte tidigare, när vi hade behövt hjälp och stöd, säger en deltagare. ”Slår inte på mig själv längre”

Livsberättargruppen beskriver samstämmigt att de har vuxit ihop, alla vill hålla kontakten framöver. På stora vita ark har deltagarna skrivit ord inför framtiden: ”Passion istället för pension”, ”Följa drömmen” och ”Ibland är misstag bra”.

– Jag förstår orsakerna till hur mitt liv kunde bli som det blev. Vi kan inte bli fixade, vi är dem vi är, men vi har fått hjälp att se på vårt liv med andra ögon. Nu slår jag inte på mig själv längre. ● 19

● PORTRÄTT

Kakan Hermansson:

”I min adhd-hjärna är det aldrig tyst” Karin “Kakan” Hermansson är feminist, konstnär, programledare, dj, skribent, författare och hudvårdsexpert. Hon hörs och syns i offentligheten och vågar ta plats i debatten, men när hon var liten var det som om hon befann sig i en glaskupa. Trots att hon aldrig var stilla och trots att hon avbröt andra hela tiden.

– Jag har aldrig känt mig lugn, och jag var strulig i skolan. Jag hade så mycket kvarsittning i femman, att jag vid varje kvarsittning fick skriva en text om ett landskap. När landskapen var slut fick jag gå över till Afrikas flora och fauna. Sedan visste de inte vad de skulle hitta på. ●

Ä

ven om hon fick adhd-diagnosen först vid 29 års ålder är den något som har format hela hennes liv, den hon är idag och sättet hon ser världen på. Kakan Hermansson blev feminist tidigt och hittade hem i kvinnoseparatistiska grupper, bland anarkister och feminister.

– Den miljön är väldigt tillåtande för hur man mår, där kände jag mig högfungerande. Det var en räddning för mig, säger Kakan Hermansson.

När hon kom iväg på adhd-utredning sa psykologen och psykiatern att Kakan var ett solklart fall. Och hon beskriver att hon var livrädd när hon gjorde utredningen.

– För jag tänkte att om det inte är adhd, vad fan är det då jag har?

Brasiliansk jujutsu visade sig vara hennes grej

För tre år sedan hittade Karin Hermansson hem igen – till träningen, något hon beskriver som en besatthet. Det började 20

Text & Foto: Johanna Aggestam

med att gå på gym och lyfta tungt, men så en dag föreslog hennes personliga tränare att hon skulle testa brasiliansk jujutsu, något Kakan Hermansson hade sneglat på över repen på träningsklubben men sett som helt otänkbart. Så blev hon fast.

– Det är en filosofi, man lämnar egot utanför, man hjälper varann. När jag går in på mattan är jag ingen, och det är min högsta dröm att ingen ska bry sig om vem jag är. Det är som när jag gör keramik, man jobbar från hjärna till hand, eller från hjärna till kropp. Jag måste tänka så mycket hela tiden. Och det är ingen 40-årskris, tillägger 40-åriga Kakan. Kakan Hermansson menar också att regelbunden träning är något som hennes “adhd-hjärna” behöver.

– Träning är inte hela lösningen på de problem som adhd:n skapar för mig – men det är en stor del av mitt recept. Det här kommer vara min grej tills jag inte kan gå

längre, jag hörde precis om en 75-årig kvinna som fick sitt svarta bälte!

Adhd:n innebär både för– och nackdelar

Kakan Hermansson berättar att hon har haft mycket ångest och självskadebeteende, och att hon alltid har känt att hon inte passar in.

– Jag skulle aldrig i livet välja bort min adhd, inte ens min ångest. Jag gillar att vara snabb. Men det bränner också ut en, och den balansen hittar man inte bara.

Det senaste året beskriver Kakan Hermansson att hon har kommit till flera insikter.

– Jättemånga tror att adhd bara är koncentrationssvårigheter, men i min hjärna är det aldrig tyst. På kvällen kan jag ha fyra konversationer på gång med mig själv och samtidigt nynna på ett soundtrack.

Och adhd har haft en förlösande effekt på Kakans konstnärskap.

