●
TEMA ÄLDRE
Motstånd inom vården att se adhd hos äldre
Olle Hollertz, psykiatriker och överläkare på öppenvårdsmottagningen i Oskarshamn, uppmärksammade tidigt adhd i sitt arbete. Han tycker att det är oroväckande att de senaste årens ökade kunskap om adhd verkar svår för vården att överföra på äldre och han ser de negativa konsekvenserna av motståndet. Text: Cecilia Brusewitz ● Foto: Adobe stock, Privat
M
an kan säga att adhd och autismspektrumstörning, tidigare benämnt Aspergers syndrom, har blivit något av ett specialintresse, medger Olle Hollertz när vi hörs över telefon på hans lediga dag från mottagningen. Olle Hollertzs medvetenhet om adhd har gjort honom uppmärksam på gemensamma drag hos patienter, ofta med en ångest- och rastlöshetsproblematik, som uppfattats som svårbehandlade. Han har också sett hur individer från olika generationer och från samma familj uppvisat samma problematik. – Adhd är ju ett tillstånd som man föds med och dör med och det går i arv, men kommer inte till uttryck hos alla individer 8
i en släkt. Det har varit tydligt i mitt arbete på en liten ort där jag i vissa fall varit i kontakt med en generation, sedan mött deras barn och slutligen deras barnbarn och kan se hur exempelvis adhd ”följer med” hos en del individer. Äldre utreds sällan
Olle Hollertz möter patienter som är 70 + i sitt arbete som har adhd men ”inte så många som jag borde”. Varför är det så? Studier har ju visat att förekomsten i äldre åldersgrupper är runt 2 procent. – När jag hör om problematiska individer på äldreboenden, som kanske har svårt att sova, plågas av inre rastlöshet, förolämpar personalen och på olika sätt stör, så är ofta min första tanke: adhd,
säger Olle. Jag har försökt att lyfta det här med primärvården och vissa distriktsläkare tar till sig kunskapen och remitterar då vidare till oss inom psykiatrin. Men det finns många som inte gör det. Olle menar att det är att försumma patientgruppen och medför bland annat risk för felmedicinering. Patienter förskrivs lugnande läkemedel, som har många biverkningar, exempelvis sedering och yrsel, som i sin tur ökar fallrisken. Från aktivt liv till ett passivt
Många äldre som Olle har haft kontakt med i sitt arbete har levt aktiva liv med många järn i elden. I den ofta passiva miljön på ett äldreboende blir det svårare att få utlopp för den inre rastlösheten vilket
