AKTUELLT: NPF är inte längre ett hinder för att bli polis eller militär

VIKTIG SEGER FÖR ATTENTION!

NPF är inte längre ett hinder för att bli polis eller militär

Personer med NPF har sedan länge stängts ute från att göra militär tjänstgöring och ansöka till polishögskolan. Nu har dessa regler för intag ändrats. Diskrimineringsombudsmannen (DO) slog i juni fast att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket gör sig skyldiga till diskriminering då de utesluter personer med NPF-diagnoser. Polismyndigheten har haft samma policy för sökande till polisutbildningen, men ändrar nu policyn efter DO:s beslut.

Text: Nina Norén ● Foto: Adobe Stock, Caroline Andersson

Detta är en fråga som Attention, med vår ordförande Anki Sandberg i spetsen, drivit allt sedan starten av förbundet. Vi träffade Anki för att få veta mer om hur detta enträgna intressepolitiska arbete sett ut igenom åren.

Hallå Anki! När fick Attention upp ögonen för den här diskrimineringen?

– Vi har haft den på känn väldigt länge, men fick en definitiv bekräftelse i samband med att polisutbildningen gjordes om till en högskoleutbildning 2015. Då infördes kriterier som innebär att personer med adhd eller autism inte kunde antas till Polishögskolan.

Hur har Attention sedan dess gjort påtryckningar för att detta skulle upphöra?

– Vi har deltagit i samråd och sagt att myndigheten inte kan göra så, det är ett klockrent exempel på diskriminering. Vi har också haft ett antal enskilda möten. Då har vi fått klart för oss att spärren införts för att man tillämpar en klichéartad syn på diagnoserna. Vi har också varit aktiva i medierna och deltagit i debatter.

Hur har gensvaret varit bland makthavare och politiker igenom åren?

– Vi har haft svårt att få gehör för att det finns väldigt stora skillnader inom de berörda grupperna. Vi har heller inte fått någon respons på att det finns en del positiva drag som kommer med diagnoserna som kan tillföra värdefull kompetens till polisen.

Känns det aldrig hopplöst när förändringarna går så långsamt?

– Förändringar i en demokrati går långsamt, det vet vi av erfarenhet, men visst kan det kännas tröstlöst ibland. I det stora hela går utvecklingen i alla fall framåt. Det finns numera nationella kunskapsstöd både från Socialstyrelsen och SKR. Forskningen stöder ju också vår uppfattning. De som inte vill se detta som ett viktigt kunskapsområde kommer framöver att bli färre och färre.

Hur kändes det när du fick DO:s beslut?

– Åh, kändes verkligen som äntligen! Vi spred det förstås till både omvärlden och våra medlemmar. De blev så glada. ●

Diskrimineringsombudsmannen:

”Jag tror att det är viktigt för den enskilde individen att få upprättelse”

Bakom denna efterlängtade regeländring står Diskrimineringsombudsmannen (DO) under ledning av Lars Arrhenius. Vi kontaktade honom och ställde frågor både om tillsynen, om DO och hur man bör göra om man upplever sig bli diskriminerad.

Hallå där Lars Arrhenius! Vad gör en DO?

– Mitt och myndighetens uppdrag är reglerat i lagen om Diskrimineringsombudsmannen och innebär att vi ska arbeta för att motverka diskriminering och främja alla människors lika rättigheter och möjligheter. Mer konkret innebär det att vi på olika sätt ser till att diskrimineringslagen följs.

Vad prioriterar du i ert arbete på DO?

– Jag vill att det ska bli ännu tydligare att DO finns till för de som utsätts för diskriminering och de som riskerar att diskrimineras. Jag vill bland annat att DO ska utöka sin tillsyn och ta fler ärenden till domstol, och att vi därigenom sätter mer press på dem som diskriminerar att faktiskt följa lagen. Jag tror också att det är viktigt för den enskilde individen att få upprättelse.

Är personer med funktionsnedsättningar – såsom NPF – en prioriterad grupp i ditt arbete?

– Personer med funktionsnedsättning är naturligtvis en mycket viktig grupp i DO:s arbete. Funktionsnedsättning är ju en av de sju diskrimineringsgrunder vi har i Sverige, och vi vet ju att personer med funktionsnedsättning ofta utsätts för diskriminering. Inte minst i de anmälningar, tips och klagomål som kommer in till DO kan vi se att funktionsnedsättning, tillsammans med etnisk tillhörighet och kön, är de diskrimineringsgrunder som man oftast anger att diskrimineringen har haft samband med.

Berätta mer om tillsynen ni gjort mot Försvarsmakten, Polisen och Plikt- och prövningsverket!

– Tillsynsbeslutet mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket fattades i början av sommaren. Det konstaterades i de besluten att de har diskriminerat personer med diagnoserna adhd och autism genom den automatiska uteslutningen av dessa personer att få bli prövade för lämplighet att genomföra militär tjänstgöring. DO har också valt att inleda tillsynen vad gäller polisutbildningen. Den tillsynen är inte avslutad, men där har polisen redan meddelat att de kommer att ändra i sina bestämmelser.

Vad tycker du om att personer med NPF diskriminerats både av Polisen

och Försvarsmakten?

– Det är naturligtvis illa att personer som har uppgett att de har de här diagnoserna per automatik har uteslutits från möjligheten att få en individuell prövning av sin lämplighet för militär tjänstgöring. I det här beslutet handlar det framför allt om rätten till att bli betraktad som den individ man är – och inte som en del av ett kollektiv. Jag tror inte någon vill bli bedömd från hur andra personer ”brukar vara” utan från de egna förutsättningarna. Finns det utrymme för individuella skillnader så bör man också ha rätt till en individuell bedömning.

Om man har NPF och känner att man blivit diskriminerad, vad ska man göra då?

– Om du är medlem i ett fackförbund och har upplevt diskriminering på jobbet så ska du i första hand vända dig dit. I skolan är det utbildningsanordnaren som är ansvarig för att ingen elev eller student blir diskriminerad eller trakasserad, så som elev eller student ska du

Text: Nina Norén ● Foto: Adobe Stock, Tomas Gunnarsson

kontakta någon vuxen på skolan. Om du blir utsatt av en chef eller en lärare på skolan, eller om arbetsgivaren eller skolan, trots att de fått kännedom om att du har utsatts för något inte tar tag i problemet, eller om diskrimineringen har skett på din fritid så kan du till exempel kontakta en lokal antidiskrimineringsbyrå, DO eller en frivilligorganisation med talerätt, det vill säga att föra talan i domstol för enskild persons vägnar. ●

» Läs mer om DO:s viktiga arbete:

www.DO.se