– När jag kunde få ut det som fanns i hjärnan till mina händer, det var bra för mig. Jag tänker också på vart livet har tagit mig, det har tagit mig till politiska sammanhang, vilket har gett mig

– Jag skulle aldrig i livet välja bort min adhd, inte ens min ångest. Jag gillar att vara snabb. Men det bränner också ut en, och den balansen hittar man inte bara.

självförtroende, och det i sin tur har jag tagit in i min konst. Hade jag inte haft den bakgrunden som jag har hade inte mitt konstnärskap sett ut så. ”Att vara annorlunda är ju King”

Kakan Hermansson är glad att det inte är lika skamligt att få en NPF-diagnos längre.

Och hon menar att det, i priviligierade fall, kan vara en superkraft men att det också är en enorm utmaning och att det inte heller är rättvist. Och, säger hon, bara för att du har en NPF-diagnos, betyder inte det att allt annat försvinner. Du kan fortfarande vara hbtq, eller ha acne, du kan gnälla på jobbet eller ha jobbigt med personen du är kär i.

– Nu verkar det inte vara så att vi är satta på den här jorden för att smälta in i ett rum.

Men kan hitta sammanhang där man är som de andra, och om man kan kämpa för att må bra och göra sin olikhet till någonting toppen, då är man i en annan box, i en parallell värld, säger hon och fortsätter: – För att vara annorlunda är ju king! Det är vi som förändrar samhället och världen. Man behöver heller inte vara stark hela tiden, det gör väl inget om du får ett psykbryt. Man ska inte vara så hård mot sig själv, men man ska prata om det.

Blivit bättre på att balansera sin energi

Kakan Hermansson jobbar inte fullt så mycket nu som innan, delvis eftersom hon

har blivit förälder. Hon beskriver hur hon upptäcker små delar av sin balansstrategi under vägens gång. Under åren på Konstfack brände hon ut sig tre gånger och hennes barndom beskriver hon som full av små micro-utbrändheter. Dels som ett resultat av att hjärnan går på högvarv, men också på grund av en stor och genuin nyfikenhet och vetgirighet.

– Jag älskar ju att göra grejer! Men det är ett livslångt lärande för mig hur min adhd funkar, som jag kanske har lärt mig när jag är 75 och får mitt svarta bälte, säger Kakan Hermansson och skrattar längtansfullt eftersom hon skadat knät i en nacksving och inte har fått träna på två veckor. ● 21

ATTENTION PÅVERKAR

Börja med barnen

A

ttention har lämnat ett yttrande till över remissen ”Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34)”. Vi lägger betoning på förslag som gör det möjligt att ge mer förebyggande och främjande insatser tidigt i en utveckling av psykisk och fysisk ohälsa hos barn och unga. Allt som kan göras för att komma till rätta med de långa väntetiderna till insatser och den uppsplittring som präglar dagens vård för barn och unga bör prövas och vi sätter stor förhoppning till att utredningens förslag i dessa delar skyndsamt genomförs. En tydligare och mer kontinuerlig uppföljning under hela uppväxten kan också visa vilka insatser som ger resultat och bidra till en Foto: Adobe stock

professionalisering av vården.

Under utredningens gång har Attention påpekat vikten av att mer tydligt inkludera elevhälsan i utredningens arbete eftersom så mycket av de ungas tid spenderas i skolan. Men vi har också lyft hur viktigt det är att det finns en god överlappning mellan barn och ungdomshälsovård och vuxenhälsovård.

Vi ställer oss bakom utredningens intention att göra ett stort omtag kring hela vårdkedjan och betonar vikten av sammanhållen vård. Vi har påpekat att det är övergångar och ”ingångar” i och till vården som är de stora riskerna för barn och ungdomar med stora vårdbehov. ●

Ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention

R

egeringen ger Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med ett tjugotal berörda myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Syftet med uppdraget är att ge regeringen underlag och skapa förutsättningar för att utveckla insatserna inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Målsättningen är att stärka den statliga styrningen, att skapa bättre förutsättningar för samordning och samverkan samt att öka kvaliteten, effektiviteten och långsiktigheten i de insatser som genomförs inom området av myndigheter, regioner, kommuner och andra berörda aktörer.

Attention har lämnat in ett gediget underlag till de som ska ta fram strategin. Vi har lämnat en beskrivning av de problem våra medlemmar har och vad som behöver förbättras. Vi har också som vi brukar påpekat vikten av att hela samhället behöver göras mer tillgängligt för personer med NPF samt att alla måste få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vidare måste vård- och stödinsatser utformas individuellt, efter vilket behov av hjälp och stöd den enskilde har. ●

22

Kvalitet i vården av placerade barn utreds

R

egeringen har tillsatt en ny utredning som ska se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården av placerade barn och unga kan öka.

–Vi välkomnar den här utredningen och ser den som nödvändig för att säkerställa att dessa barn får det stöd och den omvårdnad de behöver, säger Anki Sandberg, ordförande för Attention. Många av de barn som är i samhällets vård har funktionsnedsättning och det är helt avgörande att stöd, bemötande och insatser anpassas utifrån deras behov.

I uppdraget ingår även att undersöka vilket stöd som ska ges till föräldrarna, utifrån deras olika förutsättningar. Det är positivt att utredaren ska titta på hur vårdkedjan ska fungera liksom det efterföljande stödet. Kompetens om funktionsnedsättningar behövs i alla led, liksom differentierade behandlingsformer, anpassat till det enskilda barnet. ●

Foto: Adobe stock

God och nära vård –

A

ttention har lämnat ett svar på remissen God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6). Vi är positiva till utredningens förslag som tydliggör primärvårdens viktiga roll att ta hand om inte bara fysiska utan även psykiska vårdbehov samt betydelsen av förebyggande och tidiga insatser. Vi påpekar också bristen på skarpa förslag när det gäller genomförandet. Svensk vård saknar i hög utsträckning kontinuitet där patienten får möjlighet att ha fortlöpande kontakt med en och samma vårdperson.

Vi efterlyser konkreta och genomförbara förslag som leder i den riktningen.

Utredningen har specifikt haft i uppdrag att se över adhdvården, men vi har passat på att framföra att det är hög tid att se över denna, med målet att adhd-patienter med en välinställd och fungerande behandling ska kunna få vård inom primärvården. Om förändringen följs av en seriös kompetenssatsning och nödvändiga resursförstärkningar ser vi stora vinster med att vår medlemsgrupp kan få stöd och behandling inom primärvården. Det ger möjlighet till en helhetssyn på individens hälsa, kortare väntetider och förbättrad tillgänglighet. ●

ADHD24 MER KOLL PÅ ADHD En plats för dig som vill veta mer om ADHD www.adhd24.se

SE2010136506

ökat fokus på primärvården

23

● AKTUELLT

ATTENTIONS ARBETSMARKNADSRAPPORT 2021

”Jobbar jag 100% blir jag utbränd” I oktober gick Attention ut med en enkät om arbetsmarknaden till alla våra medlemmar som har, eller har haft, ett jobb.

Enkätsvaren visade att personer med NPF löper betydligt större risk att hamna i arbetslöshet och sjukskrivning än andra. För att få livet att gå ihop visar sig många ha valt att enbart jobba deltid.

Dessvärre är det också tydligt att acceptansen och kunskapen om NPF på arbetsplatserna är låg. Många väljer därför att inte berätta om sin NPF-diagnos.

Text : Nina Norén

●

Foto: Andrea Piacquadio, Pexels

E

nkäten besvarades av 1067 personer. Av dessa var det 65 procent som har hel, eller deltidsarbeten, 18 procent är arbetslösa och 15 procent är sjukskrivna. Följande områden tyckte vi var extra anmärkningsvärda att fördjupa oss i: NPF är oftast ingen ”superkraft” på arbetet

Det är 27% som upplever att NPFdiagnosen är en stor eller viss tillgång på jobbet. Att kunna hyperfokusera, ”tänka utanför boxen” eller hålla ett högt tempo är helt klart förmågor som är bra att ha i arbetslivet, om man kan hantera dem. Men använder man dem hela tiden kan det lätt blir för mycket och då blir förmågan något som i slutänden snarare 24

stjälper än hjälper. I fritextsvaren läser vi om återkommande perioder av utmattning och sjukskrivning. Många tar också upp att det är svårt med relationerna på jobbet och att missförstånd lätt uppstår. En stökig arbetsmiljö gör det också svårt för de som är ljudkänsliga att prestera sitt bästa.

Stöd från Arbetsförmedlingen är ovanligt

Endast 20 procent av de som svarade har stöd från arbetsförmedlingen. Det är ett tydligt tecken på att de arbetsmarknadsinsatser och stödåtgärder som erbjuds är otillräckliga och dåligt anpassade till vår medlemsgrupp. Det fokus som läggs på att söka många olika jobb och återkommande kontroller i form av löpande aktivitetsrapporter, ofta utan hjälp och stöd, är väldigt stressande för många.

Negativa attityder motverkar öppenhet

Det är så många som 51 procent som inte vågar berätta om sin funktionsnedsättning på sin arbetsplats. Det ser vi som ett uttryck för rädsla att bli sämre behandlad på grund av sin diagnos. Hela 25 procent

uppger att de ofta eller vid några tillfällen känt sig mobbade eller trakasserade på grund av sin NPF. Till det kommer att 36 procent av de som svarade upplever att de känt negativa attityder från arbetsgivaren.

Konsekvenserna blir att arbetstagarna inte vågar berätta om sin NPF-diagnos för att de i slutänden inte får det stöd och den förståelse på arbetsplatsen som de har behov av.

Attentions förslag på förbättringar

Enkäten visar att personer med NPFdiagnoser har en utsatt situation på arbetsmarknaden.

På grund av brist på kunskap går arbetsplatser miste om personer med unika förmågor som kan vara stora tillgångar.

För att komma till rätta med de svårigheter vi identifierat i och med enkäten har vi tagit fram en lista med förslag på förbättringar. Listan publiceras i slutet av vår rapport. ● » Rapporten i sin helhet med listan på slutet hittar du på: www.attention.se.

Nka arbetar för dig som anhörig och personal på nationell nivå Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) finns till för att lyfta anhörigfrågor stort i samhället. Vi skapar arenor för erfarenhetsutbyte och samlar forskning kring anhörigfrågor.

För dig med NPF-diagnos, anhörig och personal som arbetar med de här frågorna finns det kunskapsstöd, information och forskning på vår webbplats.

Vet du om att du som har en NPF-diagnos* har rätt till extra stöd i dina studier på Arbetsmarknadsoch Yrkeshögskoleutbildningar?

Läs mer på iris.se/ipsu och iris.se/sps-yh eller mejla info@iris.se så kontaktar vi dig med mer information.

Psykisk ohälsa – så ska Nka utveckla stöd för anhöriga www.anhoriga.se

iStockphoto

*Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Individuellt pedagogiskt stöd vid utbildning (IPSU) Särskilt pedagogiskt stöd vid Yrkeshögskoleutbildning (SPS-YH) www.iris.se

25

● BOKTIPS

Äntligen!

FÖRENINGSKONFERENS Många av oss har otåligt väntat och längtat efter att återigen få ses ”på riktigt”. Sista helgen i oktober var det äntligen dags att på vår föreningskonferens få träffa nya och gamla bekantskaper och utbyta erfarenheter. De som deltog i helgens späckade schema var totalt 97 representanter från våra föreningar, förbundsstyrelsen och personal från rikskansliet.

Hallå där, vad tycker du har varit bäst med helgens föreningskonferens?

Adina Langseth, ordförande Attention Lindesberg.

– Det här är min första konferens, så för mig är det jätteroligt att träffa alla andra och få inblick i vad andra föreningar gör.

Inger Ottoson, supleant Attention

Var du på plats på föreningskonferensen och vill dela med dig av vad som sades hemma i din förening? Eller kunde du inte delta och vill ta del av innehållet i efterhand? » Alla presentationer ligger upplagda under ”föreningskonferensen” på www.attention.se/lokalt.

Haninge-Tyresö – Jag tycker nätverkandet och utbytet med andra föreningar är det bästa.

Susanna von Sehlen, orförande Attention Linköping

För att logga in behövs ett lösenord som du som deltagare fått via tidigare mejlutskick.

– Att ha en plats där man känner att man hör hemma när man inte har det på andra ställen i livet.

26

ATTENTIONKOLL! Attention har fått två nya projekt beviljade Det är med stor glädje vi kan berätta att Allmänna Arvsfonden nyligen har beviljat två av våra projektansökningar!

kommer inom projektet samarbeta med eleverna själva, skolan och föräldrarna.

Vägen vidare – för unga som varken arbetar eller studerar Det andra projektet handlar om unga med NPF som varken arbetar eller studerar

Vägen tillbaka – från problematisk

(UVAS). Undersökningar visar att unga med

skolfrånvaro till skolnärvaro

funktionsnedsättningar, såsom NPF, löper

Det första projektet handlar om

stor risk att hamna och fastna i gruppen

problematisk skolfrånvaro och hur detta

UVAS. Detta leder i värsta fall till livslångt

kan vändas till skolnärvaro. Att det finns

utanförskap. Projektet handlar om att lyfta

en så pass stor grupp elever med NPF

fram erfarenheter från de unga och sprida

som inte längre kan gå till skolan är ett

vidare. Det handlar också om att stärka de

stort samhällsproblem. Det känns oerhört

unga att identifiera vad de själva upplever

angeläget och värdefullt att vi på Attention

skulle behövas för att kunna ta sig ur

får fördjupa oss i detta under tre år. Vi

situationen.

Foto: Adobe Stock

Att vara familjehem Sveriges viktigaste uppdrag Humana behöver fler familjehem, jourhem och behandlingsfamiljer och söker dig som vill öppna upp ditt hem för ett barn eller en ungdom som är i behov av en trygg plats med närvarande och engagerade vuxna. Genom oss har du tillgång till stöd dygnet runt, året om för att bäst klara av denna viktiga uppgift.

Ansök på: www.attvarafamiljehem.nu Ring oss vid frågor: 08-599 299 00 27

Nu tar vårt utåtriktade arbete fart igen!

Stöd i vardagen-projektet ger ut två böcker

Pandemin har satt käppar i hjulet de senaste åren vad gäller vårt utåtriktade arbete. Mässor och konferenser har ställts in en efter en. I höst har det äntligen blivit ändring på det och vi har successivt kunnat ge oss ut och träffa folk igen. Vi har varit och föreläst eller ställt ut på Äldreomsorgsdagarna, Socionomdagarna, på Socialschefdagarna och avslutar med att vara med på MRdagarna.

Boken Navigera genom stormarna – om känslor och NPF riktar sig till personer med NPF. Den baseras på intervjuer med forskare och kliniker om sådant NAVIGERA som att förstå, hantera GENOM och kommunicera STORMARNA – om känslor och npf känslor, med särskilda kapitel om stress, skam, ångest och att skapa mening.

NICOLE WOLPHE R

Boken Perspektiv som gör skillnad – om meningsskapande samtal i praktiken belyser generella perspektiv på möten och samtal, samt erfarenheter av att möta personer med NPF. 10 års erfarenhet av att leda samtalsgrupper för unga med NPF sammanfattas också, med röster från deltagarna.

» Böckerna finns hos

Familjelyftets projektledare Elisabeth Sundström Graversen i montern på socionomdagarna.

bokhandlare på nätet och i butik samt på www.gothiakompetens.se

Givande möte med våra nordiska systerorganisationer

Se Äldrelyftets filmer Attentions projekt Äldrelyftet har nyligen publicerat två filmer där äldre medlemmar berättar sin historia, fler filmer kommer:

• “Mark fick sin adhd-diagnos sent i livet”. I filmen får vi möta Mark som fick sin adhd-diagnos i 50-årsåldern. Det gav honom många svar på varför livet blivit som det blivit.

• “Mamman, sonen och deras adhd”.

I filmen delar mamman och sonen öppenhjärtigt med sig av hur deras odiagnostiserade adhd ställde till det i livet och i deras relation. När båda senare i livet fick sina adhddiagnoser fick de båda svar på många frågor och fick en fördjupad självinsikt.

» Titta på filmerna och läs mer om

Äldrelyftet: www.attention.se/aldrelyftet

Första helgen i november åkte Attentions ordförande och kanslichef till Finland för ett möte med våra nordiska systerorganisationer. Den här typen av möte sker varje år och ger många värdefulla erfarenhetsutbyten och lärdomar. Den gemensamt viktigaste frågan i samtliga länder var fungerande skolgång för våra barn.

Foto: Anna Sgvets Pexels

Välkommen på temadagen ”Äldre med adhd och autism”!

Den 2 december anordnar Attention och Äldrelyftet en en temadag ”Äldre med adhd och autism” för personer som jobbar med äldre! En dag fylld av aktuell, viktig kunskap och erfarenhet om livet med- och att åldras med adhd eller autism, eller liknande problematik. Medverkar gör Lotta Borg Skoglund, Taina Lehtonen, Susanne Rolfner, Huddinge kommun samt inte minst Kajsa och Kenny som berättar om sina egna erfarenheter.

» Läs mer om dagen och anmäl dig via

www.attention.se/utbildning/oppna-kurser

28

ATTENTIONKOLL! Krukor som gör skillnad

Företaget Poppy Poppy som gör färgsprakande krukor ger 10% av krukornas värde till Attention under november och december. Är du på jakt efter en rolig julklapp?

» Gå in och beställ en kruka som livar upp tillvaron; www.poppypoppy.se

KALENDARIUM:

DECEMBER

2 Temadag: Adhd & autism hos äldre 6–7 MR-dagarna 23–2/1 Julstängt på kansliet

JANUARI

23–2/1 Julstängt på kansliet

FEBRUARI

17

Foto: Vera Schiller

Onlinekurs: Tjejer och kvinnor med adhd

MARS

11

Onlinekurs: Strukturerat NPF-arbete i skolmiljö

Attentions anställda

DET HÄR ÄR VI

Vilka är vi egentligen som arbetar på Attentions rikskansli? För att ni ska lära känna oss lite bättre presenterar vi en medarbetare i varje nummer. I det här numret är det dags att presentera Lovisa Schiller.

Hallå där Lovisa! Vad jobbar du med?

Jag arbetar som grafisk formgivare och kommunikatör. Bland annat producerar jag grafiskt material såsom profilmaterial, skrifter, mässmaterial och bilder till webben. Jag svarar också på frågor som rör Attentions material och grafiska profil.

Varför jobbar du hos just Attention?

Jag kommer från en NPF-familj och brinner för våra frågor. Detta är mitt nionde år på Attention och jag känner fortfarande ett stort engagemang.

Adventstider är här! Julmys, eller julrys?

Det är väldigt olika från person till person hur man uppfattar juletider.

Attention efterlyste i sociala medier just era berättelser om julen och svaren ramlade in. ”Vi firar jul i mysbyxor och McDonalds mat.” ”Jag vill fira en stor jul, men får aldrig ihop det!” ”Vi sprider ut firandet på flera dagar.” ”Vår son får sin julklapp (alltid pengar) direkt på morgonen.”

Tusen tack alla ni som delade med er av era berättelser. Fyra stycken har vi valt ut och kommer publicera längre intervjuer med varje söndag fram till jul.

Foto: Pexels

När kontaktar medlemmarna/föreningarna dig?

Jag får ofta frågor som rör vårt material och grafiska profil. När föreningar behöver sin logotyp eller en rollup så är det också mig de kontaktar.

Adventsberättelser från familjer med NPF

Vad händer

HOS DIG?

I vår medlemstidning vill vi spegla vad som händer runt om i landet. Redaktören

vill ha tips på nyheter om föreningarnas egna aktiviteter, men även om spännande personer och annat intressant som händer på er ort.

» Skicka förslag till redaktionen@attention.se.

Vad är roligast med ditt jobb?

Framför allt att få vara en del av Attention och kunna göra skillnad. Sedan jag startade på Attention har det skett stora förändringar i samhället. I mitt arbete uppskattar jag också att få utlopp för min kreativitet och att ingen dag är den andra lik.

29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 info@dalarna.attention.se www.attention-dalarna.se

NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden Norrbotten Sara Lindgren saralinkan75@gmail.com www.attention-lulea-boden.se

Attention Järfälla/Upplands-Bro Jiang Millington info@attention-jarfalla-upplandsbro.se www.attention-jarfalla-upplandsbro.se/ Attention Järfälla/Upplands-Bro

UPPSALA LÄN Attention Enköping Per Lisberger ordforande@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se

GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 070-268 60 90 info@attention-gotland.se www.attention-gotland.se

Attention Kiruna Lena Unneberg 070-612 59 57 attentionkiruna@gmail.com

Attention Nacka/Värmdö 070–281 62 40 info@attention.nackavarmdo.se www.attention-nackavarmdo.se

Attention Håbo Jessica Stigsdotter Axberg info@attention-habo.se www.attention-habo.se

SKÅNE LÄN Attention Lund info@lund.attention.se www.lund.attention.se

Attention Nynäshamn För information kontakta medlem@attention.se

Attention Uppsala Ewa Wikander 070-993 43 00 ewa.wikander@telia.com www.attention-uppsala.se

Attention Mölndal Anna Malcus 070-382 66 60 info@molndal.attention.se www.molndal.attention.se

VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-Värmland Maria Christensson-Fröman 070-299 28 32 kontakt@attentionvarmland.se www.attentionvarmland.se

Attention Lerum Åsa Hagström 0735-89 36 06 info@attention-lerum.se www.attention-lerum.se

GÄVLEBORGS LÄN Attention Hudiksvall AnnKatrin Noreliusson info@hudiksvall.attention.se Attention Bollnäs Ingrid Svedberg 073-839 25 33 attention.bollnas@gmail.com www.attention-bollnas.se Attention Söderhamn Amanda Belin 076-200 74 64 soderhamn@forening.attention.se

Attention Malmö 076-033 14 97 kontakt@attention-malmo.se www.attention-malmo.se Attention Helsingborg-Ängelholm Inger Nilsson 070-243 37 35 inger.b.nilsson@telia.com www.attention-helsingborg-angelholm.se Attention Sydöstra Skåne James Brocka 076-133 57 42 attentionsoskane@yahoo.se

HALLANDS LÄN Mary-Anne Jakobsson info@attentionkungsbacka.se 079-333 10 20 Irene Sjöström ordforande@attentionkungsbacka.se irensjostrom@gmail.com www.facebook.com/attentionkungsbacka/ 0765-77 04 04

Attention Roslagen Lars Dalqvist-Öhlén info@attention-roslagen.se www.attention-roslagen.se Attention Sollentuna/Väsby Jonna Svensson npf@attention-sollentunavasby.se www.sollentunavasby.attention.se Attention Södertälje/Nykvarn Laila Starring 070-317 82 15 laila@starring.net Attention Täby med omnejd info@attention-taby.se www.attention-taby.se

Attention Solna/Sundbyberg Petra Matha Attention Halmstad-Hylte-Laholm STOCKHOLMS LÄN 073-731 30 54 Martina Wikås Attention Stockholms län (länsförening) Telefontid: onsdagar 17.00-19.00 info@attentionhstd.se Brännkyrkagatan 91 kontaktperson@attention-solnawww.attentionhalmstad.se 118 23 Stockholm sundbyberg.se 08-27 04 05 (tis-tors 10.00-11.30) www.attention-solna-sundbyberg.se Attention Falkenberg-Varberg kansli@attention-stockholmslan.se info@attention-falkenberg-varberg.se www.stockholmslan.attention.se/ Attention Globen med omnejd attention-falkenberg-varberg.se Länsföreningen är en sammanslutning av info@attention-globen.se lokalföreningarna i Stockholms län och har www.attention-globen.se JÄMTLANDS LÄN inga enskilda medlemmar. Som medlem Attention Jämtland-Härjedalen tillhör du din lokalförening.

SÖDERMANLANDS LÄN Marina Eriksson Attention Eskilstuna-Strängnäs 070-661 07 07 Attention Stockholm (lokalförening) 072-004 93 15 info@attention-jamtlandharjedalen.se Folkungagatan 122 kontakt@attention-eskilstuna.se www.attention-jamtlandharjedalen.se 116 30 Stockholm www.attention-eskilstuna.se 08-410 885 60 (måndagar 12.30-14.30) JÖNKÖPINGS LÄN info@attention-stockholm.se Strängnäs För information kontakta www.attention-stockholm.se 072-005 42 53 kansliet@attention.se strangnas@attention-eskilstuna.se Attention Haninge-Tyresö www.attention-eskilstuna.se KALMAR LÄN kontakt@attention-haninge-tyreso.se Attention Kalmar www.attention-haninge-tyreso.se Attention Nyköping Diana Angelin Peter Lundberg info@kalmar.attention.se Attention Huddinge-Botkyrka-Salem styrelsenattentionnykoping@gmail.com www.attention-kalmar.se Anders Pemer kontakt@attention-hubosa.se KRONOBERGS LÄN www.attention-hubosa.se Ann-Christin Bengtsson 070-982 30 38 info@kronoberg.attention.se www.kronoberg.attention.se

VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteå info@attention-skelleftea.se www.attention-skelleftea.se Attention Umeå Annika Wallin 070-551 29 69 (efter klockan 18.00 på vardagar) info@attention-umea.se www.attention-umea.se

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Göteborg Egil Aasgaard 031-13 19 00 kontakt@attentiongbg.se www.attentiongbg.se Attention HÖK (Hisingen-Öckerö-Kungälv) Gunilla Lundgren attentionhok@gmail.com

Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49 attentionskaraborg@hotmail.com www.skaraborg. attention.se Attention Uddevalla Anita Larsson 073-05 56 996 info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se

Attention Vilhelmina Lage Grankvist 070-286 98 15 lagegran@gmail.com

Attention Ulricehamn Monica Kjølner 070-444 43 45 kontakt@attention-ulricehamn.se www.facebook.com/attentionulricehamn/

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Ånge Lena Persson 070-664 91 45 info@attention-ange.se www.attention-ange.se

ÖREBRO LÄN Attention Örebro Karin Trulsen 0762-56 90 83 foreningenattention.orebro@gmail.com www.attention-orebro-lokal.se

Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52 info@ornskoldsvik.attention.se www.attention-ovik.se

Attention Lindesberg med grannkommuner Adina Langseth info@lindesberg.attention.se www.lindesberg.attention.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Lars Andersson 070-650 32 12 lars-a.69@hotmail.com Attention Västerås Inger M Johansson 0708-51 46 67 info@vasteras.attention.se www.attention-vasteras.se www.facebook.com/AttentionVasteras

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon: 073-941 68 63

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Linköping Susanna von Sehlen info@linkoping.attention.se Attention Östergötland Sofia Larsson 070-566 93 97 attention-ostergotland@hotmail.com www.attention-ostergotland.se

Söker du daglig verksamhet?

Välkommen till oss på SOLOM i Sollentuna!

Hos oss finns något för alla. Du kan jobba på café, sälja i butik, arbeta skapande med konst eller musik, utföra serviceuppdrag eller delta i någon av våra specialiserade autismverksamheter.

Vi har även arbetsplatsförlagd praktik.

Låter det intressant?

Läs mer och se vår presentationsfilm på www.solom.se/dagligverksamhet. Funderar du över något får du mer än gärna höra av dig.

Du når oss via e-post dagligverksamhet@solom.se eller telefon: 076 516 35 51 eller 076 516 30 36.

Är ditt barn en Hjärndetektiv?

Vad handlar studien om?

VI SÖKER DELTAGARE TILL EN STUDIE OM BARNS UTVECKLING

 Vi studerar barns utveckling i förskoleåldern, med fokus både på hjärnan och beteende.

Vem kan vara med?  Barn mellan 3 och 4½ år med autismspektrumtillstånd eller utvecklingsförsening/intellektuell funktionsnedsättning  Barn mellan 4 och 5½ år med ADHD

Jag heter PIP och är en hjärndetektiv!

Se mer på www.pipstudien.se

Vad innebär det att vara med?  Vårdnadshavare besvarar frågeformulär hemma.  Besök vid KIND (Karolinska Institutet, Stockholm) som innehåller många olika uppgifter och undersökningsmoment (iPad-uppgifter, lekobservation, salivprov, mm.) - här får barnet vara en Hjärndetektiv under en dag.

För mer information, kontakta Terje Falck-Ytter på telefon 0704 58 1475 eller via mail terje.falck-ytter@ki.se

Är ni med?

AVS: Riksförbundet Attention, The Park, Magnus Ladulåsgatan 1, 118 65 Stockholm

E STET I N R I KTN I NG BI LD OC H FOR M • NATU R • SAM HÄLL

Skola, boende och fritid på gymnasiet i Tidaholm Rudbecksgymnasiet erbjuder en helhet med både boende och fritid. Genom att knyta samman din utbildning ges du möjlighet att förbereda dig för ett självständigt vuxenliv och att bo på egen hand.

Här finns flera utbildningar för dig med AS/HFA. Du kan välja mellan Estet inriktning bild och form, Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmet.

Gemensamt för utbildningarna är att du läser i en liten grupp och att många lektioner är i ett hemklassrum.

Du bor i en lägenhet tillsammans med en eller två kamrater. Här får du pröva på att utföra dagliga sysslor och ta ansvar för eget boende.

Utbildningen på Rudbecksgymnasiet förbereder dig inför livet i vuxenvärlden och det blir lättare för dig att välja rätt väg efter studietiden.

Behöver du stöd, finns alltid en handledare i närheten och på fritiden får du pröva på olika fritidsaktiviteter.

Förhoppningsvis hittar du något som passar dig, och som du kan fortsätta med även i vuxenlivet! Alla elever erbjuds att göra en framtidsprofil. Med hjälp av den lär du dig mer om dina styrkor och intressen och det blir lättare att välja rätt väg efter gymnasiet. Vill du veta mer eller komma på besök, kontakta Monica Brindeland, tel 070-234 30 23!